Malmö högskola
Lärande och samhälle Individ och samhälleExamensarbete
15 högskolepoäng
Samhällsorienterad reformering
The transformation of social subjects in compulsory school year 7-9
Tomas Callesen
Lärarexamen 270 högskolepoäng Samhällskunskap och lärande 2014-11-05
Examinator: Jan-Anders Andersson
Abstract
De samhällsorienterade ämnena (geografi, historia, samhällskunskap och religion) eller SO som det förkortas har sedan 1960-talet betraktats som ett ämnesblock. Synen på hur undervisningen ska bedrivas har dock varierat och lärare har följt den för tiden rådande ideologiska syn på undervisning och kunskap. Den nuvarande rådande uppfattningen bland sakkunniga är att dessa ämnen bör undervisas integrerat. Trots detta så har det skett en tydlig uppdelning mellan SO-ämnena i den senaste läroplanen, Lgr 11. Avskaffandet av blockbetyg, införandet av nationella prov i varje enskilt ämne och borttagandet av en gemensam del i styrdokumentet, visar på detta.
Arbetets syfte är att lyfta orsakerna bakom förändringarna inom SO som Lgr 11 har fört med sig, vilka motiv som finns och vad förändringarna har inneburit. Jag har även undersökt högstadielärares syn på de samhällsorienterade ämnena, hur uppfattningen av SO förändrats över tid samt problematiserat genomförandet av reformer som bryter mot ett vedertaget synsätt. Med hjälp av intervjuer, artiklar, utredningar, avhandlingar och andra för temat relevanta källor har jag underbyggt slutsatsen av min frågeställning som grundar sig i dessa teman.
Resultatet av den forskningen som jag tagit del av visar att orsakerna bakom de nämnda förändringarna i stor utsträckning är politiskt grundade snarare än utbildningsdidaktiska, då goda resultat på papper leder till högre status internationellt för Sverige. Införandet av Lgr 11 har lett till en mer bedömningsorienterad och disciplinär skola då den tydligt specificerar vilka kunskaper som ska undervisas och vilka krav som ska ställas på eleverna. Samtidigt förespråkas det av Skolverket och Skolinspektionen en progressiv och ämnesintegrerad undervisning. Dessa statliga institutioner går antingen emot sitt uppdrag eller så har de inte hunnit ställa om efter införandet av Lgr 11. Behörighetsreformen för lärare som börjar gälla 2015 kommer kräva ämnesbehöriga lärare och den nya lärarutbildningen som utbildar 6-9 lärare med djupare ämneskunskaper inom färre ämnen bidrar även den med att möjligheten till integrerad SO-undervisning minskar.
Förord
Nu när det börjar bli dags för inlämning så vill jag passa på att visa uppskattning till Johanna Gullberg och Robin Bengtsson, tack för er hjälp med korrekturläsning och kritisk granskning. Tack även till de intervjuade lärarna för er tid och åsikter. Slutligen ett tack till min fru och dotter för ert moraliska stöd.
Innehållsförteckning
Inledning ... 2 Problemformulering ... 3 Frågeställning ... 4 Begreppsförklaring ... 5 Metod ... 6 Personliga överväganden ... 6 Material ... 6 Strukturering av teoridelen ... 8 Intervjuer ... 8 Urval ... 9 Teoretiska överväganden ... 9 Intervjuteknik ... 10 Genomförande ... 10 Etiska överväganden ... 10Bakgrund till förändringen ... 12
Skapandet av SO ... 12
Tidiga kritiska röster mot SO-undervisning ... 12
Kunskapssyn och SO ... 13
Synen på SO i Lgr 11 ... 15
Ideologisk inriktning ... 15
Lgr 11 strävan mot rättvisa... 15
Andra faktorer med inverkan på förändringen... 16
Ökad statlig kontroll ... 16
Kompetenskravs sänkning av lärare och rektorer ... 16
Motiv, utförande och reaktion ... 18
Underlag till beslutet att avskaffa blockbetyget... 18
Omröstningsförfarandet i riksdagen ... 19
Kritik mot beslutet att avskaffa blockbetyg ... 19
Konsekvenser av förändringarna... 21
Enklare behörighetskontroll ... 21
Oklarheter kring SO-undervisning ... 22
Intervjuer med SO-lärare ... 24
Synen på SO ... 24
Effekterna på SO efter införandet av Lgr 11 ... 26
Förslag på vidare forskning ... 27
Slutsats ... 28
Skäl och orsaker till förändringen ... 28
Effekterna ... 29
Synen på SO ... 30
Kortfattad Slutsats i punktform ... 31
Diskussion ... 32
Resultat- och metoddiskussion ... 32
Det politiska spelet ... 32
Lärarens roll ... 33
Kommer SO att dö? ... 33
Reagera! Agera! Reformera!... 34
Referenser... 36
Skriftliga källor ... 36
Muntliga källor: ... 39
2
Inledning
Examensdagen kommer allt närmare efter fem år på Malmö högskola och därför har jag börjat titta lite efter jobb. När jag läser annonser på jobbsajter så står det ofta sv/so lärare sökes! Det kan tyckas märkligt att en lärare med den behörigheten sökes, av ett par anledningar. För det första finns det inte längre enligt den nya läroplanen något som heter SO för de senare årskurserna. Ytterligare ett faktum gör gällande att den lärarutbildningen som trädde i kraft 2011 gör det omöjligt att som lärarstudent få behörighet i svenska samt alla fyra SO-ämnena. Jag startade dock min utbildning 2010 och har nyttjat möjligheten att få behörighet i alla fyra So-ämnena. Dock skulle det krävas ytterligare tre terminer för att få behörighet även i svenska.
Bland både vänner och kollegor på praktikskolan uppstår det en viss förvirring kring SO-läraryrket. När jag säger att jag ska bli lärare i SO- ämnena så får jag ofta höra: – Va? Har du bara SO?
När jag sedan förklarar att jag ”BARA” har kompetens i alla fyra ämnena så brukar de flesta bli förvånade. Jag upplever att det finns en syn på SO som ett enskilt ämne och inte ett samlingsnamn för fyra. Detta bekräftas av en undersökning som visar att cirka två tredjedelar av alla lärare som arbetar som SO-lärare saknar behörighet i minst två av fyra SO-ämnen. Behörighetskravet (Förordning 2011:326) börjar gälla 1 juli 2015, så Detta är en problematik som brådskar, Jag ska kanske presentera mig som lärare i samhällskunskap, religion, historia och geografi istället framöver.
Mina kollegers syn på SO som ett gemensamt fastgjutet block är något som också delas av statliga institutioner. Skolverket har som sagt tagit bort SO ur läroplanen från och med 2011 men ändå står det i en utredning från Skolinspektionen från 2013 att över hälften av Sveriges skolor inte arbetar tillräckligt mycket med SO-inriktad undervisning i årskurserna 7-9. Är Skolinspektionen en ”gammal hund” eller finns det något annat som ligger bakom?
3
Problemformulering
De förändringar som skett inom skolans värld de senaste åren kommer troligtvis påverka hur vi ser på skolan en lång tid framöver. Två av dessa förändringar har jag valt att titta närmare på. Nämligen att möjligheten till att sätta blockbetyg tagits bort och att gemensamma styrdokument inom SO har försvunnit.
Skolverket utarbetade på uppdrag av regeringen Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 även känd som Lgr 11, som togs i bruk höstterminen 2011. I denna nya läroplan togs begreppet SO bort från och med årskurs fyra och istället ska lärare bedöma och sätta betyg i varje enskilt ämne, det vill säga samhällskunskap, religion, historia och geografi. De fyra ämnena har fått sina egna betygskriterier, lärandemål och ett införande av nationella prov har även skett i respektive ämne.
Under 40 års tid har de fyra SO-ämnena undervisats gemensamt då pedagoger och läroplaner funnit att ämnena samspelar och elevernas förmåga att utveckla analysförmågor stärks i och med detta. Denna progressivistiska syn har samtidigt kritiserats av andra forskare som förespråkar en mer ämnes-, bedömning- och kunskapsstyrd inriktning. Denna uppfattning kallas disciplinär och det är det synsättet som dominerar den nya läroplanen (Samuelsson 2014, s.90) Detta kommer jag att behandla mer utförligt senare i arbetet.
