Läshastighet i en bok, på en dator och i en smartphone – en fallstudie av fem flickor - Reading speed in a book, a computer and a smartphone - A case study of five girls

Malmö högskola

Fakulteten för lärande och

samhälle

VAL-projektet

Examensarbete

Läshastighet i en bok, på en dator och i en smartphone

– en fallstudie av fem flickor

Mikael Holmgren

Lärarutbildning 90hp Handledare: Ange handledare

Datum för slutseminarium 2012-08-29

Examinator: Nils Andersson Handledare: Malin Thor Tureby

Sammanfattning

Arbetet behandlar frågan om elever läser olika snabbt beroende på varifrån de läser en text? Studiens grundläggande syfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i läshastighet i en bok, på en dator eller i en så kallad smartphone? Undersökningsgruppen är fem

slumpmässigt utvalda flickor i årskurs 8. Intresset för arbetet tar sin grund i ett stort eget intresse för läsning men också i deltagande vid insamlandet av data till en större studie i ämnet. Studien har för avsikt att jämföra lästeknik och förståelse i en bok, på en dator och i smartphones. Som en del två skall försök göras för att utveckla lästekniken genom mental teknik- lånad från idrotten - i avsikt att utveckla elevers läsförmåga och

uppfattningsmöjlighet.

Metoden som används i är i detta arbete en fallstudie samt en analys utifrån observationer av deltagarna. Dessa filmas när de läser och sen analyseras filmerna utifrån antal ord per minut (opm) från en bok, en dator och en telefon. Metoden är till viss del egendesignad vilket den kan få kritik för men validiteten och reliabiliteten är att betrakta som hög. Förståelse finns med som en variabel i resultat och diskuteras kort i diskussionen för att försäkra att deltagarna verkligen läst. Den är dock inte avsedd att undersökas i jämförelse med källa och hastighet. Resultatet påvisar en snabbare läshastighet generellt för telefonen (28 opm mer) än i en bok eller telefon. Det visar dock också på att boken vinner över telefonen i två av fem fall och att eleverna som läser på telefonen uppvisar en snabbare läshastighet vid samtliga fall jämfört med en dator. Resultaten är att betrakta som "spretiga" och det går därför inte att utläsa säkra data utifrån dem. Undersökningsgruppen är också att betrakta som liten i sammanhanget. Frågor som ställs och behandlas i diskussionen är om elever lär sig mer om de läser snabbare och om det inte handlar mycket om den enskilda individen och vad han eller hon har för förmågor. Mer förbättringar på mobil och datorområdet och läsning görs och kommer att fortsätta göras och det här arbetet skummar på ämnets yta.

Läsning är en komplicerad process som innefattar många faktorer och arbetet har gett upphov till insikt i begreppen förståelse, tolkning av ord och tänkande på en högre nivå som används som definitioner av vad läsning egentligen är. Detta gör det således svårt att forska på området om man inte är väldigt specifik i sin inriktning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning

1.

Inledning

2 Litteraturgenomgång

2.1 Vad är läsning?...4

2.1.1 Vad händer i hjärnan när vi läser?...5

2.1.2 Olika stadier……….6

2.2 Vad säger forskning om läshastighet, lästeknik och läsförståelse?...7

2.2.1 Förståelse och lästeknik……….7

2.2.2 Går det att träna upp sin läshastighet?...8

2.3 Läsning i dagens skola?...9

2.3.1 Hur bra läser dagens ungdomar?...10

2.3.1.1 En nordisk utblick……….10

2.3.1.2 Sverige………..11

2.3.1.3 Skillnad mellan könen………..11

2.3.1.4 Läsundervisningens brister i Sverige………...11

2.4 Hur ser framtiden ut?...12

2.4.1 Läsning i en elektronisk tidsålder………..12

2.4.2 Varför vill vi då läsa on-line?...13

2.4.3 Aktuellt i klassrummet………...14

2.4.4 Aktuellt i mobilen………..14

3

Syfte

4 Metod och

4.2 Hur gick jag tillväga?...19

4.3 Reliabiliteten……….20 4.4 Validiteten………20 4.5 Bearbetning av data………..21

5 Resultat

6 Diskussion

Litteraturlista

Bilaga

2

1. Inledning

Jag har valt att skriva mitt examensarbete vid lärarutbildningen om läsning och mer specifikt frågan om elever läser olika snabbt beroende på var de läser en text? Studiens grundläggande syfte är att undersöka om det föreligger någon skillnad i läshastighet i en bok, på en dator eller i en så kallad smartphone?

Mitt intresse för ämnesvalet tar dels sin utgångspunkt i ett stort eget intresse för läsning men också att jag deltagit vid insamlandet av data till en större studie i ämnet. Denna studie är initierad av Anders Heden vid Linnèuniversitetet. Avsikten med denna studie är att få svar på två frågor. Den första är att ta reda på vilka metoder som elever på högstadiet använder när de avläser skriven information i olika miljöer och den andra frågan är om avläsningsförmågan går att påverka med mental teknik? Studien avser att jämföra lästeknik och förståelse i en bok, på en dator och i smartphones. Som del två skall försök göras för att utveckla lästekniken genom mental teknik- lånad från idrotten - i avsikt att utveckla elevers läsförmåga och uppfattningsmöjlighet.

Arbetet har gjort mig nyfiken på hur elever skaffar sig information och hur och vad de faktiskt greppar när de läser en text? Detta insamlande har mycket kort handlat om att filma elever som läser i en bok, på en dator och i en smartphone för att sedan se om det finns någon skillnad i återberättande av texten.

Frågan att svara på är här om eleven förstår mer eller mindre beroende på varifrån han/hon läser och också om det finns skillnader i läshastighet? Detta blir en alltför omfattande studie på denna nivå vilket gjorde att jag fastnade för grundfunderingen/syftesformuleringen ovan. Jag ser detta arbete som ett steg på vägen mot ett större arbete/uppsats eller framtida

forskningsansatser. Jag vill likna arbetet vid en liten pilotstudie för att ”lära känna” mitt material och data bättre.

I min profession som lärare ser jag arbetet som en pusselbit i min egen utveckling. Ökad kunskap och insikt om läsning kan hjälpa mig att använda olika typer av medier i

undervisningen och utifrån det olika pedagogiska idèer. Kanske ska jag ha lästeknik som ett stående inslag i mitt arbete? Kanske ska jag uteslutande använda mig av datorn? På vilket sätt kan jag dra nyttan av att så gott som samtliga av mina elever har just en smartphone? Här finns hur många frågor som helst att fundera kring.

3

Det moderna samhället överflödas av information varav en stor del läses i olika medier och på olika sätt. Dagens ungdomar läser på ett helt annat sätt än vad t ex jag gjorde när jag var i deras ålder. Allt mer av den information som förekommer sker på datorernas villkor och att då kunna hantera datorprogram och för den delen även den nya mobilteknologin blir allt

viktigare för att vara med i den ständiga utvecklingen. All information som skett hittills inom datorvärlden har baserats på visuell information och nu finns det vidareutvecklingar med såväl auditiva som kinestetiska inslag vilket bidrar till oändligt med utvecklingsmöjligheter. Men man måste kunna läsa.

Den som kan läsa är med i denna utveckling och den som inte kan läsa står utanför. Genom informationsteknologin och specifikt internet kommer skillnaden mellan den som är inne i systemen och den som är utanför att bli allt större. Har vi kanske redan en uppdelning?

Att kunna utläsa det som läses och kunna dra snabba slutsatser av det , sålla och gå vidare med informationen blir en allt mer avgörande kunskap. Att studera hur vi läser är därför en viktig del i skapandet av förutsättningar för nästa generation i det snabbt utvecklande informationssamhället.

4

2. Litteraturgenomgång

Jag har, i min litteraturgenomgång, gått igenom såväl böcker, artiklar som digitala källor om och kring läsning som begrepp. Detta för att öka mina kunskaper i ämnet och också ge en bakgrund till, för min studie, viktiga komponenter. Här nedan följer en genomgång av litteraturen utifrån en ovanstående rubrik samt dess relevans för arbetet.

