Elevers attityder gentemot matematik på två grundskolor med olika socioekonomiska förutsättningar

NATUR–MATEMATIK- SAMHÄLLE

Examensarbete i fördjupningsämnet

matematik och lärande

15 högskolepoäng, avancerad nivå

Elevers attityder gentemot matematik på

två grundskolor med olika

socioekonomiska förutsättningar.

Students’ attitudes towards mathematics in two elementary schools

with different socio-economic conditions.

Isabell Håkansson

Grundlärarexamen F-3, 240 hp Handledare: Ange handledare

Datum för slutseminarium: 2019-03-26

Examinator: Anna Jobèr Handledare: Nils Ekelund

Förord

Detta examensarbete är skrivet av Isabell Håkansson, lärarstudent på Malmö universitet med inriktning F-3 samt med matematik som fördjupningsämne. Arbetet skrevs under vårterminen på utbildningens sista termin.

Jag vill börja med att tacka våra respondenter som tog sig tiden att delta i denna studie. Det är tack vare deras medverkan som denna studie kunnat genomföras. Ett stort tack vill jag även rikta till min sambo samt handledare som givit värdefulla råd och stöd under arbetets gång.

”En individs uppfattningar fungerar som osynliga linser genom vilka han eller hon uppfattar omvärlden. Dessa linser eller glasögon färgar individens uppfattning och därmed även dennes förståelse och tolkning av yttervärlden och de företeelser som finns i den” (Pehkonen, 2001, s. 248).

Sammanfattning

Matematik är ett debatterat ämne som diskuteras i såväl skolans och medias värld. Få andra skolämnen skapar så mycket känslor som detta ämne (Olèn, 2016). Detta arbete syftar till att undersöka attityder till matematik hos unga elever samt dess bakomliggande faktorer i den sociala närmiljön. Vidare ämnar även studien att undersöka om det förekommer skillnader i attityder på två grundskolor i Malmö med olika socioekonomiska förutsättningar. För att undersöka detta har en enkät blivit besvarad av elever i en klass från varje skola. Tidigare nationell och internationell forskning visar på elevers negativa attityder gentemot matematik. Trots det visar resultatet i denna studie att en majoritet av eleverna uttrycker positiva attityder oavsett socioekonomiska förutsättningar. Framträdande skillnader mellan skolorna är

användandet av matematik utanför skolmiljön. Tendenser påvisar att vårdnadshavare med högre utbildning har en prevalens av att vara mindre involverade i elevers matematik-utveckling i hemmet, enligt elevernas uppfattning. Samma elever uttrycker i högre

utsträckning att de sällan får hjälp i eller samtalar om matematik i hemmet. Däremot visar resultatet att de elever som uppgett att deras vårdnadshavare saknar utbildning på högskola eller universitet erbjuds mer stöttning genom hjälp och samtal om matematik i hemmet. Studiens resultat belyser att läroboken, av eleverna, anses utgöra en central roll i

matematikundervisningen på båda skolorna. Övriga likheter uppvisas genom att samtliga respondenter anser att ämnet är viktigt och en majoritet uppger även att de vill fortsätta att arbeta i läroboken i matematikundervisningen. Det framgår av resultatet att en merpart av eleverna upplever att undervisningen utgörs av kommunikation i form av diskussion och samtal i tillägg till lärobokens centrala roll. Flera svar tyder också på att mottagarna av undervisningen uppfattar lektionerna som varierade. Studien visar vidare att lärare eller vårdnadshavare är de som, ur elevernas perspektiv, har störst inverkan på attityden till matematik.

Nyckelord: Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell, elevattityder, grundskolan,

Abstract

Mathematics is a topic which is up for debate and discussion in school as well as the media. Few other educational subjects induces emotions in the same manner as mathematics. The purpose of this paper is to examine the attitude towards mathematics in young students and the underlying influences by the immediate social environment. Further, the papers intends to examine if there are differences in attitudes towards mathematics in two different elementary schools in Malmö, Sweden, with different socio-economic conditions. In order to examine the topic, a questionnaire has been conducted with one class from each school. Pre-existing national as well as international research indicates a negative attitude towards mathematics in students. In contrary to this, the results of this study concludes a majority of the students expresses positive attitudes on the subject regardless of socio-economic basis. Augmented differences between the two schools are found to be in the use of mathematics outside of the educational environment. There are tendencies at display which indicates parental guardians with higher education are prevalent to be less involved in the students development in mathematics at home, according to the students perception. To a higher extent, the same students expresses that they receive less assistance or discussion regarding mathematics at home. On the contrary, the result indicates that students who stated their parental guardians lack higher level education such as a university degree receives more support through assistance and discussion regarding mathematics at home. The result illustrates that the textbook is, by the students, perceived as a central role of the mathematical education on both schools. Other similarities are at display through the fact that all respondents are of the opinion that mathematics is an important subject and a majority of them reports that they would like to continue working in the text book during mathematics education. It also apparent from the result that a majority of the students experience that the learning is conducted through communication in the form of discussion and conversation in addition to the central role of textbooks. Several answers also indicates that the recipients of the

education acknowledges the classes or lessons as varied. Further, the study demonstrates that teachers or parental guardians are the ones, out of the students perspective, who implicates the students attitude towards mathematics the most.

Key words: Bronfenbrenners ecological model of development, attitudes of students,

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 1

2. Syfte och frågeställningar ... 2

3. Teoretiska perspektiv ... 3

3.1 Attityd ... 3

3.2 Miljö ... 3

3.3 Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell ... 4

3.3.1 Mikrosystemet ... 4

3.3.2 Mesosystemet ... 5

3.3.3 Exosystemet ... 5

3.3.4 Makrosystemet ... 5

3.4 Vygotskijs sociokulturella perspektiv ... 6

4. Tidigare forskning ... 8

4.1 Styrdokument i relation till attityd ... 8

4.2 Attityder och känslor ... 8

4.3 Matematikdelegationens undersökning kring elevers attityd... 9

4.4 Skolans betydelse för elevers attityd gentemot matematik ... 9

4.4.1 Lärmiljö ... 9

4.4.1.1 Läroboksstyrd undervisning ... 10

4.4.1.2 Varierad undervisning ... 10

4.4.1.3 Kommunikation i undervisningen ... 11

4.4.1.4 Lärarens roll i undervisningen ... 11

4.5 Hemmets påverkan på elevers attityd gentemot skolämnet matematik ... 12

4.5.1 Pedagogiska resurser och utbildningsnivån i hemmet i kombination till elevers attityd till matematik ... 12

4.5.2 Vårdnadshavares attityd gentemot matematik ... 12

5. Metod ... 14

5.1 Kvantitativ forskningsmetod ... 14

5.2 Urval ... 15

5.2.1 Bortfall ... 15

5.3 Datainsamling ... 15

5.4 Databearbetning och analysmetod ... 16

5.6 Etiska forskningsprinciper ... 17

6. Resultat ... 18

6.1 Elevers tyckande om matematik ... 18

6.2 Elevers attityd gentemot matematikundervisningen ... 19

6.3 Klassernas utformning och elevernas önskan av matematikundervisningen ... 20

6.4 Elevers användande och stöd i matematik utanför skolan ... 21

6.5 Rollen som avgörande i påverkan på attityden gentemot matematik ... 23

6.6 Sammanfattande analys ... 24

6.6.1 Elevers tyckande om matematik... 24

6.6.2 Elevers attityd gentemot matematik ... 24

6.6.3 Klassernas utformning och elevers önskan av matematikundervisningen ... 25

6.6.4 Elevers användande och stöd i matematik utanför skolan ... 25

6.6.5 Rollen som avgörande i påverkan på attityden gentemot matematik ... 26

7. Diskussion ... 27

7.1 Vilka attityder uttrycker eleverna gentemot ämnet matematik på två skolor med olika socioekonomiska förutsättningar?... 27

7.2 Vilka bakomliggande faktorer påverkar elevernas attityder till ämnet matematik? ... 28

7.2.1 Hemmets påverkan ... 28 7.2.2 Undervisningens påverkan ... 30 7.2.2.1 Läroboken ... 30 7.2.2.2 Variation ... 31 7.2.2.3 Kommunikation ... 32 7.2.2.4 Läraren ... 32 7.3 Slutsats ... 33 7.4 Metoddiskussion ... 34

