Undersökning av värmepumpars miljöpåverkan

(1)

(2)

Undersökning av värmepumpars miljöpåverkan September 2007 SP Rapport 2006:64 Energiteknik ISBN 91-85533-57-2 ISSN 0284-5172 Text: Roger Nordman Layout: Mera text & form ©Naturskyddsföreningen 2007

SP Sveriges tekniska forskningsinstitut Box 857 501 15 Borås Tel: 033-16 50 00 Fax: 033-13 55 02 Naturskyddsföreningen Handla Miljövänligtavdelningen Box 7005 402 31 Göteborg Tel: 031-10 55 90

(3)

Abstract 6 Förkortningar 7 1 Syfte 8 2 Avgränsningar i rapporten 8 3 Allmänt om värmepumpar 9 3.1 Funktion 9 3.2 Värmepumpstyper 9 3.2.1 Markvärmepumpar (berg-, jord- och sjövärme) 9 3.2.2 Luft-vatten 12 3.2.3 Luft-luft 13 3.3 Marknaden för värmepumpar 14 3.4 Val av värmepump 15 3.4.1 Distributionssystem 15 3.4.2 Geografiskt läge 16 3.4.3 Markvärmepumpar (bergvärme, ytjordvärme, sjövärme) 16 3.4.4 Luft-luft-värmepumpar 17 3.4.5 Frånluftsvärmepumpar 18 3.4.6 Luft-vatten-värmepumpar 18 3.5 Dimensionering 19 3.6 Värmepumpen i sitt system 19 4 Effektivitet 20 5 Miljöpåverkan 21 5.1 Köldmedie 21 5.2 Köldbärare (Brine) för berg-, jord- och sjövärme 23 5.3 Material (plast, elektronik, färg, flamskyddsmedel, oljor) 23 5.4 Drift (elmix, livslängd) 24 5.5 Buller 28 5.6 Livscykelanalys (LCA) 28 5.6.1 Växthuseffekt 28 5.6.2 Försurning 28 5.6.3 Fotooxidantbildning 29

(4)

5.6.4 Resursanvändning 30 5.6.5 Ekoknapphetsmetoden 30 5.6.6 Ekoindikator 99 31 6 Standarder och märkning 32 6.1 Standarder 32 6.2 Märksystem 33 6.2.1 Svanen 33 6.2.2 P-märket 35 6.2.3 EU-blomman 36 7 Framtida utveckling 37 8 Slutsatser 38 9 Referenser 39 10 Bilagor 41 10.1 Bilaga 1. Tillverkare/Importörer som är medlemmar 41 i Svenska Värmepumpföreningen 10.2 Bilaga 2. Effektivitetsmått på ett antal 42 testade bergvärmepumpar 10.3 Bilaga 3. Utdata från körningar med programmet Effem 43 (Källa: www.effektiv.org)

(5)

I Sverige är hushållssektorn en stor energianvändare. Behovet att värma upp hus och vatten är stora poster i Sveriges energibalans och för de enskilda hushållen en stor budgetpost. Direktverkande el är den procentuellt största uppvärmningskällan för småhus (2004), och dessutom är det fortfarande vanligt med hus som värms med olja. All elproduktion, och utnyttjande av fossila bränslen har miljö- konsekvenser. Samtidigt finns ingen patentlösning på vil-ken teknik som är bäst, utan varje situation kräver sin specifika lösning. Det sker ständigt utbyte av gamla upp-värmningssystem i bostadshus runt om i Sverige. Till detta skall även läggas alla nybyggnationer. I många fall förekom-mer värmepumpar som en lösning på värmebehovet och frågan om hur miljöanpassad detta är aktualiseras? Vilka är miljöeffekterna från användandet av värmepumpar i småhus, vilka delar skall konsumenten se på innan man väljer uppvärmningsalternativ och finns det någon möjlig-het att jämföra miljöpåverkan från olika produkter? Naturskyddsföreningen har bedrivit ett projekt, delfinan-sierat av Konsumentverket, som syftat till att sammanställa information kring små värmepumpars miljöeffekter. Avsikten var att skapa ett underlag för konsumenter att se på de miljömässiga problemen med värmepumpar och vilka faktorer som är viktiga att undersöka vid granskning av värmepumpsalternativ för uppvärmning av småhus. Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) fick i uppdrag att genom-föra en kunskapssammanställning där miljöeffekter från värmepumpar för småhus skulle redovisas. Redovisningen av det uppdraget återfinns i denna rapport. Eva Eiderström Chef för Bra Miljöval

(6)

This report reviews the environmental effects of heat pumps for single family houses in Sweden. The heat pumps are grouped in the major groups; ground source heat pumps, air-to-water heat pumps, air-to-air heat pumps and exhaust air heat pumps. Environmental effects from material use, manufacturing, operation and scrapping have been studied via a literature survey and discussions with people in the heat pump business. Clearly, the largest effect on the greenhouse effect is from the operation of all the heat pump types. This effect also differs a lot depending on which type of electricity mix that is assumed for the operation. For ground source heat pumps with energy well, the in-stallation causes acidification through the use of diesel oil when the well is drilled. The consumer should carefully examine the efficiency and the capacity when buying a heat pump. These factors are affecting both the energy cost as well as the environment through the greenhouse effect. Buying a high effi-ciency heat pump with a high capacity therefore is a win-win situation for the consumer and the environment. Keywords: heat pumps, environmental effect, efficiency.

Abstract

Investigation of heat pumps’ environmental impact

Denna rapport sammanfattar miljöpåverkan som värme- pumpar i enfamiljshus i Sverige ger upphov till. Värme-pumparna som undersökts i denna studie har grupperats i grupperna markvärmepumpar, luft-vattenvärmepumpar, luft-luftvärmepumpar och frånluftsvärmepumpar. Miljö- påverkan från materialanvändning, tillverkning, installa-tion, användning och skrotning har inkluderats. Underlag för rapporten har varit ett omfattande litteraturunder- lag och diskussioner med verksamma i värmepumps-branschen. Den största miljöpåverkan från en värmepump när det gäller växthuseffekten kommer från användning, obero-ende av vilken typ av värmepump det gäller. Hur stor denna effekt blir beror mycket på vilken sorts elmix man använder för att miljövärdera elanvändningen. För markvärmepumpar med energibrunn kommer en stor del av försurande utsläpp från dieselanvändning när man borrar energibrunnen. Konsumenten bör noga jämföra effektiviteten och kapa- citeten när han/hon skall köpa en värmepump. Dessa fak-torer påverkar både energikostnaden och växthuseffekten, så genom att köpa en värmepump med hög verkningsgrad och kapacitet gör man en vinst både för plånboken och för miljön. Nyckelord: Värmepump, miljöpåverkan, effektivitet.

(7)

AP Försurningspotential, anges i svaveldioxidekvivalenter(Acidification Potential) CFC Klorfluorkarboner, ofta refererade till som freon

COP Kvot mellan avgiven värme och tillförd elenergi i en värmepump (eng. Coefficient of Performance) EFFem Dataprogram för miljöbedömningar, www.effektiv.org

EU Europeiska unionen

HCFC Klorfluorkolväten, ofta refererade till som freon LCA Livscykelanalys

LCCP Life Cycle Climate Performance

NMVOC Flyktiga organiska föreningar, exklusive metan (eng. Non Methane Volatile Organic Compounds) ODP Ett ämnes ozon påverkande egenskaper (eng. ozone depletion potential)

POCP Potentialen för bildandet av fotokemiska oxidanter, anges i etenekvivalenter (eng. photochemical ozone creation potential)

SGU Sveriges Geologiska Undersökning SP Sveriges tekniska forskningsinstitut

SPF Medelvärde av COP över ett år (eng. Seasonal Performance factor) SVEP Svenska Värmepumps Föreningen

TEWI Total Eqvivalent Warming Impact ÅF Ångpanneföreningen

(8)

Syftet med detta projekt är att ge konsumenter ett underlag avseende den miljömässiga prestandan vid val av värme-pump. Målgruppen är i första hand enskilda konsumenter, men resultat böra vara användbart även för tex bostadsrätts- organisationer, branschorganisationer och offentlig upp- handling. Undersökningen har delats upp i grupper avse-ende deras huvudsakliga användning, såsom luftvärme- pump, bergvärmepump etc. Denna rapport syftar till att ge en sammanfattning om miljöeffekter från värmepumpar för småhus. Storlek på värmepump är därför begränsat uppåt till värmeeffekter runt 30 kW. De typer som valts att studera närmare i denna rapport är markvärmepumpar (bergvärme, ytjordvärme, sjövärme), luft-luft-värmepumpar, frånluftsvärmepumpar och luft-vatten-värmepumpar. Livscykelanalys (LCA) kommer endast att belysas kortfattat, och endast på en bergvär-mepump, i avsnitt 5.5 då underlaget för att ge en bred bild är mycket begränsat.

2. Avgränsningar i rapporten

(9)

3.1 Funktion Värmepumpar består alltid av fyra huvudkomponenter, En förångare, en kondensor, en kompressor och en expansions- anordning. Värmepumpen fungerar principiellt på följan-de sätt: Ett köldmedie (arbetsmedie) förångas genom att det tar upp energi från en lågvärdig energikälla Q₂ (exempelvis grundvatten) (Figur 1, A). Det förångade köldmediet kom-primeras därefter med hjälp av en kompressor till ett högre tryck (Figur 1, B). Vid detta högre tryck avger sedan köld-mediet sitt värme (Q₁) samtidigt som det kondenserar (Figur 1, C). Det avgivna värmet utnyttjas i bostads-sammanhang till uppvärmning av lokaler och till värmning av tappvatten. Expansionsanordningen sänker slutligen trycket på det kondenserade köldmediet innan det leds in till förångaren igen. Vid denna trycksänkning förångas en del av köldmediet. Den nettoenergi man får betala för är den energi som åtgår för att komprimera köldmediet (Q_w).

