Certifiering av träbyggsystem för export till Norge, : Slutrapport TräCentrum Norr, augusti 2016.

(1)

1

Certifiering av träbyggsystem

för export till Norge

Slutrapport

Anders Gustafsson

SP

(2)

(3)

1 Förord

Att bygga med trä är något som Norge, Finland och Sverige delar som tradition. Trots

detta är det inte enkelt att tillverka byggnadselement i det ena landet och sälja i det

andra. I detta projekt har vi fokuserat på certifieringsprocessen för tillverkande

företag i TCN och på vilket sätt processen påverkar deras export till Norge. Norge har

behållit stora delar av sin egen byggnorm och sina egna certifieringsregler vilket gör

det hela lite mera besvärligt.

Arbetet har finansierats av TräCentrum Norr och deltagande företag.

Ett stort tack riktas till industrireferensgruppens deltagare för värdefulla synpunkter

och insatser under arbetets planering och genomförande: Per-Olov Landstedt,

Derome-Plusshus, Greger Lindgren, Martinsons Byggsystem och Helena Lidelöw,

Lindbäcks Bygg

Skellefteå augusti 2016

Anders Gustafsson, SP

(4)

(5)

3 Innehåll

Förord ... 1

1. Bakgrund, syfte och avgränsningar ... 4

2. Tekniskt Godkjenning och tillvägagångsätt för att få ett godkännande ... 4

3. Godkännandedokumentets innehåll ... 5

3.1 Produktbeskrivelse ... 5

3.2 Produktegenskaper ... 5

3.3 Bruks- och installationsbeskrivningar ... 6

3.4 Produktionskontroll (beskrivelse av egenkontrollsystem och eventuella

tredjepartskontroller) ... 7

3.5 Publicering och giltighet ... 7

(6)

4 1. Bakgrund, syfte och avgränsningar

En export till Norge innehåller problem på två nivåer oavsett om det handlar om

planelement eller volymelement: dels godkännandet av byggprodukterna i sig,

dels godkännandet av byggprodukterna sammansatt till en helhet inklusive

installationer. Planelement är antingen väggar, tak eller golv. I den mån de

förses med installationer blir de en komponent med ett mer komplicerat tekniskt

innehåll.

Att bygga med volymer innebär att prefabriceringsgraden är mycket hög.

Ledningar dras in, avlopp läggs, ytskikt görs klara osv. Att göra volymen klar i ett

land och frakta eller exportera den till ett annat är mycket svårt. Det beror på att

de nordiska länderna, trots europeiska regler, har olika tolkningar av de

europeiska regelverken. Projektet fokuserar på tekniska egenskapskrav och de

därtill kopplade tester som kan komma att krävas

Syftet med projektet är att bredda marknaden för träförädling i norra Sverige samt

att öka kunskapen om de tekniska hinder som föreligger vid handel med

byggprodukter över gränsen Norge-Sverige. Projektet har avgränsats till att

omfatta till av företgens gemensamma produkter och frågeställningar.

2. Tekniskt Godkjenning och tillvägagångsätt för att få ett

godkännande

Ett SINTEF Teknisk Godkjenning (TG) är ett dokument där byggprodukten har

utvärderats att ha bestämda funktioner och uppfyller de norska kraven angivna i

byggteknisk forskrift (TEK10) för de användningsområden som angivits i

godkännandedokumentet. Godkännande anger också att byggprodukten uppfyller

ställda krav på produktdokumentation i förhållande till produkter till byggnadsverk

(DOK).

Teknisk godkjenning är en frivillig dokumentation men i många fall underlättar

Teknisk Godkjenning byggprocessen. P

rodukter som skall CE-märkas eller har en

CE-märkning tjänar Teknisk Godkjenning som ett tilläggsdokument som visar at

produktet överensstämmer med kraven i norska regelverk. CE-märkt produkt innebär

inte automatiskt att produkten uppfyller norsk norm. CE-märkningen anger att

produkten får säljas och marknadsföras i Norge. En jämförelse kan göras med

beteckningen ”Typgodkända” produkter i Sverige.

Teknisk Godkjenning riktar sig mot den norska marknaden och omfattar alla typer av

byggvaror, komponenter och byggsystem. Teknisk Godkjenning omfattar gamla såväl

nya produkter och gäller både för norskproducerade byggvaror såväl som för

(7)

5 Ett godkännandedokument innehåller all relevant fakta med avseende på

egenskaper, användning och miljöpåverkan. Godkännande skall även innehålla

information om hur tredjepartskontroll skall utformas.

För att få ett Tekniskt Godkjenning i Norge skall tillverkare kontakta SINTEF i Norge

och starta upp en ansökningsprocess. Omfattning och kostnad beror av produkten

och produktens omfattning. I ett första steg kan förutom företagsinformation följande

dokumentation vara aktuella; produktbeskrivning, produktegenskaper och hur de

verifierats, användningsområde, installationsbeskrivning och produktionskontroll.

