Undersökning av nedbrytningen av grusmaterial från Jämtlands kambrosilurområde A : Provvägen Lillängen 1961. B: Försök med upprepad plattbelastning 1963

4 x TA f ye åt x Hå Je s 5 i SN %Gina? 01 Linköping - Swede

Nr 165 - 1979 SSN 0347-6049

165

Statens väg- och trafikinstitut (VI'I) o Fack ' 581 01 Linköping

National Road & Traffic Research Institute - Fack - 5-58101 Linköping - Sweden

Undersökning av nedbrytningen av grusmaterial

från Jämtlands kambrosilurområde

A Prowägen Lillängen 1961

B Försök med upprepad plattbeiastning 1963

FÖRORD

Provvägen Lillängen, som byggdes 1961 för att studera jämtländska grusmaterial, har tidigare icke blivit redovisad. Erfarenheterna från provvägen är dock av intresse i samband med projektet "krav på stenmaterial

under beläggning", som bedrivs på uppdrag av Statens

vägverk, TUb. Försök har därför gjorts att behandla det

mycket ofullständiga material som stått till förfogande

Pett Höbeda

INNEHÅLLSFÖRTECKNING A. A1 A2 A3 A4 A5 A6 A7 B1 BZ sid SAMMANFATTNING I SUMMARY II Provvägen Lillängen 1961 INLEDNING BYGGANDET AV PROVVÄGEN UNDERSÖKTA MATERIAL, RESULTAT AV PROVTAGNINGAR PETROGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR SLUTSATSER REFERENSER A:1 A:2 SYSTEM FÖR PROVTAGNING A:3 A:4 A:6 A:9 A:10 BILAGOR A:1 A:9

Förslag till program för försök medsten-materials nedkrossning i väg

Översiktskarta Översiktskarta

Angående provväg på Stugunvägen

(VoV:s noteringar)

Petrografisk sammansättning i fraktionen 8,0-11,3 mm i "tippningsgrusen"

översikt av provtagningar

Genomsnittliga finmaterialhalter (i prov <8,0 mm)

Figurbilaga Fotobilaga

Försök med upprepad plattbelastning 1963

BAKGRUND B:1

RESULTAT B:1

BILAGOR

B:1 Figurbilaga

Undersökning av nedbrytningen av grusmaterial från

Jämtlands kambriosilurområde

A Provvägen Lillängen 1961

B Försök medupprepad plattbelastning 1963 av Peet Höbeda

Statens väg- och trafikinstitut (VTI)

581 01 LINKÖPING

SAMMANFATTNING

En sammanställning har gjorts av äldre, opublicerat undersökningsmaterial. Fyra jämtländska skiffergrus innehållande sedimentära bergarter-har undersökts med avseende på trafikens nedbrytning i provväg. Resulta-ten beskrivs i del A. Materialseparationen utgör dock en faktor som försvårar utvärderingen, och det bildade finmaterialet har visat sig kunna tränga nedåt i väg-överbyggnaden. Den tydligaste nedbrytningen har konsta-terats för ett alunskifferdominant grus och petrogra-fiska analyser har visat att främst skifferkomponenten

nedbryts. Den på ett tidigt stadium BG-förstärkta vägen

uppvisar inga skador.

Det alunskifferdominanta gruset jämte ett urbergsgrus har dessutom undersökts vid ett "fullskaleförsök" med upprepad plattbelastning. Undersökningen beskrivs i del B. Enbart det förstnämnda gruset nedbröts, varvid belastningsintensiteten visat sig vara en viktig

för-SÖksparameter. Med ökat antal lastväxlingar uppstår finmaterialmättning av hålrummen i provet, något som

p g a "materialvandringen" sker nedifrån och upp.

II

Investigation of the Degradation of Gravel from the Cambrio-Silurian Area of Jämtland

A. The Test Road, Lillängen 1961

B. Test with Repetition of Plate Load, 1963 by Peet Höbeda

The National Swedish Road and Traffic Research

Institute (VTI)

8-581 01 LINKÖPING Sweden

SUMMARY

Data from old, unpublished inveStigations have been

compiled. Four shaly gravels from Jämtland, containing sedimentary rocks, were studied concerning the degra-dation due to traffic load in test roads. The results are described in section A. The material segregation is, however, a factor which complicates the evaluation; and the fines formed have proved to be able to migrate down-wards in the road base. The most pronounced degradation was found for weak gravel containing a predominant pro-portion of weak shale, and petrographical analyses

revealed that, above all, the shale component is

degraded. There is no damage on the road that, at an early stage, was reinforced.

In addition, the gravel containing a predominant pro-portion of weak shale together with a primary gravel were studied in a "full-scale" test with repetition of plate load. The investigation is described in section B. Only the first-mentioned gravel was degraded, and the load intensity proved an important test parameter. By

increasing the number of repetitions of load, the voids in the sample are choked with fines, which takes place

from below and upwards as a result of the "migration"

of fines.

A Provvägen Lillängen 1961

A1 INLEDNING

Provvägen jämte tre andra jämtländska provvägar plan-lades 1961 av den dåvarande geologiska avdelningen vid Statens Väginstitut på uppdrag av dåvarande Väg- och vattenbyggnadsstyrelSen (se bilaga A:1, särskilt sid 3 och 4). Endast provvägen Lillängen kom dock till

utfö-rande.

Fyra jämtländska grusmaterial, innehållande sedimentära bergarter, skulle undersökas med avseende på den tids-beroende nedbrytningen i vägen. Särskild vikt skulle läggas vid petrografiska studier av tagna grusprov.

Läget för provvägen framgår av bilaga Az2 och A:3. Den ligger mitt i en lång backe och dräneringsförhållandena måste betecknas som goda (jfr foto 1). Nuvarande trafik-belastning är 1900 fordon/årsmedeldygn, däravganska hög andel tunga fordon.

Provvägen har ej tidigare blivit redovisad, men en sam-manfattning av resultaten ansågs av värde som komplement

till av VTI senare utförda fältförsök (på provbana vid

Tystberga samt försöksvägarna Hällekis 1970 och Fjugesta - Lanna 1974). Provtagningarna, som blivit avbrutna på 60-talet, kompletterades med en provtagning hösten 1978, d v 3 17 år efter det att vägen blivit byggd.

Ett större prov av ett av materialen (Brunflogrus) togs dessutom till Stockholm i samband med provvägsbygget och nedbrytningsbenägenheten studerades år 1963 vid ett

"fullskaleförsök" i form av upprepad plattbelastning. Resultaten från denna icke redovisade undersökning presenteras och diskuteras i bilaga Az9. Brunflogruset har dessutom senare studerats i laboratoriet (VTI In-ternrapport 260) och i försöksytor Fjugesta - Lanna

(opubl koncept). VTI MEDDELANDE 165

A2 BYGGANDET AV PROVVÄGEN

Väginstitutet deltog veterligen ej som observatör vid byggandet av provvägen. Vissa noteringar har dock er-hållits från vägförvaltningen (bilaga 4). Grusmateria-len utlades över hela vägbredden i 80 cm tjocklek utan att man härvid skilde mellan bär- och förstärknings-lager. Varje försökssträcka var 20 m lång. Det är ej känt hur grusmaterialen justerats och packats, ifall byggnadstrafik förekommit innan provvägen belagts med oljegrus 0 s v. Det uppges ej heller om grusmaterialen varit krossade vid inbyggnaden i vägen, men sannolikt var så ej fallet. En viss sammanblandning sägs stundom ha skett av de olika provmaterialen p g a de alltför korta provsträckorna. Sammanblandningen har sannolikt skett i begränsad omfattning och förutsätts icke påverka resultatet. Två provsträckor gjordes med varje material. Oljegrus användes som beläggning de första åren och en-ligt uppgift från provtagningspersonal har vägen lagats

under observationsperioden fram till år 1964. Tyvärr har

inga noteringar gjorts av vägens tillstånd. Enligt bi-laga 1 var tanken att trafiken skulle tvingas in i samma spår genom vägbockar för att påskynda nedbrytningen. Veterligen blev detta icke utfört

Provvägen har förstärkts med BG år 1964. Vid provtag-ningen 1978 konstaterades asfaltbundna lager med en sam-manlagd tjocklek av ca 20 cm. Lagningarna efter de tidi-gare provtagningshålen var fortfarande synliga. Vägen har således icke åtgärdats efter den senaste

provtag-ningen (1966). Några skador har icke uppkommit på den

BG-förstärkta vägen.

A3 V UNDERSÖKTA MATERIAL, SYSTEM FÖR PROVTAGNING

Den petrografiska sammansättningen hos de fyra

grus-materialen framgår av bilaga 5. De har benämnts A, B, C 0 s v funnits

och D, varvid två delsträckor A resp A

med varje grussort (jfr bilaga 1, sid 33. Väghalvorna

har benämnts (+) resp (-), varvid den senare före

höger-trafikomläggningen varit mer belastad av grustranspor-ter. Tre prov har vid samtliga provtagningstillfällen

tagits från varje provyta från nivåerna 5-10 och

10-30 om under beläggning vid varje provtagningstill-fälle. En slumptalstabell har använts vid val av prov-tagningspunkter. Bilaga 6 ger en översikt av gjorda provtagningar. Tyvärr har samtliga icke kunnat bearbe-tas (se nedan). Proven har undersökts på laboratorium genom siktningsanalys. Hydrometeranalys har ej gjorts. Petrografiska undersökningar har utförts, till en bör-jan på samtliga prov, senare på utvalda.

