1
Sjuksköterskans möte med patienter med
HIV/AIDS
Nurses encounter with patients with HIV/AIDS
Författare: William Söderstedt och Martin Johansson
HT 2017
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet
Handledare: Kristina Luhr, doktorand, Örebro
2
Abstrakt
Bakgrund: Sedan sommaren 1981 har upp emot 35 miljoner människor dött i något som
började som lunginflammationer bland homosexuella män och missbrukare. Det var startskottet för upptäckten av HIV som smittar via kroppsvätskor och bryter ner kroppens immunförsvar. Det får förödande konsekvenser då personen lätt blir infekterad av andra infektioner och sjukdomen övergår i AIDS som kan få dödlig utgång. Det finns idag en stigmatisering mot de HIV/AIDS drabbade personerna i samhället men också en vilja i vården att bedriva personcentrerad omvårdnad, därför kan det vara intressant hur sjuksköterskors attityder ser ut vid omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS.
Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och attityder i omvårdnad av patienter med
HIV/AIDS.
Metod: En beskrivande litteratursammanställning med systematisk sökning via databaserna
Cinahl, Medline och Pubmed. Tio vetenskapliga artiklar av kvantitativ och kvalitativ metod analyserades genom en integrerad analys.
Resultat: Sjuksköterskor visade på en negativ attityd gentemot patienter med HIV/AIDS och
att det enligt deras erfarenheter fanns kollegor som distanserade sig från patienterna. Det fanns också en rädsla för att smittas i omvårdnadsarbetet.
Slutsats: Att ge utbildning i kunskap om infektionen på arbetsplatser och under
sjuksköterskeutbildningen anses kunna påverka möjligheten att minska de negativa attityder som fanns samt minska rädslan för infektionen.
3
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 4
2. Bakgrund ... 4
2.1 Uppkomst och förekomst av HIV/AIDS ... 4
2.2 Samhällets attityder till HIV/AIDS ... 5
2.3 Sjuksköterskans roll ... 5 2.4 Personcentrerad omvårdad ... 6 2.5 Problemformulering ... 6 3. Syfte ... 6 4. Metod ... 6 4.1 Design ... 6 4.2 Sökstrategi ... 7 4.3 Urval ... 7 4.4 Granskning ... 7 4.5 Analys ... 8 4.6 Forskningsetiska överväganden ... 8 5. Resultat ... 8
5.1 Sjuksköterskans rädsla för infektionen ... 9
5.2 Sjuksköterskors egna attityder ... 9
5.3 Kollegors attityder mot patienter med HIV/AIDS. ... 10
5.4 Resultatsammanfattning ... 11 6. Metoddiskussion ... 11 6.1 Sökstrategi ... 11 6.2 Urval ... 12 6.3 Granskning ... 12 6.4 Analys ... 13 7. Resultatdiskussion ... 13 7.1 Stigmatisering ... 13
7.2 Kunskaps påverkan på rädsla och attityder ... 14
7.3 HIV/AIDS, ett tabubelagt sjukdomstillstånd... 15
8. Slutsats ... 15
9. Kliniska implikationer ... 16
10. Vidare forskning ... 16
4
1. Inledning
Human immunodeficiency virus (HIV) har under årens gång förknippats med rädsla och fördomar i samhället. Att infektionen är sexuellt överförbar och att de första som drabbades stod långt från flera rådande normer i samhället kan ha bidragit till att HIV upplevts
skrämmande och tabubelagt. Situationen i sjukvården kan bli problematisk då rädslor och fördomar kan bidra till att patienter med infektionen blir bemötta annorlunda än andra patientgrupper.
2. Bakgrund
2.1 Uppkomst och förekomst av HIV/AIDS
Sommaren 1981 upptäcktes de första fallen av Acquired Immunodeficiency Syndrome (AIDS) i USA. Homosexuella män fick problem med lunginflammationer relaterat till ett påverkat immunförsvar (Sandström, 1994). Missbrukare som använde narkotika intravenöst, personer med blödarsjukan samt de individer som erhållit blodtransfusioner fick samma sjukdomstillstånd som de unga homosexuella männen med lunginflammationer. Barnen till de individer som utvecklat AIDS kunde även dem ha ett liknande sjukdomstillstånd. Forskning mot att hitta det virus som orsakade AIDS startade år 1983 (Kallings, 2005). År 1983 isolerade en forskargrupp i Paris ett retrovirus som misstänktes vara förknippat med AIDS. Viruset fick namnet LAV (Lymfadenopathy Associated Virus). År 1986 uppmärksammades ett virus som var identiskt med LAV samt ytterligare ett virus (HTLV III) som upptäcktes 1984. Det nya viruset fick namnet human immunodeficiency virus, HIV (Sandström, 1994). År 2016 smittades cirka 1,8 miljoner människor av viruset HIV. Prevalensen 2016
motsvarade 36,7 miljoner människor. Sedan infektionen upptäcktes har 35 miljoner människor avlidit på grund av HIV relaterade sjukdomstillstånd och under året 2016 noterades det närmare en miljon dödsfall. Mellan åren 2000 och 2016 minskade incidensen för att smittas av HIV infektionen med 39%. Dödsfallen som var HIV relaterade minskade med 33% under samma tidsperiod (WHO, 2017). Sedan HIV/AIDS uppkom har 30 miljarder dollar investerats i HIV/AIDS forskningen. År 2007 fanns det över 25 olika typer av
antiretrovirala läkemedel som behandlar HIV infektionen. Ett ökat antal typer av läkemedel har haft en stor inverkan på den minskade dödligheten. En annan anledning till att dödligheten minskat är att patienter i svårt drabbade områden enklare fått tillgång till läkemedlen
samtidigt som läkemedelskostnaderna minskat (Fauci, A. S, 2007).
HIV smittar via kontakt med kroppsvätskor som blod, bröstmjölk, samt slemhinnor i manliga och kvinnliga underliv. Riskfaktorer för att smittas med HIV har framför allt varit oskyddat sexuellt umgänge, injicering av droger med kontaminerade nålar och tidigare sexuellt överförbara sjukdomar. HIV viruset attackerar immunsystemet och försvagar människans försvar mot infektioner samt vissa cancerformer. Det leder till en immunbrist och en kronisk sjukdom vilket ökar mottagligheten för infektioner. AIDS är definierat som det mest
utvecklade stadiet av HIV. AIDS utvecklas under en tidsperiod mellan 2–15 år och grundar sig på människans mottaglighet till infektioner som ett friskt immunförsvar skulle kunna hantera (WHO, 2017).
5
2.2 Samhällets attityder till HIV/AIDS
Det fanns flera olika uppfattningar i världen angående varför HIV infektionen uppkom. Kenyanskan Wangari Mathaai som fick fredspriset 2004, ansåg att forskare i västvärlden var fäder till HIV viruset, endast för att reglera Afrikas befolkningsantal. Många individer tror att HIV är guds bestraffning till de människor som syndar. Andra tror att naturen skapat HIV för att reglera världens befolkningsantal. Många människor runt om i världen anser att individer med HIV får rannsaka sig själva, att sjukdomen anses vara en konsekvens av individens egna beteende i drogmissbruk homosexualitet eller prostitution (Kallings, 2005).
Stigmatisering beskrivs vara när något som avviker från normen bemöts med fördomar, diskriminering, samt distansering (Sowell & Phillips, 2010). Personer i en studie beskrev känslan av att bli avvisade av familjemedlemmarna, vilket fick dem att isolera sig själva för att undvika spända situationer inom familjen. Det framkom att deltagarnas vänner sade upp bekantskapen samt undvek social kontakt då de fick information om individens HIV
infektion. Risken för att smittas av infektionen bidrog till att deras livspartners kände ångest i deras relation, samtidigt som den smittade kände sig avvisade då samlivet påverkades. Det framkom även att vårdpersonal som tandläkare och sjuksköterskor undvek patienter då de fick vetskapen om HIV infektionen (Varas-Diaz, Serrano-Garcia, & Tora-Alfonso, 2005).
2.3 Sjuksköterskans roll
Ur ett patientperspektiv är det viktigt med tillit till den sjuksköterskan som har ansvar för patientens omvårdnad. För att skapa denna tillit ska sjuksköterskan vårda patienten på ett genuint och äkta sätt. Patientperspektivet tar även upp att det är viktigt att behandla och bemöta en patient som en person och inte endast som en patient. Sjuksköterskan ska även ha en hög kompetens och kunskap som är nödvändig för att kunna vårda en patient samt vara kompetent i kommunikation och bemötande med patienten. Det anses även vara av vikt att inneha en professionell visdom, vilket anses vara en kombination av erfarenheter och
kunskap. De aspekterna av professionell omvårdnad kan leda till att patienten skapar tillit till sjuksköterskan bidrar till en skapad relation mellan sjuksköterska och patient (Halldorsdottir, 2008).
Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver den etiska koden från ICN (International Council of Nurses). Denna kod beskriver att alla sjuksköterskor ska arbeta efter att förebygga sjukdom, lindra lidande, återställa hälsa samt främja hälsa. Oberoende av sjukdom eller sexuell läggning hos den aktuella patienten ska sjuksköterskan arbeta på ett respektfullt sätt, värna för mänskliga rättigheter, visa medkänsla samt arbeta för att patienter ska ha rätten till sitt egna liv med sina egna val (Svensk sjuksköterskeförening, 2014).