Insänt material utvärderas av SINTEFs personal varvid kompletterande uppgifter kan

komma att behövas vilket slutligen ger ett godkännande.

3. Godkännandedokumentets innehåll

3.1 Produktbeskrivelse

Detaljerad specifikation av ingående material och komponenter i produktet samt

detaljerade ritningar.

3.2 Produktegenskaper

Produktegenskaper skall verifieras via provningar eller beräkningar och

dokumentationslista skall ligga till grund för godkännandet.

Produktionsegenskaper skall omfatta:

Bärförmåga

I denna del av Godkjennandet kan det anges att specifik dimensionering görs för

varje enskilt objekt. Altenativt kan bärförmågan anges för ”standardsortimentet ” och

där bärförmågan anges exempelsvis för bjälklag i form av maximal nyttig last,

maximal snölast för tak, vertikal och horisontell kapacitet för stolpar/meter vägg.

Beräkningar skall vara utförda enligt gällande norska normer; det vill säga NS-EN

1991-1 och NS-EN 1995-1 inkluderat nationellt tillägg NA. Beräkningar angivna i

Byggforskseriens anvisningar kan användas som referenser, och ersätta egna

beräkningar. Provningar av bärförmågan krävs endast i undantagsfall eller om

specifika provningsvärden vill tillgodoräknas i Godkjennandet.

Säkerhet vid brand

Brandmotstånd skall klassas enligt NS-EN 13501-2 på basis av provning, eller

beräkning enligt relevant beräkningsstandard (NS-EN 1995-1-2 för träkonstruktioner

). Verifiering görs av deklarerat värde för angiven konstruktion. Om brandmotstånd är

angivet i Byggforskserien för aktuell konstruktion kan detta värde användas.

Egenskaper vid brand för varje material och komponent skall normalt klassas enligt

NS-EN 13501-1. For de vanligaste materialen framgår klassificeringen av en

produktstandard.

Hälsa och miljö

För alla material och komponeter skal minimum följande egenskaper vara

dokumenterat:

(8)

6 • Innehåll av hälso- och miljöfarligta kemikalier.

• Påverkan på inneklimat (emissioner till luft). Gäller enbart material innanför

ångspärren.

• Påverkan på jord och grundvatten (takavvattning, avrinning från fasader mm)

• Avfallshantering

Regn- och lufttäthet

Byggforsk gör bedömning av täthet utifrån redovisade ritningar. För nya

konstruktionslösningar kan provningar erfordras i laboratorie eller i fält.

Ljud

Förväntade luftljuds- och stegljudsnivåer skall anges för delar där det krävs.

Verifiering kan ofta göras med hjälp av referens till Byggforskseriens anvisningar. För

andra konstruktioner krävs provningar. För byggmoduler i flera våningar krävs

normalt fältmätningar. Mätningar och klassificeringar görs enligt NS-EN ISO 140 och

717 samt NS 8175.

Värmeisolering och energi

värden skall beräknas utifrån NS-EN ISO 6946. Normalt kan referenser till

U-värden angivna i Byggforskseriens anvisningar användas. Köldbroar skall beaktas i

erforderliga omfattning.

Brukbarhet och beständighet

Beständighet värderas normalt av Byggforsk på basis av produktbeskrivning och

materialspecifikationer. För nya material och komponenter med okänd beständighet

kan specifika utredningar, provningar krävas.

Våtrum

Våtrumskonstruktioner skal normalt omfattas av godkännande av byggnadsvolymer

när våtrummen produceras i fabrik och tillhörande material och komponenter skall

specificeras. Ett antal egenskaper för material och komponenter (tätskikt,

sanitetsinstallationer etc.) är dokumenterat i SINTEF Produktsertifikat eller SINTEF

Teknisk Godkjenning behövs normalt ingen ytterligare verifiering av egenskaper,

förutsatt at våtrummet utförs enligt användning av godkända produkter. Utförandet av

våtrum skal följa principerna som angetts i Byggforskseriens anvisningar, och det

skall bl.a. föreligga detaljerade beskrivningar/kontroll för utförandet av

våtrumsmembraner, lutningar och montage av sanitetsprodukter.

3.3 Bruks- och installationsbeskrivningar

Som underlag till bedömning av brukbarhet används primärt angivna

konstruktionsdetaljer. Om det föreligger speciella anvisningar för montage, transport,

lagring etc. skall det kopior medsändas ansökan.

(9)

7 3.4 Produktionskontroll (beskrivelse av egenkontrollsystem och

eventuella tredjepartskontroller)

Alla konstruktionssystem med SINTEF Teknisk Godkjenning skall ha en övervakande

produktionskontroll. Kontrollen skal göras av SINTEF Byggforsk eller ett annat

angivet teknisk kontrollorgan i den europeiske byggvaruförordningen. Övervakande

produktionskontroll genomförs som fabriksbesök minst en gång per år.