Figur 1. Principskiss av en värmepump.

3.2 Värmepumpstyper Denna rapport syftar till att ge en sammanfattning om miljöeffekter från värmepumpar för enfamiljshus. Storlek på värmepump är därför begränsat uppåt till värmeeffekter runt 30 kW. De typer av värmepumpar som återfinns inom detta storlekssegment är främst markvärmepumpar (berg-värme, ytjordvärme, sjövärme), luft-luft-värmepumpar, frånluftsvärmepumpar och luft-vatten-värmepumpar. Nedan ges en kortfattad beskrivning av de olika typerna. 3.2.1 Markvärmepumpar (berg-, jord- och sjövärme) 3.2.1.1 Bergvärme Med en bergvärmepump utnyttjar man den värme som finns lagrad i berggrunden (Figur 2). En eller flera ener-gibrunnar borras till ett djup av mellan cirka 90 och 230 meter, och förses med ett kollektorsystem som ansluts till värmepumpen. Det vanligaste kollektorsystemet är ett indirekt, slutet system där en köldbärare bestående av alkohol-vattenlösning cirkuleras. Med en köldbärarvätska be-stående av 65 % vatten och 35 % etanol kan värmepumpen arbeta med en inkommande köldbärartemperatur på mel-lan -14°C och + 25°C. Det finns även så kallade direkta system, där köldme-diet förs ner i kollektorröret direkt och förångas. Kollektorröret är då vanligtvis av koppar. Detta leder till en billigare installation, men kräver vanligtvis större fyllnads- mängder av köldmedium. Skulle dessutom kollektorslang-en gå sönder kommer köldmediet att läcka ut, till skillnad från indirekta system, där köldbäraren läcker ut istället. Direkta system är inte vanliga i Sverige bland annat på grund av negativa erfarenheter under senare delen av 80- talet (20), men också genom skrivningen om minsta möj-liga fyllning i Köldmediekungörelsen (1) som har lett till system med liten köldmediefyllning. Det finns även system för att förhindra att köldmedie eller köldbärare kommer ut vid ett eventuellt läckage i kol-lektorsystemet. Dessa går ut på att man återfyller borrhålet Q2 Kondensor Förångare P1 QW P2 Q1 A) B) C)

(10)

med en blandning av bentonitlera och cement. Det finns idag endast några produkter av detta slag, och återfyllning-en i sig kan skapa problem. Exempelvis kan det vara svårt eller omöjligt att byta kollektorslangen vid ett läckage. Sveriges Geologiska Undersökningar (SGU) tittar i dagslä-get på olika metoder som skulle möjliggöra återfyllning. Slutligen finns så kallade grundvattensystem, där man pumpar upp grundvatten vid en punkt, värmeväxlar mot en brine-krets, och slutligen släpper tillbaks grundvattnet vid en annan punkt. Dessa system kan påverka grundvatt-net, genom att man får en större rörlighet på vattnet. I Sverige är dessa system dock väldigt sällsynta och berörs därför inte i denna rapport.

Figur 2. Principskiss av bergvärmepump.

3.2.1.2 Ytjordvärme I ett ytjordvärmesystem utnyttjar man den värme som genom påverkan av regn, sol vind etc. lagras i jorden (Figur 3). Kollektorn består av en kollektorslang som grävs ner i jor-den på cirka en meters djup och med en till en och en halv meters mellanrum. Kollektorn fylls med en alkohol-vat-tenlösning. Slanglängder mellan 200-500 meter är vanligt och man kan räkna med att varje meter innehåller ca 0,9 liter köldbärarvätska. Beroende på den värmemängd som värmepumpen skall hämta ur jordvärmesystemet samt markförhållandena varierar erforderlig slanglängd.

Markbeskaffenheten har mycket stor betydelse. Bäst är

fuktig lera, sämre är torr grusblandad jord. Om marken enbart består av sand kommer jordvärmekollektorn inte att fungera på grund av att värmeledningen i sanden är dålig. Mark med strömmande grundvatten är bra eftersom man då får en effektiv värmetransport i marken till kollektorn genom vattnet.

(11)

3.2.1.3 Sjövärme En sjökollektor är uppbyggd på samma sätt som en jordkol-lektor men med den skillnaden att slangen förankras i en sjö eller i ett vattendrag i stället för att som vid ytjordvärme, grävas ned (Figur 4). Det antal meter slang som behövs beror på dels värmepumpens effekt samt dels på uttagen värmemängd. Detta gäller för övrigt för alla markvärme-system med kollektorslang. Förläggs slangen frostfritt har man tillgång till en värmekälla som sällan sjunker under +4°C. Risken för att bottentemperaturen skulle sjunka är minimal. Som ett räkneexempel kommer ett hus med en årsförbrukning av 20 000 kWh att orsaka en temperatur-sänkning på ca 0,4 grader Celsius i en sjö med ytan 10 000m2 (ytan av en fotbollsplan) och medeldjupet 3m om värme-pumpen har ett SPF-värde på 4. I verkligheten skulle sjön värmas upp av solinstrålning, vilket motverkar en tempe-ratursänkning.

Figur 4. Principskiss för sjövärmepump.

3.2.1.4 Frånluft Frånluftvärmepumpar hämtar energi från inneluft som ventileras ut och överför den till inkommande friskluft (ovanligt idag, men en hel del installationer gjordes under 90-talet), eller används till att värma tappvatten och avge värme till ett vattenburet värmesystem (Figur 5). Denna typ av värmepump kräver att man har ett mekaniskt venti-lationssystem med fläkt och ventilationskanaler i huset. Cirka 90 % av alla nybyggda villor idag levereras med en frånluftsvärmepump. En nackdel med denna typ av system är att verkningsgraden minskar med minskande flöde av frånluft, samtidigt som ett högt frånluftsflöde i sig medför ett högre energibehov.

(12)

3.2.2 Luft-vatten Luft-vattenvärmepumpar hämtar energi från uteluft och överför den till ett vattenburet värmesystem. En fördel med denna typ är att man inte behöver borra en energibrunn, vilket gör installationen billigare, men en nackdel är att liksom med luft-luft värmepumpen så sjunker effektivite-ten med sjunkande uteluft-temperatur. En nackdel med system som utnyttjar värmen i uteluften (luft-luft och luft-vatten) är att buller kan störa grannar om utedelen riktas mot grannarnas tomt och/eller det är korta avstånd mellan utedelens placering och tomtgränsen. Nyligen gjorda mät-ningar vid SP visade att två olika luft-vatten-värmepumpar hade ljudeffektnivåer på 71 dB(A) och 67 dB(A) vid utedelen (2). Skall man köpa en sådan produkt bör man därför göra en bedömning av bullret som kan uppkomma vid tomt-gräns (se avsnitt 5.5) och även jämföra i övrigt likvärdiga produkter så att man väljer den med lägst bullernivå.

(13)

3.2.3 Luft-luft Luft-luft-värmepumpar hämtar energi från uteluften och överför den till cirkulerande inomhusluft (Figur 7). Denna typ av värmepump är relativt billig och den fungerar till-fredsställande ner till ca -15°C. Luft-luft-värmepumparna kan endast producera värme för uppvärmning av inneluft till skillnad från tidigare beskrivna värmepumpar som kan producera värme som är kopplat till ett värmedistributions- system i huset (t.ex. radiatorer eller golvvärme) och tapp-varmvatten. Sommartid kan dessa värmepumpar reverseras och fungera som luftkonditionering. Om man gör detta kommer dock delar av eller hela den energibesparing man gjort under uppvärmningssäsongen att förbrukas.

(14)

3.3 Marknaden för värmepumpar Under tidigt 80-tal utvecklades marknaden för värmpum- par snabbt tack vare statliga bidrag för installation av vär-mepumpar. Vanliga typer ar då frånluftsvärmepumpar och ytjordvärme. Tack vare en skrivning i den svenska byggla-gen 1984 om att man skulle återvinna värme utvecklades frånluftvärmepumparna kraftigt. Under 1985 drogs bidraget för värmepumpar in och marknaden minskade betyd-ligt. Minskningen berodde även på minskat byggande och ett minskat oljepris. Under de senare åren på 80-talet var direktexpansionssystem och luft-vattenvärmepumpar vanliga. Under början av 90-talet kom en snabb topp i försälj-ningen av luft-luftvärmepumpar , och senare, 1994-95 ledde en teknikupphandlingstävling till ett ökat intresse för vär-mepumpar. Marknaden har sedan 1995 ökat med ca 35 % om året. Ökningen har främst gällt frånluftsvärmepumpar och bergvärmepumpar. Under dessa år har direktexpan-sionssystem i stort sett försvunnit från marknaden. Figur 8 visar marknadsutvecklingen mellan 1986 och 2004.