6
2.4 Personcentrerad omvårdad
Inom den personcentrerade omvårdnaden vårdas patienten som en person och en aktiv partner till vårdpersonal i en behandlingssituation. Patientcentrerad omvårdnad var ett begrepp som användes tidigare, då ansågs patienten vara en passiv mottagare av sjukvårdspersonalens omvårdad. Personcentrerad omvårdnad är en viktig del i omvårdnadsarbetet, samtidigt som det finns aspekter som anses försvåra processen. Brist på tid och den naturliga känslan att arbeta sjukdomscentrerat var enligt sjukvårdspersonalen utmaningar i arbetet mot ett personcentrerat arbetssätt. Det framkommer att patientens egen berättelse om sin situation utgör starten på en personcentrerad omvårdnad och lägger grunden till ett partnerskap mellan sjukvårdspersonal och patient (Ekman et al., 2011).
Grundprincipen för personcentrerad omvårdnad är att utveckla en tydlig bild angående vilka värderingar patienten har och tillsammans komma fram till hur patienten ser på sin situation. Att kontinuerligt arbeta med patientens vilja och värderingar utvecklar den personcentrerade omvårdnaden (McCormack, McCance, 2006). Patientens åsikter och tankar ska alltid vara centralt för den personcentrerade omvårdnaden (Ekman et al., 2011). En personcentrerad omvårdnad kräver att sjuksköterskan är professionellt kompetent, har goda
kommunikationskunskaper och har kännedom om sina egna värderingar och åsikter. Genom att ha kunskap om sina egna värderingar bidrar sjuksköterskan till en bättre personcentrerad omvårdnad (McCormack, McCance, 2006).
2.5 Problemformulering
Patienter med HIV/AIDS kan utsättas för stigmatisering av samhället, vilket kan påverka hur patienterna blir bemötta av sjuksköterskor inom sjukvården. Vården av patienter skall idag utföras personcentrerat med en omvårdnad och ett bemötande efter den enskilde patientens behov. Blir patienter med HIV/AIDS behandlade och bemötta på ett annorlunda sätt på grund av infektionen utförs inte personcentrerad omvårdnad. Att beskriva sjuksköterskors
erfarenheter och attityder av patienter med HIV/AIDS kan ge en bredare bild av samhällets syn på de patienterna samt ge sjuksköterskor en medvetenhet om deras egna attityder. Det kan i sin tur bidra till ett ökat arbete utifrån personcentrerad omvårdnad samt att patienterna inte döms utifrån infektionen.
3. Syfte
Syftet var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter och attityder i omvårdnad av patienter med HIV/Aids.
4. Metod
4.1 Design
7
4.2 Sökstrategi
Utifrån syftet valdes meningsbärande ord för att sedan via svenska MeSH översättas till korrekt engelska. De meningsbärande orden som valdes ut var sjuksköterska, erfarenheter, attityder, omvårdnad, patienter, HIV och AIDS. Utifrån de meningsbärande orden valdes också synonymer. Synonymerna som valdes var sjukvårdspersonal, HIV/AIDS patient, vård, upplevelser. Även synonymerna översattes till engelska via svenska MeSH.
De ord som framgick efter översättningen och som sedan användes i sökningen var nurse, nurses, health care professional, nurses attitudes, professional nurse, registered nurse, HIV infected patient, AIDS patient, patient, nursing, patient care, experience, attitude, AIDS, patient to professional, human immunodeficiency virus, HIV-AIDS nursing, hiv infection. De översatta orden användes vid sökningar i databaserna cinahl, medline och pubmed. I
respektive databas användes orden för att söka fram ämnesord/ mesh termer. De ämnesord som framkom och användes var HIV infection, nurses attitudes, AIDS patients, attitude to AIDS, HIV-AIDS nursing, HIV infected patient. Ämnesorden kombinerades med
fritextsökning i form av de ord som framkom efter översättningen i svenska MeSH. I sökningarna användes även de booleska sökoperatorerna AND och OR. Termen AND kombinerar ord och OR söker på närliggande begrepp (Kristensson, 2014). Samtliga sökningar var begränsade till engelska, peer rewied samt publicering 2007–2017. I vilken databas och hur ämnesorden tillsammans med orden i fritext kombinerades visas i Bilaga 1. Det gjordes även manuella sökningar vilket resulterade i två artiklar som inkluderades i resultatet.
4.3 Urval
Sökningarna i databaserna resulterade i 84 träffar (se sökmatis bilaga 1). Alla titlarna lästes i urval ett. De titlar som var intressanta utifrån syftet togs med till urval två. I urval två lästes 33 abstrakts som ansågs vara aktuella till resultatet. De abstrakt som inte svarade
litteraturstudiens syfte gallrades bort. I Urval tre lästes åtta utvalda artiklarna i fulltext. De åtta artiklar som lästes i fulltext ansågs vara användbara till resultatet. Efter manuella sökningar så inkluderades 2 artiklar till resultatdelen
Inklusionskriterier: Resultatet i artiklarna skulle bygga på sjuksköterskors erfarenheter och attityder av att vårda patienter med HIV/AIDS.
Exklusionskriterier: Alla studier som baserade sitt resultat på enbart sjuksköterskestudenter exkluderades. Även artiklar där det inte fanns möjlighet att urskilja på huruvida det var en sjuksköterska eller annan sjukvårdspersonal som var representerad i resultatet sållades bort.
4.4 Granskning
Vid granskningens första steg säkerställdes det att studierna var etiskt godkända av en etisk kommitté och hade granskats genom ”peer review”. Med hjälp av granskningsmallar från Kristensson (2014) utfördes en primär bedömning av artiklarnas vetenskapliga kvalité. Författarna granskade de tio framsökta artiklarna var för sig för att sedan fastställa kvaliteten tillsammans. Kvalitativa och kvantitativa studier granskades efter olika mallar för att få fram den vetenskapliga kvaliteten. Det som eftersöktes i granskningen var kvantitativa studiers validitet och reliabilitet samt kvalitativa studiers trovärdighet där begreppen verifierbarhet, giltighet, överförbarhet och tillförlitlighet granskades. För både kvantitativa och kvalitativa studier granskades delarna i studien så att de var tydligt beskrivna och att tillvägagångsättet fanns väl beskrivet. För kvalitativa studier undersöktes författarnas roll till deltagarna
8
(Kristensson, 2014). Se bilaga 2 för en sammanfattning av granskningen av varje enskild artikel.
4.5 Analys
För att analysera de vetenskapliga artiklarna som inkluderades till litteraturstudien användes en integrerad analys enligt modellen av Kristensson (2014). Författarna läste först artiklarna enskilt för att sedan diskutera samtliga artiklar tillsammans. Det första steget i analysen innebar att samtliga artiklar som valts ut och granskats lästes igenom i sin helhet för att förstå vad artiklarna handlade om. Vid analysens andra steg så läste båda författarna artiklarna mer noggrant för att identifiera resultatets likheter och skillnader. Författarna tog ut likheter och skillnader som sedan diskuterades av de båda författarna. De identifierade likheterna användes sedan för att skapa kategorier och rubriker. Skillnaderna användes för att skilja kategorierna åt, samt att få en struktur i litteraturstudiens resultatdel. Kategorierna som identifierades från artiklarnas likheter och samband sammanställdes till litteraturstudiens underrubriker. Artiklarnas kategorier bearbetades av båda författarna för att få fram rubriker som ansågs kunna vara till hjälp för att svara på studiens syfte. Vissa kategorier slogs ihop till bredare kategorier. De kategorier som av författarna valdes till underrubriker var: ”Rädsla för infektionen”, ”sjuksköterskors egna attityder” och” kollegors attityder mot patienter med HIV/AIDS”.
4.6 Forskningsetiska överväganden
Då artiklarnas vetenskapliga kvalitet granskades observerades även om studierna var etiskt godkända. Det gjordes antingen genom att granska etiska resonemang i studierna eller observera om ett etiskt godkännande framkom på tidskriftens hemsida. För att avgöra om artiklarna erhöll hög etisk kvalité eftersöktes etiska resonemang som efterföljde etiska kriterier. Kriterierna som användes var att studiernas deltagare skulle erhållit information om studiens upplägg, struktur och vad ett deltagande i studien innebar. Deltagandet skulle även vara frivilligt samt helt fritt att avbryta utan förklaring (Codex, 2017 & Kristensson, 2014). Författarna redovisade och sammanställde de olika vetenskapliga studiernas resultat och försökte att inte blanda in egna erfarenheter och attityder för att vara neutrala i studiens hela förlopp. Författarna har i litteratursomanställningen tagit hänsyn till gällande forskningsetiska överväganden, där det beskrivs att studiens nytta ska överväga eventuell risk för att deltagarna skadas (Kristensson, 2014). Allt relevant resultat i studierna redovisades i litteraturstudien oavsett om det stämde överens med författarnas åsikt eller inte.
