Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
2 4 8
Övriga recensioner
B e rg m a n s id e n tifik a tio n m ed R o s e d ä rfö r att d e n na i lik h e t m ed B e rg m a n s tid igare u p p fattn in g om h u stru n tvingas av släkten att ö v e rg e sin u n g d o m s älsk ad e fö r ett fö rd e la k tig a re g ifte . E n natur lig a re läsart tycks m ig v a ra att d e n svik n a m en tro gn a A strid g e r en viss återsp eg lin g av B e r g m ans syn p å h u strun s a k tu ella situation m ed an d en nya syn en p å k ä rle k e n , som u p p le v e lse n m ed R o s e g e r Su n e, in k arn erar B e rg m a n s fö r k läd d a su m m erin g av sin n ya ero s. E n m era g e n o m fö rd p o le m ik sk u lle p å d en n a p u n k t k rä v a en sp ecia lstu d ie o ch lig g e r alltså u ta n fö r d en n a k r i tiks rågångar.
N ä r d et g ä lle r m an u sk rip ten till stu m film ern a är L in d e r än m era o k ä n slig fö r de m e d ia sp e cifik a k ra v d en n a g e n re ställer. S jä lv a p ro b le m a tik e n att ö v e rsä tta d en d ram atisk a k o n flik te n i b e sk riv b a ra g e ste r, m in er, ak tio n e r sam t att m e d e lst m iljö teck n in gen s ac cesso a rer an ge sy m b o lisk a ö v e r to n er har i L in d e rs analys läm nats åt sidan. H ä r b e han dlas film m an u sk rip ten som en re n t litterär p ro d u k t — en k o rsn in g m ellan n o v e lle n o ch k o n st sagan. D ä rig e n o m har utan tvek an d e e v e n tu e lla fö rtjä n ste r o ch m isstag som B e rg m a n s film e r äg er k o m m it att bli o g rip b a ra i fram ställn in g en . D e t är d o c k v ä rd e fu llt att L in d e r ägn at ett k a p ite l åt att b e s k riv a d en y ttre ram en fö r film arb etet sam t d e ss k o n s e k v e n se r fö r B e rg m a n s liv sfö rin g .
U n d e r den allt liv lig are m eto d d isk u ssio n e n som nya och k räva n d e u p p g ifte r in o m litte ra tu rv e te n sk ap en h ar tvin g at fram och som fö rts u n d er d e sista d ecen n iern a, har b io g rafien inte alltid u p p le v ts som ett en g ag eran d e tillvägagån gssätt eller fram ställn in g sfo rm . D e lv is m ed orätt. Ä v e n om d en b io g ra fisk a fo rm e n o fta st inte g e r m ö jlig h e te r till d jä v a in n o v ativ a g rep p så g e r den desto b ättre m ö jlig h e t att fö r en b re d och allm än orien tera d p u b lik sam m an fatta och system a tisera ett b re tt o ch rik t s to ff p å ett in tresseväc k an d e och ö v e rsk å d lig t sätt. S e r m an sak en så — v ilk e t kan v a ra n atu rligt — kan en d e l av den o van fra m fö rd a k ritik en te sig v äl ak ad em isk . E tt annat — o fta outtalat — skäl är att g e n re n är k räva n d e p å g ru n d av dess re n t litte rä ra ege n sk a p e r. V id sidan o m en fö rd ju p a d p s y k o lo g isk g ru n d sy n vill m an gärn a fram h ålla att E rik H ja lm a r L in d e r i sitt sen aste v e rk fått en liv lig are ry tm ise rin g av sin stil, en d jä rv a re b ild rik e d o m och ett fro d ig a re b erättargem yt. M ed risk att falla L in d er i ä m b e tet våg ar jag fra m fö ra den h y p o tesen att d en p e rso n till v ilk e n v e r k e t är d e d ice ra t i viss m ån h är r ö je r sitt in flytan d e. D ä r m e d m å v a ra h ur som h elst m en m ed d en an dra d e le n av sin sto ra H ja lm a r B e rg m a n -b io g ra fi har L in d er g e tt sven sk litteratu rh isto ria e tt h e lp o rträ tt av d en n e g e n ia le m en svårfå n g ad e k o n stn är, som är är B e rg m a n värd igt. Från att tid igt ha b ö rja t sk issa p å en p r o filte c k n in g har L in d e r n u g e tt p o rträ tte t sk u lp tu rala d im en sio n er, som a ssocia tivt erin ra r o m A u
g u st R o d in s B alzac sk u lp tu r — m ed m ålerisk t m ju k d e ta lju tfo rm n in g o ch m ed en h elh et som äg er resn ing.
