Forskning om kompetens och lärande : Översikt av utgivna avhandlingar mellan åren 2003 till och med 2007

89 

Full text

(1)

Forskning om kompetens och lärande

Översikt av utgivna avhandlingar

Mellan åren 2003 till och med 2007

Skriven av Linda Höglund på uppdrag av

Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap (FAS)

Resultaten presenterade på konferensen - Den kompetenta arbetsplatsen-

Mälardalens Högskola, Västerås 29 november 2007

(2)

Sammanfattning

Två undersökningar kartlägger kompetens och lärande i arbetslivet utifrån avhandlingar (doktor

och licentiat) examinerade vid svenska universitet och högskolor – en under år 2005 av

Andersson och Johansson och en år 2007 av Höglund. Dessa undersökningar täcker tillsammans

tidsperioden 2003 till och med 2007. Föreliggande rapport syftar till att summera resultaten från

dessa två undersökningar för att ge en översiktsbild av den forskning (i form av avhandlingar)

som bedrivits inom området kompetens och lärande i arbetslivet. Den gemensamma

frågeställningen för de båda undersökningarna är följande: Vad har hänt sedan 1990-talet med

kompetens- och lärandefrågor på forskningsagendan?

Databaserna Diva och Libris användes för att hitta relevanta avhandlingar som skrivits inom

området. En lista med sökord, totalt 51 stycken, med både svenska och engelska ord togs fram

för urvalet av avhandlingar. Detta resulterade i att totalt 143 avhandlingar kartlades, 68 stycken i

undersökningen från år 2005 och 74 stycken från undersökningen genomförd år 2007. I

analysen studeras hur kartbilden förändrats sedan 1990-talet, genom att studera avvikelser

mellan undersökningarna utförda år 2005 och år 2007. Vissa jämförelser görs även med en

undersökning som genomfördes år 2000 av Eng och Mårtensson där ansökningar inom fältet har

studerats. I rapporten återges en kvantitativ beskrivning i var (ort) och av vem (disciplin) samt

inom vad (studieobjekt) avhandlingar som inom fältet kompetens- och lärandefrågor i

arbetslivet bedrivs, under åren 2003 till och med 2007.

Ett resultat i rapporten är en beskrivning av vilka discipliner som är störst inom forskningen

(mätt i antal avhandlingar) inom fältet lärande och kompetens i arbetslivet. De två största

kategorierna har en anknytning till pedagogiska eller ekonomiska institutioner, även om det i

undersökningen från år 2007 påvisas en viss minskning för båda dessa discipliner . Ett annat

intressant resultat som framkommit är att i undersökningen från år 2007 ökar antalet

avhandlingar från institutioner kopplade till data/teknik/teknologi markant, i jämförelse med

undersökning från år 2005.

Gemensamt för alla avhandlingar, i föreliggande rapport, är att andelen forskning som inte är

knuten till någon specifik bransch dominerar. Avhandlingar som kan härledas till en empirisk

anknytning är främst inom industri, skola, stat och kommun samt vård och omsorg. Det

framkommer också att det vanligaste perspektivet är lärandeprocesser i teori och praktik, med

33 stycken avhandlingar. Därefter följer lärande och kompetens i samband med

förändringsarbete och utvecklingsprocesser inom organisationer, totalt 18 stycken

avhandlingar.

I de sammanfattande reflektionerna framkommer det också att inför framtida uppföljningar av

undersökningarna, från år 2005 och 2007, kan det finnas en anledning att ytterligare uppdatera

listan med sökord. Detta då de svenska sökorden gav få träffar och att allt fler avhandlingar

tycks skrivas på engelska.

(3)

Innehållsförteckning

1

Introduktion ... 1

1.1 Bakgrund ... 1

1.1 Syfte ... 1

1.2 Innehåll och disposition ... 1

2

Metod och genomförande av kartläggningarna ... 3

1.3 Databaser ... 3

1.4 Användning av sökord ... 3

1.5 Insamling av sammanfattningar ... 4

1.6 Urval och avgränsningar ... 4

1.7 Bias och andra begränsningar ... 5

3

En kartbild i förändring? ... 6

3.1 Följande frågor behandlas ... 6

3.2 Forskningens geografiska läge ... 6

3.3 Fördelning mellan olika institutioner ... 7

3.4 Fördelningen mellan manliga och kvinnliga forskare ... 9

3.5 Fördelning av forskning inom olika branscher ... 9

3.6 Perspektiv på lärande och kompetens i arbetslivet ... 10

4

Presentation av avhandlingar som rör kompetens och lärandefrågor i arbetslivet... 12

4.1 Förändringsarbete och utvecklingsprocesser ... 12

4.2 Användning av IT eller annan teknik som verktyg för lärandet ... 13

4.3 Kompetensutveckling/lärande och företagsledning ... 14

4.4 Yrkeskunnande, kompetenskrav och anställningsbarhet ... 15

4.5 Strukturomvandling och nya kvalifikationskrav ... 15

4.6 Kompetens, arbetsmiljö och hälsa ... 16

4.7 Kompetensintegrering mellan skola och arbetsliv ... 16

4.8 Innebörd och förutsättningar för lärande i arbetsliv ... 17

4.9 Lärande i nätverk ... 18

4.10 Lärandeprocesser i teori och praktik ... 19

4.11 Övriga ... 21

5

Sammanfattande reflektioner ... 23

6

Katalog ... 25

6.1 Förändringsarbete och utvecklingsprocesser ... 25

6.2 Användning av IT eller annan teknik som verktyg för lärandet ... 30

6.3 Kompetensutveckling/lärande och företagsledning ... 33

6.4 Yrkeskunnande, kompetenskrav och anställningsbarhet ... 36

6.5 Strukturomvandling och nya kvalifikationskrav ... 38

6.6 Kompetens, arbetsmiljö och hälsa ... 40

6.7 Kompetensintegrering mellan skola och arbetsliv ... 40

6.8 Innebörd och förutsättningar för lärande i arbetsliv ... 43

6.9 Lärande i nätverk ... 47

6.10 Lärandeprocesser i teori och praktik ... 50

6.11 Övriga ... 60

Tabellförteckning

Tabell 1 - Forskningens geografiska läge. ... 6

Tabell 2 - Fördelning mellan olika vetenskapliga institutioner. ... 8

Tabell 3 - Fördelning mellan manliga och kvinnliga forskare. ... 9

Tabell 4 - Fördelning av forskning inom olika branscher. ... 10

Tabell 5 - Perspektiv på lärande och kompetens. ... 11

Bilaga 1: Förteckning över forskare/ årtal/titel/lärosäte/institution

(4)

1 Introduktion

Två undersökningar har genomförts, år 2005 och år 2007, i syfte att kartlägga kompetens och lärande i

arbetslivet utifrån avhandlingar examinerade vid svenska universitet och högskolor. Dessa

undersökningar täcker tillsammans in tidsperioden 2003 till och med 2007. Föreliggande rapport syftar

till att göra en sammanläggning av dessa två undersökningar för att ge en översiktlig bild av den

forskning som bedrivits, i form av avhandlingar, inom området kompetens och lärande i arbetslivet.

1.1 Bakgrund

I september år 2005 genomförde Carola Andersson och Maria Johansson en undersökning som bestod i

att kartlägga kompetens och lärande i arbetslivet utifrån akademiska avhandlingar som examinerats vid

svenska universitet och högskolor (UoH). Undersökning kan ses som en mindre uppföljning till den som

Cecilia Eng och Maria Mårtensson genomförde år 2000. Eng och Mårtensson studerade

projektansökningar som beviljats stöd från dåvarande Rådet för arbetslivsforskning och

Arbetsmiljöfonden och kunde därigenom sammanställa en översikt med nästan 200 forsknings- och

utvecklingsprojekt, som under 1990-talet beviljats stöd. Undersökningen hade som huvudsakligt syfte att

ge en översikt av forskningens innehåll och organisering med tonvikt på branscher och yrken, aktuella

teman och perspektiv samt berörda forskare och institutioner. Utgångspunkten till Mårtensson och Engs

undersökning var att kompetens och lärande utgjorde ett viktigt inslag i arbetslivsforskningen under

1990-talet. Andersson och Johansson gick vidare på detta spår i undersökningen från år 2005. Totalt kartlade

Andersson och Johansson 69 stycken avhandlingar, licentiat och doktor, examinerade under åren 2003 till

och med augusti 2005. Undersökning var dock inte lika omfångsrik, som den av Eng och Mårtensson,

bl.a. studerades avhandlingsarbeten i stället för forsknings- och utvecklingsprojekt. Tidsperioden var

också avsevärt kortare och den finansiella bakgrunden till avhandlingarna inkluderades inte.

