INTERAKTIVA SKRIVTAVLOR I
MATEMATIKUNDERVISNING
Lärares reflektioner kring den pedagogiska, didaktiska samt varierade användningen av interaktiva skrivtavlor i matematikundervisningen FRIDA ENEHÖJD
IDA KUSSEROW
Akademin för utbildning, kultur och kommunikation UPS1
Grundnivå, 15 hp.
Handledare: Simon Sjölund Examinator: Daniel Brehmer
Akademin för utbildning SJÄLVSTÄNDIGT ARBETE
kultur och kommunikation MAA016 15 hp
Termin 6 2020
SAMMANFATTNING
_______________________________________________________ Frida Enehöjd & Ida Kusserow
INTERAKTIVA SKRIVTAVLOR I MATEMATIKUNDERVISNING Lärares reflektioner kring den pedagogiska, didaktiska samt varierade användningen av interaktiva skrivtavlor i matematikundervisningen
Interactive whiteboards in mathematics education
Teachers reflections regarding pedagogical, didactic and variated usage of Interactive Whiteboards in mathematics education.
2020 Antal sidor: 15 __________________________________________________
Detta är en studie där lärares beskrivningar kring användandet av den interaktiva skrivtavlan (IST) i matematikundervisningen lyfts fram genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån tidigare forskning skapades tre kategorier som representerar de användningsområden som hittades för den interaktiva skrivtavlan. Dessa tre kategorier användes sedan för att analysera
intervjusvaren från informanterna. Kategorierna som togs fram var pedagogik, didaktik och variation. Genom intervjuerna med fyra lärare framkom det att lärarna hade en generellt positiv inställning gentemot IST och att den användes frekvent samt att det fanns många användningsområden för den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen. Slutsatserna blev att IST bidrar till variation i matematikundervisning och kan nå flera olika inlärningsstilar om lektionerna planeras didaktiskt med detta i åtanke. IST blir ett pedagogiskt verktyg eftersom det förtydligar undervisningsinnehållet, bidrar till
diskussioner och ett interagerande mellan elever och lärare kring det som visas upp på tavlan. Lärarna kunde även få utökad utbildning kring användandet av IST för att kunna utveckla de potentiella användningsområdena inom
matematik som ännu inte används på grund av bristfällig utbildning.
______________________________________________________ Nyckelord: IST, interaktiv skrivtavla, matematik, variation
Innehållsförteckning
1 Inledning ... 3
1.1 Syfte och frågeställningar ... 3
1.2 Uppsatsens Disposition ... 4 2 Bakgrund ... 4 2.1 Interaktiv skrivtavla ... 4 2.2 Tidigare Forskning... 4 2.3 Sociokulturella Perspektivet ... 6 3 Metodologi ... 6 3.1 Metodbeskrivning ... 7 3.2 Etiska ställningstaganden ... 8 3.3 Avgränsningar ... 9 3.4 Analysmetod ... 9 3.4.1 Pedagogik ... 9 3.4.2 Didaktik ... 10 3.4.3 Variation ... 11 4 Intervjuresultat ... 11 4.1.1 Pedagogik ... 11 4.1.2 Didaktik ... 12 4.1.3 Variation ... 13 4.2 Resultatsammanfattning ... 14
4.2.1 Hur upplever lärare att de använder den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen?... 14 5 Diskussion ... 14 5.1 Metoddiskussion ... 14 5.2 Resultatdiskussion ... 15 Referenser ... 18 Bilaga 1: Intervjufrågor ... 1
1 Inledning
Digitaliseringen i vår vardag blir allt mer omfattande och påtaglig i våra alldagliga sysslor; digitala applikationer som skickar hem mat, styr våra tvättmaskiner och tänder våra lampor. För att skolan ska följa med i denna utveckling har Skolverket (2019) anpassat läroplanen och adderat digital kompetens för att eleverna ska utveckla sina kunskaper inom digital kompetens. I en alltmer digitaliserad vardag höjs även förväntningarna på lärarnas kunskaper och förmågor rörande digitala hjälpmedel. Ett sådant hjälpmedel, som blivit allt vanligare i skolan under de senaste åren är den s.k. interaktiva skrivtavlan (IST). Den interaktiva (samt digitala) tavlan kan användas mer mångsidigt än den äldre Whiteboard-tavlan, då den interaktiva skrivtavlan även är uppkopplad till internet. Upplever lärarna att tavlorna är en tillgång i matematikundervisningen? Cabus, Haelermans & Franken (2017) beskriver hur länder som Nederländerna och Belgien haft sämre matematikresultat jämfört med andra länder inom EU. Länderna har i hopp om att öka den matematiska förmågan investerat i interaktiva skrivtavlor då de upptäckte att många av deras elever inte har tillräckliga baskunskaper i matematik.
IST gör det möjligt för läraren att vara mer interaktiv med klassen under lektionstid genom att den sällan behöver lämna sin plats framför tavlan för att gå iväg och styra sin presentation från en dator bredvid (Smith m.fl., 2005). I en studie gjord av
Higgins (2010) visades det även att IST ökade interaktionen i klassrummet då läraren fokuserade på att involvera hela klassen i diskussioner och samtal än bara en enskild elev. De upptäckte att lektionen fick ett bättre flyt när IST användes under
matematiklektionen.
Grunden till denna uppsats ligger i den forskning vi tagit del av om IST i skolor samt den potential denna forskning visar. Lärare tror att deras klassrum automatiskt blir interaktiva med hjälp av teknologi. Forskning visar dock att det snarare leder till ett icke-interaktivt lärande då det är läraren som använder den interaktiva teknologin och eleverna blir stillasittande åskådare (Glover m.fl., 2007). I denna studie vill vi undersöka hur lärare upplever att de använder den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. Skapar de ett interaktivt lärande med eleverna eller blir eleverna åskådare till en pedagog som använder ett interaktivt verktyg?
1.1 Syfte och frågeställningar
Uppsatsen syftar till att få uppfattning om lärares personliga åsikter kring hur de använder den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning. För att uppnå syftet har vi utgått från forskningsfrågan:
• Hur beskriver lärare att de använder den interaktiva skrivtavlan i matematikundervisningen?
Lärares beskrivningar syftar till deras pedagogiska tankar, didaktiskt upplägg och tankar kring variation i undervisning relaterat till IST.
1.2 Uppsatsens Disposition
Uppsatsen börjar med inledning samt syfte och frågeställningar, sedan följer bakgrunden där den tidigare forskningen presenteras. I teoriavsnittet beskrivs det sociokulturella perspektivet. Efter teorin följer metodologin där vi beskriver den använda metoden. Resultatavsnittet kommer sedan där resultatet från intervjuerna presenteras för att sedan diskuteras och analysera i det sista avsnittet Diskussion.
2 Bakgrund
I bakgrundsavsnittet finns en beskrivning av begreppet Interaktiv skrivtavla. Den tidigare forskningen som föreligger denna uppsats beskrivs under avsnittet Tidigare forskning. Avslutningsvis beskrivs det sociokulturella perspektivet i avsnittet som utgör studiens Teoretiska perspektiv.
2.1 Interaktiv skrivtavla
I denna uppsats syftar begreppet Interaktiv skrivtavla till den beskrivning Cambridge Dictionary (u.å) publicerat av termen Interactive Whiteboard. Det beskriver en tavla som är interaktiv utifrån perspektivet att det går att koppla upp tavlan på internet, samt ansluta till en dator. Tavlan bör även kunna användas med hjälp av speciella pennor eller så kallad “touch-skärm” (pekskärm) där tavlan reagerar digitalt på att användaren trycker eller skriver på den. Vi har valt att inte benämna den interaktiva skrivtavlan som Smartboard, ett begrepp vanligt i vardagsspråk, på grund av att det endast är ett av flera fabrikat av dessa interaktiva skrivtavlor.
En vanlig förkortning för den interaktiva skrivtavlan är IWB som syftar till det engelska begreppet interactive whiteboard. I denna uppsats kommer den svenska översättningen IST användas som syftar till en interaktiv skrivtavla.
2.2 Tidigare Forskning
Den interaktiva skrivtavlan liknar en traditionell whiteboardtavla men bör ej användas som detta då den inte uppfyller sin fulla potential i klassrummet så. Lärarna bör snarare se till nya möjligheter och verktyg inom tekniken för att öka variationen i matematikundervisningen. När lärarna kan se till möjligheter för användningen av IST kan detta leda till ökad IKT användning samt att det är ett effektivt sätt att integrera elevernas tekniska fritid med skolan och utbildningen (Bahadur & Oogarah, 2013). Somyürek, Atasoy & Özdemir (2009) förklarar hur lärarna kan öka IST användningen i klassrummet genom bland annat spel, något som ökar samarbete samt elevernas aktivitetsnivå.