För ett godkännande kan färdigställas skall ett inledande fabriksbesök genomföras

av Byggforsk. När Byggforsk inte själv skall vara övervakande kontrollorgan görs det

inledande fabriksbesöket förslagsvis med kontrollorganet som senare skall göra den

löpande övervakande produktionskontrollen.

Producenten skall ha en dokumenterat kontrollplan för sin produktion av

elementer/moduler. Kontrollplanen skall beskriva vilka kontroller som göras i

produktionen, när, vem som har ansvaret, hanetring av fel och arkivering.

3.5 Publicering och giltighet

Lista över giltiga Tekniska Godkjenningar publiceras på SINTEFs hemsida

(

www.sintefcertification.no

). Ett godkännande gäller under 5 år och uppdateras om

vid förändringar. Om leverantör av produkten inte upprätthåller de krav som angivits i

dokumentet kan godkännandet dras in.

4. Kostnader (2014)

Kostnaderna varierar beroende på omfattning av underlag samt vilka underlag som

redan finns tillgängligt. Kostnaden beror även av hur stor vägledning sökande

behöver. Kan Byggforskseriens anvisningar eller hänvisningar till befintliga TG

användas i stor omfattning minskar det tidsåtgången och därmed kostnaderna.

Erfarenhetsmässig kan totalkostnaden för utarbetande av en godkännande for ett

elementsystem förväntas bli i storleksordningen minst NOK 250 000 exkl. skatt.

Motsvarande för byggmoduler är cirka 400000 NOK.

Kostnaden för årlig övervakande produksjonskontroll med fabriksbesök baseras på

nedlagd tid och resekostnader. Därutöver tillkommer en årlig administrationsavgift på

cirka 15000 NOK per år.

(10)

SINTEF Byggforsk er norsk medlem i European Organisation for Technical Approvals, EOTA, og European Union of Agrément, UEAtc

Referanse: Godkj.102000961-2 Kontr. 102000961-1 Emne:Prefabrikerte trehusmoduler Hovedkontor:

SINTEF Byggforsk

Postboks 124 Blindern – 0314 Oslo

Telefon 22 96 55 55 – Telefaks 22 69 94 38 Firmapost: byggforsk@sintef.no www.sintef.no/byggforsk

Trondheim: SINTEF Byggforsk 7465 Trondheim

Telefon 73 59 30 00/33 90 – Telefaks 73 59 33 50/80 © Copyright SINTEF Byggforsk

1. Innehaver av godkjenningen AS Kodumaja Betooni 2 Tartu 51014, Estland www.kodumaja.ee 2. Produsent

- Kodumajatehase AS, Tartu, Estland - OÛ KM Element, Tartu, Estland

3. Produktbeskrivelse

3.1 Generelt

Kodumaja trehusmoduler er et konstruksjonssystem basert på fabrikkfremstilte husmoduler med trekonstruksjoner i vegger og etasjeskillere. Modulene leveres fra fabrikk med vinduer og dører, ferdig ut- og innvendig kledning samt tekniske installasjoner. Også utstyr som kjøkkeninnredning og baderomsutstyr kan inngå i leveransen fra fabrikk. Modulene kan leveres med maksimal bredde 5,3 m, lengder inntil 14,5 m, og høyde inntil 3,8 meter.

Produksjonen av modulene er prosjekbasert, og tilpasses hver enkelt byggesak. Godkjenningen omfatter standard utførelse av konstruksjonssystemet, dvs. veggkonstruksjon og etasjeskillere, inkludert våtrom, og sammenføyning av moduler og tilslutninger til fundament. Spesifikasjon av de enkelte materialer og komponenter som inngår i konstruksjonssystemet er vist i tabell 1.

Godkjenningen omfatter ikke utstyr som kjøkkeninnredning og baderomsutstyr overflatematerialer, vinduer og dører samt andre supplerende komponenter og konstruksjoner som trapper, balkonger og elektriske installasjoner. Godkjenningen omfatter heller ikke taktekning og takdetaljer som utstikk, takrenner og nedløp, som også prosjekteres og utføres spesielt for hvert enkelt byggeprosjekt.

3.2 Veggkonstruksjoner

Fig. 1 - 3 viser prinsipiell oppbygning av yttervegger, innvendige skillevegger og leilighetsskillevegger/modul-skillevegger. Vegghøyden er normalt tilpasset en romhøyde på ca. 2,5 m. Fig. 4 viser vegg mellom moduler.

