Att bemöta människor med dyslexi

Malmö högskola

Lärarutbildningen Individ och samhälle

Examensarbete

10 poäng

Att bemöta människor med dyslexi

To meet people with dyslexia

Mia Sonmark

Lärarexamen 140 poäng

Samhällsorienterande ämnen och barns lärande Vårterminen 2006

Examinator: Bodil Liljefors Persson Handledare: Keijo Eriksson

Abstract

Dyslexi är ett vanligt handikapp som inte alltid syns eller märks. På arbetsplatser och i skolan medför det däremot stora problem om inte rätt resurser och hjälpmedel sätts in. Det är viktigt att som dyslektiker få den hjälp som behövs för att övervinna problemen som

funktionshindret medför. I de kvalitativa intervjuerna framkommer hur bemötandet spelar en stor roll för den enskildes självbild och självförtroende. För att kunna skapa en dräglig arbetsmiljö såväl i skolan som ute i arbetslivet krävs det att rätt insatser sätts in och det

behövs mycket kunskaper och stor förståelse. Det övergripande syftet i denna studie är ta reda på hur dyslektiker blir bemötta samt hur de vill bli bemötta. Ytterligare ett syfte med mitt arbete är att skapa en hemsida för att synliggöra problematiken samt ge information om var man kan få hjälp och hur man kan hjälpa.

I min studie framkom hur viktigt det är att i tidig ålder sätta in de resurser som behövs för att ge en positiv syn på lärandet och skapa lustfyllda lärandesituationer. Eleverna måste få ett positivt bemötande för att kunna utveckla sin självbild och använda sitt funktionshinder som en egenskap. När detta inte sker kan ett själdestruktivt beteende utvecklas och dyslektikern utvecklar en negativ självbild och tappar tron på sin förmåga.

Välkommen att besöka sidan på adressen: http://web.telia.com/~u43506387/telia/

Förord

Jag vill tacka alla nya och gamla bekantskaper som ställt upp i intervjuer och de som stöttat mig i mitt skrivande. Jag vill tacka de duktiga specialpedagoger och de entusiastiska lärare jag mött på min väg för all hjälp men framförallt för inspirationen. Tack till min son Johan som vågar och vill berätta om sitt funktionshinder för att stödja andra i liknade situationer. Tack till alla inom FMLS1 som hjälp mig när det har varit jobbigt att skriva och tänka. Ett extra stort tack till min älskade man som stått ut med mig och stöttat mig under hela

utbildningstiden och skrivandet.

1

Innehållsförteckning

Abstract ... 0

1 Bakgrund... 7

1.1 Inledning... 7

1.2 Johan... 7

1.3 Undersökningens övergripande syfte ... 8

1.4 Läroplan ... 8

1.5 Kursplanerna ... 9

1.6 Litteraturgenomgång ... 9

1.6.1 Begreppet dyslexi? ... 10

1.7 Undersökningens preciserade frågeställningar... 12

2 Metod... 13

2.1 Allmänt om undersökande metoder ... 13

2.2 Reliabilitet och validitet ... 13

2.3 Mitt val av metod ... 13

2.4 Undersökningens genomförande... 14

2.5 Databearbetning ... 14

2.6 Kritiska reflektioner ... 14

3.Resultat... 15

3.1 Om dyslexi och skolgång ... 15

3.1.1 Att känna utanförskap ... 15

3.2 Om incitament för utvecklingen... 15

3.2.1 Att ständigt vara omgiven av text ... 16

3.3 Om dyslexi och självbild... 16

3.3.1 Jag ska klara av det, jag kan!... 17

3.3.2 Vi vill ha sagt! ... 18

4. Analys och diskussion av undersökningens resultat ... 19

4.1 Hur några människor med dyslexi har upplevt sin skolgång ... 19

4.2 Om incitament som påverkar utvecklingen för dyslektiker ... 20

4.3 Dyslexi och den egna självbilden... 21

4.4 Sammanfattning av resultatbeskrivningen ... 21

5 Pedagogiska implikationer ... 23

5.1 Anpassning på arbetet och i skolan ... 23

5.2 Arbetsmodeller ... 25

5.2.1 Bifrostskolan ... 25

5.2.2 Hyllingemodellen ... 25

5.3 Bra och dåliga metoder ... 26

5.4 Hemsida... 26

6 Avslutande diskussion... 27

7. Referenser ... 28

1 Bakgrund

1.1 Inledning

Jag vill inleda mitt examensarbete med att beskriva en av många historier som jag stött på under mitt arbete och under min tid på lärarutbildningen och inom FMLS2. Mitt ämnes val av examensarbetet var ett ganska självklart val. Min son, Johan, som jag kommer att berätta om har en grav dyslexi. Han har genomlidit sina första sex år i grundskolan med en rad

misslyckanden och besvikelser. Denna erfarenhet har gjort att jag på alla sätt vill veta hur man bör bemöta människor med och vilken hjälp de själva anser sig var i behov av. Jag kommer även att diskutera konsekvenserna av ständiga misslyckanden på grund av ett funktionshinder som ofta misstolkas.

1.2 Johan

Sex och ett halvt år och med oroliga och nyfikna steg var han på väg till sin allra första skoldag. Kamraterna kände han nästan allihop men vem skulle bli fröken? Fröken visade sig vara en man som var nyutexaminerad lärare vid namn Bengt. Bengt var lika nervös som barnen inför den stora dagen.

Så här långt skiljer sig inte denne pojkes skoldebut från andras det skulle inte märkas förrän en bit in på terminen när alla andra, nästan i alla fall, hade lärt sig att läsa och skriva. Det var nu allting började, motgångar, förnedring, tester och undersökningar.

När Johan fyllde tolv år hade han gått igenom ett antal tester WISC-test (ett slags

begåvningstest), prov och tester med specialpedagog och test med en logoped som till slut gav honom diagnosen dyslexi. Logopeden talade om för Johan att dyslexi betyder att man är ordblind. Johan förstod äntligen vad det var alla pratade om. Han kände igen sig, ordblind det är ju precis just det han är!