Provtagningshålen har enligt besiktningen hösten 1978 varit tämligen små (foto 1) och då spettningsarbeten

även utförts kan en viss nedbrytning ha uppkommit redan vid provtagningen. Ett försök att ta prov vintertid

från tjälad väg (1) (provtagning II febr 61) fick

av-brytas. Kompletterande prov togs hösten 1978 (jfr foto 2).

Tyvärr har samtliga siktningskurvor från provvägen gått

till spillo i samband med VTI:s omlokalisering till Lin-köping. Endast en ofullständig sammanställning har

spa-rats i arkiv innehållande främst resultat från

petro-grafiska undersökningar. Samtliga siktningskurvor har härvid varit omräknade till material <8,0 mm. Petrogra-fiska analyser gjordes nämligen icke på grövre material

p g a alltför små provmängder. Mycket ofullständigt

ma-terial har funnits från provtagningar V och VI. Kom-pletta siktningskurvor finns endast från den sista,

kompletterande provtagningen hösten 1978.

A4 RESULTAT AV PROVTAGNINGAR

Graderingarna (för materialdelen 0-8,0 mm) för de icke trafikerade leveransmaterialen ("tippningsgrusen") resp proven tagna hösten 1978 jämförs i figur 1-5. Finmate-rialhalten har ökat med tiden och högre på

djupet 5-10 cm än på 10-30 cm djup. (Med

provtagnings-djup anses provtagnings-djupet under ursprunglig oljebrusbeläggning.) Finmaterialhalten har ökat mest i grus A (Haxäng) och D

(Brunflo), men materialseparationen kan ha inverkat,

särskilt för grus A. Det sägs också i bilaga 2 att

Haxängsgruset verkat inhomogent vid utläggningen. Brun-flogruset har den sämsta petrografiska beskaffenheten av undersökta material (jfr mom 5).

Den genomsnittliga finmaterialhalten (<0,074 mm) jämte spridningsområdet vid de olika provtagningstillfällena redovisas i figur 6-14. Figur 15 ger en sammanställning av enbart medelvärden. Då halterna är räkande på mate-rial <8,0 mm kan en jämförelse icke göras med BYA:s krav på bärlagergrus. Den provtagning som gjordes hös-ten 1978 omfattar icke samtliga provytor. Att variatio-nerna hos finmaterialhalten vid de olika provtagnings-punkterna varierat så oregelbundet tycks vid första

på-seendet kunna tillskrivas materialseparationen.

Sprid-ningen är dock i regel ganska liten för de tre delproven vid*en och samma provtagning. Separationens inverkan minskar även genom att material >8,0 mm icke medtagits. De provade skiffergrusen verkar även vara mindre separa-tionsbenägna än "normala" urbergsgrus beroende på att finmaterialet har en Viss kohesion som motverkar par-tikelvandring vid utspridning och under trafik (jfr VTI Internrapport nr 260).

Finmaterialhalterna (figurer 6-15) har ökat från

prov-tagning I till III (september 1961 resp maj 1962).

Prov-tagning II (februari 1962) har ej gått att genomföra.

Enligt provtagning IV (augusti 1962) minskar sedan fin-materialhalten i samtliga fall för att enligt provtag-ning VI (juni 1962) åter ha ökat. Detta gäller särskilt det svaga D-materialet (Brunflogrus) på den tungst

be-lastade (-)-sidan.

En förklaring till den relativt låga finmaterialhalten vid provtagning VI kan vara att det bildade

finmateria-let kunnat arbeta sig nedåt i vägkroppen under den för-sta sommaren. Hålrummen har sannolikt varit relativt stora i grusmaterialen från början, men successivt min-skat genom nedbrytning och efterpackning. Det bildade

finmaterialet kan till stor del ha "vandrat" djupare ned

i vägöverbyggnaden än det maximala provtagningsdjupet (30 m). En annan indikation på "materialvandring" är att den genomsnittliga finmaterialhalten vid

provtag-ning IV skiljer sig tämligen litet för proven från 5-10

resp 10-30 cm djup under beläggning. Vid provgagningar, gjorda såväl tidigare som senare, är med något undantag finmaterialhalten högst i ytlagret. En "materialvand-ring" nedåt har även skett vid det "fullskaleförsök" som redovisas i bilaga 2. Samma sak har även

konstate-rats vid andra fältförsök, t ex på provbanan vid

Tyst-berga, försöksvägarna Hällekis 1970 och Fjugesta-Lanna 1974 samt Graddisvägen, jfr mom 7.

För att på ett relevant sätt kunna undersöka nedbryt-ningen på olika nivåer i vägkroppen hade t ex

plast-folier behövt läggas i vägkrOppen på olika djup för att

fånga upp det bildade finmaterialet. Samtidigt hade dock förutsättningarna för de vertikala vatten- och luftströmningarna i vägkroppen helt förändrats, varför en sådan undersökningsmetodik får anses orealistisk.

Av figurer 6-15 framgår vidare att den genomsnittliga

finmaterialhalten ökat från provtagning IV till VI

(provtagning V finns endast för material D2+) för mate-1-, D2- (Brunflogrus) och B1+ (Haxängsgrus).

Prov-tagning VII (gjord hösten 1978) visar sedan inga större

rial D

förändringar i förhållande till föregående prov med un-dantag för material B1+ (Haxängsgrus), hos vilket fin-materialhalten ökat starkt. Inverkan av

materialsepara-tion kan icke uteslutas.

Endast grusproven från provtagning VII - tagna efter

17 år i vägen - kan i motsats till proven från alla

ti-digare provtagningstillfällen jämföras med BYA:s krav

på bärlagergrus (figurer 16-20). Material A (Tossön)

utmärks av ganska hög finmaterialhalt (i ett ytprov >10 vikt-% och något sandig sammansättning). Material B

(Haxäng) har mer jämlöpande gradering och

finmaterial-halten är hög i ytlagret (>10 vikt-% i två av fyra prov).

Material C (Näverede) har ganska sandig sammansättning, men finmaterialhalten ligger i samtliga fall <1O vikt-%. Det petrografiskt svaga D-materialet (Brunflo) har rela-tivt varierande sammansättning och finmaterialhalterna

ligger i närheten av 10 vikt-%. (överskrids för ett prov från 10-30 cm djup.)

A5 PETROGRAFISKA UNDERSÖKNINGAR

Den petrografiska uppföljningen av proven påbörjades vid dåvarande väginstitutet av I Lundström och fort-sattes av P Höbeda. Av det omfattande materialet ges blott några exempel. Bilaga 5 ger sammansättningen i

fraktion 8,0 - 11,2 mm hos grusmaterialen. För att

kunna följa nedbrytningen av de olika bergartskomponen-terna har det dock varit nödvändigt att även studera sammansättningen hos de finare fraktionerna. Av

prak-tiska skäl har det ej varit möjligt att gå under

0,074 mm kornstorlek. Uppdelningen av de olika

artskomponenterna har för fraktioner >0,5 mm skett för hand genom okulär granskning, medan de mindre

fraktio-nerna (>0,074 mm) studerats i polarisationsmikroskop. I

det senare fallet fick kornen först gjutas in i härd-plast, varefter tunnslip tillverkats. Vid okulär gransk-ning har viktprocenten bestämts, vid mikroskopisk där-emot partikelprocenten. Endast små skillnader erhölls enligt jämförande försök, särskilt för de finare frak-tionerna (figurer 21-23).

I de finaste fraktionerna kan många bergarter ej längre

urskiljas, då de till stor del sönderfallit i sina

mine-ralbeståndsdelar. Kvarts, fältspatsfragment m m har

förts till gruppen "urberg", då de förmodas härstamma

från bergarter som granit, gnejs, grönsten m m. Frag-ment av finkornig laksten och lerskiffer kan följas

längre ner i fraktionsstorlek, men bestämningen blir härvid allt mer osäker. Den petrografiska analysen mås-te därför bli alltmer generaliserad med minskande

frak-tionsstorlek.

Figurer 21-23 ger ett exempel på petrografiska analyser av Brunflogrus, varvid "tippningsgrus" jämförs med

mate-rial från provtagning III. Skillnaden är tämligen liten och nedbrytningen är svår att följa utifrån genom ana-lyserna. Det har därför ansetts nödvändigt att

åskådlig-göra resultaten av petrografiska analyser i en mindre vanlig form, nämligen genom summakurvor för den enskil-da bergartskomponenterna för sig för att losskOppla dessa från sitt inbördes sammanhang. I en konventionell petrografisk analys blir nämligen summan av bergarts-komponenterna i en viss fraktion 100 och om t ex någon komponent minskar i en större fraktion p g a nedbryt-ning blir de övriga automatiskt överrepresenterade. Från summakurvorna kan avläsas hur många Vikt-% av en viss bergartskomponent som ligger på de olika maskvid-derna. Nedbrytningen av en bergart yttar sig genom att dess summakurva flyttar sig mot vänster i diagrammet

mot finare kornstorlekar.