Fig. 1 Standard yttervegg

SINTEF Certification

Nr. 2485

Utstedt: 22.05.2007 Revidert: 05.11.2013 Gyldig til: 01.01.2018 Side: 1 av 8

SINTEF Byggforsk bekrefter at

Kodumaja trehusmoduler

tilfredsstiller krav til produktdokumentasjon gitt i Plan- og Bygningsloven og tilhørende Forskrift om tekniske krav til byggverk (TEK10) med egenskaper, bruksområder og betingelser for bruk som angitt i dette dokumentet

(11)

SINTEF Teknisk Godkjenning - Nr. 2485 Side 2 av 8

Tabell 1

Kodumaja Trehusmoduler. Materialspesifikasjoner

Material / komponent Spesifikasjon (Ikke angitte materialdimensjoner skal være som spesifisert i ”Standard konstruksjonsdetaljer” eller spesifikt for hvert enkelt byggeprosjekt)

Prodok- matrise

Bærende komponenter

Trevirke i vegger,

bjelkelag og tak Konstruksjonsvirke i henhold til NS-EN 14081/NS-EN 338. Fuktinnhold maks 18 %. 017 Bjelkelag med I-bjelker Masonit I-bjelker i henhold til ETA 04/0012 017 Taktro 18 mm sponplater type P5 i henhold til NS-EN 13986 023 Undergolv 22 mm golvsponplater type P6 i henhold til NS-EN 13986. 023

Isolasjonsmaterialer

Varmeisolasjon

Saint-Gobain Isover mineralull i henhold til EN 13162 og sertifikat nr. C248/03 fra VTT.

Type KL-A med λD = 0,035 W/mK for isolasjon mellom stendere og bjelker (densitet ≥ 16 kg/m3).

Type RKL med λD = 0,031 W/mK for utvendig tilleggsisolasjon på yttervegger (densitet 60 kg/m3)

Type VKL med λD = 0,032 W/mK til underside av etasjeskiller over fundament (densitet 130 kg/m3)

001

Sperresjikt

Dampsperre 0,2 mm polyetylenfolie Rani MOBar SITAC 3189/90, TG 20201. 008 Vindsperre Tyvek 2460B produsert i henhold til NS-EN 13859-2, TG 2043 004

Kledninger

Utvendig kledning Min. 19 mm kledningsbord med kvalitet tilsvarende NS 3186. 019 Utvendig underkledning 8 mm tykke OSB plater type OSB/3 i henhold til EN 13986, formaldehydklasse E1. 024 Innvendig kledning

Min. 10 mm sponplater type P1 i henhold til EN 13986, formaldehydklasse E1. 12,5 mm gipsplater type A i henhold til EN 520

12,5 mm og 15 mm tykke gipsplater type DF i henhold til EN 520 Bolderja OSB/3 ECO, TG 20155

028

Festemidler

Spiker og beslag Spiker og beslag for feste av utvendig kledning, forankringer og lignende skal være varmforsinket _{eller ha tilsvarende god korrosjonsbeskyttelse} Lim til golvplater CascolLin Object 3459, Casco Proff Solid 3480

Våtrom

Påstøp, golv

Mira 6998 betomix Quick Weber Vetonit 5400 Kiilto 70

Topcem pronto Heikki Haru Oy/Mapei

051

Membran i baderom Mira 4400 Multicoat og 4410 Vapourstop i henhold til ETA-09/0156 Avrettingsmasse Mira X-plan avrettingsmasse i henhold til EN 13813

Innvendig kledning 12,5 mm gipsplater type A eller DFi henhold til NS-EN 520 014 Vannrør Roth Multipex rør i samsvar med SINTEF Produktsertifikat 2556

Avløpsrør Uponor HTP PP avløpsrør i henhold til InstaCert 4010, 4032, 4048, 4064 Golvsluk Serres i samsvar med SINTEF Produktsertifikat nr. 0444 _{Forhøyningsring i samsvar med SINTEF Produktsertifikat 0466}

Materialer for branntetting av gjennomføringer

Essve Squeezer A-PF55 i henhold til sertifikat nr. 339-01/08 fra EstCert OÜ (plastrør)

Branntettingssystem Kniparen i henhold til SINTEF Produktdokumentasjon nr. SINTEF AA-102 (kabelgjennomføring)

ESSVE Fogskum 90 i henhold til SINTEF produktdokumentasjon nr. SINTEF AA-022

Fugemasse Soudal Firecryl FR i henhold til EN 1366 eller tilsvarende Fire Rating: Draft European Commission Decision RG N170 REV 1

(12)

Fig. 2

Alternativ yttervegg

Fig. 3

Standard innervegger

Bærende vegger har stenderdimensjon 45 x 95 mm

Fig. 4

Standard vegg mellom moduler

Fig. 5

Standard etasjeskille over fundament

3.3 Etasjeskillere

Fig. 5 – 8 viser prinsipiell oppbygning av etasjeskiller over fundament, modulskiller og våtrom. Konstruksjonene er basert på trebjelker i avstand c/c 600 mm med dimensjoner og spennvidder i henhold til Byggforskseriens Byggdetaljer 522.351 for konstruksjonstre og SINTEF Byggforsk Teknisk Godkjenning for I-bjelker.