5. Resultat
Litteraturstudien är ett resultat av sammanlagt tio vetenskapliga original-studier. De utvalda artiklarna innefattade fem kvantitativ och fem kvalitativa artiklar. Sjuksköterskors
erfarenheter och attityder av att vårda patienter med HIV/ AIDS i Asien, Afrika och Europa är representerade.
9
5.1 Sjuksköterskans rädsla för infektionen
I studierna framkom det att sjuksköterskor kände rädsla för att smittas av HIV infektionen. Sjuksköterskor upplevde att deras kollegor uppträdde underligt och avvaktande kring
patienter med HIV/ AIDS. Vissa sjuksköterskor framförde själva sin rädsla för infektionen. På andra sjuksköterskor visades rädslan då de vidtog extra, och enligt kollegorna onödiga
säkerhetsåtgärder. En tendens till ett stigmatiserande beteende och en bristfällig omvårdnad var då sjuksköterskor visade patienterna att deras infektion var farlig och smittsam.
Användandet av flertalet handskar, skyddsmask och annan skyddsutrustning vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS beskrevs av sjuksköterskorna som ett stigmatiserande beteende av deras kollegor (Manganye, Maluleke & Lebese, 2013).
Sjuksköterskors rädsla för patienterna kunde leda till ett avståndstagande från sjuksköterskans sida. De sjuksköterskor som berättade om sin rädsla medgav att de använde extra åtgärder för att skydda sig och ansåg själva att åtgärderna drabbade omvårdnaden negativt. Sjuksköterskor beskrev att rädslan ofta var anknuten till dålig utrustning och lokaler som inte höll standarden för att ge omvårdnad till patienterna med HIV/AIDS (Fournier, Kipp, Mill & Walusimbi, 2007, Macfarlane, 2014). Rädslan för att bli smittad var en stor orsak till de negativa attityder som sjuksköterskor hade. Av sjuksköterskorna uttryckte tre fjärdedelar att de hade negativa attityder till HIV/AIDS på grund av rädslan att bli smittad (Hassan och Wahsheh, 2011). Det framkom att vissa sjuksköterskors rädsla lade grunden till en distansering mot patienter med HIV. I en studie där sjuksköterskor fick skatta sin rädsla för att drabbas av HIV på jobbet så svarade majoriteten av deltagarna att det fanns en stor rädsla för att drabbas. På en
tiogradig skala svarade majoriteten av de intervjuade sjuksköterskorna en sjua eller högre vilket indikerar att det fanns en uttryckt rädsla att drabbas av HIV i arbetet (Hassan & Wahsheh, 2011). Nivån på rädsla hos sjuksköterskorna var varierande. Sjuksköterskor beskrev rädslan för att föra en dialog med patienter infekterade av HIV/AIDS. Rädslan uppkom då sjuksköterskor utförde omvårdnadsåtgärder på patienterna. Andra sjuksköterskor beskrev att de endast vågade ta i patienter som inte hade inflammerade sår. Istället för att erkänna sin rädsla för att drabbas av infektionen beskrev vissa sjuksköterskor rädslan för en ökad yrkesrisk på grund av HIV/AIDS (Chan, 2009). Sjuksköterskor upplevde att rädslan för infektionen minskade med högre utbildning och fler kontakter med patienter med viruset (Vorasane et al., 2017).
5.2 Sjuksköterskors egna attityder
Statistik visade på sjuksköterskors nivå av stigmatiserat beteende vid omvårdnad av HIV- patienter inom sjukvården. Resultatet visade att 47 % av sjuksköterskorna visade hög nivå av stigmatiserande beteende och 53% uppvisade en låg nivå. Andelen som svarade att de var villiga att ge omvårdnad till patienterna var fyra av tio medan sex av tio svarade att de inte var villiga att vårda patienter med HIV eller AIDS. Högre utbildning hos sjuksköterskor och vård av fler patienter med HIV/AIDS visade på lägre nivå av ett stigmatiserande beteende.
Sjuksköterskor som fått formell träning i omhändertagande av HIV infekterade patienter visade en lägre grad av sannolikhet att inte vilja vårda patienterna. Det manliga könet bland sjuksköterskor visade på lägre grad av det stigmatiserande beteendet (Vorasane et al. 2017). Viljan att utföra omvårdnad för HIV/AIDS patienter varierade. I Finland uttryckte majoriteten av sjuksköterskorna att de var villiga att vårda patienter med HIV/AIDS. I Estland var det hälften och i Litauen var det en av tio som hade en vilja att vårda. I studien svarade 2 % av
10
sjuksköterskorna i Estland och 1 % i Finland och Litauen att de vid något tillfälle vägrat att vårda Hivsmittade patienter (Suominen et al., 2010). Resultatet från en studie i Thailand visade på att det fanns både en nyfikenhet men även en avsky mot personer som lever med HIV eller AIDS. Studiens samtliga sjuksköterskor förnekade att de vid något tillfälle hade behandlat en patient med HIV eller AIDS annorlunda (Chan, 2009). Patienter smittade av HIV ansågs inte vara annorlunda från patienter med någon annan sjukdom eller infektion. Sjuksköterskor angav i undersökningen att de skulle vidta större försiktighetsåtgärder i vården om patienten hade testats positivt för HIV (Macfarlane, 2014).
Psykisk utmattning drabbade vissa sjuksköterskor som vårdade patienter med HIV/AIDS. En sjuksköterska beskrev att anledningen till utmattningen var den emotionella påverkan som uppstår vid omvårdnaden av patienterna (Bam & Naidoo, 2014). Vid omvårdnad där patienter nyligen var diagnostiserade upplevde sjuksköterskor det särskilt svårt att stödja och ta hand om patienterna på grund av bristen på kunskaper om sjukdomen (Macfarlane, 2014). Det framkom att vissa sjuksköterskor hade positiva attityder till att vårda patienter med
HIV/AIDS. Sjuksköterskor fick en känsla av glädje då de hjälpte patienter som drabbats av HIV/AIDS med att hantera sin sjukdom. Studien visade att majoriteten av sjuksköterskorna utförde den omvårdnad som de hade förmågan till. Sjuksköterskor arbetade för att höja patienternas livskvalité och utbildade dem angående deras sjukdomstillstånd (Bam & Naidoo, 2014).
Majoriteten av sjuksköterskorna ansåg att patienter med HIV/AIDS skulle bli behandlade med samma respekt som patienter med andra sjukdomstillstånd. Mer än hälften av
sjuksköterskorna (63%) ansåg inte att patienterna hade sig själva att skylla för att ha smittats av HIV infektionen. Det fanns de sjuksköterskor som genomgått specialutbildning inom HIV/AIDS. Vissa sjuksköterskor ansåg att denna utbildning var bristfällig men att utbildningen ändå behövdes för att utföra en kvalificerad omvårdnad för patienterna (Delobelle et al, 2009).
5.3 Kollegors attityder mot patienter med HIV/AIDS.
Sjuksköterskor uppfattade sina kollegor dömande gentemot patienterna med HIV/AIDS. Det ansågs som olämplig och dålig omvårdnad som förvärrade stigmatiseringen och
diskrimineringen mot patienter med HIV/AIDS (Manganye, Maluleke & Lebese, 2013). Sjuksköterskorna angav att stigmatisering var huvudanledningen till vad de ansåg vara ett dåligt bemötande i omvårdanden av patienter med HIV/AIDS. De intervjuade
sjuksköterskorna hade observerat att de äldre sjuksköterskorna undvek att vårda patienter med HIV/AIDS om de visste att patienterna hade infektionen. Med kunskapen om patienternas infektion lämnade de äldre sjuksköterskorna över omvårdnadsuppgifterna till de yngre och mindre erfarna sjuksköterskorna. Resultatet visade att sjuksköterskornas erfarenhet visade att deras kollegor hade förutfattade meningar om patienter infekterade av HIV. Bland de
erfarenheter som de intervjuade sjuksköterskorna beskrev så förekom det attityder som att kvinnor med HIV inte borde tillåtas bli gravida (Macfarlane, 2014).
Det fanns exempel på när sjuksköterskor berättade om ett oetiskt uppträdande där deras kollegor ska ha ignorerat patienter med HIV/AIDS och utsatt dem för, enligt
sjuksköterskorna, onödigt lidande och komplikationer. Kollegorna ansågs inneha en dömande attityd till patienter med HIV/AIDS. De intervjuade sjuksköterskornas erfarenheter var att de dömande attityderna visade sig på olika sätt hos olika sjuksköterskor. Vissa sjuksköterskor gav patienterna nedvärderande kommentarer, andra gav dem skulden för att de smittats av
11
infektionen och ett fåtal utförde ett speciellt behandlingsmönster som straff för patienternas ansedda dåliga beteende. Det beskrevs att vissa sjuksköterskor ville att patienterna antingen skulle dö eller lämna sjukhuset (Manganye, Maluleke och Lebese 2013). Det framgick även att sjuksköterskor ville separera patienterna med HIV/AIDS från andra patientgrupper
(Manganye, Maluleke och Lebese 2013, Jankovic et al. 2009). Sjuksköterskor delade med sig av negativa erfarenheter som de upplevt där äldre sjuksköterskor hade ignorerat och undvikit att ge vård till patienter smittade av HIV. Det hade enligt de deltagande sjuksköterskornas erfarenheter lett till att patienterna fick en sämre omvårdnad då de yngre sjuksköterskorna med begränsad kunskap fick ha ansvaret att vårda patienterna (Manganye, Maluleke & Lebese, 2013).