Den petrografiska undersökningen påbörjades först på* samtliga prov, men den mycket stora arbetsinsatsen

gjorde dock att slutligen endast det svaga Brunflomate-rialet undersöktes. Förändringarna var dessutom mycket små för de andra grusmaterialen av bättre petrografisk beskaffenhet. Figurerna 24-36 ger exempel på hur summa-kurvorna för bergartskomponenterna i Brunflogruset för-ändrats från det levererade gruset ("tippningsgruset")

till provtagning IV (material från.5 10 cm djup). För

åskådlighetens skull har det mikroskopiskt undersökta materialet <O,5 mm även inritats i diagrammen med

10 gångers förstoring av vertikalaxelns skala. Det

fram-går av figurer 24-36 att summakurvorna för kalkstenen har tämligen likartade förlopp, vilket tyder på mycket liten nedbrytning. "Urbergsmaterialet" har ett mer oregelbundet förlopp, men den ringa halten av "urberg" i gruset gör resultatet osäkert. Summakurvan för ler-skiffer har däremot tydligt flyttats mot finare frak-tioner, något som visar att nedbrytning ägt rum. Ler-skiffern sönderfaller dock sannolikt i hög grad till finmaterial <0,074 mm och så fina korn påverkar icke den petrografiska analysen.

Skiffern i Brunflomaterialet utgörs enligt figur 23 huvudsakligen av lättspaltande alunskiffer. Nedbryt-ningen av denna bergart bekräftas även av en

iakttagel-se vid den petrografiska undersökningen. Alunskiffer?

fragmenten i "tippningsgruset" verkade nämligen mer kompakta än vid senare provtagningar och var dessutom överdragna med en "rosthud" som senare mer eller mindre försvunnit i vägen. Partiklarna har tydligen blivit

tunnare genom uppspaltning. Fraktionen 1,0 - 2,0 mm jämn fördes genom vägning och samma antal skifferpartiklar var ca 25 % tyngre i det levererade gruset än i

materia-let från provtagning III. Förändringen har således skett

på kort tid i vägen och beror sannolikt till stor del på frostsprängning under den första vintern. Motsvarande

iakttagelse har även gjorts med bärlagergrus

innehållan-de metamorf fjällskiffer som nedbrutits i väg 375 (jfr VTI Meddelande 126).

A6 SLUTSATSER

Undersökningar av nedbrytningen hos bärlagergrus för-svåras i hög grad av den oundvikliga materialsepara-tionen. Det bildade finmaterialet verkar dessutom ha vandrat nedåt i vägkroppen, huvudsakligen under den

första sommaren.

En viss nedbrytning kan konstateras av grusmaterialen i provvägen, särskilt av Brunflogruset som innehåller hög halt skör, lättspaltande alunskiffer. Petrografiska

analyser har åskådliggjort nedbrytningförloppet på ett

otillfredsställande sätt. Endast alunskiffern har tyd-ligt anriktats mot finare fraktioner, medan övriga berg-artskomponenter förändrats lite. Endast material

>0,074 mm har kunnat undersökas, men särskiltskiffern sönderfaller till finare beståndsdelar.

Jämtländska skiffer- och kalkstenrika grusmaterial kan vara av ganska olika kvalitet. Brunflogruset har t ex medtagits som jämförelsematerial tillsammans med ett grusmaterial från Handog vid undersökningen av skiffer-material från Graddisvägen (väg 375). Det senare gruset,

som innehöll kalksten och mestadels kompakt lerskiffer

(gråvacka), var väsentligt mindre nedbrytningbenäget än Brunflogruset (VTI Meddelande 126). Tyvärr har inga ob-servationer gjorts av vägens tillstånd före BG-förstärk-ning. Enligt uppgift har dock oljegruset skadats efter kort tid. Den med 20 cm tjocka bituminösa lager för-stärkta vägen har inga skador. Det svaga Brunflogruset har även medtagits i försöksvägen Fjugesta - Lanna, var-vid krackeleringar uppkommit efter kort tid i den tunna beläggningen (VTI Meddelande 162).

A7_ REFERENSER

Höbeda, P., Bünsow, L. Nedbrytningsbenägenhet hos

bär-lagergrus » resultat från laboratorieförsök. VTI

Rap-port 140, 1977.

Höbeda, P., Bünsow, L., Runeborg, Å. Skiffermaterial i olje- och bärlagergrus - undersökning av Vägskador på Graddisvägen. VTI Meddelande 126, 1978.

Höbeda, P., Bünsow, L., Viman, L. Försöksytor Fjugesta - Lanna 1974. VTI Meddelande 162, 1969.

Höbeda, P. Försöksväg Hällekis 1970. VTI Meddelande 164,

1969.

Höbeda, P. Nedbrytningen av bärlagergrus genom

byggnads-trafik - undersökningar på provbana år 1974. VTI

Intern-rapport 260, 1976.

Höbeda, P. Provning av svaga stenmaterial till vägars bär- och förstärkningslager. VTI Internrapport 80, 1972.

Höbeda, P. Vattenkänsligheten hos bärlagergrus. VTI Med-delande 121, 1978.

Knutsson, G., Lindén, A., Timje, H. Grustillgångarna i Östersundsomrâdet. Sveriges Geologiska Undersökning.

Rapporter och meddelanden nr 6, 1976.

Lundqvist, J. Jordartskarta Över Jämtlands län. Sveriges

Geologiska Undersökning. Ser Ca nr 42, 1969.

STATENS _

,

__

:ååa?a(ê;l

'

sid. 14_

VÄGINSTITUI_ 0 A

UNDERSÖKNING AV STENMATERIAL e

*#4

GEOL.AVD.

.

.

-

;

Förslag till prOgram för försök med stenmaterials

nedkross-ning i väg. '

âed utgångSpunkt dels från de riktlinjer för

rubr.

undersök-ning som uppdragits i väginstitutets skrivelse G 172

30.6

och VoV skrivelse B 023-61180, dels från en besiktning av

aktuella platser företagen av 1:e vagingenjör Gemmel och 1:e

forskn.ingenjör Freden den 11.? får väginstitutet föreslå.

nedanstående försöksprOgram.

'

Sxfte

Försöken upplägges så att stenmaterialets nedkrossning

(detta begrepp tv. odefinierat) bestämmes som en funktion av

följande faktorer:

l. Materialets mineralogiska sammansättning

2. Materialets bearbetning (krossat, okrossat)

3. Tiden

'

4.

Djup under.ytan och ev. beläggning

5. Trafikens storlek

Beteckningar: Utöver sedvanliga beteckningar har följande be-grepp använts,

Provväg = del av väg där ett eller flera försök pågår

Provstracka

= 'del av (prov)väg där 21: slag av försök pågår

PrOVpunkt = punkt (liten yta) därCunderjvilkenjprov tages ?rov = upptaget material el. dyl.

Provtagningr Proven måste, på grund av det tämligen grova

ma-terialet, vara ganska stora, omkring 5 kg. Proverna upptages

medelst grävning. Varje prov bör helst omfatta endast en nivå.

Av praktiska skäl görs denna "nivå" 10 cm tjock. Den benämnes

efter sitt medeldjup. X§E_proverna skall tagas beskrives

un-der reSp. provväg.

För att minska inverkan av variation i undergrund, trafikens

hastighetsfördelning etc. bör prOVpunkterna tagas så nära

varandra som lämpligen kan ske.

Samtliga prOVpunkter skall bestämmas till läget redanvid för-sökets början. Bland dessa punkter skall sedan punkterna för

varje särskilt provtagningstillfalle utväljas med någon

STATENS

4

,

:

Bilaga A:1

alá' 2.,

VÃGINSTITUT .<

<

Slå 2 >

GBOLOAVDO 4

häftig slumpmetod (ex. tabell med random numbers)

När_så_är möjligt bör prov även tagas från materialet i Sema

band med utläggningen (minst 3 prov ä 5 kg från varje lass).

Vidare skall prov tagas från reap. grustag.

Provväg nr 11 Brunflo

- -a--w *em

Benämning: Brunflo-_W

Belägenhet: Efter vägen Brunflo-Sveg, nära Haxäng. Närmare

angivelse senare.

Provväg anordnas på del av nybyggd väg enl. skiss nedan.

Ma-*terial i överbyggnad från Brunflo grustag.