Totalt antal sålda värmepumpar i Sverige (inklusive reversibla luft-luft-enheter)

0 10000 20000 30000 40000 50000 60000 70000 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 Antal sålda värmepumpar

F ördelning mellan Luftv ärmepumpar och markv ärmepumpar

1994

73% 27%

Uteluft/Fr ånluft Vatten/K öldb ärare

1994

73% 27%

2003

38% 62%

2003

38% 62%

Fördelning mellan Luftvärmepumpar och markvärmepumpar

1994

Uteluft/Frånluft Vatten/Köldbärare F ördelning mellan Luftv ärmepumpar

och markv ärmepumpar 1994

73% 27%

1994

73% 27%

2003

38% 62%

2003

38% 62%

Fördelning mellan Luftvärmepumpar och markvärmepumpar

2003

Uteluft/Frånluft Vatten/Köldbärare

Figur 9. Svängningen i marknaden visas i denna figur. Grafen överst visar fördelningen mellan uteluft/frånluftvärmepumpar och vätska/ vattenvärmepumpar 1994. Bilden underst visar motsvarande graf 2003.

(15)

Som Figur 9 visar har marknaden mellan 1994 och 2003 svängt från en majoritet av uteluft eller frånluftsvärme- pumpar till att 2003 vara en majoritet av vätska/vattenvärme-pumpar. 3.4 Val av värmepump Vilken typ av värmepump man skall välja beror på ett fler-tal faktorer såsom husets utseende och omgivning, var man bor, uppvärmningssystem, värmedistributionssystem och energibehov. Husets energibehov kan dessutom delas upp i tre delar, uppvärmning, varmvatten och hushållsel (belys-ning, maskiner, mm.). Beroende på typ av värmepump och hur värmepumpen dimensioneras i relation till husets energibehov kan man täcka antingen uppvärmningen, varm- vattenbehovet eller bådadera olika bra. Nedan ges en sam-manfattning av hur dessa faktorer påverkar de olika typerna av värmepumpar. 3.4.1 Distributionssystem Före 1980 användes högtemperatursystem för distribution av vattenburen värme inomhus (Figur 10). Typiska tempe-raturer var då 80/60 vilket betyder att varmvattnet fram till radiatorerna dimensionerades för en temperatur av 80°C och tillbaka från radiatorerna 60°C för en viss dimensione-rande utetemperatur. En ny bygglag 1984 ändrade detta genom att man i denna krävde att vattnet fram till radiatorerna inte fick överstiga 55°C vid den dimensionerande ute-temperaturen. Många äldre radiatorsystem kunde anpassas till detta krav eftersom radiatorerna var överdimensione-rade. De vanligaste temperaturerna idag är därför 55/45 vid dimensionerande utetemperatur. I dagsläget har golvvär- mesystem med låg temperatur (35/28) blivit alltmer popu-lära, främst på grund av komfort och estetiska skäl. Tabell 1 sammanfattar uppvärmningssystemen för småhusbestån-det i Sverige 1999. De hus som inte har direktverkande el har oftast vattenburen värme (en liten andel luftburen värme-distribution förekommer).

Figur 10. Temperaturnivåer på värmedistributionssystemet har ändrats genom åren.

Tabell 1. Antal småhus 1999 efter befintlig värmekälla och färdig-ställandeår (1 000-tal) (21). 1970 1984 1990 2004 Hög-temperatur vattenburet system Medium -temperatur vattenburet system Medium -och låg – temperatur vattenburet systems L åg – temperatur vattenburet system (golvv ärme ) 1970 1984 1990 2004 Hög-temperatur vattenburet system Medium -temperatur vattenburet system Medium -och låg – temperatur vattenburet systems L åg – temperatur vattenburet system (golvv ärme ) Befintlig

värmekälla -1940 1941-1960 1961-1970 1971-1980 1981-1990 1991-1999 Samt-liga Direktver-kande el 39 8 30 160 26 5 268 Vatten-buren el 30 37 36 33 63 21 220 Panna för ved, olja, el 279 196 132 138 41 10 796 Övrigt 45 25 61 64 27 14 236 Samtliga 393 266 259 395 157 50 1520 Byggår

(16)

3.4.2 Geografiskt läge Beroende på var i landet man bor kan det passa olika bra med olika värmepumpstyper. Detta beror dels på att Sverige är ett så utsträckt land i nord-sydlig riktning att flera olika klimat- zoner passeras, se Figur 11. Exempelvis kan en luft-luftvär-mepump i Kiruna ge sämre drift under en relativt lång tid under vintern, när temperaturen ligger under -15°C. På andra orter i landet där de geologiska förhållandena är dåliga för bergvärme krävs speciella åtgärder vilket kan fördyra installationen. Det finns även regionala bestäm-melser där man förbjuder borrning för bergvärme.

Figur 11. Årsmedeltemperatur vid olika orter i Sverige.

3.4.3 Markvärmepumpar (bergvärme, ytjordvärme, sjövärme) Skall man installera en markvärmepump krävs i fallen med jordvärme och sjövärme först och främst att det finns till-räcklig stor yta på tomten eller att man har en sjö nära huset. När det gäller bergvärme kräver de flesta kommuner ett avstånd mellan borrhålen på 20 meter, vilket kan begränsa möjligheterna om man bor i täta villaområden. För alla dessa typer av värmepumpar råder även generellt anmäl-ningsplikt, dvs. man måste anmäla till kommunen att man tänker installera en markvärmepump. Vid områden med vattentäkt är kommunerna ofta restriktiva på grund av rädsla för kontaminering av vattentäkten ifall markkollek-torn skulle börja läcka. När det gäller sjövärmepump har man även tillstånds-plikt, vilket innebär att länstyrelsen måste ge sitt tillstånd till att installationen utförs. Markvärmepumpar ger oftast en jämn drift över året, då värmesänkan håller sig på en relativt stabil temperaturnivå över året. Framförallt får man inte de stora temperaturfall som uteluften får under vintertid. Dessa system är utfor-made för att överföra värmen till vattenburna värmesystem och produktion av tappvarmvatten. Detta gör att de kan täcka in en stor del av det totala energibehovet både vad gäl-ler uppvärmning och tappvarmvatten. Husets planlösning spelar mindre roll när man instal-lerar markvärmepump, eftersom man utnyttjar befintligt vattenburet system för att sprida värmen. Däremot kan hus byggda under sena 60-talet och 70-talet med elpanna ha något för små radiatorer för att sprida värmen effektivt. Detta beror på att de var dimensionerade för 80/60-system utan några marginaler. En helhetsanalys av vilken sorts energibesparingsåtgärd som är mest ekonomiskt lönsam kan då behövas göras. Exempelvis kan man undersöka om tilläggsisolering, byte av fönster eller komplettering med en fläktkonvektor är lönsamt. I hus som tidigare varit uppvärmda med olja måste man vara vaksam dels på att pannrummet kommer att bli

Kiruna (-0.7 °C)

Östersund (2.4 °C)

Stockholm (5.9

°C)

Malm ö (7.3 °C)

Kiruna (-0.7 °C)

Östersund (2.4 °C)

Stockholm (5.9

°C)

Malm ö (7.3 °C)

Kiruna (-0,7°C) Östersund (2,4°C) Stockholm (5,9°C) Malmö (7,3°C)

(17)

kallare, eftersom värmepumpen inte har så stora värmeför-luster som pannan hade, dels att ventilationen kan komma att förändras när man inte längre har drag genom skorste- nen. I dessa fall bör man kontakta en fackman och under-söka även ventilationen. De flesta modeller på marknaden idag innehåller en eller flera el-patroner för tillsatsvärme när värmepumpen i sig inte räcker till. För att undvika att använda el under en större del av tiden är det viktigt att köpa en väl dimensione-rad värmepump. 3.4.4 Luft-luft-värmepumpar Luft-luft-värmepumpar används nästan uteslutande för att ersätta elvärmning i hus med direktverkande el. Husets utseende påverkar placeringen och effektiviteten om man har tänkt installera en luft-luft-värmepump som sprider värmen genom en fläkt. För att få en jämn uppvärmning i hela huset krävs då att huset har en öppen planlösning. I hus från 50- och 60-talet där det är vanligt med flera mindre rum, kan dörrar bidra till att värmen sprids sämre i huset. Som en tumregel brukar man säga att man tappar 1-2 grader i inomhusvärme för varje dörr man passerar från värme-pumpens innedel (3). Har man tvåvåningshus och skall installera en luft-luft-värmepump kan det även vara värt att titta på system som har två eller flera innedelar, så kall-lade multi-split-värmepumpar för att fördela värmen jämnt inomhus. Då luft-luft-värmepumparna endast tillgodoser upp- värmning av inneluften behöver man kompletterande sys-tem för tappvarmvattenproduktionen.

Figur 12. Bild som visar hur temperaturen faller från rum till rum. Luft-luft-värmepumpens innedel sitter placerad vid 1 i figuren. (Källa: STEM (3))

(18)

När uteluftens temperatur sjunker vintertid försämras ka- paciteten för värmepumpen, och en ökande andel till- satsvärmning behövs, se Figur 13. Denna figur visar gene-rellt hur värmebehovet i kW beror av utelufttemperaturen. Vid varmt väder finns ett litet värmebehov och värmepum-pen levererar då energi motsvarande den mörkgrå ytan, och förbrukar elenergi motsvarande den grå ytan. När utetem-peraturen sjunker kommer värmepumpen att kräva mer energi för att leverera den värmeenergi som krävs. När ute-temperaturen nått ner till en viss temperatur minskar den effekt som värmepumpen kan före huset med, på grund av att energiinnehållet i luften minskar. För att tillgodose hu-sets behov krävs då tillsatsvärmning med el, vilket visas som det ljusa området. Som man då ser i figuren kommer elbe-hovet att vara som störst under de kallaste dagarna, dels på grund av att behovet är som störst då, dels på grund av att värmepumpen kan leverera som minst då. Det mörkgrå området visar således den el som går åt för att driva värmepumpen, det grå området visar den värme som tillförs med hjälp av värmepumpen, och det ljusa om-rådet visar behovet av tillsatsvärme (Figur 13).