2.1 Vad är läsning?

Att sätta mig in i själva läsbegreppet var ett måste för min studie. Att försöka förstå vad som händer när eleverna sitter framför mig och läser var centralt. Det finns många olika

definitioner av begreppet läsning i litteraturen. Redan Gates (1949) inkluderar i begreppet tänkande på en högre nivå vid sin definition a complex organisation of patterns of higher mental processes that can and should embrace all types of thinking, evaluating, judging, imagining,

reasoning, and problem-solving. Det härär intressant då det inte bara handlar om ren lästeknik att träna utan här finns en mer holistisk syn på vad läsning är. Frågan om hur man då ska träna den blir för mig uppenbar.

En annan vanlig definition i litteratur om läsning är Gough & Tunmer, 1986; Hoover & Gough, 1990 som lyder ” Läsning = Avkodning x Förståelse av språk ”. Här är alltså både

avkodning dvs. den enskilda ordavkodningen (vilket inte omnämndes i definitionen ovan) och förståelse av största vikt för läsning. Först kommer orden sedan förståelsen enligt författaren. En vidareutveckling av denna definition har sedan kommit att kompletteras med

motivationsfaktorn dvs. att det gäller för läsaren att vara motiverad för att förstå vad han/hon läser. Är de läsare jag observerar motiverade? Gör till exempel en smartphone att läsning blir mer motiverande?

Tittar man vidare i Nationalencyklopedin så finns en liknande definition som den ovan vilken kan sammanfattas ” läsning kräver lång tid att behärska och utveckla vilket gör den till en komplicerad färdighet. De två huvudmomenten kallas avkodning vilket innebär att känna igen enskilda ord och förståelse är hur man tolkar orden. Det gäller att både avkodning och förståelse fungerar bra ”. Detta, tycker jag, ger än mer stöd till resonemanget om att läsning är att betrakta som en färdighet sammansatt av en mängd olika faktorer (Borgström, 2006).

5

Internationellt finns några andra definitioner och begrepp såsom literacy som innebär såväl läsning som skrivande och det pratas i större utsträckning att det handlar om språk som krävs i samhället eller kan vara av värde för individen. Det finns också definitioner som har med förmågan att konstruera meningar från olika slags texter samt att vi läser för att lära, gemenskap samt nöje. Utveckling av kunskaper och potential för att delta i samhället finns också med i dessa definitioner (Skolverket 2003).

2.1.1 Vad händer i hjärnan när vi läser?

Hjärnan är det grundläggande organet för en fungerande läsning men vad är det då som händer i hjärnan på de som läser i denna studie?

För att förstå hjärnans struktur och läsningens grunder i densamma har man tagit hjälp av forskning som visar på att den ser annorlunda ut hos personer med viss typ av läs- och skrivsvårigheter.

Detta gäller inte minst de processer som pågår under tiden vi läser. Hjärnan hjälper oss att ligga steget före i mycket av det vi gör säger Martin Ingvar, professor i kognitiv

neurofysiologi. Tanken på det vi ska göra är klar innan vi gör det vilket är vårt beteende. Många av dess beteenden är automatiserade och man kan säga att hjärnan rationaliserar sitt arbetssätt och detta är t ex att gå och att tala exempel på. När vi tränar vår hjärna så blir den bättre genom repetitiva mönster och det är detta vi tränar när vi läser. Detta understryker än mer min egen åsikt om regelbunden lästräning i skolan, vilket också är något vi praktiserar på den skola där jag är verksam.

När vi kan läsa är det enkelt och det är i likhet med cykling något vi bara gör med hjärnan utan att vara medvetna om det. Läsning är alltså inövade automatiska funktioner. Vårt fonologiska system hör vad vi säger vilket också syns på aktiviteter i hjärnan under läsning. Intressanta saker som ses i hjärnans aktivitet under läsning är att de som är mindre goda läsare har högre aktivitet i hjärnan. Det ”kostar” helt enkelt mer hjärnkraft. Detta är arbetsminnet som begränsar visar forskningen (Borgström, 2006). Jag reflekterar här över hur många “duktiga” läsare som ingår i denna studie?

6

2.1.2 Olika stadier

Vad har de elever som deltar i min studie genomgått för träning innan de läser inom ramen för denna undersökning? Hur lärde de sig läsa? Barn börjar använda ord tidigt och deras

ordavkodningsförmåga genomgår olika stadier. De forskare som står bakom den stadieteori jag själv ansluter mig till, efter att ha följt mina egna två barn i utvecklingen, menar att det finns tre stadier kallade; logografiskt, alfabetiskt och ortografiskt. Det finns även ett fjärde stadie beskrivet i forskningen vilket finns med i beskrivningen nedan.

Det inledande stadiet är i litteraturen benämnt pseudoläsning och innebär att det står ett ord, t ex ICA, på affärens skylt.

Då förstår barnet vad det innebär utan att veta något om själva bokstäverna. Det är ledtrådar och sammanhanget som ger ordet betydelse. Med nästa steg, logografisk läsning har barnet lärt sig att känna igen hela ord. Detta utifrån bokstävernas form som till exempel O eller X som har tydliga former. Barnet använder inte bokstävernas ljud än vilket gör att det ofta här handlar om ord som barnet lärt sig känna igen. Barn använder sig här av visuella bilder

(logografisk läsning) till ungefär de 40 första orden. När tekniken med dessa bilder inte längre fungerar och orden blir fler och fler går barnet över till nästa stadie. Alfabetisk eller fonologisk

läsning innebär att den ”riktiga läsningen” för barnen börjar. De börjar koppla ihop ljud och

dess bokstäver och inte enbart visuella bilder. Det handlar om förståelse för att bokstävers ljud finns i vårt talade språk. Här finns många fallgropar. B, p, g, k, d, och t med efterföljande vokal är svårt för den som börjar lära sig att läsa. Lättare är däremot konsonanter såsom m, l, s och r. Att samma bokstav kan låta olika som k:et i sked och kyla är också svårt för

nybörjaren. När vi sedan är framme vid den ortografiska läsningen så är barnets läsning fullt utvecklad och de läser som vana läsare utan ansträngning. För att knyta an till definitionerna ovan så sker här avkodningen omedvetet, snabbt och rätt. Läsningen flyter lätt och obehindrat och de flesta orden känns igen som helheter. Under flitigt läsande och skrivande har vana läsare samlat in synbilder av kända ords stavning, ortografi, i sitt mentala lexikon i

långtidsminnet. De ingående bokstäverna bildar ortografiska mönster som känns igen utan analys av varje bokstav (Taube, 2007). Här förstår man vikten av att läsa mycket för att skaffa sig såväl läsvana som ett utbyggt mentalt lexikon. Då jag jobbar i skolan och följer debatten om elevers minskade läsförmåga och lästid i skolan så ser jag problematiken. Återkommer till det i kapitlet om skolan.

7

2.2 Vad säger forskning om läshastighet, lästeknik och

läsförståelse?

Eftersom det är läshastighet som är en grundkomponent i studien (den andra är källan varifrån läsningen sker) är det viktigt att redogöra för vad som menas med begreppet läshastighet men också begreppen lästeknik och läsförståelse samt att belysa dem utifrån några olika

synvinklar.

2.2.1 Förståelse och lästeknik

Det finns de forskare som påstår att hastigheten vi läser i inte är beroende av hur bra vi förstår en text (Aron, Joshi & Williams, 1999) men det finns ändå vissa saker som påverkar

hastigheten på ett negativt sätt. Till exempel visar en del studier att elever som inte känner igen så många ord läser långsammare för att läsningen ska bli mer precis. Här finns ett problem i forskningen om hur sambandet mellan förståelse och hastighet ser ut vilket jag kan förstå då det inte handlar om tydliga och avgränsade begrepp vilket jag skrev om tidigare (se vad är läsning).