Hösten 2007 utförde Linda Höglund en uppföljande undersökning till den undersökning som tidigare

genomförts av Andersson och Johansson år 2005. Frågan som ställdes av Andersson och Johansson var

kopplad till vad som hade hänt sedan 1990-talet med kompetens och lärandefrågor på forskningsagendan.

Denna frågeställning kvarstod för Höglund som i undersökningen kartlade 75 stycken avhandlingar från

perioden september år 2005 till och med år 2007. Undersökningen daterad 2007 utgör en direkt

påbyggnad av den undersökning som utfördes år 2005 och endast mindre justeringar har gjorts som t.ex.

en utökning av antalet sökord. Tanken var att genom att inte göra några större justeringar och

förändringar skulle en så hög jämförbarhet som möjligt erhållas mellan de båda undersökningarna. Efter

att Höglund färdigställt undersökningen för år 2007, fick densamma i uppgift att lägga samman de båda

undersökningarna till en och resultatet är föreliggande rapport. Tillsammans representerar de båda

undersökningarna, från år 2005 respektive år 2007, en översiktsbild av den forskning kring kompetens

och lärande i arbetslivet som under åren 2003 till och med 2007 har bedrivits i avhandlingsarbeten.

1.1 Syfte

Kortfattat är syftet med föreliggande rapport att, utifrån två tidigare undersökningar utförda år 2005 och

år 2007, sammanställa forskning kring kompetens och lärande i arbetslivet. Detta utifrån avhandlingar –

både doktors och licentiat - examinerade vid universitet och högskolor i Sverige, under tidsperioden

2003-01-01 till och med 2007-12-31.

1.2 Innehåll och disposition

Efter detta inledande kapitel kommer det i kapitel 2 en presentation av genomförandet gällande

kartläggning av avhandlingar, vilka sökord som använts och hur urvalet gått till. Även en del

begränsningar tas upp som kan ha inverkat negativt på det slutliga resultatet. I kapitel 3 redovisas statistik

utifrån kategorierna; (1) lärosätets geografiska läge, (2) forskningsinstitution, (3) antalet män respektive

kvinnor som bedrivit forskning på området, (4) branschanknytning, samt (5) vilka perspektiv

avhandlingarna utgår från. I kapitel 4 redovisas vilka avhandlingar som klassificerats inom respektive

(5)

perspektiv inklusive en kort beskrivning. Kapitel 5 utgörs av sammanfattande reflektioner kring det som

framkommit i undersökningarna från år 2005 respektive år 2007. I det sista kapitlet i rapporten, kapitel 6,

presenteras de olika avhandlingarna i en katalog där en komprimerad version av avhandlingarnas

sammanfattning ges. I bilaga 1 finns en förteckning över vilka forskare som ingår i sammanställningen

och i bilaga 2 presenteras de 51 stycken sökord som använts.

(6)

2 Metod och genomförande av kartläggningarna

I kapitel 2 presenteras hur de två undersökningarna, från år 2005 och år 2007, genomfördes för att

kartlägga avhandlingsarbeten mellan åren 2003 till och med 2007. De båda undersökningarna har

genomförts på liknande sätt bl.a. genom att databaser genomsöktes efter avhandlingar med hjälp av en

lista av sökord relevanta för området kompetens och lärande i arbetslivet. Även en del begränsningar i

dessa två undersökningar tas upp.

1.3 Databaser

Gemensamt för undersökningarna, utförda år 2005 och år 2007, är att de kartlade förekomst av kompetens

och lärande i arbetslivet utifrån användandet av databaser som verktyg för att hitta relevanta

avhandlingar. I undersökningen från år 2005, användes Libris som databas för att hitta avhandlingar. I

undersökningen från år 2007 användes också Libris men mer som ett komplement till den nyare

databasen Diva. Dessa båda databaser, Diva och Libris, ger förhoppningsvis en komplett förteckning över

svenska avhandlingar. Både licentiat- och doktorsavhandlingar eftersöktes i de båda undersökningarna

och ingen åtskillnad gjordes dem emellan, utan de fick tillsammans utgöra representanter för forskning.

Detta innebär att när det refereras till forskning, inom området kompetens och lärande i arbetslivet,

hänvisas det till avhandlingar examinerade på svenska UoH.

Databasen Libris

1

är de svenska forskningsbibliotekens gemensamma katalog och här ska avhandlingar

kunna hittas från svenska UoH. När det kommer till databasen Diva

2

och avhandlingar är inte alla UoH

kopplade till detta samarbete utan endast följande: högskolan i Gävle, högskolan i Jönköping, högskolan i

Kalmar, Karlstads universitet, Kungliga tekniska högskolan (KTH) i Stockholm, Linköpings universitet,

Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, högskolan i Skövde, Stockholms universitet, Södertörns

högskola, Umeå universitetet, Uppsala universitet, Växjö universitet samt Örebro universitet.

I undersökningen från år 2007 kompletterades sökresultaten från Diva med eftersökningar i Libris för

följande UoH: Göteborgs universitet, Chalmers tekniska högskola, Luleå tekniska universitet, Lunds

universitet och Malmö högskola. Dock gav sökningarna i de båda databaserna inga resultat för: högskolan

i Gävle, högskolan i Kalmar, Mittuniversitetet, Mälardalens högskola, högskolan i Skövde och Södertörns

högskola. Detta har inneburit att dessa UoH inte medtagits i den statistiska sammanställningen, i kapitel

2. Att inga sökresultat erhölls för dessa UoH har inte tagits ställning till i undersökningen från år 2007

eller i föreliggande rapport.

1.4 Användning av sökord

För att hitta relevanta avhandlingar som skrivits inom området kompetens och lärande i arbetslivet

användes ett antal sökord. I undersökningen från år 2005 användes en lista med 40 stycken sökord som

hade inspirerats av Eng och Mårtenssons rapport, från år 2000. Listan med sökord i undersökningen från

år 2007 utökades till 51 stycken. Detta då det uppmärksammades att flera av de svenska sökorden gav få

sökträffar, eller inga alls, vilket ledde till att engelska sökord inkluderades. Dock lades inga sökord till

med en helt ny innebörd.

1www.kb.se/libris/ - LIBRIS nationella bibliotekssystem består av den nationella samkatalogen (forskningsbibliotekens gemensamma katalog), fjärrlån (lån mellan bibliotek), publika söksystem och andra kringliggande tjänster.

2www.diva-portal.org – Diva-systemet har utvecklats inom ramen för Diva-projektet i september 2000. Sedan januari 2003 är systemet i full drift. I samma projekt har det även utvecklats en portal för de UoH som använder Diva-systemet och därmed ingår i Diva-samarbetet.

(7)

De sökord som inte gav några sökträffar, i undersökningen från år 2007, var följande 20 stycken:

Anställningsbarhet, Arbetslivsforskning, Arbetsmarknadsutbildning Formell kompetens Fortbildning Humankapital Kunskapsprocesser Kvalifikation Kvalitetsarbete Kvalitetskontroll Kvalitetsstyrning Lärprocesser Personalutbildning Personalutveckling Praktik-handledning Problembaserat lärande Utbildningspremie Vidareutbildning Yrkeskompetens Yrkesorientering

Av de nya engelska sökorden gav följande flest sökresultat:

Work knowledge Quality work Competence Change management Organisational change Sustainable development.

