Gunnar Eidevall: Vilhelm Mobergs emigrantepos. Studier i verkets tillkomsthistoria, dokumentära bakgrund och konstnärliga gestaltning. P. A. Norstedt & Söners Förlag. Sthlm 1974.

Samlaren

Tidskrift för

svensk litteraturvetenskaplig forskning

Å rg ån g 95 1 9 7 4

Svenska Litteratursällskapet

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa

en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

Göteborg: Lennart Breitholtz

Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an

Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n

Umeå: M agnus von Platen

Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström

Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,

752 36 Uppsala

Recensioner av doktorsavhandlingar

195

lera u p p g ifte rn a m o t m aterialet och b eh an d la dem m ed en v iss k ritisk distans.

D e t kan tyckas v a ra hårt att le v e r e ra en så sträng kritik m o t en avh an d lin g som har så o b estrid lig a fö rtjän ster i sen sib el an alys o ch n yan serad p o rträt- terin gskon st som L o u ise E k e lu n d s. D e t är e m e l­ lertid av v ik t att h ålla fa st v id k ra v e t att inte fö r ­ sum m a d e t v e te n sk a p lig a h a n tv e rk e t o ck så när det gäller en avh an d lin g styp som lä g g er to n v ik te n v id det inre fö rfattarp o rträttet. A n n a rs kan a rg u m en ­ tationen och m eto d ik e n lätt få k arak tären av sk e n ­ v eten sk ap lig a m an ö v re r, och in fö r ett sådan t p e r ­ spektiv ter sig en m er ren o d lat essäistisk fram ­ ställning m ed b e ly sa n d e d o k u m en tatio n so m ett m er tilltalan d e alternativ. Från en m o d e rn m eto d - m ed veten h u m an veten sk ap lig stån d p un k t kan m an stå lite fråg an d e in fö r arb etssättet i d en n a avh an d ­ ling; o ck så d en p s y k o lo g isk t in tuitiva m eto d en k räver n u m era en m y c k e t h ögt u p p d riv e n m e d v e ­ tenhet. M e n d en stränga k ritik e n får inte d ö lja att det i m ån ga a v se en d en är en m y c k e t fin och sym ­ patisk b o k o m R a b b e E n c k e ll som L o u ise E k e lu n d skrivit. D e n är d ju p t en g ag erad i sitt äm n e och ett v a c k e rt p ro v p å en lev an d e hum an ism .

Ingemar Algulin

G u nn ar E id e v a ll:

Vilhelm Mobergs emigrantepos.

Studier i verkets tillkomsthistoria, dokumentära bak­

grund och konstnärliga gestaltning.

P. A . N o rs te d t & S ö n ers Fö rlag . Sth lm 1 9 7 4 .

G u n n ar E id e v a ll är m ed sin avh an d lin g

Vilhelm

Mobergs emigrantepos

d en fö rste , so m fö r ett stö rre veten sk ap lig t a rb e te u tn yttjat d en s. k. M o b e rg - sam lingen i V ä x jö ( M S V ), v ilk e n sk än k te s av M o ­ b erg till E m ig ran tin stitu te t i två e ta p p er, 19 6 6 resp. 19 6 8 . Sa m lin g en består — fö ru to m av M o ­ bergs eg n a ro m a n e r - av e tt 1 oo-tal b ö c k e r (de flesta m ed ty d lig a m a rk e rin g a r av M o b e r g själv) samt e x c e rp te r, u tkast, b rev, e tc ., o m fattan d e 37 p ap p b o xar. M a te ria le t har g e n o m E m igran tin stitu ­ tets fö rso rg b liv it system a tisk t och ö v e rsik tlig t ordnat, m en är — från sett b revsam lin g en — o d a te ­ rat.

G u n n ar E id e v a ll (G E ) har d isp o n erat sin b o k p å fö lja n d e sätt: 1) E m ig ra n te p o se ts tillk o m sth isto ria (47 sid.) 2) F ö rfattaren o ch k ä llo rn a (7 2 sid.) 3) O m arb etn in g ar o c h m a n u sk rip tv e rsio n e r (48 sid.) 4) F ö rfattaren o ch s p rå k e t ( 3 4 sid.) sam t 5) R o m a n g e sta lte rn a o ch d eras u tv e c k lin g (5 5 sid.) M ed den stark a avgrän sn in g, som u tm ä rk er avh an dlin gen , h ad e d et v a rit i h ö g grad b e fo g a t att ta upp en m e to d d isk u ssio n . G E har avstått från såväl g e n e tisk a som k o m p a ra tiv a sy n p u n k te r; han arb etar sålu n d a v a rk e n i d ju p le d e lle r sid led . H an g ö r in ga jä m fö re lse r m ed an d ra litte rä ra v e rk , han tar in te up p frå g o r o m ev. litte rä ra in fly te l­

ser e lle r em ig ran tm o tive ts fö rh isto ria. In te h e lle r b e rö r G E d e fö ru tsättn in g ar fö r e m ig ran tep o set, som finns i M o b e rg s tid ig are v e rk . H an n ö je r sig p å sin h ö jd m ed en n o th än visn in g av e x e m p e lv is fö lja n d e ly d e lse : » E n jäm fö ra n d e u n d ersö k n in g av fra m fö ra llt R ö lv a a g s o ch M o b e rg s e m ig ra n tro ­ m an er to rd e v a ra av sp ec iellt in tre sse att u tfö ra, m en lig g e r helt u tan fö r ram en fö r d en n a b o k .» (S. 3 3 1 , n o t 5 2 .) D e s s a fråg estä lln in g ar b o rd e ly fts fram o ch p e n e tre ra ts i d en lö p a n d e texten , i stället fö r att, som nu sk e r, m ed d elas läsaren i fö rb ig å e n d e i en not.