Johan hoppade med lätta fötter ut i bilen, i bilen hittade han en tidning från apoteket som han genast tog upp och började läsa i med stora svårigheter och sa:

– Mamma, vet du, jag är faktiskt ordblind. Förstår du det?

Helt plötsligt stod det klart för honom att han INTE är dum i huvudet, han är precis lika klok

2

som andra, han är ju bara ordblind.

Flera år senare har Johan lärt sig att vara dyslektiker är ett jobbigt funktionshinder men också att det är en egenskap som han kan använda sig av. Det han är bra på kanske andra inte har så lätt för. Vägen dit har varit mycket lång och svår och krävde att Johan bytte skola för att slutligen hamna på en skola där man tar bemötande av elever på största allvar. Här är alla värda att bli sedda och uppmärksammade för den man är.

1.3 Undersökningens övergripande syfte

Genom min son Johan har jag på nära håll sett skillnader i och effekter av hur barn och vuxna med dyslexi blivit bemötta. Ett av problemen kring elever med läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi är hur de blir bemötta av vuxna och kamrater i skolvärlden. För mig är det viktigt att ta reda på hur dyslektiker uppfattar det sätt de blir bemötta på och försöka få fram hur de vill bli bemötta. Ytterligare ett syfte med mitt arbete är att skapa en hemsida för att synliggöra problematiken samt ge information om var man kan få hjälp och hur man kan hjälpa. Besök sidan på adressen: http://web.telia.com/~u43506387/telia/ .

1.4 Läroplan

I läroplanen för grundskolan3 står det tydligt att skolans uppdrag är att undervisningen ska anpassas till varje elevs egna förutsättningar och behov. I skolan ska man använda sig av elevernas bakgrund, kunskaper och ska låta eleverna utvecklas utifrån deras egen

utgångspunkt i det fortsatta lärandet. På detta sätt kan pedagoger konkret verka för att stimulera eleverna till ett meningsfullt lärande.

”Hänsyn skall tas till elevernas olika förutsättningar och behov. Det finns också olika vägar att nå målet. Skolan har ett särskilt ansvar för de elever som av olika andledningar har svårigheter att nå målen för utbildningen. Därför kan

undervisningen aldrig göras lika för alla. ”4

I läroplanen påtalas även vikten av att man ska utgå ifrån varje enskild elevs behov och

3

LPO 94 Skolverket

4

förutsättningar vilket innebär att man använder sig av deras tankar och erfarenheter i

undervisningen. På detta sätt kan man stimulera och enskilt handleda och stödja de elever som behöver särskilt stöd.5

1.5 Kursplanerna

Kursplanernas mål att sträva mot i grundskolan6 ger i dag möjlighet för arbetslaget och den enskilda pedagogen att själva välja hur de ska nå målen. I arbetet kan man som pedagog använda sig av elevernas förmåga, förkunskaper och behov. Förutsättningarna finns idag för att undervisa varje enskild elev utifrån dennes egna behov och ger en möjlighet till stora variationer i undervisningsmetoderna. Detta kan skapa en mångfald av arbetssätt och olika infallsvinklar och lösningar för att nå målen. Pedagogerna måste våga använda sig av alternativa vägar för att nå kursplanens mål och detta stärker såväl elevens som pedagogens kreativa tänkande och ger i förlängningen en ökad förståelse för ämnet.

1.6 Litteraturgenomgång

Jag vill i denna del av uppsatsen definiera begreppet dyslexi. Jag avser att lyfta fram några tidigare forskningsresultat av relevans för min studie för att skapa en förståelse för åberopade funktionshinder. Jag har valt att använda mig av såväl en del forskares syn på dyslexi men även litteratur som är skriven av föräldrar till dyslektiker, dyslektiker samt av

lärare/pedagoger.

I boken Dyslexi för föräldrar7, presenterar tre föräldrar konkreta exempel och tar upp vilka rättigheter och möjligheter för den som lever med dyslexi utifrån sina och sina barns egna erfarenheter. Det beskrivs hur barn med dyslexi ofta mycket tidigt får en utpräglad negativ självbild. De redan själva redan i slutet på första klass att de skiljer sig från mängden och inte klarar av att läsa och skriva på samma sätt som sina klasskamrater. Genom att använda sig av tankar inom prestationspedagogik eller idrottspsykologin kan man bygga upp självbilden och utveckla den genom mentalträning och ett normaliserande av funktionshindret För att ta reda

5

Skolverket Lpo 94

6

Kursplaner och betygskriterier 2000

7

på vilka insatser som bör göras i skolan har jag använt mig av specialpedagogerna S. Madison och J. Johansson erfarenheter och forskning kring ämnet där en tydlig ståndpunkt är att:

” Alla barn måste få lära sig läsa utan att först ha misslyckats. Det finns inga hopplösa fall.”8

I den litteratur jag valt framkommer det att dyslexi är ett personligt funktionshinder där skola och hem gemensamt måste finna de rätta lösningarna för den enskilde eleven. Hur man ska gå till väga har jag sökt genom denna litteratur

Den kände hjärnforskaren Ingvar Lundberg har medverkat i flera studier och skrivit flertalet böcker rörande dyslexi och andra funktionshinder. Jag har använt hans en del av hans tankar i min studie baserat på hans resultat kring psykologiska perspektiv rörande hälsa och

handikapp.9

1.6.1 Beg

r

Det finns en rad olika definitioner av dyslexi den enklaste får man genom att översätta ordet vilket då ger förklaringen svårigheter med ord10. Det finns även en del som använder sig av andra ord för att beskriva samma sak t ex ordblindhet, dåligt ordsinne, läs och

skrivsvårigheter. Det är svårt att hitta en genensam definition eftersom det inte finns något helt färdigt svar inom forskningen om orsakerna till dyslexi. Jag vill presentera en definition av dyslexi som jag tycker beskriver funktionshindret.

” Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer vid kodning av språket. Störningen ger sig först till känna som svårigheter med att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Störningen kommer också tydligt fram genom dålig rättskrivning. Den

8

S. Madison, J. Johansson 1999 Dyslexi Vad är det? Vad kan vi göra? s 4

9

S. Carlsson, E. Hjelmquist, I. Lundberg 2000 Delaktig eller utanför

10

dyslektiska störningen går i regel igen i familjen och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristiskt för dyslexi är också att störningen är ihållande. Även om läsningen efterhand kan bli acceptabel kvarstår ofta rättskrivningssvårigheterna. Vid mer grundlig kartläggning av de fonologiska färdigheterna finner man att svagheten på detta område ofta kvarstår upp i vuxenålder.” 11

Detta styrker att dyslexi kan se olika ut från person till person och att dyslektikernas problematik även genomgår eller kan genom gå en utveckling om rätt hjälp sätts in. Detta beskrivs även beskrivs i tidigare examens arbeten vid Malmö Högskola där slutsatsen är att diagnosen inte är bestående vilket strider mot Ingvar Lundbergs forskning. Ingvar Lundbergs definition av dyslexi påtalar att dyslexi är en diagnos som är bestående.12.

Det finns forskningsresultat som visar att det kan finnas en ny gen som kan orsaka dyslexi. Det är en studie som är gjord vid Karoliniska Institutet i ett samarbete med finska forskare.13 Dyslexi förklaras i studien med en störning i hur de olika hjärnhalvorna kommunicerar med varandra. Ingvar Lundberg förklarade och förenklade detta forskningsresultat vid en

föreläsning på Sundsgården den 11 mars 2006 med en form av vårtliknade objekt på nervtrådarna som kunde ge upphov till störningen. Vilket kan få till följd att läsningen blir lidande.

” En dyslektiker kan inte avgöra hur ett ord låter genom att se det skrivet. Ett talat ord säger heller inte något om vilka bokstäver de skrivs med. Orsaken till dyslexi anses vara en defekt i hjärnans uppbyggnad.14”

Det är viktigt att påtala att man kan förbättra situationen för dyslektiker genom en god utbildningsmiljö och inlärningssituationer. Läsinlärningsmetoder och läsinlärningsstrategier måste överensstämma med den enskilde individens förmåga och förkunskaper. Det är viktigt att framhålla att läsinlärningen måste få ta tid och inte skjutas på framtiden vilket ofta sker i

11

T. Höien; I. Lundberg 2004 Dyslexi Från teori till praktik s. 20 – s 21

12

E-M Svensson 2005 Dyslexi, svårt att säga ändå svårare att stava till

13

Specialpedagogik nr1 februari 2006

14

skolorna idag. Dyslektiker behöver mycket mer tid för sin läsinlärning, läsinlärningen

kommer aldrig av sig själv hos ett dyslektisktbarn.15 Då eleven redan under de första skolåren misslyckas med sin läsinlärning kan detta ge bestående men dels genom grundskoletiden men även långt upp i vuxenålder. Det är därför viktigt att redan under skoltiden se till att eleverna få skapa sig eller bibehålla en god självbild och självförtroende som en grund för det fortsatta livet.16

1.7 Undersökningens preciserade frågeställningar

Mitt syfte med min studie är att belysa problematiken med dyslexi både i skolan och ute i samhället. Jag har valt att skapa en hemsida där jag vill nå ut till så många som möjligt och ge om möjligt några svar kring problematiken. Genom min hemsida vill jag visa de positiva effekter det kan innebära att engagera sig i en intresseorganisation eller ett handikappförbund. De frågor jag valt att ställa i mitt arbete är:

• Hur några människor med dyslexi ha upplevt sin skolgång? • Vilka incitament påverkar personer med dyslexi beträffande den

personliga utvecklingen?

• Vilken självbild har människor med dyslexi?

Jag har i min litteratur sökning och i tidigare forskning inte kunnat hitta denna infallsvinkel på problematiken kring dyslexi. De jag har intervjuat är alla dyslektiker med olika bakgrund och de har olika sätt att se på sin dyslexi.

15

S. Madison; J. Johansson 1999 Dyslexi Vad är det? Vad kan vi göra?

16

2 Metod

”Vetenskap är ett visst institutionaliserat sätt att betrakta verkligheten på”17

I samband med genomförandet av en undersökning sker forskningen inom vissa givna referensramar och referensgrupper för att skaffa fram de fakta och upplysningar datasamlingen behöver.

2.1 Allmänt om undersökande metoder

Fram för allt använder man sig av kvalitativa och kvantitativa undersökningsmodeller. Vid brukandet av kvantitativ metod används ofta upplysningar med många informanter.18 detta leder till att bearbetning av data kan ske objektivt på ett mer neutralt sätt. Vid redovisningen kan man presentera det genomsnittliga på ett strukturerat sätt, vanligtvis via statistiska tabeller eller diagram.

En kvalitativ undersökning är vanligtvis baserad på färre informanter vilket leder till att undersökningen blir mer personligt färgad av författarens insikter och tolkande förmåga av djuplodande hermeneutisk karaktär.

2.2 Reliabilitet och validitet

Min undersökning speglas av ett holistiskt synsätt där frågeställningarna i undersökningen fokuserar på livet i ett socialt sammanhang med både dåtid, nutid och framtidsperspektiv. Jag strävar efter en hög reliabilitet via en undersökningsmetod där andra forskare sannolikt erhåller liknade resultat. Intervjuerna har skett i en informell miljö utifrån den enskildes förutsättningar och behov med avsikt att stärka reliabiliteten i min studie De har fått diskutera sig fram till de svar de givit för att känna sig trygga och avslappnade. Undersökningens validitet speglar dyslektikers liv och olika skeenden i livet samt de berättar hur de vill bli bemötta.