7.4.1 För- och nackdelar med kvantitativ metod ... 34

7.5 Relevans för framtida yrkesprofession ... 35

7.6 Förslag på fördjupad forskning inom området ... 35

8. Referenser ... 36

Bilaga 1 ... 41

1

1. Inledning

Skolämnet matematik debatteras dagligen i samhället, där det framförallt beskrivs med negativa associationer. Att besitta kunskaper inom matematik resulterar i möjlighet att kunna medverka i viktiga samhällsprocesser genom att kunna göra motiverade val i vardagen (Skolverket, 2011). I kursplanen för matematik framhävs kunskaper inom ämnet som nära förenat med den samhälleliga samt sociala utvecklingen (ibid.). Därför är det av stor vikt att alla ges möjlighet att utveckla goda kunskaper inom matematik. Skolverket (2017) framhäver även att en god attityd till matematik underlättar inlärningen, vilket i sin tur genererar ett intresse att vilja söka nya kunskaper. Dock behöver eleverna uppfatta kopplingen mellan matematik i skolan och samhället, vilket bidrar till att de förstår värdet av det (Skolverket, 2018a). Stenhag (2010) nämner i sin avhandling i enlighet med Niss (1996) tre skäl till varför skolämnet matematik är viktigt. Skälen är att bevara kultur, att medverka till den

socioekonomiska samhällsutvecklingen och för att tillhandahålla människor kunskaper för att kunna hantera privat- och arbetsliv (ibid.). Trots det visar en undersökning av Unenge,

Sandahl och Wyndhamn (1994) att var tredje elev uppfattar matematik som oviktigt. Därför är det av stor vikt att lärare bildar sig en uppfattning om vilka attityder som råder i klassrummet samt orsakerna till dessa, eftersom de utan tvivel påverkar verksamheten (Skolverket, 2018a).

Tidigare studier som gjorts inom området visar framförallt på två viktiga miljöer som

påverkar attityden till matematik. I sin rapport framhåller Skolverket (2003) läraren som den viktigaste faktorn bakom attityden till att vilja lära sig, vilket betonar att lärarens egen inställning till ämnet kan överföras till eleverna. Pehkonen (2001) anser även att undervisningens utformning påverkar elevers attityd till ämnet. Lärobokscentrerad undervisning framhävs som en bakomliggande faktor till negativ attityd till matematik

(Skolverket 2012, SOU 2004:97). Variation och kommunikation i undervisningen presenteras som en framgångsfaktor till positiv attityd till matematikämnet (Skolverket 2003, Säljö 2012). Vidare konstaterar Pehkonen (2001) att även elevers attityd till ämnet påverkas av andra, i deras omgivning väsentliga personers, attityder, exempelvis vårdnadshavare. Därför har även hemmet som miljö en betydande roll gentemot attityden till matematik, eftersom attityder skapas i omgivningen och grundar sig på erfarenheter samt slutsatser av det som sker i närmiljön (Pehkonen, 2001). Bempechat och Shernoff (2012) anser att utbildningsnivån hos vårdnadshavarna även påverkar attityden till matematik hos deras barn och det är därför av stort intresse att även undersöka de socioekonomiska förutsättningarna.

2

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med arbetet är att studera elevers attityd till ämnet matematik på två skolor med olika socioekonomiska förutsättningar. Genom att samla in data från elevenkäter kommer även bakomliggande faktorer till olika attityder att undersökas. Undersökningarna är begränsade till två klasser i årskurs 3 och har ett uttalat elevperspektiv. Studien avgränsas till enbart

elevernas uttryckta attityder, och berör därmed inte korrelationer gällande faktiska skolresultat och socioekonomiska förutsättningar.

För att besvara syftet har nedanstående två frågeställningar valts;

- Vilka attityder uttrycker eleverna gentemot ämnet matematik på två skolor med olika

socioekonomiska förutsättningar?

- Vilka bakomliggande faktorer uttrycker eleverna påverkar deras attityder till ämnet

3

3. Teoretiska perspektiv

I föreliggande kapitel redogörs de teoretiska perspektiv och även de centrala begrepp som ligger till grund för undersökningens analys.

3.1 Attityd

Nationalencyklopedin (2018) benämner ordet attityd som ett förhållningssätt eller en

inställning. Einarsson (2009) anser att attityd är tendenser av olika beteenden som grundar sig i konsekvent gillande eller ogillande i förhållande till olika händelser. Bohner och Wänke (2002) beskriver ordet attityd enligt följande:

“We define an attitude as summary evaluation of an object or thought. An attitude object can be anything a person discriminates or hold in mind. Attitude objects may be concrete (e.g. pizza) or abstract (e.g. freedom of speech), may be inanimate things (e.g. sports cars), persons (e.g. Slobodan Milosevic, oneself) or groups (e.g. conservative politicians, foreigners).” (Bohner & Wänke, 2002, s.5)

I detta arbete definieras attityd som elevernas inställning samt deras åsikter gentemot ämnet matematik och dess undervisning.

3.2 Miljö

Nationalencyklopedin (2019) tolkar ordet miljö som den omgivning som existerar runt omkring någon eller något. Enligt Strandberg (2006) är flera aspekter av miljön eleven

befinner sig i avgörande för dess utveckling och attityd. De aspekterna kan exempelvis utgöra material i skolan, själva undervisningen samt de människor som befinner sig i elevens vardag. Miljön påverkar förutsättningarna för eleven genom att antingen främja eller hämma en

aktivitet samt attityd (ibid.). Denna studie ämnar att undersöka den sociala och fysiska miljöns påverkan på elevernas attityd gentemot matematik.

4

3.3 Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell

Den amerikanske psykologen Urie Bronfenbrenner (1979) är grundaren bakom detta synsätt. Ur Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv så anses elevers utveckling utspela sig i ett samspel med miljön (Andersson, 2004). Elevers utveckling sker då i en kontext samt i ett samspel med många olika faktorer. Utvecklingsmodellen består av olika miljöer som enligt Bronfenbrenner påverkar varandra och skapar en helhet (Figur 1, ibid.). De fyra olika systemen är mikro-, meso-, exo- och makrosystemet.

Figur 1 - Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell modifierad utifrån Anderssons

tolkning 2002.

3.3.1 Mikrosystemet

Mikrosystemet menar Andersson (2004) är den nivån som bygger på olika små system i samhället, exempelvis familj och skola. Viktiga element är aktiviteter, roller och sociala relationer. Roller benämns som det beteende som finns förenat med varierande sociala

positioner. För att eleven ska må bra är det av stor vikt att detta system verkar och är i balans. Relationen mellan två personer, exempelvis mellan elev och vårdnadshavare, är den minsta nivån i systemet som benämns som dyaden. I dyaden undersöks hur människor påverkas av varandras handlingar och beteenden (ibid.).

5

3.3.2 Mesosystemet

Mesosystemet enligt Andersson (2004) omfattar flera mikrosystem, det vill säga elevens varierande närmiljöer. Dessa miljöer påverkar varandra. Tidigare erfarenheter i det ena mikrosystemet påverkar elevens sätt att reagera och agera i nästa mikrosystem. Elevers upplevelser och utveckling präglas av vilka relationer de har samt påverkan på andra

mikrosystem. Närmiljön framträder som en integrerad helhet för eleverna. Genom att studera denna nivån analyseras hur en händelse påverkar ett mikrosystem och hur förändringar i en miljö kan ha en inverkan på en annan miljö. Goda förbindelser mellan miljöerna är av stor betydelse för elevens utveckling, i de fall de stärker och kompletterar varandra (ibid.).

“ Man kan därför inte tala om att en person är på ett visst sätt, det handlar istället om relationer och beteenden i olika sammanhang och i olika situationer. Eftersom den sociala situationen är av så stor betydelse för vårt handlande vore det mer rättvisande att tala om människors beteenden istället för egenskaper.” (Andersson, 2004, s.45)

Individer som befinner sig i fler än två närmiljöer benämns av Bronfenbrenner (1979) som

primary link. Ett exempel på detta är eleven i skolan och i hemmet. Supplementary links är

däremot andra personer i dessa närmiljöer som i mindre omfattning deltar, exempelvis vårdnadshavares relation till läraren och undervisningen (ibid.).

3.3.3 Exosystemet

Exosystemet beskrivs att innefatta hur olika samhällsinstitutioner och andra faktorer bortom de olika närmiljöerna, berör dess utformning och möjligheter för människan i samhället (Andersson, 2004). Denna nivå kan exempelvis bestå av vårdnadshavarnas arbetsplats, skolans organisation, kommunala resurser och lokalpolitik där eleven indirekt påverkas men inte har någon delaktighet (ibid.).

3.3.4 Makrosystemet

Makrosystemet befinner sig ytterst i den ekologiska modellen, där politiska beslut ligger till grund för utformning av exempelvis skola (Andersson, 2004). På denna nivå finns

övergripande allmänna värderingar som refererar till kulturen och trossystemet (Bronfenbrenner, 1979; Andersson, 2004).