Vidare så beskriver Smith m.fl. (2005) hur IST öppnade upp för nya möjligheter under lektionerna enligt lärarna. IST bidrar till undervisningen genom ökad
flexibilitet, mångsidighet, effektivitet, interaktivitet, deltagande samt utvecklandet av IKT-kunskaper hos eleverna. Lärarna i deras undersökning beskriver bland annat att IST skapar tydlighet inom matematiken då de enkelt kunde göra grafer eller bråk samt vrida o vända på figurer. Detta ledde även till ökad variation då lärarna hittade fler arbetsmöjligheter med tavlan samt olika hemsidor och interna verktyg som stöttade matematikundervisningen. I artikeln beskriver författarna hur lärare anser att en IST “färglägger” lektionen genom ljud, bilder och klipp samt att detta rör flera
delar av den multisensoriska inlärningen; höra, se, känna. Detta menar även
författarna kan vara fördelaktigt inom matematiken då elever kan, med hjälp av IST, rita former direkt med sina fingrar något som de anser ger en djupare förståelse för formens egenskaper. Att inkorporera fler än en inlärningsstil i sin undervisning är även något som lärarna i Bahadur & Oogarah (2013) undersökning diskuterar som en fördel med en IST i klassrummet.
Smith m.fl. (2005) beskriver även hur lärare anser att en IST gör det möjligt för lärarna att vara mer interaktiva med klassen under lektionen, bland annat genom att de inte behöver lämna sin plats vid tavlan för att visa bilder/symboler via dator och projektor. Detta betyder alltså att om läraren exempelvis vill visa ett bråk under matematiklektionen så kan den göra det med pennan/fingret snabbt snarare än att den behöver göra så via datorn. Spears, Emrick, Hedges-Oldani & Oldani (2011) instämmer med att läraren står mer framför klassen vid användning av IST än om läraren skulle använda en projektor och behöva stå bakom en datorskärm. Samt att de står med ansiktet mot eleverna och inte ryggen emot som vid användandet av en White board. Higgins (2010) håller med i detta påstående då även hans studie visar att IST ökade interaktionen i klassrummet. Han menar att de kunde se en ökning av interaktion i klassrummet efter ett års användning av IST i klassrummen; de
fokuserade mer på att involvera hela klassen i samtalet snarare än den enskilda eleven. Vidare så beskriver Higgins (2010) även hur lektionerna fick ett bättre flyt när den interaktiva tavlan användes, speciellt under matematiklektionerna. Lärarna i studien beskrev hur de ansåg att det var enklare att arbeta mot målen i matematik med hjälp av tavlan samt hur den hade effektiviserat deras matematikundervisning då de enkelt kunde spara lektioner och återanvända dem. Ytterligare en studie av Cabus m.fl. (2017) visar att Nederländerna och Belgien har elever som saknar viktiga grundkunskaper i matematiken och att IST blir en hoppfull lösning till problemet. De gjorde en studie under sex veckor där vissa lärare fick utbildning kring användandet av IST i matematikundervisningen och de övriga fick samma upplägg men utan stödet av en IST i undervisningen. Resultatet blev att de som använde en IST i
undervisningen visade sig gynna alla elever speciellt de elever som hade det svårast för matematik. Lärarna beskrev att de fick extra tid att hjälpa eleverna som har de extra svårt i matematiken eftersom IST är så tidseffektivt vid användning.
Motivation nämns som en anledning till att vissa skolor köper in IST då de uppfattar att elever blir intresserade när de används teknologi i undervisningen (Torff &
Tirotta, 2010). Detta undersöktes sedan i en kvantitativ studie utförd i New York av Torff & Tirotta (2010) i ett distrikt som hade införskaffat IST och utbildat sin
personal i användandet av verktyget. De fann att eleverna kände motivation kring användandet av IST i matematikundervisningen när läraren visade engagemang men att det var en väldigt svag detekterad siffra. Tavlan i sig bidrog också till motivation dock var detta endast en marginell skillnad och de vågade knappt göra generella antaganden kring siffrorna. Whyburn & Way (2012) ger sin inblick i motivationen eleverna känner kring IST, under matematiklektionerna, med hjälp av observationer och gruppintervjuer. Författarna kom fram till att eleverna skattade IST högt och att den bidrog till både motivation och engagemang och att de mindes bättre när IST användes.
Slutligen så visar vidare studier av Wood & Ashfield (2008) kring matematiska förmågor på liknande resultat som tidigare nämnts; de matematiska förmågorna kan höjas genom att helklassundervisning gynnas av en IST. Resultatet av studien visar att lärare kan bidra till ett meningsfullt lärande om de låter eleverna vara delaktiga i
användandet av IST och inte låter eleverna bli stillasittande åskådare. Inbillar lärare sig att de låter eleverna vara kreativa för att de tittar på någonting kreativt som IST lurar de endast sig själva då eleverna aktivt måste använda någonting kreativt för att kunna klassas som att de är ”kreativa”. Glover m.fl. (2007) instämmer i att lärarna vet hur de ska använda tekniken men inte hur de ska skapa ett interaktivt lärande för eleverna med hjälp av IST. Med detta i åtanke utfördes en undersökning kring hur framgångsrika lärare tagit sig an tavlan och hur de använder den interaktivt under matematikundervisningen. Det visade sig att lärare som tror sig använda teknologin ”interaktivt” i klassrummet i själva verket bara använder teknologin men gör det inte till ett interaktivt lärande. Dock fick de fram att lärare som är entusiastiska kring IST har chans att ändra sin pedagogik så att de kan uppnå IST fulla potential. De kom fram till att undervisningens kvalité är det som säkerhetsställer framgång och att en IST ensam inte garanterar framgång. Läraren är den centrala nyckeln i
undervisningen och inte artefakten (Glover m.fl., 2007).
2.3 Sociokulturella Perspektivet
Uppsatsen genomsyras av det sociokulturella perspektivet på lärande med fokus på begreppen mediering och artefakter. Vygotskijs beskrivning av mediering och artefakters påverkan på lärandet passar med uppsatsens syfte om att undersöka hur lärare reflekterar kring hur interaktiva skrivtavlor, artefakter, påverkar
matematikundervisningen och hur IST som artefakt kan mediera kunskap. Det sociokulturella perspektivet ser på lärandet och utveckling som ett resultat av kulturell påverkan. Vygotskij (2001) beskriver hur människan lär sig i sociala sammanhang och lär sig först i den miljö den växer upp i och socialiserar sig. Säljö (2017) beskriver hur mediering är ett viktigt begrepp inom det sociokulturella perspektivet och innebär att människan använder språk och materiella saker som redskap vid inhämtning av ny kunskap. Språket använder vi som ett redskap när vi tänker och kommunicerar i form av tecken, symboler och teckensystem. Inlärning sker också genom fysiska material exempelvis ett tangentbord, en skyffel eller en interaktiv skrivtavla. Dessa redskap, språket och fysiska material (artefakter), är starkt sammankopplade vid inlärning och trots dess olikheter menar Vygotskij (2001) att det ena fungerar inte utan de andra. Språket menade Vygotskij (2001) är
”redskapens redskap” och att det inte bara ter sig i vårt vanliga talspråk. Det sociokulturella perspektivet har i åtanke att bilder också är ett system vilket
kommunikation kan uttryckas. Säljö (2017) nämner att detta bör tas i åtanke kring vårt digitala samhälle där vi kan uttrycka oss på revolutionerande sätt genom
presentationer och bilder som framtagits ur teknologin. Vygotskij (2001) nämner att språket är viktigt vid inhämtningen av ny kunskap och att språket kan kommuniceras och medieras på många olika sätt exempelvis genom presentationer, symboler och bilder. Den interaktiva skrivtavlan är exempel på den digitala tekniken, artefakt, som gör det möjligt att kommunicera via bilder, presentationer och även symboler. Detta sätt att mediera kunskap bidrar till ett större användningsområde än den
traditionella whiteboarden.
3 Metodologi
I metodbeskrivning beskriver vi den kvalitativa ansats som ligger till grund för att kunna besvara forskningsfrågorna nämnda i tidigare avsnitt. Delen avgränsning beskriver hur vi avgränsat arbetet och anledningar till detta. I avsnittet analysmetod
beskriver vi tillvägagångssättet för att analysera intervjuerna, det vill säga vad informanterna svarar. Sist i detta kapitel finns de etiska ställningstaganden som gjorts i undersökningen.
3.1 Metodbeskrivning
Studien inleddes med att skapa intervjufrågor samt ta kontakt med informanter på olika grundskolor. För att samla in data valde vi att använda oss av en kvalitativ ansats; semistrukturerade intervjuer med fyra lärare i grundskolans årskurs 4–6. Lärarna var i åldrarna 40–65 och har alla en bakgrund med utbildning inom matematik. Intervjuerna formulerades så att lärarna fick ge sina individuella reflektioner kring upplevelserna av användandet av interaktiva skrivtavlor i matematikundervisningen. En semistrukturerad intervju passade denna
undersökning då den gav informanterna möjlighet att utveckla sina svar samt att det fanns möjlighet för följdfrågor (Denscombe, 2018). Vi ville få fram informanternas personliga tankar och reflektioner, inte ”rätt” svar på frågorna eftersom det inte finns ett konkret rätt svar. Semistrukturerade intervjuer gör det enkelt att anpassa
intervjun så den blir personlig och mer likt ett samtal. Informanterna valdes eftersom de har tillgång till IST i sin matematikundervisning och har en lärarexamen i
matematik.