En fullständig förteckning av sökord återfinns i bilaga 2.

1.5 Insamling av sammanfattningar

Den empiriska basen i undersökningarna, utförda år 2005 och år 2007, bygger på insamling av

avhandlingars sammanfattningar genom listan med sökord. När det gäller databasen Diva har alla

avhandlingarnas sammanfattningar, eller en kortare beskrivning av avhandlingens innehåll, kunnat

erhållas elektroniskt och på basis av dessa har en bedömning gjorts om avhandlingen faller inom ramen

för forskning kring kompetens och lärande eller inte. I ett fåtal fall, kopplat till eftersökningar gjorda i

Libris har inte sammanfattning erhållits via databasen, då en sådan har saknats, utan de har istället

eftersökts på annat ställe. Vanligen via sökmotorn Google, lärosätets hemsida där avhandlingen har

publicerats och/eller via biblioteket. Gällande den undersökning som genomfördes år 2005 har en del

avhandlingar lånats hem för att skriva av dess sammanfattning. I ett fåtal fall har avhandlingsförfattaren,

institutionssekreterare eller lärosätets bibliotek direktkontaktats via e-post.

1.6 Urval och avgränsningar

Urvalet av avhandlingar, i undersökningarna från år 2005 och år 2007, har skett genom att sökorden i

bilaga 2 har matats in i databaserna, Libris och Diva, under fältet ”valfria sökord”. Detta genererade totalt

i cirka 1200 sökträffar med avhandlingar, dock var inte alla relevanta för undersökningen då de inte

innefattade kompetens och lärande i arbetslivet. Dess relevans avgjordes genom att avhandlingarnas titel

och nyckelord först studerades, för att i nästa steg läsa sammanfattningen för att utröna om de föll inom

ramen för kompetens och lärande i arbetslivet.

(8)

De totalt 144 avhandlingar som till slut valdes ut, i undersökningarna från år 2005 och år 2007, innefattar

vuxnas lärande och kompetens i arbetslivet. Detta tillsynes enkla kriterium har dock vid några tillfällen

varit svårbedömt och då har nedanstående kriterier varit vägledande för urvalet:

Om det enbart har varit frågan om lärande (pedagogik/didaktik) vid någon utbildningsinstitution

har avhandlingen bedömts falla utanför syftet för studien.

Har utbildning däremot haft någon anknytning till arbetslivet, exempelvis yrkesinriktad praktik

eller utbildning samt högskoleutbildning med anknytningen till arbetslivet, har avhandlingen

bedömts som relevant.

I de fall då exempelvis IT och lärande har varit huvudfokus, men tyngdpunkten har legat vid

själva systemen i sig, har avhandlingarna bedömts falla utanför syftet för studien.

Har däremot sammanfattningen handlat om vuxnas lärande och IT, har avhandlingen bedömts

som relevant.

1.7 Bias och andra begränsningar

I alla studier förekommer bias

3

gällande grenomförandet och insamling av data i olika utsträckning. Dessa

s.k. bias kan i föreliggande rapport exempelvis påverka jämförbarheten mellan de båda undersökningarna,

från år 2005 och år 2007, trots att samma metod och genomförande i stort har använts. Metoden har byggt

på att avhandlingar har eftersökts med hjälp av sökord i databaser, därefter har urval gjorts utifrån titel,

nyckelord och sammanfattning. Men vilka avhandlingar som slutligen väljs är dock inte entydigt och

olika personer, med olika bakgrund och referensram, gör troligtvis olika bedömningar. I de

undersökningar som refereras till här finns en risk för just denna typ av bias då de är utförda av olika

personer. Även tidsfaktorn kan ha inverkat då det även inom forskningen finns olika trender som sedan

inverkar till valet av t.ex. nyckelord i avhandlingarna.

En av de konsekvenser som kan komma av dessa typer av bias är att om någon/några andra personer gjort

urvalet hade antalet avhandlingar kunnat vara både fler eller färre. Fördelningen av avhandlingar

tillhörande de olika perspektiven, se kapitel 4 och 5, hade antagligen också varierat något.

Viktigt att uppmärksamma i föreliggande rapport är att bias också kan innebära att alla jämförelser som

görs mellan undersökningarna, från år 2005 respektive år 2007, endast kan ses som indikatorer på att

något potentiellt har förändrats. Detta gäller även när jämförelser görs med den undersökning som

genomfördes år 2000, vilken hade som avsikt att utforska ansökningar i samband med forsknings- och

utvecklingsprojekt och dess finansiering, inte avhandlingsarbeten. Andra begränsningar gällande

jämförbarheten är att undersökningen som utfördes år 2000 innefattade en population om nästan 200

projekt under en period av 10 år, medan den föreliggande studien innefattar 144 avhandlingar publicerade

under 5 år. Även skillnader i undersökningarnas tidsperspektiv, kan riskera att ge en snedvriden bild.

Detta påverkar givetvis jämförbarheten mellan de olika undersökningarna.

(9)

3 En kartbild i förändring?

För att se hur kartbilden har förändras sedan 1990-talet söks det efter avvikelser mellan

undersökningarna utförda år 2005 och år 2007. Vissa jämförelser görs även med den undersökning som

genomfördes år 2000. Kapitel 3 ger en kvantitativ beskrivning över var och av vem samt inom vad

forskningsavhandlingar som behandlar kompetens- och lärandefrågor i arbetslivet bedrivs, under åren

2003 till och med 2007.

3.1 Följande frågor behandlas

Innehållsmässigt betyder det att följande frågor behandlas i tur och ordning:

På vilka svenska orter bedrivs forskning?

Vid vilka institutioner bedrivs forskning?

Hur ser fördelningen ut mellan manliga och kvinnliga forskare?

Inom vilka branscher forskas det?

Finns det några gemensamma nämnare i forskningen (perspektiv)?

Svaret på frågorna framläggs genom statistiska sammanställningar i tabellform. Utifrån dessa har sedan

avvikelser sökts där jämförelser mellan undersökningarna från år 2005 och år 2007 utgör en viktig grund.

Vissa analytiska jämförelser görs även med undersökningen från år 2000 av Eng och Mårtensson. Detta

innebär att förutom att en statistisk sammanställning presenteras så erhålls också en kort analys kring

iakttagna avvikelser.

3.2 Forskningens geografiska läge

I Tabell 1 sorteras avhandlingarna efter lärosätenas geografiska läge.

Lärosäte Undersökningen år 20054 Undersökningen

år 20075 Totalt antal avhandlingar Göteborg 12 7 19 Jönköping 2 2 4 Karlstad 2 3 5 Linköping 9 15 24 Luleå 4 7 11 Lund 5 4 9 Malmö 1 1 2 Stockholm 19 18 37 Umeå 1 7 8 Uppsala 11 6 17 Växjö 4 3 7 Örebro6 - 2 2 Totalt 707 75 145

Tabell 1 - Forskningens geografiska läge.

Av Tabell 1 kan det utläsas att Stockholm

8

fortfarande ligger i topp geografiskt gällande

forskningsavhandlingar kring kompetens och lärande i arbetslivet. Så var även fallet i rapporten från år

4Antal avhandlingar mellan 2003-01--2005-08, från undersökningen som genomfördes år 2005.

5 Antal avhandlingar 2005-09--2007-12 från undersökningen som genomfördes år 2007.

6 Örebro universitet fanns inte med i undersökningen från år 2005.

7 Weibull Alise ingår i både Stockholm och Linköping p.g.a. samarbetsprojekt.

(10)

2000. Om en jämförelse görs mellan undersökningen från år 2005 och år 2007, kan det ses att Stockholms

ligger stabilt med 19 respektive 18 stycken avhandlingar.