Trafiken (tät, tämligen lätt) uppdelas så att

försökssträckor-na bilda tvâ, trånga filer varigenom fordonens rörelse 1 sida

led fixeras. ' \ --T-< --< 7 I 1 J m i -.-<| --<>--<Å,\

b I

4.; .-\ :co-a A31? Fbrowngütrabná

Försökssträckan belägges hösten 1962. Antal

provtagningstill-fällen 6 och vid varje tillfälle tages i 6 prOVpunkter (3 i

i

varje fil) med 4 prov med djupen 5,15,25 ooh 55 cm i varje pune;%

Totalt antal provpunkter 36. Med 1 m avstånd mellan punkterna

blir sträckans minsta längd,l9 m. Sträckan göres förslagsvis

30 m. '

Provvägen ger totalt 144 prov

Deva

'

»

n -

sid.

.STATENS *** 4 .Bilaga A:1- 3

-VÃGINSTITUT :« _.J

_-

Slå 3' i'

GEOL.AVD.

<

:

'

"

fUttagning av prpvy,

U U [1: 025m

ETC

11 m'

*

'p

5 m'

U U [U 05 U!

V?

V

L-aJ l m . 11 m

Provväg nr 2; Lillängenhl961

'. '-1

D = provpunkt

IF

-"

mL.

.-Benämning; Lillangenm 1961

Belägenhet: ;id ijéünvägen, ' sektion; 3/020 - 3/180

Trafik: Tät, tung

Syfte: Studium av grus från 4 nedan angivna grustag under

så lika betingelser sem möjligt.

Material tages från

A. Näveredâz B. Haxäng C. Tossön D. Brunflo

Materialen inlägges 1-8 rutor enl. fig. Inplaceringen av ma-terial enl. slumptabell.

Inplacering av material 1igk*w» w\<\ : \ - ---<>--é>-_-:>--= 5 m " B C D B D . A' (3 A ___< = vag-_*_ """" '_" "'_""""'__"'_ bock 5 m 2 ...t ;2 ;1, \ 30 m. ' =: 5 8x30=240 m Uttagning av prov

U U [1305111

ETC

3 l m

U U mmm

. 4 7 . I i 2 a t

L._al

L:

1 m 11 m lL _ VTI MEDDELANDE 165

4

'

.83â44

. STATENS

.

j._

Bilaga A21

VÄGINSTITUT_ a

I

_ _Sld 4

- GEOLyAyD;

e

*'

'*

6 provtagningstillfällen, 6 proqunkter per ruta (varav 5 g

per fil) och tillfälle-och således_36 proqunkter per ruta,

vilken alltså skall vara > 10 m. Vid gränserna mellan

rutor-ena kommer ofrånkomligen en viss blandning av materialen att

ske, såväl vid utläggandet som under trafikens inverkan.

Det bör alltså finnas ett tämligen stort område kring

grän-sen där prov ej tages; Rutans längd sattes därför till 50 m. "Provsträckans längd 8x30 = 240 m.

Totala antalet provpunkter'Bxöö = 288. Proven tages här

endast på djuPen 5 cm och 25 cm. Totalt antal prov = 576.

Provväg nr'ölgRödö k:a

Benämning: Rödö I . r

'Belägenhet: Vägen Rödö kza - Mjälasundet

Trafik: ? i

I

_

'szfteá Studium av grusets nedkrossning under beläggning.

I detta fall kan trafiken ej dirigeras under försök5perioden

*(kanske >10 är) varför inverkan av denna blir-ojämnt och

framförallt oberäkneligt fördelad över.provsträekans yta.

Antal provpunkter måste därför bli jämföreslevis stort. Vid

bestämningen av provpunkternas läge har SV:s undersökningar över fordonens sidoläge utnyttjats.

-

l

Prov

Prcv !

_{Profil över väg. Bredd 7 m;+ l m}

4/4 _ vägrenar X

.

,

l

.

,,

.

.

'*I*5:§*I*57§m| Man kan rakna med att inom det

mar-'

kerade området kommer >75% av

for-1

1

1

.

1

\ donshjulen att röra sig (vid

bar-"Proqunkterna"-bör utgöras av parallellepipeder 0,5x0,lx

0,1 m med längsaxeln tvärs över_vägen.

Per/provtagning 5 pIOVQunkter med 4 prov på djupen 5,15,25

och 55 cm i varje punkt.

Under 10 år

kan man räkna med 30 provtagningstillfällen. Såle<

des totalt 150 prQVpunkter och 600 prov, varav ungefär 100

prov under första åreta

'

VTI MEDDELANDE 165

STATENS

A

.

Bilaga A:1

Sid. §4

VÃGINSTITUT

<

_

-

Sld 5

GEOL.AVD.

'

*

'

Provsträokan_skall vara minst 38,5 m, säg 50 m.

. - .av

Provväg nr 4lgTossön

oem

Benämning; Tossön

W

Belägenhet:Vid infartsväg till Tossö grustag

Trafik: LaStbilar till och från grustag

Elfte: Bestämning av nedkrossning dels hos naturmaterial,

dels hos krossgrus vid tung, långsam trafik.

i \.

Försöken anordnas enligt nedanstående skiss.

1 I 1 4 4 1 4 1 1 A 1 J 1 A ,//r/I //x///J/ ///_////, 13m ",2/ / gir, /A I I I 7 *F I I 7 I I IV I Naturgrus Krossgrus

Ae 20 m

20 m

;4 _.. < 'á '

Materialen pålägges till 50 om tjocklek.

Prov Prov Profil över väg. Prov tages inom

.,?FZ>\

det markerade området. Avstånd

ggg: 1,4 gikgfm mellan proqunkte-r (i vägens

längd--I

5 I

riktning) l m.

m

.4 L i.

* 7

Per provtagningstillfälle 5 prOVpunkter med vardera 4 prov

på fjupen 5, 15, 25, 55 om.

Totalt 10 provtagningstillfallen och således sammanlagt

200 prov.

Sammanställning

Provvêg Antal prov

nr

Benämning

Första året

totalt

per tillfälle

l Brunflo 144 144 24 2 Lillängen 576 576 96

5

Rödö kza

'100

600

90

4

Tossön

200

200

20

1020

1520

VTI MEDDELANDE 165

*äáäg

\ J .'\\ 1 A I I I; » ?I .\ /\ \ _ V ' '> ' A .N ._ , , I V,

1--

ms - « W?

' -- *i .U /\ \ V/. V w" *\ \a\ ;AL /\ :Zl . . 4 4_V.. ___.._{_} / '.L 3 .-i nu: 0 A ! _- 'r" § _21 _ " v _'Kirk/4:9-1 am_,,

ggr_ ? 7;

3'

.BL .ll -" z ' \ få-az: 1,. _+*åé/ I /'2k l

i

_-tlj \:\\ l I\ \\ _Q o '0

1-,._.

, .HI/I_.Vil

__ *MB_{s; 34%}I/ _{m: / AE *34 .3.5* -,-..-}5 \ Ng. _ Ae / x' \ J V I __ _ a .' 1:, r \\ * 2-1 .i :- ,^ \ '5 mun/'fr/*fâ* 4.- ! L x \ - 32:-" ° 2: J . I _- .\ ._. ' 33-, /ç/ '1.1.1 I ' n: g? T'I "3 -E -4 2/4 ' ,. z-Dé-+,_-.1*:;_-")(( 'F .2a ' v'* u \, ' ',L\ _4 " -IIC / 3 -*åwñma'* a , //á///f/ C*33 \ <9 Vw-:- ans-1;" ° // 'ilj-"o : \ §25' ' i " :s: /_4/ //// 4 0 *E*-413 :_52 I

gu,_{. l, _1} _

2=/ _g-L .Å- Ä\ Å\/,'E \

. ' i 'I/ _, I A \ ' *_nt-4' * ..o i; I *§\^ _ i \ \ _\_L/.'\ '2-.*T i I '' *w . ' - . . If* AL , _.çl.. . _ l 4-' "4-' ' . 5\ . "\ 3. Vi I \ \, \ : I\_A4 2 l 4 ...á :4,4 1 ;6 ;1- _gi-_74,

'"nl

W

%>

2» k >F

,.M

4;W v.

»W

.

1%.

..

..,,

:§6 W

I' & - . y ': ' g 0 'K' pâ-'I 4 l. , '/1//// I x. ' -' " °ê=zl 7 V

.1

_\ ,.1* ,\ xV \\ , ' 0 " A \ \ / l

('14 _E

\ \ . \ ., Mk . \ xg ç Ne ? . \* ; \ '* .x 7 _ _. _ N M . R 4 . \ I ? r \ \ «^ , \ . 4 r' th . / _ \ ,IA . fx ., d . , I \ ' ' \\

4 LZL { '

o 5.:. » 4 ;W x ,, - _ | r ,, V . \ /\ ,_0-{ C I '0 ' *i4 1 \V I i k ''1 4.*- *54 *1. I I. \' ,LL'L I i \, .Jr-*_5-4 '; . w \ . p. 1)' ' . . 1 . , ."rz ,. 1 *H v*-n «_{_ , ;7/2}s. -_{. 00? Vl\\j\'.'.,}A:

O . .2... Å , á/'juåéâf///LIH :' 81,9 \. åjâf/çc , 0 "7 ,-\4 . "I-.'.. 1 Skala 1:50 000 0 L L E 2 9 l

'_ 'r Ã/ Husuvu FW'V '

, ,,_ A _ M_ .- i _ \____ .. s

: Gébgrafi,ska läget av. pr'OWäâenLj-nängen 1961

Tärna

343

\.