Vi kom fram till fem intervjufrågor:
• Frågor om personens bakgrund: Hur länge har du arbetat här? Vilka ämnen lär du ut? Vilken utbildning har du?
• Hur skulle du kortfattat beskriva användningen av interaktiva skrivtavlor i undervisningen här på skolan?
• Hur använder du detta i din undervisning i matematik?
• Känner du att tavlan är en tillgång i undervisningen i matematik? • Planerar du upp lektionerna med tavlan i åtanke?
Följdfråga: När passar det bättre/sämre att använda tavlan?
Dessa frågor ansågs kunna ge en helhetsbild som sedan låg till grund för svar på vår forskningsfråga samt analys med hjälp av de tre kategorierna: pedagogik, didaktik och variation. Detta ökade validiteten då dessa frågor syftar till att besvara vår forskningsfråga om hur lärare beskriver hur de använder den interaktiva skrivtavlan i sin matematikundervisning.
Efter intervjuerna transkriberades samtalen. Anledningen är för att underlätta kategoriseringen av data; se vilka svar som liknar varandra, skiljer sig åt, etc. Detta gör det även lättare att koppla deltagarnas svar till tidigare forskning och den teorin vi valt att grunda studien. I transkriberingen har vi valt att underlätta för läsaren genom att ta bort överflödiga ord, exempelvis: eh, ah, ja, hm. Även införa
beskrivningar i vissa fall om informanten gestikulerar eller liknande. Transkribering med “Eva” finns i bilagor.
Denscombe (2018) beskriver de fördelar som finns med intervjuer; en fördel med intervju är dess flexibilitet, det vill säga möjligheten till förändring under intervjuns
gång. Informanten har möjlighet att ifrågasätta intervjufrågorna om det uppstår förvirring, som intervjuare har vi även möjlighet att be om mer utvecklade svar eller förklaringar under intervjuns gång. Under intervjun går det även att anpassa
inriktningen beroende på omständigheter på plats. Genom de djupgående svaren som sker under intervjun finns det även möjlighet till att få viktiga insikter kring ämnet utifrån lärarnas personliga kunskaper och reflektioner. Intervjun valdes även utifrån tidsaspekten; vi ansåg att det är den mest tidseffektiva metoden utifrån vad vi ville undersöka samt få svar på. Valet av metod motiveras även av det material som
krävdes för intervjun, det vill säga ljudupptagning, något båda har tillgång till via våra mobiltelefoner.
Validiteten i denna studie bedöms som hög då syftet är att få fram lärares personliga reflektioner kring interaktiva skrivtavlor i matematikundervisning. För att ta del av någons personliga åsikter och reflektioner lämpar sig intervjuer då det är personens egna ord som upptas. Reliabilitet däremot är svår att bedöma då vi inte kan bekräfta att det lärarna beskriver är den ultimata sanningen, vi får lita på att de beskriver sina åsikter och tankar så verklighetsförankrat som möjligt (Denscombe, 2018).
3.2 Etiska ställningstaganden
Denna undersökning grundar sig i intervjuer med fyra olika informanter för att få fram deras personliga reflektioner kring interaktiva skrivtavlor i
matematikundervisning. Intervjuerna utförs utifrån de forskningsetiska principer som Denscombe (2018) beskriver; skydda deltagarnas intresse, frivilligt deltagande samt möjlighet att avbryta intervjun, bedrivs med vetenskaplig integritet. Enligt Denscombe (2018) betyder detta att informanternas information behandlas
konfidentiellt och därmed inte benämns med sina riktiga namn. Denscombe (2018) skriver att det är viktigt att deltagandet är frivilligt och att informanterna samtycker till att undersökningen genomförs. Även att intervjun utförs professionellt utan personliga åsikter eller preferenser för att försäkra neutralitet gentemot deltagarna. Denna uppsats grundar sig i de åtta punkter som Vetenskapsrådet (2017)
presenterar i samband med den etik som bör följas i forskningsprocessen: tala sanning om forskningen, granska och redovisa grunden för dina studier och öppet redogöra för metoder och resultat. Forskningen ska presentera eventuella kommersiella intressen och andra kopplingar, inte stjäla andras
forskningsresultat samt se till så forskningen är organiserad, bland annat genom dokumentation och arkivering. Vidare så ska forskningen inte skada människor, miljö eller djur och slutligen ska bedömningen av andras forskning ske rättvist (Vetenskapsrådet, 2017, s. 8).
Vi följer dessa genom att transkribera intervjuerna i syfte att ha ordning i vår dokumentation. Intervjuerna är sakliga och anonyma för att skydda informanterna samt uppvisa transparens i våra resultat. Vi använder oss av olika källor till forskning för att skapa tyngd i resultatet samt säkerställa saklighet och en rättvis bedömning av forskningsresultat. Slutligen säkerställs ett avstånd från kommersiella intressen då vi väljer att inte diskutera IST utifrån de olika fabrikat som finns på marknaden, utan snarare en helhetsbild av konceptet Interaktiv skrivtavla.
3.3 Avgränsningar
Den interaktiva skrivtavlan är det digitala hjälpmedel vi valde att fokusera på och därav avgränsa uppsatsen till endast ett hjälpmedel. Anledningen till detta var tidsramen samt avgränsningen av uppsatsen då vi anser att fokus på endast ett hjälpmedel gör det tydligare att avläsa den information som framkommer. Vi valde att fokusera på lärarnas personliga upplevelser kring användningen av interaktiva skrivtavlor på grund av vårt eget intresse kring digitala hjälpmedel i grundskolan inför vårt framtida yrke som lärare. På grund av rådande omständigheter (covid-19) har vi valt att inte utföra observationer även om det hade varit en intressant
infallsvinkel kring ämnet.
3.4 Analysmetod
De tre kategorierna som vi kommit fram till utifrån forskningen är pedagogik, didaktik samt variation. Dessa tre komponenter kan vara del i planering av
matematikundervisning samt ger en summering över arbetet med IST i skolan. De tre kategorier kommer användas för att analysera intervjusvaren från informanterna. 3.4.1 Pedagogik
Pedagogik innebär, i den enklaste benämningen, att man undersöker hur individer lär sig samt skapar förutsättningar för lärande. Detta kan innebära bland annat att väcka intresse, anpassa utifrån inlärningsteknik eller intellektuella nivåer samt involvera alla elever i inlärningsprocessen. Dessa delar av pedagogiken är det vi fokuserade på vid granskning av tidigare forskningen samt genomgång av intervjusvar. Nedan presenteras de delar av forskningen som vi anser rör begreppet pedagogik i samband med IST i matematikundervisningen.
Den pedagogiska kategorin grundar sig i de flertal citat som hittades i den tidigare forskningen. Smith m.fl. (2005) diskuterar i sin text hur en IST öppnar upp för flera möjligheter att inkludera olika inlärningsstilar i matematikundervisningen.
“Möjligheten att blanda visuell och auditiv information hävdas för att underlätta processen för MFL-inlärning (modern foreign language), eftersom elever kan skapa förbindelser mellan vad de ser och vad de hör.” (Smith m.fl., 2005, s. 93. Vår egen översättning).
Även Bahadur & Oogarah (2013) diskuterar aspekten av möjlighet till ökad
inkludering. I deras undersökning förklarade lärare hur de uppskattade möjligheten att kunna blanda inlärningsstilar.
“IST motiverar eleverna genom att göra lektionen mer njutningsfull och intressant, vilket resulterar i ökad uppmärksamhet och beteende på grund av den multi-sensoriska inlärningen; vilket är fördelaktigt för alla inlärningsstilar.” (Bahadur & Oogarah, 2013, s. 20. Vår egen översättning).
I samband med inlärningsstilar så diskuteras även inlärningsprocesser. Glover m.fl. (2007) beskriver hur lärare i deras undersökning visade på olika nivåer av pedagogisk eftertanke i deras lektionsplaneringar.
“IST användes för att snabbt diskutera, förklara processer, utveckla hypoteser eller strukturer och sedan testa dessa med olika tillämpningar. I matematikundervisningen
demonstrerades detta genom användning av enkel rörelse, färgning, skuggning och överstrykning i undervisning /…/” (Glover m.fl., 2007, s. 10. Vår egen översättning).