Om fler jämförelser görs mellan den första undersökningen, från år 2005 och den andra från år 2007, kan

det konstateras att Linköping har ökat antalet avhandlingar på området från 9 till 15. Detta gör att

Linköping kommer tvåa i den totala sammanläggningen av antal avhandlingar. Tätt därefter följer

Göteborg och Uppsala. Umeå har tagit ett kliv framåt från 1 till 7 stycken avhandlingar. Ses det till

Göteborg, som ligger i framkant enligt Tabell 1, har dock antalet avhandlingar minskat från 12 till 7. Det

samma gäller för Uppsala med en minskning från 11 till 6 avhandlingar. En nykomling är Örebro med 2

stycken avhandlingar.

3.3 Fördelning mellan olika institutioner

I

Institution Undersökningen år 2005 Undersökningen år 2007 avhandlingar Totalt antal

Arbetsvetenskap 2 3 5

Beteendevetenskap 3 7 10

Bygg- och Miljöteknik 1 2 3

Data/Informatik 4 9 13 Ekonomi 18 12 30 Filosofi/Humaniora 1 1 2 Infrastruktur 1 - 1 Jordbruk 1 - 1 Juridik - 1 1

Konst och vetenskap 1 2 3

Information/Kommunikation 2 - 2 Medicin/Vård/Socialt arbete 3 5 8 Pedagogik 26 9 35 Sociologi 1 3 4 Statsvetenskap/samhällsvetenskap 1 6 7 Teknik/Teknologi 3 9 12

Teknik och ekonomi 2 6 8

Totalt 70 75 145

Tabell 2

redovisas för vilken institution forskaren som skrivit avhandlingen tillhör.

Institution Undersökningen år 20059 Undersökningen år 200710 Totalt antal avhandlingar

Arbetsvetenskap 2 3 5

Beteendevetenskap 3 7 10

Bygg- och Miljöteknik 1 2 3

Data/Informatik 4 9 13 Ekonomi11 18 12 30 Filosofi/Humaniora 1 1 2 Infrastruktur 1 - 1 Jordbruk 1 - 1

9 Antal avhandlingar mellan 2003-01--2005-08, från undersökningen som genomfördes år 2005. 10 Antal avhandlingar 2005-09--2007-12 från undersökningen som genomfördes år 2007.

(11)

Juridik12 - 1 1

Konst och vetenskap 1 2 3

Information/Kommunikation 2 - 2 Medicin/Vård/Socialt arbete13 3 5 8 Pedagogik 26 9 35 Sociologi 1 3 4 Statsvetenskap/samhällsvetenskap 1 6 7 Teknik/Teknologi 3 9 12

Teknik och ekonomi 2 6 8

Totalt 7014 75 145

Tabell 2 - Fördelning mellan olika vetenskapliga institutioner.

Det är samma institutioner som ingår, i undersökningen från år 2005 och år 2007, förutom att juridik lagts

till. Däremot kan det vara viktigt att uppmärksamma att det, i undersökningen från år 2007, inte har

påträffats några avhandlingar, d.v.s. inga träffar i databaserna, Diva och Libris, från ett antal med

institutioner. T.ex. filosofi/humaniora, infrastruktur, jordbruk och information/kommunikation.

Av

Institution Undersökningen år 2005 Undersökningen år 2007 avhandlingar Totalt antal

Arbetsvetenskap 2 3 5

Beteendevetenskap 3 7 10

Bygg- och Miljöteknik 1 2 3

Data/Informatik 4 9 13 Ekonomi 18 12 30 Filosofi/Humaniora 1 1 2 Infrastruktur 1 - 1 Jordbruk 1 - 1 Juridik - 1 1

Konst och vetenskap 1 2 3

Information/Kommunikation 2 - 2 Medicin/Vård/Socialt arbete 3 5 8 Pedagogik 26 9 35 Sociologi 1 3 4 Statsvetenskap/samhällsvetenskap 1 6 7 Teknik/Teknologi 3 9 12

Teknik och ekonomi 2 6 8

Totalt 70 75 145

Tabell 2

framgår det att de pedagogiska institutionerna står för det största antalet avhandlingar inom

området kompetens och lärande i arbetslivet. Vid de pedagogiska institutionerna studeras förutom

skolmiljöer, även kompetens och lärande i privata företag samt vård- och omsorgsarbete. Vidare finns ett

exempel på avhandlingar gällande ”det livslånga lärandet”. Jämförs de två undersökningarna, från år 2005

respektive år 2007, kan en större minskning gällande avhandlingar från de pedagogiska institutionerna

från 26 till 9 stycken identifieras. Men trots detta är de pedagogiska institutionerna störst gällande det

totala antalet avhandlingar med 35 stycken. Efter de pedagogiska institutionerna kommer de ekonomiska

institutionerna med totalt 30 stycken avhandlingar och även här kan en minskning utläsas från 18 stycken

12 Juridik är en ny institution som lagts till för denna rapport. 13 Inkluderar bland andra Karolinska institutet.

(12)

avhandlingar till 12 stycken. Vid jämförelser med undersökningen från år 2000 kan det utläsas att de

ekonomiska institutionerna hade flest projektansökningar, medan de pedagogiska hamnade mer i mitten.

Vid ytterligare jämförelser av data i Tabell 2 kan det utläsas att en ökning av avhandlingar från

institutioner

som

statsvetenskap/samhällsvetenskap,

teknik/teknologi,

teknik/ekonomi

samt

data/informatik och beteendevetenskap. I övrigt har inte några större avvikelser uppmärksammats mer än

att fördelningen av avhandlingar har större spridning mellan de olika institutionerna i undersökningen

från år 2007, än vid undersökningen från år 2005.

3.4 Fördelningen mellan manliga och kvinnliga forskare

I Tabell 3 presenteras antalet kvinnor respektive män som publicerat avhandlingar vid svenska lärosäten

under år 2003 till och med 2007.

År

Kvinnor

Män

Totalt

2003

18

9

26

2004

21

10

32

2005

15

9 (6)

10 (5)

19 (11)

2006

9

16

25

2007

24

19

43

Totalt

81

64

145

16

Tabell 3 - Fördelning mellan manliga och kvinnliga forskare.

I Tabell 3 kan det utläsas att den totala andelen kvinnor, 18 stycken, som skrivit avhandlingar inom

området kompetens och lärande i arbetslivet är nästan dubbelt så stor i förhållande till den totala andelen

män, 9 stycken, under åren 2003 till 2004. Under åren 2005 och 2006 är det dock fler män, 26 stycken, än

kvinnor, 18 stycken. Under år 2007 var det återigen fler kvinnor, 24 stycken, än män, 19 stycken. Som

helhet för åren 2003 till och med 2007 kan en viss utjämning ses mellan män och kvinnor även om en

skillnad som helhet fortfarande kan ses och där avhandlingar skrivna av kvinnor dominerar med 81

stycken. I en jämförelse med undersökningen från år 2000 var dock kvinnorna underrepresenterade. Dock

handlade det år 2000 om studier av beviljade ansökningar. En annan intressant aspekt är att det under åren

2003, 2004 och 2006 i stort finns en jämn fördelning av antal avhandlingar per år. En minskning kunde

ses under 2005, men för år 2007 sker en avvikande ökning i jämförelse med föregående år, totalt 43

stycken avhandlingar.

3.5 Fördelning av forskning inom olika branscher

I Tabell 4 återfinns ett antal avhandlingar som är kategoriserade utifrån vilken bransch forskningen tar sin

utgångspunkt i. Kategorierna baseras på det som uttryckligen anges vara den empiriska basen, alternativt

där det klart och tydligt framgår av sammanfattningen vilken bransch det rör sig om. I övriga fall,

exempelvis avseende rent teoretiska avhandlingar, klassificeras de under rubriken ”Ingen specifik

bransch”.