(13)

Fig. 6

Standard etasjeskille – heltrebjelker

Fig. 7

Standard etasjeskille – I-bjelker.

Fig. 8

Standard etasjeskille over fundament (våtrom).

3.4 Tak

Takkonstruksjon over modulene spesifiseres spesielt for hvert enkelt prosjekt. Fig. 9 viser prinsipiell oppbygging av tak med lufting. Flate tak skal utføres med innvendig nedløp.

Fig. 9

(14)

3.5 Konstruksjonsdetaljer

Detaljert utførelse av bygningsmodulene og tilhørende sammenføyningsdetaljer er beskrevet i ”Standard konstruksjonsdetaljer for Kodumaja trehusmoduler tilhørende Teknisk Godkjenning 2485”. Den versjonen av konstruksjonsdetaljene som til enhver tid er arkivet hos SINTEF Byggforsk utgjør en formell del av godkjenningen.

4. Bruksområder

Kodumaja trehusmoduler kan brukes til oppføring av bolighus, inkludert boliger i flere etasjer med vertikale og horisontale leilighetsskiller. Bæreevne og brannmotstand prosjekteres ut fra bygningens størrelse for hvert enkelt byggeprosjekt. Modulene kan også anvendes til andre typer bygg enn boliger, forutsatt at egenskapene vurderes spesielt i hvert enkelt tilfelle når det stilles andre krav enn det som gjelder for boliger.

5. Egenskaper

5.1 Bæreevne

Bæreevne til bærende vegger og tak dokumenteres spesielt for hvert enkelt prosjekt ved beregning i henhold til NS-EN 1991-1 og NS-NS-EN 1995-1. Dersom det ikke gjøres andre beregninger kan dimensjonerende kapasiteter for standard veggkonstruksjoner utenom dør- og vindusåpninger som angitt i tabell 2 – 5 anvendes. Tabell 3 – 5 viser bæreevne i ulykkestilstand brann.

Dimensjonerende horisontal vindlastkapasitet i henhold til NS-EN 1991-1-4 for modul-vegger kan regnes å være minimum 3,0 kN/m i veggplanet for veggpartier med lengde minst 1,2 m.

Bæreevne ved vindlast vinkelrett på ikke bærende yttervegger kan regnes å være tilfredsstillende for alle aktuelle dimensjonerende vindlaster.

Standard bjelkelag av heltre i etasjeskillere dimensjoneres i henhold til Byggforskseriens Byggdetaljer 522.351 for bjelkelag av konstruksjonsvirke. For bjelkelag av I-bjelker bestemmes spennvidden i henhold til ETA 12/0018 for Masonit bjelker. Nyttelast for etasjeskillere er kategori A i henhold til NS-EN 1991-1, dvs. 2,0 kN/m2_{jevnt fordelt}

last og 2,0 kN punktlast.

Dimensjonerende horisontal vindlastkapasitet for etasjeskillere i horisontalplanet kan regnes å være minimum 2,0 kN/m såfremt det ikke gjøres særskilte beregninger i hvert enkelt tilfelle.

Tabell 2

Dimensjonerende vertikale lastkapasiteter i

bruddgrensetilstand for standard veggkonstruksjoner

uten åpninger, beregnet i henhold til NS-EN 1995-1-1.

Veggtype Dim. kapasitet, kN/m Vegghøyde 2,4 m 2,5 m 2,6 m Yttervegger 45 x 170 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: - Lastvarighetsklasse A, langtidslast - Snølast

- I kombinasjon med 1,0 kN/m² vind- kasthastighetstrykk 105 131 85 101 126 80 98 122 74 Konstruksjonsvirke C24: - Lastvarighetsklasse A, langtidslast - Snølast

- I kombinasjon med 1,0 kN/m² vind- hastighetstrykk 129 162 111 125 156 104 120 151 98 Bærende innervegger 45 x 95 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: - Lastvarighetsklasse A, langtidslast - Snølast Konstruksjonsvirke C24: - Lastvarighetsklasse A, langtidslast - Snølast 28 35 35 44 26 33 32 41 24 30 30 38 Tabell 3

ulykkesgrensetilstand for ytterveggkonstruksjoner REI 30

Yttervegger med 12,5 mm gipsplater type A som innvendig kledning Dim. kapasitet, kN/m Vegghøyde 2,4 m 2,5 m 2,6 m 45 x 170 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: -Øyeblikkslast (ulykkeslast)