Vidare så beskrivs det hur lärarna kunde ta hjälp av tekniken som nämnt ovan och på så sätt stödja eleverna i deras inlärningsprocesser. Glover m.fl. (2007) menar även att detta pedagogiska tänk bakom användningen av teknik visade på högteknologisk kunskap.
Pedagogiken syftar även till att finna motivationen hos eleverna; väcka intresse. Torff & Tirotta (2010) fann att motivationen hos eleverna ökar med IST och det ökade även lite mer om lärarna hade en positiv inställning till användningen av IST. Detta är även något som Higgins (2010) instämmer med. I sin studie upptäcktes det ökad
motivation samt interaktion mellan lärare och elever under de lektioner där läraren använde IST.
3.4.2 Didaktik
Didaktik-kategorin handlar om vilket mål och medel lektionen har. Didaktiken blir planeringen för hur IST ska användas och varför i matematikundervisningen. Läraren planerar hur IST ska användas för att uppnå målet med lektionen och även hur
lektionen ska vara tillgänglig till alla elevers olika inlärningsstilar. Frågorna läraren måste ställa sig i planeringen kring didaktiken är; “Vad? Hur? Varför? och “för vem?”.
Den didaktiska kategorin rör alltså delarna kring lektionsplanering och de mål som sätts upp för de olika lektionerna och ämnesområdena, samt hur en IST kan
underlätta detta. Higgins (2010) beskriver hur lektionerna fick ett bättre flyt när den interaktiva tavlan användes, speciellt under matematiklektionerna.
“Till exempel var det färre pauser och frågor som upptog tid under lektionerna där en interaktiv White board användes och en inbäddad effekt observerades under det andra året där det också var mer öppna frågor, upprepade frågor, utforskande frågor, längre svar från studenter och allmänna samtal under dessa lektioner. Detta antyder ett starkare flyt under lektionen.” (Higgins, 2010, s. 95. Vår egen översättning).
Däremot så beskriver Bahadur & Oogarah (2013) hur man inte endast ska använda den interaktiva skrivtavlan på samma sätt som en vanlig White board, då den inte fyller sitt syfte på det sättet. Spears m.fl. (2011) håller med i detta uttalande då även dem beskriver att den interaktiva tavlan i sig inte förhöjer matematikundervisningen utan att det är pedagogen samt dess förmåga att handskas med tavlan. Glover m.fl. (2007) förklarar att lärarna som planerade mer kring IST och planeringen gjorde att de tänkte hur de skulle få in alla typer av lärande för eleverna. Lärarna utformade undervisningen så att de använde verbala, visuella och kinestetiska inslag.
Vidare så diskuterar Cabus m.fl. (2017) de mål som tavlan kan bidra till att nå. En IST kan bland annat bidrar till framtidskompetenser som kommer behövas i vårt
moderna samhälle. I den tid vi lever i samt rådande framtid måste eleverna utveckla kunskaper för att kunna arbeta varierat och därmed finna sig i det allt mer digitala samhället. Cabus m.fl. (2017) fann också att lärarna uppskattade IST som ett
didaktiskt verktyg eftersom de underlättade när de skulle redovisa olika matematiska nivåer under lektionens gång och IST gav samtidigt stöd så att lärarna kunde
3.4.3 Variation
Variation är den sista kategorin och syftar till den variation en IST kan bidra till i matematikundervisningen. IST har många olika funktioner och tillgångar i undervisningen och desto fler varierande sätt IST används till desto mer kan den utnyttjas till sin fulla potential. Variation nämns som en stor del i användandet av IST i flera artiklar och blev därför den tredje och sista kategorin.
Smith m.fl. (2005) beskriver hur en IST bland annat bidrar till ökad flexibilitet och mångsidighet, samt att detta även ledde till ökad variation då lärarna hittade fler arbetsmöjligheter med tavlan samt olika hemsidor och interna verktyg som stöttade matematikundervisningen. Somyürek m.fl. (2009) beskriver hur man kan öka IST användningen i klassrummet genom bland annat spel, något som ökar samarbete samt elevernas aktivitetsnivå.
“Aktuell forskning om IST-användning i pedagogiska miljöer, med åtanke kring begränsning, visar IST:s potentiella fördelar med undervisning, såsom flexibilitet, mångsidighet, multimediaförmåga, effektivitet, interaktivitet, lektionsdeltagande, samarbete, idédelning, motivation, omedelbar tillgång till en enorm elektronik resurser och förmågan att spara och posta ritningar och skrifter på tavlan.” (Levy, 2002, Smith et al., 2005 se Somyürek m.fl., 2009, s. 369. Vår egen översättning.).
“Med de fördelar som anges ovan kan IST vara ett kraftfullt tekniskt hjälpmedel för att hjälpa lärare att förvandla den traditionella klassrumsmiljön till en studentcentrerad samarbetsmiljö.” (Somyürek m.fl., 2009, s. 369. Vår egen översättning.).
Bahadur & Oogarah (2013) beskriver hur man som lärare ska se till nya möjligheter och verktyg inom tekniken för att öka variationen under sina lektioner. Whyburn & Way (2012) presenterar hur de fått fram resultat som visar att eleverna uppskattar den digitala aspekten av IST i undervisningen samt att de känner sig mer engagerade och kommer ihåg mer när IST används. Wood & Ashfield (2008) beskriver hur lärare och elever tycker att IST skapar en livligare lektion då de kan användas så varierat med videoklipp, animationer, fotografier och olika typer av texter. Spears m.fl. (2011) och Glover m.fl. (2007) beskriver hur lärare måste utbildas i användandet av IST för att kunna utnyttja tavlan till dess fulla potential då skolans satsning på digitala hjälpmedel i vissa fall inte ger den effekt som de hoppats på. Genom att skolan ger lärarna en adekvat utbildning kring IST finns det en större chans att den interaktiva skrivtavlan utnyttjas till sin maximala kvalité.
4 Intervjuresultat
Här presenteras resultaten från de utförda intervjuerna i relation till den tidigare nämnda forskningsfrågan. Resultatet är uppdelat i de kategorier som ligger till grund för undersökningen. Sedan följer en resultatsammanfattning där resultatet
presenteras i förhållande till forskningsfrågan. 4.1.1 Pedagogik
Interaktiva skrivtavlor kan betraktas som kraftfulla medierande redskap som kan ha en bidragande effekt på elevers inlärning. Kopplat till frågan rörande
användningsområden berättade lärarna hur de använde den interaktiva skrivtavlan för att tydliggöra sina lektioner med bildstöd, filmklipp samt olika funktioner inom tavlan exempelvis timglas. De interaktiva skrivtavlorna medierar kunskap genom bilder, filmer och andra funktioner som det sociokulturella perspektivet relaterar till inlärning. Karin nämner att hon anser att ingen tavla kan ersätta pedagogen och att
det gäller att läraren arbetar pedagogiskt med tavlan som ett kompletterande verktyg för att uppnå en pedagogisk matematikundervisning.
Karin: ”Jag tror vi kan sammanfatta det viktigaste i ämnet matematik är pedagogen, helt klart alltså. Det finns inga tavlor som kan ersätta pedagogen, sen vad pedagogen gör det kan vara väldigt olika saker men den är absolut viktigast. Vägledaren.”
Lärarna anser att pedagogen är vägledare i klassrummet och att tavlan kan bidra till tydlighet för eleverna att förstå och tolka innehållet i matematikundervisningen
eftersom tavlan bidrar till olika inlärningssätt som verbal, kinestetisk och auditiv. Mia ger exempel på hur tydligt innehållet i matematikundervisningen kan bli på den interaktiva skrivtavlan vid exempelvis användningen av olika geometriska former. Istället för att rita om en cirkel flera gånger, på grund av att den inte blir exakt rund, blir det med hjälp av IST möjligt att få till en perfekt cirkel vid första försöket.
Mia: ”Ja och på en interaktiv tavla blir allting väldigt perfekt, det blir en rak linje [visar i luften] så, och det blir exakt jämna avstånd och det blir väldigt tydligt för eleverna. ”
Eva beskriver hur IST bidrar till en mer inkluderande matematikundervisning och att istället för att anpassa eleverna till lektionsinnehållet kan hon nu anpassa
lektionsinnehållet till eleverna.
Eva: ”Nu när vi håller på med tid så drar jag upp en sån på tavlan så ser alla den. Det är ganska utpekande annars att här får du en klocka av mig och här får du en klocka på din bänk och du får den här på din bänk och du har positionssystemet på din, inte för att det gör något men att då kan alla ta en titt på den där [tavlan] så att så använder jag den.”
Eva tyckte det kunde bli väldigt utpekande vem som hade svårt och inte. Nu tar hon istället upp en stor bild på tavlan med klockan och så säger hon till eleverna att vill som vill får gärna hämta en klocka om man vill ha ett konkret material.