2.3 Mitt val av metod

Jag har valt en kvalitativ metod genom att använda mig av djupgående intervjuer för att försöka förmedla dyslektiktikerns bild av verkligheten.

17

K. Halvorsen 1992 Samhällsvetenskaplig metod s 47

1818

2.4 Undersökningens genomförande

Jag tog kontakt med sex dyslektiker som var villiga att dela med sig av sina erfarenheter kring sin dyslexi och dess konsekvenser. Jag har valt att ha frågorna som en grund i mina intervjuer men låtit de fritt berätta i en för dem avslappnad miljö eftersom skolan och liknade situationer ofta verkar stressande. Jag har också på inrådan av en dyslektiker undvikit att spela in

intervjuerna eftersom det kan liknas vid en provsituation och en bedömningssituation. De jag har valt att intervjua är alla bosatta i Skåne. Jag har kommit i kontakt med dem via FMLS på något sätt, alla är dock inte medlemmar eller aktiva. Informanterna ligger inom ett åldersspann på 12 – 42 år och min avsikt med detta är visa att dyslexi är ett livslångt

funktionshinder. Men även att man hela tiden utvecklas med sitt funktionshinder och som i vårt övriga liv genomgår en rad faser.

Jag vill påpeka att en hel del av det som kommit fram intervjuerna är mycket känsligt material kring personernas ”misslyckanden” och öppnade dörrar som hos en del varit stängda i många år. Det är därför viktigt att påpeka att informationen jag fått behandlas med full diskretion och men mycket stor respekt för den enskilde individen. Informanterna är lovade anonymitet och de fullständiga intervjuerna bifogas ej med uppsatsen då en del av informationen bör

behandlas konfidentiellt. De uppgifter jag fått kommer endast att användas i denna uppsats. För de som är minderåriga har jag även föräldrarnas godkännande att intervjua och att publicera resultatet i denna uppsats.

2.5 Databearbetning

För att presentera intervjuerna på ett överskådligt sätt har jag läst dem flera gånger, bett om kompletteringar där jag inte riktigt förstått vad de menar. Jag har valt att sammanfatta intervjuerna eftersom svaren ofta är likartade. Jag har sammanställt svaren utifrån diskussioner som uppstod kring intervjufrågorna och utifrån mina frågeställningar. Redovisningen sker även i form av direkta citat för att lyfta fram viktiga ståndpunkter.

2.6 Kritiska reflektioner

För att få en ökad tillförlitlighet hade man kunnat komplettera undersökningen men en kvantitativ undersökning i form av en enkät. Enkäter i sig själv svarar bara på forskarens frågor som även de är styrda men de kan ge ett tillförlitigt statistiskt resultat. Intervjuer färgar och speglar forskarens upplevelser av de informanterna förmedlat. Därför hade en triangulär undersökningsmetod givit det optimala resultatet.

3.Resultat

3.1 Om dyslexi och skolgång

Jag bad informanterna att berätta om sin dyslexi och när den upptäcktes. Majoriteten av dessa berättade att de under de första åren i skolan började känna att de inte kunde hänga med. Under de allra första åren gick de bra eller var åtminstone ok. Det var under mellanstadietiden eller i senare delen av lågstadiet som allt började rasa och en känsla av utanförskap började visa sig. I alla fall utom ett kände sig snabbt dessa människor utanför och stämplade som dumma rent av värdelösa och utvecklade en känsla av att inte duga till.

3.1.1 Att känna utanförskap

”Jag lider av dyslexi, bokstäverna bara flyttar sig hela tiden och så kan jag inte höra skillnad på en del bokstäver.”

Det var också på mellanstadiet de flesta fick någon form av uppmärksamhet på att de hade läs och skrivsvårigheter endast två av de intervjuade har fått diagnosen dyslexi som barn de som är som idag är sjutton och tretton år gamla. Diagnosen har de fått under låg och mellanstadiet till skillnad mot de övriga i intervjun som fått diagnosen dyslexi ställd efter avslutad

grundskola vid nya studieförsök på t ex Komvux eller liknande och då efter en rad med misslyckanden även i arbetslivet. De som blivit upptäckta som ”lässvaga” i skolan har hamnat på specialundervisning eller på den så förr hatade ”kliniken” som fanns till för dem med behov av särskilt stöd.

”När jag kom till högskolan fick jag helt plötsligt den hjälp jag skulle ha haft i grundskolan och i gymnasiet”

3.2 Om incitament för utvecklingen

Genom att få en diagnos har några av dem jag intervjuat kunnat ta itu med sina problem, de berättar att de fått en förståelse av varför de känt sig dumma och otillräckliga. De har på detta sätt lyckats ta sig vidare i livet, en del har utbildat sig denna gång med rätt förutsättningar och hjälpmedel. De har lärt sig att man kan ställa krav på olika former av hjälpmedel, anpassad utbildning och anpassade arbetsplatser.

”Att berätta om mitt handikapp att inte kunna läsa och skriva som andra ger mig känslan av att bekänna precis som om jag är som en alkoholist i AA.”

3.2.1 Att ständigt vara omgiven av text

En person berättade att denne idag arbetar i ett praktiskt vårdande yrke men trots detta ständigt är omgiven av text.

”Tack vare talsyntes kan jag läsa upp texten när det blir för mycket.

I dag är jag aktiv inom FMLS19 och FMLS-ungdom och det är ironiskt att det inom vårt förbund finns drivor med papper som måste plöjas igenom.”

Gemensamt för alla jag intervjuat är deras frustration att ständigt vara beroende av text. De berättar att bara en så enkel sak som att titta på film kan ställa till det om filmen är textad. De hinner helt enkelt inte med att läsa i tv-rutan. Även detta skapar ett utanförskap i olika

umgängessituationer och kan ligga till hinder som för så banala saker som att gå på bio med sina kompisar.