- I kombinasjon med 0,33 kN/m² vind- kasthastighetstrykk 13 12 12 11 11 10 Konstruksjonsvirke C24: -Øyeblikkslast (ulykkeslast)

- I kombinasjon med 0,33 kN/m² vind- kasthastighetstrykk 16 15 15 14 14 13 2 stk. 45 x 170 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: -Øyeblikkslast (ulykkeslast)

- I kombinasjon med 0,33 kN/m² vind- hastighetstrykk, øyblikkslast 156 150 147 142 139 133 Konstruksjonsvirke C24: -Øyeblikkslast (ulykkeslast)

- I kombinasjon med 0,33 kN/m² vind- kasthastighetstrykk 189 184 179 174 169 183

(15)

Tabell 4

ulykkesgrensetilstand for ytterveggkonstruksjoner REI 60

Yttervegger med 15 mm gipsplater type DF som innvendig kledning

Dim. kapasitet, kN/m Vegghøyde 2,4 m 2,5 m 2,6 m 45 x 170 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: -Øyeblikkslast (ulykkeslast)

- I kombinasjon med 0,33 kN/m² vind- kasthastighetstrykk 95 87 91 83 87 79 2 stk. 45 x 170 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: -Øyeblikkslast (ulykkeslast)

- I kombinasjon med 0,33 kN/m² vind- kasthastighetstrykk 193 187 185 178 177 170 Tabell 5

ulykkesgrensetilstand for leilighetsskillevegger REI 60

Leilighetsskillevegger med 1 stk. 12,5 mm gipsplater type A pluss 1 stk. 12,5 mm gipsplater type F som innvendig kledning

Dim. kapasitet, kN/m Vegghøyde 2,4 m 2,5 m 2,6 m 45 x 95 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: -Øyeblikkslast (ulykkeslast) 5,8 5,4 5,0 Konstruksjonsvirke C24: -Øyeblikkslast (ulykkeslast) 7,1 6,6 6,1 2 stk. 45 x 95 mm stendere c/c 600 mm Konstruksjonsvirke C18: -Øyeblikkslast (ulykkeslast) 25 24 22 Konstruksjonsvirke C24: -Øyeblikkslast (ulykkeslast) 31 29 27

5.2 Sikkerhet ved brann

Standardkonstruksjonene i pkt. 3 oppnår brannmotstand REI 30 eller, 60 med følgende innvendige kledninger:

Yttervegger

REI 30 Ett lag 12,5 mm gipsplater type A

REI 60 Ett lag 15 mm gipsplater type F + 1 lag 12,5 mm gipsplater type A

Leilighetsskillevegger

REI 30 To lag 12,5 mm gipsplater type A

REI 60 Ett lag 12,5 mm gipsplater type F + 1 lag 12,5 mm gipsplater type A

Etasjeskillere

REI 30 forutsatt 2 lag 13 mm gipsplater type A

REI 60 forutsatt 1 lag 15 mm gipsplater type F + 1 lag 12,5 mm gipsplater type A

Innvendig kledning av gipsplater er klassifisert som A2-s1, d0 og sponplater som D-s2, d0 i henhold til NS-EN 13501-1.

5.3 Lydisolering

Forventede lydisolasjonsegenskaper for skillekonstruk-sjonene i pkt. 3 er vist i Tabell 6. Konstrukskillekonstruk-sjonene tilfredsstiller dermed kravene i NS 8175 til lydklasse C for boliger. Det forutsettes at sammenføyningen mellom modulene er som angitt i ”Standard konstruksjonsdetaljer for Kodumaja trehusmoduler tilhørende Teknisk Godkjenning 2485”. Kodumaja kan også levere skillekonstruksjoner som tilfredsstiller lydklasse B i boliger.

Tabell 6

Forventet lydisolasjon i ferdige bygninger med Kodumaja trehusmoduler, målt i henhold til NS-EN ISO 140-4 og -7 samt NS-EN ISO 717-1 og -2. Verdiene gjelder

skillekonstruksjonene mellom leiligheter vist i pkt. 3. Konstruksjon lydreduksjonstall Feltmålt, veid

R’w Feltmålt, veid normalisert trinnlydnivå L’n,w Mellom leiligheter- etasjeskiller ≥ 55 dB ≤ 53 dB Leilighetsskillevegg ≥ 55 dB - 5.4 Varmeisolering

Tabell 4 viser varmeisolasjonskoeffisienter, U-verdier, for standardkonstruksjoner som vist i pkt. 3.

Tabell 7

U-verdier for standardkonstruksjoner som vist i fig. 1-7. beregnet i henhold til NS-EN ISO 6946. Tillegg i U-verdi for ekstra treverk rundt vinduer og andre åpninger er ikke inkludert.