Figur 13. Generell karaktäristik för en luft-luft-värmepump.

3.4.5 Frånluftsvärmepumpar I frånluftsvärmepumpar återvinner man värmen från in-omhusluft som skall ventileras ut. Frånluftsvärmepumpar kräver att man har ett mekaniskt ventilationssystem i huset för att samla ihop de frånluftströmmar som man skall åter-vinna värmen ur. Tidiga varianter av frånluftvärmepumpar var endast avsedda för att återvinna värme ur returluft och överföra detta till tappvarmvatten eller till ett vattenburet uppvärmningssystem. Senare modeller kan både generera tappvarmvatten och/eller tillföra värme till uppvärmnings-systemet (21). 3.4.6 Luft-vatten-värmepumpar Luft-vatten-värmepumpen var vanliga under 1980-talet men minskade radikalt under början av 90-talet, precis som hela den svenska värmepumpsmarknaden. När marknaden sedan åter började stiga under mitten-slutet av 90-talet var det markvärmesystem som dominerade. Under de senaste 3-5 åren har dock försäljningen av luft-vatten-värmepum-parna åter börjat stiga. Fördelen med denna typ är att den utnyttjar värme i uteluft och överför denna till ett vatten-buret system. Genom att man slipper borra en energibrunn kan installationskostnaden minskas. Däremot har denna typ av värmepump en sämre värmekälla än markvärme- pumpar vintertid, då uteluft-temperaturen sjunker betyd-ligt. Detta inverkar negativt på effektiviteten och kapacitet och gör att man måste spetsvärma med elvärme eller annat uppvärmningssätt i större utsträckning. Vad gäller planlös- ning i huset så gäller samma villkor som för markvärme-pumpar om man utnyttjar vattenburet system.

(19)

3.5 Dimensionering Med dimensionering av värmepumpar menas här att man väljer ut en värmepump så att den storleksmässigt passar till husets behov. Dimensionering av värmepumpar genom- förs oftast så att man dimensionerar för en effekt som mot-svarar 50-70 % av max effektbehov. På detta sätt kommer värmepumpen att täcka 70-90 % av energibehovet, se Figur 14. Denna dimensionering görs utifrån ett ekonomiskt per-spektiv. Här måste dock noteras att värmepumpen i sig inte kommer att räcka till under ett fåtal dagar under året (då effektbehovet är större än dimensionerande effekt), vilket gör det nödvändigt med en kompletterande värmekälla. I de flesta värmepumparna idag finns tillsatsvärmning för- beredd genom att elpatroner sitter monterade i värmepum-pen så att dessa kan gå in och värma när värmepumpen i sig inte räcker till. I de produkter där elpatroner inte finns är värmepumpen oftast förberedd att dockas till en befintlig panna, så att denna får leverera värmen när inte värmepum-pen räcker till. Vanligtvis brukar man vid byte från panna till värmepump behöva komplettera med en fläktkonvektor i pannrummet, eftersom detta inte längre kommer att vär-mas genom värmeförluster från pannan.

Figur 14. Effektbehov och dimensionerande effekt. 50 % av det maximala effektbehovet täcker de flesta av årets dagar. (Källa: Svenska värmepumpföreningen)

3.6 Värmepumpen i sitt system

Hur effektivt ett värmepumpssystem egentligen är kan man inte bedöma genom att bara jämföra COP-värden för vär- mepumpen (se avsnitt 4). Värmepumpen kommer att sam- verka med det värmedistributionssystem som den är instal-lerad i, se avsnitt 3.4.1. Värmepumpens effektivitet påverkas av de temperaturnivåer som värmen distribueras vid. Som visas i avsnitt 4 ger låga temperaturlyft (skillnaden mellan var värmen tas upp och var den levereras) större effektivitet för värmepumpen. Vid nybyggnation övervägs därför idag ofta kombinationen av värmepump med vattenburet system och golvvärme som bara kräver ca 35°C i framledningstem-peratur.

(20)

Effektivitetsmått för en värmepump i sig brukar anges med ett så kallat COP-värde (Coefficient Of Performance) och/ eller SPF-värde (Seasonal Perfornamce Factor). COP beräknas som kvoten mellan den avgivna värmen (W) och den tillförda energin (W). COP är därför ett en-hetslöst tal som indikerar hur effektiv värmepumpen är. Måttet visar hur mycket värme man får ut per satsad kWh el. COP =Q1/QW Det teoretiskt maximala värdet, den sk Carnot-värmefak-torn, beräknas som COP = TH/(TH-TL) , alla temperaturer i Kelvin där TH är temperaturnivå där värme avges och TL är tempe-raturnivå där värme upptas. Nivån som ges av Carnot-värmefaktorn kan praktiskt inte nås på grund av fysikaliska problem (detta skulle kräva att strypning och kompression skulle ske isentropiskt, det vill säga utan entropiökning). COP anges för en viss driftpunkt, dvs. vid kända tempe- raturnivåer. Med ett litet temperaturlyft kommer nämna-ren i uttrycket ovan att minska och COP ökar. I och med att samma värmepump kan installeras mot flera olika typer av distributions system kan den även ha olika teoretiska COP. Detta innebär att COP ökar för en värmepump som är installerad i ett hus med lågtemperatursystem för värmedist- ributionen. Det gäller därför att vara vaksam när man jäm-för COP för olika värmepumpar, så att man inte jämför produkter som provats vid olika driftförhållande och för olika distributionssystem med olika temperaturkrav. Därför har man definierat årsvärmefaktorn, SPF, som ger ett medelvärde av COP över en hel driftsäsong. SPF be-räknas därför som kvoten mellan totalt avgivet värme under en driftsäsong dividerat med totalt tillförd energi under samma säsong. Här skall man inte glömma att inkludera eventuell tillsatsvärmning. SPF påverkas av att utetemperaturen ändras under året, vilket leder till att huset har olika värmebehov under året för att hålla en viss innetemperatur. Värdet på SPF blir alltid lägre än COP, men även mer rättvisande när man skall beräkna vilken energibesparing man kan göra. Typiska värden på SPF ligger idag mellan 2,8 och 3,5, medan de absolut bästa, ”State of the art”, ligger på ca 4,0. I Bilaga 2. Effektivitetsmått på ett antal testade bergvärme- pumpar. redovisas COP- och SPF-värden för att antal berg-värmepumpar som har testats och publicerats i Råd och Rön under 2005-2006. Notera att dessa beräkningar är utförda för ett radiatorsystem med temperaturen 55/45°C. För ett golvvärmesystem blir värdena högre. En annan faktor som starkt kan påverka effektiviteten hos en värmepump är hur den är installerad. En dåligt ut- förd installation kan mer eller mindre förstöra möjlighe- terna att göra en energibesparing. Svenska värmepumpför-eningen (SVEP) ger en kurs för att bli certifierad installatör. SVEP’s certifieringskurs för att bli EU-certifierad värme-pumpinstallatör heter SCU2002. Kursen går igenom både teoretiska och praktiska moment, certifikatet är således kunskapsbeviset på godkänd kurs. Den certifierade instal- latören ger slutkonsumenten en trygghet genom att instal-latören har en hög kunskapsnivå. På SVEP:s hemsida kan man söka på olika installatörsföretag och se om de har ge-nomgått kursen eller ej. Sammanfattningsvis kan man säga att man skall beakta följande när man skall köpa en värmepump för att få en bra totaleffektivitet: • Värmepumpen skall vara effektiv (högt COP och SPF). • Den skall passa bra i det distributionssystem man har. • Den skall vara korrekt dimensionerad mot de värmebehov som finns. • Den skall fungera bra i den klimatzon man bor i. • Installation och intrimning skall göras av kompetenta installatörer.

(21)

Miljöpåverkan från en värmepump kan delas upp i följande delar: • Miljöpåverkan vid tillverkning och installation • Miljöpåverkan vid användning • Miljöpåverkan vid skrotning Miljöpåverkan vid tillverkning och installation kan upp-skattas genom en livscykelinventering. I litteraturen finns dock ytterst lite gjort inom detta område. En LCA (för vär-mepumpen IVT Greenline C7) (4) får i denna rapport stå som modell för alla bergvärmepumpar (avsnitt 5.5). För övriga typer av värmepumpar har inga LCA funnits i den öppna litteraturen. Miljöpåverkan vid användning kommer främst genom den drivenergi (el) som går åt att driva värmepumpen. Beroende på hur denna el producerats får man olika stora utsläpp. Detta diskuteras mer ingående i avsnitt 5.4. Miljöpåverkan vid skrotning av utrustningen beror till stor del på hur skrotningen går till och till vilken grad man kan återvinna ingående komponenter. Metallerna som ingår återvinns oftast till 100 %, då de har ett stort andra-handsvärde. Plaster återvinns till viss del, men förbränns ofta. Den skumisolering som omger varmvattenberedaren kan avge lösningsmedel som isocyanater under hela sin livslängd, men man vet att detta accelererar under upphett-ning, vilket gör att man bör vara försiktig med skärverktyg under skrotningen av just beredaren. Köldmediet som ofta har ett GWP-värde runt 1 500 orsakar ganska stor miljöpå-verkan om det inte omhändertas effektivt. Det är därför viktigt att försäkra sig om att den som utför återvinningen av värmepumpen är kompetent att återvinna köldmediet. 5.1 Köldmedie Köldmedie är det arbetsmedium som finns inne i värme-pumpen, till skillnad från köldbäraren. Beroende på vilket köldmedie som används påverkas framförallt växthuseffekten genom läckage vid användning eller vid skrotning. Ett vanligt begrepp som används för att beskriva miljöeffekten på växthuseffekten är det så kallade TEWI-värdet. TEWI står för Total Eqvivalent Warming Impact, och med detta menas den miljöeffekt ett köldmedie har på växthuseffekten under hela sin ”livscykel” i värme-pumpen. Formeln som beskriver TEWI visas i Figur 15 nedan.