De har alla lärt sig metoder för att undvika att utsätta sig för text i sina yrkesliv. En person berättar hur det var lättare att stanna kvar en stund efter att det nya skiftet var på plats för att muntligt redogöra vad som hänt under arbetspasset istället för att skriva en rapport.

En annan person går i en ständig oro över att lämna ifrån sig sina texter på sitt arbete så att kamraterna ska se de fel som uppstår och ”döma” efter detta. Personen vill inte att dennes funktionshinder ska upptäckas och gör allt för att dölja det vilket innebär en massa merarbete.

3.3 Om dyslexi och självbild

Det är inte en självklarhet för alla att öppet tala om sitt funktionshinder. En del av dem ser det nu som en del av dem själva och vill mer än gärna berätta om sina problem överallt. Någon tycker att problemet är så viktigt att det skulle vara konstigt att hålla det hemligt för att de ska kunna få hjälp ifrån sin omgivning när de behöver. Flera av dem jag intervjuat berättar om att de i olika situationer mött vassa gliringar och okunskap kring funktionshindret men för en del

19

finns det även positiva upplevelser som stärker deras självbild och självförtroende.

”De människor jag möter idag blir ofta intresserade när jag berättar att jag har dyslexi. Jag tror det kan ha att göra med att mitt utseende inte riktigt hänger ihop med mitt funktionshinder. Vid en MC-träff berättade jag om min dyslexi och fick trots vissa farhågor ett mycket positivt bemötande. Där tar de mig för den jag är, dessutom visade det sig att det var ett ganska vanligt problem just i denna krets av människor.”

3.3.1 Jag ska klara av det, jag kan!

”Mobbandet från omgivningen stärkte mig på något sätt, jag ville visa att jag dög. Jag ville framförallt visa min pappa att jag dög och kunde bli lika bra som honom. Min pappa var egen företagare och det ville jag också bli.

I dag använder jag min drivkraft i mitt yrke som personlig vårdare. Jag ska klara av det, jag kan!”

Ett par av informanterna har gått med i FMLS där de är engagerade på olika sätt. De har genom sina egna erfarenheter förstått hur viktigt det är att tidigt nå ut till ungdomar innan deras självbild och självförtroende når botten och de utvecklar ett självdestruktivt beteende. De ser som sin uppgift att se till att andra inte hamnar i samma situation som de själva varit i tidigare.

”De ska inte känna sig undanskuffade och missförstådda!”

SOL20, har blivit ett stöd för tre av informanterna där de lyckats att bearbeta sin skuld och skam och därefter gå vidare i en utbildning som ger dem självkänslan tillbaka. Här finns det möjlighet att testa olika former av tekniska hjälpmedel samt att lära sig förstå sitt

funktionshinder, utvecklas med det. Här har de fått en möjlighet att se på sitt funktionshinder inte bara som ett problem utan även som en egenskap, en del av deras personlighet. De gavs tillfälle till personlig utveckling och att hitta vägar och genvägar att bemästra språket. FMLS har också spelat en viktig roll för den personliga utvecklingen genom sina föreläsningar och aktiviteter.

20

”Jag gick med i FMLS 2004, där fick jag reda på att jag duger, att mitt handikapp inte bara är en belastning utan även något positivt.”

3.3.2 Vi vill ha sagt!

Jag frågade de personerna jag intervjuade om det är något det speciellt de vill ha sagt och de ville att jag skulle föra fram genom sina intervjuer. Det har varit viktigt för dem att jag har återgett deras tankar och funderingar ordagrant. Därför presenterar jag detta som citat i en avslutande del av intervjuerna. Dessa tankar speglar också hur olika de ser på sin dyslexi och hur de vill bli bemötta i sin vardag.

”Det är viktigt att få den hjälp man ska ha och att inte bli stämplad som dum i huvudet”

” Jag arbetar med ungdomarna inom FMLS för att ge tillbaka det jag har fått. De ska inte behöva ta sig genom de fällor och misslyckanden jag har mött i livet.”

” Det är viktigt att barn och ungdomar möter människor med kunskaper kring dyslexi. Det borde vara mycket högre krav på utbildning av lärare och blivande lärare för att barn med läs och skrivsvårigheter ska få den hjälp och det

bemötande de har rätt till.”

”Det är obehagligt att prata om min dyslexi, jag väljer att dölja det för de flesta.”

”Det är bra att folk runt om mig känner till min dyslexi så att jag kan få hjälp om jag behöver.”

”Alla behövs, precis som länkarna i en kedja. Felar en länk stannar hela Sverige. Vårt samhälle är uppbyggt av att vi alla behövs var enda länk. I länken finn stadsministern, vårdaren och soptömmaren, faller en ifrån havererar samhället. Alla är lika viktiga!”

4. Analys och diskussion av undersökningens resultat

De berättelser jag redovisat visa tydligt att bemötandet spelar en mycket viktig roll för personer med dyslexi. Jag vill därför sammanställa frågeställningarna I min undersökning samt koppla detta till litteraturen jag läst.

4.1 Hur några människor med dyslexi har upplevt sin skolgång

Flera av informanterna har en ganska mörk bild av skolåren som helhet. Skolans värld har tidigt uteslutit dem från den ”vanliga” världen vilket lett till ett utanförskap. Jag har fått beskrivit den hjälp de fått i skolan som utpekande och i några fall kränkande. De som idag fortfarande går i grundskolan verkar ha en lite bättre erfarenhet av skolan men saknar ändå hjälp utan att behöva be om det eller ordna det själva.

När dyslektikern i vuxen ålder har valt att återuppta sina studier har de fått hjälp och mött människor med kunskap och utbildning kring problematiken. Det har varit lättare att ställa en diagnos och som vuxen har de blivit mer tagna på allvar och inte räknats till bråkstakarna eller de lata.

