Musik i förskolan

Malmö högskola

Barn-unga-samhälle

Examensarbete

Musik i förskolan

En jämförelsestudie om arbetet med musik på tre förskolor.

Music in pre-school

A comparison study about work with music on three pre-schools.

Sofia Larsson

Förskollärarexamen musikprofil, 210 hp Examinator: Peter Lilja 2016-12-05 Handledare: Sara Berglundr

3

Förord

Stort tack till min familj som varit ett enormt stöd under studietiden, de har alltid funnits där och trott på mig och peppat mig när det känts som svårast. Tack till studiekamrat Maja som stöttat mig mycket, hon har läst och hjälpt mig i skrivprocessen. Tack även till handledare Sara Berglund för respons på texten som fått den att komma framåt. Ett varmt tack till de verksamheter som besökts och till alla pedagogerna som ställt upp på att bli intervjuade. Utan er hade min studie aldrig varit möjlig.

Tack även till mig själv som genomfört studien. Det har varit väldigt tufft men genom envishet och kämpaglöd har den blivit färdig.

Sist men inte minst TACK till dig som läser denna text!

Svedala 2016-11-03 Sofia Larsson

5

Sammanfattning

Syftet med detta arbete är att undersöka hur musiken används på förskolan och utifrån den utvecklingspedagogiska teorin (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003) kommer musik att analyseras som lärande akt och lärande objekt i förskolepraktiker. Med utgångspunkt i den utvecklingspedagogiska teorinkommer studien ge en förståelse för musiken ur olika perspektiv.

En jämförelsestudie har gjorts mellan tre förskolor varav två med musikprofil. Två av förskolorna är kommunala och en är en privat förskola. I arbetet ligger fokus på pedagogerna och hur de arbetar med musik på sina olika verksamheter, om musiken används för att den är viktig i säg själv eller om musiken används som medel för annat lärande och utveckling.

Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod då fyra förskollärare har intervjuats för att få en bild över musikens plats i förskolan. I sammanställningen av materialet framkommer det att musiken förekommer både som lärande akt och lärande objekt. Musiken har en plast på förskolan och det synliggörs på samtliga av förskolorna i studien. Arbetet ser dock lite olika ut, de arbetar med musik mer eller mindre. Slutsatsen av studien är att musiken i förskolan framträder främst som lärande akt, musiken används i största utsträckning för att uppnå ett annat lärande.

7

Innehållsförteckning

Förord ... 3

Sammanfattning ... 5

1. Inledning ... 9

1.1 Syfte och frågeställningar ... 10

2. Litteraturgenomgång ... 11

2.1 Vad är musik? ... 11

2.2 Musikens tidiga påverkan ... 12

2.3 Musik i förskolan ... 13

2.5 Musik som medel ... 13

3. Teoretisk utgångspunkt ... 17 4. Metod ... 19 4.1 Val av metod ... 19 4.2 Urval ... 20 4.3 Genomförande... 20 4.4 Forskningsetiska överväganden ... 21

5. Resultat och analys av empiriskt material ... 23

5.1 Musik som lärande objekt ... 23

5.2 Musik som lärande akt ... 25

5.3 Sammanfattande analys ... 26

5.4 Slutsats ... 27

8

6.1 Resultatdiskussion... 29

6.2 Metoddiskussion ... 30

6.3 Förslag till framtida forskning ... 31

7. Referenser... 32

Bilaga 1 ... Bilaga 2 ...

9

1. Inledning

Jag är en student från Malmö högskola som läser programmet Förskollärarutbildning:

Musikprofil. Ett stort intresse för musik har alltid funnits och jag har en ambition av att arbeta mycket med musik i mitt framtida yrkesliv som Förskollärare. Jag har funderat mycket kring musikens plats i förskolan och det blev tillslut ingången i val av ämne att fördjupa kunskaper om i examensarbetet.

I förskolan möter barn olika uttrycksformer i musik. Det kan vara bland annat sång, dans, rörelse, rim och ramsor. Detta kan ske dagligen vid olika tillfällen i planerade eller i spontana sammanhang. I förskolans läroplan (2016) anges det att verksamheten ska sätta fokus på att stimulera varje barns utveckling och lärande genom att skapa och

kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som sång, musik, dans och rörelse (Lpfö

98/2016, s. 7).I de utvecklingspedagogisa perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003) tolkas läroplanen som att pedagoger ska ha ett visst förhållningsätt i kommunikationen med barn, men samtidigt har pedagoger ansvar för att barnens medvetenhet riktas mot de mål som formulerats.

Musiken ska ha en plats i förskolans verksamhet men vilken plats får musiken och vilken roll spelar den?Det finns förskolor som har inriktat sig på musik och har musik som deras profil. Hur skiljer sig en förskola med musikinriktning från en förskola utan musikinriktning och hur ser arbetet ut? Arbetar pedagoger med musik som lärande akt eller som ärande objekt?

10

1.1 Syfte och frågeställningar

Med utgångspunkt i ett utvecklingspedagogiskt perspektiv är syftet med denna studie att undersöka hur musik används som lärande akt och lärande objekt i förskolepraktiker. Studiens frågeställningar:

 Hur arbetar pedagogernamed musikpå de olika förskolorna?  Hur synliggörs musiken som lärande akt och lärande objekt?