Som den nya ämneslärarutbildningen är utformad så är det alltså omöjligt att få behörighet i alla fyra SO-ämnen (studera.nu 2014) vilket betyder att jag kan vara en av de sista som utexamineras med denna behörighet. En naturlig följd av detta blir att i framtiden kommer undervisning i ämnena historia, religion, geografi och samhällskunskap inte att hållas av en och samma lärare för elever i de senare årskurserna i grundskolan vilket försvårar efterlevandet av Skolinspektionens krav på mer SO-undervisning.
4
Frågeställning
Utifrån materialet som jag samlat in och mitt intresse för de samhällsorienterade ämnena har jag formulerat följande frågeställning:
Vilka skäl och bakomliggande orsaker finns det till den uppdelning av de samhällsorienterande ämnena samhällskunskap, religion, historia och geografi, som har gjorts i den senaste läroplanen, Läroplan för grundskolan 2011 (Lgr 11) och går det redan att se några effekter av dessa förändringar?
Vilken syn finns på Lgr 11 bland lärare i de samhällsorienterade ämnena i grundskolans senare år?
Hur har synen på de samhällsorienterade ämnena förändrats över tid utifrån den didaktiska forskningen och har de för tiden gällande läroplanerna påverkats av uppfattningen?
5
Begreppsförklaring
Då det i arbetet förekommer termer som kan uppfattas olika eller kanske inte är kända för läsaren så har jag här gjort en kort lista med utryck och beskrivit dem så som jag interpreterat dem och använder dem i arbetet.
Blockbetyg innebär att det sätts ett betyg istället för fyra, i fallet med SO. Betyget
multipliceras sedan med antalet ämnen som det innehåller för att få fram meritvärdet.
Lgr är en förkortning och står för läroplan för grundskolan. Jag har valt att inte skriva ut
denna förkortning då den är så ofta förekommande och det skulle leda till att läsaren tappar flytet i läsningen. Förkortningen Lpo används för 94 års kursplan och det står för läroplan för det obligatoriska skolväsendet.
Meritpoäng/meritvärde är den summa som fås fram vid omräkningen av
bokstavsbetygen till siffror där ett A är värt 20 poäng, ett C är värt 15 och ett E är värt 10 poäng Dessa poäng kallas meritpoäng. Alla betygen räknas samman och då fås ett totalt meritvärde fram.
SO är en förkortning på samhällsorienterade ämnen och består av samhällskunskap,
religion, historia och geografi. Används även ofta som beteckning på lärare som undervisar i dessa ämnen. Skrivs ibland So men jag har valt att använda mig av skolverkets version SO.
SOU (statlig offentlig utredning) är utredningar som görs på uppdrag av staten, de
utreder en viss fråga och sedan utgör de ofta grunden för reformförslag, lagförslag eller andra beslut inom Riksdag och Regering.
SO-undervisning innebär att undervisningen sker ämnesintegrerat mellan de fyra SO
6
Metod
Här beskriver jag de överväganden som jag har gjort samt hur tillkomsten av arbetet sett ut. Jag har även med ett avsnitt om valet av material samt ett som behandlar mina strukturella val i uppläggningen av arbetet.
Personliga överväganden
Det är spännande att studera ett fenomen som är nytt och relativt outforskat. Samtidigt är jag medveten om att beträdande av orörd mark kan föra med sig svårigheter, så som att hitta relevanta källor för att underbygga resonemang samt svara på den utformade frågeställning.
Då det är ett tema som kommer påverka min framtida yrkesverksamma tid, så är det svårt att behålla en helt objektiv ståndpunkt. Samtidigt så har mina åsikter svängt fram och tillbaka och Jag kan inte säga på vilken sida jag står då komplexiteten vuxit desto djupare jag grävt och min närhet till temat ser jag främst som positivt då det hjälper mig i motivationen att skriva och i utvecklandet av min yrkesroll.
Under arbetets gång har jag då och då frågat mig själv om jag överdriver min reaktion och att SO varken har eller kommer att förändras. Detta då både lärare som jag pratat med samt Skolverkets hemsida inte verkar ha uppmärksammat detta alls. Men sen intalar jag mig själv att jag är tidigt ute (inte fel ute) i processen. Framtiden får utvisa om jag hade rätt eller fel.
Material
Jag utgår främst ifrån sekundära källor i form av tidigare forskning men använder mig även av en av mig utförd kvalitativ studie, i form av intervjuer med ett antal SO-lärare, detta för att både få både bredd och djup i mitt arbete men även för att kunna presentera nytt material inom detta nya tema.
7
Jag spådde att det skulle kunna vara svårt att hitta litteratur som tar upp mitt specifika ämne då det är ett relativt färskt tema. Jag har dock funnit en del litteratur som tittar på SO och dess utveckling. Bland annat har jag hittat ett antal publicerade artiklar och utredningar som belyser ämnet och ger mig en vetenskaplig grund att bygga på. Centrum för de samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik (CSD) som är ett forskningscentra under Karlstadsuniversitet har varit en bra utgångspunkt i det arbetet. Därifrån har jag bland annat en rapport skriven av universitetslektorn Johan Samuelsson som behandlar olika syn på SO samt kritiken och förvirringen kring förändringarna i Lgr 11. Jag inser problematiken kring en ensidig bild av något så komplext men har ändå valt att i så stor mån utgå ifrån denna artikel. Detta då hans gedigna forskning och källor på ämnet gör både honom och rapporten trovärdigt. Jag har genom denna artikel även hittat en del andra källor som jag också använt, men jag har inte lyckats få tag på samtliga och har i dessa fall valt att hänvisa direkt till Samuelssons text.
Jag har även hittat ett antal offentliga statliga utredningar (SOU) som beskriver bakomliggande orsakerna till förändringarna inom skolan och SO, men även vissa effekter som förändringarna har haft. Detta kändes viktigt då denna typen av utredningar är gedigna och görs av några av de mest framstående forskarna. Naturligtvis kan detta också kritiseras då de sker på uppdrag av de som betalar forskarnas löner vilket kan leda till en intressekonflikt.
Ett antal utredningar från skolverket, Skolinspektionen samt de fackliga lärarförbunden har bidragit med en bra länk mellan forskning och skolans verklighet. Några av dessa utredningar har samtidigt gett en förvirrande och mycket heterogen bild och uppfattning av temat vilket jag har konkritiserat i arbetet.
Jag har också studerat en del tryckt litteratur som behandlar ämnet direkt eller indirekt och det märks tydligt att det är ett relativt smalt forskningsområde då det ofta relateras och refereras till samma forskare. De äldre läroplanerna har jag också använt mig av för att se hur de samhällsorienterade ämnena framställs.
8
Strukturering av teoridelen
För att på ett effektivt och enkelt sett kunna skriva arbetet har jag valt att dela upp resultatavsnittet i tre kapitel. Jag har inspirerats av de klassiska didaktiska frågorna Hur? Var? och Varför? som också avspeglar sig i hur jag som lärare tänker.
Varför, behandlas först och här går jag tillbaka till bakgrunden till att fatta beslutet att avskaffa blockbetygen och dela upp SO-ämnena. Jag ger i detta avsnitt en historisk tillbakablick i synen på ämnena samt den syn som fanns i tidigare läroplaner. Här undersöker jag även andra orsaker som indirekt kan ha lett till beslutet att dela upp ämnena.
Hur, presenterar jag i det andra kapitlet och här går jag in på hur själva processen gick till med statliga utredningar, regeringsproposition samt riksdagsomröstning. Här presenteras även reaktionerna som följde beslutet.
Sist har jag valt att titta på vad som har hänt sedan genomförandet? Här presenteras mina intervjuer med lärare samt rapporter och utredningar som alla beskriver vilka effekterna har varit på förändringarna. På detta sätt hoppas jag kunna göra det lätt för läsaren att följa strukturen och se logiken i arbetet.
Intervjuer
Jag valde att göra intervjuer med ett antal lärare då det var viktigt för mig och min undersökning att få fram nytt material och få en uppfattning om vilka förändringar den nya läroplanen Lgr 11 fört med sig i praktiken, och vilken syn verksamma lärare har på SO.