5.4 Resultatsammanfattning
Resultatet beskriver sjuksköterskors erfarenheter av negativa och positiva attityder mot patienter med HIV/AIDS. De negativa attityderna grundade sig i en rädsla för att bli smittad och ett rådande stigmatiserande beteende vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS.
Rädslan för att smittas av infektionen ansågs leda till ett avståndstagande av sjuksköterskorna. Rädslan var ofta anknuten till dålig utrustning och undermåliga lokaler vid vård av patienter med HIV/AIDS. Det medgavs att extra skyddsåtgärder skulle användas vid vård av patienter med HIV/AIDS. Sjuksköterskorna ansåg att stigmatisering var den främsta anledningen till att kollegor utförde en bristfällig omvårdnad av patienter med HIV/AIDS. Äldre sjuksköterskor undvek att vårda patienterna om de hade vetskapen om infektionen. Sjuksköterskorna visade dömande attityder då de skuldbelade patienterna för att smittats av infektionen, utförde behandling utifrån speciellt behandlingsmönster som straff och uttryckte nedvärderande kommentarer. Sjuksköterskors vilja att vårda patienter med HIV/AIDS varierade. Vissa sjuksköterskor kände en känsla av glädje då de hjälpte patienterna med att hantera sin sjukdom och höja patienternas livskvalité.
6. Metoddiskussion
6.1 Sökstrategi
De meningsbärande orden valdes ut av författarna med anledningen att de ansågs spegla syftet. För att få en bredare sökning användes synonymer till de meningsbärande orden. Subject headnings och pubmeds MESH termer användes för att specificera sökningen till det området som författarna ville undersöka. Fritextsökningar användes i kombination med ämnesord/MESH-termer för att få fram så träffsäkra sökningar som möjligt. Kristensson (2014) beskriver att fritextsökningar ger ett stort antal artiklar, dock minskas sökningens specificitet. Därmed anser författarna att det är en styrka att kombinera ämnesord med fritextsökningar vid sökningar av artiklar i de olika databaserna.
De booleska sökoperatorerna AND och OR användes för att öka chansen för få fram artiklar som speglar studiens syfte. Sökoperatorerna “AND” och “OR” ökar en söknings sensitivitet samtidigt som “NOT” ökar studiens specificitet (Kristensson, 2014). En svaghet och en styrka med författarnas studie var att booleska sökoperatoren “NOT” inte användes i sökningen. Ett användande av “NOT” hade underlättat gallringen av artiklar då exempelvis artiklar med sjuksköterskestudenter exkluderades, vilket ansågs vara en svaghet. Användandet av termen “NOT” skulle dock ökat risken för att relevanta artiklar fallit bort från sökningen. Det ansågs vara en styrka med studien. Författarna ansåg att styrkan övervägde svagheten vilket ledde till
12
att booleska sökfunktionen NOT valdes bort. Databaserna Cummulative Index to Nursing and Allied Health Litterature (CINAHL) och Medline användes med anledningen till att de
omfattar information angående omvårdnadsvetenskap. Det utfördes även manuella sökningar i de studiers referenslistor som databassökningarna renderade i. Diva-portalen användes där referenslistor i studier med liknande syften som författarnas studie granskades för att bredda resultatet och komplettera sökningarna i databaserna. Sökningens tidsbegränsning för
artiklarnas publikation användes för att hitta så aktuellt resultat som möjligt och undvika icke aktuell forskning. Funktionen peer review användes för att söka fram vetenskapligt granskade artiklar. Det genomfördes även sökningar i databasen Pubmed men det ansågs inte generera i några adekvata studier och redovisades således inte i sökmatrisen.
6.2 Urval
I urvalet valdes både sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor då båda professionerna ansågs besitta en förmåga att svara till syftet. Valet att exkludera sjuksköterskestudenter grundade sig i att studenterna inte var sjuksköterskor och studiens syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och attityder till att vårda patienter med HIV/AIDS. För att en artikel skulle kunna inkluderas i studien var det av vikt att det fanns god möjlighet att säkerställa att det var sjuksköterskors attityder eller erfarenhet som framkom och inte någon annan yrkesgrupps. Därför exkluderades studier där det var otydligt om det var
sjuksköterskors resultat eller någon annan profession. HIV och AIDS är utbrett världen över, därmed inkluderades studier från hela världen för att få en bred syn på sjuksköterskors erfarenheter och attityder i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS. Majoriteten av litteratursammanställningens artiklar hittades via sökningen i databaserna vilket tyder på en bra sökning vilket även anses som en av studiens styrkor. En svaghet med författarnas litteraturstudie anses vara att inga studier från Nordamerika eller Australien inkluderades i resultatet. De studierna svarade inte på författarnas syfte eftersom sjuksköterskors
erfarenheter och attityder saknades, vilket blev anledningen till att de inte inkluderades till litteraturstudien. Med en annan sökstrategi anses det möjligt att identifiera studier från Nordamerika samt Australien som har förmågan att svara på författarnas syfte. De utvalda studierna ansågs räcka för att svara på litteraturstudiens syfte, vilket bidrog till att sökstrategin inte behövde ändras.
6.3 Granskning
Författarna granskade de vetenskapliga artiklarna utifrån granskningsmallar för kvalitativa och kvantitativa studier eftersom de strukturerna var representerade i de artiklar som
inkluderades i litteraturstudien. Artiklarna granskades för att inkludera de artiklar som erhöll hög vetenskaplig kvalité samt exkludera de som erhöll låg vetenskaplig kvalité. Det innebar att hänsyn togs till begreppen tillförlitlighet, överförbarhet, verifierbarhet och giltighet. För att klargöra artiklarnas tillförlitlighet granskades sanningshalten i resultatet som presenterades i studierna. Granskningen utfördes genom att författarna var för sig granskade studierna för att sedan diskutera huruvida de skulle inkluderas i studien. För överförbarhet granskades om resultatet kunde vara giltigt i andra sammanhang och för verifierbarhet så bedömdes om resultatet fanns representerat i det material som samlats in. Begreppet giltighet undersökte om resultatet var giltigt i tid det vill säga att det fanns tydligt beskrivet när materialet samlades in. För att säkerställa att resultatet i studierna vilar på en god trovärdighet och bedömdes ha god validitet så genomfördes granskningen utifrån de fyra ovan nämnda begrepp. Granskningen av validitet handlar också om att säkerställa att resultatet kan överföras på populationen samt att bortfallet inte var för stort men också för att säkerställa att studierna och dess resultat var
13
av god validitet. Reliabilitet var även en viktig aspekt, därmed granskades studierna var för sig för att säkerställa att mätinstrumenten som användes hade så hög grad av mätsäkerhet som möjligt. Hur de granskningsmallar som användes skulle följas beskrivs tydligt i Kristensson (2014). Författarna kunde kompletterat granskningen med SBU:s granskningsmallar vilket skulle leda till en bredare granskning. Att endast använda granskningsmallar enligt
Kristensson (2014) kan ses som en svaghet i litteraturstudien då flera olika granskningsmallar skulle leda till en säkrare granskningen.
6.4 Analys
De utvalda artiklarna analyserades enligt en integrerad analys. Vilket är en analysmetod för att sammanställa olika studiers resultat i en litteraturstudie. I analysen använde författarna en integrerad analys som gav författarna en mall på hur studierna kunde analyseras, struktureras och presenteras på ett överskådligt sätt för att underlätta för läsaren (Kristensson, 2014). Formen av analys medförde att resultatet i de olika studierna kunde ställas i relation till varandra och utifrån kategorier som strukturerades kunde underrubriker formas till resultatet. För att inte författarna skulle påverkas av varandras åsikter analyserades artiklarna enskilt till en början, för att sedan analyseras och diskuteras tillsammans vid ett senare skede.
Anledningen till den valda processen var att författarna ville få fram ett resultat som representerade de valda artiklarna. Den noggranna analysprocessen utfördes även för att minska risken att missa viktiga aspekter i de utvalda artiklarnas texter.
7. Resultatdiskussion
Resultatdiskussionen innehåller de av författarna ansedda viktigaste delarna av resultatet. För att ge en tydlighet till vad som författarna anser vara viktigt har diskussionen annorlunda rubriker jämfört med resultatet. De nya rubrikerna i diskussionen är ”stigmatisering”, ”kunskaps påverkan på rädsla och attityder” och ”HIV/AIDS, ett tabubelagt
sjukdomstillstånd”.