Figur 15. Formel för beräkning av TEWI.

Den första termen i denna formel ger emissioner som beror på att köldmediet läcker från värmepumpen, den andra termen ger indirekta emissioner på grund av elanvändning i värmepumpen och den sista termen ger direkta emissioner vid skrotning av värmepumpen. Har två värmepumpar, med i övrigt liknande prestanda, olika TEWI-värden bör man välja den med det lägre TEWI-värdet om man vill minska utsläppen av växthusgaser genom läckage. Läckage från värmepumpen kan man som konsument påverka genom att kräva av tillverkare att använda bra material och bra kopplingar i värmepumpen. Man kan även välja produkter med liten köldmediefyllning. Genom att välja mil-jömärkt el skulle mittentermen kunna vara nära noll. Skrotningen som beskrivs i sista termen kan man påverka genom att lämna in en uttjänt värmepump till ett återvin- ningsföretag som har bra kontroll på återvinning av köld-mediet. Där n Livsländ (år) L årligt läckage (%) m Köldmedium (kg) GWP Global Warming Potential (kg CO2/kg köldmedie) Eannual Årligt energibehov (kWh/år) EF Emissionsfaktor för drivenergi (kg CO2/kWh) Ldemolition Köldmedieförluster vid skrotning (%)

(22)

Under senare år har begreppet LCCP (Life Cycle Climate Performance) börjat användas. LCCP vidgar systemet och tar även med indirekt klimatpåverkande effekter från tillverkning och installation. Detta begrepp väntas få allt stör-re spridning framåt i tiden. Olika typer av värmepumpar använder olika typer av köldmedium, se Tabell 3. I nedanstående avsnitt redovisas de vanligaste typerna av köldmedier för olika värmepumpar och dess GWP-vär-den (1). Som man kan se har urfasningen av CFC och HCFC lett till att det idag inte finns några köldmedier med ozon-påverkande egenskaper i de produkter som säljs på den svenska marknaden. Bergvärmepumpar har typiskt en fyllnad av 1-2,5 kg köldmedium, och det är då klart vanligast med R407C som köldmedium även om R134a och R404A förekommer i en del produkter. Som man kan se i Tabell 2 har R134a och R407C ganska lika GWP-värden, medan R404A har mer än dubbelt så högt GWP-värde. I luft-luft-värmepumpar används nästan uteslutande R410A som köldmedium med en fyllning av ca 0,7-1,5 kg köldmedie, vilket gör att eventuellt läckage ger samma ef-fekt oberoende av vilket fabrikat man väljer. Skillnaden i mängden fyllning som behövs beror på om man är tvungen att dra extra långa förbindelserör mellan ute- och inne-enhet. De flesta luft-luft-värmepumpar klarar upp till 5 meters rörlängd innan extra köldmedie måste fyllas på.

Tabell 2. ODP- och GWP-värden för de vanligaste köldmedierna som används i värmepumpar1_.

Beteckning Ämne Kategori Kemisk Formel ODP GWP100

R290 Propan kolväte (alkan) CH3CH2CH3 0 <10 R407C (R32/ R125/ R134a) HFC blandning av difluormetan, tetrafluoretan, pentafluoretan 0 1 525 R410A (R32/ R125) HFC blandning av difluormetan, pentafluoretan 0 1 725 R744 Koldioxid . CO2 0 1 R404A (R125/ R134a/ 143a) HFC blandning av trifluoretan, tetrafluoretan, pentafluoretan 0 3 260 R134a Tetra-fluoretan HFC CH₂FCF₃ 0 1 300 Inga av ämnena i Tabell 2 ovan är hälsofarliga eller miljö-farliga enligt respektive produktdatablad.

Tabell 3. Vanliga köldmedier i olika typer av värmepumpar. Fetmarkerade köldmedier är det vanligaste för varje typ.

Värmepumpstyp Köldmedie

Luft-Luft R410A, R407C

Luft-vatten R134a, R407C, R410A, R290, R744 Vätska-vatten R134a, R407C, R404A, R410A

Frånluft R134a, R290

1_{Uppgifter om ODP-värden är hämtade ur Montrealprotokollet (SÖ 1988:35) Bilaga A; Montrealprotokollet (SÖ 1991:52), Bilaga B; Montrealprotokollet (SÖ 1993:51) Bilaga B och C. GWP-värdena härrör från} IPCC (1996). Angivna GWP-värden är angivna i 100 års perspektiv (vanligast). De är behäftade med viss osäkerhet, denna är normalt ±35% jämfört med värdet för koldioxid (CO2) som utgör referens. För åtskilliga ämnen saknas uppgifter om GWP-värde. Rena kolväten har en GWP-faktor som är låg, normalt <10.

(23)

5.2 Köldbärare (Brine) för berg-, jord- och sjövärme Köldbärarvätska är en vätska som tar upp värme från mar-ken genom en slang. Genom att cirkulera denna vätska till värmepumpen kan vätskan leverera det upptagna värmet till värmepumpen. Nästan alla fabrikat av bergvärmepumpar förordar en köldbärarvätska bestående av vatten och etanol. Detta har bland annat sin grund i att Svenska värmepumpföreningen (SVEP) rekommenderar att • i köldbärarvätskan skall ingå endast ren etanol, vatten och denatureringsvätska • denatureringen skall vara utförd i Sverige med ett medel godkänt av Läkemedelsverket. Läkemedelsverket har god-känt tre olika inblandningar av denatureringsmedel. Alla tre innehåller n-butanol och isopropanol i olika mängder och proportioner. • halten av denaturerinsgvätskan i köldbäraren inte skall överstiga 10 %. I den färdigblandade köldbärarvätskan är alkoholhalten vanligen ca 28 %. Etanol ackumuleras inte i levande organismer och bryts lätt ned av markens mikroorganismer, vilket gör denna blandning lämplig ur läckageriskhänseende. Det finns även en typ av köldbärare på marknaden som består av vatten och betain, som härrör från sockerbetspro-cessen. Betain eller trimetylglycin är en aminosyra som är lätt biologiskt nedbrytbar, vattenlöslig och giftfri. Produkten saluförs som en ny och miljöanpassad köldbärarvätska. Som köldbärare har tidigare använts bl.a. saltlösningar, etylen- och propylenglykol. De innehöll också bl.a. konserverings-medel och korrosionsinhibitorer. Dessa tillsatser var sämre än etanol ur miljösynpunkt samtidigt som de ibland var förknippade med tekniska problem och höga kostnader. Frysningsrisk finns om kollektorslangen ligger för ytligt eller nära vatten- eller avloppsledningar. Det är relativt van-ligt med skador i samband med grävarbeten som utförs där en markanläggning är installerad. Det finns då risk för att kollektorvätskan (ca 250 l i en vanlig villaanläggning) rin- ner ut och kan orsaka skada. Genom att noggrant domu-mentera var slangen ligger under jord på en karta kan denna risk minimeras. Vid installation av bergvärme är risken för påverkan störst vid borrning och installation av kollektorn. Slam från borrningen, (borrmjöl och befintligt sediment), kan grumla vattnet i närliggande brunnar. Den utrustning som sänks ner i hålet kan vara förorenad. Det finns även risk för att grundvattnet tillförs bakterier och andra förore-ningar via läckage av ytligt vatten ner i borrhålet då ”locket” till grundvattenmagasinet punkterats. Vid djupborrning finns även risken att grundvattenmagasin på olika djup sätts i kontakt med varandra genom borrhålet. En risk med att göra en energibrunn utmed kusten är att saltvatten kan tränga in i befintliga vattentäkter vid oförsiktig borrning. Sjövärme är det minst vanliga systemet och det system som har flest risker. Risken är stor att kollektorn skadas av ankare och fiskeredskap. Även is kan skada den om den lig-ger oskyddad i strandkanten. Anläggningen kan även ge upphov till grumling, påverkan på känslig fauna/flora samt påverkan på lek- eller uppväxtområden för fisk. Om kol-lektorslangen läggs i sjö-/havsbotten måste den märkas ut tydligt och vara väl förankrad i botten. Givetvis ska köld- bärarvätskan vara så miljövänlig som möjligt så att ett eventuellt läckage inte stör vattenmiljön. Denna typ av anlägg-ning bör undvikas i känsliga och/eller skyddsvärda områden. Varje värmepumpsanläggning som nedläggs i vatten skall anmälas till länsstyrelsens miljöskyddsenhet.

5.3 Material (plast, elektronik, färg, flamskyddsmedel, oljor) Typiska materialmängder för en bergvärmepump redovisas nedan i Tabell 4. Dessa värden är hämtade från en LCA på en bergvärmepump (4). Här kan dock avvikelser förekom- ma, främst beroende på storleken på den inbyggda acku-mulatortanken. Vid installation av markvärmepumpar

(24)

tillkommer kollektorslang av polyeten (indirekta system), eller koppar (direkta system).

Tabell 4. Komponenter i en bergvärmepump.