Jag övervägde att göra enkätundersökningar med både elever och ett större antal lärare då ännu fler därmed skulle komma till tals. Men jag kom fram till att det skulle ta för stor del av den tid jag har på mig. Jag är även tveksam till vad jag skulle kunna få ut för kvalitativt resultat av kvantitativa enkäter med tanke på min frågeställnings komplexa natur.
9
Urval
Fem av lärarna som jag intervjuade arbetar på samma skola (skola 1) och den har ett mycket gott rykte, eleverna är enligt lärarna mycket studiemotiverade och kommer ofta från hem där båda föräldrarna har akademisk examen. Jag intervjuade även en lärare från en annan skola (skola 2) där elevernas studiemotivation är något lägre samt där den socioekonomiska statusen inte är lika hög.
Att jag enbart intervjuade en person från den ena skolan och fem från den andra hade praktiska grunder men jag tror inte att det har haft något större inflytande på resultatet då fokus inte ligger på eleverna utan på lärarnas syn.
Jag gjorde intervjuerna relativt tidigt i processen då jag visste att det var tidskrävande. Så här i efterhand kanske det varit bättre att vänta då mina kunskaper på temat har vuxit och jag i ett senare skede skulle kunnat få ut mer, men då hade jag samtidigt haft mindre tid till reflektion.
Teoretiska överväganden
Det är viktigt att poängtera att de intervjuer som jag gjort inte är representativa för alla lärares åsikter. Dock ger det en inblick i hur lärare ser på de samhällsorienterade ämnena. De uppgifter som jag fått ifrån de verksamma pedagogerna har jag presenterat varvat med vetenskapliga källor. På så vis vill jag skapa ett sammanhang kring de två teman som jag har valt att fokusera intervjuerna på, nämligen: synen på SO samt effekterna på SO utifrån de förändringar som gjorts i Lgr 11. Intervjuerna gav mig också en möjlighet att se om de forskningsresultat som jag använt även speglar verkligheten hos de yrkesverksamma lärarna.
Jag ställde samma frågor till alla lärarna (se bilaga 1), svaren sammanfattade jag sedan i olika teman. Sedan återger jag en gemensam bild av vad de har sagt kring ett visst tema, detta då jag finner att ett uppradande av varje enskild lärares åsikter inte ger en läsarvänlig text. För att lyfta texten och göra den mer läsarvänlig och genuin citerar jag istället en del uttalanden från lärarna.
10
Intervjuteknik
När jag skrev frågorna till intervjuerna utgick jag ifrån Anderssons bok om intervjuteknik. Han menar att det är av största vikt att precisera frågorna utifrån valt tema. Då frågornas karaktär innebär att personernas värderingar, upplevelser och åsikter ligger till grund för svaren har jag valt att träffa personerna och utföra intervjuerna (Andersson 1994, s. 14ff). Jag ställde öppna frågor och lät lärarna tala till punkt innan jag gick vidare till nästa fråga.
Genomförande
Jag stämde träff via epost med fem lärare som arbetar på en och samma skola och vid intervjuerna insåg jag att alla hade en gedigen erfarenhet då de i snitt hade undervisat inom SO i 16 års tid. Jag träffade dem enskilt i ett litet konferensrum och pratade ungefär 30 min med varje person. Jag använde mig av diktafonen i mobiltelefonen för att spela in intervjuerna. Detta material transkriberade jag sedan.
Etiska överväganden
När det gäller den etiska biten kring intervjuerna har jag utgått från fyra grundkrav. Informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapliga rådet 2002, s.7ff). Vilket innebär att jag:
Via mail frågat om de vill delta och att det är frivilligt.
Informerat de intervjuade om vad mitt syfte är med arbetet.
Informerat dem om att deras uttalande är anonyma samt att det inspelade materialet enbart kommer lämnas ut på begäran och i samråd med mig.
Inte skriva ut namnet på skolorna då detta skulle kunna röja personernas identitet då de flesta SO-lärare på en av skolorna intervjuades.
12
Bakgrund till förändringen
Först beskriver jag ursprunget till SO som block och de skillnader i syn som finns på SO och undervisningen av de fyra ämnena. Sedan tar jag upp hur detta avspeglat sig i de äldre läroplanerna för att avsluta med hur de påverkat den senaste. Kapitlet avslutas med en genomgång av andra faktorer som har påverkat reformeringen av SO.
Skapandet av SO
SO infördes som ämnesblock under 1960-talet. Tidigare hade det inom samhällsorienteringen mestadels undervisats om samhällets regler och normer då det var allt som behövdes när de flesta människors liv ansågs se likadana ut. Professor Gunilla Svingby menar att den moderna komplexa världen kräver att människor idag värderar och reflekterar mer då vi fått en allt större variation av uppgifter och våra liv idag alltmer skiljer sig åt (Svingby 1989, s.15). Bildandet av de samhällsorienterade ämnena (SO) kan också kopplas till den positiva syn på tematiskt arbete som fanns under 1960-70talet, den grundade sig i teorier från pedagogiska giganter så som Montessori, Dewey, Freinet samt Freire (Lindblad 2013, s.14).
Tidiga kritiska röster mot SO-undervisning
SO undervisades på grundskolor integrerat som ett block under många år men på 1980-talet och framåt började det höras fler och fler kritiska röster mot denna typ av undervisning. Det kom även påtryckningar från politiskt håll med uppmaningar till skolan att mäta och jämföra kunskap och kunskapsnivåer, både mellan elever men även externt med andra skolor och också länder, vilket ledde till att rena faktakunskaper fick större plats. Detta då den formen av kunskap är enklare att mäta och i sin tur att jämföra(Lindblad 2013, s.14ff).
13
Kunskapssyn och SO
Åsikterna om kunskap och undervisning är något som legat tillgrund för vilken syn på SO som varit den gällande, och därmed även den som har genomsyrat den gällande läroplanen. Åsikterna kring de pedagogiska tillvägagångsättet inom de samhällsorienterande ämnena har under de senaste 60 åren därför gått vida isär. Samuelsson delar in de ideologiskt knutna pedagogiska synsätten i fyra teorier. Det ska poängteras att det inte finns några nitiska följeslagare till de olika teorierna då de alla fyra i olika stor grad förekommer i läroplanerna (Samuelsson 2014, s.90f). Här följer nu en presentation av de fyra synsätten samt en koppling till de tidigare läroplanerna.
Den humanistiska bildningstraditionen går ut på att eleverna skall formas till goda samhällsmedborgare. Läraren bedriver en faktadominerande undervisning i de enskilda ämnena och eleverna formas så att de skall efterleva samhällets normer och värderingar. Detta var den dominerande synen under många år (Samuelsson 2014, s.90).
Ett annat synsätt som också har påverkat pedagoger och skolpolitiker under många år är vad Samuelsson benämner progressivistisk. Den utgår ifrån eleven och hens bild av världen och de problem som kan förekomma. Undervisningen menar att förbereda eleven på att leva i ett samhälle som ständigt är i förändring. Till sin hjälp får eleven kunskaper från de olika ämnena som hen sedan kan använda för att analysera och förstå sin omvärld. Ämnesövergripande undervisning förespråkas då detta hjälper eleven att förstå, analysera och tolka komplexa problem (Samuelsson 2014, s.90f)
Det progressivistiska synsättet avspeglas mer eller mindre starkt i de två läroplanerna, Lgr 69 och Lgr 80. Lgr 69 var den första läroplanen som beskriver SO och NO som två helheter. De naturorienterande ämnena och de samhällsorienterade ämnen fick samlingsnamnet orienteringsämnen och delades in i två block (NO och SO) som båda fick sina egna riktlinjer i styrdokumenten. Enligt Lgr 69 ska undervisningen i orienteringsämnena handla om att eleven ska se samband mellan händelser. Fördjupning inom vissa utvalda områden var också viktigt dock skulle eleven inte fyllas med fakta. (Lgr 69 s. 171) Detta tolkar jag som en motreaktion på den humanistiska metodik som tidigare förespråkats.
14
Lgr 80 fick även den en gemensam kursplan för de samhällsorienterade ämnena och utgår främst från människan (eleven). Detta kan ses i att de olika underrubrikerna för ämnesinnehållet har döpts till människan, människans omgivning,
verksamhet-tidsperspektivet, samhällsperspektivet samt slutligen människans frågor inför livet och tillvaron; religionskunskap (Lgr 80, s.122) Det är alltså bara religionskunskap som har sitt specifika namn med i titeln medan de andra ämnena beskrivs utifrån människans perspektiv.