361

':

-

'i

* 4 . 4 x 94 Rusks

mmm . . *I'Vç'-_{. J97 øüñwü'dms}'ggr 5%'pr _.,1 ...It_{.vv ' /, S i.}I -L, www..I 1 L . _, _._r _ Mimi* *:s

him' /r l ,.4 N: uni.v M'" a -A, ;Ewy/,Mumth W. 77 I '. av, i _ .7. ,

Ljusb'eh'mb* - 4-103 i.' Ä'j-w..;Lmk\§_-u,åj/'If{âå'lå'..-5,1 (Hbg_{.2 uu., . W . . ,}§7 z :7- - ä

: ^ <: 7 - .r , 1 P 35 47:4*.Å \ -.\\o»,_;2 - _{'4: 5='- _1375:5"}"4-2,, ;må 'rå-#*'* ;råge-ev' *"r . ' H \.. _{f 52.. .. _aa-*ss *M}t . |.'. . .r '-. , 'lr.ll l 7' l,./,,, .

_ \. - . g. - A_=?.

-_= *ile Gemzar*\ . \ ._7._*We-M*

- åh

1 . 5 . " 1 ' . L . . A . .

Af: . L 4. á \ ,t ._ .xäjá(*sttti='..5; Å *_ ' rf \. *v r". i 4 _ -w *3 T? '1' o )

*f f... .ga-...Ii'Olla Hede / 315 ä

9991-'-Bilaga A:4 sid 1 (2)

Angående provväg (3/020 - 3/l80) på Stugunvägen.

8 x 20 m = 160 m Teoret. .LA 20m* 20m :WL: 20m TL: 20m;_1L= 20m_T 20m* 20m % m

J

F'_ I I +

OJsund

_'

_{Stu un}

1

Bl

CL

___P_l__

Bz;__22____fi1.___ 22,_7L-A2_._19

_ 1 - - _ I ' ' I

L

"

_l

_i

I Verklig

21m

20m

_lm

_20m

_.

_22m

_.

_mått

0 F: 16 m =% 3/020 _3/180

Grusfyndorter: A Näverede C Tossön

B Haxäng D Brunflo

E]

E]

'

EJ

EQ

5-13 m I

lllllllll

;

Illllllll

B _{l C}

1111111111

:1

Illilllll

_._ - _______.-_-- l- _

IlllIIIII

;

lllllllll

l

Illllllll

I

IIIIIIIII

6m 8m 6m 6m 8m % :i: 1' al; jjl

E]

E]

[E

EE

Provområden är utmärkta med träpålar, ett i varje hörn av varje område, 5 - 15 m från vägkant enligt ovanstående skiss. Träpålarna,

2" x 2", är rödmålade på toPpen och märkta Al, Bl, 0 s v.

Bilaga A:4 sid 2

Grusskiktet är 80 cm tjockt och 8,5 - 9,0 m brett.

Nedanståendeggrov är tagna då gruset avtippats och innan schakttraktorn börjat utjämningen av gruset.

Proven är tagna slumpmässigt.

18/8 -61 1 Bli 22/8-61 26. A11

2 812 278 A12

3. B13 28. A13

4 B14 Gruset skiftar 29. A14

färg fr; svart _ .

5 B15' t. brunt. Orsak: 23/8 61 30' AI5

6 B16 Ras i gropen 31. A16

7. A21 32. D11 A22 33. 012 A2 34. D13 .10. A24 35. D14 ll. A25 36. D15 12. A26 37. D16 21/8-61 13. C21 38. D21 14. C22 39. D22 16. C23 40. D23 17. C24 41. D24 18. C25 42. D25 19. C26 24/8-61 43. D26 22/8-61 20. C11 44. B21 21. C12 45. B22 22. C13 46. B23 23. C14 47. B24 24. C15 48. B25 25. C16 49. B26

Anm. Haxängsgruset var tämligen inhomogent.

30 m provområden hade varit att föredra. Nu hände det att

grus från en fyndort tippades på ett redan lagt grusskikt från en annan fyndort, varvid risk för sammanblandning uppstod.

Bilaga A:5

Petrografisk sammansättning i fraktionen 8,0-ll,3 mm i "tippningsgrusen"

A. Näverede Vikt-%

Pyritförande hornbländegnejs, kvartsit mmm- 32

Kalksten l8

Kompakt lerskiffer 50

B. Haxäng

Gnejs, kvartsit, amfibolit m m - 46

Kalksten ' 40

Lerskiffer + något alunskiffer 14

C. Tossön

Gnejs, kvarsit, amfibolit m m 8

Kalksten 34

Kompakt lerskiffer:.något metamorf ' 58

D. Brunflo

Gnejs, kvartsit, amfibolit m m 6

Kalksten . 46

Alunskiffer 40

Lerskiffer 8

Bilaga A:6

Översikt över provtagningar. Provväg Lillängen.

Provtagningstillfälle l VTI MEDDELANDE 165 2 3 12/9 11/2 1/5 6/8 25/6 20/7 1/6 23/8 7/6 13/9 12/2 4/5 8/8 27/6 23/7 4/6 26/8 10/6 1961 1963 1964 1965 1965 1966 (avbruten)

Vägen belagd efte 5:e provtagningen

Bilaga^Az7

Översikt av provtagningar och genomsnittliga finmaterialhalter (räknad på prov <8,0 mm). Provväg Lillängen 1961.

Material Prov-_ Provtagnings- Ptovtagnings- 'Vikt-Z Ptovtagnings- vikt-Z

yta datum djup <0,074 mm djup <0,074 mm

(cm) snitt (cm) snitt

Näverede _A1+ 61-08 tippn. - 6,3 - 6,3

"

"

62-05 grus

10

9,7

30

7,8

"

"

62708

10

5,2

30

5,0

" " 64-07 10 9,8 30 8,2

" A2+ 78-09 ytlager 9,8 bottenlager 8,6

"

A1-

61-08 tippn.

-

6,3

-

6,3

"

"

62-05 grus

10

9,2

30

8,2

" " 62-08 10 5,7 30 5,4 " " 64-07 10 9,4 30 8,3 Haxäng B1+ 61-08 tippn- - 6,5 - 6,5

"

"

62-05 grus

10

12,0

30

8,5

"

"

62-08

10

7,2

30

6,2

" B2+ 78-09 ytlager 18,3 bottenlager 13,8 " Bl- 61-08 tippn, - 6,5 - 6,5

"

"

62-05 grus

10

6,9

30

8,2

"

"

62-08

10

6,2

30

7,2

Tossön C1+ 61-08 tippn. - 6,8 - 6,8

"

"

62-05 grus

10

8,7

30

10,4

"

62-08

10

6,6

30

7,0

" C2+ 78-09 ytlager 11,4 bottenlager 10,1

"

01-

61-08 tippn.

-

6,8

-

6,8

"

"

62-05 grus

10

9,0

30

9,9

"

"

62-08

10

6,4

30

6,5

Brunflo- D2- 61-08 tippn. - 3,0 - 3,0

grus"

"

62-05 grus

10

7,7

30

8,3

" " 62-08 10 8,5 30 6,8

"

"

64-07

10

14,4

30

13,2

" " 78-09 ytlager 10,1 bottenlager 15,6 " D2+ 61-08 tippn. - 8,0 - 8,0

"

"

62-05 grus

10

15,4

30

10,4

"

"'

62-08

10

10,8

30

9,3

"

"

63-08

10

12,8

30

9,4

"

"

64-07

10

12,5

30

11,0

" " 78-09 ytlager 13,5 bottenlager 10,9

"

01-

61-08 tippn.

-

8,0

-

8,0

"

"

62-05 grus

10

9,4

30

8,7

"

"

62-08

10

7,5

30

6,8

u

n

64-07

1n

16,4

30

12.6

V T I M E D D E L A N D E 16 5 F i g ur 1. (f ör p r o v 4 8, 0 mm ) J äm f ör e l s e m e l l a n s i k t n i n g s k ur vo r a v N äve r e d e g r us r e s p . b o t t e n l a g e r vi d p r o vt a g n i n g V I I , fr ån " t i p p n i n g s g r us " o c h yt -0. 07 4 0. 12 5 0. 25 05 1,0 4 5,6

8

'11.3

16

20

32 33 64 .-å Posserande mängd. viktprocent fx) C:) __-l--q ;7:155FE LA) (I)

8

o

_..- .-LJ1 (7\_{(I) (I)}\1

._L

E3

8

u:e:19:rag [Illlllll

\

IIIIIIIII lIIIIIIII Illlllrll Illllllll Illllllll IIIIIIIII IllIIIIII III1]III|

:l ir f A l; li i l t l n k I lllllll _

_..-Illllllll [ITIITIIl TIIIIUTTI III11IIII

--L-_ r1II|IIII u-L-'H IIIIIIIII _-L-d IIIIIIITI __L_g__L_i_ |1111r111 I I II I[I\IIlITlIII]

\

'IIIIIIII lllllllll IIIIIIIII IIIIIIIII IIWIIIIII IIIIIT1II IIIrIIIII

|IIIITII1 ....L...1 III*{:::::

\

IITTIIUII _-L-n

Å

IIIIIIITI ....-oLu--q lllllllll __L_u Illllllll -_L_-IIITllIII --L-T IIII|IIII ....L...-IIIIIIIII _nunqu ,-l i T 1 l f t l c

IIIIIIII1 IIIIIT111 IIII]T\(LI INN..N

\

\

ITIIIIIII

IIIIIIIII

\.