Det som skiljer presenterad tabell från den indelningen som gjordes år 2000, är att

tjänstesektorn uteslutits och att istället har en ny ”bransch” stat & kommun tillkommit. Att stat och

kommun utgör en egen kategori, utgår från att vård & omsorg representerar yrken som barnmorskor,

sjuksköterskor och läkare. I kategorin stat & kommun finns yrken/arbetsplatser som t.ex. brandkår,

Apotek, försvaret, hemtjänst, ungdomshem, ambulans och socialtjänst inkluderade. I kategorin för

småföretag har avhandlingar som berör entreprenörer räknats in. I undersökningen, från år 2007, tillkom

ytterligare två branscher, vilka är media och bygg.

15 För 2005 har siffrorna från undersökningen utförd år 2005 och undersökningen för år 2007 slagits ihop. Inom

parantes visas de siffror som härstammar från undersökningen utförd 2005.

16 Gun Abrahamsson och Sven Helin har skrivit en avhandling tillsammans och representerar sina respektive kön i

(13)

År Bransch Två el fler branscher Indu-stri Stat & kommun Vård & omsorg Fack, Försäkring/ Bank Små- Företag Skola Ingen specifik

bransch Media Bygg

2003 3 1 3 4 2 3 5 5 - - 2004 3 5 3 4 - 2 4 7 - - 200517 2 - 1(2) - - (3) (1) 4 (5) 1 2006 - 5 5 6 1 2 1 8 1 1 2007 1 6 3 9 - 2 9 10 1 Totalt 9 17 17 23 3 12 20 39 1 3

Tabell 4 - Fördelning av forskning inom olika branscher.

När det ses det till helheten i Tabell 4, kan det konstateras att andelen forskning som inte är knuten till

någon specifik bransch dominerar med 39 stycken avhandlingar, vilket innebär det inte har kunnat uttydas

om forskarna som skrivit avhandlingarna använt sig av empiriskt material från någon specifik bransch.

Detta sammanfaller även med undersökningen som genomfördes år 2000, där beviljade ansökningar för

forsknings- och utvecklingsprojekt studerades. Vidare kan det uttydas att vård & omsorg, skola, industri,

samt stat & kommun är de branscher som forskningen främst relaterar empiriska undersökningar till,

mellan åren 2003 till 2007.

Från undersökningen utförd år 2005 var det sektorn skola som var mest frekvent, med 10 stycken

avhandlingar. Denna sektor kom på fjärde plats i undersökningen från år 2007 med 10 stycken

avhandlingar och istället var vård & omsorg den mest beforskade med totalt 15 stycken avhandlingar. När

det kommer till sektorn industri har 6 stycken avhandlingar registrerats i undersökningen från år 2005,

görs en jämförelse till undersökningen från år 2007, kan det ses att denna bransch har fått en mer

framträdande plats med 11 stycken avhandlingar. År 2000 hade industrin också en mer framträdande plats

och detta kan tolkas som att industrin återigen har blivit mer aktuell att innefatta som forskningsobjekt, i

avhandlingar, gällande kompetens och lärande i arbetslivet

.

Övriga branschsektorer uppvisar inga större

avvikelser mer än att andelen småföretag har minskats som studieobjekt.

3.6 Perspektiv på lärande och kompetens i arbetslivet

I Tabell 5 återfinns 11 perspektiv, vilka ger en översiktlig bild över vad forskningen i avhandlingarna har

haft för inriktning. När det kommer till de perspektiv som medtagits i undersökningarna, från år 2005 och

år 2007, så har det skett en del förändringar sedan undersökningen år 2000. I korthet betyder det att

följande perspektiv har utgått: kompetensutveckling genom förändrad arbetsorganisation, samt

informations- och kunskapsförmedlingsprojekt. Det är dock ett antal perspektiv, totalt 5 stycken, som

tillkommit:

Kompetensintegrering mellan skola och arbetsliv

Innebörd och förutsättningar för lärande i arbetsliv

Lärande i nätverk

Lärandeprocesser i teori och praktik

Övriga

Därutöver har perspektiven: yrkeskunnande, professionalisering och kompetensbegreppet samt

anställningsbarhet, kompetenskrav och livslångt lärande lagts samman och ryms nu under en ny

gemensam rubrik: yrkeskunnande, kompetenskrav och anställningsbarhet.

17 Siffrorna för år 2005 har slagits samman, inom parantes visas de siffror som härstammar från undersökningen

(14)

Perspektiv Undersökningen år 200518 Undersökningen år 200719 Totalt

Förändringsarbete och utvecklingsprocesser 7 11 18 Användning av IT eller annan teknik som

verktyg för lärandet 4 9 13

Kompetensutveckling/lärande och

företagsledning 3 10 13

Yrkeskunnande, kompetenskrav och

anställningsbarhet 5 2 7

Strukturomvandling och nya kvalifikationskrav 5 1 6

Kompetens, arbetsmiljö och hälsa 1 1 2

Kompetensintegrering mellan skola och

arbetsliv 8 2 10

Innebörd och förutsättningar för lärande i

arbetsliv 8 8 16

Lärande i nätverk 7 4 11

Lärandeprocesser i teori och praktik 18 16 34

Övriga 3 9 12

Totalt 69 75 144

Tabell 5 - Perspektiv på lärande och kompetens.

Från data i Tabell 5 kan det utläsas att perspektivet lärandeprocesser i teori och praktik är den överlägset

största kategorin med totalt 34 stycken avhandlingar. Därefter följer förändringsarbete och

utvecklingsprocesser med totalt 18 stycken avhandlingar och innebörd och förutsättningar för lärande i

arbetsliv

med 16 stycken. I undersökningen från år 2005 var kompetensintegrering mellan skola och

arbetsliv

näst störst, med 8 stycken avhandlingar, men i undersökningen från år 2007 har antalet

avhandlingar minskat till 2 stycken. Gällande kompetensutveckling/lärande och företagsledning är det ett

perspektiv som har vuxit från 3 stycken avhandlingar, i undersökningen från år 2005, till 10 stycken

avhandlingar år 2007.

Intressant att notera är att perspektivet användning av IT eller annan teknik som verktyg för lärandet har

ökat från 4 stycken avhandlingar till 9 stycken i undersökningen från år 2007. Även

kompetensutveckling/lärande och företagsledning har ökat från 3 till 10 stycken avhandlingar.

När det kommer till kompetens, arbetsmiljö och hälsa inrymmer detta perspektiv fortfarande den minsta

andelen forskning på området för lärande och kompetens i arbetslivet, totalt 2 stycken avhandlingar, en

från undersökningen från år 2005 och en från undersökningen från år 2007. Detta perspektiv var inte

heller populärt i ansökningarna från undersökningen år 2000. Perspektivet som innefattar

strukturomvandling och nya kvalifikationskrav har sjunkit anmärkningsvärt och ligger nu näst sist med 6

stycken avhandlingar. I undersökningen från år 2007 sorterades bara en enda avhandling under detta

perspektiv och i undersökningen från år 2005 hittades 5 stycken.

18 Antal avhandlingar mellan 2003-01--2005-08, från undersökningen som genomfördes år 2005. 19 Antal avhandlingar 2005-09--2007-12 från undersökningen som genomfördes år 2007.

(15)

4 Presentation av avhandlingar som rör kompetens och lärandefrågor i

arbetslivet

I följande kapitel presenteras vilka avhandlingar och forskare som representerar respektive perspektiv i

Tabell 5. Presentationen består av avhandlingens titel, författare, institution, lärosäte och år. För

respektive perspektiv redovisas inledningsvis även en kort summering i syfte att ge en bild över vad som

ryms i perspektivet.

4.1 Förändringsarbete och utvecklingsprocesser

Avhandlingar under rubriken Förändringsarbete och utvecklingsprocesser, berör frågor som vad händer

i organisationer som genomfört eller står inför en förändring och hur det organisatoriska och

individuella lärandet påverkas. Även frågor som lärandeaktiviteter och kompetens i samband med

förändringsarbete innefattas. Vidare är lärande organisation ett känt begrepp som är återkommande,

liksom förändringskompetens och kompetensutveckling. Empiriskt material hämtas främst från industri,

skola och sjukvård.