D e t är en stark t b e sk u re n bild av M o b e rg , som fra m trä d e r i G E :s avhan dlin g: M o b e r g fram står som en i litterärt och sam h älleligt a v se en d e iso le ­ rad fö re te e lse .

I U tvan d rarro m a n en fin n s en rad m o tiv och p ro b le m , som en dast är fö rstå e lig a u tifrån M o ­ b erg s tid igare fö rfattarsk a p . J a g sk all här näm na några: den v ik tig a p ro b lem stä lln in g en frih e t-u p p ­ b rott, som sp ela r så sto r roll i K n u t T o rin g -se rie n , m o tiv e t a v sk ed -u p p b ro tt, v ilk e t m ö ter såväl i

Ro­

manen om Knut Torng

som i

Soldat med brutet ge­

vär,

v a tten m o tiv et — re p re se n te ra t bl. a. i barn- d o m sb äck en s ro ll i tid ig are v e rk — som får a v g ö ­ ran d e b e ty d e lse fö r teck n in g en av R o b e r t och som sen are å terv än d er i

Din stund pä jorden,

v id are m o tiv sådan a som träsk orn a, lik k ista n o ch K a rl O sk a rs näsa, en stän digt åte rk o m m a n d e k a ra k te ri­ serin g av K a r l O sk a r, fö re g rip e n red an i

Soldat

med brutet gevär.

I k ap itlet o m » E m ig ra n te p o se ts tillk o m sth is­ toria» har G E an vän t en rad o lik a k ällo r: M o b e rg s egn a u ttalan d en i sk ild a arb eten , främ st då u p p ­ satsen » R o m a n e n o m u tv an d rar-ro m an en » , tid­ n in gsartiklar och in te rv ju e r, u td rag u r b r e v v ä x ­ lin g en m ellan M o b e r g o ch B o n n ie rs fö rlag , fö r­ fattaren s sam tal o ch eg en b re v v ä x lin g m ed M o ­ b e r g sam t n atu rlig tvis M o b e rg sa m lin g e n . H ä r lig ­ g e r en av av h an d lin gen s ty n g d p u n k te r: p å ett fö r ­ tjä n stfu llt sätt har G E u tn yttjat d essa k ä llo r fö r att g e en ö v e rty g a n d e bild av ro m a n e p o se ts y ttre tillk om sth isto ria .

I avsn ittet » T id ig a utk ast till en rom an från 18 6 0 -ta le t» b eh an d lar G E n ågra u tkast, som han dlar om p ro sten B ru sa n d e rs n y årsp red ika n . V ad G E u p p g e r som e tt äld sta u p p sla g (s. 2 5 ), v isar sig ej v a ra k o rre k t: d et finn s ett ännu äld re utkast, som G E inte o b se rv e ra t, även d e t m ed ru ­ b rik e n » P ro ste n s n y årsp red ik a n » ( M S V 5: 1 0 : 1 : 9) D e t ta utk ast ingår i e x c e rp tse rie n » E m ig ratio n en s o rs a k e r» , alltså en annan serie än d en , v ilk e n G E arb eta r m ed i d etta sam m anhan g, näm ligen » R e ­ lig io n e n » . K ro n o lo g in m ellan d e o lik a u tkasten kan m ed säk erh et fastställas p å fö lja n d e sätt: 1) » K y r k o h e rd e n sa n so rg se t . . . » ( M S V 5 :1 0 : 1 - 7 ) 2) » P ro ste n s n y årsp red ik a n » ( M S V 5 : 1 0 : 1 : 9) 3) » P ro ste n s n y årsp red ik a n » ( M S V 1 : 5 : 2 : 3 7 )

4) » K lo c k a n är sex p å n y å r s k v ä lle n . . . » ( M S V 1 : 5 : 2 : 3 2 - 3 3 ) .

T yn g d p u n k te n av m in g ran sk n in g k o m m er att gälla kap. »Fö rfattaren o ch k ällo rn a », som är av ­ han dlin gen s om fån g srik aste. I de in led an d e av­ snitten b e rö r G E p å o lik a håll fråg o rn a om fantasi och v e rk lig h e t sam t h istorisk sanning. H ä r hade en o m d isp o n erin g och en ko n cen tration till två k lart u p p d elad e p artier varit läm plig: 1) M o b e rg s syn på fik tio n sp ro b le m e t 2) M o b e rg s syn p å h istorien . D ärm ed hade fram ställn in gen fått k larare k o n tu ­ rer. G E b o rd e ha k la rg jo rt M o b e rg s e stetisk a hållnin g o ch därvid fö r sö k t d e fin ie ra och an aly­ sera b egrep p som v e rk lig h e t o ch illusion. G E ci­ terar ett b re v från M o b e r g till O . T rau n g , i v ilk e t bl. a. sägs, att en d ik tare »skall sk ild ra vad som k u n d e ha hänt - dvs. han skall g ö ra d et p å ett tro ­ v ärd igt sätt» (s. 69). G E ö verta r från M o b e rg b e ­ g re p p e t » tro v ärd ig h et» och i fo rtsättn in g en av b o ­ ken blir b eg rep p sp aret »tro v ärd igh et-äk th et» en o fta återk o m m an d e fo rm e l, som fö rf. an vän der fö r att k a ra k te rise ra M o b e rg s syften o ch fö rfatarsk ap . D e t är d o c k nö d vän d igt att s k ilja p å intention o ch e ffe k t, dvs. m ellan vad M o b e r g säger sig syfta till, m ed ex e m p e lv is » tro v ärd ig h et» , och vad han i sin d ik tn in g v e rk lig e n åstad k om m it, vad lä sa re n -fo rs­ k aren u p p lever. En k ritisk distans från G E :s sida till M o b e rg hade v arit värd efu ll.