6

3.4 Vygotskijs sociokulturella perspektiv

Teorin grundar sig i Lev Vygotskijs sociokulturella perspektiv, där interaktionen mellan människor har en central roll i lärandet. Vygotskij beskriver människan som en aktiv varelse och menar att den sociala miljön är av stor betydelse för elever (Säljö, 2012.). Elevens sociala miljö består av en hemmiljö samt en omgivning utanför, exempelvis skolan, där både läraren och vårdnadshavarna anses ha en betydande roll i elevens utveckling (Säljö, 2014). Vidare beskrivs att genom kommunikation och samverkan blir eleverna involverade i varandras erfarenheter, kunskaper och utveckling. Inom det sociokulturella perspektivet beskrivs två slags artefakter som människan tillämpar. Dessa artefakter framställs som materiella och språkliga. För att tänka och kommunicera används språkliga redskap. Materiella redskap är exempelvis en penna, som underlättar den fysiska aktiviteten (ibid.). Vidare anser Säljö (2014) att det bör existera eftertanke, vetskap och fysisk handling för att utvecklas som människa. Pehkonen (2001) anser att det är genom socialisation som attityder skapas. Genom vår omgivning formas attityder, som en reaktion på erfarenheter och slutsatser som tagits i händelser omkring oss (ibid.). Einarsson (2009) menar att attityders funktion är att hjälpa oss att samordna och tyda vår omvärld, för att på så sätt simplifiera den komplexa omvärlden. Det är således viktigt att se till att eleverna får utforska matematik och erbjuda stöd så att de blir aktiva mottagare av kunskap (ibid.). Förändring av attityder sker även vid socialisation, då de kan jämföras och utmanas (Pehkonen, 2001). Genom socialisation drivs eleverna till att argumentera för sin attityd men även i diskussion för att eventuellt övertygas (ibid.).

Attityderna konfronteras, beaktas för att sedan godtas eller förkastas. Att förändra en attityd kan ta lång tid, då deras tidigare erfarenheter påverkar deras attityd gentemot matematik som i sin tur påverkar deras beteende samt förmåga att inhämta kunskaper (ibid.).

Sammanfattningsvis kommer det kvantitativa resultatet att belysas utifrån dels Vygotskijs sociokulturella perspektiv och dels Urie Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. De två miljöer studien fokuserar på är hemmet och skolan samt om samspelet mellan dessa har någon betydelse för elevers attityd gentemot matematik. Det sociokulturella perspektivet grundar sig i att lärandet sker i samspel med andra och kan enligt tidigare forskning kopplas till meningsfullt samt lustfyllt lärande (Säljö, 2012). Med bakgrund av sociologiska studier anses det vara berikande att fördjupa sig i kringliggande faktorer som kan ha en inverkan på våra handlingar i samhället. Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori (1979) beaktar olika samhälleliga system som i anknytning till människan påverkar hens utveckling.

7

Samspelet mellan dessa olika miljöer omkring eleven ligger till grund för hur och till vad hen kommer att utvecklas (Andersson, 2004). Vygotskijs och Bronfenbrenners synsätt har tolkats, analyserats och beskrivits av Andersson (2004), Pehkonen (2001), Säljö (2012) och

8

4. Tidigare forskning

I följande kapitel presenteras publikationer som har valts ut med anledning av att de behandlar attityder till matematik. Tidigare forskning visar framförallt på två miljöer som påverkar elevernas attityd i skolämnet matematik. De miljöer som presenteras är hemmet, inriktat mot de socioekonomiska förutsättningarna samt skolmiljön där lärarens roll och

undervisningsform är av stor betydelse.

4.1 Styrdokument i relation till attityd

Skolan ska gynna alla elevers utveckling, lärande och samtidigt stödja en livslång lust att lära (Skolverket, 2011). Undervisningen som lärarna bedriver ska anpassas till alla elever utifrån deras omständigheter och behov samt vara likvärdig. Skolans syfte blir då att främja lärandet där eleven stimuleras så att hen vill förbättra befintliga och tillägna sig nya kunskaper. Detta ska ske genom varierad undervisning med stort fokus på lek och kreativitet. Denna strävan mot att stimulera eleverna ger dem möjlighet att utveckla en positiv attityd till matematik då det enligt Lgr11 ska vara lustfyllt och undersökande (ibid.).

Skolan ska även sträva mot ett gott samarbete med elevernas hem för att främja elevens personliga och kunskapsmässiga utveckling (Skolverket, 2011). Elevernas ambition och trygghet ska etableras i hemmet och belyser att skolan är av viktig betydelse i detta. Genom att ta hänsyn till detta läggs en god grund till en positiv attityd gentemot matematik och andra skolämnen (ibid.).

4.2 Attityder och känslor

Hannula (2002) beskriver i sin artikel fyra olika aspekter av attityder som identifierats i sin studie. De fyra aspekterna består av; Känslor som uppstår på grund av en särskild situation, känslor som uppstår till följd av stimulering, känslor som uppstår till följd av förväntningar och slutligen känslor som uppstår med anledning av personliga värderingar. En engagerad elev i en matematisk aktivitet gör enligt studien en omedveten utvärdering som påverkas av framsteg och förståelse. Detta kan enligt Hannula (2002) leda till positiva känslor men vid motgång och hinder kan till exempel frustration hindra framstegen vilket kan uppröra negativa känslor. Positiva och negativa känslor påverkar i sin tur elevers attityd gentemot matematik (ibid.).

9

4.3 Matematikdelegationens undersökning kring elevers

attityd

På uppdrag av regeringen har matematikdelegationen gjort en omfattande undersökning av hela utbildningssystemet, från förskolan till högskolan (SOU 2004:97). Detta för att kunna erbjuda eventuella insatser för att förbättra attityder gentemot skolämnet matematik (ibid.). Vidare beskrivs utformning av undervisning, lärarens kompetens, trender, massmedia och elevens familj som dessutom kan ha en stor inverkan på elevernas intressen.

“Att matematiken blir positivt uppmärksammad även utanför skolmiljöerna blir för många barn och unga en förutsättning för ett framgångsrikt matematiklärande” (SOU 2004:97, s.12).

Tyst räkning i matematikboken anses påverka elevers lust att lära och får till följd att det påverkar attityden negativt, vilket är vanligt förekommande i Sverige enligt studien (SOU 2004:97). Två centrala ord i undersökningen benämns som framgångsfaktorer för att nå ett ökat intresse och en positiv attityd gentemot matematik, är kreativitet och variation. Skolämnet bör också betonas som meningsfullt och engagerande i det vardagliga livet. Genom förståelsen för vardaglig användning av matematik bör också attityden gentemot matematikämnet bli mer positiv (ibid.).

4.4 Skolans betydelse för elevers attityd gentemot matematik

Pehkonen (2001) redogör för elevers och lärares matematikrelaterade attityder som en skymd omständighet som bör beaktas i undervisningen. En människas attityd verkar som osynliga glasögon genom vilka hen urskiljer omgivningen (ibid.).

4.4.1 Lärmiljö

Oyedeji (2017) utförde en enkätstudie med 360 slumpvis utvalda elever från 12 skolor med syftet att undersöka deras attityd och dess bakomliggande faktorer i skolämnet matematik. Resultatet belyser hur lärmiljön har en negativ påverkan på elevers attityd gentemot matematik. Lärmiljön innefattar arbetsformer som inte stimulerar eleverna att vilja uppnå målen. En god attityd menar Oyedeji (2017) bygger på en lärmiljö där det erbjuds matematik som ger eleven energi att vilja lyckas och ett intresse att nå målet. Nedan har fyra lärmiljöer

10

valts ut och presenteras utifrån tidigare undersökningar gällande deras påverkan på elevers attityd till matematik.

4.4.1.1 Läroboksstyrd undervisning

Internationell forskning som presenteras av Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS, 2007) bygger på olika test inom olika matematiska områden som är kopplade till lärandemålen som anges i den svenska kursplanen. Undersökningen genomfördes av cirka 580 000 elever från olika länder och regioner. Resultatet grundar sig på kunskapstester samt enkäter som elever, vårdnadshavare, lärare och rektorer har svarat på. TIMSS (2007) visar på att Sverige sticker ut jämfört med andra länder i EU i användandet av lärobok som en central roll i matematikundervisningen. Undersökningen visar också att eleverna ofta arbetar enskilt med läroboken. Denna utformning av undervisning kan vara bakomliggande faktorer som förklarar varför Sveriges elever presterar under genomsnittet i EU och att eleverna dessutom uttrycker en negativ attityd gentemot matematik (ibid.).