 På vilka sätt anser pedagogerna att barnens utveckling kan främjas genom arbete med musik?

11

2. Litteraturgenomgång

I detta avsnitt redogörs tidigare forskning, källor och litteratur som rör barn och musik. Musiken som begrepp, musikens plats i förskolan samt en genomgång för hur musik på olika sätt kan främja barnens utveckling och lärande.

2.1 Vad är musik?

För att besvara vad musiken innebär som begrepp har utgångspunkten tagits ur Morten Sæthers (2014) kapitel i Barnet och musiken- En introduktion i musikpedagogik för

förskollärare. Musik angår de flesta människor och musik kan upplevas överallt.

Musikbegreppet går inte att beskriva kortfattat utan det finns många olika åsikter och definitioner av musik. Sæther (2014) skriver att musik gärna kan framkalla minnen. Hur man upplever och vad man upplever när man hör musik påverkas av musikaliska erfarenheterna som man bär med sig. Musik kan ha en stor betydelse i alla människors liv oberoende av människors olika preferenser, musikkunskaper och musikaliska färdigheter. Han skriver också att en människas musiksmak utvecklas genom familjetillhörighet och tillhörighet till olika sociala grupperingar. Musiken kan signalera identitet och tillhörighet och hur man vill bli uppfattad av andra människor (Sæther, 2014).

Musik som begreppet används också inom estetiken. Begreppet estetik används ofta i vardagligt tal där det främst kopplas till något vackert, skönt eller fint. Men estetik

12

begreppet måste även omge det som inte är fint då sådant som kan uppfattas som fult också kan ingå i en estetisk upplevelse. Sæther (2014) skriver: ”En utvidgad förståelse av begreppen estetik och musik kan ge utrymme för rika konstupplevelser. Musik kan sätta känslor som ilska, glädje, fruktan och många fler i rörelse” (Sæther 2014, s.25).

2.2 Musikens tidiga påverkan

Den norska musikpedagogikprofessorn Bjørkvold (2005) menar att musik består av tre grundelement nämligen: Ljud, rörelse och rytm. Dessa tre musiska grundelement är inpräglade i kroppens känselsinne långt före födseln. Bjørkvold (2005) påstår att det ofödda barnet reagerar på ljud och rörelser redan inne i mammans mage. Ljud, rörelse och rytm har en avgörande betydelse för människan redan under fosterstadiet. Redan då läggs grunden för människan som ett socialt kommunicerande väsen menar Bjørkvold (2005) och menar att vi föds som gryende musiska människor.

Ett spädbarn skapar sig ett samspel och kommunikation med sin moder och fader genom att höra ljudet av deras röster. Spädbarnet lär sig känna igen rösen oavsett om de sjunger, skrattar eller skriker. Genom att kommunicera med barnet ges det möjligheter till närhet, trygghet och en social kontakt (Bjørkvold, 2005). Ett spädbarn lär sig väldigt snabbt att använda sig av sin röst. Flera forskare bekräftar att spädbarn snabbt behärskar en hel repertoar av röstnyanser som representerar olika känslor. Spädbarnet skapar många olika ljud som alla är meningsfulla (Bjørkvold, 2005). Ett exempel på detta kan vara barnets olika gråt till exempel hungergråt, trötthet, ilska och så vidare som föräldrar lär sig att urskilja. Alla dessa typer av gråt har olika tonhöjd, varaktighet, intensitet, och rytm (Bjørkvold, 2005 ). I Småbarnsrytmik skriver Granberg (1994) att rytm och rörelse är barnens naturliga tillstånd. Hon beskriver musikens tidiga kontakt med människan och hur musiken sedan följer oss upp i åldern. Musiken finns i allt från spädbarnets jollrande, skrik och sprattel i hela kroppen, ettåringens dans på knäna, tvååringens ljudillustrerande lek till skolbarns retsamma ramsor. Hon skriver att genom barnens utryck samverkas ljud och rörelse i en naturlig harmoni (Granberg, 1994).

13

2.3 Musik i förskolan

Att arbeta med musik i förskolan har många fördelar. I Småbarnsrytmik skriver Granberg (1994) att musik stimulerar barns fantasi och lyhördhet. Hon menar att arbete med musik på olika sätt kan träna barnens uttrycksförmåga, motorik, koncentration och avspänning med mera (Granberg, 1994). Granberg menar även att musik och rörelse kan utveckla barnet på många sätt de sociala, musikaliska, känslomässiga, estetiska och motoriska kvaliteterna kan stärka samt uttrycks- och kommunikationsförmågan (Granberg, 1994). Musik är central i människors liv och den har en självklar betydelse för arbetet i förskolan menar Söderman i Musikvetenskap för förskolan (2012). Redan när det lilla barnet kommer till förskolan har det med sig en stor mängd musikaliska erfarenheter och upplevelser både från tiden i moderlivet och från de första levnadsåren. Musik finns överallt och barn stöter på musiken i många olika miljöer. Varje barn har sina unika musikaliska erfarenheter som skall tas till vara på menar Söderman (2012) vidare. Men många gånger är det i förskolan som barnen för första gången möter en sångmiljö (Fagius, 2007).