Komponent Vikt (kg) Varmvattenberedare innertank 47 Stålplåt SS1142-32 45 Varmvattenberedare yttermantel SS1312 30 Gjutjärn 25 Rostfritt stål 20 Skumgummiisolering 10 Kopparrör 10 Tjockplåt SS 235JRG2 8 Kopparfoder för korrosionsskydd 7,5 Färgpulver epoxy/polyester 7 Stålrör/stativ 5

Elektronik (antas i LCA-studien till 50 % vara koppar och 50 % plast)

4

Aluminium 2

Mässingsrördelar/ventiler 2

Esterolja i kompressor (approximeras med polyether-polyol i studien) 1,4 Köldmedium R407C 1,3 Cellgummiisolering 1 Polyetenfolie 1 PVC för elkablar 0,5

Kartong (för transport) Ej specifierad

Träpall (för transport) 7 Som man kan se i tabellen är de största materialmängderna i form av metaller, som har stor återvinningspotential. De komponenter som det är extra viktigt att de återvinns på ett kompetent sätt är förutom köldmediet; epoxy, färgpulver och esteroljor från kompressorn.

5.4 Drift (elmix, livslängd)

Driften av en värmepump sker oftast med elanvändning som följd. När man skall bedöma hur stora utsläpp denna elanvändning för med sig finns det att antal olika sätt att resonera. De vanligaste sätten är att använda medelel, det vill säga att man viktar alla utsläpp för en viss given pro-duktionsmix till den el som producerats. Vanligen väljer man geografiska områden, eller handelsområden för att ringa in produktionsmixen, exempelvis Sverige, Norden eller Europa (EU). Med detta sätt säger man att den el som värmepumpen använder inte kan sägas komma från en specifik produktionsanläggning eller produktionsteknik, utan den får ta medelutsläppen som mixen för med sig. Ett alternativt sätt att värdera utsläppen i samband med elanvändningen är att använda marginalelsbegreppet. Detta säger att den elanvändning som tillkommer när man installerar en ny produkt skall belastas med den el som produceras på marginalen. Denna el är den som har de högsta produktionskostnaderna, och därmed kopplas in på nätet först när det finns behov för den. Denna teknik har i allmänhet även stora utsläpp, och det är ofta man ser i tidningar att denna el produceras med kolkondenskraft från Danmark eller Polen. Dessa olika sätt att resonera leder till väldigt olika utsläpp för en viss given elanvänd- ning. För den som är intresserad av de olika sätten att miljö-värdera elanvändning hänvisas till en rapport skriven av Elforsk 2005 (5). Man kan generellt säga att på systemnivå skulle tillkom- mande el räknas på marginalnivå, men som enskild konsu-ment måste man räkna på den elmix man själv köper. Som extremfall kan man ta att man köper miljömärkt el produ-cerad av vindkraft och använder till sin värmepump. Man tar då en del miljömärkt el och använder till att uppgradera 2-4 delar fri energi! CO₂-balansen på en sådan anläggning skulle bli negativ. Konsumentens kunskap är viktig i detta sammanhang, och ett sätt att te reda på de utsläpp den el man köper har är

(25)

att kontakta sin elleverantör. De har sedan 2006 en skyldig- het att redovisa ursprunget till sin el, och därmed kan kon-sumenterna beräkna sina CO₂-utsläpp per köpt kWh el.

I denna rapport har tre sätt att räkna på utsläppen från elanvändningen använts, för att visa på de skillnader som uppkommer. Dessa tre elmixar är Sverigemix 2004, Europamix 2001 (Medelutsläppen från länderna som var med i EU 2001) och Marginalel. Utvärdering av några fall har gjorts i miljövärderings-verktyget Effem som finns på www.effektiv.org. I samtliga fall har valts en förbrukning av 20 000 kWh/år. Figurerna 11 till 13 visar hur utsläppen skiljer sig åt för en värmepump beroende på vilken årsverkningsgrad, SPF, den har och be-roende på vilken elmix man beräknar utsläppen för.

I Figur 19 visas som en jämförelse CO₂-utsläppen i g/kWh beroende på vilken elmix man värderar efter. Livslängden för värmepumpar beror på vilken typ av värmepump man studerar, men typiska livslängder har ti-digare redovisats av konsumentverket och kan ses i Tabell 5 nedan (22). Denna tabell grundar sig på data från konsu-mentverkets broschyr ”Att välja värmepump” från 1998, så värmepumparnas livslängd kan ha förbättrats sedan dess.

Tabell 5. Livslängder för olika värmepumpstyper. Värmepumpstyp Livslängd (år)

Luft-Luft 8-10

Luft-vatten 8-10*

Vätska-vatten 15-25

Frånluft 8-10**

* Vissa pumpar kan man försäkra upp till 10 år.

** Den korta livslängden beror på att många pumpar som såldes på 80- talet och i början av 90- talet krånglade då en sk. anod inte fungerade som tänkt. Dagens produkter kan ha betydligt längre livslängder.

Man måste dock vara uppmärksam på att vissa komponen-ter (främst kompressorn) kan komma att behöva bytas tidigare. I en fältstudie utförd vid SP har man i en enkätstudie frågat över 450 ägare om deras erfarenheter, och från detta under-lag valt ut och detaljundersökt fem bergvärmepumpar under ett år (23). Resultaten från dessa mätningar visar att pumparna har fungerat i stort sett tillfredsställande, med SPF-värden som motsvarade de som offererades. Över 90 % av ägarna till bergvärmepumpar var nöjda med dem, och runt 75 % av ägarna till frånluftsvärmepumpar var nöjda.

(26)

0 20 40 60 80 100 SPF=2.8 SPF=3.5 SPF=4.0

Utsläpp (mg/kWh, förutom CO2 g/kWh)

CO2 (g/kWh) CH4 (mg/kWh) SOx (mg/kWh) CO (mg/kWh) NOx (mg/kWh) Partiklar (mg/kWh) N2O (mg/kWh) NH3 (mg/kWh) NMVOC (mg/kWh)

Figur 16. Indirekta utsläpp genom elanvändning. Beräknat för ett hus som utnyttjar 20 000 kWh/år och använder Sverigemix som el. Beräkningarna är utförda med hjälp av Effem2_.

Obervera att CO₂ redovisas i g/kWh.

2_{www.effektiv.org}

Figur 17. Indirekta utsläpp genom elanvändning. Beräknat för ett hus som utnyttjar 20 000 kWh/år och använder Marginalel som el. Beräkningarna är utförda med hjälp av Effem. Obervera att CO₂ och CH₄ redovisas i g/kWh.

0 50 100 150 200 250 300 SPF=2.8 SPF=3.5 SPF=4.0

Utsläpp (mg/kWh, förutom CO2, CH4 g/kWh)

CO2 (g/kWh) CH4 (g/kWh) SOx (mg/kWh) CO (mg/kWh) NOx (mg/kWh) Partiklar (mg/kWh) N2O (mg/kWh) NH3 (mg/kWh) NMVOC (mg/kWh)

(27)

Figur 18. Indirekta utsläpp genom elanvändning. Beräknat för ett hus som utnyttjar 20 000 kWh/år och använder Europamix 2001 (EU-10) som el. Beräkningarna är utförda med hjälp av Effem. Obervera att CO₂ och CH₄redovisas i g/kWh.

Figur 19. Jämförelse mellan CO₂-utsläpp (g/kWh) beroende på vilken elmix man miljö- värderar efter. 0 20 40 60 80 100 SPF=2.8 SPF=3.5 SPF=4.0

Utsläpp (mg/kWh, förutom CO2, CH4 g/kWh)

CO2 (g/kWh) CH4 (g/kWh) SOx (mg/kWh) CO (mg/kWh) NOx (mg/kWh) Partiklar (mg/kWh) N2O (mg/kWh) NH3 (mg/kWh) NMVOC (mg/kWh) 0 50 100 150 200 250 300 SPF=2.8 SPF=3.5 SPF=4.0 CO2 utsläpp (g/kWh) CO2, SE CO2, Marg. CO2, EU

(28)

5.5 Buller Vid ljudmätningar skiljer man på ljudeffektnivå som är en apparatspecifik egenskap, och ljudtrycksnivå, som är en egenskap som dessutom beror på omgivningen och på av-ståndet från den apparat som bullrar. Ljudeffektsnivå mäter man upp vid apparaten, och är ett mått på det direkt bullret som apparaten avger. Ljudtryck beräknas utifrån ljudef- fekten och omgivningsfaktorer som t. ex. ett rums dämp-ning, och avståndet från den apparat som bullrar. Dämpningen beror på exempelvis material i väggar. Alla har nog upplevt skillnaden mellan att ropa i ett tomt rum och ett möblerat rum. Att det ekar mer i det tomma rummet beror på att möblemanget inte absorberar ljud, och man får då en längre efterklang. Tumregler som brukar användas är att den upplevda ljudtrycksnivån fördubblas vid en ök-ning av ca 10dB(A), och att ljudtrycket minskar med 6 dB(A) vid en fördubbling av avståndet utomhus. De regler som gäller för att buller skall upplevas som stö-rande är att bullret vid tomtgränsen inte får överstiga 40 dB(A), och att man i sovrum inte skall ha mer än 35 dB(A). 5.6 Livscykelanalys (LCA) Alla figurer i detta avsnitt kommer från (4). I den livscykelanalys av en bergvärmepumpar som har gjorts vid Chalmers har författaren sammanställt utsläpp från tillverkning, installation, användning och skrotning. Som diskuteras i avsnitt 5.4 beror utsläppen under drift mycket på vilken miljövärdering av elen som man använder. I studien (4) har författaren valt att titta på dels Sverigemedel och dels marginalel. Livslängden för värmepumpen har i detta fall satts till 20 år. Utsläppen redovisas som fyra olika slag, Växthuseffekt (GWP), Försurning (AP), Fotooxidant-bildning (POCP) och Resursanvändning. Dessa utsläpp har sedan viktats med två olika viktningsmetoder för LCA, Ekoknapphetsmetoden och Ekoindikator 99. 5.6.1 Växthuseffekt Växthuseffekten för hela livscykeln visas i Figur 20. Som man kan se i denna figur kommer den absolut största be-lastningen från driften, även när Sverige mix el används för att beräkna utsläpp från elanvändningen.