Zahorik (1991) visar i sin studie på lärares skilda val av undervisning i förhållande till läroböcker. En lärobok kunde enligt studien användas på tre sätt, antingen som utgångspunkt för muntliga diskussioner, som huvudkälla för inlärning eller som läxa. Dessutom visar studien att det är lärarens pedagogiska grundsyn eller ideologi som blir avgörande i valet om att använda läroböcker och isåfall hur de ska användas i matematikundervisningen. Resultatet visar att läroboken blir den primära lärokällan i hög utsträckning. Hur läraren väljer att använda läroboken kan i sin tur påverka elevers attityd till skolämnet matematik (ibid.).

4.4.1.2 Varierad undervisning

Runesson (1999) undersöker i sin doktorsavhandling fem lärares undervisning av ett matematiskt innehåll för att klarlägga hur olika undervisningssätt med samma innehåll kan konstrueras. Resultatet visar på att undervisningen grundar sig i struktur och förståelse. Strukturen bör enligt undersökningen bygga på att utmana innebörden av matematiska begrepp där fokus är på att variera lösningsmöjligheterna. Detta kan ske genom samtal och jämförelser i klassrummet. Varierad undervisning behövs för att eleven ska veta vad något innebär, men också för att hen ska veta vad något inte är. Det är enligt undersökningen också viktigt att lärarna ta till vara på den variation av förståelse som finns i elevgruppen för att främja attityder till matematik (ibid.).

11

4.4.1.3 Kommunikation i undervisningen

Ahlberg (2000) som är professor i specialpedagogik behandlar betydelsen av kommunikation i matematikundervisningen. Vikten av att lära av varandra betonas som en utgångspunkt i arbetet. Framgångsfaktorer till en god attityd till ämnet beskrivs som positiva om eleverna erbjuds ta del av andra elevlösningar och då liknande svårigheter kan lyftas i grupp. Ökat självförtroende och trygghet beskrivs som en konsekvens av detta arbetssätt, eftersom eleven sällan ställs inför scenariot att ensam lösa ett problem utan kan ta hjälp av andra genom samtalet (ibid.).

Norèn (2010) undersöker i sin doktorsavhandling också kommunikationens betydelse i matematikundervisningen. Utifrån denna studie framgår det att det inte endast är viktigt att eleverna ges möjlighet att resonera kring det matematiska innehållet utan även ges möjlighet att dela uppfattningar, normer, värderingar och attityder. Goda attityder skapas genom identiteter, relationer och ny kunskap som förvärvas av att arbeta kommunikativt i matematikundervisningen (ibid.).

4.4.1.4 Lärarens roll i undervisningen

Tambunan (2018) har genomfört en undersökning med 209 elever på kommunala och privata skolor med syftet att identifiera lärarens roll i undervisning gentemot en god attityd till skolämnet matematik. Undersökningen framhäver lärarens roll som viktig i arbetet för att skapa en god attityd hos eleverna. I de klasser som eleverna uttrycker god attityd, har läraren skapat en tillåtande klassrumsmiljö, variation av inlärningsmetoder, tydliga mål och

strukturer. Läraren blir därigenom en inspirationskälla som kan motivera och påverka elevernas attityd (ibid.).

Segerby (2017) bygger sitt avhandlingsarbete på en interventionsstudie. Studien syftar på att undersöka hur olika aktiviteter inom läs- och skrivområdet kan skapas av matematiklärare för att främja elevernas resonemangsförmåga och kunskaper inom ämnet. Resultatet visar på att lågpresterande elever utvecklar sin resonemangsförmåga mest med hjälp av dessa aktiviteter. Ett förändrat förhållningssätt i undervisningen krävs för att få eleverna att gå från enskilt arbete i lärobok till att resonera med lärare och andra elever (ibid.). Detta betonar lärarens roll och undervisningens betydelse för elevernas kunskapsutveckling och attityd gentemot

12

4.5 Hemmets påverkan på elevers attityd gentemot skolämnet

matematik

Detta avsnitt behandlar tidigare studier som har visat att elevers attityd till matematik kan kopplas till hemmet. Det grundas på faktorer i hemmet såsom pedagogiska resurser, vårdnadshavarnas utbildningsnivå och attityd gentemot matematik.

4.5.1 Pedagogiska resurser och utbildningsnivån i hemmet i kombination till

elevernas attityd till matematik

TIMSS (2007) presenterar i sin undersökning betydelsen av både lärobokens användning i matematikundervisningen samt dess påverkan på attityden, men även på hemmets påverkan genom pedagogiska resurser och vårdnadshavarnas utbildningsnivå. Studien utreder om det finns pedagogiska resurser så som böcker, dator och internetanslutning i hemmen. Det framgår att elever som lever i hem där det finns tillgång till rikligt med litteracitet, presterar bättre i ämnet. Resultatet visar även att desto högre utbildningsnivå vårdnadshavaren har, desto bättre var elevernas attityd och kunskaper i matematik. Båda dessa socioekonomiska faktorer från hemmet anses påverka elevers förutsättningar för en god attityd och etablerande av nya kunskaper i matematik (ibid.).

4.5.2 Vårdnadshavares attityd gentemot matematik

Bempechat och Shernoff (2012) visar i sitt arbete dels på att elevens vårdnadshavare kan påverka elevens attityd gentemot matematik både vad gäller vårdnadshavares egen attityd till ämnet, men också vilken nivå på utbildning de tillförskansat sig. Vidare resulterar detta i att vårdnadshavares prestationsrelaterade övertygelser och attityder påverkar hur eleven kommer att begripa sina mentala förmågor samt värdet av kunskaper och utbildning. Detta eftersom vårdnadshavarnas attityder till matematik är det första eleverna möter innan skolstart och kan därför spegla deras attityder till ämnet. Elever vars vårdnadshavare inte är involverade i deras skolgång, visar sämre attityd till skolan. Undersökningen hänvisar till en lägre attityd från vårdnadshavarna för matematik gör att eleverna inte uppfattar skolan som viktig på grund av vårdnadshavarnas mindre engagemang och bristande intresse av deras skolgång (ibid.).

Soni och Kumari (2017) redogör för vårdnadshavares inverkan på elevers attityder genom att få fram data av enkäter från vårdnadshavare och elever. Undersökningen presenterar olika sätt

13

för hur vårdnadshavare kan påverka elevers prestation och attityd genom sin egen syn på matematik. Resultatet visar på ett samband mellan elevers attityd och vårdnadshavares

attityder gentemot matematik gällande både positiva samt negativa attityder. Positiva attityder definieras utifrån studien med en syn på matematik som rolig och viktig. Negativa attityder däremot definieras som en känsla av ångest där det upplevs mindre roligt och viktigt. Vårdnadshavare blir därmed avgörande förebilder, vars beteende och attityder efterlevs av deras barn vilket i sin tur påverkar elevernas skolgång (ibid.).

Sammanfattningsvis visar tidigare studier på olika faktorer som påverkar elevers attityd gentemot ämnet matematik. Mest framträdande i dessa studier är två miljöer, skolan och hemmet. I detta arbete kommer dessa två miljöer att belysas utifrån en kvantitativ studie, då fokus ligger på att visa på mönster genom att presentera data baserat på antal och procent. Detta statistiska resultat kommer även att belysas utifrån teoriernas samverkan, med inriktning på miljö och samspel.

14

5. Metod

I detta kapitel kommer en redogörelse av undersökningens genomförande att beskrivas. Det innefattar urvalet och arbetsgång samt vilken metod som brukades för att tolka data i

enkäterna och resultaten. Forskningsetiska aspekter på undersökningen och metoden kommer att belysas. Undersökningens reliabilitet och validitet kommer även att diskuteras.

5.1 Kvantitativ forskningsmetod

Undersökningen bygger på en kvantitativ metod där enkäter används vilket innebär att en mängd data är av intresse (Trost, 2007). Vidare beskrivs undersökningen som orienterad mot siffror och jämförelser i skillnader och resultatet presenteras genom tabeller eller diagram. Undersökningens syfte är att identifiera elevernas attityder till skolämnet matematik utifrån insamlad data, vilket Trost (2007) fastställer som kvantitativ. En pappersenkät (Bilaga 2) har använts i undersökningen som är riktad mot elever i årskurs 3. Språket i enkäten anpassades till målgruppen, då ordval gjorts för att det ska förstås av de flesta elever. Enkäterna

konstruerades utan öppna frågor med anledning av att svaren då kan upplevas svårare att tolka och uppvisa, detta för att tolkningen baseras på undersökarens personliga uppfattning och kan därför skilja sig åt mellan olika aktörer (Stukát, 2005). Frågorna i enkäten är strukturerade och omfattar svarsalternativ, vilket Trost (2007) påtalar är viktigt då eleverna enkelt ska kunna besvara. Nackdelar med användandet av en enkät som utesluter öppna frågor är det finns risk för missförstånd om respondenten har lässvårigheter eller inte behärskar språket (Denscombe, 2009). Dock mitigeras en del av risken till följd av närvaro under tiden då enkäten besvaras att eleverna kan ställa direkta frågor (Dimenäs, 2007). Fördelar är att respondenten kan i sin takt fundera och lämna svar på frågorna. Alla frågor och svarsalternativ är likadana för alla respondenter vilket gör dem enligt Dimenäs (2007) standardiserade.