2.5 Musik som medel

I Stills (2011) avhandling framgår det att pedagogerna i undersökningen använder sig av musiken som medel för att utveckla olika förmågor hos barnen. De använder framförallt sångtexterna till att utveckla bland annat språkförståelse hos barnen. I studien framgår det också att pedagogerna använder musiken som medel för att utveckla barnens sociala förmåga.I Ehrlin (2012) Att lära av och med varandra finns ett fokus på musiken som ett redskap för språkutveckling. Ehrlin (2014) framställer musikaktiviteterna som ett redskap för att skapa gemenskap och för att stärka den enskilde individen i gruppen. Ehrlin (2014) skriver att sångtexter används för att vidga barns ordförråd och för att stärka ord och begrepp.

14

I Holmbergs (2014) avhandling kan vi läsa om att musik kan användas som medel för att lära sig matematik. I avhandlingen beskriver hon en musikaktivitet som förekom på en förskola som hon studerat. Aktiviteten är en form av musiklek med antalsuppfattning. Barnen dansar i en ring och fler barn blir inbjudna till att dansa i den innersta ringen. Barnen får sedan räkna och antalet synliggörs. Pedagogen använde därmed musiken som ett medel för matematik. Matematiken stod i centrum och var målet (Holmberg, 2014).

Musik kan användas som ett medel för att lära språk. Svensson (2009) menar att det är språkutvecklande att sjunga. När vi sjunger sånger med barnen ger vi dem tillfällen till att använda språket. Sångerna vi sjunger kan även översättas och sjungas på flera språk. Vilket kan göras till fördel för de barn som har ett annat modersmål än vårt. I nästan alla förskolor finns ett barn med andra modersmål än svenska och det ger oss ytterligare tillfälle till att berika barnen med musik. Att lära sig nya sånger på flera språk tycker barnen är roligt och det stärker alla barnens språkutveckling menar Svensson (2009). Sånger, rim och ramsor ger ett bra underlag för att förklara betydelser för ord och begrepp (Ehrlin, 2012). Ehrlin menar att texter i sånger blir förebilder för det talande språket. När barn deltar i sång får de använda ord och begrepp redan innan de fått en mening och kan sedan användas i det talande språket (2014). Sång, rim och ramsor kan även när barnet blir äldre användas som redskap för att uppfatta språkets uppbyggnad och melodi menar Hofvander, Trulsson och Houmann (2015). Aktiviteter som kräver uppmärksamhet på olika språkljud stimulerar den fonologiska medvetenheten, förmågan att uppfatta språkljud. Förmågan har en betydelse för språkutvecklingen och kan främja barnets läsutveckling. Forskning från olika länder visar att barn som har möjlighet att delta i olika musikaktiviteter får ett bra stöd i att utveckla sin fonologiska medvetenhet. Genom att sjunga möter barnen språkliga mönster, språkrytm samt språkljud och får en ljudande upplevelse av språket menar Hofvander, Trulsson och Houmann (2015). Att ha en fonologisk medvetenhet handlar bland annat om att kunna hålla olika språkljud i sitt minne, vilket är väldigt betydelsefullt när man skall lära sig läsa (Hofvander, Trulsson och Houmann 2015). Att röra sig till musik, sjunga, rimma, klappa och dansa ger en verbal och kroppslig kommunikation i ett gemensamt uttryck. Men för att barnen skall våga och vilja kommunicera krävs att barnen känner trygghet och lust. När barnen deltar i gemensamma musikaktiviteter skapas en kommunikativ grund som kan leda vidare till att det verbala språket stimuleras (Hofvander Trulsson och Houmann, 2015).

15

Vesterlund (2015, s. 40) skriver om moment som är viktiga att ha med i en musikstund. Hon menar att dans och rörelselekar är bra exempel på roliga sätt att utveckla rörelse och koordinationen hos barn. Att göra rörelser samtidigt som vi sjunger ger barnen en större möjlighet att uppleva och förstå ordens betydelse och innebörd. Att använda sig av stödtecken, teckensymboler som illustrerar textens innehåll. När barnen härmar och själva gör rörelser till texten i sången får de en direkt kroppslig upplevelse av orden och en direkt erfarenhet som hjälper barnet i förståelsen av nya begrepp och sammanhang. Det handlar om lärande genom handling (2015).

Ovan presenteras forskning som rör barn och musik. Det framkommer att arbetet med musik kan främja barnens utveckling och lärande på olika sätt. För att bidra till forskningen ovan är syftet med denna studie att bidra med nya infallsvinklar och synsätt över arbetet med musik på tre förskolor.

17

3. Teoretisk utgångspunkt

Det teoretiska perspektiv som ligger som utgångspunkt för studien är Den

utvecklingspedagogiska teorin som utvecklats av Ingrid Pramling Samuelsson och Maj

Asplund Carlsson (2003). Pramling Samuelsson är professor i pedagogik med inriktning mot de tidiga barnåren och Asplund Carlsson ärprofessor i utbildningsvetenskap.