E n läm p lig utgån gsp u n k t fö r att b ed ö m a M o ­ b ergs h isto riskt-sk ö n litterä ra fö rfattarsk a p har m an i hans eg en läsn in g på o m råd et. I artik eln » O m h isto riska rom an er» i

Vintergatan

( 1 9 4 3 ) har M o b e rg u tfö rlig t re d o g jo rt fö r sina stu d ier g en o m åren: av Starb äck , Ingem an , T o p e liu s, R y d b e rg , osv. fram till R o b e r t G ra v e s. N u har em ellertid G E avstått från att b e rö ra frå g o r om ev. litterära in flytelser, v a rfö r d etta u ppslag ej k u nn at till­ varatagas. D eb atten k rin g

R id i natt

refe re ra s u tfö rligt (s. 28 8 ). D e t had e legat n ära till hands att u tn yttja d etta M o b e rg s eg et v e rk fö r att b ely sa hans h isto riskt-k o n stnär liga m etod , m en så har ej skett. Strin d b erg näm ns i ett citat ur u ppsatsen »O m h isto riska rom an er» u r

Otrons artiklar.

H an had e v arit ett u tm ärkt jä m fö re lse o b je k t, b åd e ur illu strativ och p e d a g o g isk syn pu n kt. E n jä m fö re lse av lik h e te r och o lik h e te r m ellan de båda fö rfattarn as arb etsm eto d och beh an dlin g av s to ffe t är av sto rt intresse. I d en näm nda u p p sat­ sen tar M o b e r g upp T o r e Z e tte rh o lm s h isto risk a rom an

V i möts vid Rynge.

Z e tte rh o lm drar i sin rom an en k lar gräns m ellan d et fik tiv a och det do k u m en atarisk a. M o t d etta v ä n d e r sig M o b e rg : d et stö r illu sion en . M o b e rg s r e fle x io n e r krin g Z e tte rh o lm s b o k säger i h ö g grad n ågot om M o ­ b ergs egen syn p å h isto ria o ch illusion.

I in led n in g en till avsn ittet » O lik a slag av källor» n äm n er G E en rad skild a k ällo r, som M o b e rg an­ vänt sig av. B la n d d e k ällor, som saknas och inte

b liv it fö re m å l fö r G E :s b eh an d lin g , v ill jag näm n a särsk ilt en k älltyp , som är lätt att p å visa, n äm ligen d et sm ålän d ska trad itio n sm aterialet. E n sida av d etta är det re lig iö st-k y rk lig a sto ffe t, som o m fattar bl. a. d op , n attvard och k yrk tag n in g. D e n sist­ näm nd a spelar en v ik tig roll fö r K ristin a i

Nybyg­

garna.

N o tis e r om k yrk tag n in g fö r e k o m m e r i tid i­ g a e x c e rp te r i M S V ( 5 :1 o: 1 :8).

Som näm nts är M o b e rg sa m lin g e n system a tisk t ord nad m en ej daterad. Från se tt ett p a r daterin gs- fö rsö k i fö rsta k ap itlet har G E avstått från att tid sb estäm m a m aterialet. A t t sk ap a en k ro n o lo ­ g isk ord n in g , i fö rsta hand av d e t o try c k ta m ateri­ alet, är av sto r b e ty d e lse , ej m inst när d et g ä lle r att kartlägga d e o lik a m aterial- och e x c e rp tse rie rn a , som o fta i sin tu r är sam m ansatta av fle ra sk ild a serier och kan inn eh ålla upp till tre o lik a sid on u m - rerin g ar. Sk ap an d et av en k ro n o lo g i i M o b e rg sa m ­ lin g en är en an gelägen u p p g ift, som m åste g e n o m ­ fö ras fö r r e lle r senare. F ö rst när d etta är g jo r t, kan sam lin gen till fu llo u tn yttjas.

N ä r G E avstår från att a rb eta m ed m aterialet k ro n o lo g isk t får d e tta sjä lv k la rt k o n se k v e n se r fö r b eh an d lin g och u p p läg g n in g ; d e t g ä lle r här när­ m ast kap. » F ö rfattaren och k ällo rn a » . D e t ta in n e­ bär, att sto ffe t i viss u tsträck n in g m åste behan dlas statiskt: u tv e ck lin g ssy n p u n k te n e lle r tid sp e rsp e k ­ tiv et k o m m e r ej i fråga. M ed d etta sam m an h än ger, att u n d ersö k n in g en ten d erar att bli atom istisk: dvs. d et blir d et e p iso d isk a som fram h ävs. D e t k o m m er att han dla om en stak a re p lik e r, om ett m atb o rd e lle r en spis, om ett b rö llo p e lle r en nattvardsgån g, iblan d o m en fig u r. (E tt e x e m p e l, där fö rf. arb etar m ed en stö rre h e lh e t b ö r näm nas : » In d ia n u p p ro re t 1 8 6 2 » .)

N å g r a k ä llk ritisk a p ro b le m tas ald rig u pp till b eh an d lin g i avh an d lin gen . G E g ö r sålu nd a inga k o m m en tarer till m aterialet, till g ru p p e rin g , sid o- n u m rerin g , etc. M o b e rg s eg n a u p p g ifte r om m ate­ rialet ställs inte u n d er d ebatt. K ä llo rn a s in b ö rd es relatio n e r u n d ersö k s inte.