Att ha svårigheter med det skrivna ordet får även sekundära konsekvenser såsom sämre vokabulär, mindre läsning på grund av en långsam ordavkodning, lägre läsförståelse, vilket leder till en minskad läslust.21

Eftersom många dyslektiker tidig misslyckas på ett socialt viktigt område menar forskningen att en ond cirkel utvecklas vilket leder till en försämrad självbild. Detta i sin tur blockerar inlärningsförmågan och passiviserar och förhindrar utvecklingen av de meta kognitiva strategierna.

I gymnasieskolans kursplaner påtalar man att en otillräcklig läsförmåga påverkar individen på de flesta plan både i arbetslivet och i det privata livet. Detta leder till att individen känner främlingskap och tar avstånd från texter. En gymnasial utbildning måste därför ägna både tid och stor kraft åt att utveckla läsförmågan hos eleverna. Man behöver diskutera varför man ska läsa och utgå ifrån elevens förutsättningar och behov så att läsutvecklingen kan börja just där den enskilde eleven befinner sig.22

21

Red. S – G Carlsson; E. Hjelmquist; I. Lundberg 2000 Delaktig eller utanför

22

4.2 Om incitament som påverkar utvecklingen för dyslektiker

Bemötandet för personer med dyslexi spelar en stor roll i deras läsutveckling men även den personliga utvecklingen. De personer jag intervjuat har helt olika livshistorier och

livssituationer och är i olika skeenden i sina liv. De som fortfarande går i skolorna har ännu inte mött arbetslivet och den problematik som kan uppkomma där.

Utvecklingen påverkar vår förmåga att ta in information om oss själva och om andra även förmågan att kommunicera på olika sätt och till sist den sociala och emotionella utvecklingen. Allt detta tillsammans påverkar den dyslektiskes förmåga till utveckling. Enligt utvecklings psykologen Paul Baltes är människans utveckling en livslång process som kan ta många vägar och i vissa fall ta ny fart och återhämta sig efter kriser.23

En av informanterna blev som barn väldigt utåtagerande när denne skiljde ut sig från mängden och detta gjorde denne till ett tacksamt offer för mobbing. Dessa händelser tog många år, långt upp i vuxen ålder att rätta till. En livskris hjälpte till att denne tog tag i sitt liv och fick då förklaringar på varför denne inte kände sig som alla andra eller klarade av att fungera som alla andra i vissa situationer. Utbildare med kunskap kring problematiken dyslexi visste hur de skulle göra för att vända ett självdestruktivt beteende genom att bygga upp självbilden och självkänslan. Detta visar tydligt hur viktigt det är vi tidigt lyssnar på barnen och inte försöker att skjuta problemen på framtiden. Specialpedagog Heléne Einarsson berättar hur hon i sin forskning sett olika barns reaktioner för att dölja eller rent av uppmärksamma sin frustration kring läs problematiken.24

” I normala och ibland stökiga klassrumssituationer blir tiden tyvärr för kort, i synnerhet för elever med dyslexi. Många av dem lär sig smarta strategier för hur man ska undvika läsning och skrivning, verksamheter som är laddade med nederlagets bittra smak och inte ger något personligt utbyte eller inrymmer någon mening.” 25

23

Red. P Hwang, I, Lundberg, J, Rönnberg, A-C . Smedler 2005 Vår tids psykologi

24

http:\\www.fritidspedagogen.net nr 6 2004 M. Bengts Fritidshem fristad för dyslektiker

25

4.3 Dyslexi och den egna självbilden

Självbilden är ett begrepp som kan tolkas på flera olika sätt. Man kan skilja på självförtroende och självbild vilket jag gör. Med självbild menar jag hur individen ser på sig själv utifrån sin omvärld d.v.s. hur denne tror att omgivningen uppfattar mig som person. Självförtroendet är däremot enligt min definition vetskapen om vad jag vet att jag kan och är bra på och vad jag står för.

I Erik H Erikssons forskning kring utveckling och utvecklingsfaser kan man tydligt se att den som hamnar i en konflikt rörande sina aktiviteter i åldrarna 6 – 12 år och får en känsla av underlägsenhet utvecklar under perioden och kommande perioder en känsla av otillräcklighet. Under Erikssons femte utvecklingsstadium förklaras hur identitet och identitetsförvirring påverkar individens framtidstro och kan ge en splittrad ”jagbild”, en negativ identitet och till och med depression.26

Detta syns tydligt i de intervjuer jag har gjort, informanterna påtalar att de redan i tidig ålder utvecklar en känsla för otillräcklighet och att inte duga till, de känner sig ”dumma”. Denna känsla följer sedan individen upp i vuxenålder och sätter djupa spår även om flera av informanterna ”hamnat” på rätt ställe där de ha kunnat ta itu med sitt funktionshinder men även den personliga utvecklingen.

Speciellt en av informanterna kan fortfarande vid fyrtio års ålder inte acceptera sitt

funktionshinder utan döljer det för sin omgivning av rädsla av att inte duga eller stämplas som dum styrker denna teori.

4.4 Sammanfattning av resultatbeskrivningen

Min sammanfattning av undersökningen är att det handlar om att skapa elevens tro på den egna förmågan att tro på sig själv och det egna lärandet. Det är också viktigt att man får goda möten med vuxna människor som ser och bryr sig om eleven. En tolerant lärande miljö där varje individ bemöts med respekt för dennes förutsättningar och person. Lika viktigt är det att framhålla att även som vuxen behöver man en tolerant vardagsmiljö i t ex arbetssituationen.

För att kunna skapa en tolerant arbetsmiljö menar majoriteten av de dyslektikerna jag talat med att det ligger ett ansvar hos dem att informera om sitt funktionshinder på arbetsplatsen.