Enkäten består av sex rubriker med underliggande frågor, som berör olika områden av elevers attityder . Den första rubriken handlar om elevens egna uppfattning om sin attityd till

matematik i allmänhet. I den andra delen undersöks elevers matematik i skolans miljö där utformning av matematikundervisningen, lärarens roll samt vad eleven önskar att göra för att få mer kunskaper om ämnet, är centrala. Den sista rubriken och dess nedanstående

frågor berör matematik i hemmets miljö samt vilka individer i elevens närmiljö som påverkat hens attityd till ämnet.

15

5.2 Urval

Urvalet av de två skolorna med skilda socioekonomiska förutsättningar baseras på Malmö stads intranät Komin, där stadens data om strukturersättning till skolor på Qlikview använts. Qlikview är en plattform för undersökning av befintlig data och används av kommunen för att vidareutveckla samt noggrant undersöka det ekonomiska utfallet för alla verksamheten (Qlik, 2019). Grundskoleförvaltningen har en resursmodell för hur kommunen ska fördela pengar till skolor baserat på antalet elever, årskurs samt elevers socioekonomiska bakgrund (Malmö stad, 2017). Den socioekonomiska bakgrunden berör bland annat vårdnadshavarnas utbildningsnivå och hur länge eleverna varit bosatta i Sverige (ibid.). Malmökommissionens slutrapport

(2014) visar bland annat på stora sociala skillnader mellan olika bostadsområden i Malmö. Dessa skillnader benämns som sociala bestämningsfaktorer som bygger på förutsättningar i vardagen (ibid.). Exempelvis;

“Sociala relationer och möjligheter till emotionell och kognitiv stimulans, bostadens och

bostadsområdets kvalitet och möjligheterna till en trygg och stimulerande miljö i förskola, skola och fritid” (Malmökommissionen, 2014, s.56).

Ekonomiska insatser genomförs i olika delar av samhället till exempel skola, för att öka jämlikheten (Malmökommissionen 2014). Två skolor i Malmö med skilda socioekonomiska förutsättningar valdes ut till undersökningen. Skolornas skilda socioekonomiska

förutsättningar påverkar den ekonomiska ersättningen som skolan får per elev utifrån de ovan nämnda förutsättningarna (ibid.). Skola 1 får lägsta möjliga ersättning och Skola 2 får en markant högre ersättning (Qlikview, 2019). Population benämns av Eliasson (2006) som vilka som medverkat i undersökningen. Undersökningens population består av elever i årskurs 3. Respondenterna består av 17 flickor och 22 pojkar. Totalt sammanställdes 39 enkäter.

5.2.1 Bortfall

Av möjliga respondenter i två klasser svarade 39 av 57 stycken. Orsaken till bortfall var sjukdom eller ej ifylld samtyckesblankett av vårdnadshavare.

5.3 Datainsamling

Första fasen bestod av att kontakta de två skolor och boka tid för att dela ut en

16

frivillighet och anonymitet framgick tydligt. Därefter gjordes en pilotstudie med två elever för att eventuellt upptäcka frågor som kan missuppfattas i enkäten. Utifrån detta gjordes inga ändringar i enkäten utan processen övergick till insamling av samtyckesblanketter (Bilaga 1). När majoriteten av blanketterna returnerats med underskrifter övergick det till nästa fas som innebar för eleverna att enskilt besvara pappersenkäten. Författaren av studien närvarande vid tillfällena för besvarandet för eventuella frågor och funderingar. Enkäterna samlades sedan in, granskades så att alla frågor hade besvarats och förvarades sedan i två skilda mappar utifrån skola för att skilja data åt.

5.4 Databearbetning och analysmetod

Genom att bearbeta en kvantitativ undersökning ges en översikt över data som samlats in (Eliasson, 2006). I enlighet med Eliasson (2006) behandlades studiens data genom att systematisera den i olika sorters tabeller och diagram för att på ett begripligt sätt kunna besvara frågeställningarna studien syftat till (ibid.). Kalkylprogrammet Microsoft Excel nyttjades för att föra in data samt vid utformningen av tabell och diagram.

Studiens kvantitativa resultat belyses och analyseras även utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt Urie Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell. Med en bakgrund av sociologiska studier betraktas det att vara berikande att fördjupa sig i kringliggande faktorer som kan ha en inverkan på elevers handlingar i samhället. Studien fokuserar på två miljöer, hemmet och skolan samt eventuella samband som kan ha betydelse för elevers attityd

gentemot matematik. Detta görs främst utifrån utvecklingsmodellens två första system, mikro- och mesosystemet samt kommunikation som framhävs inom det sociokulturella perspektivet.

5.5 Reliabilitet och validitet

Reliabiliteten i en undersökning beskriver om den är pålitlig, det vill säga ifall någon annan kan utföra den under motsvarande förhållanden och få samma resultat (Eliasson, 2006). I detta arbete framställs undersökningens metod bakom datainsamlingen, urval och bearbetningen, vilket skapar möjlighet att kunna utföra samma undersökning och öka reliabiliteten (Stukàt, 2005). För att öka reliabiliteten i enkäterna (Eliasson, 2006) gjordes en pilotstudie med två elever för att se att uppgifterna var genomförbara och anpassade till elevgrupp. Vidare menar Stukàt (2005) att undersökaren även bör diskutera felkällor som hen känner till för att öka reliabiliteten. Den felkälla som i detta arbete bör diskuteras är om elevernas svar är

17

sanningsenliga eller inte. Svaren av eleverna förutsätts att vara sanningsenliga men detta kan inte påvisas särskilt. Enligt Eliasson (2006) lämpar sig kvantitativa metoder bra för att göra generaliseringar med hänsyn till en mindre grupp. Dock menar Stukàt (2005) att det bör framgå om resultaten gäller alla eller endast för rådande elevgrupp i undersökningen. Resultaten i denna undersökning är endast generaliserade till de två skolorna som deltagit.

Beträffande validiteten i arbetet anser Stukat (2005) att undersökaren utreder om det som skulle undersökas i högsta grad var det som undersöktes till slut. Det blir ett mått på undersökningen i hur stor omfattning den speglar verkligheten (ibid.). Arbetets validitet är relativt hög eftersom den har mätt det som avsetts att mätas då fokus låg på två skolor med skilda socioekonomiska förutsättningar. Dock skulle fler respondenter till undersökningen höja validiteten (Eliasson, 2006) eftersom den skulle kunna breddas till andra städer i Sverige.

5.6 Etiska forskningsprinciper

Vid genomförandet av undersökningen utgick studien från Vetenskapsrådets (2017) fyra forskningsetiska principer om informationskrav, samtyckeskrav, konfidentialitetskrav samt nyttjandekrav. Beträffande informationskravet så blev alla respondenter informerade om undersökningen syfte och deras förutsättningar som deltagare. För att uppfylla

samtyckeskravet så samlades vårdnadshavarnas underskrifter in på de elever som uttryckt att de önska att medverka i undersökningen. Konfidentialitetskravet fullgjordes genom

information och garanti om sekretess kring deras medverkan. Samtidigt försäkrades respondenterna om att resultatet av enkäterna endast kommer att användas i detta arbete, vilket uppfyller nyttjandekravet.

18

6. Resultat och analys

I detta kapitel redovisas resultaten som framkommit i denna undersökning, från de två

skolorna med respektive olika socioekonomiska förutsättningar. Skolorna benämns som skola 1 (lägre ekonomiska insatser) och skola 2 (högre ekonomiska insatser). Dessa resultat

presenteras i stapel- och cirkeldiagram samt tabell, med en beskrivande text till varje

illustration. Det som presenteras syftar till att besvara frågeställningarna, vilket sammanlänkar dem och enkätfrågornas rubriker. Dessa rubriker kommer att ligga till grund för denna del av arbetet. Till sist görs en sammanfattande analys av de attityder och dess påverkande faktorer som påträffats i undersökningen utifrån datamaterialet.

6.1 Elevernas åsikter om matematik

Följande tabell visar elevernas attityd gentemot matematik samt eventuella skillnader i attityd mellan skola 1 och skola 2.

Tabell 1. Resultat på elevernas attityder gentemot matematik.