I A simple view of reading, en teori utarbetad av Gough & Tunmer 1986, vidareutvecklad av Gough och Hoover 1990 samt av Catts och Kamhi 2005 och som också nämnts tidigare i detta kapitel, menas att det inte går att uppnå god förståelse om det saknas förståelse för enskilda ord vilket, jag tycker, bör ses som självklarhet. Nyss nämnda teori kontrollerades av Joshi och Aron (2000) och kom fram till att formeln (se vad är läsning) bör komplettera ordavkodnig och förståelse med just hastighet för att bli en god läsare. Formeln för R (reading) = D (decoding) x C (comprehension) + S (speed) skulle enligt dem bättre kunna bedöma läsförmåga (Jansson & Leufstedt, 2008). Här återfinns vikten av hastighet för

läsförmåga vilket gör min studie viktig utifrån om hastigheten kan påverkas med val av källa. Jag nämnde begreppet lästeknik i kapitlets inledning och enligt Angelöw (1995) så handlar just lästeknik generellt om såväl läshastighet som läsförståelse. Att bara läsa snabbt räcker inte, man måste också förstå vad man läser. Man har mycket att vinna på att förbättra sin lästeknik och att öka sin läshastighet med mellan 25-50% bör kunna vara en realistisk målsättning. Jag har här en förhoppning om att jag i framtiden ska kunna hjälpa mina elever med just dessa begrepp.

8

När det kommer till begreppet läshastighet så handlar mycket om ögonen och dess roll. Flera olika undersökningar finns om just ögonen under läsprocessen och de flesta kommer fram till att en fixering på orden varar i ungefär 0.25 sek. Bland de första att forska kring ögonens rörelser och dess förflyttningar var Keith Rayner (1983) i boken Eye movements in reading. Enligt honom tar en förflyttning mellan två fixeringar ca 0.030 sek och ett radbyte ca 0.040 sek.

Andra samtida forskare t ex Buzan (1984) anger förflyttningstiden till 0.20 sek. Förflyttningar framåt (för att gå vidare i texten) mellan olika ord kallas saccader och de onödiga (när man behöver gå tillbaka) för att t ex ha tappat något ord, kallas regressioner. Slutsatser i

litteraturen är att sämre läsare har fler regressioner än bättre läsare. Vidare visar forskningen att det som kännetecknar så kallade bra läsare är längre saccader/färre fixeringar, färre regressioner, kortare fixeringstid samt att man lärt sig använda sitt perifera synfält. Jag påminns ständigt genom litteraturen att läsning i hög grad är en träningssak. I boken ”How to read faster and better” av Franklin J. Agardy (1981) återger författaren ett försök från ett Jonny Carsson program där en 13-årig skolelev får läsa en bok under en minut och

läshastigheten beräknas till 13 000 ord per minut. En test på innehållet visar att eleven hade så gott som total förståelse.

Vad är då, enligt litteraturen normalt? En ”normal” vuxen människa anses läsa med ca 250-300 ord per minut. Enligt Agardy (a.a) bör detta anses vara normalt (men det kan uppfattas som snabbt) om man lär sig läsa på ett riktigt sätt. Han anger de tre vanligaste ”vanorna” till långsam läsning kan vara att man läser varje ord tyst för sig själv, att man endast läser ett ord i taget och att man hoppar tillbaka. Man tränar alltså upp sin förståelse med ökat ordförråd och då måste man som följd öka sin läshastighet genom att träna på att läsa snabbare. Jag anser det relevant för min studie då jag tror att ökad läshastighet kan hjälpa mina elever att utvecklas i positiv riktning.

2.2.2 Går det att träna upp sin läshastighet?

Vår läshastighet påverkas av en rad olika faktorer såsom tidigare läsvanor, ögonrörelser, omläsning av enskilda ord eller hela meningar, antal fixeringar ordförråd osv. Vandrar din blick mycket utanför sidan och om du omläser enskilda ord ofta när du läser så blir din läshastighet avsevärt lägre än om du kan behålla din koncentration.

9

Om någon tittar på våra ögon när du läser så ser man att vi stannar upp och fixerar vissa ord. Vid dessa stegvisa hopp mellan ord tar vi in lite mer än ett ord åt gången. Ögat rör sig och stannar repetitivt och det är i pauserna som vi tar upp information. En snabb läsare gör, som nämnts tidigare, såldes färre stopp för fixering än en långsam läsare.

För att utvecklas som läsare bör man jobba med sitt ordförråd det vill säga läsa mycket men också träna sig på att läsa snabbt och ”skumma” lite men ändå förstå sammanhanget. Detta är fullt träningsbart. Här ser jag ett potentiellt utvecklingsarbete för mina elever.

Genom att använda till exempel en penna kan man träna upp sin läshastighet. Pennan under raden kan hjälp till att stödja blicken och också öka tempot genom att öka tempot på penna för att slutligen försöka föra pennan i mitten av raden och neråt. Här kan även handen användas som hjälpmedel. Detta kan man träna och på så sätt få färre fixeringar och nå ökad

läshastighet (Angelöw, 1995).

2.3 Läsning i dagens skola?

Att läsa om och reflektera kring hur det ser ut med läsning i dagens skola finner jag givet för studiens syfte. Då jag jobbar i skolan och ska applicera detta arbete i min profession vill jag skaffa mig en bild av läsningen i svenska skolor. Läser eleverna bra eller dåligt? Vad bör de kunna inför framtiden är frågor av relevans för att kunna gå vidare med eventuella förslag till fortsatt forskning i min diskussion.

Just nu läser du. Men det är ingen självklarhet. Trots det bygger hela vårt samhälle på just det vilket gör läsningen till en nyckel till framgång. I Sverige finns det många som har svårt att läsa trots att vi har en skola som är bra (Borgström, 2006). Det här funderar jag så klart över. Är det så och om vad beror det då på? Att elever i u-länder läser sämre än mer utvecklade länder är lätt att förstå men med den standard vi har borde det inte vara ett problem.

I den av regeringen beställda litteraturutredningen som kom ut i september 2012 presenteras resultat om en försämrad läsförmåga hos landets unga. I motsats till detta kan nämnas en artikel i Svenskläraren (2012) där denna utredning ifrågasätts. Kan man med säkerhet säga att läsförmågan har blivit sämre? Vad menar man med läsförmåga? Vad bör målet vara med läsning i skolan? Andra faktorer som berörs i artikeln är läslyftet, satsningar på bibliotekspersonal och utbildning av unga samt om den nya tekniken där en ipad kan ge tillgång till hela världslitteraturen. Finns lösningarna på nätet?

10

Christina Olin-Scheller (fil.dr. i litteraturvetenskap, docent i pedagogiskt arbete) har forskat på läsning kopplat till nya medier som t ex Facebook och menar att det är viktigt att skolan och de som gör utredningar tar hänsyn till att texter inte längre är synonymt med traditionella böcker vilket jag också vill påpeka i och med denna studie. Är en person en bokmal om den läser mycket böcker men en datornörd om hon/han sitter mycket vid en dator? Läsning hemma tas också upp som en viktig faktor vilket jag tror är av yttersta vikt. Attityder som dessa är dock ofta svåra att påverka från skolan.

Vidare måste det till mer forskning som inte mäts i antalet böcker elever läser utan hur läsningen och undervisningen kring den går till. Detta visar på frågans komplexitet (Svenskläraren, Nr 4).

2.3.1 Hur bra läser dagens ungdomar?

2.3.1.1 En nordisk utblick

När jag, i litteraturgenomgång, stötte på den så kallade Nordläsundersökningen (Frost, 2003), som behandlar nordiska barns läsvanor, framgår det att de barn som läste bäst och snabbast i år 3 också kände till flest bokstäver när de började skolan. Detta stöds också enligt författaren av annan forskning. I en annan utvärdering av det danska diagnostiska testet vid namn IL-basis, där barns bokstavskännedom testades visade det sig att läsningen blev klart påverkad för de som inte kunde samtliga bokstäver. Ju mindre bokstäver desto sämre läsning vilket jag tycker verkar rimligt.