26

På detta sätt kan arbetsgivare och berörda arbetskamrater hjälpa till att skapa en tolerant miljö. Det är viktigt att pedagoger får den utbildning och kunskap de behöver för att tidigt se elever i riskzonen samt kunna använda sig av olika strategier för att skapa lustfyllda lärande

5 Pedagogiska implikationer

För att stanna upp ett slag och tänka till vad jag kommit fram till i mitt resultat vill jag illustrera mitt svar i nedanstående bild. 27

Visst kan det låta syniskt men om man väljer att se sin person utifrån den egna förmågan och förutsättningar har vi alla möjlighet att nå toppen. Svaret är inte givet på vilket sätt! Min slutsats av den litteratur jag läst samt erfarenheten av intervjuerna samt mitt engagemang inom FMLS och FMLS-ungdom har hjälp mig att inse att vi alla är unika och måste därför hitta olika vägar för att nå målet. Läroplanen pratar om ”en skola för alla” och som blivande pedagog måste jag fråga mig själv och mina kollegor vad detta innebär. Innebär det att en skola ska se likadan ut för alla eller innebär det att alla har rätt att lära sig lika mycket? Att leva med ett funktionshinder innebär ofta att man använder sin uppfinningsrikedom i den vardagliga miljön för att hitta och utveckla olika kompensatoriska lösningar och beteenden.

5.1 Anpassning på arbetet och i skolan

Ett exempel på hur en av informanterna beskriver i intervjun är att man kan anpassa

arbetsplatsen eller i skolan till dyslektikern. Detta har jag även funnit exempel på i följande tabell:28

27

S. Wellros; M Wellros 1995En kamp om kunskap s. 99

28

Problem Anpassning

långsam läsning - markera det viktigaste

- muntlig sammanfattning - ge extra tid

- bandspelare med variabel hastighet

läskraven alltför komplicerade - ”tolk”

- bearbeta och förenkla - träningsprogram

fysisk trötthet och obehag vid läsning - kortare tidsperioder för läsning - omväxla med lyssnande - använd muntlig information

problem vid stavning och meningsbyggnad - stavningskontroll

vid skrivning - grammatikkontroll

- extra tid för bruk av ordbok - rutinmässig korrekturläsning

störs lätt av oväsen eller buller - byt lokal eller arbetsrum

rörelser eller avbrott - ljudisolera

-ändra arbetstiden till tystare perioder

tappar ordningen eller positionen - använd markör

eller kategorisering - använd färgkodning

- lär ut minnes knep

En god och stödjande miljö möjliggör nya och anpassade arbetssätt för att på så sätt mer eller mindre bidra till en normalisering av funktionshindret.

Det viktigt att ersätta och komplettera med de verktyg som finns tillgängliga i den sociala miljön, Det är i själva handikappet som man kan finna lösningen och se hindret som ett arbetsverktyg som ersätts med andra verktyg eller hjälpmedel.29

29

5.2 Arbetsmodeller

Under min utbildningstid har jag stött på flera olika modeller som jag tycker kan vara ett alternativ till den traditionella undervisningen och ett sätt att skapa lust i lärandet. 5.2.1 Bifrostskolan

Bifrostmodellen är en pedagogiskmodell där man tidigt lär eleverna medinflytande och medansvar och där arbetet är skapande och ger utrymmer för barnets egen kreativitet, känslor och fantasi. Barnen får använda sig av alla sina sinnen i sitt lärande bland annat genom lek. På min verksamhetsförlagda utbildning används Bifrostinspirerade undervisningsmetoder, de diskuterar och formulerar mål tillsammans med pedagogerna vilket gör att eleverna får en bild av varför de ska lära sig vissa saker och hur. På Bifrostskolan arbetar man tematiskt där litteratur, musik, bild, natur, samhälle, film och fantasi är olika ämnen som går som en röd tråd i barnens arbete. De olika ämnena kan flyta både över tid och rum där barnen lär sig genom att upplevelser som de uttrycker på en mängd olika sätt.30

5.2.2 Hyllingemodellen

På Hyllinge skola som ligger en bit utanför Helsingborg arbetar pedagoger och ledning för att alla elever ska ha rätt till bra hjälp och rätt hjälp i rätt tid. Målet för skolan är att alla elever ska känna att de blir sedda och att barn med dyslexi ska få den hjälp de behöver vilket kräver att man har en god kännedom om varje enskild elev. På skolan använder sig

specialpedagogerna av rim och ramsor för att stimulera den språkliga medvetenheten. De använder sig av material som Pilen, Bornholmsmodellen, Trulle för att skapa lust i lärandet och för att ge de barn som har behov av särskilt stöd stimulans och en bas att stå på.31 5.2.3. Bornholmsmodellen

Bornholmsmodellen är en språkligt material med språklekar där eleverna på ett lekfullt sätt tränas i språkligmedvetenhet innan lästräningen påbörjas. Man tränar eleverna genom olika språklekar i rim och ramsor, i att lyssna efter bokstavsljud, ord och stavelselekar. Denna typ av träning stimulerar många barn inför läs- och skrivinlärningen. Detta material utarbetades ursprungligen av professor Ingvar Lundberg och hans medarbetare i Umeå men Jörgen Frost utvidgade materialet efter en rad vetenskapliga undersökningar. Undersökningarna visade att

30

B.Johansen, J Rathe1997 Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en pedagogisk profil

31

om barnen får känna ett lustfyllt och roligt sätt att leka med språket undviker man att elever med problem känner sig misslyckade och dumma.32

5.3 Bra och dåliga metoder

Det finns inga givna svar på vad som är bra eller dåliga metoder. Det viktiga är att våga möta eleven där denne befinner sig och utifrån dennes behov, våga prova nya vägar för att nå sitt mål.

”Låt därför detta vara en gyllene regel:

att förevisa allt för alla sinnen, så långt det är möjligt,

det vill säga, saker som är synliga för synen, de som är hörbara för hörseln. Och kan något uppfattas av flera sinnen, förevisa så detta för flera sinnen. ”33

För mig är ”en skola för alla” rätten för alla till kunskap, rätten att få kunskap på ett sätt som passar den enskilde eleven. Men det handlar också att bli bemött med respekt, respekt för individen och våra olikheter.