N ä r d e t g ä lle r u rv ale t av d e k ällo r, som G E an vän d er sig av i kap. » F ö rfa tta re n och k ällorn a » fö r att e x e m p lifie ra sin fram ställn in g , b e rö r han inte frågan , vad som bestäm t d e tta urval. T ill den d isp o sitio n , som fö rf. valt, fin n s sk ild a altern ativ: m an kan e x e m p e lv is tänka sig en system a tisk u p p ­ ställning. E n annan lö sn in g v o r e en ko m b in atio n av den fö re lig g a n d e d isp o sitio n en m ed en k ro n o ­ lo g isk u pp ställn in g — m ö jlig även m ed m aterialet o d aterat — v arv id m an fö lje r d e o lik a k ällo rn a s ro ll och fö rän d ra d e b e ty d e lse i de fy ra rom an d elarn a. Y tte r lig a r e ett altern ativ fin n s, m en d e t rö r sig i d etta fall om en k o m m an d e fo rsk n in g su p p g ift: att u n d e rsö k a den

inre

tillk o m sth isto rie n , från v ilk e t G E tvingats avstå. D e tta kan sk e g e n o m att k o m ­ b in era m aterialet i M o b e rg sa m lin g e n , sedan d etta k ro n o lo g isk t b earb eta ts, m ed M o b e rg s tid igare

Recensioner av doktorsavhandlingar

197

fö rfattarskap och u n d ersö k a, h u r U tvan d rarro m a - nen stegvis v ä x t fram ur id ém ässig och m o tiv isk synpunkt. D e tta m åste b li en b åd e spän n an d e o ch intressant u p p gift.

D e t fö rsta av sn ittet i kap. » F ö rfa tta re n och k ä l­ lorna» har G E ru b rice ra t » B e s k riv n in g s b o k e n och N atu rläran ». N . J . B e rlin s

Naturlära

och J . B o lin s

Beskrivningsbok

( » B e s k r ifn in g ö fw e r N o r d - A m e ­ rikas F ö re n ta S tater . . .») har tid igt fångat in tres­ set hos fo rsk a rn a , bland v ilk a särsk ilt B r o r O lsso n kan näm nas. G E kan p å vissa p u n k te r k o m p le tte ra de resu ltat, som redan nåtts. B o lin s b o k har ett speciellt in tresse g e n o m att d en v isar, hu r M o ­ bergs in ställn in g till m aterialet fö rän d ra s, ja, hur v ärd erin gen av d etta o m d ik ta s, v ilk e t k lart fram g år vid en jä m fö re lse m ellan M o b e rg s u ttalan den ö v e r

Beskrivningsboken

i S v D 8 / 2 1 9 4 8 och i

Den okända

släkten

( 19 5 0 ) . M o b e rg s u p p g ifte r stäm m er inte med vad v i v e t o m B o lin s b ok.

» Å k ian ism en o ch b ap tism en » har även b e h a n d ­ lats av sk ild a fö rfa tta re . G E :s fram ställn in g blir här i stort sett ett sam m an fattan d e referat. D e fråg o r, som kan h än föras u n d er d en näm nda ru b rik en , b ed ö m er jag som m y c k e t v ik tiga. D e t relig iö st- kyrk liga m a te ria le t är n ågot m er än d e ta lje r och e p iso d e r: d e t har en ö v e rg rip a n d e b e ty d e lse , som b e rö r u tv an d rarro m an en s alla delar. D e t hade varit syn n erlig en v ä rd e fu llt, o m G E till an aly s tagit upp de o lik a k ällorn a, de o try c k ta o ch tryck ta, och fö rsö k t ställa d em i relation till varand ra. G e o rg e M . Step h en so n s a rb e te

The Religious Aspects of

Swedish Immigration,

som G E ö v e rh u v u d ta g e t inte behan dlar, har fö r M o b e rg sjä lv fått en central b ety d else: d e t beh an d las u tfö rlig t av M o b e r g i ar­ tikeln » H u r k y rk a n fö r fö ljd e de fö rsta em ig ran ­ terna» i D N 9/3 1 9 5 1 och även i u p p satsen » R o ­ m anen om u tv an d rarro m an en » . D e t är fö r ö vrig t det en da arb ete, som näm ns i n ot i e m ig ra n te p o se t

(Nybyggarna,

i :a uppl. s. 96). I d e t e x e m p la r av Step h en son s b o k , som in går i M S V finn s en rad fö rstry k n in g a r, som m ark erar M o b e rg s in tresse för några sp ec iella avsn itt, såsom d en re lig iö sa si­ tuationen i S v e r ig e u n d er 18 0 0 -ta le t, frågan om Erik Ja n se n ism e n sam t fö rh å lla n d e n a in om d en sv en sk -lu th ersk a k yrk an i A m e rik a , m ed nam n som G u s t a f U n o n iu s och Eric N o re liu s . S te p h e n ­ sons b o k är en in fa llsv in k el åt o lik a håll, när d et gäller den re lig iö sa p ro b le m a tik e n i U tv a n d ra rro ­ m anen.

O ck så p ro b le m e n i kap. » B r e v e n från E r ik Ja n - sarna» har u p p m ärksam m ats av o lik a fo rsk a re . G E red o visar resu ltate n av sin a stu d ier av b re v sa m ­ lingen i U p p sa la L an d sark iv , som M o b e r g använt sig av. E tt v ik tig t resu ltat av G E :s u n d ersö k n in g ar är, att han kan v isa p å att M o b e r g fått u p p sla g et till rom an gestalten L a n d b e rg u r b re v e n från E r ik Ja n - sarna. F ö re b ild är u p p en b art en f. d. styrm an L ju n g b e rg från G ä v le .