Detta ställs i nästa läge, emot debatten om bokstävernas enskilda betydelse för

läsutvecklingen? Annan forskning har visat att ordläsning inte har någon stor betydelse för utvecklingen eftersom en duktig läsare uppmärksammar sammanhang och inte enskilda ord. Här tycker jag återigen att läsning är komplext som begrepp. Annan forskning går rakt emot detta och menar att det är den exakta avkodningen av ord som kännetecknar den duktige läsaren. En jämförelse mellan Danmark och Norge visar att det finns ett omvänt förhållande där danska skolbarn ligger efter med sin läsning under år 3 för att sedan komma ifatt till år 8 och i Norge visar resultaten tvärtom. Forskarna pekar här på kulturella och skolpolitiska skillnader som svar. Ett av dessa anses specifikt vara hemförhållanden där man läser och uppmuntrar i större utsträckning i till exempel Norge vilket jag även betonade i stycket ovan (Frost, 2003).

11

2.3.1.2 Sverige

I den av IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement) genomförda läskunnighetsundersökningen på 9-åringar och 14-åringar visar att Sverige kommer på 3:e plats av 27. Detta känns vid en första anblick som ett bra resultat. Den visar också att fjortonåringar som ofta lånar böcker är bättre läsare och att den som tränar ofta utvecklar ett bättre läsande vilket säger sig självt.

2.3.1.3 Skillnad mellan könen

Intressant om man ser till pojkar och flickor är att de skiljer sig i sitt läsande. Detta är intressant för min studie då det i den enbart ingår flickor. Flickor läser vanligen bättre och skillnader mellan pojkar är större. Flickor läser oftare böcker och pojkar oftare serietidningar. Pojkar visar också svårigheter i meningar med många ord (Skolverket, 2003).

Man kan också se att pojkar alltid har läst mindre än flickor, och deras språkmognad är bevisat senare. Därför är läsning och skrivning exempel på ett område som kräver särskilt fokus här, så att de inte kommer för långt efter. Denna kunskap är viktig i läraryrket.

Det finns också en rad biologiska faktorer som kan bidra till att förklara att flickor som grupp presterar bättre i skolan generellt än pojkar. Det finns bl a genomsnittliga skillnader mellan könen avseende kognitiv funktion, emotionell reglering samt mognadstakt. Skillnaderna har inte enbart sociala orsaker. I tidigare nämnda IEA-rapport visades liten skillnad mellan hur ofta olika läsare läste böcker och tidskrifter på fritiden (forskning.se, 2010).

2.3.1.4 Läsundervisningens brister i Sverige

Min förhoppning är att min studie ska leda till att jag kan bidra till utveckling hos mina elever. Detta såväl när det gäller att läsa från olika källor men också att bli bättre läsare generellt. Det visar sig att skillnaderna är stora mellan hur elever förbereds inför att läsa en text i svenska skolor. Detta enligt skolinspektionen. Deras eras granskning visar att

undervisningen i många skolor sker helt utan lust vilket bör ses som ett misslyckande. Eleven får inte texter utifrån sina intressen och eller erfarenheter. Här har jag varit noga när det kommer till mitt val av texter för denna studie (se metod). Skolan försöker heller inte väcka någon nyfikenhet kring texten.

12

Granskningen av lektionerna i och kring läsning uppvisade bara att 1/3 av lektionerna hade en tillräckligt hög kvalitet. Skolor följer heller inte upp läsundervisningen på ett acceptabelt sätt och det saknas också en möjlighet för eleverna att utveckla sina kunskaper om olika sociala medier eller sina förmågor att tolka, analysera, och värdera olika digitala källor. När datorer används är det oftast till textbearbetning och det saknas ofta elevernas delaktighet, mål och kunskapskrav (Svenskläraren Nr 4, 2012). Här anser jag att skolan måste bli mycket bättre på att ta vara på den nya tekniken. Kanske finns det ett glapp i kunskap mellan lärare och elever i dagens skola?

2.4 Hur ser framtiden ut?

2.4.1

Läsning i en elektronisk tidsålder

När jag ser till min studie och vad den eventuellt kan tänkas bidra med i debatten så undrar jag hur det ser ut med läsning på "elektronisk väg" idag. Vad säger litteraturen och

forskningen? Jag fann frågor som om barn och ungdomar är duktiga på att läsa på skärmar och telefoner och om utbud och förändring av läsning på det nya sättet relevant att titta på. Idag växer barn och ungdomar växer upp i vad man kan kalla en skärmkultur. Denna värld är delvis visuell men också auditiv och kinestetisk vilket innebär att skriftspråket måste utvecklas och kompletteras. Den ökade dator- och mobilanvändningen innebär att både pojkar och flickor skriver i större utsträckning och smartphones med pekskärm och läsplattor

kompletterar och varierar den så kallade traditionella datoranvändningen. Detta är i stort positivt för utvecklingen men det finns baksidor som att det språkliga bruket i till exempel chattar och liknande är fragmentariskt och ofullständigt. Som positiv sak kan man konstatera att användning av digitala medier ökar ungdomars kommunikativa förmåga.

När dagens unga läser en text i elektronisk form är detta snarare att anse som en process än en produkt. Läsaren kan etablera en slags relation interaktivt till texten på skärmen, medan en tryckt text i en bok inte kan påverkas. Texterna i böcker respektive på dator läses också på olika sätt vilket man visat genom ögonrörelsemätningar av läsning på papper och skärm. Forskning visar att det i skolan är penna och papper som dominerar och att det hemma är digitala verktyg. Exempel på frågor som forskningen försöker få svar på är vad som händer när eleverna går från tryckt läsning till skärmläsning? Vinner de något? Förlorar de något på vägen?

13

Här blir vidareutvecklingen av den studie som jag gör i högsta grad intressant. Vad händer med återberättandet av texten när eleverna går från bok till dator eller smartphone?

Finns det några gemensamma nämnare mellan det tryckta och det digitala undrar forskarna? Layout och grafisk information gör det lättare att läsa generellt såväl på papper som på skärm. Allt för mycket information kan få motsatt effekt då till exempel personer med lässvårigheter kan ha svårt med den visuella orienteringen (forskning.se, 2011).

Det är givet att läsningen förändrats i och med datorer och internet. Förändringsfaktorn är också betydande och att en sak är förlegad inom ett år eller två är inte ovanligt. Detta är inte på något sätt av onda för läsningen, men den förändras. Läsning har som uppgift att göra det skrivna språket meningsfullt och i det avseendet har den inte förändrats i och med

informationsteknologin. Detta för att ögonen och hjärnan redan är gjorda för att ta till oss det skrivna men det är istället spännvidden och utbudet som förändrats. Vi kan idag läsa allt och överallt. Det som ökar kraven hos läsaren i och med ”online-läsningen” är att kraven på erfarenhet blir större. Det handlar idag inte om att enbart läsa och tyda utan att istället göra något med informationen baserad på erfarenhet. Detta sett till en rad olika medier men också saker som reklampelare, kläder, illustrationer, grafik och ljudeffekter. Språket är inte bara bläck (Smith, 2000). Medieforskaren Lev Manovich anser att när dator och människa möts skapas ett nytt sätt att strukturera erfarenheter och detta i en nästintill outgrundlig och ostrukturerad samling bilder, texter och annan kommunikation (forskning.se, 2011).

2.4.2 Varför vill vi då läsa on-line?

Detta är självklart av samma anledning som vi läst innan tekniken kom. För njutning, för att få information, för att identifiera sig med andra och så vidare. Man kan idag få tag på det allra mesta på elektronisk väg. Smartphone-telefonerna gör det också möjligt att idag läsa nästintill vad som helst, var som helst vilket gör möjligheterna oändliga. Detta innebär att vi kommer att tvingas läsa mer vare sig vi vill eller inte. Detta innebär att just välja kommer att bli en läsförmåga av stor vikt (forskning.se, 2013). Detta nämnde jag också i kapitlet tidigare. Kommer det att uppstå nya former av läsande undrar forskarna? Hypertexterna (en ständigt växande textmassa utan slut) har gjort sitt intåg och detta innebär att man kan börja var som helst och sluta på samma sätt vilket innebär att begreppet läsning från början till slut suddas ut.