5.4 Hemsida

För att nå ut till så många som möjligt skapade jag en hemsida där man kan få råd tips och stöd angående dyslexi. Den visar även de aktiviteter ungdomarna inom FMLS arrangerar och den arbetsglädje dessa ungdomar fått genom samhörighet och förståelse. De växer med uppgifterna och stärker sin självkänsla och självbild genom att hjälpa andra i liknade situationer och fungera som kamratstöd. Genom att engagera sig i en intresseförening får man möjlighet att möta likasinnade och dessutom få se att man inte är ensam i sin

problematik. Inom FMLS och FMLS-ungdom hör vi liknade berättelser om och om igen, människor som på olika sätt känner sig missförstådda, inte hittar rätt hjälp.

Adressen till sidan är: http://www.klippan.seths.se/kl19142a.

32

http://www.bornholmsmodellen.nu/

33

6 Avslutande diskussion

Min lärdom av denna studie har ökat min förståelse för de personer som har någon form av läs- och skriv samt dyslexi problematik. Den har också bidragit till att jag ännu mer i min yrkesroll vill arbeta med elever i behov av särskilt stöd och elever med läs- och

skrivsvårigheter eller dyslexi. Under förarbetet har jag hittat litteratur och stött på människor inom olika yrkeskategorier som sitter inne med stora kunskaper kring problematiken. Det är för mig viktigt att föra upp en diskussion till ytan och få bort skuld och skammen och jobba framåt med hjälp av denna kunskap.

Resultatet av min studie visar att de som har en läs- och skrivproblemlik oftast har en negativ bild av sin skolgång. Detta påverkar i sin tur elevens självbild vilket får stora konsekvenser långt upp i vuxen ålder. Genom att sätta in insatser tidigt i skolan kan man påverka

dyslektikernas skolgång till en mer positiv upplevelse. Självbilden och självkänslan kan man påverka genom att ge eleverna anpassad undervisning och anpassade hjälpmedel utifrån den enskildes behov. Många dyslektiker går ofta ut grundskolan med en negativ självbild vilket får konsekvenser även i deras vuxenliv. Flera av dem berättade i intervjuerna hur de på olika sätt försökte dölja sitt funktionshinder för att inte riskera bli stämplade som ”dumma i huvudet” när de väl tagit sig igenom skolan.

Konsekvenserna av att tidigt känna sig utanför skapar även en osäkerhet i vuxenlivet. De jag intervjuade berättar om olika skeenden och händelser i sitt liv som lett till att de själva förstått sin problematik kring dyslexin och därför kunnat ta itu med denna med hjälp av t ex SOL och FMLS. Detta kräver dock en stor förståelse av omgivningen, att vi generellt tar mer hänsyn till olika funktionshinder och söker efter redskapen som gör att handikappet kan normaliseras.

För mig är det viktigt att även i mitt fortsatta arbete engagera mig genom FMLS och FMLS-ungdomsverksamhet för att nå ut till allmänheten och på så sätt få en ökad förståelse. Mitt bidrag till detta är min studie men även den hemsida jag skapat och fortsatt kommer att hålla uppdaterad.

7. Referenser

Litteratur

Carlsson . S , Hjelmquist. E , Lundberg I. (2000). Delaktighet eller utanförskap –Psykologiska perspektiv på hälsa och handikapp. Umeå: Borea.

Gillberg. C, Ödman M. (1994). Dyslexi vad är det? Köping: Natur och kultur. Halvorsen H. (1992) Samhällsvetenskaplig metod. Lund: Studentlitteratur.

Heimdal E. Jansson E. Seth. I. (1997) Dyslexi för föräldrar. Stockholm: Informationsförlaget. Hwang P, Lundberg I, Rönnberg J, Smedler A-C. (2005). Vår tids psykologi. Köping: Natur och kultur.

Höien. T, Lundberg I. (2004). Dyslexi – från teori till praktik. Uppsala: Natur och kultur. Seth I.

Johansen B. Rathel J. (1997). Möjligheternas barn i möjligheternas skola: en pedagogisk profil. Oskarshamn: Primo AB

Knutagård H. (2003) Introduktion till verksamhetsteori. Lund: Studentlittratur. Madison S. Johansson J. (1999). Dyslexi – Vad är det? Vad kan vi göra? Lund: Undervisningskonsult.

Skolverket (2000). Kursplaner och betygskriterier 2000.Stockhol: Fritzes. SOU 97:294

Wellros. S, Wellros M.(1995). En kamp om kunskap. Malmö: Gleerups.

Tidskrift

Nohrstedt L. Specialpedagogik nr 1 februari (2006). Ny gen kan orsaka dyslexi identifierad Vimmerby: VTT Grafiska

Examensarbete

Svensson E-M (2005). Dyslexi, svårt att säga ändå svårare att stava till. Lärarhögskolan Malmö

Internetkälla

http:\\www.fritidspedagogen.net nr 6 2004 M. Bengts Fritidshem fristad för dyslektiker 2006-05-11

http://www.bornholmsmodellen.nu/ 2006-05-11

Föreläsning

Ingvar Lundberg Varför en del har så svårt att lära sig att läsa och skriva Sundsgården 2006-03-11

Bilaga 1

Intervjufrågor

1 .Berätta om ditt funktionshinder När upptäcktes det?

Hur, av vem? Vad gjordes då?

2. Hur påverkas in vardag i skolan eller ditt yrke?

3. Känner din omgivning , dina kamrater till ditt funktionshinder? Varför?

Hur?

4. Vilket bemötande får du när du berättar eller det upptäcks att du har läs- och skrivsvårigheter eller dyslexi?

5. Hur påverkar du din omgivning för att du och eventuellt andra ska få rätt förutsättningar och förståelse?

6. Var och hur får du den information du behöver om t ex tekniska hjälpmedel eller lässtöd, talböcker m.m.