Sverker R. Ek
R o b e r t D o n a ld S p e c to r:
Pär Lagerkvist.
T w a y n e ’s W orld A u th o rs S e rie s. N e w Y o r k 1 9 7 3 .R o b e r t D o n ald S p e c to r, p r o fe s so r i e n g e lsk o ch k o m p arativ litteratu r vid L o n g Island U n iv e rsity , N e w Y o r k , har arb eta t m ed sin L a g e rk v ist- m o n o g ra fi i åtsk illig a år, o ch d en b är o c k så p r ä g e ln av m ogn ad o c h gen o m tän k th et. T ill sin d is p o sitio n s k ilje r d en sig a v se v ä rt från d e i N o r d e n u tk o m n a a rb eten a om L a g e rk v ist. D e t är en to ta l ö v e rs ik t ö v e r d en s v e n sk e d ik ta ren s v e rk , m en b egrän sad till 1 7 5 g a n sk a täta sid or. H u v u d v ik te n är lagd p å ro m an ern a o ch n o v e lle rn a , san n o lik t av den o rsak en att d essa är d en m est ö v ersatta o ch lästa d elen av hans fö rfa tta rsk a p , när d e t g ä l le r den e n g e lsk -talan d e v ärld en .
E fte r en tre sid ors » C h ro n o lo g y » fö lje r ett tre t tio sid ors k ap ite l m ed ru b rik e n » T h e Fa b u list in S h o rt Fic tio n » . In tressan t o ch g iv a n d e är S p e c to rs m etod att g ru p p e ra v e rk e n e fte r n o m en k latu r av k a ra k te ristisk an g lo sa xisk m o d ell: »th e fa b le, the sh o rt sto ry , and th e n o v ella » . M e d » fab le s» avses d å b e rä tte lse r av u tp räg lat ick e -re a listisk karak tär, g ä rn a m ed ö v e rn a tu rlig a inslag: hit räkn as t. ex. D e n fo rd rin g sfu lla g ästen , P a rad iset, M y te n om m än n isk orn a, Ä v e n ty r e t, P å O siris ’ v å g och de an tin azistiska satirern a i n o v e llb o k e n I d en tid en 1 9 3 5 . I u n d era vd eln in g en » S h o rt S to rie s» b e rö rs u to m b e rä tte lse rn a från K ä m p a n d e an de 1 9 3 0 även vissa, där ö v e rn a tu rlig a in slag o ck så fö r e k o m m e r m en d är n o v e llk a ra k tä re n tycks fö re fa lla S p e c to r m era tyd lig: d e ond a sag o rn a från 1 9 2 4 Far o ch ja g och H isse n som g ick n er i h elvete. M e d » n o v e lla » slu tligen a v se r S p e c to r en lig t a m e rik an sk t b ru k en b e rä tte lse ty p till v ilk e n m an o fta b ru k ar räk n a v issa av T h o m a s M ann s b e rä tte l se r, t. ex. T o n io K r o g e r och D ö d e n i V e n e d ig , dvs. en typ som till o m fån g et lig g e r m ellan ett v an ligt n o v e llfo rm a t — låt o ss säga från 2 0 till 7 5 - 1 0 0 sid o r - o ch d en eg en tlig a rom an en : h os L a g e r k v ist v e rk som D e t ev ig a le e n d e t, G ä st hos v e r k lig h eten , Sjä larn a s m ask erad och B ö d e ln , som sen are b le v d ram atiserad .