När det gäller elevernas svar är det möjligt att tolka att majoriteten av eleverna på båda skolorna har en positiv attityd gentemot matematik. På skola 1 visar 93% av eleverna att matematik är roligt gentemot skola 2 som skiljer sig med 1% (Tabell 1). Negativa attityder anses låga på båda skolorna men antalet elever är något mer negativt på skola 2 (Tabell 1).

19

Däremot skiljer sig de olika skolornas resultat kring förståelsen av matematik. På skola 1 anser alla elever att det är lätt att förstå matematik, men på skola 2 anser endast 71% (Tabell 1). Resultatet visar då att 29% av eleverna på skola 2 anser att matematik är svårt att förstå (Tabell 1). Detta visar sig även i elevernas åsikt om deras kunskap till ämnet, där det skiljer sig 5% mellan eleverna på skola 1 och skola 2 om att anse att de har en bra kunskaper inom matematik (Tabell 1). Därmed anser dubbelt så många elever på skola 2 att de har mindre kunskaper inom matematik gentemot skola 1. Gemensamt för båda skolorna är att alla elever tycker att matematik är viktigt.

6.2 Elevernas attityd gentemot matematikundervisningen

Elevernas attityd gentemot matematikundervisningen i skolan presenteras i ett stapeldiagram.

Figur 2. Elevernas attityd gentemot matematikundervisningen i skolan.

Resultatet visar att majoriteten av eleverna på båda skolorna oftast tycker om

matematiklektionerna i skolan. På skola 2 uttrycker 10% fler elever än skola 1 att de oftast inte tycker om matematiklektionerna i skolan (Figur 2). Gemensamt för båda skolorna är att alla elever anser att de tror att deras lärare tycker om matematik. Båda skolorna visar även på hög frekvens av användandet av matematikboken och ensamt arbete i undervisningen (Figur 2). Resultatet visar även att användandet av kommunikation i matematikundervisningen är högt på båda skolorna (Figur 2). Mer än hälften av eleverna på båda skolorna anser att

20

lektionens utformning oftast inte är densamma. Alla elever på skola 2 menar att deras lärare oftast förklarar så att hen förstår i matematik däremot var inte svaret detsamma på skola 1 där 7 % anser att läraren oftast inte förklarar så hen förstår (Figur 2).

6.3 Klassernas utformning och elevernas önskan av

matematikundervisningen

Utöver att undersöka elevernas attityd gentemot matematik så undersöktes även deras attityder till olika arbetssätt inom ämnet. Resultaten för varje enskild skola presenteras i cirkeldiagram (Figur 3 och 4).

Figur 3. Matematikutformningen och elevers önskan att få göra på matematiklektionen på skola 1.

Frågan som ställdes till eleverna behandlade vad de oftast får göra på matematiklektionerna i skolan samt hur de önskar att lektionerna ska utformas för att de ska lära sig mer. Resultatet visar att eleverna på skola 1 uppvisade på ett mer frekvent användande av matematikboken (93%) och skulle helst vilja fortsätta arbeta i den om de själva fick välja (Figur 3). Av

21

eleverna uttryckte 13% även en önskan om att ha mer multiplikation och en svårare matematikbok i skolan (Figur 3).

Figur 4. Matematikutformningen och elevers önskan att få göra på matematiklektionen på skola 2.

Resultatet i figur 4 visar att även skola 2 anser att matematikboken (71%) är det de oftast använder på lektionerna och arbete med stenciler (29 %). På denna skola väljer 33 % av eleverna att helst att fortsätta att arbeta själva i matematikboken, 29% väljer spela spel och 13% anser att de helst vill arbeta med kompisar (Figur 4). Av eleverna i denna klass uttryckte 4% även en önskan om att få träna mer matematik i hemmet (Figur 4).

6.4 Elevernas användande och stöd i matematik utanför skolan

Följande stapeldiagram (Figur 5) visar användandet av matematik utanför skolan samt eventuellt stöd i matematik i hemmet.

22

Figur 5. Elevers användning av matematik och vilket stöd de får i hemmet.

Studiens resultat visar att 60% av eleverna inte räknar matematik hemma på skola 1. Dock samtalar 53% av eleverna med sina vårdnadshavare om matematik men endast 7% av dem gör det med sina kompisar (Figur 5). Majoriteten, det vill säga 53% av eleverna, får oftast inte hjälp med matematik av sina vårdnadshavare. Samtidigt svarar 87% av eleverna att de tror att deras vårdnadshavare dels tycker det är roligt och samtliga anser även att det är viktigt med matematik (Figur 5). Samtliga elevers vårdnadshavare på skola 1 har läst på högskola eller universitet.

På skola 2 visar resultatet att 75% av eleverna oftast räknar matematik hemma, där 58% av dem kommunicerar matematik med sina vårdnadshavare och där 83% oftast får hjälp (Figur 5). Dock visar resultatet att 58% inte samtalar matematik med sina kompisar. En majoritet på 96% av eleverna anser att de tror att deras vårdnadshavare tycker matematik är roligt (Figur 5). Samtliga elever på denna skolan anser att deras vårdnadshavare även anser matematik som viktigt. Studien visar att 42% av elevernas vårdnadshavare på skola 2 inte har läst på högskola eller universitet (Figur 5).

23

6.5 Rollen som avgörande i påverkan på attityden gentemot

matematik

Studiens frågeställning om vad eller vem som påverkar elevernas attityd gentemot matematik, redovisas i detta avsnitt. Resultaten presenteras i cirkeldiagram för varje skola (Figur 6).

Figur 6. Resultat över olika rollers påverkan på elevers attityd gentemot matematik.

Resultatet för de båda skolorna visar samstämmigt på två roller som haft störst påverkan på deras attityd gentemot matematik. Båda skolorna visar på läraren och vårdnadshavare, där läraren anses mest avgörande. Figur 6 visar att 60 % av eleverna på skola 1 nämner läraren som en påverkansfaktor och skola 2 skiljer sig med 2%. Vårdnadshavarnas betydelse betonas av 27% av eleverna på skola 1 och 15% mer på skola 2 (Figur 6). I resultatet för enkäten uttrycktes även två andra faktorer som påverkar elevernas attityd på skola 1. Dessa faktorer anser 13% av eleverna att vara dom själva och deras morfar (Figur 6).

24

6.6 Sammanfattande analys

Under denna del kommer resultatet och teorierna att besvaras utifrån undersökningens forskningsfrågor. Resultat samt slutsats är upplagda med samma tillvägagångssätt där frågorna är i fokus.

6.6.1 Elevernas åsikter om matematik

Efter genomförd undersökning så uttrycks två attityder. En majoritet av den totala populationen uttrycker en positiv attityd gentemot matematik. De elever som uttryckt en negativ attityd gentemot matematik, har även svarat att de tycker det är svårt och anser sig att ha mindre kunskaper inom ämnet. Skolornas skilda socioekonomiska förutsättningar, skiljer dem inte mycket åt när attityderna jämförts. Den positiva attityden gentemot ämnet skiljer skolorna åt med 1% (Tabell 1) . Denna positiva attityd där majoriteten av eleverna på båda skolorna anser att matematik oftast är lätt att förstå, kan inte kopplas till tidigare forskning då en mer negativ attityd presenterats. Generellt visar skola 2 på en mer negativ attityd i alla avseenden av denna del i undersökningen. Däremot kan attityderna kopplas till olika miljöers påverkan, vilket kommer att i senare rubrik diskuteras utifrån Bronfenbrenners

utvecklingsekologiska modell.

6.6.2 Elevernas attityd gentemot matematikundervisningen

Resultatet baserat på båda skolorna, indikerar även här på en positiv attityd gentemot

matematikundervisningen i skolan. Orsaksfaktorer till en positiv attityd kan utifrån resultatet vara en varierad och kommunikativ matematikundervisning. Samtidigt presenteras

uppfattningen om ensamt arbete i matematikboken som det mest förekommande i undervisningen (Figur 3; Figur 4). Dock kan det tydas att eleverna anser sig erbjudas en variation men om de utmanas kommunikativt kan inte detta resultat visas. Utifrån det sociokulturella perspektivet kan endast en artefakt urskiljas (Säljö, 2014) och det är den språkliga. För att eleverna ska kunna tänka och kommunicera måste de använda språkliga redskap. Resultatet visar endast att de upplever att de ofta pratar matematik på lektionen (Figur 2) men inte hur och ifall de språkliga redskapen används i klassrummet. Men att erbjuda socialisation i matematiken kan utifrån resultatet ha bidragit till goda attityder gentemot ämnet.