4.1.2 Didaktik
När Adina arbetar med problemlösning med sin klass använder hon IST som en artefakt som kan presentera elevernas svar som de fått fram via sin elevdator, hon beskriver detta som ett av användningsområdena för en IST. Eleverna fick en uppgift på den interaktiva skrivtavlan och på deras elevdatorer, när alla svarat på sin dator visas svaren på IST och Adina kunde då gå igenom elevernas olika svar och visa att det går att lösa problem på olika sätt. Eva och Adina nämner att IST handlar om att få in teknik i vardagen då de relaterar till elevernas frekventa användning av digitala medier som de använder på sin fritid. Eleverna är vana med Ipad och dator och att IST blir tacksamt att använda.
Eva: ”Det tror jag att… samtidigt så är dom ju… barn i dag dom är ju vana vid att fastna framför en bild. Ja men det är skärm. Så att det här är väl ändå liksom att det är vardag för dom. Att dom är vana vid att ta till sig något innehåll från en skärm och det blir ju som en stor skärm.”
Karin nämner att tekniken är framtiden och att skolan måste följa med i
samhällsutvecklingen så att inte skolan blir separerad från verkligheten utan att de båda är integrerade med varandra.
Generellt sett är lärarnas egna åsikter kring hur den interaktiva skrivtavlan påverkar deras dagliga undervisning bra. De är positivt inställda mot den och ser tavlan som ett redskap som höjer matematikundervisningen samt underlättar. Svaren från
lärarna handlar i stort om att de inte vet vad de skulle göra utan tavlan samt att det är en stor frustration när tavlan inte fungerar. De beskriver hur tavlan underlättar bland annat planeringen av lektioner då man kan spara lektionsmaterial direkt i tavlan och
återanvända, något som gynnar sig i framtiden då planeringstiden minskar. Lärarna som använder IST dagligen beskriver även hur de alltid har tavlan i åtanke under planeringsstadiet, något som även gör den mer integrerad i undervisningen. En av lärarna anser att en tavla som en artefakt endast kan bidra till lektionen om läraren i fråga är en bra pedagog. Lärare betraktar inte interaktiva skrivtavlor som tillräckligt stöd i en proximal utveckling. Lärarens tanke kan ses som att en tavla inte kan agera som denna vägledare för att höja elevernas kunskapsnivå men den kan användas som hjälpmedel för att förstå och tolka. Denna tanke kan även kopplas samman med mängden utbildning de fått i hur man använder IST i undervisningen. Lärarna beskrev att de antingen fått lite utbildning eller ingen alls inom användandet av den interaktiva skrivtavlan. Adina nämner att hon själv är nyfiken att lära sig och att kunskapen finns där ute bara att det är du själv som måste ta reda på den. Eva säger i sin intervju att hon fått lite men inte mycket utbildning och att utbildningen inte varit tillräcklig. De övriga intervjuerna nämner att de haft ett fåtal tillfällen att få ta in ny kunskap men att det är svårt att få en naturlig övergång från White boarden till en interaktiv skrivtavla med så lite utbildning. De ville gärna använda den
interaktiva skrivtavlan mer men kunde inte riktigt se vilka fördelarna vid användning av den på grund av den bristfälliga utbildningen. Vissa av de intervjuade hade valt att söka sig till kunskapen kring IST själva medan andra inte visste hur de skulle gå tillväga.
4.1.3 Variation
Intervjuerna visade att lärarna upplevde att de använde den interaktiva skrivtavlan dagligen i sin undervisning. Svar från intervjuerna visade på mångsidiga och
varierade användningsområden av den interaktiva skrivtavlan i
matematikundervisningen, där den används som en artefakt i alla avseenden av lektionen; rita, skriva, visa bilder, använda Powerpoint, visa schema för lektionen. Vilket gör skrivtavlan till en artefakt som genom mediering bidrar till
matematikundervisningen. Eva nämnde att hennes interaktiva skrivtavla är på jämt och att det är svårt att tänka sig undervisningen utan den. De andra instämde i att de upplever att tavlan används i många olika situationer och att den hade många
användningsområden. Flera av dem nämnde att den är bra vid genomgångar och att det är smidigt att det går att spara anteckningarna på tavlan för att kunna återuppta lektionen vid nästa tillfälle.
Adina beskriver att hon använder IST under genomgångar eftersom IST enligt henne ger en extra tydlighet. Under genomgångarna visar hon bilder, videoklipp och
använder sig av olika verktyg som finns inbyggt i IST som linjal och passare. Eva beskriver liknande scenarion där hon använder bildstöd för tydlighet, men även hur hon är säker på att det säkert finns femtio fler sätt att använda den interaktiva skrivtavlan på.
Eva: ”Det är lätt att variera undervisningen man kan göra olika moment smidigt. Träna samma sak men vi gör det på olika sätt. Jag står och babblar då är det några som lyssnar och så tittar vi på den här filmen då är det någon annan som babblar då kanske det är några som tar till sig av det. Dels att man kan undervisa på olika sätt och dels att det blir en variation.”
Vidare beskriver Eva hur hon kan sortera och strukturera upp texter på IST och att de är så smidigt att det går att använda olika färger för att kategorisera delarna i texten. Hon beskriver att utvecklingen från griffeltavlan till White boarden till den nuvarande interaktiva skrivtavlan är fantastiskt med dess möjligheter till variation i
Eva: ”När jag började jobba så var det nästan med krita och svarta tavlan och sen kom White boarden – wow – då kunde man ha olika färger på White board-pennorna. Egentligen om man blickar tillbaks så är det fantastiskt hur man förut rullade in en over-head för att få upp en stencil.”
Vidare beskriver Adina hur hon kan variera tempot kring matematikundervisningen. I vissa fall skapade hon grafer från grunden tillsammans med eleverna för att vid senare tillfälle endast ta upp den sparade grafen och fortsätta utifrån den. Eleverna fick då möjlighet att se hur en graf skapas tillsammans med läraren men kan också se hur den är en färdig produkt som kan användas igen.
Lärarna kommer vid flera tillfällen in på att de känner en avsaknad av en tydlig
utbildning kring användandet av IST. De beskriver hur det ibland kan kännas som att lektionsinnehållet kunde göras mer intressant och tydligt men de har inte de tekniska kunskaper som krävs för en sådan kreativitet.
4.2 Resultatsammanfattning
Sammanfattningsvis så visar resultatet från intervjuerna att lärarna har en generell positiv inställning kring interaktiva skrivtavlor (IST) i matematikundervisningen. Lärarna som deltog i undersökningen använde tavlan dagligen och ansåg att den tillförde mycket till undervisningen, speciellt i matematik där man enkelt kunde visa uträkningar etc. på tavlan. Slutsatserna blir att lärarna använder den interaktiva skrivtavlan varierat i matematikundervisning vilket kan nå flera olika inlärningsstilar om lektionerna planeras didaktiskt med detta i åtanke. IST bidrog med pedagogiska inslag och variation i matematikundervisningen. Vid planering av lektioner kan IST tillföra didaktiska tankar kring hur alla elever kan involveras i
matematikundervisningen med hjälp av IST möjligheter till olika inlärningsstilar.
5 Diskussion
Följande stycke innehåller en metoddiskussion där metod av datainsamling samt analys diskuteras. Detta följs upp av resultatdiskussion där resultatet diskuteras i relation till tidigare forskning. Avslutande stycke innehåller en analys av resultatet med hjälp av det ramverk som skapats för uppsatsen.
5.1 Metoddiskussion
Syftet till denna uppsats var att undersöka lärares beskrivning av hur de använder interaktiva skrivtavlor (IST) i matematikundervisningen. Vi ansåg därför att
intervjuer var lämpliga för att få fram informanternas personliga åsikter och tankar, dock så vet vi ej hur lärarna faktiskt använder tavlorna praktiskt. För att kunna få kunskap om hur det ser ut i den dagliga matematikundervisningen hade vi behövt observera lärarna samt deras lektioner under en längre tid, något det inte fanns tillfälle eller tid för i denna undersökning. Syftet var att få fram deras personliga beskrivningar av hur de använder IST i matematikundervisningen. Genom personliga intervjuer ökar validiteten då lärarnas egna beskrivningar centraliseras. Reliabiliteten är svår att bedöma då studien syftar till att få lärares personliga beskrivningar av hur de använder IST, dock vet vi ej hur sanningsenliga lärarna var vid sina personliga beskrivningar då vi inte kunde fullfölja deras svar med exempelvis ett lektionsbesök. Besöket hade kunnat bidra till att bekräfta deras utsagor kring deras användning av IST. Genom att jämföra informanternas svar med det vi funnit i forskningen ökar
reliabiliteten. De svar vi fick från informanterna stämde överens med de resultat som presenteras i artiklarna.