B o rtå t h u n d ra sid o r ägn ar S p e c to r åt ro m a n e r na, åt D v ä rg e n , B a ra b b a s, Sib y lla n , p ilg rim strilo - g ien (A h a sv e ru s d öd , P ilg rim p å h av et o ch D e t h elig a landet) sam t M aria m n e , d är han som något h e lt g iv e t b etrak tar B a ra b b a s, Sib yllan och de tre p ilg rim sro m a n e rn a som en sam m an h än gan d e h e l het, en p en ta lo g i. D ä rp å fö lje r ett k o rt k ap ite l om L ag erk vists p o e si o ch ett n ågot lä n g re o m hans dram atik. I m ån ga fall g e r S p e c to r o ck så e ste tisk a v ärd erin g ar av v e rk e n . D e är fö re ta g n a m ed v ar
Övriga recensioner
2 4 9
sam och fö rstå e n d e han d; i ett p ar fall k u n d e m ö j ligen d o m en ha fa llit strän g are, m en en fö rk la rin g till hans g e n e ro site t p å d e ssa p u n k te r är ju p e r sp e k tiv e t: att fö r en v ä rld sp u b lik sk riva ett p io n jä ra rb e te om en d ik ta re från ett lite t land som v isse rlig e n nått in tern atio n ellt erk än n an d e m en ändå a ld rig slagit ig en o m p å b red fron t.
S p ecto rs re d o v isn in g av litteratu ren krin g L a g e rk v ist är u to m o rd en tlig t rik och nästan fu ll ständig. U to m d e sv e n sk a m o n o g ra fie rn a och u p p satsern a o ch G u n n e l M alm strö m s u tm ä rk ta m o n o g rafi från 1 9 7 0 ,
Menneskehjertets verden,
jäm te tre tid igare n o rsk a arb eten i b o k fo rm , tar han o ck så u pp en rad n yare tid sk riftsu p p satser try c k ta i U S A : särsk ilt T h o m a s B u c k m an s Pär L a g e rk v ist and the S w e d ish T h e a tre samt Stylistic and T e x t u a l C h a n ges in M o d e rn T h e a tre , E v e re tt E llestad s P är L a g e rk v ist and C u b ism , W alter G u s tafson s Sib yllan and the P attern s o f L a g e rk v ist’s W o rk s, Ire n e S c o b b ie s C o n tra stin g C h aracters in B ara b b as, R o y Sw an so n s E v il and L o v e in L a g e r k v is t’s C ru c ifix io n C y c le o c h W in sto n W e a th e r’s Pär L a g e rk v ist, a C ritica l E ssay — ett fle rta l av d em p u b lic e ra d e i den am e rik an sk a Scan din avian Stu d ies.
S p e c ie llt g ru n d lig är, som fö ru t fram g ått, an aly sen av de sto ra rom an ern a. E n av de frå g o r som fö rfa tta re n allra m est d ju p trän ga n d e tar u pp, är L agerk vists an vän d n in g av » p o in t o f v iew » i de o lik a arb eten a, ett tacksam t äm n e, där u tred n in g en bl. a. v isa r h u r o e rh ö r t » am b ig u o u s» , h ur o k la r o ch tv e ty d ig , fö rfattaren är i sin syn vin k el. H ä r träffar S p e c to r ett u p p en b art g ru n d läg g an d e d rag i L a g e rk v ists b erättarstil och k o m p le tte ra r p å ett in tressan t sätt H a n s G ra n lid s iak ttagelser o m nai v ism en o ch d et o b estäm d a i stilen i G ä s t hos v e rk lig h e te n .
I den tid igare litteratu ren k rin g L a g erk vist har m o tsatsp aren a n d e -n a tu r o ch g o tt -o n t u tfö rlig t b eh an d lats, m en S p e c to r u n d e rsö k e r sam m a p ro b lem atik v id a re och b e ly se r d en inte m inst i de sen are v e rk e n p å ett sätt som v e rk a r ö verty g an d e. T id ig a re har o fta fö rsö k e n att to lk a L ag erk vists b itv is g a n sk a sv å ru tre d d a liv sfilo s o fi ku n n at v e rk a lite an strängd a, m en S p e c to r tar saken från ett m in d re tillk rån glat p e rs p e k tiv o ch lyck as o ck så få fram d en k o n tin u e rlig a d ia lo g som p ågår m e l lan o lik a rö ste r i fö rfattaren s in re, b åd e från v e rk till v e r k o ch inom e n sk ild a ro m an er, d ik tsam lin gar o ch dram er. H a n ställer o c k så p å ett g i v an d e sätt v e rk e n från fy rtio - o ch fem tiotalen i relatio n till den sam tid a e u ro p e isk a e x isten tialis m en.