Själva kärnan i det utvecklingspedagogiska perspektivet beskrivs handla om hur man skapar mening och förståelse för ett fenomen, på vilka olika sätt man kan urskilja och erfara fenomen, det handlar om barnens tankesätt. Att ge barnen förutsättningar för deras värld och synliggöra den för dem själva och för andra. Det handlar om förståelse och tankesätt i lärandeutveckling. Som pedagog skall man utgå från barnens perspektiv och barnens tankesätt och vägleda dem därifrån (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003). Vidare menar Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson (2013) att det inte går att behandla subjektet skilt från objektet, utan de måste ses i relation till varandra. Som pedagog ska man ta tillvara på barnens sätt att tänka. Barnen måste få tänka fritt och att uttrycka sig. Barn ser världen och de fenomen som de ska utforska som en helhet, där deras nyfikenhet och agerande skapar mening. Barn skiljer inte på leken och att lära sig. Inom den utvecklingspedagogiska teorin finns det två olika aspekter lärandets objekt och

lärandets akt. Lärandets objekt innebär att som pedagog välja ett innehåll eller ett tema

utifrån barnens intressen och vilja till att lära något. Man kan arbeta på flera olika sätt för att ge barnen de bästa förutsättningarna för att förstå något på ett specifikt sätt. Lärandets akt riktas mot metoden, förhållningssättet till barnen, hur pedagogerna väljer att gå tillväga för att lära. Genom ett didaktiskt arbetssätt lära ut lärandets objekt till barnen i samspel/kommunikation med pedagogen. I utvecklingspedagogiska teorin, lärandets objekt och lärandets akt överförs kunskaper till barn med hjälp av det sociokulturella

18

perspektivet (Säljö 2010). I interaktion och kommunikation i samspel mellan aktörer påverkas barnens lärande.

När man arbetar med musik i förskolan hänger de utvecklingspedagogiska perspektivet ihop med det sociokulturella perspektivet. När man till exempel sjunger och dansar, när man arbetar med rim och ramsor sker detta i sociala samspel med varandra. När man arbetar med musik kan detta ske genom aspekten Lärandets objekt vilket innebär att musiken får vara fokus i sig självt, det vill säga att man lär sig musik. Aspekten Lärande

19

4. Metod

I metodkapitlet redogörs vilken metod som använts i studien då empirin samlades in. Genomförandet beskrivs samt hur insamlingen av materialet ägt rum. Vidare förtydligas de forskningsetiska överväganden som gjorts vid insamlingen av materialet.

4.1 Val av metod

Utifrån studiens syfte och frågeställningar ansågs kvalitativ metod vara den metod som passade för studien. Kvalitativ data brukar ofta samlas in genom observationer och intervjuer och passar när det gäller få personer (Alvehus, 2013). En kvantitativ metod rör mycket statistisk och kvantifierbara resultat och en sådan undersökning görs ofta på distans och är mer opersonlig, denna typ av metoden valdes därför bort.

I undersökningen användes en semistrukturerad intervjuform. Öppna frågor ställdes som anpassades efter intervjupersonerna. Denna form av intervju passade bra då eventuella följdfrågor kunde ställas till pedagogerna och de fick möjligheten till att påverka samtalet och vara medskapare av det (Patel & Davidsson, 2011). Intervjuerna spelades in på en diktafon och materialet transkriberades sedan.

Enskilda intervjuer användes i studien för att få en djupare inblick i den enskilda pedagogens synsätt. Intervjufrågor ställdes mot en viss inriktning men pedagogerna tilläts även avvika från ämnet.

20

4.2 Urval

I studien användes ett strategiskt urval (Alvehus, 2013). Ett strategiskt urval passar vid intervjustudier och bygger på att respondenterna har vissa specifika erfarenheter. Då syftet med studien är att undersöka hur musik används som lärande akt och lärande objekt i förskolepraktiker valdes förskolorna ut i förväg. Förskola ett: kommunal förskola med musikprofil, förskola två: privat förskola med musikprofil, samt förskola tre: kommunal förskola utan speciell inriktning. Dessa valdes ut för att se på skillnader och likheter, för att ge en bild över musikens plast på tre olika förskolor. Privat, kommunal, profilerad och icke profilerad förskola.

Förskolorna kontaktades och samtliga av intervjupersoner valde själva att ställa upp och bidra till studien. Intervjupersonerna i studien är alla kvinnor och de har en åldersintervall på 30 - 48 år och har varit verksamma i yrket mellan 5 - 20 år.

4.3 Genomförande

Förskolorna kontaktades via mejl med en presentation (se bilaga 1). Studiens syfte presenterades och frågan ställdes om det fanns någon i arbetslaget som skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju för att bidra till undersökningen. Svar kom sedan från samtliga av förskolorna, det fanns pedagoger i arbetslagen som ville ställa upp på intervjuer. Intervjutillfällen bokades sedan in och anpassades efter pedagogernas önskemål. Intervjuerna genomfördes avsides från barngrupperna och samtliga intervjuer spelades in på en diktafon. Tillstånd gavs från samtliga pedagoger att detta var okej. Intervjuerna genomfördes vid utvalda tillfällen och de tog mellan 20 - 40 minuter samt att intervjuerna utgick från ett A4 ark med ett antal i förväg nerskrivna frågor (se bilaga 2). Det klargjordes även för pedagogerna på vilket sätt deras bidrag skulle användas. De fick information om att de var helt anonyma och på så sätt inte identifieringsbara (Patel

21

& Davidsson, 2011). Materialet transkriberades så fort intervjuerna var genomförda och materialet bearbetades, strukturerades och analyserades.