14

Att ”skumläsa” är förvisso inget nytt men genom att ”surfa” kan man få ungefär samma uppfattning. Hur läser vi då på internet? Att läsa på internet skiljer sig inte mycket från att läsa i en bok. Internet är ett utmärkt ställe att skaffa sig läsarerfarenhet men viss problematik finns i specifik påverkan som inte har med författarens intentioner att göra vilket återigen kräver erfarenheter (Smith, 2000).

2.4.3 Aktuellt i klassrummet

Det bedrivs en mängd projekt om och kring begreppet elektronisk läsning och jag är övertygad om att dess framfart i klassrummen bara börjat.

Datorer, telefoner och internet erbjuder en rad fördelar för dem som undervisar i läsning. Intressefaktorn är här viktig och barnen kan ha lättare att hitta något som intresserar genom att använda just datorn som är en motivationsfaktor i sig. Åke Grönlund presenterar i sin artikel

Barn lär sig skriva och läsa snabbare med IT-undervisning att barn kan få upp hastigheten i

läsningen och förbättra skrivandet och kommunikationsförmågan oerhört mycket genom vad som kommit att kallas ASL (att skriva sig till läsning). Kommer detta att ge ringar på vattnet för framtida liknande projekt som detta? Är barn som börjar på detta sättet bättre på att läsa när de kommer till år 8?

Metod ovan bygger på Arne Tragetons forskning och han menar att barn redan i tidig läs- och skrivutveckling börjar med själva förståelsen utan att kunna skriva snygga bokstäver snabbt. Att, med blyertspenna, forma bokstäver är ett mödosamt arbete för små barn och genom att arbeta med datorn och trycka på tangenter klarar barn tidigt att uttrycka sig på ett förståeligt sätt (forskning.se 2013).

2.4.4 Aktuellt i mobilen

I Gustav Öquists avhandling om mobil läsning förklaras varför läsbarhet på små skärmar är viktigt samt hur det kan utvärderas på ett effektivt och pålitligt sätt? Han har som syfte att förbättra läsbarheten på små skärmar och här vidareutvecklat ett beprövat format för textpresentation, kallat Rapid Serial Visual Presentation (RSVP). Detta innebär att texter presenteras med ett eller några ord åt gången automatiskt på skärmen. Han presenterar resultat från fem läsbarhetsstudier utförda på handdatorer och mobiltelefoner och i en av dessa

15

Detta kallar han Prediktiv Text Presentation (PSP), där RSVP har förbättrats genom till exempel anpassning samt ögonrörelsemodellering vilket har visat sig vara minst lika effektivt för läsning som en bok eller en stor skärm.

Att presentera texten sida för sida var enligt författaren den metod som oftast gav bäst

läsupplevelse. Läsning på en mobiltelefon minskade läshastigheten med 10% jämfört med att läsa på en dator. Skärmen på telefonen var i detta fallet 50% mindre. När texten presenterades ord för ord med RSVP reducerades ögonrörelserna till ett minimum, men detta resulterade varken i ökad läshastighet eller minskad belastning på ögonen. PTP är enligt författaren det format som har störst potential för att förbättra läsning på mobilen i framtiden (forskning.se, 2013).

16

3. Syfte

Syftet med undersökningen är;

att i en fallstudie av fem slumpmässigt utvalda flickor i årskurs 8, studera om det finns någon skillnad på deras läshastighet när de läser i en bok, på en dator och eller i en smartphone.

De variabler som används i undersökningen är läshastighet och den källa varifrån texten läses.

Relevanta frågeställningar som ligger till grund för ämnet och studiens syfte är om

läshastigheten påverkas varifrån den läses? Går det snabbare på en telefon än en dator? Är eleverna, på grund av att de lever i en mer digitaliserad värld, bättre på dessa än i den ”gamla” intränade boken?

17

4. Metod och genomförande

Metoden jag använder mig av har givetvis sin utgångspunkt i den större undersökningens metodval. Där kallas den experimentell eller quasi-experimentell design byggd på Yin´s modell for Case study (1984/1989). Denna metod och forskningsansats är mångt mer

komplicerad och omfattande än vad som är behövligt för denna mindre studie. Jag väljer här att från filmerna i den större undersökning göra en fallstudie med tillhörande observationer som analysmetod och då titta på tiden för läsningen och dess eventuella samband med varifrån eleverna läser (bok, dator, telefon). Jag har valt att använda mig av fem individer. Detta för att göra undersökningen hanterbar sett till dess omfattning och nivå.

När man generellt ska välja metod så bör man vid valet tidigt avgöra om något skall beskrivas eller bevisas. Är ens huvudsyftet att beskriva något är en kvalitativ metod ett troligt val och vill man bevisa att något ändrats är en kvantitativ metod lämpligare (Bell, 2000).

I och med mitt metodval vill jag givet skaffa mig kunskap om det jag väljer att undersöka. Just fallstudien (Case study) som metodform uppmuntrar till att använda sig av andra

moment, som i mitt fall är observationerna och då få djupgående kunskaper om det jag avser att undersöka. Jag fokuserar här på två variabler som är läshastigheten och varifrån texten hämtas. En fallstudie bedrivs empiriskt, ute i verkligheten. Fallstudier är särskilt lämpade för forskare som arbetar på egen hand eftersom den ger möjlighet att studera en avgränsad aspekt under en begränsad tid det vill säga läshastighet ord/min kontra bok, dator och telefon (Bell, 2000).

” Som med all forskning samlar man in information på ett systematiskt sätt, man studerar relationer mellan variabler och man planerar noga sin undersökning ” (a.a).

18

4.1 Urval

Urvalet skedde genom att jag valde ut fem av de elever som var med i den större

datainsamlingen. Det skedde slumpmässigt och det visade sig enbart bestå av flickor. Jag funderade först på nackdelen med att urvalet bara bestod utav flickor då en undersökning gärna bör påvisa en bredd i urvalet för att blir mer generaliserbar mot populationen. Jag bestämde mig dock för att behålla endast flickor och se de forskningsmässiga fördelarna med det. Min åsikt är att när det är enbart flickor som ingår i undersökningen blir min ”data” lättare att dra eventuella slutsatser utifrån då jag inte behöver föra en könsdiskussion. Detta gör vidare att det inte finns något bortfall att diskutera här.

Ursprungsgruppen bestod av en högstadieklass i årskurs 8. Årskursen bestämdes utifrån den större undersökningens målgrupp. Klassen bestod av 30 st elever varav det var 25 st elever som deltog i datainsamlingen. Det externa bortfallet var i grunden alltså fem individer.

Kritik som kan riktas mot detta tillvägagångssätt kan vara att urvalet av personer är begränsat, och att de kan välja att inte vara med (McBurney & White 2007) vilket också skedde i några fall.

Urvalet skedde i grunden också utifrån de elever som fått sin målsmans tillåtelse att delta. Jag skickade här ut ett följebrev (se bilaga) där det beskrevs vad studien skulle gå ut på och varför data samlades in. Detta gjordes ur en etisk synpunkt för att ha undersökningsgruppens

målsmäns tillåtelse.

Detta är, ur etisk synpunkt, ett måste när man gör studier på barn och ungdomar (Holme & Solvang, 1997).

” Man ska alltid ge en fullständig, ärlig och fullt begriplig information vad beträffar studiens syfte, om arten och omfattningen av deras medverkan och om hur undersökningsresultaten kommer att behandlas. Man ska kort sagt ge dem alla de upplysningar de behöver för att avgöra om de har lust att medverka och man ska ge dem en möjlighet att säga nej ”

19

Innan jag började insamlingen informerade jag också eleverna en extra gång om vad studien handlade om och av vilken anledning den skulle göras. Jag garanterade också, i enlighet med forskningsetikens grunder, deltagarnas totala anonymitet i förhållande till andra än dem som måste ha med deras insatser i projektet att göra.