Bygningsdel Isolasjons-tykkelse mm

U-verdi W/m2_K

Standard yttervegg (Fig. 1) 245 0,156 Alternativ yttervegg (Fig. 2) 200 0,188 Etasjeskiller over fundament

(Fig. 5) 313 0,121 Tak (Fig. 9) 300 0,127

(16)

6. Miljømessige forhold

6.1 Helse-og miljøfarlige kjemikalier

Produktene som inngår i trehusmodulen inneholder ingen prioriterte miljøgifter, eller andre relevante stoffer i en mengde som vurderes som helse- og miljøfarlige. Prioriterte miljøgifter omfatter CMR, PBT og vPvB-stoffer.

6.2 Inneklimapåvirkning

Produktene som inngår i trehusmodulen er bedømt å ikke avgi partikler, gasser eller stråling som gir negativ påvirkning på inneklimaet, eller som har helsemessig betydning.

6.3 Påvirkning på jord og vann

Utlekkingen fra produktene som inngår i husmodulen er bedømt til å ikke påvirke jord og grunnvann negativt.

6.4 Påvirkning på drikkevann

Produktene som inngår i husmodulen er bedømt å ikke avgi forbindleser til drikkevann i en mengde som vurderes å forårsake smak, lukt eller helsefare.

6.5 Arbeidsmiljø

Ved påføring av uherdet produkt av polyuretan kan det frigjøres isocyanater. Isocyanater kan gi allergi og astma. Produkter med isocyanater må behandles med varsomhet ved anvendelse.

6.6 Avfallshåndtering /Gjenbruksmuligheter

Uherdete produkter (som lim, avrettingsmasse og påstrykningsmembran) er definert som farlig avfall (jfr Avfallsforskriften). Produktene skal sorteres som farlig avfall på byggeplass. Produktene skal leveres godkjent mottak fro farlig avfall.

Sluttproduktet skal sorteres som trevirke, metall, gips, isolasjon, restavfall og andre aktuelle avfallsfraksjoner på byggeplass og ved avhending. Produktet leveres godkjent avfallsmottak der det kan materialgjenvinnes, energigjenvinnes, deponeres og/eller behandles som farlig avfall.

6.7 Miljødeklarasjon

Det er ikke utarbeidet miljødeklarasjon (EPD) for produktene som inngår i Kodumaja trehusmoduler.

7. Betingelser for bruk

7.1 Prosjektering av bæreevne

For hver enkelt leveranse skal det være utarbeidet statiske beregninger og dimensjonering av modulenes bærevegger samt takkonstruksjon, basert på relevante nyttelaster og naturlaster i henhold til NS-EN 1991-1 for det aktuelle byggverket. Beregningene skal inkludere vertikal og horisontall kapasitet, forankring til fundament, forankring av takkonstruksjon, bæreevne over dør- og vindusåpninger og nødvendig sammenføyning av moduler. Bjelkelag av heltre i etasjeskillere dimensjoneres for minimum stivhet i

henhold til Byggforskseriens Byggdetaljer 522.351. For bjelkelag av I-bjelker bestemmes spennvidden i henhold til ETA 12/0018. Dersom det ikke gjøres spesifikke beregninger i hvert enkelt tilfelle kan dimensjonerende kapasiteter som angitt i pkt. 5.1 benyttes.

7.2 Prosjektering av brannmotstand

For hver enkelt leveranse skal nødvendig brannmotstand for det aktuelle byggeprosjektet være prosjektert, og eventuell nødvendig forbedring av brannmotstanden utover det som er angitt i pkt. 5 være spesifisert. For bygninger i brannklasse 3 skal det gjennomføres særskilt analyse. Dersom det ikke gjøres spesifikke beregninger i hvert enkelt tilfelle kan dimensjonerende kapsiteter som angitt i pkt. 5.2 benyttes.

7.3 Prosjektering av varmeisolasjon

For hver enkelt leveranse skal nødvendig varmeisolasjon for det aktuelle byggeprosjektet være prosjektert, og eventuell nødvendig forbedring av U-verdier utover det som er angitt i pkt. 5.4 være spesifisert.

7.4 Fundament

Modulene skal plasseres på et fundament som tilfredsstiller produsentens krav til toleranser vedrørende dimensjoner og planhet. Fuktopptak i trematerialene fra fundamentet skal hindres med en kapillærbrytende fuktsperre.

7.5 Montasje generelt

Modulene skal monteres i henhold til sammenføynings-detaljene som er angitt i ”Standard konstruksjonsdetaljer for Kodumaja trehusmoduler tilhørende Teknisk Godkjenning 2485” såfremt det ikke er utarbeidet spesifikke montasjedetaljer for det enkelte bygge-prosjektet.

Gjennomføring av tekniske anlegg mellom moduler, inkludert utførelse av sjakter, skal tettes og utføres i henhold til anvisninger som er prosjektert for hvert enkelt byggverk, og som tar hensyn til bibehold av nødvendig brannmotstand og lydisolasjon.