7.1 Stigmatisering
Under rubriken “sjuksköterskors erfarenhet av kollegors attityder till patienter med
HIV/AIDS” så framkom det att patienter med HIV och AIDS stigmatiserades ytterligare av sjuksköterskor. Trots att alla patienter skall behandlas på ett respektfullt och jämställt sätt som Svensk sjuksköterskeförening (2014) beskriver ICN:s etiska kod (International Council of Nurses) finns det studier som visar att patienter avbrutit sin behandling av infektionen efter ett stigmatiserat beteende från sjukhusets sjuksköterskor. Det beteendet visade sig vara en
bidragande faktor till att patienterna inte kom tillbaka till sjukhuset. (Layer et al., 2014). Det betyder att sjuksköterskorna bryter mot den etiska koden från ICN och inte behandlar
patienterna på ett respektfullt sätt. Sjuksköterskor som uppvisar en negativ attityd kan påverka vissa patienter så att de inte vill söka hjälp. Därmed blir vårdplatsen, som ska vara en trygghet för patienter, en plats de inte vill gå till.
Det finns även studier som visar att sjuksköterskor behandlar patienterna på ett nedvärderande sätt då de hade kunskap om att patienten var HIV-positiv (Peltzer, Domian & Teel 2015). Sjuksköterskors negativa attityd vid omvårdnad av patienter med HIV/AIDS kan påverka tilliten och förtroendet till vården och dess personal i en dålig situation, då förtroendet mellan patient och sjukvårdare får ses som en förutsättning för lyckad vård. Att koppla
14
sjuksköterskans beteende vid vetskapen om patientens infektion till personcentrerad
omvårdnad anses vara intressant enligt författarna. För att arbeta utifrån en personcentrerad omvårdnad skall sjuksköterskan se personen bakom sin sjukdom. Patientens värderingar och åsikter om patientens egna situation skall vara i fokus (McCormack, McCance, 2006, Ekman et al., 2011). Sjuksköterskor som behandlar patienter annorlunda samt innehar en attityd beroende på sjukdomstillstånd arbetar inte utifrån en personcentrerad omvårdnad. Skulle sjuksköterskor i de HIV/AIDS drabbade områdena arbeta personcentrerat skulle det kunna påverka sjuksköterskors negativa attityder då de ser den stigmatiserade patienten bakom den tabubelagda sjukdomen. Därmed skulle patienter med HIV/AIDS få möjligheten till den vård som alla patienter har rätt till.
Stigmatiseringen som nämns i resultatet anses av författarna cirkulera kring infektionen med medförande konsekvenser, men det fanns dock studier på att stigmatiseringen mot patienter förändrats över tid. Stigmatiseringen förändrades från att handla om själva sjukdomen till att mer kretsa kring patientens beteende och följsamhet. Det framkom att det var vanligt att sjuksköterskor tog för givet att patienten var en drogmissbrukare och därför skulle vara svårare att vårda (Rose, 2009). I förlängningen anser litteraturstudiens författare att förutfattade meningar och felaktiga antaganden skulle kunna vara anledningen till stigmatiseringen. Anledningen till antagandet grundade sig i att studien av Rose (2009) utfördes i USA där 12 % av de insjuknade år 2007 hade ett intravenöst missbruk (Center for Disease Control and Prevention, 2007). Informationen visar att majoriteten av de HIV
smittade patienter med andra ord inte fick infektionen via drogmissbruk. En intressant aspekt anses då vara varför sjuksköterskorna visade negativa attityder mot patienterna drabbade av HIV/AIDS. En av författarnas teorier är att sjuksköterskorna kan inneha en förförståelse om hur en patient med missbruk kan bete sig. Sjuksköterskor kan även koppla HIV/AIDS till drogmissbruk då det är en av smittvägarna till infektionen. Därmed anser studiens författare att det är en bidragande faktor till stigmatiseringen till patienter med HIV/AIDS (Rose, 2009).
Resultatet visade att sjuksköterskor som var äldre erhöll en högre grad av stigmatisering. Möjligen kan en bidragande orsak vara att behandlingen av HIV/AIDS har förändrats mycket över tid (Fauci, 2007). Det skulle kunna innebära att den utbildning som äldre sjuksköterskor genomgått byggde på kunskap som idag inte längre är aktuell.En annan intressant aspekt som finns beskrivet under “sjuksköterskors egna attityder” var att det manliga sjuksköterskor visade på en lägre grad av stigmatisering. Författarna anser att det blir problematiskt att göra några generaliseringar utifrån resultatet, att manliga sjuksköterskor skulle ha lägre grad negativa attityder mot patienter med HIV/AIDS. Dock så kvarstår faktum att det är en aspekt som är intressant ur ett genusperspektiv.
7.2 Kunskaps påverkan på rädsla och attityder
Litteraturstudiens resultat visade att sjuksköterskor kände en rädsla för att smittas av patienternas HIV infektion. För att fullfölja arbetsuppgifterna använde sjuksköterskorna skyddsutrustning som flertalet handskar och skyddsmask. Rädslan var en bidragande faktor till att patienterna kunde få en bristfällig omvårdnad som beskrivs under rubriken “rädsla för infektionen”. Det anses intressant då Shah et al. (2014) beskriver sjuksköterskestudenters rädsla för att smittas av infektionen. Det framkom att sjuksköterskestudenter delar
sjuksköterskornas rädsla för infektionen. Det framkom att studenterna använde liknande skyddsåtgärder för att kunna utföra uppgifter som exempelvis blodprovstagning. Studenterna fick möjlighet till att bli utbildade angående HIV infektionens smittvägar, hur smittan kunde förebyggas samt hur en skyddsutrustning kan användas på ett bra sätt. En person smittad med
15
HIV infektionen gav studenterna en föreläsning om sjukvårdens stigmatisering samt hur det påverkat honom och hans familj. Slutligen delade föreläsaren med sig av positiva erfarenheter av sjukvården och lät studenterna diskutera strategier för att minska stigmatiseringen inom sjukvården. Föreläsning ökade studenternas kunskap om HIV infektionen samtidigt som studenternas stigmatiserade beteende minskade. Studenterna ansåg att utbildningen hade påverkat deras framtida bemötande med patienter som drabbats av HIV infektionen. De rekommenderade även utbildningen till andra studenter (Shah et al., 2014).
Författarna anser att sjuksköterskestudenter och sjuksköterskor har liknande tankar och värderingar om patienter med HIV/AIDS. Prioriterar sjukvården resurser på utbildningar och föreläsningar för studenter kan rädslan för infektionen och stigmatiseringen att minska. Det kan leda till att sjuksköterskestudenterna skapar en bra grund i hur patienter med HIV/AIDS ska bemötas, vilket kan påverka deras bemötande och omvårdnadshandlingar som framtida legitimerade sjuksköterskor. Det anses även vara av vikt att utveckla legitimerade
sjuksköterskors kunskap och attityder till patienter med HIV/AIDS då risken finns att
studenter efterliknar sina legitimerade handledare. Utbildandet av legitimerade sjuksköterskor anses även vara viktigt på grund av att det är den legitimerade sjuksköterskan som ska utföra omvårdnad på de patienterna. Ökar kunskapen hos sjuksköterskor kan rädslan minska,
därmed kan omvårdnaden bli bättre. Författarna anser även att det är viktigt att sjuksköterskor kan påverka varandra på arbetsplatsen. Att våga påpeka då en sjuksköterska utför en bristande omvårdnad anses viktig för processen mot en bättre omvårdnad för patienter med HIV/AIDS.
7.3 HIV/AIDS, ett tabubelagt sjukdomstillstånd
Kallings (2005) beskriver att HIV/AIDS anses tabubelagt då infektionen kopplas ihop med drogmissbruk och prostitution. Det beskrivs även att de första individerna som drabbades av AIDS sjukdomsbild var homosexuella män (Kallings, 2005), samt drogmissbrukare
(Sandström, 1994). Det anses vara en intressant aspekt i diskussionen angående ännu en förklaring varför sjuksköterskor kan ha negativa attityder mot patienter med HIV och AIDS. Litteraturstudiens resultat visade att majoriteten av sjuksköterskorna hade negativa attityder med förklaringen att de var rädda för att bli smittade av patienterna som beskriv under rubriken “rädsla för infektionen”. Rädslan kopplas som sagt till bristande kunskap om infektionen och dess smittvägar. Trots att aspekten om begreppet tabu inte framkom i litteraturstudiens resultatdel så anses det kunna ha en påverkan på sjuksköterskors attityder.
8. Slutsats
I litteraturstudien kom författarna fram till att det fanns sjuksköterskor med negativa och positiva attityder mot patienter med HIV/AIDS. De negativa attityderna var mer framträdande jämfört med de positiva. Resultatet visade både sjuksköterskors erfarenheter av kollegors attityder samt sjuksköterskornas egna attityder mot patienter med HIV/AIDS.
Det framkom även att vissa sjuksköterskor hade en rädsla att bli smittad av infektionen. Rädslan visade sig ofta grundas i en okunskap och bristande utbildningsnivå hos
sjuksköterskorna. Det kan innebära att en ökad kunskap och utbildning för sjuksköterskor bör kunna minska rädslan och därmed vissa negativa attityder mot tillstånden HIV/AIDS.