4.2 Hur gick jag tillväga?

Eleverna fick läsa tre identiska texter sett till längd, teckenstorlek och ungefärligt innehåll. Texterna är hämtade ur en lärobok i svenska (Kihlström-Hägg & Olsson-Duit, 2004) vilket är en bok med just nivåanpassade texter för högstadiet. Jag valde boken utifrån detta men bad också ett antal elever, i en annan årskurs, läsa innan och uttala sig om texten. De fick sedan läsa texten och under tiden blev de filmade. Vid varje start, slut och sidbyte säger jag själv till på filmerna så att materialet ska bli mer lättanalyserat. Hur vet jag då att deltagarna faktiskt läste? Förutom att jag sitter framför dem och ser när deras ögon rör sig från sida till sida har jag i tabellen som presenteras i resultatkapitlet också tagit med det förståelseindex som den större undersökningen har som variabel (se inledning och bilaga). Variabeln är förståelse på en skala från 1 till 5 utifrån mer eller mindre detaljerad handling. Deltagarna berättar helt enkelt vad de kommer ihåg. Eftersom det är läshastigheten jag avser att undersöka så har jag med variabeln främst för att försäkra mig om att de faktiskt läst. Jag diskuterar dock kort kring den i resultat och diskussion.

När jag analyserat materialet har jag gjort såhär;

• Eleven har fått starta sin läsning på sida ett för att ”komma igång”

• När hon når sid två startar jag tiden och stoppar den när sidan är färdigläst • Jag räknar sedan antalet ord på sidan (står nederst i resultatet) och delar då antalet ord med tiden och får då fram ord per minut (opm) vilket ofta används i

studier av just läshastighet

Jag har själv designat ”min del” av undersökningen vilket kan ses som en brist. Detta har också just fallstudier fått kritik för och också utifrån värdet att studera en enda företeelse utan något större sammanhang. Det är ju också jag som observerar och då tar jag givet med mig egna värderingar och erfarenheter in i analysen och tolkningen blir då ”min” (Bell, 2000). Jag anser trots min egen kritik att jag här är tydlig med vad jag väljer att observera och också tydlig i min databearbetning.

20

4.3 Reliabiliteten

I detta fall handlar det om reliabiliteten hos själva metodförfarandet.Det vill säga, i hur hög grad resultaten från mitt metodval inte påverkas av tillfälligheter. Om jag mäter samma sak igen får jag samma resultat? Om någon annan gör mätningarna blir resultaten detsamma? (Ejvegård, 2009).

Jag skrev här ovan om att min design kan ses som en felkälla. Någon annan kunde startat och stoppat tiden på ett annat ställe, sidan fyra kunde analyserats istället för sidan två osv. Jag är medveten om att det finns många aspekter att diskutera studien och dess eventuella resultat utifrån men är det inte så med de allra flesta undersökningar? Detta har också diskuterats i den grupp som startade datainsamlingen. Vi diskuterade texten, dess innehåll, ev förståelse osv. Detta samtal hölls i studiens förberedelse tillsammans med övriga deltagare i projektet. Jag känner mig dock säker på att jag, utifrån mig själv, mäter det som studien är designad att mäta

4.4 Validiteten

Med validitet menas hur säkert jag mäter det som är avsett att mäta. Reliabiliteten (som jag behandlat i stycket ovan) är en nödvändig, men inte tillräcklig, förutsättning för validitet. (Winter, 1992). Frågan när det gäller validitet gäller att utesluta alternativa

förklaringar/tolkningar av resultatet och också vilken utsträckning resultatet är möjligt att dra generella slutsatser från till andra grupper. Eftersom min undersökningsgrupp är få till antalet är generaliserbarheten låg vilket jag skriver mer om i min avslutande diskussion. Detta har egentligen sin grund i att jag inte vill ha för mycket data att analysera i denna mindre studie, som dessutom är på grundnivå. Givetvis är gruppen inte heller representativ mot

21

4.5 Bearbetning av data

” Datainsamlingen är det hantverksarbete som man måste göra för att insamla den information man genom preciseringen av syftet har sagt att man önskar att få tag i ”

(Winter, 1992, s 33).

Hantverket består kort sagt i att man med den tid och de möjligheter man har till sitt

förfogande skaffar data som säger så mycket som möjligt om de frågor man har formulerat i det aktuella syftet. Det är också viktigt att göra klart för sig vilka brister ens data innefattar. Detta innebär att man nog aldrig kan påstå att en metod generellt är bättre än en annan.

En metod kan endast bedömas som bättre än en annan utifrån syftet, de praktiska möjligheterna och vad som är etiskt försvarbart att göra (a.a.).

För att kunna skapa överskådlighet vad beträffar ”min data” så analyserade jag den i excel (se resultat). Detta såg jag som en förutsättning för att verkligen få klart för mig vilka

upplysningar jag fått av det insamlade materialet samt om något saknades? Detta är att betrakta som en icke- deltagande observation av mitt material sett till metodiken. Jag har bestämt vad jag ska observera och hur det ska gå till vilket är avgörande när man gör

observationer. Att tolka och bearbeta data utifrån observationer kräver en tydlig förberedelse utifrån undersökningens syfte om vad som ska observeras (Bell, 2000).

Jag ville självklart också säkerställa dess relevans, reliabilitet och validitet, vilket hör varje undersökning till och som jag också diskuterat ovan. Dessa uppgifter är ju en förutsättning för att kunna avgöra hur säkra slutsatser man kan dra ur syftet (Winter, 1992).

22

5. Resultat

Resultatupplägget är gjort utifrån tabellen med de fem deltagande eleverna samt deras individuella data. För varje elev kan utläsas varifrån de läst texten, tiden det tog, hur många ord sidan innehöll, hur deras förståelse var (bedömdes till), samt det uträknade värdet angivet i opm (ord per minut). Under tabellen följer en analys utifrån intressanta värden.

Tabell 1. Opm för elev 1-5 i bok, på dator och i en telefon

Bok – opm (FI) Dator – opm (FI) Telefon – opm (FI) Elev 1 (7) 138 (2.46) 4,2 189 (2,07) 4,0 195 (1,54) 4,0 Elev 2 (16) 147 (2,32) 2,0 162 (2,29) 2,8 212 (1,42) 2,5 Elev 3 (24) 216 (1,57) 3,5 168 (2,02) 3,7 212 (1,42) 3,5 Elev 4 (3) 300 (1,13) 2,8 259 (3,43) 4,0 271 (1,11) 3,5 Elev 5 (8) 156 (2,20) 4,0 186 (2,0) 3,8 266 (1,13) 3,8 Antal ord per sida

340 ord 371 ord 301 ord

I tabellen ovan kan man se antalet ord per minut för respektive elev och från varje källa. Inom parentes står tiden det tog att läsa sidan. Det skiljer lite i antalet ord på t ex dator och telefon vilket är helt slumpmässigt.

Vid analysen av hur det ser ut (empirin) ser man att medelvärdet för bok och dator är ungefär detsamma (191 resp 192 opm) medan detsamma är 28 fler opm för telefonen. Telefonen sticker således ut sett till helheten. Man kan också utläsa att två av eleverna läser snabbare i bok än på telefonen (elev 3 och 4) samt att två elever läser avsevärt mycket snabbare i telefonen än i bok (elev 1 och 2). Telefonen är också snabbare än datorn i samtliga fall. Det ser vidare mer ut att handla om den enskilda eleven än varifrån texten läses. Ser man till den bästa respektive sämsta läsaren så skiljer det mycket. Det är i siffror 830 ord sammantaget alla källor vilket ger ett medelvärde på 276 opm medan 521 ord sammantaget alla källor ger ett medelvärde på 174. Detta ger en skillnad på 102 opm per minut mellan de två ytterligheterna. När jag tar bort det högsta och det lägsta värdet (vilket bör göras vid statistiska beräkningar) hamnar medelvärdet på 182 opm alla källor sammantaget.