» R o b e rts s p rå k b ö c k e r» har tid igare i u pp satsen » B ö c k e r n a i A m e rik a b a g a g e t» tagits u pp till b e ­ h an d lin g av B r o r O lsso n , som d o ck inte ku n n at fin n a fö re b ild e rn a till dem . G E har d ä rem o t i M o b e rg s am lingen fu n n it lö sn in g en : näm ligen N ie l­ sen & L u n d b ec k s

Ordbok och Språklära

sam t

Sven sk-Amerikan sk Kokbok,

v ilk a bild ar d en fa k tis­ ka b ak g ru n d en till R o b e rts sp rå k b ö c k e r.

I avsn ittet » U n o n iu s och N o re liu s » v isar G E , att M o b e r g använ t sig av N o r e liu s ’ till en g e lsk a ö v e rsa tta s jä lv b io g ra fi

Early Life of Eric Norelius

som fö rlag a fö r v issa p a rtie r i

Nybyggarna.

D e t g ä lle r bl. a. sk ild rin g en av p a sto r T ö rn e r sam t natt- v ard sep iso d en . M en d essa e p iso d e r fö re k o m m e r även i S te p h en so n s a rb e te , k raftig t fö rstru k n a av M o b e rg . H u r fö rh å lle r sig d e ssa b åd a k ällo r till vara n d ra v id sk ild rin g en i

Nybyggarna?

V ilk e n är den p rim ära källan?

I

Nybyggarna

( 1 . uppl. s. 1 0 0 - 1 0 5 ) fö re k o m m e r en sk ild rin g av en sk allero rm i en m adrass. I U n o ­ nius arb ete

Minnen frän en sjuttonårig vistelse i

Nordvestra Amerika

fin n s en s k a lle ro rm se p iso d och hos N o re liu s en e p iso d m ed en orm i en m adrass. G E h ävdar nu, att d e t inte är U n o n iu s, som lig g e r b ak o m sk ild rin g en i

Nybyggarna

utan en b art N o ­ reliu s (avh. s. 9 1 f.). D e n n a slutsats är fö rvån an d e. I N o r e liu s ’ sk ild rin g talas ald rig om en sk a lle ro rm ; san n o lik t är d et fråg a om en o fa rlig orm . Sk aller- o rm sep iso d en är i själv a v e r k e t en sam m ansm ält­ ning av fy ra o lik a k ällo r: u to m de två näm nda g ä lle r d e t » U r P eh r K a lm s b e sk riv n in g a r från N o r r a A m e rik a » ( M S V 7 : 4 : 1 : 1 0 - 2 1 ) sam t en p e r ­ so n lig o rm u p p le v e lse , u p p en b art från T a y lo rs Falls ( M S V 7 :6 :1 :4 ) . O rm e p iso d e n i

Nybyggarna

har en d ju p sy m b o lisk b e ty d e lse : fö r K r istin a re ­ p re se n te ra r d en d ö d e o rm en » F re sta re n » , » D jä ­ v u le n » , m ed an d et är G u d , som har räd d at hen n e o ch K a r l O sk a r undan d ö d en .

T ill sist skall näm nas ett v ik tig t m aterial av stö r­ re räck v id d : d e t g ä lle r L in c o ln och in b ö rd e sk rig e t. D e tta är b e ty d e lse fu lla re än e x e m p e lv is » In d ian ­ u p p ro re t 1 8 6 2 » , då d et b e rö r en stö rre bak- g ru n d sv e rk lig h e t, bl. a. u tvan d rarn as A m e rik a ­ bild. E n b eh an d lin g av d etta s to ff saknas i G E :s avh an d lin g, från sett n ågot en stak a inlägg, såsom d en in te o v ik tig a re p lik u n d e rsö k n in g e n k rin g K a r l O sk ars m isslyc k a d e v ä rv n in g sfö rsö k . M o b e r g ar­ b etar här m ed sk ild a ty p er av m aterial, v ilk e t g ö r ett stu diu m av

hur

han gått tillväg a sp e c ie llt in tres­ sant. H ä r fö re k o m m e r sålu n d a b revm aterial, så­ som Jo h n O lsso n s b rev, tid n in gar, e x c e rp te r u r sk ild a a rb eten , såsom J . F. R h o d e s och C . C h an - nings v e r k ö v e r in b ö rd e sk rig e t, v id a re o rig in alar­ b ete n m ed fö rstry k n in g a r, såsom A .- E . Stran d s

A

History of The Swedish-Americans of Minnesota

sam t C a rl Sa n d b u rg s sto ra v e rk

Abraham Lincoln.

D e t sistn äm n d a är b e ty d e lse fu llt g e n o m att m an här

d ire k t kan p å visa att San d b u rg p å v e rk a t Lin coln - b ild en i

Nybyggarna.