Kritik av den progressivistiska synen har under lång tid funnits och många kritiker har istället förespråkat undervisning i de enskilda ämnena med en mer akademisk inriktning. Denna uppfattning kallas för disciplinär och den förespråkar en utgångspunkt i de enskilda ämnenas vetenskap och tittar inte på elevens situation i samma utsträckning. Genom att utgå från teoretiska begrepp menar förespråkare att eleverna blir bättre förberedda på verkligheten som väntar (Samuelsson 2014, s.91).
Lpo 94, som i sin reviderade kursplan från 2000 har egna styrmedel för SO som ett blockämne men även ger möjligheten till undervisning och betygsättning i de fyra enskilda ämnena (Lpo 94, 2000, s.65). vilket kan ses som steg i den disciplinära riktningen för SO.
Under de senaste decennierna har det vuxit fram ytterligare en syn på undervisning och den kallas för den postmoderna. Tolkning och reflektion är här centrala begrepp och eleven bör utifrån dessa begrepp uppmanas att reflektera över den globaliserade och multikulturella värld som vi lever i. Av den kan det ses inslag i den nuvarande läroplanen dock är det inte den dominerande (Samuelsson 2014, s.109)
Det har alltså länge funnits en diskussion kring hur SO-ämnena bör undervisas. Förenklat kan debatten delas upp i två sidor, där den ena förespråkar att de fyra SO-ämnena bör undervisas var för sig, utifrån varje enskilt ämnes läroplan och vetenskapliga grund. Argumenten för detta är att risken annars finns att viktigt innehåll inom ett ämne försummas till fördel för ett annat ämne. På andra sidan finns de som förespråkar en gemensam undervisning i de fyra SO-ämnena, de menar att i det samhälle som vi lever i påverkas människor av händelser och yttre omständigheter som
15
ofta smälter samman och för att eleven ska förstå detta samband är det viktigt att undervisningen i de fyra ämnena sker integrerat. (Lindblad 2013, s.13).
Synen på SO i Lgr 11
Här beskriver jag vilken ideologisk inriktning som dominerar inom SO och hur Lgr 11 strävar mot rättvis undervisning och svårigheterna med det.
Ideologisk inriktning
Den nuvarande läroplanen, Lgr 11 visar på just den spridda syn på undervisning som finns. Inte minst inom de samhällsorienterade ämnena där det kan hittas influenser av alla fyra tidigare nämnda ideologiska synsätten. Dock dominerar den disciplinära synen SO-ämnena. Samulesson menar att detta kan ses i den uppdelning av ämnesinnehåll, avskaffandet av möjligheten till blockbetyg samt de nationella proven som har införts i de olika ämnena. Men de andra teorierna syns också, det postmoderna synsättet har fått ta plats i form av kravet på analys och reflektion på alla betygsstegen och det humanistiska synsättet har fått nytt liv i form av betoning på kristendomen och namngeografi i de nya läroplanerna för religion och geografi (Samuelsson 2014, s.109).
Lgr 11 strävan mot rättvisa
Med den nya läroplanen Lgr 11 vill regeringen göra det tydligare för elever och lärare vad som krävs och vad undervisningen ska innehålla så att oberoende av vilken skola som du går i så ska utbildningen vara likvärdig (Lgr 11, s.3f) En sådan strävan efter rättvis bedömning mellan elever, skolor och kommuner har lett till att den nya läroplanen är mer detaljstyrd sett till innehåll samt bedömningskriterier. Detta ger dock mindre utrymme för lärare och elever att påverka undervisningen och har därför även kritiserats (Odenstad 2012, s.57). Denna tydlighet skulle kunna vara en av anledningarna till varför det har skett en uppdelning av ämnena då det blir enklare att ses vad som krävs i varje enskilt ämne.
16
Andra faktorer med inverkan på förändringen
Här lyfter jag fram andra faktorer som påverkat reformeringen av SO direkt eller indirekt.
Ökad statlig kontroll
Det är varje kommun för sig som är huvudman över skolorna dock kan staten påverka genom ändringar i styrdokument, skollagen och genom skolinspektionen (Skollagen 2010:800, kap.2). Genom införandet av fler nationella prov har Lgr 11 gjort det enklare att från statligt håll kontrollera eleverna, skolornas och därmed kommunernas arbete. (Samuelsson 2012, s.35).
Kompetenskravs sänkning av lärare och rektorer
Effekterna av den lärarutbildning som kom 1985 och som delade in lärare i 1-7 och 4-9 lärare är en orsak till de senaste årens förändringar inom skolan. Lärarna förväntades skaffa sig behörighet i flera ämnen än tidigare. Samtidigt luckrades reglerna kring behörighet upp, vilket ledde till att lärare undervisade i flertalet ämnen, de tilläts även undervisa i ämnen som de helt saknade behörighet i. Detta kan härledas till att kravet på att rektorer skulle ha en pedagogisk utbildning togs bort och då ansågs ämnesbehörigheten inte längre så viktig bland många rektorer (Larsson 2012, s.24).
Samtidigt som detta skedde fokuserades på 1990-talet mycket av skolornas tid och resurser på att eleverna skulle bli behöriga till gymnasiet och därför fick de tre kärnämnena engelska, svenska och matematik stort utrymme och fokus. Därmed fick de andra ämnena allt mindre undervisningstid. Detta sammantaget ledde till att skolor började söka lärare med bred ämneskompetens, så som Svenska- och SO-lärare, det vill säga att läraren skulle undervisa i minst fem ämnen. Detta orsakade den förändrade synen på vad som är relevant lärarkompetens, vilket har haft en betydande negativ inverkan för statusen på läraryrket och skolan (Larsson 2012, s.24f).
Detta är något som lever kvar då lärare betecknar sig som SO-lärare även om de enligt fackförbundens utredning allt som oftast saknar behörighet i något eller några av de fyra ämnena.(Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2006, s.13). De lärare som jag
17
intervjuade menar också att de blev anställda som lärare och undervisar på SO-timmarna och därför använder de sig av den titeln (Muntlig källa).
Ny lärarutbildning
Mycket kritik har yttrats mot tidigare lärarutbildningar och dess syn på ämneskunskaper. Med bakgrund av detta gjordes en utredningen kring hur lärarutbildningen skulle förbättras och därmed även den svenska skolan. Utredningen som startades 2008 fick namnet En hållbar lärarutbildning SOU 2008:109 och den nya lärarutbildning som infördes höstterminen 2011 är uppbyggd utifrån resultaten av den utredningen. Utredningen föreslog en uppdelning med inriktningar mot olika årskurser där 7-9 lärare var en sådan. Det ska enligt utredningen ske en skärpning i kraven på ämneskunskap bland lärarna, därför bör kraven på ämnesstudier höjas var något som utredningen slog fast (SOU 2008:109, s.197).
Samma utredning kritiserar hur SO under lång tid setts som ett enskilt ämne när det i själva verket är fyra ämnen som var för sig består av flera vetenskapliga discipliner. Utredningen menar att SO-undervisning först kan fungera när eleverna har fått djupa kunskapar i de fyra ämnena och därför bör det ställas högre krav på lärarnas kompetens. Av denna anledning slår utredningen fast att minst två terminer ska krävas för behörighet i ett ämne och för samhällskunskap med sin breda vetenskapliga natur ska det krävas fyra terminer för att få undervisa i (SOU 2008:109, s.267).
Den nya lärarutbildningen kommer alltså utexaminera lärare med djupare kunskaper men med en smalare ämnesbehörighet. Utredningen av lärarutbildningen hoppas att förändringarna ska leda till en höjning av statusen på läraryrket (SOU 2008:109, s. 21). Sex år senare 2014, kom det ut en ny utredning från skolverket som slår fast att en av de viktigaste punkterna för en bra skola är att statusen höjs för lärarna (Skolverkets behörighetsrapport 2014, s.38). Detta ses alltså som en prioriterad fråga och något som ses som en steg mot en bättre skola.