23

Ser man till elevernas förståelse vilket jag berörde i metodkapitlet tidigare, så är den inte en variabel som påverkar studiens utgång men tillika intressant. Jag tycker det hos dessa fem individer verkar handla mer om läsförståelse som helhet hos den specifika individen. Elev 1 påvisar i stort samma förståelse på de tre olika källorna (4,0-4,2) vilket bör anses vara en god förståelse. Elev 3 visar i stort samma tendens (3,5-3,7). Elev 2 visar en något sämre förståelse rakt över. Elev 4 visar en större spridning i förståelse men läser med relativt hög hastighet generellt och uppfattar mer på såväl dator som telefon.

6. Diskussion

Vid analysen av resultatet uppkom en mängd funderingar kring detsamma. Den första är givetvis om det är så att en smartphone gör så att vi läser snabbare enbart genom dess

utformning med kortare rader och mindre ögonrörelser? 28 fler opm i medelvärde. Är det bara något som råkade bli i den här gruppen eller förhåller det sig så? Handlar det kanske om elevernas vana att plocka in information med hjälp av sin telefon? Man ser ju dem överallt såväl i skolan som utanför densamma. Hur långt framme är vi i skolan? Möter vi eleverna där de är? Använder vi rätt pedagogik och teknik? Svaret på dessa frågor är givetvis varierande men i stor utsträckning tror jag att Sverige ligger väl framme när det gäller såväl teknik som pedagogik även om det politiska klimatet kring skolan och kunskapsbegreppet har hårdnat.

Vidare funderar jag på om en elev lär sig mer om han eller hon läser snabbare eller om läsningen sker på en telefon? Forskningen som jag redogjorde för i litteraturgenomgången (forskning.se 2013) visade förvisso att läsning på telefonen är minst lika effektivt som en bok eller en stor skärm men inte att den på något sätt skulle vara bättre. Ovanstående författare visade vidare på att läsning på en mobiltelefon minskade läshastigheten med 10 % jämfört med att läsa på en dator vilket är intressant sett till mitt resultat som, trots den lilla

undersökningsgruppen, pekar mot att eleverna läser snabbare när de läser på telefonen.

Det här med kunskap och förståelse är som bekant svåra begrepp. Det är också detta som är denna studies mening. Att skumma lite på ytan kring ämnet. För att vidare knyta an till de två exempel på forskning (Åke Grönlund samt Gustav Öquists) i min litteraturgenomgång så är förbättringar inom mobilområdet och läsning på skärmen något som kommer att ta mer och mer plats i skolans värld tror jag.

24

En annan tanke som jag fick utifrån mitt resultat är varför det skiljer så mycket mellan ”bästa” läsare och ”sämsta” läsare. Givet är det så att vi människor är duktiga på olika saker och har olika färdigheter vilket självfallet måste innefatta även läsning. 102 ord per minut är en stor skillnad och om man ser till vad Agardy (1981) skriver i sin bok om ett medeltal på 250-300 som normalt så är 174 en relativt låg siffra. Deltagande elever i denna undersökning är enligt denna siffra att betrakta som svaga läsare.

Jag hade för avsikt att undersöka läshastigheten och om det skilde sig beroende på om eleverna läser i en bok, på en dator eller i en telefon och här är svaret glasklart. Sett till

medelvärdet på telefonen kontra bok och dator som här går att likställa (191 resp 192 opm) så

läser deltagarna, som grupp betraktat, snabbare (28 opm). Hade det sett likadant ut om jag hade analyserat resten av materialet, det vill säga ytterligare 20 individer? Hade det sett likadant ut om jag analyserat fem pojkar istället för fem flickor är också en berättigad fråga. I litteraturgenomgången såg vi att pojkar generellt läser långsammare än flickor (IEA:s

läskunnighetsundersökning). Gäller detta även vid läsning på dator eller telefon? Är skillnaden fortfarande densamma?

Förståelsen kan också diskuteras i detta fall. Eftersom det är jag som har bedömt förståelsen i samarbete med aktuella forskare som tidigare nämnts så kan det kanske ses som en brist eller felkälla. Jag anser dock att om bedömningen varit oprecis så är den det sett till samtliga individer. Förståelsen som begrepp går också att knyta an till kapitlet i litteraturgenomgången om de problem som finns i forskningen om hur sambandet mellan förståelse och hastighet ser ut? Tydligheten i begreppen är att anse som ”luddiga”. Att det måste handla om förståelse av ord för att uppnå god förståelse är en aspekt men också en högre nivå av tänkande, värdering, fantasi, resonerande och problemlösning (Gates, 1949) är ytterligare aspekter när förståelse och hastighet när det gäller läsning diskuteras. Formeln för R (reading) = D (decoding) x C (comprehension) + S (speed) håller jag med Jansson & Leufstedt, 2008, om. Jag anser att förståelsen är att betrakta som god hos de flesta av deltagarna med undantag för elev 2 och elev 4 i bok. Detta kan ha att göra med att texterna är relativt korta och att betrakta som nivåanpassade och relativt ”vanliga” berättelser i novellform. Det hade varit intressant med faktatexter för att se om det föreligger någon skillnad sett till förståelsen.

25

När jag ser tillbaka på insamlandet av materialet så blev det ostrukturerat på grund av

tidsbrist. Jag fick filma när tid fanns såväl för mig som för eleverna vilket gjorde att en del av eleverna fick läsa från alla tre källor efter varandra medan andra fick läsa en i taget vilket måste påverka läshastigheten. Trötthet i hjärna och ögon bör ju vara större när man redan läst en eller två texter. Detta är något att ta i beaktande under framtida datainsamlande. Att göra på samma sätt för att utesluta felkällor känns viktigt men då måste man också många gånger först göra misstagen.

Givetvis måste det till fler personer i en studie för att kunna säga något eller dra eventuella slutsatser men visst är det intressant att medelvärdet på opm är högre för telefonen. Säger det något om hur dessa fem flickor tar in information? Hur dagens unga tar in information? Hade resultatet varit annorlunda om Prediktiv Text Presentation (PSP) som omnämns i

litteraturgenomgången använts? Detta vore intressant som en vidareutveckling av studien.

Jag känner att det finns så många vinklar att angripa ämnet utifrån att det nästintill är

outtömligt. Frågan är hur många individer man behöver ha i en studie för att kunna säga vilket håll vinden blåser åt? Här tvistar forskare inom olika områden och det handlar givetvis om vad det är man avser att undersöka och om det handlar om en kvalitativ eller kvantitativ metod. Känns som att det i detta fall skulle behövas en stor undersökningsgrupp. Detta baserar jag på de något ”spretiga” resultaten jag fick i min analys.

Jag skrev i mitt resultatkapitel att det handlar mycket om den enskilda individens läsförmåga. Det stod att läsa i Svenskläraren Nr 4 2012 att skolans svenskundervisning och framförallt läsningen har många förbättringsområden. Det är kanske här vi ska lägga ”krutet”?

Jag har själv alltid haft ett stort läsintresse. När jag funderar tillbaka på min egen skolgång så hade jag inspirerande svensklärare som prioriterade högläsning i klassrummet. Jag hade också föräldrar som läste mycket för mig som liten. Menar inte att vi ska ta steg bakåt sett till

tekniken men att utnyttja den för läsning, fantasi, tolkning, begrepp och ord känns som en stor utmaning för skolan.

Läsning är en komplicerad process som innefattar många faktorer och jag känner mig, i och med mitt arbete kring den här studien, mer insatt i begreppen förståelse, tolkning av ord och tänkande på en högre nivå som används som definitioner av vad läsning egentligen är. Detta gör det således svårt att forska på området om man inte är väldigt specifik.