4.4 Forskningsetiska överväganden

I studien har hänsyn tagits till forskningsetiska överväganden då vetenskapsrådets riktlinjer i arbetet med studien har följts (2002). Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera de berörda i studien som i detta fall är pedagogerna, de ska få information om studiens syfte vilket samtliga tidigt fått i studien. Pedagogerna fick informationen via mejl och fick sedan själva bestämma över sin medverkan

Samtyckeskravet innebär just att man har rätt att själv få bestämma över sitt deltagande. Konfidentialitetskravet innebär att deltagare i en undersökning är anonyma och alla

personuppgifter skall behandlas så att obehöriga inte kan tar del av dem. Detta klargjordes tydligt för pedagogerna innan intervjun. Anonymiteten förklarades samt att fiktiva påhittade namn skulle användas. Vidare förtydligades det även att allt material som samlas in följer nyttjandekravet som innebär att det endast får användas i forskningsetiska ändamål. När studien avslutas kommer allt material att förstöras, inga obehöriga kommer någonsin att få ta del av materialet.

23

5. Resultat och analys av empiriskt material

I detta kapitel presenteras relevanta delar från det empiriska materialet som analyserats utifrån det utvecklingspedagogiska perspektivet. I sammanställningen av materialet har jämförelser gjorts mellan de olika intervjuerna samt har det transkriberade materialet bearbetats och analyserats väl. Teori, tidigare forskning källor och litteratur har varit av stor vik för studiens innehåll.

Empirin diskuteras, analyseras och sammanfattas utifrån studiens tre frågeställningar:  Hur arbetar pedagogerna med musik på de olika förskolorna?

 Hur synliggörs musiken som lärande akt och lärande objekt?

 På vilka sätt anser pedagogerna att barnens utveckling kan främjas genom arbete med musik?

5.1 Musik som lärande objekt

I studien förekommer musik på alla förskolorna och den synliggjordes främst genom sångstunder med barnen. På förskolorna med musikprofil var musikanvändandet och engagemanget stort från pedagogerna, det fanns mycket utrymme för musik. På förskolan utan musikprofil var musikanvändandet mindre.

Lärandets objekt synliggjordes i intervjunerna med Katarina och Malin som arbetar på en kommunal förskola med musikprofil (benämns fortsättningsvis som förskola ett). Det

24

framkom att de användes mycket musik, de hade ett musiktänk som syntes på många sätt. Förskolan hade en stor gemensam sångsamling en gång i veckan då alla avdelningar samlades och sjöng tillsammans i ca 30min, vilket var väldigt uppskattat hos barnen. Det framkom i intervjuerna att de försökte ha ett tänk kring sångstunderna och dess upplägg. Samlingen innehöll röstövningar för barnens röster, sånger, rörelseformer som kunde vara i form av dans eller rörelsesånger. De använde sig även av ramsor samt att de sjöng på olika språk. Det förekom även instrumentspel och någon form av uppträde från barnen, då de ville öva barnen i att få stå i centrum och få framföra någonting för att stärka barnens självbild.

Katarina säger:

”Barnen tycker om musik och vi har gjort musiken tillgänglig på många sätt, vi har vår gemensamma sångsamling, sedan finns även musiken i vår utemiljö, vi har ett innanmäte ifrån ett piano som står mot en vägg, vi har också oljefat, klangstaket med kastruller, burkar, cykelhjul med ringklockor som barnen gärna spelar på”.

Pedagog Maria som arbetar på en privat förskola med musikprofil (benämns fortsättningsvis som förskola två) berättar att de använder mycket musik i sitt arbete. De har musik i sångstunder samt instrument stund dagligen på deras förskola.

Pedagog Sandra som arbetar på en kommunal förskola utan musikprofil (benämns fortsättningsvis som förskola tre) påstår att de inte använder så mycket musik på deras förskola. De sjunger lite ibland, men det sker spontant och oplanerat. Sandra berättar vidare att kommunen infört ett samarbete med Kulturskolan. Kulturskolan erbjuder körsång, och instrumentbygge med barnen. Ett bra initiativ från kommunen tycker Sandra för att ge barnen mer musik.

Pedagogerna i studien arbetar alla med musik på sina verksamheter men det sker i olika utsträckning. På Förskola ett och två finns ett musiktänk som genomsyrar den dagliga verksamheten, på förskola 1 finns ett tänk kring sångsamlingarnas upplägg. Musiken har inte samma plats på förskola tre som på förskolorna ett och två då sångstunderna endast sker spontant och oplanerat jämfört med förskolorna med musik profil. Däremot har kommunen infört ett samarbete mellan förskola tre och kulturskolan för att ge barnen tillgång till musik som används på ett medvetet sätt likt det tänk som finns på förskola ett och två. Musiken synliggörs tydligt som lärandets objekt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson, 2003) då musiken står i centrum på samtliga förskolor, de arbetar i

25

olika utsträckning och musiken får olika mycket utrymme men musiken finns för musikens skull.

5.2 Musik som lärande akt

I studien framkommer det att samtliga förskolor arbetar med musik som lärande akt. Musiken används som ett medel för någonting annat.