18
Motiv, utförande och reaktion
Här presenterar jag Regeringens och Riksdagens tillvägagångssätt i avskaffandet av främst blockbetyget. Jag redogör först för den utredningen som låg till grund för beslutet för att sedan presentera själva genomförandet. Avslutningsvis presenterar jag den kritik som kom på beslutet.
Underlag till beslutet att avskaffa blockbetyget
En statlig utredning som gjordes på begäran av Socialdemokraterna år 2006 fick namnet tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan, SOU 2007:28. Den ämnade utreda hur resultatnivån skall höjas i den svenska skolan. I rapporten föreslås bland annat att målen och kunskapskraven ska tydliggöras. Ett annat förslag som kommer från utredaren är att möjligheten att sätta blockbetyg bör tas bort.
Anledningarna till detta är enligt utredningen att det blir enklare för både elever och lärare att tolka och använda sig av kursplaner om de utformas för varje enskilt ämne. Den andra anledningen som läggs fram är att elever som får ett blockbetyg kan missgynnas i uträkningen av meritvärden. Detta då ett väl godkänt i SO ger: 15+15+15+15= 60 meritpoäng. Samtidigt som fyra enskilda betyg, om eleven i ett av ämnena hade uppnått ett mycket väl godkänt, kunnat mynna ut i: 15+15+15+20= 65 meritpoäng (SOU 2007:28). Utredningen belyser dock att ett avskaffande av blockbetygen inte betyder att “Möjligheten att undervisa integrerat kvarstår på grund av den stora pedagogiska frihet som fortfarande skall finnas inom kursplanernas ramar” (SOU 2007:28, s.239).
I utredningen hänvisas det även till den nationella utvärdering som Skolverket gjorde av grundskolan 2003 (NU-03). Den visar att ungefär hälften av alla lärare som undervisar i ämnena alternerar undervisning i de enskilda ämnena med renodlad SO-undervisning och en knapp tredjedel av lärarna bedrev helt uppdelad ämnesundervisning. Det är enligt utredningen enbart var femte lärare som bedriver ren SO-undervisning.
19
Samma utvärdering pekar samtidigt att eleverna som får en ämnesintegrerad undervisning erbjuds “ett mer varierat arbetssätt, har större inflytande, använder fler källor och uttrycksmedel och är mer intresserade av ämnesområde “ Dock upplevs denna form av undervisning som svårare av eleverna. Utredningen slår även fast att måluppfyllelsen är den samma som för eleverna som får en ämnesuppdelad undervisning (NU 03, s.59f)
Omröstningsförfarandet i riksdagen
Den borgerliga regeringen lutade sig på resultatet av den statliga utredningen (SOU 2007:28) och den 4 december 2008 lämnade regeringen och utbildningsministern Jan Björklund in en proposition till riksdagen vid namn Regeringens proposition 2008/09:87. I den gick att utläsa ett antal förslag till förändringar inom skolan.
Bland annat föreslås att:
Kursplanerna ska kompletteras med särskilda föreskrifter om kunskapskrav. Nationella kunskapskrav och obligatoriska nationella ämnesprov ska finnas i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan. Vidare föreslås att möjligheten att sätta betyg i ämnesblock i grundskolan ska avskaffas (Proposition 2008/09:87).
Kunskapskraven skall alltså bli tydligare, nationella prov skall införas i större utsträckning och det ska inte gå att sätta blockbetyg i SO och NO, utan betyg ska sättas i varje enskilt ämne (Proposition 2008/09:87, s.20).
Riksdagen beslutade att bifalla regeringens förslag och det var endast vänsterpartiet som röstade emot. (Betänkande 2008/09:UbU9, punkt 6) Ändringen träder i kraft höstterminen 2011 vid införandet av den nya läroplanen (proposition 2008/09:87, s.27)
Kritik mot beslutet att avskaffa blockbetyg
Flertalet parter var kritiska till förslaget och senare beslutet att avskaffa blockbetyget, de menade att det bland annat skulle leda till mindre fokus på ämnesöverskridande undervisning (Proposition 2008/09:87, s.20). Lärarförbundet menar att:
20
En snäv fokusering enbart på enskilda ämnen kan leda till att eleverna fråntas möjligheten att basera sitt lärande på bredare sammanhang och de egna referensramarna (Prop. 2008/09:87, s.20).
Kritiken mot beslutet grundade sig alltså framförallt i ett utbildningsideologiskt perspektiv där det fanns en stor rädsla för att avskaffandet av blockbetyget skulle medföra en allt starkare inriktning på varje enskilt ämne och därmed även en distansering mellan de fyra ämnena och ämnesintegrerad undervisning. Vilket i sin tur skulle leda till att elevernas förståelse samt förmåga att binda ihop samhällets olika delar med egna erfarenheter skulle försämras. Kritikernas åsikter är tydligt progressivistiska (Samuelsson 2014, s.106f).
Vidare menar Samuelsson att det är tydligt att besluten inte fattats på didaktiska grunder utan framförallt utifrån möjligheten att mäta och kontrollera kunskaper vilket även grundar sig i införandet av fler nationella prov. Det finns en tydlig politisk trend i att fokusera på uppföljning och möjligheten att utkräva ansvar, vilket har lett till att behovet av att mäta och jämföra kunskaper har ökat(Samuelsson 2014, s.106f).
21
Konsekvenser av förändringarna
Det tar tid – om effekter av skolpolitiska reformer, är en statlig utredning som har gjorts kring effekterna av de skolreformer som genomförts under de senaste åren (SOU 2013:30,s.1). titeln avslöjar huvudpoängen, men den tar även upp punkter som bör genomföras för att implementering ska gå smidigt.
Det är nämligen en sak att införa en ny läroplan och en helt annan att implementera den bland elever och lärare. Lärarna har ett stort ansvar men då behöver de också få stödet från skolhuvudmännen, i form av tid till planering och vidareutbildningar (SOU 2013:30, s.9). Emellertid så finns det redan processer som de nya reformerna medfört och satt i rullning. Först till en effekt som underlättar införandet av behörighetskravet, För att sedan beskriva de motsättningar som har uppstått.
Enklare behörighetskontroll
Lärarprofessionen har blivit ett legitimationsyrke, och från och med 1 juli 2015 kommer det krävas behörighet för att få sätta betyg (SFS 2011:326, 2014).
Införandet av lärarlegitimation har också gjort det möjligt att undersöka behörigheten bland lärare i skolor och nyligen kom det en rapport som avslöjade den låga behörigheten bland lärare i svenska skolor. Den visar att en av fem lärare i grundskolan helt saknar pedagogisk utbildning. Av lärarna i grundskolan saknar två av tre behörighet, i ett eller flera ämnen som de undervisar i (Skolverkets behörighetsrapport 2014, s.14).
Störst är bristen på behöriga lärare i svenska som andra språk med 40 % behöriga lärare. Men de samhällsorienterade ämnena saknar i stor utsträckning även de behöriga lärare, där snittet för de fyra SO-ämnena ligger på omkring 60 % behöriga lärare (Skolverkets behörighetsrapport 2014, s.14f)
Med dessa siffror på bordet, vill nu Skolverket arbeta för att läraryrket utvecklas positivt. Enligt skolverket så är kompetenta lärare nyckeln till en bättre skola och de vill
22
ta fram en handlingsplan för att stärka läraryrket. Planen ska bland annat innehålla lösningar som leder till att statusen höjs, då det leder till att fler söker sig till lärarutbildningen. Att det utbildas lärare i de ämnen som där behoven är som störst är också en lösning (Skolverkets behörighetsrapport 2014, s.38).
Oklarheter kring SO-undervisning
Införandet av läroplanen Lgr. 11 har skapat en del bryderier bland forskare då det finns en tvetydighet. Läroplanen förespråkar å ena sidan att ämnesöverskridande undervisning bedrivs, samtidigt som fördjupning i varje enskilt ämne ska vara i fokus (Blanck 2014, s.184). Detta är inte lätt att få ihop. Samma problematik kan ses i en rapport från Skolinspektionens från 2013, som handlar om undervisningen i SO-ämnen. I den kritiseras varannan skola för att de bedriver för lite SO-undervisning. Detta är viktigt enligt Skolinspektionen för att ge eleven möjligheten att se den övergripande kontexten av samhället och de fyra ämnenas interaktion. (skolinspektionen rapport 2013, s.13).