I1II|IIII IIIIIIIII IIIIIITII IIIIITIII

I

Illllllll [Illllllll IIIIIIIIUl [ITTII [Il IIIITI IT

N

__- IIIIIIIIIJ

Na

I1YTlf1III [IIIIIIIIl IllllflllI IIIIIIIII .Ita-Luna Irrllllll _...L_._.a IIIIIIIII _-L-_ IIII'I T i f p r l l IIIIITTIT

ä

..._l.r1. rf (D IITT] III ;<1 IIIIIIIII m1 '

W

%

IIIIIIIITIIITIIIT1 .-

..L...-\

IT1I|1III IIITITITI lllllllll 'III't.g 11

rus 111151 *_J [D L!) (D tj llrlllån H

IIITIIIII II1IIIIII IIIIIIIII IIHIIIW

I IIIIITITI :_L-_ h-O H lTT1IIIII nun-_L_< IIIIIIIII _-L-_ Illllllfl --L&J\-*_J IIIIIIIII -L_-1 llIllllll ..-L-.nv-IIIIIIIIl __L__ TTITITIII _-L_q IIIIIIIII IIIIITIII .-4 _mL-»n _-4 .-4 3 T_ W[ i I IIII]III| -o --. nu på TIFIIIIII IIIIIITII

I1TTIT171 IIIIIIIII IIIIIIITT IFIIITTTI

Illllllll IIIIIIIII ll'llIUTI

q .-1 0-1

<2) 1 06 G r o vm o 1 0,2 Me li an sc md G ro vs an d Pin gr us (3 06 ' A; :1 L* (S Gn mg ns 20 I'I C IV' B i l a g a A s i d 1

(2

6)

8 Pr ot ok ol l

Q m w Q us Q 3 F i ur «2 . 4 L: E: _Q S 10 (f ör p r o v 4 8 , 0 mm ) 4_ J äm f ör e l s e m e l l a n s i k t n i n g s k ur vo r a v H a xän g s g r us 56 re sp . b o t t e n l a g e r vi d p r o vt a g n i n g VI I.

8

'11.3

16

20

32 fr ån " t i p p n i n g s g r us " o c h yt -53 64

NI' 3 h. i (LOU-*04 l , med D , i l

Posserande mängd. viktprocent

UU U1 0\ \I (I) \0

:få eg; (2) (I) (2) (I) (I)

.1--..L a _ _ p . a _ . u _ . . . u u _---5mma__ .. .. .. ..

0.06

100

«*

IITTTTI I T1! Tf\ rll11111| IIIIIIIII IIITITIII IIIIIIIII Illllllll IIIlllIII IIYT]IIII lllllllll

|I|1|III\ IIIII Il II||IIII lllllllll IITllllll [TIIIII1I IIII|I1II IrTr]IIII Tll1[lfll I|II[I|II

IIIITIITI I IIIIlII III [III lllllllll Illllllll IIIIIIIII IIII]IIII Illllllll ITIIIITTI IIIIlllll

s L ?i f :a [ 1 2 ta l?

\

[IKT11III IITIIIIKQ IFIIIII l TTITIII IIIJIIIII ITIIIUIII IIIIIIIIl lllflTTIF Illllllll IIIIIIIII

*

IIITIIIII Illllllll II1I]TF\L Illllllil*!11(l:::: IIIIIIIT' I'lllilll IIIIIIIII IIIIIIIII IIITI11II

\

\

\

I I J I

'IITITKIl Illllllll ITIIlllll lllllllll

I 4 ? I T F {I I T {

//

\:n :TIK 5\ \\ I I I 1

IIIIIIIIl [IIIlIIll Ifllllllf II1IlIIII

_ h -. -. _[II I 'R

\

llrrlflll [IllllflT Illllllll IIIIIIIII lill'1lll lill] lll IllIlIIII [11{:iå Illellll IITTIIIII

u... 0--1 Å

__L_a

rêa (13 *<3 F*x\\\\\\N

0 d' '

rg.

Illlllfll IIITIIIII II1I|IIII II|I||II| IIIWQJIll Illquill [Ilpfllll IIIII1III IIIIIIIII IIIIIIIAE

*U m

3 a v

0 (D °

*U H

*1 CD

lllllllll lllTlllll IIIIITTTI IlllliIll I||Iq)l1l lelqn111 111111III IIIIfYIII IIlI[lIlI lrIrlllrl

Z-L--_-L-g--L----L_--_g_-__g?a__h_-_-L___-L T_-LÄ:H

T ox

[FITT1III 'Illlllll IflelIII ITII'IIII IIITIIFII TIIIIIIII IIIIIITTI Illllllll lllllllll IIIIIIIII

( S ål l l l i L t e n l I s i i ? ! Is an al .no-1 i 3 ö r--c .0-1 r 1 r-q .II-1 _'0 r_-l I _.N 1

Pr ov O 0 G r o vm o Me il cm sc nd OJ QS B i l a g a A s i d 2 a n xm d 2 8 Fin gm s 6 L Gr ovg rus 20 _Pro tok oll

0, 07 4 F i ur 3. V T I

'0,1

25

re sp .

(f

ör

pr

ov

48

,0

mm

)

0,2 5 J äm f ör e l s e m e l l a n s i k t n i n g s k ur vo r a_v T o s s o n g r us 0,5' M E D D E L A N D E 16 5 1,0 4 b o t t e n l a g e r f r 0.g Cl 4 4

5,6

8

'11,3

16'

20

32

n

"t

ip

pn

in

gs

gr

us

"

OC

h

Yt

-vi d p r o vt a g n i n g VI I. 50 64

-t N w 8 8

-... . . k . . _ . u . . . _ u _ _

-..ME-EEE.-IIIIII Il lllIIll I1IIIITT| IIIIlIIII IIIIIITYI IIIIITIII IIIIIIIII IIII|1III IIIIIIITI IIIIIIIII

IIIIIII I I IIII IIIII1III IIIIIIIII lllllllll lllllllll lllllllll IIIIIIIII IIITIIIII Illllllll

I F l l : I S X I l I T t H _{_-L_ - lm_-L_-_-L_---L____L___-L_-__L_H--L-.__L_-} 0,2

UHF"I TIII Il\§ IIIII1ITI IIIIIIIII FTI1IIIII IIIIITIII IIITITITI IIlllllll IIIII'III IIIIIIIII

IIII|T1II III [III Il [II Illflllfl IIIITT1I] IIIIIIIII IIIIIIIII IIIIlIIII Illllllll IIIIIIIII

\ k

II1I||ITI IIIIlIIII IIIF*{1:; II IF§{*IIIIIIIII IIIIIIHI IIIIIIIII lIIIIIIIT IIIIIITTI IIIIIIIII

\\

l I I l I I I

ITTTITI T1ITIIII| 'IIIIIIII IITWIIFII [1111 1 I ?(L\ ITTTIIIIl IIIIlllll Illllllll Illlillll l

ITIIIIiTI IlIIIIIIl IIIIITIII IITVI'III IIII III [ITIIIIII ITT* III' Ill Kllll::::Jll1111111

-- -+

0--L_nu-Ln-_a-L___-L_no--;g_-1_- -rá-_H_wh_ L .__1 L...Arg 1

'U F*

kr* flgälflll I|III|IIT l'lll'l'l II'IIIII

(D [fillllll III7111TI lllllllil llfllllll lIIE§|1I| 'r

rt. %§HI 5 F1 m LQ IH 0.6 I K i il 31 Ã1 ([ 2 A I I Fingrus B 0 6 I I i T* 1 L H »1

IIIIIIIII [IIIlIIII IIIIIIIII IIII'IIII

I T W r ||a T n l i LQ H 5 nuprn nnprn I||I|1nl Ilnllnl mng

_ _-L___-L__-_L___-L;:-J 1-L----L_g__L_4__L_-- r__ O\ _ _ 'R P' E 20

IIIIIII1I Illlll1ll |IIIIIITI IIIIIIIII I|1IIIUII llllllfll II1I'IIII lllllllll IIII|III1 'IFIIITII

L_ .-»1

Pr ov G r o vm o Me ll an so nd ü;s i d 3 B i l a g a A Gr ovs on d 8 Gr ovg rus Pr ot ok ol l