G E b eton ar fle ra g ån g er i avh an d lin gen (t. ex. s. 7 1 ) , att ett av hans v ik tig aste syften är att visa,

hur

M o b e rg arbetar. M en han har inte tillfred s­ ställande lyckats fö rv e rk lig a d en n a m ålsättning. I avhan dlin gen, särskilt i kap. »F ö rfattaren och k ä l­ lo rn a» , fö re k o m m e r u tsp rid d a k o rta ko m m en tarer e fte r de sk ild a avsn itten — ej sällan f. ö. u p p re p ­ ningar. Förf. bo rd e ersatt av sn ittet »Sam m an fatt­ ning» (m ed utn yttjan d e av tilläm pliga d elar av detta) m ed en en erg isk stu d ie ö v e r M o b e rg s kon stn ärliga te k n ik , som k u n d e sk ett en ligt e x e m ­ p elvis fö lja n d e m o d ell, fö r v ilk e n M S V -m a te ria le t läm par sig: 1) h ur M o b e rg sam lar sitt m aterial 2) h ur M o b e rg arbetar m ed sitt m aterial (g ru p p e­ rin gar, fö rstry k n in g a r, kom m en tarer) 3) ö v e r ­ gån gen till d ik tv e rk e t. — E n system atiserad u n d e r­ sök n in g av h u r k ä llsto ffe t arbetas in i d ik tv e rk e t ku n d e ha sk ett e fter i h u vud sak två m etod er: 1) system a tiserin g av in n eh ållet (typ av lån): fakta, ting, re p lik e r, e p iso d er, h isto risk a sk een d en , g estalter 2) fu n ktio n en i d ik tv e rk e t: s t o ff fö r han d­ lingen, in fo rm atio n , ten d en s, b erättartek n isk fu n k ­ tion, sym b ol, etc. N ä r m an, som G E v an ligtvis g ö r, en dast rap p orterar om ett ting, en re p lik , en ep isod , etc., k o m m er u n d ersö k n in gen i den n a d el att sakna sam m anhang och h elh etsp ersp ek tiv.

En central del av kap. »F ö rfattaren och sp råk et» u tgör beh an dlin gen av det sven sk -am erik a n sk a b la n d sp råk et i U tvan d rarro m an en . G E g ö r ett noggran t re fe ra t av sp råk strid en . H a n når fram till en v ä la w ä g d up p fattn in g, v arvid han p å en p u n k t instäm m er m ed E. H au g en i d en n es k ritik m ot M o b e rg , m en till sist d ock tar ställnin g fö r M o ­ berg. K a p itle t avslutas m ed vad G E kallar » S e n a sp råk liga m an u skrip tän d rin gar». G E tar upp tre o lik a slag av än drin gar, m en utan att ange vad som v arit b estäm m an de fö r d etta urval. U n d e r ru b ri­ ken » P reciserin g ar och tillägg» b eh an d lar han till- lägg i fo rm av a d je k tiv och andra bestäm ningar. G E talar om » talrik a exe m p e l» p å sådana b estäm n in g­ ar (s. 2 0 7 ). D e t hade här v arit n öd vän d igt m ed en p rec isare u n d ersö k n in g , någon fo rm av fr e k v e n s ­ u n d ersö k n in g , båd e när d et g ä lle r an talet än d­ rin gar i m an u skrip t och k o rre k tu r och v id are b e ­ träffan d e an talet tillagda bestäm ningar. J a g har g jo r t en stick p ro vsu n d ersö k n in g och gått igen om d e 50 fö rsta sid orn a av m an u skrip ten till

Utvand­

rarna

och

Sista brevet till Sverige

sam t av i :a k o r ­ re k tu re t till d en sistn äm n da b o k en o ch har d ärvid jä m fö rt antalet tillägg av b estäm ningar m ed an talet stryk n in g ar av bestäm ningar. D e t visar sig, att an­ talet stryk n in g ar i

Utvandrarna

är fy ra g ån g er, i

Sista brevet till Sverige

d u b b elt så sto rt som antalet tillägg. K o r re k tu r e t till den sistn äm n da rom an en in n eh åller 2 - 3 än drin gar p e r sida. A v d essa kan fö r d e fö rsta 5 0 sid o rn a en dast en en da b eteck n as som

ett tillägg. A n ta le t tillägg av b estäm n in gar är så­ lund a ingalu n d a talrik t, tvärto m m y c k e t litet i jäm ­ fö r e ls e m ed d en m o tsatta ten d en sen : näm ligen den sp råk lig a k o n c en tration ssträvan .

I d etta kap ite l tar G E även upp d ialek tin slag et. Fram ställn in gen har här b liv it alltfö r lö slig och sum m arisk. O m d en n a typ av p ro b le m tas upp, m åste d e t — alld eles som k rä v d e s o van — ske m ed e x a k tare u n d e rsö k n in g sm e to d e r än vad som nu b liv it fallet. G E säger, att d e t sm ålän d sk a d ia­ lek tin slag et är » p lau sib elt» (s. 1 9 1 ) . M e n fö r att styrk a detta g ö r han sjä lv in gen u n d ersö k n in g o ch hän visar ej h eller till n ågot annat v e te n sk a p lig t arb ete. G E hävdar bl. a. (s. 18 4 ) , att M o b e r g k o n ­ se k v e n t an vän d er sig av d ialek tin slag i d ialogern a. D e tta stäm m er ingalun da: se e x e m p e lv is d ia lo g e r­ na i

Utvandrarna

(» F rä m lin g e n » , i :a uppl. s. 3 i 4 f f . ) o ch i

Nybyggarna

(T ö rn e r, i :a uppl. s. 8 7 -9 8 ). M an m åste v id a re , v ilk e t G E e j g ö r, sk ilja m ellan sm ålän d ska d ialek to rd och fo lk lig t tal­ språk. Jä m fö r a n d e sy n p u n k te r hade v arit v ä rd e fu l­ la. Sålu n d a k u n d e G E ha jä m fö rt d e avsn itt u r » T o r r som m ar», som han citerar i kap . » O m a rb e t­ ningar och m a n u sk rip tv e rsio n e r» , m ed den slu tli­ ga v e rsio n e n i rom an en

Utvandrarna.