Intervjuerna skedde enskilt med de fyra deltagande lärarna samt spelades in för att sedan transkriberas. Vi hade förberett fem frågor men valde att utföra
semistrukturerade intervjuer vilket öppnade upp för följdfrågor och mer utvecklade svar under intervjuns gång. Detta gav varje intervju sin specifika prägel eftersom lärarna är olika individer. Vi hade i åtanke att informanternas svar kan påverkas av oss som intervjuar på grund av att människor tenderar att ändra och anpassa sina svar för att behaga den som frågar (Denscombe, 2018). Vi valde lärare utifrån personer vi träffat som vi vet arbetar med IST, för att underlätta urvalsprocessen. Detta kan ha påverkat deras svar då vår relation till informanterna inte är helt neutral, som den hade varit om det var främlingar. Dock bör det påpekas att
relationen är av avlägsen natur. För att säkerställa neutralitet lade vi oss inte i deras svar utan lät informanterna tala till punkt samt värderade inte informationen som kom fram i stunden. Denna avlägsna relation kan kanske även påverka positivt då informanterna kunde vara ärliga på ett annat sätt utan att vara rädda för att bli “dömda”. För att öka transparensen valde vi att bifoga den transkriberade intervjun med en av dessa bekanta i bilagor.
5.2 Resultatdiskussion
Flera av lärarna visade tydligt hur man integrerar den interaktiva skrivtavlan på ett varierat och naturligt sätt i matematikundervisningen. Sättet de använde tavlan på stämde överens med de exempel som forskningen påvisade; visa bilder och filmklipp, rita former och figurer, använda bildstöd, anteckningsunderlag samt
presentationsunderlag. Läraren använder den interaktiva skrivtavlan som en artefakt och med hjälp av den förhöjs kommunikationen samt det budskap som läraren
försöker förmedla till eleverna. Vygotskij menar att människor lär sig genom
kommunikation och det behöver inte alltid betyda en verbal sådan. Lärarna använde tavlan som ett kommunikationsmedel för att det finns möjlighet att nå ut till fler elever på grund av att det finns variation i hur innehållet uttrycks.
Under intervjuerna framgick det att lärarna använde den interaktiva skrivtavlan dagligen i sin undervisning samt ofta i matematikundervisningen, de uttryckte även att de inte visste vad de skulle göra utan tavlan. Det sociokulturella perspektivet beskriver artefakter och språket som nära sammankopplade. Genom att lärarna i intervjuerna använder sina interaktiva skrivtavlor, deras artefakter, frekvent bidrar detta till möjligheter för eleverna att utveckla sina förmågor och kunskaper i ett socialt sammanhang.
Tavlan var så integrerad i lärarnas dagliga verksamhet att det uppstod frustration när tavlan inte fungerade. De beskrev hur de använde tavlan för att visa upp uppgifter inom problemlösning, rita figurer i geometrin, räkna med bråktal samt rita vinklar och tabeller. Detta tolkar vi som att användningen av den interaktiva skrivtavlan både är frekvent men också mångsidig inom matematiken.
Smith m.fl. (2005) beskriver hur lärare anser att en IST gör det möjligt för en att vara mer interaktiv med klassen under lektionen, bland annat genom att läraren inte behöver lämna sin plats vid tavlan för att visa bilder/symboler via dator och
projektor. Detta uttryckte även lärarna under intervjuerna då de bland annat nämnde att tavlan öppnade upp för en mer mångsidig matematikundervisning. Att inkludera
alla elever och inlärningsstilar i undervisningen beskrev lärarna som en av de större fördelarna med IST. Även forskningen kring de pedagogiska fördelarna beskriver denna aspekt; Bahadur & Oogarah (2013) samt Smith m.fl. (2005) beskriver hur en interaktiv skrivtavla gör det möjligt att nå fler inlärningsstilar; “multi-sensorisk”-inlärning, det vill säga höra, se, känna. Torff & Tirotta (2010) beskrev hur de undersökt att motivationen hos eleverna ökar med IST och ökade ännu mer om lärarna hade en positiv inställning till användningen av IST. Under Higgins (2010) studie rörande samma ämne upptäcktes samma sak; elevernas motivation ökade under lektionen med IST. Även interaktionen mellan elev och lärare påverkades positivt under denna studie. Under våra intervjuer beskrev en lärare hur hon ansåg att matematikundervisningen blev mer motiverande när man relaterar den till
elevernas vardag. Detta stämmer överens med det Bahadur & Oogarah (2013) menar med att IST är ett effektivt sätt att få in elevernas tekniska fritid med skolan och utbildningen.
Whyburn & Way (2012) fick fram i sitt resultat av deras studie att eleverna känner mer motivation när IST används och att de skapar motivation samt att de mindes lektionsinnehållet bättre när IST användes. Wood & Ashfield (2008) beskriver att man kan få ett meningsfullt lärande om eleverna får vara delaktiga i användningen av IST snarare än endast stillasittande åskådare. I våra intervjuer framkom det inte huruvida eleverna fick vara delaktiga i användandet av den interaktiva skrivtavlan, eller om det endast var läraren som använde den. Detta kan dock vara intressant att undersöka i framtida studier då forskningen visade en tydlig bild av hur elever gynnas av att själva få använda IST. Cabus m.fl. (2017) nämner i sitt resultat av deras studie att IST gynnar alla elever och speciellt de elever som har svårigheter när det kommer till matematik. Under intervjuerna framkom det att lärarna upplevde att de kunde skapa en mer inkluderande matematikundervisning med hjälp av IST. De använde bildstöd och konkret material till alla elever när de planerade sin undervisning, detta resulterade i att de som verkligen behövde stöd inte blev lika utpekade eftersom matematikundervisningen syftade till att alla fick bildstöd.
Det framkom även att våra informanter fått bristfällig eller ingen utbildning alls kring hanteringen av den interaktiva skrivtavlan. Spears m.fl. (2011) beskriver hur detta kan resultera i att skolans satsning på digitala hjälpmedel inte uppnår den effekt de hoppas på. Genom att ge personalen adekvat utbildning i användandet av IST menar både Glover m.fl. (2007) och Spears m.fl. (2011) att den interaktiva tavlan kan nå sin fulla potential samt användas till den effekt den köptes in för. Under våra intervjuer beskrev lärare hur de inte ansåg att det var den interaktiva tavlan i sig som förhöjde lektionen, utan snarare pedagogen som adekvat använde sig av tavlan i
undervisningen. Spears m.fl. (2011) beskriver hur det är pedagogens förmåga att handskas med tavlan som förhöjer matematikundervisningen. För att läraren ska kunna fungera som en vägledare och vara den som ger stöd till eleverna i deras
lärande anser vi att det är viktigt att de i första hand förstår hur de kan använda deras artefakter för att sedan ge stöd till eleverna. Utifrån denna forskning och
informanternas svar drar vi slutsatsen att lärarna hade gynnats av en bredare och regelbunden utbildning, då det förmodligen hade kunnat optimera
användningsområdena inom matematik.
Slutsatser som går att dra utifrån detta resultat är att lärarna i intervjuerna generellt hade en positiv attityd gentemot de interaktiva skrivtavlorna samt använder dem frekvent, mångsidigt och varierat i sin matematikundervisning. Dock finns det utrymme för mer utbildning, något som lärarna även påpekade under intervjuerna.
Forskningen visar även att ett mer varierat och integrerat arbetssätt med IST gynnar eleverna. Den interaktiva skrivtavlan bidrar till variation i matematikundervisningen och kan nå flera olika inlärningsstilar om lektionerna planeras didaktiskt med detta i åtanke. IST kan bidra med pedagogiska inslag och variation i
matematikundervisningen samt att vid planering av lektioner kan IST tillföra
didaktiska tankar kring hur alla elever kan involveras i undervisningen med hjälp av IST möjligheter till olika inlärningsstilar. Tavlan är pedagogiskt verktyg eftersom det förtydligar undervisningsinnehållet i matematik, bidrar till diskussioner och ett interagerande mellan elever och lärare kring det som visas upp på tavlan.Vi hoppas att detta resultat kan inspirera och informera lärare kring användandet av interaktiva skrivtavlor i sina klassrum då det finns forskning som indikerar att de är en tillgång i matematikundervisningen.
Vidare forskning inom detta ämne kan utföras kring digitala hjälpmedel på ett bredare plan; undersöka användningen av fler digitala hjälpmedel inom
matematikundervisningen. Det som framkom under reflektion kring forskningen och intervjusvaren var att vi inte vet huruvida eleverna får använda den interaktiva skrivtavlan samt om de gynnas av det. Forskningen som vi tagit del av visar starkt på att elever påverkas positivt om även de får vara med och använda IST i
Referenser
Bahadur, G., & Oogarah, D. (2013). Interactive Whiteboard for Primary Schools in Mauritius: An Effective Tool or Just Another Trend? International
Journal of Education and Development Using Information and Communication Technology, 9(1), 19–35.
Cabus, S., Haelermans, C., & Franken, S. (2017). SMART in Mathematics? Exploring the effects of in‐class‐level differentiation using SMARTboard on math proficiency. British Journal of Educational Technology, 48(1), 145– 161. https://doi.org/10.1111/bjet.12350
Denscombe, M. (2018). Forskningshandboken: för småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3., rev. och uppdaterade uppl). Lund: Studentlitteratur.