Abrahamsson, Gun och Helin, Sven (2004). Problemlösningsarbete på låg organisatorisk nivå: Två

studier om implementering respektive konkretisering av idéer om kundorderstyrd tillverkning. Uppsala

universitet, Department of Business Studies.

Baumgarten, Maud (2006). Anställdas deltagande i läraktiviteter: En studie av arbetsplatslärande i ett

industriföretag. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap.

Bredin, Karin (2006). Human Resource Management in Project-Based Organisations: Challenges and

Changes. Linköpings universitet, Ekonomiska institutionen.

Byberg, Ingrid (2003). Kompetensutveckling inom socialtjänstens individ- och familjeomsorg: exempel

och erfarenheter. Stockholm, Institutionen för socialt arbete.

Börnfelt, Per-Ola (2006). Förändringskompetens på industrigolvet: kontinuerligt förändringsarbete i

gränslandet mellan lean production och socioteknisk arbetsorganisation. Göteborgs universitet,

Institutionen för arbetsvetenskap.

Ekman, Annalill (2004). Lärande organisationer i teori och praktik: Apoteket lär. Uppsala universitet,

Department of Education.

Ekström, Kenneth (2007). Förskolans pedagogiska praktik: Ett verksamhetsperspektiv. Umeå universitet,

Fakultet för lärarutbildning, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.

Hemphälä, Jens (2005). Exploring Sustainable Work Systems: An Interactional Perspective on Learning

and Organizing. KTH, Industrial Economics and Management.

Håkansson, Jan (2006). Lärande mellan policy och praktik: Kontextuella villkor för skolans reformarbete.

Växjö universitet, Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap, Institutionen för pedagogik.

Karltun, Anette (2007). Forskarstött förändringsarbete i själva verket: Att förbättra arbetssituationen för

15.000 brevbärare. Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling.

Karltun, Johan (2007). On Stage: Acting for development of businesses and ergonomics in woodworking

SMEs. Linköping Universitet, Department of Management and Engineering.

(16)

Köpsén, Susanne (2003). Om fackligt lärande: en etnografisk studie av en fackföreningsstyrelses arbete.

Linköpings universitet, Beteendevetenskap.

Nilsson, Barbro (2003). Förändringsdynamik - utveckling, lärande och drivkrafter för förändring: en

studie av utvecklingsprocesser i fyra småföretag. Linköpings universitet, Institutionen för

beteendevetenskap.

Park-Westman, Misook (2006). Managing Competence Development Programs in a Cross-Cultural

Organisation: What are the barriers and enablers? Linköpings universitet, Institutionen för datavetenskap.

Richtnér, Anders (2004). Balancing knowledge creation. Organizational Slack and Knowledge Creation

in Product Development. Handelshögskolan i Stockholm.

Törnström, Linda (2007). Beständig förbättring?: om en företagsutvecklad belastningsergonomisk

modell. Linköping universitet, Department of Management and Engineering.

Unger, Carina (2006). Industrialised house building: fundamental change or business as usual? KTH,

Industriell ekonomi och organisation.

4.2

Användning av IT eller annan teknik som verktyg för lärandet

Under rubriken Användning av IT eller annan teknik som verktyg för lärandet, har avhandlingar som

fokuserar på informationssystem och dess relation till organisatorisk kunskap och lärande sammanställts.

Frågorna anknyter till hur anställda kan nyttja systemen för att öka sin individuella kunskap i

organisationen, men också hur organisationen kan lära genom användning av IT. IT ses både som ett

verktyg att erhålla kunskap från och som ett förmedlingsverktyg av individuell kunskap mellan

organisationsmedlemmar, dvs. ett kommunikationsverktyg.

Andersson, Roger (2007). Teaching and learning geometrical optics with computer assisted instruction:

changing conceptions about vision, image and ray. Karlstads universitet, teknik- och naturvetenskap.

Augustsson, Fredrik (2006). They Did IT: The Formation and Organisation of Interactive Media

Production in Sweden. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Sociologiska

institutionen.

Backlund, Per (2004).Development process knowledge transfer through method adaptation,

implementation, and use. Kista, Institutionen för data- och systemvetenskap.

Edzén, Svante (2005). Datorstöd för identifiering av individers kunskap och kompetens inom

organisationer. Luleå universitet, Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Redovisning och styrning.

Ericsson, Fredrik (2003). Information Technology for Learning and Acquiring of Work Knowledge

among Production Workers. Linköpings universitet, Datavetenskap.

Fedulov, Vitali (2005). Educational evaluation of an interactive multimedia learning platform:

computerized educational platform in heat and power technology. KTH, Energy Technology.

Groth, Kristina (2004). On knowing who knows: an alternative approach to knowledge management.

KTH, Numerical Analysis and Computer Science.

Lindgren, Helena (2007). Decision support in dementia care: developing systems for interactive

reasoning. Umeå universitet, Teknisk-naturvetenskaplig fakultet, Datavetenskap.

Lundin, Johan (2005). Talking about work: designing information technology for learning in interaction.

Göteborg universitet, Department of Informatics.

(17)

Samuelsson, Sören (2006). IT-baserade affärsspel för erfarenhetsbaserat lärande: systemstrukturer och

möjliggörare. Industriell ekonomi och samhällsvetenskap/Systemvetenskap.

Törnqvist, Eva (2004). Bland grynnor och blindskär: kommunikation, lärande och teknik i

samarbetsprojektet Sjöräddning. Linköpings universitet, Art and Science.

Wikström, Ann-Charlott (2007). Knowing in practice - a tool in the production of intensive care.

Göteborg universitet, Sahlgrenska Academy.

4.3 Kompetensutveckling/lärande och företagsledning

I rubriken kompetensutveckling/lärande och företagsledning, har begreppet kompetensutveckling sedan

rapporten år 2000 förstärkts med begreppet lärande. Att utveckla kompetens antyder att det finns en viss

förmåga som kan utvecklas, eventuellt även men någon form av indikator som kan markera ”hur mycket

bättre man har blivit”. Fokus ligger på ledarskap och kunskapsutveckling samt lärande. T.ex. en

avhandling behandlar styrning av arbetets organisering i en kunskapsintensiv verksamhet. En annan

avhandling handlar om ledningskunskap och en tredje om händelsebaserad inlärning hos chefer. En

fjärde är kopplad till företagsledningars IT-stödsystem s.k. knowledge management system (KMS) som är

tillför att stödja kompetens- och kunskapsprocessen i företag.

Aidemark, Jan (2007). Strategic Planning of Knowledge Management Systems: A Problem Exploration

Approach. Stockholms universitet, Institutionen för data- och systemvetenskap.

Alvehus, Johan (2006). Paragrafer och profit: om kunskapsarbetets oklarhet. Lunds universitet, ekonomi

och management.

Andersson, Thomas (2005). Managers' identity work: experiences from participating in introspective

management training. Göteborgs universitet, Företagsekonomiska institutionen.

El Gaidi, Khalid (2007). Lärarens yrkeskunnande: Bildning och reflekterade erfarenheter. KTH, Industrial

Economics and Management.

Enoksson, Emmi (2006). Studies on image control for better reproduction in offset. KTH, Numerisk

analys och datalogi.

Ericsson, Gunilla (2007). Ledares aktionslärande: Att styra och följa lärandeprocesser i arbetslivet.

Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.

Kälvemark Sporrong, Sofia (2007). Ethical Competence and Moral Distress in the Health Care Sector: A

Prospective Evaluation of Ethics Rounds. Uppsala universitet, Medicinska vetenskapsområdet.

Ljungquist, Urban (2007). Core competence matters: Preparing for a new agenda. Växjö universitet,

Ekonomihögskolan.

Nilsson, Peter (2005). Ledarutveckling i arbetslivet: Kontexter, aktörer samt (o)likheter mellan

utbildningskulturer; Umeå universitet, Education.