26

För att knyta an till mitt tidigare resonemang om storlek på undersökningsgruppen så tror jag på grund av ovanstående att den måste vara stor för att kunna dra några slutsatser eller se åt vilket håll vinden blåser. Detta hoppas jag att den större undersökningen som var

intresseöppnaren för mig, kan bidra med.

När jag ser till en del källor som jag använt mig av kan några av dem anses lite till åren men när jag letade runt såväl digitalt som i böcker är grundläggande saker som läsning och hur vi lär oss densamma samt forskningsmetodikens grunder grundlagda tidigt i litteraturen. Dagens artiklar och böcker handlar mycket om vidareutveckling och forskning med sin bas i just den tidigare litteraturen vilket rättfärdigar valen.Jag kan också som självkritik tycka att arbetet blev framtungt sett till balansen mellan litteraturgenomgången och studiens metod och resultat.

Slutligen är den svarta bild som målas upp i skolinspektionens granskning om att dagens elever blir sämre och sämre på att läsa och att undervisningen visar tydliga brister ingen rolig läsning.

Kan det inte också vara så att dagens elever är bättre på att just plocka information från olika medier snabbt och med vana? Att de helt enkelt använder sin hjärnkapacitet på ett annat sätt? Vi måste i vilket fall som helst möta dem där de är, utmana dem och få dem intresserade av läsning oavsett var och vad de läser. Detta är grundläggande för vår samhälleliga utveckling. Tror att problemet ligger på en liten högre samhällelig nivå idag än just läsningen specifikt. Men det är en annan diskussion.

27

Litteraturlista

Angelöw, B. 1995. Konsten att lyckas med sina studier, Natur & Kultur. Falun.

Bell, J. 2000. Introduktion till forskningsmetodik. Studentlitteratur. Lund.

Borgström, Håkan. 2006. Den hemliga koden – aktuell forskning om läsning. Vetenskapsrådet.

Buzan, Tony, 1984. Make the most of your mind. Prentice Hall & IBD. England.

Ejvegård, Rolf. 2009. Vetenskaplig metod. Lund. Studentlitteratur.

Agardy, F.J. 1981. How to read faster and better. E.Wood Reading Dynamics Inc.

Frost, J. F.J, 2003. Läsundervisning. Praktik och teorier. Natur och Kultur, Stockholm.

Holme I.M., Solvang B.K. 1997. Forskningsmetodik Om kvalitativa och kvantitativa metoder. Studentlitteratur. Lund.

Jansson S. Leufstedt. A-S. 2008. Läshastighetens betydelse för läsförståelsen. Vetenskapligt arbete. Logopedutbildningen. Medicinska fackulteten. Lunds universitet.

Kihlström, Å & Olsson-Duit, L, (2004). Men hallå! Texter att tycka om. Bonnier utbildning AB. Stockholm.

McBurney D.H., White T.L. 2007. Research methods 7ed. Thomson&Wadswort. Belmont, CA.

Myndigheten för skolutveckling. 2007. Att läsa ock skriva – forskning och beprövad

28

Rayner, Keith. 1983. Eye movements in reading – Perceptual and language processes .

Elsevier Science. USA.

Skolverket, 2003. Barns läskompetens i Sverige och världen. PIRLS. 2001. Stockholm. Skolverket

Smith, F. (2000). Läsning. Tredje upplagan, Stockholm: Liber

Svenskläraren, Tidskrift för svenskundervisning. Nr 4 2012.

Taube. K. Hur i all världen läser svenska elever, En jämförande undersökning av barns

läsning i 31 länder, Skolverkets rapport nr 78

Taube, K (2007). Barns tidiga läsning: Norstedts akademiska förlag.

Winter, J. (1992). Problemformulering undersökning och rapport. Köpenhamn: Almqvist & Wiksell Förlag AB Digitala källor forskning.se 2010 http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/arpojkarsa mrepaattlasaanflickor.5.14ed700e12c61167c5180002729.html forskning.se 2011 http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasochskrivinlarning/tiofragorochsvar/vadarskilln adenmellanattlasapaskarmochibocker.5.14ed700e12c61167c5180002792.html forskning.se 2013 http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/barnlarsigskrivaochlasasnab baremeditundervisning.5.4cd5847a13deddda7c71e0.html

29 Övrig litteratur

Yin R.K. (1989/1984) Case study research design and methods Sage Publications ISBN 0-8039-3471

Förändringar i läskompetens under 30 år: En internationell jämförelse – FIL Göteborgs universitet

30

Bilaga

Hej föräldrar!

Genom mina kontakter inom högskolevärlden har jag fått möjlighet att medverka i ett forskningsprojekt.

Detta projekt beskrivs kort nedan och den som är ansvarig är Anders Heden, forskare på avdelningen för Idrott & Hälsa vid Linnèuniversitetet. Jag har fått möjligheten genom att önska få vara pilotskola (där de första studierna görs) i ett läs-utvecklingsprojekt.

Här nedan är ett utdrag ur projektbeskrivningen från ansvarig.

Studie 2 Läsutvecklingsprogram

Författare: A Heden forskare Linneuniversitetet, Mikael Holmgren lärare i Idrott & Hälsa vid Ölands Friskola, Trevor Archer professor Linnèuniversitetet/Göteborgs Universitet

Bakgrund

Avsikten här är att undersöka vilka metoder som elever på högstadiet använder när de avläser skriven information i olika miljöer.

Den andra frågan är om avläsningsförmågan går att påverka – här med mental teknik. Tidigare var skriven tryckt text dvs vanligen en bok/en tidskrift det huvudsakliga sättet att läsa men detta har ändrat sig under senare år. Genom att elektroniska media blir mer och mer dominerande blir också förmågan att läsa och ta till sig information denna väg allt viktigare. De som inte lär sig att hämta och bearbeta digital information kommer att få sämre framtida möjligheter jämfört med de som kan nytta dessa möjligheter.

Undersökningen här gäller att se hur elever som växt upp i den moderna elektroniska miljön utvecklat sin lästeknik och förståelse.

Studien avser att jämföra lästeknik och förståelse i en bok, på en dator och i smartphones - som blir allt vanligare.

Som del två skall försök göras för att utveckla lästekniken genom mental teknik- lånad från idrotten - i avsikt att utveckla elevers läsförmåga och uppfattningsmöjlighet.

Deltagare

Elever på en skola för år 7-9 i samverkan med Mikael Holmgren.

Metod

Möjliga effekter av mental teknik mäts genom att se effekten av en läsutvecklingsteknik. Först kontrollmäts försökspersonen läsförmåga tekniskt i formen OPM. Detta dels genom ordmätning och genom videoinspelning.

Elevens uppfattning kontrolleras genom återberättande.

Efter genomförda grundmätningar genomförs en mental teknikträning som knyts till en lästeknik i avsikt att utveckla avläsningstekniken.

31

Genom att eleverna själva genomför alla mätningar finns tanken att koppling kan ske till flera olika skolämnen.

Efter avslutad mental träning kontrolleras läsförmågan genom OPM mätning och uppfattning igen.

Alla resultat noteras och jämförs sedan.

Jag ser stora fördelar i att få vara med i detta försök och dessutom stora vinster för eleverna. Bara att få delta i försöken, träffa drivna forskare och kunna få både metoder och resultat beskriva och förklarade är positivt. Enligt säkra uppgifter finns ingen tidigare forskning gjord på detta sätt - inte ens inom specialpedagogiken.

Ansvarig har erfarenheter av tidigare läsutveckling och utvecklat metoder för detta. Det nya och unika i denna studie är att de moderna medierna dator och speciellt smartphone finns med.

Jag hoppas utifrån detta att ni ger tillåtelse för er son/dotter att vara med.

Mikael Holmgren

Bilaga: Tillstånd för elev att medverka i forskningsprojekt

Jag godkänner att mitt barn är med i detta projekt

Jag godkänner inte att mitt barn är med i detta projekt

Elevens namn: ___________________________