Glover, D., Miller, D., Averis, D., & Door, V. (2007). The evolution of an effective pedagogy for teachers using the interactive whiteboard in mathematics and modern languages: an empirical analysis from the secondary sector.
Learning, Media and Technology, 32(1), 5–20.
https://doi.org/10.1080/17439880601141146
Higgins, S. E. (2010) “The impact of interactive whiteboards on classroom interaction and learning in primary schools in the UK.”. Bufton, C & Johnston, L (red.) Interactive Whiteboards for Education: Theory, Research and Practice. Hershey, PA: IGI Global. (s. 86-101)
doi:10.4018/978-1-61520-715-2
Interactive Whiteboard (u.å). I Cambridge Dictionary. Hämtad 2020-05-19 från
https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/interactive-whiteboard
Lundgren, U.P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.) (2017). Lärande, skola, bildning. (Fjärde utgåvan). Stockholm: Natur & Kultur.
Skolverket (2019b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket.
Smith, H., Higgins, S., Wall, K., & Miller, J. (2005). Interactive whiteboards: boon or bandwagon? A critical review of the literature. Journal of Computer Assisted Learning, 21(2), 91–101.
Somyürek, S., Atasoy, B., & Özdemir, S. (2009). Board’s IQ: What makes a boardsmart? Computers & Education, 53(2), 368–374.
https://doi.org/10.1016/j.compedu.2009.02.012
Spears, A., Emrick, B., Hedges-Oldani, V., & Oldani, J. (2011). Investigating SMARTBoard Technology for Mathematics Education to Improve the Learning of Digital Native Students [ProQuest Dissertations Publishing].
http://search.proquest.com/docview/864545606/
Torff, B., & Tirotta, R. (2010). Interactive whiteboards produce small gains in elementary students’ self-reported motivation in mathematics. Computers & Education, 54(2), 379–383.
https://doi.org/10.1016/j.compedu.2009.08.019
Vetenskapsrådet. (2017). God Forskningsed. (ISBN: 978-91-7307-352-3) Hämtad från:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/
God-forskningssed_VR_2017.pdf
Vygotskij, L.S. (2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Whyburn, L., & Way, J. (2012). Student Perceptions of the Influence of IWBs on Their Learning in Mathematics. Australian Educational Computing, 27(1), 23–27.
Wood, R., & Ashfield, J. (2008). The use of the interactive whiteboard for creative teaching and learning in literacy and mathematics: a case study. British Journal of Educational Technology, 39(1), 84–96.
Bilaga 1: Intervjufrågor
1. Frågor om personens bakgrund: Hur länge har du arbetat här? Vilka ämnen lär du ut? Vilken utbildning har du?
2. Hur skulle du kortfattat beskriva användningen av interaktiva skrivtavlor i undervisningen här på skolan?
3. Hur använder du detta i din undervisning i matematik?
4. Känner du att tavlan är en tillgång i undervisningen i matematik? 5. Planerar du upp lektionerna med tavlan i åtanke?
Bilaga 2: Transkribering Intervju med Eva.
Ida: Hur länge har du arbetat här?
Eva: Jag förstod att det skulle vara en fråga så jag började räkna tyst för mig själv nu. Asså jag började jobba i januari 1997 så 23 år.
Ida: Vilka ämnen lär du ut?
Eva: Jag gick matte NO 1–7 [årskurs], sen under asså under femton års tid så har jag jobbat med alla ämnen, inte så mycket bild och musik. Kanske inte engelska jättemycket heller. Så jag är fullbehörig för alla dom. Och sista åren kanske sista tio åren så har det varit mest svenska, matte, NO.
Ida: Nästa fråga var vilken utbildning har du? Men det sa du ju.
Eva: Ja och det är den här gamla 1–7 utbildningen och då kunde man ju läsa så att man har full behörighet i alla ämnen upp till och med årskurs tre och sen fick man specificera sig fyra till sju. Och även idrott i min utbildning har jag.
Ida: Hur skulle du kortfattat beskriva användningen av interaktiva skrivtavlor i undervisningen här på skolan?
Eva: Asså nu är det liksom svårt att tänka sig till att man inte har den. Det här har ju man anammat otroligt på gott och ont. Man ser sen när tekniken inte fungerar att då står man ganska handfallen. Asså det blir ju mycket lättare att nå ut till eleverna, du visar upp bilder, du har en gemensam… ja men asså bara det att du har ett gemensamt arbetsområde som ett intro, eller du vi ska jobba med ett arbetsblad du ska presentera en uppgift, en läxa, gå igenom ett prov. Så får du ju det, alltså alla ser ju det samtidigt på tavlan som man har sitt eget. Du går in och markerar osv. Du använder det [tavlan] som ett ritverktyg, du ritar figurer, jag kan spara det som jag ritat eller skrivit. Jag kan lämna ut en kopia av det till någon som inte kan anteckna själv. Alltså jag jobbar jättemycket med PowerPoints nu för tiden, alltså lägger hela min planering i det. Man följer ju upp den jättetydligt på tavlan, dagens jobb ett, två, tre det här ska vi göra nu
[gestikulerar en lista], du kan få upp ett timglas som räknar ner, ”vi ska läsa tio minuter”, tjoff, det blir jättetydligt. Asså ja ta in bildstöd, pratar vi om nånting så kan du ju förstärka det med bildstöd. Du har genomgång jag får upp det, klockan på tavlan stort, jag behöver inte hålla på med den där lilla som man vevar på [gestikulerar en liten klocka]. Stort, tydligt asså ett jättebra bildstöd till.
Ida: Men visst var det så att det inte är alla klasser som har på den här skolan [syftar på interaktiva skrivtavlan].
Eva: Alla har väl projektorer sen kanske det inte är alla, sen har inte alla interaktiva, men alla på mellanstadiet har interaktivt. Så man bygger upp, man bygger på sen, jag tror att det är några sexårsgrupper som inte har interaktivt.
Ida: Okej, mmm. Hur använder du detta i din undervisning i matematik just?
Eva: I matematik just, ja men jättemycket att vi… aa men vi har precis hållit på med geometri då har det vart klockrent alltså. Dom har ritar figurer, jag tar fram rutsystemet, vi gör figurer, vi ritar omkretsar, vi ritar area tydligt man får med dom hela tiden. Vad gör jag mer? Ja men bara alltså du kan ha det som ett intro på en lektion och drar upp nånting som man ska… problem eller nånting som dom ska lösa. Dom ser det direkt när dom kommer in, dom kommer igång direkt. Vi räknar saker på tid, man får upp tiden direkt. Vi jobbar med problemlösningar kanske inte jätteofta jag gör det, jag ska bli bättre på det, men jag kan gå runt med min dator och jag kan ju sätta nån lösning under kameran och så får man upp det direkt på projektorn det är fantastiskt! Liksom att visa nånting såhär har dom löst det, så här har dom löst det och man jämför lösningar med varandra. Det är jättevärdefullt.
Ida: Känner du att tavlan är en tillgång i undervisning?
Eva: Ja absolut. Man står… jag blir jätteirriterad när det inte funkar. Man kan ha en lektionsgenomgång om det, det finns jättemycket som är flippat nu för tiden. Hur mycket
filmade genomgångar som helst. Nu ska vi prata om att skriva datum och då kan man hitta ett datum på två minuter. Asså man… det är lätt att variera undervisningen man kan göra olika moment smidigt. Träna samma sak men vi gör det på olika sätt. Jag står och babblar då är det några som lyssnar och så tittar vi på den här filmen då är det någon annan som babblar då kanske det är några som tar till sig av det. Dels att man kan undervisa på olika sätt och dels att det blir en variation.
Frida: Men jag tänkte på att du känner att du når alla genom det här hjälpmedlet? Eva: Jag inbillar mig det. Asså det vet jag inte det är inte säkert heller att jag gör. Men jag tänker att jag når flera på det sättet än om att jag står och pratar och det inte finns någonting att fästa blicken på. Det tror jag att… samtidigt så är dom ju… barn i dag dom är ju vana vid att fastna framför en bild. Ja men det är skärm. Så att det här är väl ändå liksom att det är vardag för dom. Att dom är vana vid att ta till sig något innehåll från en skärm och det blir ju som en stor skärm.
Ida: Känner du att dom blir mer liksom koncentrerade med hjälp av tavlan eller liksom är det samma eller fokuserade rättare sagt.
Eva: Ja, asså det blir ju, jag tycker det är lättare att förmedla. Det blir mycket tydligare saker och ting. Ja men vi jobbar med ett arbetsblad vi ska gå igenom och rätta det eller vad de nu är liksom eller jag ser att det här var svårt, då kan jag dra upp det [på tavlan] och titta på de här uppgifterna det här var svårt och så ringa in liksom att de förstärker det. Än om jag står och säger ”Aa på uppgift sju var det många som gjorde fel ni ska göra såhär”. Det blir inte lika tydligt.