Figur 20. Växthusgaser för en värmepump som drivs med Sverige mix el. (4) 5.6.2 Försurning När man studerar försurande ämnen i Figur 21 ser man att tillverkning och installation ger relativt stora bidrag till den totala effekten. I installationen är det användning av diesel vid borrningen som ger bidrag, och i tillverkningen är det produktion av koppar till komponenter i värmepumpen som ger det största bidraget.

(29)

Figur 21. Försurande ämnen värmepump. (4)

5.6.3 Fotooxidantbildning

Utsläppen av fotooxidanter kommer nästan hela bidraget från installationen av värmepumpen. Även här härrör detta från dieselanvändningen vid borrningen av energibrunnen.

(30)

5.6.4 Resursanvändning I Figur 23 för resursuttaget ser man att värmepumpen (med Sverigemix) har relativt låg resursförbrukning jämfört med andra tekniker. Om man studerar Tabell 4 kan man anta att de resurser som får den största viktningen är stål och koppar, oavsett om det tillverkas från jungfruliga råvaror eller från återvunnet material. Detta antagande grundas på viktande-len av dessa material som ingår i den färdiga produkten. 5.6.3 Ekoknapphetsmetoden I ekoknapphetsmetoden viktas miljöpåverkan med den eko-logiska knappheten som definieras som relation mellan den kritiska miljöbelastningen av ett ämne och den verkliga miljöbelastningen från samma ämne inom ett begränsat område. I Figur 24 visas resultatet från LCA-studien, och här ser man att det största bidraget kommer från tillverkningen av värmepumpen. Vid tillverkningen är det uttaget av koppar

som ger det största bidraget. Figur 24. Ekoknapphet för värmepump. (4) Figur 23. Resursanvändning för olika värmeproduktionstekniker. (4)

(31)

5.6.6 Ekoindikator 99 EcoIndicator 99 grundas på att olika faktorer viktas sam-man till tre kategorier, mänsklig hälsa, ekosystemkvalitet och resurser som sedan normaliseras och viktas till en slut-lig indikator. I denna viktning får förbrukare av fossila bränslen stor viktning, vilket syns på de olika nivåerna vär-mepumpen hamnar på beroende på vilken el den beräknas drivas med (Figur 25). Man ser i denna figur att beroende på vilken elmix man väljer att miljövärdera efter så kommer värmepumpen att påverka miljön väldigt olika. Med svensk elmix är värmepumpen konkurrenskraftig med både bio-bränslebaserad fjärrvärme och pelletspannor, medan en värmepump som använder marginalel skulle få högre eco-points. Man kan dock notera att en värmepump driven med marginalel ändå är bättre än fjärrvärme som producerats från naturgaskombi.

(32)

6.1 Standarder Det finns ett antal standarder som man testar värmepum-par efter. De vanligaste är: • EN 14511 • EN255-3 • CEN/TS 14825 EN14511 är den gällande europeiska standarden för prov-ning av värmepumpar för prestanda vid uppvärmning. När man även skall testa för varmvattenproduktion använder man EN 255-3, som har speciella avsnitt för detta. När man skall prova dellast används CEN/TS 14825. När provningar utförs görs de vid ett antal olika representativa provpunkter. I denna rapport går vi inte vidare in på detaljer rörande provning. Däremot kan vi konstatera att genom att prova produkterna vid ett ackrediterat laboratorium kan man få en oberoende bekräftelse på hur bra produkten är. Detta har miljöfördelar genom att konsumenten kan jämföra effektivitet för olika produkter, och på så sätt köpa de produkter som är effektivast. Figur 26 och Figur 27 nedan visar testresultat på provningar utförda vid SP. Vad man kan se i bilderna är att de bästa produkterna har blivit bättre över en tio- eller tjugoårsperiod, men även att spannet mel-lan den bästa och den sämsta värmepumpen samma år är ganska stort. Det har därför stor betydelse för elanvänd-ningen vilken värmepump man väljer. Som man kan se i Figur 27 skulle en villaägare som köpte en luft-luft-värme-pump 1990 med ett COP på 3,5 när han eller hon skall byta ut denna 2005 kunna köpa en produkt med COP på 3,0 och då faktiskt öka sin elanvändning, trots att utvecklingen gått fram under de 10 år de haft sin gamla värmepump instal-lerad. Genom att standarder och märkningar sätter krav på ef-fektivitet kan konsumenten genom att välja certifierade och märkta produkter se till att dåliga produkter fasas ut från marknaden. 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 1990 1995 2000 2005 2010 År

Total coefficient of performance, COP EN 14511 EN 255

Figur 26. COP för Vätska/Vatten värmepumparvid 35/0. Testresultat från SP. Test enligt EN 255.

CO

(33)

6.2 Märksystem Det finns idag två märkningssystem för värmepumpar i Sverige, Svanen och P-märket. Inom EU pågår ett arbete för att införa EU-blomman som märkning på värmepumpar. Dessa tre märkningar beskrivs nedan, med genomgång av de olika bedömningskriterierna. 6.2.1 Svanen Svanen är det nordiska ministerrådets egen märkning, Figur 28. Sin största framgång har svanen fått genom märkning av tvätt och diskmedel, men en mängd andra produkter är också svanmärkta. Svanmärket för värmepumpar daterar sig tillbaka till 1998, med uppdateringar av märkningskri- terierna i ett antal steg. Nuvarande version av märknings-regler för värmepumpar har versionsnummer 1.7 och gäller till 31 mars 2008. I kriterierna för svanmärkning tas ett antal miljöfaktorer upp. Dessa listas kortfattat nedan (för fullständiga kriterier, se 6): • Buller, skall testas och uppfylla respektive lands lagar • Köldmedium, skall ha ett ODP=0 och ett GWP₁₀₀<1900 • Köldbärare, köldbärare eller additiv får ej vara klassat som miljöfarligt. Köldbäraren som produkt får ej heller vara klassad som hälsofarlig • Plastdelar, delar som väger över 50 gram skall märkas enligt ISO 11469. Ett antal angivna kemikalier får ej tillsättas. • Ytbehandling, ytbehandlingsmedel får ej innehålla medel eller pigment baserade på bly, kadmium, krom, kvicksilver eller deras föreningar. • Förpackningar skall inte innehålla klorbaserade plaster • Solfångare skall vara typgodkänd enligt EN 12975 • Krav om kompetens, tillverkaren/återförsäljaren skall upplysa om köparen skall välja certifierad installatör • Information, krav på viss information som skall finnas i installationshandboken. 2.5 3.0 3.5 4.0 4.5 5.0 1990 1995 2000 2005 2010 År

Total coefficient of performance, COP EN 14511 EN 255

Figur 27. Luft-luft-värmepumpar COP vid +2°C/ 20°C. Test esultat från SP. Testen ut-förda enligt EN 255 +2(1,5) °C eller EN 14511 +2(1) °C. Temperaturer inom paren-tes är våta temperaturer.

Figur 28. Svanen- märket.

CO

(34)

• Dimensionering och utformning av värmesystemet. Gångtidsmätare skall installeras till kompressorn. Täckningsgrad, energibesparingspotentialen och underlag för optimering skall tillhandahållas av återförsälja-ren. Denne kall ha relevanta beräkningsverktyg för detta. • Effektivitetskrav för värmepumpen. COP skall vid pro-vade driftpunkter enligt EN 255 överstiga För vatten/vatten, vätska/vatten och uteluft/vatten: COP_min=0,25*T_k/(T_s-T_k) +1, där T_k är köldbärartemperatur i K och T_s är värmebärar-temperatur i K För uteluft/luft, vatten/luft och vätska/luft: COP_min=0,090*T_k/(T_s-T_k) +1, där T_k är köldbärartemperatur i K och T_s är värmebärar-temperatur i K • Övriga krav: krav på att följa myndighetskrav, krav på miljö- och kvalitetsstyrning, marknadsföring och ut-bildning av installatör. Med de krav som finns angivna ovan för COP får man föl-jande COP för Svanenmärkningen(P-märkningskraven redovisas parallellt för jämförelse):

Tabell 6. COP-krav enligt Svanens kriterier. Kraven på COP enligt svanenmärkningen Vatten/vatten, vätska/vaten

Tkbin Tvbut COPc COPmin P-märkeskrav

-10 35 5.85 2.46 -5 35 6.70 2.68 0 35 7.80 2.95 3.6 5 35 9.27 3.32 10 35 11.33 3.83 15 35 14.41 4.60 -10 50 4.39 2.10 -5 50 4.88 2.22 0 50 5.46 2.37 2.7 5 50 6.18 2.55 10 50 7.08 2.77 15 50 8.23 3.06 Uteluft/vatten -15 35 5.16 2.29 -7 35 6.34 2.58 2 35 8.34 3.08 2.8 7 35 10.01 3.50 15 35 14.41 4.60 -15 50 3.97 1.99 -7 50 4.67 2.17 2 50 5.73 2.43 2.2 7 50 6.52 2.63 15 50 8.23 3.06

Uteluft/luft, vatten/luft, vätska/luft

Tkbin Tvbin COPc COPmin P-märkeskrav

-15 20 7.38 1.66

-7 20 9.86 1.89

2 20 15.29 2.38 2.30

7 20 21.56 2.94

(35)

6.2.2 P-märket P-märket är en kvalitetsmärkning som utfärdas av SP (Figur 29). Kraven för att erhålla P-märket har tagits fram i sam-arbete med branschföretag och branschorganisationer. För att kunna få en värmepump P-märkt skall tre krav uppfyl-las: 1. Värmepumpen skall uppfylla funktionskrav angivna i P-märkningsreglerna SPCR 130 (7). 2. Handlingar enligt SPCR 130 kan godtas. 3. Avtal om övervakande kontroll mellan tillverkaren/ im-portören och SPs kontrollinstitution föreligger. I funktionskraven finns angivet vilka COP som skall uppnås under olika provningsförhållanden för att godkännas (Tabell 7). Redovisningen av värmefaktorn skall vara enligt SS-EN 14511, med korrektioner av pump- och fläkteffekt. Utöver detta finns ett antal krav uppställda vad gäller ven-tilation, ljud, säkerhet, konstruktion och miljö.