Nordlund, Therese (2005). Att leda storföretag: En studie av social kompetens och entreprenörskap i

näringslivet med fokus på Axel Ax:son Johnson och J. Sigfrid Edström, 1900-1950 Stockholm

universitet, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.

Persson, Mats (2006). Lessons learned in knowledge management: the case of construction. Lund

universitet, department of Construction Sciences.

(18)

Suzic, Robert (2006). Stochastic Multi-Agent Plan Recognition, Knowledge Representation and

Simulations for Efficient Decision Making. KTH, Computer and Systems Sciences.

Wenglén, Robert (2005). Från dum till klok? En studie av mellanchefers lärande. Lunds universitet,

Economics and Management.

4.4 Yrkeskunnande, kompetenskrav och anställningsbarhet

Avhandlingarna under rubriken yrkeskunnande, kompetenskrav och anställningsbarhet, karaktäriseras av

att behandla frågor kring vilken typ av kunskap som krävs inom ett visst yrke samt hur professionell

kunskap utvecklas. Ämnen som behandlas är bl.a. vilka kunskapskrav det finns på lärare från studenter,

klusterbildning av småföretag och yrkesskicklighet kopplat till dessa. En av avhandlingarna behandlar

utländska personers inträde på den svenska arbetsmarknaden.

Bredänge, Gunlög (2003). Gränslös pedagog: fyra studier om utländska lärare i svensk skola; Göteborg,

Educational science.

Hedlund, Erik (2004). Yrkesofficersutbildning, yrkeskunnande och legitimitet. En studie av

yrkesofficersprogrammet i spänningsfältet mellan förändring och tradition; Lärarhögskolan i Stockholm.

Henricsson, Lisbeth (2006). Warriors and Worriers: Development, Protective and Exacerbating Factors in

Children with Behavior Problems. A Study Across the First Six Years of School. Uppsala universitet,

Humanistisk-samhällsvetenskapliga vetenskapsområdet.

Lagerholm, Magnus (2007). Kunskap och innovation i ett moget kluster: En ekonomisk-geografisk studie

av aluminiumindustrin i Småland-Blekinge. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga

vetenskapsområdet.

Törnqvist Agneta (2004). Vad man ska kunna och hur man ska vara: En studie om enhetschefers och

vårdbiträdens yrkeskompetens inom äldreomsorgens särskilda boendeformer. Stockholm, Educational

science.

Weibull, Alise (2003). Yrkeskunnande i beredskap: om strukturella och kulturella inflytelser på arbete i

det svenska flygvapnet. Sthlm Försvarshögskolan Inst. för ledarskap och management, Linköpings

universitet, Filosofiska fakulteten.

Zetterqvist, Ann (2003). Ämnesdidaktisk kompetens i evolutionsbiologi. Göteborgs universitet,

Educational science.

4.5 Strukturomvandling och nya kvalifikationskrav

Under rubriken strukturomvandling och nya kvalifikationskrav, har avhandlingarna fokus på

strukturomvandling, t.ex. IT, konkurrens, globalisering, vilken fört med sig nya arbetsformer eller

uppgifter i och för organisationerna. Avhandlingarna berör frågor om vad som händer med den

individuella och organisatoriska kompetensen då kravet på flexibilitet hos arbetskraften ökar. En

avhandling tar specifikt upp äldres situation på arbetsmarknaden andra tar upp kvalifikationskrav

kopplat till ett visst yrke.

Hansson, Marika (2004). Det flexibla arbetets villkor - om självförvaltandets kompetens. Stockholm,

Department of Education.

Håkansson, Maria (2005). Kompetens för hållbar utveckling: Professionella roller i kommunal planering.

KTH, Infrastructure.

(19)

Ingmanson, Staffan (2005). Erkännande av yrkeskvalifikationer inom EU. Umeå universitet, juridiska

institutionen.

Karlsson, Mia (2004). An ITiS teacher team as a community of practice. Göteborgs universitet,

Educational sciences.

Lindborg, Inger (2004). Mer ansvar – mindre möjligheter: om äldres situation på arbetsmarknaden.

Växjö, Institutionen för samhällsvetenskap.

Wärvik, Gun-Britt (2004). Ambitioner att förändra och artefakters verkan: gränsskapande och

stabiliserande praktiker på produktionsgolvet; Göteborg, Educational science.

4.6 Kompetens, arbetsmiljö och hälsa

De två avhandlingarna under rubriken kompetens, arbetsmiljö och hälsa, behandlar personalens

lärande som en komponent för bättre arbetsmiljö.

Lindström, Ann-Charlott (2007). Något som inte längre är - distriktssköterskors yrkesutövning på

vårdcentral ur ett genusperspektiv. Göteborg universitet. Sahlgrenska Academy.

Vinberg, Stig (2003). Healthy performance in small enterprises: studies of organizational determinants.

Luleå, Arbetsvetenskap / Industriell Produktionsmiljö.

4.7 Kompetensintegrering mellan skola och arbetsliv

Avhandlingarna under rubriken kompetensintegrering mellan skola och arbetsliv, har i huvudsak

frågeställningar som berör lärandet vid högskolor och yrkesutbildningar i anknytning till den kompetens

som erfordras i yrkeslivet.

Arnman, Reet (2004). Doctor's experiences of work related moral problems: responsibility without clear

boundaries; Karolinska Institutet.

Berggren, AnnCharlotte (2003). ”Hade jag inte läst de där artiklarna” - barnmorskors förhållningssätt till

användning av forskningsresultat inom omvårdnad. Lund, Pedagogiska institutionen.

Chekol, Ing-Marie (2003). Handledning som undervisningsform i sjuksköterskeprogrammets praktik: en

beskrivning av variation i innebörd. Lunds universitet, Sociologiska institutionen.

Croona, Gill (2003). Etik och utmaning. Om lärande av bemötande i professionsutbildning. Växjö,

Pedagogik.

El Gaidi, Khalid (2007). Lärarens yrkeskunnande. Bildning och reflekterade erfarenheter. KTH, Industrial

Economics and Management.

Göransson, Anna-Lena (2004). Brandvägg. Ord och handling i en yrkesutbildning. Malmö högskola,

Lärarutbildningen (yrkesutbildning för brandmän).

Johansson, Kristina (2007). Broad Entrance - Vague Exit: The trajectory of Political Science students

through higher education into work life. Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och

lärande.

Karlsson, Leif (2004). Folkhälsopedagogen söker legitimitet: ett möte mellan pedagogik och

verksamhetsförlagd utbildning. Malmö högskola, Lärarutbildningen.

(20)

Lindberg, Viveca (2003). Yrkesutbildning i omvandling. En studie av lärandepraktiker och

kunskapstransformationer. Stockholm, Lärarhögskolan.

Lindblad Frid, Marianne (2003). Från allmänsjuksköterska till specialistsjuksköterska inom intensivvård:

en studie av erfarenheter från specialistutbildningen och från den första yrkesverksamma tiden inom

intensivvården. Göteborg, Educational science.

4.8 Innebörd och förutsättningar för lärande i arbetsliv

Avhandlingar under rubriken förutsättningar för lärande i arbetsliv, har som gemensam utgångspunkt att

de främst studerar det individuella lärandet och vilka förutsättningar som krävs för att lärande ska

komma till stånd. Begrepp som är återkommande är t.ex. kommunikation, reflektion, interaktion,

deltagande, kunskapsintegration, utbildningskompetens och praktikplatser genom olika program.

Bladini, Kerstin; (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av specialpedagogers

handledningssamtal; Karlstads universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap, Avdelningen för

pedagogik.

Drugge, Christina (2003). Omsorgsinriktat lärande: en studie om lärande i hemtjänsten. Luleå,

Institutionen för lärarutbildning.

Enberg, Cecilia (2007). Knowledge Integration in Product Development Projects. Linköping universitet,

Department of Management and Engineering.

Höijer, Catharina (2004). Vad har du lärt dig idag? En studie om villkor för kunskapsbildning i det

dagliga löpande arbetet ur ett miljöpedagogiskt perspektiv. Stockholm, Department of Education.