16
9. Kliniska implikationer
Litteraturstudien kan vara viktig i arbetet mot en sjukvård med mindre stigmatisering av patienter med HIV/AIDS. Med information om sjuksköterskors attityder mot patienterna får sjukvården en informationsbas till problemet för att sedan kunna arbeta mot att åtgärda situationen. Med hjälp av litteraturstudiens information om personcentrerad omvårdnad och hur dagens sjuksköterskor ska bemöta samhällets patienter kan sjuksköterskorna försöka utveckla sina egna attityder till patienter med HIV/AIDS. Litteraturstudien kan även påverka framtida studenters åsikter och attityder angående HIV/AIDS samt de personer som drabbats av detta. Ett antagande är att studenters och vårdpersonals kunskap och medvetenhet om HIV/AIDS kan öka med hjälp av författarnas litteraturstudie. Att personer från allmänheten läser litteraturstudien kan även ha en bidragande effekt till att samhällets kunskap om
HIV/AIDS ökar. Utvecklas allmänhetens kunskap angående HIV/AIDS samt dess smittvägar så finns chansen att rädslan minskar och därmed de diskriminerande attityderna och
stigmatiseringen.
10. Vidare forskning
Attityder och erfarenheter till patienter med HIV/AIDS är ett problemområde som behöver mer forskning enligt författarna. Det anses behövas mer forskning angående sjuksköterskors erfarenheter och attityder till patienter med HIV/AIDS i Sverige, Nordamerika och
Australien. Anledningen till den åsikten är att författarna inte hittade någon sådan studie från dessa platser utifrån den sökningen som genomfördes. Orsaker till varför sjuksköterskorna har negativa attityder till patienterna anses vara intressant att forska mer i. På så sätt ser
författarna en möjlighet att motverka samt förebygga de negativa attityderna som finns hos sjuksköterskor inom sjukvården.
17
11. Referenser
* Artiklar i reslutatet
*Bam, N. E. & Naidoo, J. R. (2014). Nurses experiences in palliative care of terminally-ill HIV patients in a level 1 district hospital. Aosis open journals, South Africa, 37(1), 1-9. doi:10.4102/curationis.v37i1.1238
Center of Disease Control and Prevention (2007). HIV/ AIDS Surveillance Report: Cases of HIV Infection and AIDS in the United States and Dependent Areas (19). Atlanta: US
Department of Health and Human Services.
*Chan, Y. K. (2009). ‘Othering’ tactics and treatments of patients with HIV/AIDS: a study of the construct of professional ethics by Thai nurses and nursing trainees. Critical public health, 19(2), 181-191. doi: 10.1080/09581590802392785
Codex. (2017). Informerat samtycke. Hämtad 24 november, 2017, från CODEX,
http://www.codex.vr.se/manniska2.shtml
*Delobelle, P., Rawlinson, J. L., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R., & Depoorter, A. M. (2009).
HIV/AIDS knowledge, attitudes, practices and perceptions of rural nurses in South Africa.
Journal of advanced nursing, 65 (5), 1061–1073. doi: 10.1111/j.1365-2648.2009.04973.x
Ekman, I., Swedberg, K., Taft, C., Lindseth, A., Norberg, A., Brink, E., … Stigbrant-Sunnerhagen, K. (2011). Person-centered care- Ready for prime time. European journal of cardiovascular nursing, 10 (4), 248–251. doi: https://doi.org/10.1016/j.ejcnurse.2011.06.008 Fauci, A. S (2007). 25 Years of HIV/AIDS Science: Reaching the Poor with Research
Advances. Qual Health Res 15(169), 429–432. doi: 10.1177/1049732304272059
*Fournier, B., Klipp, W., Mill, J., & Walusimbi, M. (2007). Nursing Care of AIDS Patients in Uganda. Journal of transcultural nursing 18 (3), 257–264. doi: 10.1177/1043659607301301
Halldorsdottir, S. (2008). The dynamics of the nurse–patient relationship: introduction of a synthesized theory from the patient’s perspective. Scandinavian journal of caring sciences, 22(4), 643–652. doi: 10.1111/j.1471-6712.2007.00568.x
*Hassan, Z. M & Wahsheh, M. (2011). A Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/ AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental Health Nursing, 32 (12), 774-784. doi: 10.3109/01612840.2011.610562
*Jankovic, S., Bojanic, J., Jovic-Vranes, A., Marinkovic, J., & Jankovic, J.
(2009). Knowledge, attitudes and practice towards blood-borne pathogenes in healthcare workers in Banja Luka, Bosnia and Herzegovina. Central european journal of medicine, 4(4), 409-414. doi: 10.2478/s11536-009-0087-5
18
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Layer, E. H., Brahmbhatt, H., Beckham, S. W., Ntogwisangu, J., Mwampashi, A., Davis, W. W., Kerrigan, D. L., & Kennedy, C. E. (2014). ‘‘I Pray That They Accept Me Without
Scolding:’’ Experiences with Disengagement and Re-Engagement in HIV Care and Treatment Services in Tanzania. Aids patient care and stds, 28 (9), 483-488. doi:
10.1089/apc.2014.0077.
Lin. C., Li. L., Van. D., Wu. Z ., & Yan. Z. (2012). Empathy and avoidance in treating patients living with HIV/ AIDS (PLWHA) among service providers in China. AIDS Care, 24(11), 1341–1348. doi: 10.1080/09540121.2011.648602
*Macfarlane, E. (2014). It`s nothing special… butt we are more careful: A study of nurses attitudes to caring for HIV patients in non-specialist settings. Barking Community 14(1) 9–12. *Manganye, S. B., Maluleke, X. T., & Lebese. T. R. (2013). Professional nurses views regarding stigma and discrimination in the care of HIV and AIDS patients in rural hospitals of the Limpopo province, Soth Africa. African Journal of AIDS research, 12(1), 33–40. doi: 10.1080/09540120701842720
McCormack, B., & McCance, T. V. (2006). Devolopment of a framework for person-centred nursing. Journal of Advanced Nursing, 56 (5), 472–479. doi:
10.1111/j.1365-2648.2006.04042.x
Nolan, M. R., Davies, S., Brown, J., Keady, J., & Nolan, J. (2004). Beyond ‘person-centred’ care: a new vision for gerontological nursing. Journal of clinical nursing, 13 (1), 45–53. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.00926.x
Peltzer, J., Domian, E., & Teel, C. (2015). Living in the Everydayness o f HIV Infection: Experiences o f Young African-American Women. Medsburg nursing, 24 (2), 111–118. Från
http://web.a.ebscohost.com.db.ub.oru.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=11&sid=44df9ebe-1c28-42f3-b899-60ab113edd9b%40sessionmgr4006
Rose, C. (2009). HIV care in the United States: the general hospital setting. Cinical Nurse, 9(4) 14–16. doi: 101153266.
Sadoh, A. E., Sadoh, W. E., Fawole, A. O., Oladimeji, A., & Sotiloye. (2012). Attitude of health care workers to patients and colleagues infected with human immunodeficiency virus. Journal of Social Aspects of HIV/ AIDS, 6(1), 17–23. doi: 10.1080/17290376.2009.9724925 Sandström, E. (red.) (1994). Sexuellt överförbara sjukdomar. Lund: Studentlitteratur.
Shah, S. M., Heylen, E., Srinivasan, K., Perumpil, S., & Ekstrand, M. L. (2014). Reducing hiv stigma among nursing students: A brief intervention. Western Journal of Nursing Research, 36 (10) 1323–1337. doi: 10.1177/0193945914523685
*Souminen, T., Koponen, N., Mockiene, V., Raid, U., Istomina, N., Vänskä, M-L., Blek-Vehkaluoto, M., & Välimäki, M. (2010). Nurses’ knowledge and attitudes to HIV/AIDS- An
19
international comparison between Finland, Estland och Litauen. International journal of nursing practice, 16 (2) 138–147. doi: 10.1111/j.1440-172X.2010.01822.x
Sowel, R. L., & Phillips, K. D. (2010). Understanding and responding to HIV/AIDS stigma and disclosure: an international challenge for mental health nurses. Issues in Mental Health Nursing, 31(6), 394–402. doi: 10.3109/01612840903497602
Sullivan, A. K., Schultz, K., Ramaiya, M., Berger, M., Parnell, H., & Quinlivan, B. E. (2015). Experiences of Women of Color with a Nurse Patient Navigation Program for Linkage and Engagement in HIV Care. Aids patients care and stds, 29 (1) 49-54. doi:
10.1089/apc.2014.0279
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Hämtad 6 december, 2017, från Svensk sjuksköterskeförening,
https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/etik-publikationer/sjukskoterskornas.etiska.kod_2014.pdf
Varas-Diaz, N., Serrano-Garcia, I., & Toro-Alfonso, J. (2005). AIDS-related stigma and social interaction: Puerto Ricans living with HIV/AIDS. Qual health res, 15(2), 169–187. doi:
10.1177/1049732304272059
*Vorasane, S., Jimba, M., Kikuchi, K., Yasuoka, J., Nanishi., Durham, J,. & Sychareun, V. (2017). An investigation of stigmatizing attitudes towards people living with HIV/ AIDS by doctors and nurses in Vientiane, Lao PDR. BMC Health Services Research 17(125) doi: 10.1186/s12913-017-2068-8
World Health Organization. (2017). HIV/AIDS. Hämtad 30 November, 2017, från World Health Organization, http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs360/en/
Sökmatris
Databas Sökord Resultat
av sökningen Urval 1 Urval 2 Urval 3 Sökord med begränsning Antal träffar Lästa titlar Lästa abstrakt Antal artiklar till studien Cinahl 3/12 Begränsningar: Peer reviewed, English language, publication date 2007-2017 #1 (MH "HIV-AIDS Nursing") 218 #2 (MH "HIV-Infected Patients") 4315 #3 (MH "Nurse Attitudes") 10.287 #4 (MH "AIDS Patients") 639 #5 (MH "Attitude to AIDS") 787 #6 S1 OR S2 OR S4 OR S5 5.595 #7 S6 AND S3 49 49 17 4 Cinahl 3/12 Begränsningar: Peer reviewed, English language, publication date 2007-2017 #1 (MH "HIV-AIDS Nursing") 218
#2 Experience* 188.789 #3 Patient* 922.585 S1 AND S2 AND S3 16 16 4 2 Medline 3/12 Begränsningar: English language, publication date 2007-2017 #1 (MH "Nurses") 11.079 #2 (MH "Health Knowledge, Attitudes, Practice") 56.687 #3 (MH "HIV Infections" 81.040 #4 Patient* 2.693.656 S1 AND S2 AND S3 AND S4 19 19 12 2
Bam, NE., & Naidoo, JR. (2014). Nurses experiences in palliative care of terminally-ill HIV patients in a level 1 district hospital. Aosis open journals, 37(1) 1-9
South Africa.