I intervjun med Katarina (förskola ett) menar pedagogen att man med hjälp av musik kan man främja barnens utveckling mycket ”Språket får ett flöde i musiken”. När man sjunger sångerna kan man prata om orden och härma ljud vilket ger en stor språkstimmulans för barnen. Genom att sjunga tränas språket och barnens ordförråd blir större. Katarina berättade att de brukade sjunga sånger på olika språk under sina musiksamlingar. Musiken blir på så sätt en lärande akt för språkutveckling. Även Maria (förskola två) menar att musik tränar barnens språk och att man genom att sjunga kan lära sig ett mycket grundläggande språk på ett omedvetet och roligt sätt. Hon berättar att de använder sig av TAKK tecken som ger alla barnen möjlighet till språk och att kunna förmedla även om det verbala språket inte finns. TAKK används också bland annat till fördel för de barn som har ett annat modersmål än vårt. Genom att sjunga och göra rörelsen får barnen uppleva musiken med hela kroppen.

Sandra (förskola tre) berättar hon om körledaren som barnen har i körsång, körledaren använder väldigt språkstimulerande övningar med barnen. När hon ska lära barnen en ny sång så låter hon barnen använda hela kroppen. De gör rörelser för att förstärka orden och de gör olika ljud, de pratar om orden och leker fram inlärningen. Sandra berättar att detta är fantastiskt roligt att se, barnen lär sig sångerna väldigt fort. Hon berättar att hon kan läsa en saga för barnen hur många gånger som helst utan att de kommer ihåg den, men sångerna lär de sig. ”Kanske har det med melodierna att göra, att det fastnar lättare?”. Sandra säger också att man kan använda musik i de flesta lärande situationer. Till exempel

26

kan man använda musik vid temaarbeten, har man tema djur så kan man sjunga sånger om djur. Här ser man också en tydlig koppling till musiken som lärande akt.

Pedagog Maria (förskola två) berättar att de arbetar med Miniröris som är ett program från Friskis & Svettis där man tränar kroppen och koordinationen till musik och rytmer. Här ser vi ett exempel på när musiken blir en lärande akt då musiken används som medel för att träna koordination.

5.3 Sammanfattande analys

Utifrån det utvecklingspedagogiskt perspektiv synliggörs musik som lärande akt och

lärande objekt i samtliga av intervjuerna. Barnen tycks uppskatta musik och pedagogerna

tar tillvara på detta på olika sätt. Något som varit gemensamt för alla intervjuerna är att alla pedagogerna svarat för att man kan bidra till barnens utveckling genom och med musiken. I samtliga intervjuer framkommer det att pedagogerna anser det vara språkutvecklande att sjunga. Musiken används på så sätt som lärandets akt för att främja barnens utveckling i språket.

Samtliga pedagoger uttalar sig om att musik kan bidra till barnens utveckling oberoende om de arbetar på en förskola med musikprofil eller inte. I musiksamlingarna lär barnen av och med varandra i ett sociokulturellt samspel (Säljö, 2010). Bland annat innehåller samlingarna röstövningar, dans och rörelseformer. De använde sig även av ramsor och olika språk. Granberg (1994) skriver att man kan träna barnens uttrycksförmåga, motorik och koncentration genom musik. De sociala, musikaliska, känslomässiga, estetiska och motoriska kvalitéerna kan stärkas genom musiken samt uttrycks- och kommunikationsförmågan.

Pedagog Maria (förskola två) menar att det till fördel är bra för att stimulera de barn som har ett annat modersmål än svenska. Svensson (2009) menar att sångerna ger barnen goda tillfällen till att använda sitt språk och att sånger kan sjungas på flera språk till fördel för de barn som har ett annat modersmål än vårt. Katarina (förskola ett) nämner att de sjunger

27

sånger på olika språk på deras sångstunder. Sandra (förskola tre) berömmer körledaren i intervjun och hur hon använder språkstimulerande övningar med barnen som har körsång. När hon lär ut nya sånger till barnen låter hon dem använda hela kroppen. De gör rörelser för att förstärka orden och de gör olika ljud, de pratar om orden och leker fram inlärningen. Körledaren använder sig av hela kroppen och leker fram inlärningen av sångerna. Vesterlund (2015) skriver om lärande genom handling. Att göra rörelser samtidigt som vi sjunger ger barnen en större möjlighet att uppleva och förstå ordens betydelse och innebörd. Barnen får en direkt kroppslig upplevelse som hjälper barnet i förståelsen av nya begrepp och sammanhang. Katarina och Maria (förskola ett och två) nämner också att de använder sig av likande metod, lärande genomhandling i sina musikstunder. Här tycks både ett lärande objekt och en lärande akt synliggöras. Sångerna sjungs för musikens skull men är samtidigt en lärande akt då sångerna ger språkstimulans. Katarina (förskola ett) säger att: ”språket får ett flöde i musiken” Genom sången möter barnen språkliga mönster, språkrytm samt språkljud, detta tränar den fonologisk medvetenhet hos barnen (Hofvander Trulsson och Houmann, 2015). Sandra (förskola tre) berättar att hon kan läsa en saga för barnen hur många gånger som helst utan att de kommer ihåg den. Men sångerna lär de sig. Kanske har det med melodierna att göra? Kanske är detta ett exempel på fonologisk medvetenhet som tidigt utvecklats hos barnen.