T e n d e n se n är klar: en u tv eck lin g har sk e tt m ot en stö rre an­ vän d n in g av talspråk. S p e c ie llt m o tiv era d had e en jäm fö ran d e u n d ersö k n in g m ed någon av M o b e rg s tid igare h isto risk a ro m an er, e x e m p e lv is

R id i natt,

varit. V id en jä m fö re lse m ellan d ialo gen i d en sistn äm n da b o k en och e m ig ra n te p o se t kan m an g ö ra en rad in tressan ta iak ttag elser.

I slu tk ap itlet » R o m a n g e sta lte rn a och d eras u t­ v eck lin g » k o m m e r fö rf. in p å M o b e r g och rättsaf- fä rern a u n d er 19 5 0 - ta le t. D e tta s k e r i an slutning till beh an d lin gen av n ågra av rom an v e rk e ts h u ­ vu d g estalter. G E re d o g ö r fö r ö v rig t i sin av h an d ­ lin g p å sam m anlagt m er än 2 0 o lik a ställen , i lö ­ p a n d e text och i n o ter, fö r M o b e rg s d eb a ttin läg g och en gagem an g. G E u n d v ik e r d o c k att ta ställ­ ning. H an k o n statera r sålund a: » E n u n d ersö k n in g h u ru vid a M o b e rg s en g ag em an g i o lik a rättsa ffärer u n d er 19 5 0 - ta le t återsp eg las i hans em ig ran tep o s lig g er u tan fö r ram en fö r m in fram ställn in g .» (S. 2 7 9 .) Sam tid igt hävd ar han d o c k , att »rättsvär- naren » M o b e r g » sk ym tar» såväl b a k o m U lrik as som K ristin as g e sta lte r o ch tan kar (s. 2 4 9 , 3 2 6 ). I d etta lig g e r o n e k lig e n en m o tsäg else. J a g fin n er, att d et v arit an geläget, att fö rf. fö rsö k t k o m m a fram till en sam lad b ed ö m n in g av p ro b le m e t. D e t är här inte fråg a o m att sö k a m o d e lle rn a b a k o m de o lik a ro m an g estalte rn a e lle r g ö ra jä m fö re lse r m e l­ lan d essa och M o b e r g själv . V a d d e t g ä lle r är att system atisk t u n d e rsö k a d et sam h ällsk ritisk a m ate­ rialet i e m ig ra n te p o se t u n d er jä m fö re lse m e d M o ­ b erg s jo u rn alistik från 19 5 0 - ta le t. E n g e n o m g å n g visar, att d e t i de tre sen are ro m an d elarn a finns o m k rin g 2 0 p a ssag er m ed m ot S v e r ig e rik tad kr i­

Recensioner av doktorsavhandlingar

1 99

tik. S ä rsk ilt g iva n d e är att jä m fö ra d e ssa avsn itt

med artik larn a i b o k en

Att övervaka överheten

( 19 5 3 ). M in slutsats b lir, att M o b e rg s p u b lic isti­ ska en gagem an g i rä ttsrö ted eb atten klart avsp eglas i

Romanen om utvandrarna.

J a g skall av slu ta m ed några sam m an fattan d e sy n ­ pu n kter. D e t fö rsta k ap itlet, » E m ig ran tep o se ts till­ ko m sth istoria» , är avh an d lin gen s k an sk e främ sta: G E har här nått en rad resu ltat, som k o m m e r att bli beståen d e. I kap. » F ö rfattaren o ch k ällorn a» finns även en rad v ä rd e fu lla slu tsatser, d är G E klart k u nn at v isa på sam b an d et m ellan k älla och d ik tverk . M en å an d ra sidan finn s i d e tta k ap ite l vissa lu c k o r och svag h eter såväl i d en m eto d isk a u ppläggn in gen som i m aterial- och k ällb eh an d - lingen. I kap. III, » O m a rb etn in g ar och m an u ­ sk rip tversio n er» jä m fö r fö rf. tid iga rom an u tk ast, som han spårat i o lik a tid sk rifte r, m ed d en slu tliga version en . G E har p å d etta sätt m ed fle ra g o d a resultat k u n n at b e ly sa fö rän d rin g ar i p e r s o n s k ild ­ ring och re p lik e r, som sk ett u n d er o m arb etn in g ­ arnas gång. K a p . I V , » F ö rfa tta re n och sp rå k e t» , b ed ö m er jag som ett av b o k e n s svag are p a rtier. I kap. V , » R o m a n g e sta lte rn a och deras u tv e c k ­ ling», har G E lagt h u v u d v ik te n v id teck n in g en av K arl O sk ars och K ristin as g estalter. S ä rsk ilt b e ­ träffande K r istin a och h en n es u tv e ck lin g g ö r fö rf. flera fin a p s y k o lo g isk a iak ttagelser.

M ed d en g e n o m g å n g som g jo r ts , an ser ja g m ig ha visat, att d et i G E :s av h an d lin g finns ett antal svaga p u n kter. T ro ts d essa in vän d n in g ar, som varit dels av p rin c ip ie ll natur, såsom p å p e k a n d e t av bristen p å p e rs p e k tiv o ch u tb lic k , d els p u n ktvis fram förd k ritik , är d o c k m itt h e lh e tsin try c k p o si­ tivt. B ris te r n a balan seras av b e ty d a n d e fö rtjä n ste r. U tö v e r vad som o van sagts kan fram h ållas fö l­ jande. Inom d e t avgrän sad e o m rå d e , som G E valt till sitt, arb etar han i d e t sto ra h e la m ed säk erh et och m ed g o tt o m d ö m e. A v h a n d lin g e n präglas av go d m aterialk än n ed o m o ch av no ggran n h et. D is ­ position en är ö v e rs ik tlig o ch p e d a g o g isk , sp råk et vårdat, k lart o ch lättfattligt. G u n n a r E id e v a lls av­ handling har såsom v e te n sk a p lig t fö rstlin g sv e rk inom sitt o m råd e karak tären av p io n jä r v e rk och är som sådant av g ru n d läg g an d e b e ty d e lse fö r d en fo rtsatta fo rsk n in g e n k rin g V ilh e lm M o b e rg s fö r ­ fattarskap.