Syftet med denna studie var att upptäcka och beskriva upplevda erfarenheter av sjuksköterskor som vårdar patienter med HIV relaterad sjukdom på avdelningar som finns på sjukhus inom ett level 1 distrikt i Kwazulu-Natal.
Metod: Kvalitativ metod.
Inklusionskriterier: Kriterierna för denna
studie var att sjuksköterskorna skulle ha minst ett års erfarenhet av att vårda patienter med AIDS, samt att de själva ville delta och dela sina livserfarenheter. Urvalsprocessen:
Subjektiva urvalsmetoder användes för att välja ut ett urval av deltagare till studien. Urval: Tio stycken operativa sjuksköterskor valdes ut att delta i studien. Åldersspannet på deltagarna var mellan 23–62 år med en medelålder på 34.8 år. Samtliga deltagare var kvinnor och hade en medel erfarenhet på 6.4 år med ett spann på 1-22 år. Datainsamlingsmetod: Information till studien samlades in mellan augusti 2010 och september 2010. Forskarna använde intervjuer som insamlingsmetod, dessa intervjuer varade i 45–60 minuter. Intervjuerna var individuella och tid samt plats valdes av deltagaren.
Information angående intervjuerna diskuterades med deltagarna innan, och samtycke skapades.
Analysmetod: Innehållsanalys. Styrkor: Flera citat i resultatet. Tydligt beskrivet genomförande. Välbeskriven analys och datainsamling. Svagheter: Bristande beskrivning av urvalsförfarandet. Resultatet: visade
positiva attityder att vårda Hiv-positiva patienter. Deltagarna kände en lycka när de fick chansen att hjälpa patienterna med sin sjukdom och
sjuksköterskorna kände att de gjorde nytta. Det var också smärtsamt för deltagarna att observera patienterna med
Chan, YK., (2009). ‘Othering’ tactics and treatments of patients with HIV/AIDS: a study of the construct of professional ethics by Thai nurses and nursing trainees. Critical public health, 19(2), 181-191 Thailand. Syfte att identifiera problemet med det befintliga förhållningssättet mot minskad diskriminering.
Metod: Kvalitativ intervjustudie.
Inklusionskriterier: Sjuksköterskor eller
sjuksköterskestudenter som var verksamma på sjukhuset.
Urvalsförfarande: Deltagarna rekryterades via
ett meddelande i samband med en lektion av en forskningsassistent utan koppling till skolan. Det var frivilligt att delta i studien. Urval: Tjugo namn valdes ut. Tio av dessa var
specialistsjuksköterskestudenter samt de övriga tio var licensierade sjuksköterskor som läste en vidareutbildning. Deltagarna var i åldersspannet 21–44 och medelåldern var 27 år. Majoriteten var kvinnor (14). Deltagarnas kliniska
erfarenhet varierade mellan 4–20 år. Alla utom 2 hade erfarenhet av att vårda patienter med HIV/AIDS.
Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade
intervjuer. Analysmetod: transkribering samt kodning. Styrkor: Hög trovärdighet med citat. En tydlig design med välbeskrivet urvalsförvarande, datainsamling och analys. Svagheter: Svaren som deltagana gjorde överfördes till engelska. Resultat: I studien vittnade sjuksköterskor om hur de upplevt att sjuksköterskor undvek att ge samma vård till
patienter med HIV dom den vård övriga patienter fick. Sjuksköterskorna upplevde också en rädsla för att få infektionen på jobbet och att de inte skulle kunna bli botade. Det fanns också de som upplevde att det fanns en stigmatisering mot
HIV/AIDS patienter inom personalgruppen.
Delobelle, P.,
Rawlinson, JL., Ntuli, S., Malatsi, I., Decock, R., & Depoorter, AM. (2009). HIV/AIDS knowledge, attitudes, practice and
perceptions of rural nurses in South Africa. Journal of advanced nursing, 65(5), 1061– 1073.
Sydafrika.
Syftet med studien var att utforska HIV/AIDS relaterade kunskaper, attityder, utövanden och uppfattningar hos sjuksköterskor i landsbygds provinsen Limpopo i Sydafrika.
Metod: Kvantitativ tvärsnittsstudie. Urval: 109 deltagare valdes ut från
klusterurvalet, 65,1% deltog. 125 deltagare valdes ut från det randomiserade urvalet, 55,2 % deltog, bortfall på 40,2%. Totalt så deltog 140 sjuksköterskor i studien. Medelåldern var 40,9 och de flesta var kvinnor (128).
Urvalsförfarande: Klusterurval användes för
att välja ut deltagande sjuksköterskor från den lokala primärhälsovården. Ett randomiserat urval för sjuksköterskorna som arbetade på sjukhusen. Till fokusgrupperna så användes ett bekvämlighetsurval till sjuksköterskorna från den lokala primärhälsovården. En strategisk urvalsmetod användes för att välja ut sjuksköterskor från sjukhusen till
fokusgrupperna. Dessa val var baserat på sjuksköterskornas erfarenhet av att vårda patienter med HIV/AIDS.
Datainsamlingsmetod: Självadministrerat
frågeformulär, intervjuer.
Analysmetod: Intervjuerna transkriberades ord
för ord och översattes till engelska för att sedan analyseras med hjälp av teman och koder. Analysen övervakades av en expert i omvårdnad.
Styrkor: Tydligt
urval, analys och datainsamling. Bra beskrivning av resultatet. Relevanta instrument. Svagheter: Få deltagare till följd av stort bortfall. Resultat: Sjuksköterskornas attityder påverkades av yrkeserfarenhet samt specialiserad HIV/AIDS utbildning. Vissa
sjuksköterskor ansåg att denna utbildning
behövdes för att utföra en kvalificerad omvårdnad men att den var
Fournier, B., Klipp, W., Mill, J., & Walusimbi, M. (2007). Nursing Care of AIDS Patients in Uganda, Journal of Transcultural Nursing. Journal of Transcultural Nursing, 18(3) 257-264. Uganda Att utforska erfarenheter och perspektiv hos sjukhusplacerade sjuksköterskor i Kampala, Uganda som vårdar HIV positiva patienter med syftet att identifiera utmaningar och möjligheter i deras utövande.
Metod: Kvalitativ intervjustudie.
Inklusionskriterier: Förmåga att muntligt
kunna utrycka sig och förstå det engelska språket, vårda patienter med AIDS på
regelbunden basis (minst en patient varje skift), jobba på en sjukhusinrättning samt vara äldre än 18 år.Exkusionskriterier:
Sjuksköterskestudenter, besökande
sjuksköterskor från andra sjukhus och icke kliniskt arbetande sjuksköterskor.
Urvalsförfarande: Strategiskt urval vid ett
sjukhus i Kampala, Ugandas huvudstad.
Genomfördes på ett möte där sjuksköterskornas chefer fick nominera de som ansågs lämpliga, de nominerade blev sedan tillfrågade om ett deltagande. Urval: Sex anonyma
sjuksköterskor. Slutgiltig studiegrupp: Sex sjuksköterskor i en fokusgrupp, fem kvinnor och en man. Datainsamlingsmetod:
Diskussion i fokusgrupper var annan vecka under en tre-månaders period med totalt sex möten. Varje sjuksköterska fick en kamera och utbildning på den för att sedan spela in när de besvarade och berättade kring vissa frågor. Varje möte spelades in och blev transkriberat.
Analysmetod: Genomfördes simultant med
datainsamlingen samt genom transkribering av varje intervju. En summering skrevs även direkt efter varje träff och denna blev sedan granskad av deltagarna för att ökad trovärdighet.