Tabell 7. Krav på effektivitet för P-märkning.

Om en produkt beskrivs så att den kan användas för värm-ning av tappvarmvatten skall även detta provas. Provning sker enligt EN 255-3.

Handlingar skall bifogas som ett tekniskt underlag. Dessa listas i SPCR 130. Unikt för P-märkningen är att man tillämpar fortlö-pande kontroll av tillverkningen. På detta sätt kan man säkerställa att de produkter som tillverkas har samma ut-formning och prestanda som de som testats för P-märket. Tillverkningskontrollen sker genom att tillverkaren utför egenkontroll, och SP kontrollerar denna egenkontroll. De värmepumpar som innehar P-märket redovisas på SP:s hemsida (11). Figur 29. P-märket.

Temperatur inom parentes anger luftens fuktinnehåll i form av dess våta temperatur För dx-kollektorer läggs vid provning kollektorn i en tank med angiven köldbärartemperatur. *För l/l värmepumpar anges inkommande lufttemperatur till kondensorn. I övrigt anges utgående temperatur för värmebärarsidan och ingående temperatur för köldbärarsidan.

Värmekälla Drifttillstånd

(köldbärare/värmebärare) VärmefaktorCOP Markvärme (vätska/vatten, dx/vatten) 0°C/35°C 0°C/45°C > 3,6 > 2,7 Markvärme (vatten/vatten) 10°C/35°C 10°C/45°C > 4,3 > 3,3 Uteluft (luft/vatten, luft/luft*) 2(1)°C/35°C 2(1)°C/45°C 2(1)°C/20*°C > 2,7 > 2,2 > 2,3

(36)

6.2.3 EU-blomman Inom EU pågår ett arbete med att ta fram kriterier för att kunna märka värmepumpar med EU-blomman (Figur 30). I detta arbete har ett antal kriterier framförts initialt i rap-porter från ÅF och SVEP (8, 9) vilka kortfattat listas nedan. På grund av att arbetet fortfarande pågår vet man idag inte exakt hur kraven kommer att sättas slutligen. Ett första ut-kast har dock publicerats på EU:s hemsida (10) Förslag på kriterier som framställts är bland annat: • Miljöpåverkan i samband med elanvändning skall inklu-deras • Val av arbetsmedium och sekundärt arbetsmedium (köld-bärare) • Materialval • Effektivitet och ljudnivå • Potential för återvinning av material • Utförlig installationshandbok och kvalificerade (certifie-rade) installatörer I det första kriteriedokumentet anges vad gäller köldme- diet gräns för ODP=0 och för GWP<1 900, samt att köldbä-raren inte skall vara miljöfarlig. Figur 30. EU-blomman.

(37)

Framtida trender sammanfattas kortfattat för att ge en bild av vart utvecklingen sker, och vilka nyheter som kan väntas under kommande 5-10 år. Kapacitetsreglerade värmepumpar (on/off-drift eller varvtalsreglering)är något vi kan förvänta oss mer av i fram-tiden (12). Varvtalsreglerade system har börjar komma på marknaden för markvärmepumpar, och är helt domine-rande när det gäller luft-luftvärmepumpar. Fördelar med varvtalsreglerade kompressorer är bland annat: • Bättre dellast-egenskaper • Färre start/stopp, vilket leder till minskat slitage på kom-pressorn • Minskat avfrostningserhov • Eliminerar behovet av tillsatsvärmning I framtiden kan man även komma att se fler kombinationer av tekniker, exempelvis solvärme kombinerat med värme-pump. Solvärmen kan då ta hand om baslasten, dvs. värme och tappvarmvatten under de varma månaderna på året, vilket gör att värmepumpen slipper att köras på låg last. Värmepumpen kan då optimeras för att fungera så bra som möjligt under de kalla månaderna. Frånluftsvärmepumpar som har varit gynnade av skriv-ningar i byggreglerna de senaste åren kommer inte att vara lika gynnade enligt det förslag som skall träda i kraft den 1 januari 2007. Däremot kan man vänta sig en ökning av hybridvärmepumpar som utnyttjar både frånluft och ute-luft. Några sådana produkter finns idag på marknaden. Naturliga arbetsmedier är sådana som finns naturligt i naturen. Bland dessa kan nämnas koldioxid, propan och ammoniak. Propan används i kylskåp och frånluftsvärme-pumpar redan idag, och kan komma att användas i andra tillämpningar i framtiden. Det som har talat mot använd-ningen av propan tidigare är att propan är brandfarlig och explosionsbenägen under vissa förhållanden. Genom att minska fyllnadsmängden och bygga värmepumpar där dessa säkerhetsaspekter är beaktade kan detta köldmedium komma att öka. Koldioxid har under ett antal år använts i livsmedel- skyla med framgång och nu börjar det även dyka upp pro-dukter för villamarknaden med detta köldmedium. I Japan har det sålts ett mycket stort antal (>450 000 st) för använd- ning till tappvattenvärmning. Mycket utveckling och forsk-ning ägnas åt detta köldmedium som har ODP=0 och GWP=1. Det är därför ett mycket bättre köldmedium än de vanligaste på marknaden idag vad gäller miljöpåverkan från direkta utsläpp. De fysikaliska egenskaperna för CO₂ som köldmedium gör att det är utmärkt vid tappvattenvärmning. Genom att kombinera denna vattenvärmning med ett lågtemperatur-system för värmedistribution kan en hög verkningsgrad erhållas. Detta har bland annat visats i ett arbete från Norge (24), där man har uppnått SPF-värden på runt 3.5 för system som tillverkar både tappvarmvatten och distribuerar värme vid ända upp till 60/30. Värmepumpsystemen som bygger på koldioxid måste även ha jämförbara årsvärmefaktorer som de bästa på marknaden idag, annars kan snart miljövinsten med köldme-diet gå förlorad i större utsläpp (större elanvändning) vid driften. Vid nybyggnation övervägs idag ofta kombinationen av värmepump med vattenburet system och golvvärme som behöver ca 35°C i framledningstemperatur. På detta sätt kan värmepumpen arbeta med små temperaturdifferenser, och på så sätt bli mer effektiv.

(38)

När man skall bedöma miljöeffekterna från värmepumpar kommer den kritiska delen av miljöeffekten från använd-ningen under värmepumpens livstid när det gäller påverkan på växthuseffekten. Hur stor denna effekt blir är svårt att kvantifiera, eftersom detta beror på hur man värderar den elanvändning som värmepumpen har. Säger man att vär- mepumpen använder sverigemix för driften är den konkurrenskraftig med biobränslebaserad fjärrvärme och pellets-pannor, medan marginalel baserad på kolkondenskraft leder till indirekta utsläpp som gör den jämförbar med fjärrvärme som producerats med naturgaskombi. Livslängden på värmepumpar är en viktig faktor som det endast finns gammal information (1998) om. Det finns därför ett behov att ta fram ny kunskap om hur den verk-liga livslängden och spridningen i livslängd för olika typer av värmepumpar ser ut. Att välja en effektiv värmepump som dessutom är bra dimensionerad för det värmedistributionssystem som den skall kopplas in mot är mycket viktigt, eftersom en sämre produkt eller felaktigt dimensionerad värmepump drar mer el och därmed ger upphov till mer indirekta utsläpp. Produkter som är med i något sorts märkningssystem har generellt en hög kvalitet, då de måste klara uppsatta krav. Genom att köpa märkta produkter driver man även marknaden mot de effektivaste produkterna, vilket leder till en sanering av dåliga produkter på marknaden. Faktorer som inverkar på värmepumparnas miljöpåver- kan vid tillverkning, installation och skrotning kan påver-kas genom miljö- och kvalitetsmärkningar samt genom direktpåverkan från konsumenter. Vid tillverkning kan tillverkare använda material som i hög grad är återvinnings-bara, vid installation av främst bergvärmepumpar kan man arbeta med att effektivisera borrutrustningen så att den kräver mindre energi, och vid skrotning kan man återvinna mer av komponenterna. De många faktorer som inverkar vid val av värmepump gör att man bör ställa krav på certifiering eller andra kun-skapsmoment av den som offererar värmepumpssystem så att man kan lita på att helhetslösningen inklusive distribu-tionssystem är effektiv.