0. 07 4 F i g ur 4 . Q us

(+

)

Q 5 re sp . b o t t e n l a g e r vi d p r o vt a g n i n g VI I. P r o v fr ån V T I M E D D E L A N D E 16 5 s i d a n . 0.5 1,0

(f

ör

p

r

O

V

«8

,

0

mm

)

4 J äm f ör e l s e m e l l a n s i k t n i n g s k ur vo r a v B r un f l o g r us 5,6

8

'11.3

16

20

32 fr ån " t i p p n i n g s g r us " o c h yt -KD 64 NlJn, I mun-»04 x , maa » , u n Passemnde mängd. viktprocent ._8

<3

8

B

8

8

8

8

8

8

8

8

...ha-- *moi--un 0.06

an II I III lllllllll ITHIIHI IIHIHTI IIHIHII lllllllll UIIIHII Illlllllf IIHIIIH

[IHF H I HH lllllllll IIUIIHI HHIIIU FIFTIIHI IHIIIHI IIIIIHII Illllll HIIIIIH

G r o vm o I r I T F f H I H H n ..-L -_ L ___L_.g__L..._.L..._L....T....L..._.._L.._....L...L... 0,2

HHIIH\ HI lllxlllllllll IIIIIIIII IIIIIIHI HIIIIIII IIIHH IIIIIIIH TTIIIIIW IIIUII

\

urqnu nlu I ni nu nupnt null! nlqrnl HIIPIII HITIHII unlnn Illllllll

\\

Illllllll IHIIIIRHllllwluwllnlllu IIITIHU IIIlHIl rmpn IHIITTII IIIIIIIII

\

l

l l J

IIIIIUII IIIIIHH Illllllll IINQ*

Y I T ? Me ll an sc nd 0.6 . -_L_-4 I I L 5 Grovs an d X I ÃI H I H T

/A-1 l i J I N

IIII IIITI] IlIIlHH Hill IIIIIIUI IIIIII111 i

[rl1lilll Illll|ll| lll'Illll Ulrlllll 'IHIIIII' I'llltrll I'llN l 1I|1II|IIII|IIIlII||

K: \

Ft' ...

.--154.. ....L..., --L_-_\_L\ __L..." 4 m

DJ \

ka

'Il'mll |I|711||1 'Iillllll III'I'I" IIIIIIII H [I I Fi ng rus B U o ät e â

ti

:_L_-_-L_---L_r-_L_l i l 4 |F i I L a g i _ -. -0

-IIHJITII lllllllll Irrqlnr IIHIHH

I i ; I T T a n g n s l a g e r Illllnl1|ITIIHII IIIIlIIII lllllllll __-_-;-_ -_ :

- _HIIIHH 1111! IIII'IHI HHIUH ITI'IHII

g r us : "'1 I ...I ! i _-4 __L_'-.._L-a ....L..- ..-Law -..L..__.J 8 0--H W L-o 61 I ä -n

HITFHI 1UIIIIII lllllll" Inrprn [THIHII TUIJHII Hlllllll IHIlIIH IIIIIIHI "HPI"

_- 0-4 ._l.. 0-1 .-...m F, o. ...q

Pr ov B i l a g a A s i d 4 8

Pro

tok

oll

Nr3h. U) C) (I GM

U1 C) 0,06-64 » , med D 0\ C) Passemnde mängd. viklprocent

[IIIIIIII lIIIIIIII 1111111 IIFII1III II1T]II|I IIIII1ITT

'0.1

25

F i g ur 5. fi ll I T I (1 [ T ] 01 77 1

(-)

Illllf I _-L -IIlIITIII Inunu _it-Lun... IIIIIIIIT __L--TIT1IT111 _-L-4 nupm ....l...1 Il'l I [un -UCL-Hm. 02 5 I V T I M E D D E L A N D E 16 5 Illllill\llll III'

\

Illllllli lllllllll Illllflll II1II1T1I IIIIIUIII IIIIIIIII

05 s i d a n . _Inunn __L__ [IIIIII _ L_a IifllllIl fllllllll lllllllll __L_n TlTllllll ....L...T muuu _oc-Lund IIIIIIITI u-L-Hw 1 0 (f ör p r o v < 8 , 0 mm ) L I L H S N H

IIIIIIIII IIIIIIIRK I1IIITII IIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIII Illll'l'l

00 6 I I 1 4 1 I

IHHHH ITIIIIIII IIIIIII IIIIIIIIII

E;

\

I nnpnl nupulI IIIIIITTWI 55 TITIIIIlI :-L_-:Nunn _nl-.Åh Illllllll

-_L____L___{§ .

*.J Illllllll A

;5

#

IIIIIIIII

kr

\

unllm F_ -..L-_In-Iñqnu Tllllllll IlIIITiII

ätt-ä

d »4

e n l a qi. IIg e r

IIIIIIlII lllllllll IIIIIIIII IIIIIIII r

{ I I I 1 l Ti l il { ÅA Il l]

8

'11,3

15

20

I lIIIIIITI .-4 .O :-L_a IIITIlTII _-Laa Illilllll äg t g r B I' --L__ 31 -6 ! I T 1 GDIIIIIII _-L_-IIIIIUIII __L_n lllllllll __L_4 IIIIIIIII __L__ IIII'IIII _-1 .-1 W 32 OJ T 5 T iT V1 * J äm f ör e l s e m e l l a n s i k t n i n g s k ur vo r a v B r un f l o g r us re sp . b o t t e n l a g e r vi d p r o vt a g n i n g VI I. P r o v fr ån fr ån " t i p p n i n g s g r us " oc h yt -IIIIIIIII pd %_ r.

7TTT1llll Illllllll ITTII Illllllll

unpnr nnpnT 4 p .of 33 64 ha G r o vm o 1 Me ll an sa nd 0 2 05 a n um d Fi nn g 2 L 6 Gr ovg rus 20 Pr ov B i l a g a A s i d 5 8 H vb h m

Bilaga A:8 sid 6 V

E 10

_I

A i i 10 cm ,// v

O.

//

3

_/

/

_,N

,4

_/

_/

m _{// x' ..} -v-l_M ._V / _/// 8_{m 30 cm //}///'_l//,///, E _{/I ./} w /'/ / l 5 a- / 4..) .-x H_> I I I 1

"tippnings- provt. provt, provt. provt.

grus "

III

IV

VI

VII

maj -62 aug -62 juli -64 sept "78

Figur 45. Finmaterialhalt (räknat på prov <8,0 mm) i material A + (Näveredegrus) provtagning VII dock A +.

Prov-t gningsdjup 5 - lO resp 10 - 30 cm. Provväg Lill-ängen 1961.

Bilaga A:8 sid 7 .. .4 _{0 I} vi k t -% m a t er i a l < 0 , 0 7 4 mm 5 I I I

"tippnings- provt. provt. provt.

grus" III IV VI

aug -61 maj -62 aug -62 juli -64

*Figur 7. Finmaterialhalt (räknat på prov <8,0 mm) i ma-terial A - (Näveredegrus). Provtagningsdjup 5 - lO resp 10 - 30 cm. Provväg Lillängen 1961.

' vi k t -% m a t er i a l < 0 , 0 7 4 m m Bilaga A28 sid 8 15 10 5 -w [ I I I

"tippnings- provt. provt. provt.

grus"

III

IV

VII

aug -61 maj -62 aug -62 sept -78

Figur 8° Finmaterialhalt (räknat på prov <8,0 mm) i material Bl+ (Haxänggrus) provtagning VII dock B +.

Provtag-nlngsdjup 5 - lO resp 10 - 30 cm. Provvag Lillängen

1961. '

Bilaga A:8 sid 9 Q' F 11) _ O

3

*r

p-l 1:-G H 5..: m 4.) 0 E o\° l 4..)

i? 5 --

_> -I T

"tippnings- provt. provt.

grus" III IV

aug -61 maj -62 aug -62

Figur 9. Finmaterialhalt (räknat på prov

VTI MEDDELANDE 165

<8,0 mm) i material B - (Haxäng-grus). Provtagningsdjup 5 - 10 re5p lO - 30 cm. Provväg Lill-ängen 1961.

Bilaga A:8 sid 10 10 ._ E 30 cm '<7' |\ 0 0_{v "} 10 cm '_i q 6 1 ,A .i-m m .LJ G E .5 _ o\° 1 .U x H .'> I I

"tippnings- provt. provt.

grus" III IV

aug -61 maj -62 aug -62

Figur 10. Finmaterialhalt (räknat på prov

<8,0 mm) i material C -

(Tossön-wm'r aavnannmnE* 1ÃCÃ

grus). Provtagningsdjup 5 - lO resp 10 - 30 cm.

vi k t -% m a t e r i a l ( 0 , 0 7 4 m m Bilaga A:8 sid 11 15 10 30 cm .