5.4 Slutsats

Slutsatsen av detta är att musiken finns och den förekommer både genom lärande akt och

lärande objekt. Men lärande akt tycks vara något mer förekommande. Musik förekommer

på samtliga av förskolorna men i olika utsträckning. Intervjuerna gav en inblick i hur pedagogerna använde sig av musiken i sitt arbete. På musikförskolorna förekom mer musik och musiken genomsyrade verksamheterna. Viket inte var en så överraskande då förskolorna har en musikprofil. Förskolan utan musikprofil använde musiken oplanerat i sitt arbete, dock hade ett samarbete införts med kulturskolan som gav barnen möjlighet till att utforska musik. Samtliga av pedagogerna i intervjuerna anser att barnens

28

utveckling kan främjas genom musik och med denna studie har det framkommit att det stämmer, musiken är viktig. När vi sjunger sånger ger vi barnen övning i språket och den fonologisk medvetenhet hos barnen stärks. Musik stimulerar också barns fantasi och lyhördhet samt musik tränar barnens uttrycksförmåga, motorik, koncentration och avspänning (Granberg, 1994) som också är viktiga delar i barnens utveckling.

Med detta arbete vill jag att pedagoger skall få upp ögonen för ämnet musik. Hur väljer man som pedagog att arbeta med musiken på förskolan? Slutsatsen av studien är att lärande akt är mer förekommande än lärande objekt. En orsak kan vara att musiken är utvecklande på många plan. Den kan ge exempelvis språkstimulans, den ger sociala möten, rytmer, dans, koordination och motorik. Genom att arbeta med musik som ett lärande objekt för musikens skull kan musiken bli en lärande akt omedvetet. Men det är kanske inte så viktigt att skilja dessa åt så länge man är medveten? Musiken är viktig för barnens utveckling och den kan vara ett medel för det lustfyllda lärandet. Lärandets objekt och lärandets akt kan gå hand i hand, de behöver inte skiljas åt så länge musiken får utrymme och plats.

Sammanfattningsvis har det varit ett intressant att genomföra denna studie. Den har gett funderingar och inspiration till att arbeta med musik. Musik engagerade pedagoger behövs på förskolorna.

29

6. Diskussion

I diskussionen problematiseras studiens resultat i relation till tidigare forskning. Kapitlet avslutas med en metoddiskussion samt ett förslag till framtida forskning.

6.1 Resultatdiskussion

Som forskare är man en del av det som studeras och man har med sig egna erfarenheter som påverkar hur empirin tolkas. I detta kapitel presenters tolkning som gjorts.

Den norska musikpedagogikprofessorn Bjørkvold (2005) menar att vi föds som gryende musiska människor och att musiken är en viktig del för utvecklingen. Studiens syfte var att undersöka vilken plats musiken får i förskolan samt om den används som lärande

objekt eller som en lärande akt. Slutsatsen av studien är att musiken som lärande objekt

och lärande akt kan gå hand i hand. I intervjuerna med de fyra förskollärarna framkommer det att de arbetar med musik på sina verksamheter och alla är enade om att man med hjälp av musik bidra till barnens utveckling. Den tidigare forskning som studerats i studien har även den visat på detta. Musik kan till exempel vara ett medel för att lära språk då det är språkutvecklande att sjunga (Svensson, 2009). Barnen får möta språkliga mönster, språkrytm, språkljud och får en ljudande upplevelse av språket då vi sjunger (Hofvander, Trulsson och Houmann, 2015). Att röra sig till musik, klappa och dansa ger även en verbal och kroppslig kommunikation i ett gemensamt uttryck och det utvecklar även koordinationen hos barn (Vesterlund, 2015). Genom att arbeta med musiken som ett lärande objekt kan musikarbetet bli en lärande akt omedvetet. På förskolorna sjunger man sångerna för musikens skull men sångerna ger barnen

30

språkutveckling. På förskolan arbetar man exempelvis med rörelse och dans vilket bidrar till utvecklad koordination. På så sätt kan man säga att lärande objekt och lärnade akt kan gå hand i hand. I förskolans läroplan (2016) anges det att verksamheten ska sätta fokus på att stimulera varje barns utveckling och lärande genom att skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer som sång, musik, dans och rörelse (Lpfö 98/2016, s. 7). I de utvecklingspedagogisa perspektivet (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2003) tolkas läroplanen som att pedagoger ska ha ett visst förhållningsätt i kommunikationen med barn, men samtidigt har pedagoger ansvar för att barnens medvetenhet riktas mot de mål som formulerats. Studien har öppnat upp för ett nytt synsätt och en medvetenhet över arbetet med musiken på förskolan. Musiken är utvecklande för barnen på många plan och vid musik aktiviteter kan det vara bra att fundera kring musikens syfte, lärande objekt och lärande akt kan gå hand i hand men som pedagog kan det vara bra att vara medveten om begreppens innebörd för att på bästa sätt berika barnen med musiken. Musiken är utvecklande men man ska inte glömma bort att den även är viktig i säg själv.

6.2 Metoddiskussion

Semistrukturerade intervjuer valdes som tillvägagångssätt för att få en bild över musikens plats i förskolan. Ett A4 ark med förutbestämda frågor fanns med för att ha fokus på studiens syfte, intervjudeltagarna fick tillåtelse till att påverka samtalen och vara medskapare av det. Studien utgör en bild över hur pedagogerna som intervjuats i studien förhåller sig till musik samt hur de arbetar med musik på deras verksamheter.