Jimes, Cynthia (2005). Communication as structuration: Viewing learning through the lens of

communication. Uppsala universitet, Department of Information Science.

Knauseder, Ingeborg (2007). Organisational learning capabilities in Swedish construction projects.

Göteborg, Chalmers universitet of Technology.

Lundström, Ulf (2007). Gymnasielärare - perspektiv på lärares arbete och yrkesutveckling vid

millennieskiftet. Umeå universitet, Barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning.

Martin, Cathrin (2004). From other to self: learning as interactional change. Uppsala universitet,

Department of Education.

Nilsson, Leif (2003). Lärande och kunskapsanvändning: en studie om kompetensutveckling genom

personalutbildning och arbete vid särskilda ungdomshem. Växjö, Institutionen för pedagogik.

Nilsson, Nils (2003). Entreprenörens blick: om förståelse, identitet och handling i det mindre företaget.

Göteborg, Företagsekonomiska institutionen.

Rantakyrö, Lena (2004). Still searching the best way... a multiple-case study in small industrial

organizations; Luleå, Arbetsvetenskap/Industriell Produktionsmiljö.

Wedin, Ann-Sofi (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning: Utmaningar och inviter i den vardagliga

praktiken. Linköping Universitet, Department of Behavioural Sciences and Learning.

Villalba, Ernesto (2006). The uniqueness of knowledge management in small companies: Managing

knowledge as an employer strategy for lifelong learning. Stockholm universitet, Faculty of Social

Sciences, Department of Education.

(21)

Symon, Graham (2007). Institutions, learning and labour: state policy, management strategies and worker

response. Luleå tekniska universitet, Arbetsvetenskap / Socialt arbete.

Åman, Kristin (2007). Ögonblickets pedagogik: Yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens

vid barn- och ungdomshabiliteringen. Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten,

Pedagogiska institutionen.

Öhman, Johan (2006). Den etiska tendensen i utbildning för hållbar utveckling: Meningsskapande i ett

genomlevnadsperspektiv. Örebro universitet, Department of Education.

4.9 Lärande i nätverk

Rubriken Lärande i nätverk, innefattar kunskapsutbyten i t.ex. moder-dotterbolag, tillfälligt sammansatta

grupper samt företagsrelationer i stort. Frågorna rör nätverkets potential för att lära och därigenom

vidareutveckla verksamheten och/eller individer.

Andersson, Maria (2003). Creating and sharing subsidiary knowledge within multinational corporations.

Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Coenen, Lars (2006). Faraway, so close! The changing geographies of regional innovation. Lund

universitet, department for Social and Economic Geography.

Florén, Henrik (2005). Managerial work and learning in small firms. Göteborg, Chalmers tekniska,

Department of Project Management.

Geijer, Lena(2003). Samtal för samverkan: en studie av transprofessionell kommunikation och

kompetensutveckling om läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Stockholm, Educational science.

Holmström, Christine (2004). In search of MNC competitive advantage: the role of foreign subsidiaries as

creators and disseminators of knowledge. Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen.

Jakobsson, Erik (2006). Mot en ny vuxenutbildningspolitik? Regional utveckling som policy och praktik.

Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande.

Jakobsson, Roland (2003). Nätverk inom offentlig miljötillsyn. En fallstudie över ett nätverk där fokus

ligger på lärande. Lärarhögskolan i Stockholm.

Kvarnström, Susanne (2007). Interprofessionella team i vården: En studie om samarbete mellan

hälsoprofessioner. Linköping Universitet, Department of Medicine and Health Sciences.

Lindbergh, Jessica (2005). Overcoming cultural Ignorance: Institutional Knowledge Development in the

Internationalizing Firm. Uppsala universitet, Department of Business Studies.

Lindstrand, Angelica (2003). The usefulness of network experiential knowledge in the

internationalization process. Uppsala Department of Business Studies.

Palm, Johan (2007). Kunskapsbildning mellan träindustri och akademi - en studie av dess förutsättningar

och möjligheter. Växjö universitet, institutionen för teknik och design.

Schönström, Mikael (2005). A knowledge process perspective on the improvement of software processes.

Lund universitet, Lund Department of Informatics.

Åteg, Mattias (2006). Aktiviteter och lärande för attraktivt arbete. Utvecklingsprocesser inom

verkstadsindustrin. KTH, Inst. för industriell ekonomi och organisation, avdelningen för arbetsvetenskap.

(22)

4.10 Lärandeprocesser i teori och praktik

När det kommer till Lärandeprocesser i teori och praktik har avhandlingar som behandlar

lärandeprocesser för att förbättra eller förstå arbetslivet och medarbetarnas olika roller inkluderats. En

del av avhandlingarna har endast ett teoretiskt innehåll, medan de som har ett empiriskt innehåll

innehåller en smal inriktning på just lärandeaspekten, exempelvis lärande i projektarbete. I andra fall

finns inte kunskaps- och lärandeaspekten med som ett uttryckt syfte att studera, men teorier som

behandlar kunskap och lärande nyttjas för att belysa frågeställningarna. En del av frågorna berör vad

kunskap och lärande är samt hur kunskap och lärande kan utvecklas. I andra fall görs försök att förstå

olika roller i en organisation utifrån olika teorier bl.a. lärandeprocesser.

Andersson, Mikael (2003). Drivhusmodellen i teori och praktik: ett verksamhetsintegrerat forsknings- och

utvecklingsarbete för integration av utbildning, forskning och samverkan vid Luleå tekniska universitet.

Luleå, Tillämpad fysik, maskin- och materialteknik/Datorstödd maskinkonstruktion.

Antoni, Marc (2002). Learning between projects: - in product development contexts. Linköping, Sciences

and Technology.

Arvidsson, Stellan (2003). Utrymme för utveckling? Om makt och kunskap när människor organiserar

utveckling. Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.

Augustinsson, Sören (2006). Om organiserad komplexitet: integration av organisering, lärande och

kunnande. Luleå tekniska universitet, avdelningen för industriell produktionsmiljö.

Axelsson, Maria (2006). Ifrågasatta företagare: Konkursförvaltares syn på kvinnor och män som

företagsgäldenärer under 1900-talet. Uppsala universitet, Humanistisk-samhällsvetenskapliga

vetenskapsområdet.

Berthén, Diana (2007). Förberedelse för särskildhet: Särskolans pedagogiska arbete i ett

verksamhetsteoretiskt perspektiv. Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten.

Björgvinsson, Bjarki Erling (2007). Socio-Material Mediations - Learning, Knowing, and Self-produced

Media within Healthcare. Malmö högskola, kultur-språk-media, lärarutbildningen.

Braf, Eva (2004). Knowledge demanded for action: studies of knowledge mediation in organisations.

Linköping, Studies in Information Science.

Brorsson, Norberg Birgitta (2007). Man liksom bara skriver. Skrivande och skrivkontexter i grundskolans

år 7 och 8. Örebro universitet, Humanistiska institutionen.

Dahlman, Ylva (2004). Kunskap genom bilder: en studie i hur studenter inom natur- och

samhällsvetenskapliga utbildningar fördjupar sin ämnesförståelse genom arbete med bilder; Uppsala

universitet, Dept. of Landscape Planning Ultuna, Swedish Univ. of Agricultural Sciences.

Desjardins, Richard (2004). Learning for well being: Studies using the International Adult Literacy

Survey. Stockholm universitet, Institute of International Education.

Eliufoo, Harriet K. (2005). Knowledge creation and transfer in construction organisations in Tanzania.

KTH, instutitionen för byggvetenskap.

Eriksson, Mikael (2006). Procurement of Complex Technical Systems: Strategies for Successful Projects.

KTH, Electrical Engineering.

Gustafsson, Veronica (2004). Entrepreneurial decision-making: individuals, tasks and cognitions.

Högskolan i Jönköping, Internationella handelshögskolan.

Figur

Updating...

Referenser

Updating...

Relaterade ämnen :