Styrkor: Ett välbeskrivet genomförande. Mycket citat Svagheter: Svagt beskrivet urvalsförfarande. Resultat: Sjuksköterskorna
upplevde en rädsla för att bli smittade och enligt deras erfarenheter fanns det en brist på
skyddsutrustning,
personal i en kombination av högt patienttryck. Sjuksköterskornas attityd till patienterna med HIV var även att undvika dem.
Hassan, ZM., & Wahsheh, MA. (2011). Knowledge and Attitudes of Jordanian Nurses towards Patients with HIV/AIDS: Findings from a Nationwide Survey. Issues in Mental Health Nursing, 32(12), 774-784. Jordanien
Syftet var att utforska kunskap och attityder hos jordanska sjuksköterskor mot patienter med HIV/AIDS, särskilt i förhållande till tillgång av information och utbildning.
Metod: Kvantitativ Inklusionskriterier:
Sjuksöterskor som arbetade på sjukhusen vid tiden för datainsamlingen, villighet att delta. Skriv och talkunskap i engelska.
Exklusionskriterier: Icke kliniskt arbetande
sjuksköterskor. Icke examinerade sjuksköterskor. Urval: 87 sjukhus blev
tillfrågade om att delta och 20 tackade ja. Från sjukhusen så tillfrågades 1 260 sjuksköterskor och av dessa så avböjde 338 sjuksköterskor. Slutgiltig studiegrupp: 922 sjuksköterskor från 5 sjukhus i Jordanien. 337 var män, 544 kvinnor och 1 med oidentifierat kön. Deltagarna var i en ålder av 22–66
år. Datainsamlingsmetod: Varje deltagande sjukhus besöktes och intervjuade deltagarna i ca 30 min för varje deltagare. Det var det sju team bestående av 2 sjuksköterskor och 5 andra personer. Dessa team genomförde
standardiserat datainsamlingsmetod och genomförde en pilotstudie innan själva datainsamlingen som gjordes genom
strukturerade frågor. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys.
Styrkor: Stort
urval och litet bortfall. Tydlig statistik. Relevanta instrument och tydligt resultat. Svagheter: Otydligt beskriven dataanalys.
Resultat: Visade på att
majoriteten av
sjuksköterskorna i studien inte var intresserade av att vårda patienter med HIV/AIDS. 96,2 % av deltagarna medgav en rädsla att bli smittad av HIV i arbetet. 75,2 % av sjuksköterskorna uppgav att de hade negativa attityder mot HIV på grund av rädslan att bli smittad.
Jankovic, S., Bojanic, J., Jovic-Vranes, A., Marinkovic, J., & Jankovic, J,
(2009). Knowledge, attitudes and practices towards blood-borne pathogenes in
helathcare workers in Banja Luka, Bosnia and Herzegovina. Central european journal of medicine, 4(4) 409-414. Bosnien. Syftet med studien var att utreda sjukvårdares kunskap, attityder och handlingar i relation med smittsamma blodsjukdomar, samt möjliga skillnader mellan sjuksköterskor och läkare. Studien jämför även dessa möjliga skillnader mellan operation och andra avdelningar i Banja Luka, Republiken av Srpska och Bosnien Herzegovina.
Metod: Kvantitativ Inklusionskriterier:
Sjuksöterskor som arbetade på sjukhusen vid tiden för datainsamlingen, villighet att delta. Skriv och talkunskap i engelska.
Exklusionskriterier: Icke kliniskt arbetande
sjuksköterskor. Icke examinerade sjuksköterskor. Urval: 87 sjukhus blev
tillfrågade om att delta och 20 tackade ja. Från sjukhusen så tillfrågades 1 260 sjuksköterskor och av dessa så avböjde 338 sjuksköterskor. Slutgiltig studiegrupp: 922 sjuksköterskor från 5 sjukhus i Jordanien. 337 var män, 544 kvinnor och 1 med oidentifierat kön. Deltagarna var i en ålder av 22–66
år. Datainsamlingsmetod: Varje deltagande sjukhus besöktes och intervjuade deltagarna i ca 30 min för varje deltagare. Det var det sju team bestående av 2 sjuksköterskor och 5 andra personer. Dessa team genomförde
standardiserat datainsamlingsmetod och genomförde en pilotstudie innan själva datainsamlingen som gjordes genom
strukturerade frågor. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: Tydlig statistik. Relevanta instrument. Svagheter: Svag beskrivning av analys.
Resultat: Det framgick
att sjuksköterskor hade en tydlig negativ inställning till patienter med HIV/ Aids och 91,1 % av sjuksköterskorna i studien ansåg att patienter med HIV bör isoleras från övriga patientgrupper.
Macfarlane, E. (2014). It´s nothing special… but we are more careful: A study of nurses attitudes to caring for HIV patients in non- specialist settings. HIV Nurse Practitioner, 14(1), 9-12.
Storbritannien.
Syftet var att svar på följande frågor: Hur är attityderna hos sjuksköterskor på icke HIV specialicerade inrättningar till att behandla HIV-positiva patienter. Vilka faktorer influerar deras attityder? Hur yttrar sig dessa attityder?
Metod: Kvalitativ studie.
Inklusionskriterier: Deltagarna skulle vara
registrerade sjuksköterskor och varit
involverade i det kliniska arbetet de sista tolv månaderna. Ingen erfarenhet av att vårda HIV patienter var nödvändig.
Urval: Nio sjuksköterskor vid ett sjukhus i
London. Slutgiltig studiegrupp: Nio sjuksköterskor. Datainsamlingsmetod: Semistrukturerade djupintervjuer på avskilda platser som sedan spelades in transkriberade.
Urvalsförfarande: Sjuksköterskor rekryterade
under en månad 2012 genom ett intranät på ett sjukhus och genom besök hos personalen på sjukhuset
Analysmetod: Kodning och uppdelning i
temagrupper. Styrkor: Många citat. Tydligt beskrivet genomförande samt datainsamling. Tydlig design. Svagheter: Begränsad information om dataanalysen.
Resultat: Nästan alla
sjuksköterskor upplevde brist i kunskap om HIV. Sjuksköterskor upplevde rädsla för att bli smittade. Sjuksköterskorna
upplevde inte smittan som annorlunda mot någon annan smitta men de gjorde skillnad i sitt sätt att hantera patienten. Sjuksköterskor upplevde de smittade som äckliga. Sjuksköterskor anser att patienter med HIV får skylla sig själva. Det framkom också stigmatisering från sjuksköterskorna.
Manganye, SB., Maluleke, XT., & Lebese, TR. (2013). Professional nurses views regarding stigma and discrimination in the care of HIV and AIDS patients in rural hospitals of the Limpopo province, South Africa. African Journal of AIDS research, 12(1), 33-40 Sydafrika. Syftet att fastställa hur professionella sjuksköterskors ståndpunkter ser ut på HIV/AIDS stigmatiseringen och diskriminering samt deras inflytande över kvaliteten den på den omvårdnen som renderar till de personer som lever med HIV och AIDS på tre lantliga sjukhus i Limpopo
provinsen, Sydafrika.
Metod: Kvalitativ studie.
Inklusionskriterier: Professionella
sjuksköterskor som jobbar på de tre utvalda sjukhusen.
Urval: Totalt nio vuxenavdelningar, sex
stycken medicinavdelningar (en manlig och en kvinnlig per sjukhus) samt tre
förlossningsavdelningar valdes ut. 36 professionella sjuksköterskor med specialistutbildning inom HIV/AIDS.
Sjuksköterskorna i studien var mellan 35 och 53 år. 99.26 % av deltagarna var kvinnor. Bortfall: Inget bortfall noteras i artikeln.
Datainsamlingsmetoder: Diskussion i
fokusgrupper, intervjuer, semistrukturerade intervjuer. Datainsamlingsmetod:
Semistrukturerad intervju. Sjuksköterskor med ansvar för omvårdnaden patienter med HIV och AIDS. Urvalsförfarande: Subjektiva
urvalsmetoder användes för att välja ut de avdelningar och sjuksköterskor som skulle delta i studien. Analysmetod: Den insamlade informationen transkriberades ordagrant och översattes till engelska för att sedan analyseras. En professor i omvårdnad av patienter med HIV och AIDS användes som en oberoende part. Styrka: Tydligt beskrivet resultat. Litet bortfall. Relevanta instrument. Svagheter: otydlig statistik Resultat: I artikelns resultatdel berättade sjuksköterskor att sina kollegor ignorerade och undvek patienter med HIV för att lämna dem till yngre sjuksköterskor med mindre kunskap och erfarenhet om infektionen. Sjuksköterskorna i studien såg detta som felaktigt och som en bristfällig omvårdnad. Deltagarna beskrev även att det fanns kollegor som använde onödigt många handskar, mask samt annan skyddsutrustning vid omvårdnaden av patienter med HIV. Anledningen till överkonsumtionen av skyddsutrustning visade sig vara rädslan för att själv bli smittad. Det framkom även att professionella
sjuksköterskor erhöll en dömande attityd mot patienter med HIV.