25

6.6.3 Klassernas utformning och elevernas önskan av matematikundervisningen

matematik-undervisningen i skolan. Däremot kan det inte i denna studie dras slutsatser att negativa attityder kan kopplas till lärobokens centrala roll i undervisningen. Studien visade däremot att eleverna på båda skolorna har en positiv attityd trots frekvent användning av läroboken (Tabell 1; Figur 3; Figur 4). Eleverna uttrycker att de även önskar att fortsätta använda matematikboken i undervisningen för att utvecklas (Figur 3; Figur 4). På skola 1 anger även några få elever en önskan på en svårare lärobok i matematik (Figur 3), vilket kan tolkas som att de är i behov av mer utmaning i sitt lärande. Utifrån resultatet på skola 1 används

läroboken oftast på matematiklektionen enligt elevernas upplevelse, vilket visar på elevernas svar att fortsätta med samma arbetssätt, med inslag av att vilja testa på andra arbetssätt (Figur 4). Skola 2 visar på en uppfattning om mer varierade matematiklektioner (Figur 4), vilket eventuellt påverkat dem till mer varierade svar på deras önskan av utformning av

undervisningen. Enligt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell (Bronfenbrenner, 1979) har miljön i undervisningen påverkat deras val och önskan av utformning av

undervisning. Resultatet avser inte att visa hur läroboken används i undervisningen. Samma lärobok används eventuellt olika av de två lärarna på de olika skolorna, vilket gör att variation även kan åstadkommas genom matematikboken. Därav kan elevernas positiva attityder

gentemot matematikboken besvaras utifrån resultatet.

6.6.4 Elevernas användande och stöd i matematik utanför skolan

bakgrunder som i sin tur enligt Malmökommissionen (2014) påverkar deras förutsättningar i vardagen. Resultatet utifrån studien visar att skolan med högre ersättning per elev (skola 2) erfar att de räknar mer matematik hemma och får mer stöd av sina vårdnadshavare än skola 1 (Figur 5). Mer resurser har lagts på skola 2 för att få likvärdiga förutsättningar i vardagen för eleverna såsom för eleverna på skola 1. Ifall de ekonomiska resurserna påverkat elevernas attityder, framkommer inte i studien men tendenser kopplar samman skolans undervisning och deras positiva attityder. Inga resultat i studien tyder på att eleverna påverkats negativt utifrån deras socioekonomiska bakgrund, vilket även här visar på tendenser där skolan kompenserar för den andra miljön. Trots att 42% av elevernas vårdnadshavare på skola 2 inte har någon högre utbildning enligt eleverna, så svarar 9% fler elever att de tror att deras föräldrar anser att matematik är roligt gentemot skola 1 (Figur, 5). Samtliga elever på skola 1

26

uppger att deras vårdnadshavare har en utbildning på antingen högskola eller universitet samtidigt som resultatet i studien indikerar att eleverna i lägre utsträckning uppfattar att de får mest hjälp eller påverkan från vårdnadshavare (Figur 5). Resultatet visar i enlighet med Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell, att miljöns påverkan framgår som avgörande för främst skola 2. Detta visar sig genom elevernas positiva attityd gentemot matematik trots Malmö stads antagande att dessa eleverna har sämre förutsättningar i hemmet. Dock kan inte detta generaliseras utan resultatet förhåller sig endast till en klass på en skola med högre strukturersättning i Malmö.

6.6.5 Rollen som avgörande i påverkan på attityden gentemot matematik Baserat på resultatet framkommer drivkrafter som påverkar elevernas attityd till ämnet matematik. Dessa drivkrafter benämns som olika roller, mest frekvent pekar studien på läraren och vårdnadshavarnas betydelse i skapandet av attityder (Figur 6). Det kan genom studien konkluderas att lärarens roll i arbetet med attityder på skola 1 är avgörande, då det visade färre, enligt eleverna, involverade vårdnadshavare i elevernas matematik (Figur 5; Figur 6). Detta gör att lärarens arbete och roll blir oerhört viktig för elevernas attityd- och kunskapsutveckling. Fler elever (15%) på skola 2 anser att deras vårdnadshavare har en avgörande roll i deras attityd gentemot matematik, vilket visas i studien genom att eleverna upplevt ett högre deltagande i deras matematik utanför skolan (Figur 5; Figur 6). Enligt Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell så utvecklas roller i samspel mellan individen och miljön. Roller grundas och formas av omgivningen, där relationen är grunden för samspel (Andersson, 2004). Resultatet i studien visar att relationerna utgör en dyad, som enligt Bronfenbrenner (1979) består av två individer som uppmärksammar och deltar i

varandras aktiviteter. I studien framkommer dyaderna som bygger på relationen mellan lärare och elev samt relationen mellan elev och vårdnadshavare.

27

7. Diskussion

Resultatet som framkom i studien diskuteras utifrån den forskning som tidigare beskrivits. Diskussionen utgår från studiens syfte och dess två forskningsfrågor. I slutet av detta kapitel diskuteras metoden, relevans för framtida yrkesprofession, förslag på vidare forskning inom området samt en slutsats av studien presenteras.

7.1 Vilka attityder uttrycker eleverna gentemot ämnet

matematik på två skolor med olika socioekonomiska

förutsättningar?

Västsvenska Handelskammaren har kartlagt vuxna svenskars attityd till matematik för att elevernas attityd till matematik delvis beror på hur vuxna i elevens miljö ser på ämnet (Olèn, 2016). Resultatet visar att en av tre vuxna anser att ämnet är onödigt. En tredjedel svarar även att talang är den viktigaste framgångsfaktorn för att lära sig och förstå matematik (ibid.). Utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologi är mikrosystemen runt eleven avgörande då attityder samt känslor hos vårdnadshavare och lärare påverkar eleven (Andersson, 2002).

“Matte väcker känslor. Positiva och negativa. Det finns kanske inget annat skolämne som väcker så mycket känslor och diskussion som matematik.” (Olèn, 2016, s.3).

I denna studie som genomfördes i Malmö 2019 undersöktes två socioekonomiskt skilda skolor och deras attityder gentemot matematik. Resultatet som framkom visar att en övervägande del av eleverna har en positiv attityd gentemot matematik, trots detta fanns negativa inslag. En positiv attityd till matematik uttrycks som rolig och att eleverna anser sig vara bra på det (Tabell 1). Däremot uttrycks en negativ attityd som tråkig och svår (Tabell 1). Liknande uttryck av attityder presenteras i en studie av Soni och Kumari (2017). Dessa uttryck kan kopplas till Pehkonen (2001), som anser att hur elever lär sig och stimuleras påverkar deras attityd till matematik. Hannula (2002) menar att positiva känslor hos eleven uppstår när hen förstår och är engagerad i en matematisk aktivitet. Om eleven inte förstår eller om svårigheter uppstår, kan det istället leda till att negativa känslor uppstår. Positiva och negativa känslor påverkar elevens attityd till ämnet (ibid.). Citatet ovan framhäver matematiken som ett ämne som väl debatteras i media. När jag använder sökorden

28

“matematik, debatt, Sverige” på sökmotorn Google så ges ca. 7,3 miljoner träffar. En stor andel utgör tidningsartiklar som problematiserar dagens matematikresultat och attityder. Bland annat redovisas den tidigare nämnda internationella undersökningen TIMSS (2007) som i media debatteras och används för att dra slutsatser baserade på resultaten. Stor vikt läggs dock vid resultaten och mindre på konsekvent tänkande kring de deltagande ländernas skillnader samt hur dessa skillnader kan ha påverkat resultaten. Resultaten bör istället användas till att skapa visioner till inspiration och förbättringar av undervisningen. En intressant aspekt är att eleverna uttrycker positiva attityder och anser sig att vara bra på matematik (Tabell 1) när deras resultat enligt ett flertal andra undersökningar sjunker. Detta kan diskuteras ifall resultaten i internationella studier verkligen motsvarar verkligheten av den generella svenska skolan.

7.2 Vilka bakomliggande faktorer påverkar elevernas attityder

till ämnet matematik?

Syftet med studien var även att undersöka faktorer som påverkar elevernas attityder till matematik. Hemmets påverkan och olika faktorer som påverkar undervisningens utformning presenteras nedan med utgångspunkt i elevernas attityd.

7.2.1 Hemmets påverkan

Utbildningsminister Anna Ekström anser att den svenska skolan under en längre tid kämpat med sjunkande resultat samt mer negativa attityder till ämnet matematik och menar att en orsak kan vara den ökande segregationen (Svensson, 2019). I en rapport baserat på en kvantitativ studie av Skolverket (2018b) belyses även att skillnaderna mellan de svenska skolorna ökar. Skola 1 och Skola 2 som varit föremål för denna studie skiljer sig kraftigt åt ur en socioekonomiskt perspektiv, där urvalet av skolor till undersökningen baserats på de skillnader som tagits fram ur Malmö stads (2017) ersättningsstruktur, som i sin tur baseras på skillnader i inkomst och utbildningsnivå. Utbildningsministern anser vidare att segregationen bör brytas och prioritet blir då att öka likvärdigheten eftersom forskare under en längre tid pekat ut det fria skolvalet som en bakomliggande faktor (Svensson, 2019). Det fria skolvalet innebär att alla elever eller deras vårdnadshavare kan söka till de skolor de vill.