7.6 Takkonstruksjon

Takkonstruksjon over modulene skal være spesifisert særskilt for hvert enkelt prosjekt. Takkonstruksjonen kan være en del av modulene til øverste etasje, men forøvrig skal en tett takkonstruksjon monteres umiddelbart etter at modulene er montert.

7.7 Våtrom

Våtrom skal være prosjektert og utført i henhold til prinsippene som er beskrevet i Byggforskserien og Byggebransjens Våtromsnorm (BVN) samt produkt- sertifikater og tekniske godkjenninger for de materialer og komponenter som inngår i våtrommet.

(17)

7.8 Transport og lagring

Modulene skal være beskyttet mot nedbør under transport og lagring med vanntett emballasje frem til modulene er dekket av en tett takkonstruksjon.

8. Produksjonskontroll

Produksjonen av Kodumaja trehusmoduler er underlagt overvåkende produkt- og produksjonskontroll i henhold til kontrakt om SINTEF Byggforsk Teknisk Godkjenning med tilhørende kontrollbeskrivelse. Kontrollen utføres av SINTEF Byggforsk. Produsenten har et kvalitetssystem som er sertifisert av Estonian Accreditation Centre i henhold til ISO 9001:2008, sertifikat nr. EST57712, datert 17.04.2012.

9. Grunnlag for godkjenningen

Godkjenningen er basert på en vurdering av modulsystemets konstruksjonsdetaljer med tilhørende dokumentasjon av egenskaper til spesifiserte materialer og komponeter samt konstruksjonsegenskaper som er dokumentert i følgende referanser:

• SINTEF Byggforsk. Byggforskserien Byggdetaljer 471.010 - 013 (U-verdier)

• VTT Research no. RTE11101/97 Determination of impact sound insulation, datert 06.03.1997

• Plan-Evo AS. Sound measurements at Støver house. Rapport 21 A/B og 22 A/B datert 31.07.2003, og B4.5 datert 04.06.2004

• Plan-Evo AS. Målerapport fra Einmoveien, datert 02.03.2000

• Pro Plan. Structural calculations of wall structures for Kodumaja building modules. Report dated 03.12.2008 • AS Resand. Fire resistance of Kodumaja timber frame

walls. Report dated 05.03.2008

• AS Resand. Fire resistance of Kodumaja floor structure KM 22-80-05. Report dated 18.03.2008

• Tüv Estonia. Fire resistance of insulated hollow panel wall with timber framework, type KM-VS external wall. Report 27.08.2007

• Tüv Estonia. Fire resistance of insulated hollow panel wall with timber framework, type KM external wall. Report 24.09.2007

• Tüv Estonia. Fire resistance of insulated hollow panel wall with timber framework including the penetration of sealing system. Report 22.10.2007

• Tüv Estonia. Fire resistance of insulated hollow panel wall with timber framework, type module wall EI 60. Report 12.11.2007

• Tüv Estonia. Fire resistance on timber frame wall. Test report 346-12TPS, 17.02.2012.

10. Merking

Ved hver enkelt modulleveranse skal det medfølge leveransedokumenter som minimum inneholder produsentens navn, prosjektidentifikasjon, spesifikke montasjespesifikasjoner for det enkelte byggeprosjekt, og konstruksjonsdetaljer som omfatter alle relevante detaljer i ”Standard konstruksjonsdetaljer for Kodumaja trehussysteme tilhørende SINTEF Byggforsk Teknisk Godkjenning nr. 2485”. Det kan også merkes med godkjenningsmerket for Teknisk Godkjenning; TG 2485.

Godkjenningsmerke

11. Ansvar

Innehaver/produsent har det selvstendige produktansvar i henhold til gjeldende rett. Bruksbetinget krav kan ikke fremmes overfor SINTEF Byggforsk utover det som er nevnt i NS 8402.

12. Saksbehandling

Prosjektleder for godkjenningen er Johan Gåsbak, SINTEF Byggforsk, avd. Byggematerialer og konstruksjoner, Oslo.

for SINTEF Byggforsk

Hans Boye Skogstad

Godkjenningsleder

(18)

8

Om TräCentrum Norr

TräCentrum Norr finansieras av de deltagande parterna tillsammans med medel från Europeiska Regionala Utvecklingsfonden och Region Västerbotten.

Deltagande parter i TräCentrum Norr är: Lindbäcks Bygg AB, Luleå tekniska universitet, Martinsons Trä, SCA Forest Products, Norra Skogsägarna, Sågverken Mellansverige, SÅGAB, Sveaskog, Setra, Luleå tekniska universitet, Skellefteå kommun och Piteå kommun.

Mer information om TräCentrum Norr finns på: www.ltu.se/ske/tcn