T horbjörn Lengborn

K erstin M u n c k :

Gyllenstens roller. En studie över

tematik och gestaltning i Lars Gyllenstens författar­

skap.

C W K G le e r u p B o k fö r la g . Lu n d 1 9 7 4 .

»Jag sk riv e r e g e n tlig e n inte b ö c k e r — jag fö r sö k e r b ygga upp ett fö rfa tta rsk a p » , har G y lle n ste n fle ra g ån ger fö rk la ra t (avh. s. 26 ). K e rs tin M u n c k har

h e lh jä rta t tagit k o n se k v e n se n av d en n a d e k la ra ­ tion. »Läsaren fö ru tsä ttes d eltag a i ett sto rt u p p ­ lagt e x p e rim e n t» , k o m m en terar hon, » och fö r d e t­ ta k rävs läsn in g av sam tliga b ö ck e r» (2 7 ). D e t g ä lle r inte bara d e sk ö n litte rära v e rk e n , u n d e r­ stry k e r h on , utan o ck så G y lle n ste n s eg n a k o m ­ m en tarer i sep arata artiklar. » T illsam m an s u tg ö r v e rk e n och k o m m e n ta re rn a ett

helt

fö rfattarsk a p » ( 1 3 ) . S jä lv le v e r K e rstin M u n ck upp till d e ssa k rav som in gen annan. In te ens H a n s Isak sso n , som i sin (sam tidiga) avh an d lin g H ä n g iv e n h e t och d i­ stans o ck så sp än n er ö v e r G y lle n ste n s h ela fö rfa t­ tarskap, sp ela r så su v erän t - och så g ä rn a - ö v e r fle ra te x te r sam tid igt. Ä v e n om Isak sson kan sk e far ut m e r av sin u n d ersö k n in g , har m an in try ck e t att K M »kan» G y lle n ste n s te x te r ännu b ättre.

S o m fram g år av titeln , är d e t em e lle rtid bara

en

asp ek t av fö rfa tta rsk a p e t som K M beh an d lar, om o ck så en v ik tig sådan. Ä v e n på annat sätt är äm n et in sk rän k t. D e t g ä lle r d en » tem atik » som u n d e r­ ru b rik e n talar om . K M b efattar sig inte m ed t. ex. » tid en s, fö rä n d e rlig h e te n s och d ö d en s p ro b le m » utan b ara m ed d e båda tem ata, som hon an ser v ara ro llte k n ik e n s sjä lv a fö ru tsättn in g ar och som hon kallar » valfrän d ska p » och » tro lö sh et» (s. 8 1 - 8 2 ; jfr nedan). H o n hävdar e m e lle rtid , att d essa är fö rfattarsk a p ets » h u v u d tem ata», något m an har an led n in g ställa sig tv ek sam till, sedan H a n s Isa k s­ son v isat, att d etta m ed lik a sto r rätt lå ter sig sägas om tem atik en h än g iven h et o ch distans.

D e t an dra k ap itlet i K M :s avh an d lin g, E tt h elt fö rfattarsk a p , är själv t lå n gtifrån h e lg ju te t. G y lle n ­ stens p lan er p å att b y g g a e tt h elt fö rfattarsk a p näm ns b ara i fö rb ig å e n d e ; i stället b estår stö rre d elen av k ap itlet av en sam m an ställn in g d els av G y lle n ste n s m ån ga fö rsö k att v ä g le d a sin a läsare till en rätt u p p fattn in g av ro llta g an d et, d els av hans uttalan den om sitt fö rh å lla n d e till sin p u b lik (se s. 3 1 , där d en n a d isp o sitio n — fö r se n t — k larg ö rs). B å d a d essa äm n en är fö rv isso re la te ra ­ d e till tan k en p å fö rfa tta rsk a p e t som ett h elt, m en fram ställn in g en g ö r ald rig d etta k lart; k a p it­ le t är v a rk e n p e d a g o g isk t e lle r strin gen t u p p b yg g t. B e stä m m a n d e fö r kap. 3 , R o llte k n ik e n s fö ru t­ sättningar, är p rin c ip en att d e t b ygg ts nästan helt p å G y lle n ste n s

egna

u ttalan den ( 1 2 ) D e t är inte o rim lig t, e fte rso m han yttrat sig m y c k e t i sak en , m en resu ltate t b lir m in d re g iva n d e . F ö r det fö rsta är d e ssa fö ru tsä ttn in g ar red an väl kän da, d els just g e n o m G y lle n ste n s eg n a d e k la ra tio n e r, d els g e n o m H a n s -E rik Jo h a n n e ss o n s avh an d lin g S tu d ie r i Lars G y lle n ste n s e s te tik ( 1 9 7 2 ) , d är fö r ­ utsättn in g arn a an alyseras n ärm are (Isak sso n har sedan ännu en g ån g g jo r t om u n g efär sam m a g a t­ lo p p .) F ö r d et an d ra b e h ö v e r G y lle n ste n natu r­ lig tv is in te v a ra d en bäste in tro d u k tö re n till sina lä ro m ästa re; hans yttran d en kan ju in sk rä n k a sig till att han läst d en e lle r den b o k en . O m t. ex.