Elever från resursstarka hem gynnas medan elever vars föräldrar inte gör aktiva val straffas. (Svensson, 2019, s.1)

29

Rapporten visar att elevernas familjebakgrund är av stor betydelse för deras resultat i skolan (Skolverket, 2018b). Vidare belyses att elevernas socioekonomiska bakgrund på senare år har fått en mer avgörande betydelse för hur eleverna ska lyckas i skolan. Dock framkom inte skolornas skilda socioekonomiska bakgrund som en orsak till resultaten om attityder i min studie (Figur 5; Figur 6). Enligt TIMSS (2007) presterar de elever som har tillgång till rikligt med litteracitet i hemmet bättre. Det är baserat på elevers möjligheter till pedagogiska resurser i hemmet, exempelvis dator, böcker och internet (ibid.). Studien visar på koppling mellan vårdnadshavarnas utbildning och elevers attityd samt kunskaper. Resultatet visar att desto högre utbildningsnivå vårdnadshavaren har, desto bättre var elevernas attityd till matematik och kunskaper i matematik (ibid.). Exosystemet i Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell gäller för nivån om utbildningsnivå och ekonomi hos elevernas vårdnadshavare (Andersson, 2002). Exempelvis så påverkar vårdnadshavarnas utbildningsnivå vilket arbete, arbetstider samt lön hen kommer att få (ibid.). Tendenser kan eventuellt urskiljas genom att vårdnadshavarna med högre utbildning arbetar och är iväg mer från hemmet. En mer

frånvarande vårdnadshavare avsätter mindre tid för diskussion och stöd i matematik i hemmet. Dessa faktorer utanför elevens direkta närmiljö kan även påverka närmiljön (ibid.). En

påverkan på närmiljön berör även elevens handlande och beslut, vilket i sin tur påverkar attityder.

Den aktuella studiens resultat visar att endast 58% av eleverna uppger att deras

vårdnadshavare på skola 2 har högre utbildning (Figur 5). På skola 1 som befinner sig i ett bättre ställt socioekonomiskt område, har samtliga vårdnadshavare en högre utbildning enligt elevernas enkätsvar (Figur 5). De positiva attityderna skiljer sig lite åt med 1 % mellan skolorna trots 42% skillnad i vårdnadshavarnas högre utbildning (Tabell 1; Figur 5). Eleverna uttrycker även vad de anser om sina kunskaper till matematik och skillnaden är endast 5% mellan skola 1 och skola 2 när det gäller antagandet om bra kunskaper i ämnet (Tabell 1). Med avseende till TIMSS (2007) resultat så visar svaren i den aktuella studien inte på att vårdnadshavarnas skilda utbildningsnivå påverkat elevernas attityder negativt, tvärtom framgick positiva attityder gentemot matematik.

Däremot visar resultatet i denna studie på hur elevernas uppfattning om sina vårdnadshavares attityd till matematik är avgörande för elevernas attityd gentemot ämnet. Detta har även Bempechat och Shernoff (2012) kommit fram till i deras undersökning.Vårdnadshavarnas

30

attityder till matematik är det första eleverna möter innan skolstart och kan därför spegla deras attityder till ämnet (Bempechat & Shernoff, 2012; Soni & Kumari, 2017).

“Att matematiken blir positivt uppmärksammad även utanför skolmiljöerna blir för många barn och unga en förutsättning för ett framgångsrikt matematiklärande” (SOU 2004:97, s.12).

Båda skolorna visar på att en majoritet av eleverna anser att deras vårdnadshavare tycker matematik är roligt samt att det även är ett viktigt ämne (Figur 5). Detta kan anses i enlighet med Bempechat och Shernoff (2012) att kopplas samman med elevernas positiva attityd gentemot ämnet. Enligt styrdokument ska skolan främja ett gott samarbete med elevernas vårdnadshavare för att eleverna ska ges bästa möjlighet att utvecklas (Skolverket, 2011). På skola 2 anser 4 % av eleverna att de vill räkna mer matematik hemma för utvecklas mer (Figur 4). Baserat på resultatet kan slutsatsen dras att samarbetet mellan läraren och

vårdnadshavarna behöver förbättras för att nå dessa elevers önskan om mer matematik utanför skolan. Samtidigt anser 27% av eleverna på skola 1 gentemot 42% av eleverna på skola 2 att deras vårdnadshavare haft störst påverkan på deras attityd gentemot matematik (Figur 6). Utifrån Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell grundas elevens utveckling i

samspelet mellan de olika miljöerna (Andersson, 2002). Vidare anses dessa olika miljöer vara beroende av varandra genom samspel och goda relationer. Med utgångspunkt i ett

sociokulturellt synsätt, så sker lärandet i interaktion med andra (Säljö, 2012) och skolan bör därför uppfatta vårdnadshavare som en tillgång i elevens läroprocess.

7.2.2 Undervisningens påverkan

En positiv attityd anser Oyedeji (2017) grunda sig på en lärandemiljö som får eleverna att bli intresserade och en vilja att lyckas. Styrdokumenten uttrycker att skolan ska gynna alla elevers lärande, utveckling och stödja en livslång lust att vilja lära (Skolverket, 2011). Resultatet i Oyedejis studie visar på lärmiljöers negativa påverkan på attityden i kontrast till denna studie där det även belyses framgångsfaktorer i lärmiljön som beskrivs i följande avsnitt.

7.2.2.1 Läroboken

Internationell och nationell forskning visar på lärobokens centrala roll i

matematikundervisningen i Sverige (TIMSS 2007; SOU 2004:97). Tidigare forskning visar även att utformningen av användandet av läroboken bygger på enskilt arbete. Studierna pekar

31

mot denna utformning av undervisning som en bakomliggande faktor till en negativ attityd och sämre prestation i matematik (ibid.). I denna studie framgår det även att läroboken är central i undervisningen (Figur 2; Figur 3; Figur 4). I resultatet framkommer inga tydliga kopplingar mellan läroboken och en negativ attityd till matematik. Det framgår ej heller hur läroboken används i undervisningen enligt resultatet och utifrån elevernas svar kan en variation i användandet av läroboken tolkas. Detta menar Zahorik (1991) blir avgörande för val av undervisning i förhållande till läroboken. Vidare beskrivs tre olika sätt på hur läraren kan använda läroboken i undervisningen. Första sättet enligt Zahorik (1991) är att arbeta med läroboken som en utgångspunkt för muntliga diskussioner, vilket kan kopplas till den aktuella studiens resultat. Eleverna på båda skolorna uttrycker att de ofta kommunicerar matematik i undervisningen trots frekvent användande av läroboken (Figur 2). Vid det andra sättet används läroboken som huvudkälla (Zahorik, 1991), vilket även här kan kopplas till studiens resultat (Figur 3; Figur 4). Det tredje sättet bygger på att läroboken används som en läxa för eleverna (Zahorik, 1991). Det sistnämnda sättet att använda läroboken, skiljer sig för skolorna i den aktuella studien. 40% av eleverna på skola 1 uppger att de räknar matematik hemma medans 35% fler elever på skola 2 uppger att de räknar matematik hemma (Figur 5). Hur lärarna i studien valt att arbeta med läroboken i matematikundervisningen framgår i resultatet som givande då goda attityder uttrycks.

7.2.2.2 Variation

Utifrån matematikdelegationens studie framkommer variation som en framgångsfaktor i elevernas attityd och kunskapsutveckling (SOU 2004:97). Skolans styrdokument betonar även där vikten av variation i undervisningen för att främja goda attityder (Skolverket 2011). Om elever känner en delaktighet i utformningen av undervisningen, förbättras även deras

motivation till att lära sig i matematik (Skolverket, 2003). Runesson (1999) anser utifrån sin studie att undervisningen bör struktureras så eleverna utmanas i innebörden av begrepp på varierande sätt. I den aktuella studien ställdes frågan om elevernas undervisning alltid ser likadan ut och utfallet visar att majoriteten av eleverna uttryckte att den inte gjorde det (Figur 2). För att eleverna ska veta vad något är, måste de också få veta vad något inte är (Runesson, 1999). Detta kan enligt Runesson (1999) ske genom jämförelser och kommunikation i

undervisningen. Resultatet i denna aktuella studie visar inte på jämförelser men påvisar kommunikation som diskuteras i nästa rubrik.