Kritiken i skolinspektionens rapport kan dock ifrågasättas då läroplanen Lgr 11 inte har någon övergripande ämneskursplan för SO-ämnena och kritiken vilar på äldre forskning kring hur SO-undervisning bör utföras. Då SO inte finns med i den ämnesuppdelade kursplanen för årskurs 7-9 så fungerar det heller inte att kritisera avsaknaden av den i undervisningen (Samuelsson 2014, s.31).
Även skolverket verkar leva kvar i en tid där SO var ett gemensamt block. Trots det faktum att det inte längre finns något gemensamt ramverk för de fyra samhällsorienterade ämnena i den nya läroplanen Lgr 11 så har Skolverket på sin hemsida en temasida kring SO. Där presenteras det som ett ämnesblock, och forskare ger tips på hur undervisning bör ske och varför den är viktig. (Skolverket tema SO). Där går det även att läsa om Kärnan av SO. Ett flertal forskare har gått samman och beskriver SO så här:
Kärnan är analyser av människan som individ, kultur- och samhällsvarelse utifrån perspektiv av tid, rum, plats, moral, etik och transcendens samt de föreställningar om de villkor dessa skapar för honom/henne. De olika ämnena bidrar på olika sätt, där jämförelser och samband spelar en viktig roll. I historia är tid och källkritik en viktig del, i geografi behandlar rummet, religion talar mycket om etik och
23
livsfrågor och samhällskunskap lyfter fram sociala strukturer, identitetsutveckling och grupptillhörighet (Gustavsson 2012, Tema SO).
Detta pekar på att skolverket fortfarande anser att SO ska undervisas som ett gemensamt block och Skolverkets Tema SO sida tar inte upp någonstans de förändringar som skett i den nya läroplanen.
24
Intervjuer med SO-lärare
Här presenteras resultatet av intervjuerna kring synen på de samhällsorienterade ämnena men även de effekter på SO-undervisning som Lgr 11 möjligen har medfört. Svaren kopplas sedan samman med litteratur.
Synen på SO
Alla lärarna beskriver SO som roliga och intressanta ämnen att undervisa i. Många elever ger enligt lärarna även den typen av respons. Flera av pedagogerna framhäver SO som viktigt ur fostringssynpunkt då det skapar goda samhällsmedborgare, detta kan tydligt kopplas till det fostringsinriktade humanistiska synsättet som Samuelsson tar upp (Samuelsson 2014, s.90).
Att det fortfarande står SO på schemat är något som ses som självklart, då skolorna har bestämt att det ska föras en ämnesintegrerad undervisning. Det är upp till den enskilda läraren att bestämma när ett ämne ska undervisas. Tidsmässigt är det bättre menar lärarna då en uppdelning hade lett till få timmars undervisning i varje ämne, vilket hade försvårat undervisningen. Detta argument går att koppla samman med Larssons teori om hur SO-ämnena fått stå tillbaka gentemot till exempel svenska och Matematik(Larsson 2012, s.24f), som har betydligt mer tid på schemat än de fyra ämnena samantaget (Skolverket 2014, timplaner).
Beteckningen SO på de fyra ämnena kommer länge att finnas kvar tror de flesta lärarna och en lärare sammanfattar det så här: “Vi nämner ju SO som SO men alla vi lärare vet ju att det är fyra ämnen ”.
Några av de intervjuade lärarna menade att det går att lära sig ett ämne genom att undervisa i det länge nog och det viktigaste är att det finns goda didaktiska kunskaper hos läraren. Detta är en åsikt som även kan uttolkas hos de båda fackförbunden.
25
En undersökning av lärares ämnesbehörighet, i de ämnen de undervisar i gjordes 2006 av de två stora fackförbunden Lärarnas riksförbund och Lärarförbundet tillsammans med Statistiska Centralbyrån. Undersökningen tittade på ett antal ämnen och däribland SO-ämnena. I metoddelen till utredningen står det att läsa vad de hade för kriterier för att en lärare ska räknas som behörig i SO.
Lärare med lärarexamen som inte omfattar SO-ämnena integrerat har vi betraktat som behöriga om de har ämneskompetens i minst två av de ämnen som ingår i SO-ämnet, det vill säga i ämnena historia, religionshistoria, samhällskunskap eller geografi (Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund 2006, s.11).
Detta visar tydligt synen som finns på SO. Till och med i en undersökning om behörighet, så ses inte SO som fyra ämnen, utan det räcker med två för att ses som behörig.
Den behörighetsreform som kommer att träda i kraft 1 juli 2015, har en undantagsregel som säger att om en lärare har undervisat i ett ämne i mer än åtta år så bedöms läraren som behörig (lärarförbundet, 2013) Detta gör att de lärare som inte är behöriga blir det då de undervisat i mer än 8 år, och därmed påverkar inte behörighetsreformen de intervjuade lärarna.
Deras syn på denna reform är mestadels positiv då det kommer att leda till att lärarna som anställs och sätter betyg också måste har behörigheten. De betonar även vikten av goda ämneskunskaper då man som lärare annars lätt hoppar över delar som inte behärskas och då drabbas eleverna av lärarens inkompetens.
Några av lärarna räds dock en uppdelning av undervisningen till följd av reformen, vilket de menar skulle kunna leda till mer specifik ämnesundervisning och hämma den integrerade undervisning. En av lärarna tror dock att ”verkligen kommer, komma ifatt”. Hen tror att rektorn eller en kollega kommer sätta betyget på inrådan av den obehöriga läraren.
En lärare kommenterar reformens orsaker: ”det är klart att eleverna ska ha behöriga lärare precis som en behörig läkare”. Orsaken till behörighetsreformen ses av lärarna
26
som ett försök från statens sida att höja statusen på läraryrket och att ge eleverna rätten att utbildas av pedagoger som har studerat sina ämnen på högskola eller universitet.
Effekterna på SO efter införandet av Lgr 11
Lärarna trycker på några punkter som har förändrats i och med införandet av Lgr 11. Lgr 11 gjorde det enklare att förklara för eleven vad hen behöver göra för att få ett högre betyg, då det tydligt framkommer av betygskriterierna vad som krävs. De flesta anser dock att tiden är för knapp för det stora antalet punkter i det centrala innehållet. Det gör att integrering av undervisningen är ett måste då flera mål kan uppfyllas under ett och samma arbetsområde.
Bedömningen av elevernas förmågor framhålls också som en stor förändring. Eleverna måste visa att de kan resonera och reflektera mer och på alla betygssteg. De flesta är positiva till den nya läroplanen dock finns det en frustration bland en del av lärarna: “vi ska integrera samtidigt som man ska sätta betyg i fyra olika ämnen och därmed binder de rygg på både sig själva och oss”
En undersökning har visat att integrerad SO-undervisning ger eleverna samma nivå av kunskaper som om man skulle undervisa ämnena var och ett för sig (NU 03, s.60). Men för att hinna med allt ur det centrala innehållet så krävs det samarbete mellan ämnen, menar en lärare. Därför är det bra att hen kan samarbeta med sig själv som lärare i fyra ämnen. Samtidigt menar samma lärare att det är enklare att dela upp det och undervisa i sjok för att slippa att utforma matriser samt att man håller ryggen fri då det tydligare går att visa vad som undervisas och vad som bedöms.
Jag citerade under intervjuerna ur Skolinspektionens granskning av SO-undervisningen från 2013 (Se. bilaga 1) som ingen (!) hade hört talas om. Kritiken kring avsaknaden av SO-undervisning på högstadiet i varannan skola väckte reaktioner och två lärare utryckte frustration, ”om de styr det med att dela upp betygen, så sopprötter vad tror dem?” en annan förklarade vidare, då måste vi först dela upp det i delar och sen pussla ihop det och sen dela upp i delar igen. Det är elakt! Det känns inte sjyst!”
27
Lärarna menade dock samtidigt att de är nöjda med det samarbetsklimat som finns på deras skola och därför kände de sig inte träffade, men de menade att kritiken från skolinspektion säkerligen var motiverad på en del skolor.
Flera lärare menar att det kommer att ta tid att anpassa sig efter den nya läroplanen men ju mer av den som behärskas desto fler tangeringspunkter kan hittas och användas ämnesöverskridande. Lärarna efterlyser mer tid till planering samt trycker på betydelsen av att scheman utformas så att det blir möjligt att samarbeta med andra lärare.