Ida: Planerar du upp lektionerna med tavlan i åtanke?
Eva: Ja men när jag tar in… ja men kanske filmklipp eller ja tar in att jag ska ha en genomgång och vi ska… om jag ska rita figurer eller om jag ska rita area eller rita figurer och vi ska beskriva dom med olika begrepp. Då tänker jag att jag använder tavlan. Absolut.
Ida: Känner du att det är nån gång det liksom passar bättre eller sämre med tavlan? Utifrån ett matematikperspektiv då att liksom här är inte tavlan en tillgång.
Eva: Inte vad jag tänkt på men då väljer jag väl bort den alltså då stänger jag väl av den om det är så.
Frida: Jag tänkte på med såhär utbildning har ni fått nån alltså på skolan just för hur man använder den eller?
Eva: Lite men inte mycket nej. Sen finns det ju olika program man kan köpa till vad jag fattar som och olika alltså du kan utöka tavlan så att du kan köpa ett paket till om du vill ha tillgång till andra verktyg i den. Jag tror inte vi ligger i framkant det finns nog andra som… vill ni ha det så kan jag ge er ett namn i så fall om ni vill ha en som jag tror nyttjar på fler sätt än vad jag gör. Ida: Använder du några andra hjälpmedel i matten? Antigen vanliga eller digitala.
Eva: Ja men nu har alla alltid en dator så att de gör dom ju. Som mest egentligen… ja men egentligen är det som en övningsbok fast den ligger digitalt poängen med det är ju att jag kan styra vilka övningar dom ska göra och vem som ska träna på vad. Det är en fördel. Mycket enklare att individualisera så att varje elev får sitt paket, i princip att öva på. Så att, det är bra. Ida: Det har inte jag hört talas om innan.
Eva: Ja men det är olika, bingel eller du kanske har nomb och då kan du, även fast alla kanske håller på med samma sak, vi håller på och jobbar med tid till exempel nu, det är ett jättespann. Jag har ju dom som fortfarande över på hel-och halvtimme, kvartar och sen har vi dom som jobbar med digital tid och räknar tidsskillnader. Suveränt att alla kan jobba på sin nivå utan att jag kanske behöver liksom kopiera och ha olika stencilmaterial eller böcker, utan då kan jag styra det så. Samma sak där, det blir ett annat inslag det blir en variation. Ett avbrott.
Frida: Jag tänkte på, jag var ju med en gång här i klassen och då använde du dom här små whiteboardtavlorna, och det var ju också på matten. Skulle du säga att du använder dom mycket? Eller asså andra läromedel som så?
Eva: Ja men dom använder jag nog också en hel del att, vad gjorde vi då? Ritade vi sträckor? Frida: Det va sätta in tal asså typ tusen …
Eva: Ja juste, ja det blir ju en snabb feedback. Att jämföra med en kompis. Rita en rektangel och så ritar jag en och du en och så tittar vi på varandras och tjoff, sen kan vi sudda bort det och rita en till. Än att liksom upp med räknehäften och greja och sådär. Jag skriver kanske tio enheter på tavlan, storleksordna dem – skriv minst till störst och så skriver du på din platta och jag på min och så jämför vi med varandra och då kan vi sudda och enas om något tillsammans. Det är ett smidigt verktyg så. Och samma sak där, det blir lite annat än att sitta med papper och penna. Eller nu ska alla rita en rätvinklig triangel och upp och vifta med den, ja men juste vi har gjort lika allihopa och då får jag en check att dom förstår dom begreppen.
Frida: Jag tänkte, vi var ju innan och var på [skolan] och intervjuade. Dom har ju inga såna här slags program som ni ändå har, med dator och så. Dom har liksom projektorn och whiteboard. Skulle du säga att det är en stor skillnad, alltså från det steget i din undervisning?
Eva: Jo men det är det nog, det är det. Dels att man kan varieramycket men sen att, det är jättemycket nu att man ska ha bildstöd till allting att man ska ha små hjälpkort och grejer. Nu när vi håller på med tid så drar jag upp en sån på tavlan så ser alla den. Det är ganska utpekande Här får du en klocka av mig och här får du en klocka på din bänk och du får den här på din bänk och du har positionssystemet på din, inte för att det gör något men att då kan alla ta en titt på den där [tavlan] så att så använder jag den.
Ida: Hur länge har ni haft dom här tavlorna? Eller program?
Eva: Projektorerna har vi haft … det känns som vi haft dom ganska länge. [Funderar] Vi måste väll i alla fall haft det i sju-åtta år kanske. Sen som sagt så är dom utbytta mot interaktiva [tavlor] fem-sex [år sedan] kanske. Först var det som en filmduk man drog ned framför tavlan när man använde projektorn och så drog man upp den när man skulle skriva och så. Nu kan du ju skriva och sedan bara plocka bort, jag skriver saker och sen bara tar jag bort det jag suddar jag sparar. Jag kan spara texter, det här gjorde vi sist [på lektionen]. Vi jobbar med
återberättande texter nu och har jobbat mycket med tidsord då kan man ju ha en hel bank med tidsord och sen spara den. Så nästa gång tjoff så plockar man fram dom igen. Ursmidigt. Ringa in i olika färger, sortera och strukturera på ett sätt som man bara gör nu utan att tänka efter – gud vad bra det är. När jag började jobba så var det nästan med krita och svarta tavlan och sen kom whiteboarden – wow – då kunde man ha olika färger på whiteboardpennorna. Egentligen om man blickar tillbaks så är det fantastiskt hur man förut rullade in en over-head för att få upp en stenci.
Frida: Och tv:n.
Eva: Ja den fick man boka. Det fanns en tv på hela bygget då fick man boka den vecka för vecka. Och man hyrde filmer från nån sånhär videocentral där man fick pricka i, nu kom dom här filmerna den här veckan. Det är helt otroligt.
Ida: Vi hade inte projektor när jag gick i skolan, det kom på gymnasiet tror jag. Frida: Inte vi heller.
Ida: och dom här härliga overhead-papprena som var genomskinliga.
Eva: Ja dom samlade man ju i sina pärmar och så tog man fram dom nästa gång man skulle arbeta med mattegrejer så la man dom där så hade man kvar dom.
Frida: Vi hade overhead på gymnasiet.
Ida: Ja det hade vi också, men vi använde den aldrig. Det var lite passé då. Har du några fler frågor?
Frida: Nej jag tror vi fick svar på allt. Men det är intressant eftersom dom tidigare [som vi intervjuade] hade inte [interaktiva skrivtavlor] så dom var så intresserade av att veta asså av någon annan hur dom upplever det, för dom förstod ju att det kunde vara bra. Men var inte som att dom led av att inte ha det.
Eva: Ja men det man inte vet kanske man inte, och så är det säkert med mig också. Det finns säkert 50 sätt till att använda det på som jag inte förstått än eller hr lärt mig eller sådär. Frida: Jag tänker just på det där att spara det man har skrivit är ju så smart, visst du kan ju ta kort på det och lägga in det i en power-point men att kunna göra det så snabbt.
Eva: Ja det är jättebra.
Frida: Dom [tidigare respondenter] nämnde att det kunde gå väldigt fort om du har det på en tavla, om man till exempel ska rita x-och y-axeln så finns det redan där så kanske det blir för snabbt tempo och att dom inte riktigt ser så här [ritar axlarna i luften].
Eva: men det kan du ju välja. Där kan jag välja att ta fram det eller så kan jag välja att göra det från grunden. Jag kan göra valet. Nu har jag No i tre stycken olika klasser, ungefär samma upplägg. Det är ju en otrolig fördel att jag kan ha typ en planering klar så kör jag den på alla. Jag har ju mina instruktioner eller arbetsgångar, jag behöver inte skriva upp den tre gånger. Jag har den och kan projicera upp den eller antecknar och så använder jag den för respektive klass. Och så kan jag ju göra om den i och för sig liksom men man har ju basen och den är lätt att få upp och bara anpassa den. Det är jättebra.
Frida: Nu fick vi en helt annan inblick [i användandet av interaktiva tavlor] det är spännande. Vi har fått bra svar, och du verkar använda den [interaktiva tavlan] väldigt mycket.
Eva: Ja men det gör jag, den är på jämt. Frida: Då blir det jobbigt när den inte är på.
Eva: Ja, och samtidigt är det nyttigt att se det. Den är nog inte nätkopplad men har man inget nät så kan man inte använda sin dator till den. Så lite såhär, det är klart att det är svajigt ibland eller tjall ibland. Du vet, då funkar inte ljudet eller då funkar inte det där. Men jag använder den ju, man kan ju ha en hel lektion som är uppbyggt kring det jag ska visa på [den interaktiva skriv-] tavlan. Då får man vara flexibel och tänka om.