Istället för att anteckna med papper och penna spelades intervjuerna in på en diktafon. Detta för att sedan kunna göra transkriberingen så noggrann som var möjligt. På detta sätt fick jag också möjlighet till att vara närvarande intervjuare under hela intervjun. När sedan materialet avlyssnades igen fick jag upp öronen för ny information som man inte hunnit uppfatta under intervjuernas gång. Det transkriberade materialet har sedan tolkats,

31

analyserats och reducerats många gånger för att få fram det empiriska material som presenteras i studien.

6.3 Förslag till framtida forskning

Det hade varit intressant att göra om studien igen och inrikta sig på kommunala oprofilerade förskolor. Hur ser musikanvändandet ut i olika stadsdelar? Hur är engagemanget i att utöva musik där? Då jag genomförde min studie genom intervjuer på två förskolor med musikprofil fick jag stöta på mycket musik. Förskolan utan musikprofil i studien hade ett samarbete med kulturskolan men har andra förskolor det också? Det är frågor som jag ställer mig nu som hade varit mycket intressant att få reda på.

32

7. Referenser

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok 1, uppl Stockholm: Liber.

Bjørkvold, Jon-Roar (2005). Den musiska människan. 2, uppl. Stockholm: Runa.

Ehrlin, Anna (2012). Att lära av och med varandra: en etnografisk studie av musik i

förskolan i en flerspråkig miljö. Örebro: Örebro universitet.

http://oru.diva-portal.org/smash/get/diva2:552453/FULLTEXT03.pdf (2016-04-08).

Fagius, Gunnel (red) (2007). Barn och sång: om rösten, sångerna och vägen dit. Lund: Studentlitteratur.

Granberg, Ann (1994). Småbarnsrytmik: lek och rörelse till musik. 1, uppl. Stockholm: Liber utbildning.

Hofvander Trulsson, Ylva & Houmann, Anna (red) (2015). Musik och lärande i barnets

värld. 1, uppl. Lund: Studentlitteratur.

Holmberg, Ylva (2014). Musikskap: musikstundens didaktik i förskolepraktiker. Lund: Lunds universitet. http://hdl.handle.net/2043/16896 (2016-05-04).

Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera,

genomföra och rapportera en undersökning. 2, uppl. Lund:

Studentlitteratur.

Pramling Samuelsson, Ingrid & Asplund Carlsson, Maj (2003). Det lekande lärande

barnet: i en utvecklingspedagogisk teori. 1, uppl. Stockholm: Liber.

Still, Johanna (2011). Musikalisk lärandemiljö: planerade musikaktiviteter med småbarn

i daghem. http://www.doria.fi/bitstream/handle/10024/72436/stilljohanna.

pdf?sequence=2 (2016-04-11).

Svensson, Ann-Katrin (2009). Barnet, språket och miljön: från ord till mening. 2., omarb. uppl. Lund: Studentlitteratur

33

Säljö, Roger (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 2, uppl. Stockholm: Norstedts.

Söderman, Johan. Barnmusik eller musik för barn? I B. Riddersporre & J. Söderman (red.) Musikvetenskap för förskolan. (2012). Stockholm: Natur & kultur. Vesterlund, Mallo (2015). Musikspråka i förskolan: med musik, rytmik och rörelse. 3,

uppl. Stockholm: Liber.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494forskningsetiskaprinciper20 02.pdf (2016-04-25).

34

Bilaga 1

Brev som skickades till pedagogerna

Hej!

Jag är en Förskollärarstudent från Malmö högskola som just nu skriver mitt examensarbete.

Mitt syfte med arbetet är att undersöka hur man arbetar med musik på olika förskolor. Jag gör en jämförelsestudie med förskolor med musik inriktning och en förskola som inte har någon särskild inriktning.

Mina frågeställningar lyder:

 Hur arbetar pedagogerna med musik på de olika förskolorna?  Hur förhåller sig pedagogerna till musik?

 På vilka sätt anser pedagogerna att barnens utveckling kan främjas genom arbete med musik?

Jag tar nu kontakt med er med en förhoppning om att någon/några i ert arbetslag skulle kunna tänka sig att ställa upp på en intervju med mig? Skulle vara mycket tacksam.

Med vänliga hälsningar Sofia Larsson

35

Bilaga 2

Intervjufrågorna till pedagogerna

 Hur gammal är du?

 Vad har du för utbildning?

 Vad har du för typ av anställning här? Förskollärare? Musikpedagog? - Vidareutbildat dig? Har du någon ytterligare kompetens?

 Hur länge har du arbetat här?

 Har du haft några tidigare arbetsplatser?

 Vad har du själv för relation till musik?

 Hur används musik i förskolan? Möjligheter/hinder?

 Anser du att barns utveckling kan främjas genom musik? Om ja, hur? Ge exempel.

 Är musikinstrument, musikspelare mm tillgängliga för barnen på förskolan? När/hur används de?

 Lär sig barnen olika genrer i musik? Vilka/varför?

 Används musik vid uteaktiviteter? Varför/varför inte?

 Känner du dig nöjd med situationen på förskolan när det gäller musik? Hur skulle du ha det om du själv fick bestämma?