Jag frågade lärare hur deras undervisning påverkats i och med förändringarna? Flera av dem förstod inte först vilka förändringar jag menade, men efter att ha poängterat detta så sa de att de inte har ändrat så mycket. Detta kan bero på att implementeringsprocessen tar tid (SOU 2013:30, s.8). Några menade dock att deras undervisning förändrats genom att ett större fokus ligger på bedömningen av analysförmåga även på E nivå vilket inte funnits tidigare.
Förslag på vidare forskning
Då jag undersökt ett relativt nytt tema så finns det såklart mycket kvar att utforska och analysera. Ett intressant långsiktigt forskningsupplägg skulle kunna vara att titta på hur undervisningen av de samhällsorienterade ämnena ser ut 5, 10 och 15 år efter införandet av Lgr 11. Hur Skolverket och Skolinspektionen påverkar lärare och rektorer är ett tema som skulle vara intressant att titta vidare på. Till sist skulle jag tycka det vore intressant att se mer forskning kring digitalt lärande inom de samhällsorienterade ämnena och hur/om detta kan underlätta integrerad undervisning mellan SO-ämnena för att den stora mängd stoff ska hinnas med.
28
Slutsats
Här presenterar jag slutsatserna av det jag kommit fram till utifrån min frågeställning. Först går jag lite djupare in i mitt slutsatsdagande för att avsluta med en i punktform uppdelad sammanfattning.
Skäl och orsaker till förändringen
Den orättvisa som kan uppstå vid uträkningen av meritvärdet, lyfts fram av statliga utredare som huvudskälet till borttagningen av blockbetyget i SO. Det tydliga fokuset på det enskilda ämnet i Lgr 11, med tydliga kunskapskrav, detaljerade hänvisningar i det centrala innehållet samt införandet av nationella prov, grundar sig i idén om en rättvisare skola. Elever i hela landet ska få en likmässig undervisning och känna till vilka grunder de blir betygsatta på. Denna rättviseargumentation som har använts anses dock av flera forskare enbart vara en del av förklaringen bakom förändringarna.
Det finns även politiska grunder till förändringen. I en globaliserad värld krävs det att Sverige visar upp en positiv bild och där är goda skolresultat jämfört med andra länder en framgångsfaktor. Av den anledningen är det viktigt att undervisa stoff som går att mäta och därmed jämföra. Detta är inte något specifikt för SO som inte ingår i de internationella mätningarna, (möjligen på grund av den låga statusen) utan detta gäller för alla skolämnen. Genom att specificera ämnesinnehåll och kunskapskrav samt införandet av fler kontrollmetoder, så som nationella prov och en mer aktiv skolinspektion, har staten fått större inflytande över den kommunala skolan och detta passar inte ihop med undervisning i blockämnen som SO.
Ytterligare skäl till förändringarna hittas i andra reformer som genomförs inom skolan och som delvis krockar med synen på SO som ett block. Behörighetskravet och lärarlegitimation ska garantera elever och föräldrar kvalitativ undervisning och därmed krävs att lärare har behörighet i alla ämnen som de undervisar i, vilket inom SO inte är så vanligt.
29
Den nya lärarutbildningen, med inriktning mot grundskolans senare år, ska ge lärarstudenter djupare ämneskunskaper inom färre ämnen vilket kan komma att bidra till stärkandet av det specifika ämnet, statusen på läraryrket samt även skolan som helhet. Just fokusen på ämnet och höjningen av statusen på lärare och den nya lärarutbildningen kan på så vis indirekt bidra till separeringsprocessen av de fyra SO-ämnena.
Effekterna
De främst progressivistiskt styrda läroplanerna som styrt under de senaste fyra decennierna har fått stå åt sidan och en mer disciplinär och till viss del humanistisk har tillträtt i och med Lgr 11. Det kommer dock dröja innan Lgr 11 och andra reformer är implementerade och genomförda och därför kommer det även dröja innan det går att utskilja några större effekter.
Som tidigare nämnda utredning Det tar tid säger, så tar det just tid att se effekter på skolreformer. Detta var tydligt bland de lärare som jag intervjuade. De ansåg inte att uppdelningen av de samhällsorienterade ämnena hade medfört så stor förändring och några förstod inte ens vilken förändring jag menade.
Ett större fokus på de enskilda ämnena har dock skett då betygsunderlag måste inhämtas i varje ämne vilket i sin tur gett större fokus på att mäta och bedöma eleverna enligt lärarna. Samtidigt kräver den stora mängd stoff som ska läras ut, en ämnesöverskridande undervisning på grund av knapp undervisningstid.
Mer tydlig uppdelning mellan ämnen och mer bedömning har gett staten större möjligheter att kontrollera skolors resultat. Införandet av lärarlegitimation har gjort kontrollen av lärarbehörighet enklare vilket är en förutsättning för att höja behörigheten och därmed även statusen på läraryrket, elevers resultat samt synen på skolan som helhet.
30
Synen på SO
En allt komplexare värld gynnas av bredd i undervisningen till skillnad från förr då alla levde liknande liv. Vilket alltså förespråkar ämnesintegrerad undervisning. Både lärare och elever har en positiv bild av SO i jämförelse med andra ämnen.
Att det än idag ofta står SV/SO lärare när tjänster utlyses härrör från 80-talet då en bred kompetens och ett starkt fokus på kärnämnena förespråkades. Det kan slås fast att de samhällsorienterade ämnena fått stå tillbaka för kärnämnen och därmed har statusen sjunkit. Den låga behörigheten bland både lärare och rektorer som funnits och finns än idag har bidragit till den statusdegradering som skolan i allmänhet och SO-lärare i synnerhet har drabbats av. Detta har även lett till mindre undervisningstimmar, vilket leder till svårigheter med den mängd innehåll som ska läras ut.
Genom åren har olika synsätt kring hur kunskap och undervisning bör förmedlas och bedrivas styrt läroplanernas utformning. Historiskt har den gällande normen bland forskare även styrt hur vi ser på ämnesöverskridande undervisning, vilket i sin tur har påverkat synen på undervisningen inom de samhällsorienterade ämnena. Allt från humanistisk och disciplinär till progressiv och postmodern syn har haft starkt inflytande på den svenska skolan.
Den senaste läroplanenen Lgr 11 driver en tydlig disciplinär linje, där det enskilda ämnet står i centrum och där faktakunskaper framhävs. Samtidigt förespråkar skolverkets hemsida och utredningar från skolinspektionen vikten av integrerad undervisning och mer utrymme till analys och reflektion, vilket tyder på ett progressivt synsätt. Här bryts alltså det mönster där det rådande synsättet bland lärare och flertalet forskare inte avspeglar sig i läroplanen, vilket tidigare ofta varit fallet. Detta är ytterligare ett tecken för att skälen till förändringen inte ligger inom det didaktiska spektret.
31
Kortfattad Slutsats i punktform
Orsaker till avskaffandet av SO som blockämne:
Större stoff- och ämnesfokus
Rättvisare bedömning mellan skolor
Mer resultatfokuserad läroplan
Strävan efter ökad internationell status och konkurrenskraft
Ökat Statligt tillsynsanspråk
Kvalitets och statushöjning på undervisningen och skolan genom behörighetskrav och djupare kunskaper bland lärare
Effekter av förändringen:
Få märkbara effekter på kort sikt implementering tar tid och skolor arbetar fortsatt till stora delar med SO som ett block
Ökad statlig kontrollförmåga
Mer bedömningsfokuserad undervisning
Aktuell syn på SO:
Positiv uppfattning av SO bland både lärare och elever
Oförändrad syn på arbetsmetoder i undervisningen
Låg status pga. konkurrens från kärnämnen och låg lärarbehörighet
Didaktikforskningens synförändring och samspelet med styrdokumenten
Dominans skifte från progressiv till disciplinär i Lgr 11
Postmodernismen syns i Lgr 11 men även återkommande av humanistiska inslag
32
Diskussion
Först diskuterar jag resultatet av mitt arbete samt de metoder jag valde. Jag sticker sedan ut hakan och lägger fram egna tankar och tendenser som jag har sett under arbetets gång men som jag inte har kunnat belägga.