S o m jag u p p fattar S p ecto rs fram ställn in g av L a g e rk v ists livsåsk åd n in g, finn s det inga v äse n t liga in v än d n in g ar att gö ra . N å g o t p ressad kan han m ö jlig e n fö re fa lla när han i sin este tisk a k arak teristik fö r sö k e r ap tera b e g re p p e t
kubism
intebara p å de tid ig are v e rk e n fram till 1 9 2 0 utan o ck så p å d e sen are, ö v e rh u v u d taget p å h ela p ro d u k tio n en , m en han an vän d er k a n sk e här term en p å e tt något an n o rlu n d a sätt än vad som är b ru k ligt hos oss: o m m an d ä rem o t i stället begagn ar den m era ö v e rg rip a n d e b ete ck n in g en
expressio
nism,
fö re fa lle r b ed ö m n in g en k an sk e m e ra n atu r lig fö r en sven sk läsare.E n v ik tig sid a av L ag erk vists fö rfattarsk a p är d et p o litisk a ställnin gstagan det i en rad v e rk , sp ec iellt u n d er trettiotalet. O c k så d en n a får sin b esk ärd a d e l i S p e cto rs arb ete, även om någon d etalj fattas: sålu nd a b eh an d lar han d ik ten M ater d o lo ro sa i G e n iu s 1 9 3 7 , som han b ete ck n a r såsom den v a ck raste i d en n a sam lin g, utan att näm na d ess sam band m ed den käm p an d e och u n d ergån gsd ö m d a span ska rep u b lik en . L ik aså sakn ar jag en an sp el ning p å den påfallan d e p arallellen m ellan h u vu d p e rso n e n s liv sö d e i Sib yllan och L ag erk vists egen u p p le v e lse av sin d ik ta rk allelse g e n o m åren — d et ta m o tiv som G u n n a r T id e strö m så träffan d e har u n d e rsö k t i sin Sam laren up p sats 19 5 9 . S p e cto r har d o ck inte fö rsu m m at att u p p ge T id eströ m s analys i sin u tm ärk t rikh altiga b ib liog rafi. K a n sk e är hans återh ållsam h et p å d en n a p u n kt in spirerad av n y k ritisk m etod ; d etta kan o ck så gälla som ett fö rsv a r fö r att den d a g sp olitisk a h än syftn in gen inte näm nes i sam band m ed M ater d o lo rosa.
D e t stru k tu rellt sett g run d läg g an d e d rag i L a g e rk v ists diktn in g, som består i b ru k e t av inn e- b ö rd srik a, o fta svävan d e sy m b o le r, k o m m er g a n sk a v äl till sin rätt i Sp ecto rs arb ete, även o m d et g iv e tv is är totalt o m ö jlig t att u ttöm m an d e b e ly sa dem alla p å ett så pass b eg rän sat u trym m e. L a g e r k vists sym b o ler sk u lle v a ra v ärd a en sp eciell m o nografi.
Fo rsk n in g en k rin g v issa andra in tern atio n ellt k än d a sven sk a fö rfattare, som Strin d b erg , har ju u n d er sen are år p å ett p åfallan d e sätt b erik ats av t. ex. am e rik an sk a o ch fran sk a k ritik er. L ag erk vist har alltså nu o ck så k o m m it i d en in tern atio n ella litteratu rfo rsk n in g en s ram p lju s, fö rst g e n o m den ty sk a m o n o g rafin av O tto O b e rh o lz e r 1 9 5 8 , så g en o m de n o rsk a u n d ersö k n in g arn a, sedan g e n o m d en långa raden tid sk riftsartik lar i U S A , m en o c k så g e n o m fle ra u p p satser p å fran sk och italien sk b o tten , nu slu tligen g e n o m d en n a k u n n iga analys, som - b re d v id G u n n e l M alm strö m s b o k — kan räknas som det vik tig aste ö v e rsik tsa rb e te t.