Resultat- och metoddiskussion
Under arbetsprocessen dök det upp nya infallsvinklar och intressanta spår. Några sorterade jag bort medan andra var intressanta at följa upp. Den nya lärarutbildningen men även den lärarutbildningen som fanns på 80-talet och hur den har påverkat synen på SO är två exempel. Jag tror det är naturligt i en forskningsprocess att nya ingångar dyker upp men jag har försökt att hålla mitt fokus genomgående. Till största delen tycker jag mig ha lyckats med det även om jag har brottats med den exakta frågeställningen in i det sista.
Resultatet som jag presenterar tror jag kunna väcka intresse bland verksamma lärare som kommer i kontakt med de fyra SO-ämnena. Vidare kan sägas att resultatet inte kan anses vara vetenskapligt fästställande, det skulle behöver mer omfattande forskning på ämnet för att dra några mer precisa slutsatser dock pekar det ut en riktning för framtida studier på temat.
Det politiska spelet
Letandet efter argument från politiskt håll känns ibland väldigt tunna. Ett argument för blockbetygets avskaffande var att blockbetyget kunde ha en missgynnande effekt på meritvärdet. Men blockbetyget måste också kunnat ha en gynnande effekt, i händelsen av ett MVG i SO då det då gav eleven 80 poäng, istället för om betyget delats då tre MVG och ett VG som hade gett 75 poäng?
Grunden till avskaffandet ligger snarare i politikernas strävan efter en mer resultatstyrd skola som ska visa upp goda resultat i internationella mätningar. Detta då det gör
33
Sverige till ett konkurrenskraftigt attraktivt land, när det gäller investeringar och handel. Dagens läroplan Lgr 11 speglar tydligt detta. Samtidigt förespråkar många skolforskare en mer postmodernistisk skola, med mer tyngd på analys, reflektion och kritisk granskning. Motsättning ligger i att politikerna vill ha en ”Quick fix” medan vetenskapen menar att det är bättre att fokusera långsiktigt då det skapar en hållbart och bättre samhälle på sikt.
Lärarens roll
Med Lgr 11 har undervisningen blivit mer likriktad. Det finns inte längre så stort tolkningsutrymme och spelrum för drivna och ambitiösa lärare, som kan känna sig bundna vid ett kanoniserat centralt innehåll. Detta är en reaktion på den utveckling som skett under de senaste decennierna där stor frihet har rått kring bedömning och undervisningsinnehåll. Lärarnas tidigare brist på kompetens och pedagogisk ledning är också förklaringar till åtstramningarna som skett.
Det återstår att se hur den nya lärarutbildningen kan påverka synen på framtidens lärare till det bättre. Just lärarens roll och utbildning har också kopplingar till synen på SO då behörighetskravet skulle kunna leda till att lärare som undervisar i alla fyra SO-ämnena faktiskt också har behörighet och utbildning i fyra ämnen, vilket i sin tur kan leda till en statushöjning för SO-lärare.
Det ställs väldigt höga krav på lärare idag. Man ska helst vara ordningsvakt, logistiker, socionom, skådespelare och forskare på samma gång. Samtidigt ska läraren besitta djupa kunskaper i sina ämnen som sen skall förmedlas på ett pedagogiskt sätt, för att eleven ska intressera sig för ämnet och sedan kunna presentera sin kunskap utifrån målen. Lärare som lyckas leva upp till detta, förtjänar hög status men jag är tveksam till om den läraren finns och jag tror inte enbart mer pengar i lönekuvertet är lösningen.
Kommer SO att dö?
Drastiskt sett skulle jag säga att SO redan dött, men de flesta har inte sett dödsannonsen. Enligt gällande läroplan finns det idag inte något som heter SO-undervisning, SO-lärare
34
eller SO-ämnen för de senare åren. Men det finns lärare som undervisar i historia, samhällskunskap, geografi och religion och bedriver integrerad undervisning, vilket i folkmun kanske är samma sak. Inom en snar framtid kommer förändring att ske inom SO, frågan är vem som kommer drabbas och vem som kommer gynnas på både lång och kort sikt? Jag tror att eleverna kommer dra det kortaste strået om inte implementeringen av de olika reformerna snart får fäste.
Borttagandet av blockbetygen är inte något som automatiskt betyder att SO inte längre finns. Blockbetygens försvinnande är inte heller i sig något negativt. Problemet är snarare de konsekvenser som detta får och det gör att en stor del av kritiken är befogad. Ekvationen går helt enkelt inte ihop. Skolverket vill att lärare ska ge eleverna möjligheten att skaffa sig fördjupade kunskaper i de olika enskilda ämnena. De lägger fram ett centralt innehåll med en mängd punkter som ska lyftas upp i undervisningen. Sen kommer Skolinspektionen och kritiserar varannan skola för att de bedriver för lite SO-undervisning.
Problematiken ligger även i hur undervisningen ska se ut, integrerad undervisning och blockbetyg passar inte ihop med införandet av starka tydliga ramar, mer kontroll och ett större mätningsfokus. Samtidigt frågar sig många hur läraren ska hinna med att skaffa underlag till en rättvis bedömning av elever i fyra enskilda ämnen.
Reagera! Agera! Reformera!
Om genomförandet av Lgr 11 och de andra reformerna ska bli lyckade, så krävs det samarbete från flera håll. Lärarna behöver mer tid till att planera utifrån läroplanen och utbildning i hur implementeringen av de förändringar som genomförts ska ske.
De samhällsorienterade ämnena måste ses som fyra egna ämnen, som behöver kompetenta lärare. Detta för att undervisningskvaliteten annars riskerar att drabba elevernas utbildningsnivå, men även statusen på lärarna som grupp. Samtidigt är ämnesintegrerad undervisning viktig för att lära sig att bland annat se samband, dock behöver inte denna typ av undervisning enbart innefatta SO-ämnena.
Istället behövs ett närmare samarbete mellan lärare på skolorna. Det bidrar till att kvaliteten på undervisning i allmänhet och på integrerad undervisning i synnerhet höjs.
35
Vad är en icke behörig lärare? Det talas aldrig om obehöriga läkare och behöriga busschaufförer. Det tas helt enkelt för givet att personen som utövar yrket också har rätt utbildning för det, förutom inom läraryrket. Detta tror jag är en av nycklarna till att lärarstatusen ska höjas och att legitimeringen ska tas på allvar.
Effekterna av reformerna kommer snart att synas och det kommer bli kaos! förmodligen redan nästa höst med införandet av behörighetsreformen. Men jag hoppas att stormen rids ut istället för att ytterligare skjutas upp, vilket är på förslag. Skolledare verkar samtidigt inte förstått allvaret då de utlysta tjänsterna fortfarande ser ut som tidigare, då ofta behörighetskrav i minst tre ämnen efterfrågas. Ska statustrenden bland lärare vända och eleverna få en bättre skola, så är det dags att vakna!
36
Referenser
Skriftliga källor
Andersson, Bengt-Erik. 2001, Som man frågar får man svar: en introduktion i intervju- och enkätteknik, Prisma, Stockholm
Betänkande, 2008/09:UbU9. Redovisning av förslagspunkter, Tydligare mål och kunskapskrav – Nya läroplaner för skolan, Riksdagen; Stockholm.
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utskottens-dokument/Betankanden/Arenden/200809/UbU9/?vote=true (hämtat: 2014-10-21)
Blanck, Sara. 2014, När ämnen möts, licentiat avhandling, universitetstryckeriet Karlstad.
Vetenskapsrådet. 2002, Forskningsetiska principer inom
humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (Hämtad: 2014-10-21)
Gustavsson, Helene. 2012, forskning.se, Vilken är SO-ämnenas kärna?
http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/soiundervisningen/tiofragorochsvar/vilken arsoamnenaskarna.5.4c10e18113a9c866a74127.html Publicerad: 12-11-06
(Hämtad:2014-10-22)
Lgr. 69, Skolöverstyrelsen 1972, Läroplan för grundskolan: Lgr 69, Utbildningsförlaget, Stockholm
Lgr. 80, Skolöverstyrelsen 1980, Läroplan för grundskolan: Lgr 80, Liber Läromedel/Utbildningsförlaget, Stockholm.
Lpo. 94, Statens skolverk, 2000,Grundskolan: kursplaner och betygskriterier, Stockholm.