F-

i-i

Ib cm

5 ._

| I I

"tippnings- provt. provt. provt.

grus" III IV VII

maj -62 aug -62 sept -78

Figur ll. Finmaterialhalt (räknat på prov <8,0 mm) i material Cl+ provtagning VII dock C + (Tossöngrus).

Provtag-ningsdjup 5 - lO resp 10 - 30 cm. Provväg Lillängen 1961.

Bilaga A:8 (Brunflogrus). Provtagningsdjup 5 Provväg Lillängen 1961. VTI MEDDELANDE 165 sid 12 'I' \ \ -.A

" WWW_

T

.1

I I i I I I

:tippnings- provt. provt. provt. provt. provt

grus" III IV V VI VII

aug -61 maj -62 aug -62 aug -63 juli -64 sept -78

Figur 12. Finmaterialhalt (räknat på prov <8,0 mm) i material D +

Bilaga A:8 sid 13 20._

§

I 15__

D D I .4 3 .4 .4 D J ä J

1 10._

\\ ,a 5 _ | 1 I F

"tippnings- provt. provt. provt. ' provt.

grus"

III

IV

VI

VII

aug -61 maj -62 aug -62 juli -64 sept -78

Figur 13. Finmaterialhalt (räknat på prov <8,0 mm) material D +

(Brun-flogrus). Provtagningsdjup 5 - 10 resp 10 - 30 cm. årovväg

Lillängen 1961. _'

vi k t -% m a t e r i a l < 0 , 0 7 4 m m Bilaga A28 sid 14

5_

| I I I

"tippnings- provt. provt. provt.

grus" III IV VI

aug -61 maj -62 aug -62 juli -64

Figur 14. Finmaterialhalt (räknat på prov <8,0 mm) i material D - (Brunflogrus). Provtagningsdjup 5 - lO resp 10

- 30 cm. Provväg Lillängen 1961.

V T I M E D D E L A N D E 16 5 D

wwm

zw

%-M!

/\

L_n LO<-O

ww

VL

04

0>

%'

M!

/\

U₎ 1 7

LD:-[

I\Y\

_\\\

\Y\\

\l

L\\

\\\

\\\

&\\

\\\

\\\

\\\

\\

K\\

\\\

4k\\

\\\

\\\

\\

N

N\

\\

\\

\K

\

k\\

\\\

\\§\

\\

I\\

\\\

\\\

V

_/

L

L

E

[

E

E

E

IH IY-IZI 0 2+ BRUNFLOGRUS T'PPN" provtagn.nr GRUS "

AH» NAVERREDE A2*

2.

E

U

. 2

24

8

(I) O

E3

2

O Bh HAXÄNG 82+

III HI Ill 132' TIPPN. provtagn.nr GRUS ALNÄVERREDE IIIISZ IIIISZ'SZI D1 \ BRUNFLO* GRUS IIIISISZIIII 02- BRUNFLOGRUS m-HAXÄNG cr-TossöN

Figur .15. Finmaterialhalter enligt olika provtagningar, provväg Lillängen 1961.

Ofyllda staplar = prov från SwlO cm djup, fyllda staplar = prov från

10-30 cm djup. '

k\\\\

\\\\\

\\\

5

B i l a g a A z8 s i d 15

V T I M E D D E L A N D E 16 5 _ J _ 4 , : * p r o vt a g n i n g VI I1 S i k t n i n g s k ur vo r f ör m a t e r i a l A ( N äve r e d e g r us ) , F i g ur . 1 6 . 4. 0$ W4

'0,1

25

Q 3 05 13 4 55 32 33 64

8

'11.3

16

20

.3 C)

I'I 0 H, I U,UU_"U'1 I , luvu I

Posserande mängd. vikfprocent r\ C) ..-ananas-h- ..._E-.q (7\ C) 09 6 H i l k i x|1 I H 1 ñH

Illllllll TITIITIIl IIIIIIIII IIIIIIIII IlIIIIIll IIII'TIT1 IIIIITIII IIIIIII1I IIIIIJIII

Illllllll

_L__

IIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIII ITIIIlTII

__L___-L_H__L_H IIIIIIITI __L_-IIII]T1II IIIIIIlII _uni-:_04 IIIIIIIII

[Illrllxä [Kl IIIIIIIII Illll1f1l Illllllll IfTIllIIl Trlllllll [IIIIIIII lllllllll IIIIIIIII

I I Å I i [1IITTIII __L-M

'33.:x

\

IIIIIIII1 _Lu-H lllllllll H-L_1Illllllll...L....q 1II1ITIII _L__ TTTTIIII1 _uL__ IIIIIITTI -_L-m U1 O (-1. 1 7 TK 31 51 1 IIIIIIIII IIIIIIIIIL.

vw

.\

IIIIIIIII \

IrIllllII [IIIIIlII IIITlI11I IIIIIerr_EB

n l a g e IIIWIITII _...L..._ r<c (.r f_4 IIII'IIII __L-;. 11§üllrll [I] m H lllllllll !

IIIIIIII| [TIIIlIIIl Irllllllll

b

I Illlll

\

L llIIIIIII \x I

Illllllll llllll_I' I Illllllll1 ITIIIIII!l IIIIIUIII :_L_a IIIIIIII: _...l_ _.E VTITlIIII .bh-La.-ITIIlllll *0-L_>

Ä;

_IIIIIII \ ..._L._.-Ill1{<:: \ 4 IIIIIIIII IIII]IlII -..L-.1 IIIUIIIIF _..L....1 IIIIIIIII '-04

__L-TIIllllll TI ITIIIH [Illlllll IIIIlIIII lIlIIIIII IlIIIIIIl \. 1111

,\

\:

IIFIIIIII IIIIIIIII'bo-q

O I1IIIIIII Z-L-« Fa. _-lllllllll 0-.-pr-IIIIITTTY ...o-L-q TIIIIIIII ...o-.Lona IT1IITIII _-L_H__L_-IIIIIIIII ....L..._ Illllilll ....L....1

IIII|IIII _.- La-.n-Illllllll .. ...q .-0 .4.

T1TIIIII! lllllllll lllllllll IIITIITII IIITTTT ITIÃIIIII IIIIlIlII [ITIIIIII Illlr

Gr ovm o _ Me ll an sa nd Gre vi scm d Fin grus OJ Oá L 2 A 6 Gr ovg rus 20 B i l a g a A s i d 16 Pr ov O O O 0 8 PT Ot OK O"

V T I M E D D E L A N D E 16 5 p r o vt a g n i n g V I I S i K t n i n g S k ur vo r f ör m a t e r i a l B + Å

(H

axäñg

gr

us

)yl

"

Fl

gu:

1

7.

OJ W4 0,1 25

1

0,2 5 05 ? Q 4 56 32 50 64

'8

'11.3

16

20

10 O '1' <5 FL D u,uo«-04 ,HIGCI i Passerande mängd. viktprocent N O I I, uu O _ ....- .l . . h _ . - _rEFEFE'EFEF!!E!!5

8

LJ1 O CAO --h_--h_-4- .0

lill] n \Il|lln llllllll' IIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIII llTT1IIII Illllllll IlTI'TITI

xa xa l n n h n ITUTI 1 111m Illunn ....L X\----L-. II lTIIlIIII _mL-.0.4 IIIIIIIII ..-L..-Illlllfll ..-L...-llIIIIIII ....L-.. ....L Illllllll

II-

mun.. L..- ..-L...llIIlIIT1

IIIIIIIII IIIIIUITT III1IFIII IIIIIIIII IIIIIIIII nnle

B o t t Inn 0< (1' l...) (U IIIIIIIII uupnl 11 ....L.-.. - -L-. IIIlllll

\

IFIIIIIII __L..-un]an nulnu _-L_-' ITITIIIII _L-N llllll I I i 'F la g II mn H IIIIIIITI _auto-dn

HIIIUHI IHI[\H\rI Nixmmm IIIIII7II [Illlllll nulun ITIIllen: I IIIIITTWI lIIIIIIII

1 I

IIIIIIIII IIIIIIIII

\

.4

I I

IIIIIXHIIIIIII [IIIIIIIII IIIIIIIIIl I1IIIIIUII IIlIIITIII A IIIIIITIIl IIUIIIIII IlllIIIIT Å IIH|III| ....L... M l*<;:|l1 IUIIIlll __.L\ .... .. IIIIIIII IIT1]IIII \ ...4...1 ITTIlIIII ....L.__ IIIIIIIII ...|...1 Illllllll 5-1 _ul-

wm-uillrnl HIIIIFH lllllllll llllllfll l TITTII

\

[ITIIIIII

\

HUIIIII IIIIIIIII IIIIITTT1 lllllllli *1 1 i l I t l i l H l Aao i .. IIIIITIII Juul-._04 IIIIIIIII mL-u |11II1II| ..-1.--IIII|IIH Illllll\* --L-.§>\-x" ITITIITII \s [1111]!

§

ITIFIII1I IIII'IIIT 7 .. T F.. ..4b-_q_ I

IIIIIIIII IIIIIIIII lllllllll IIIIIIIII lllllllll IIIIIIIT1 III

" "'T IIIIIIIII .vi -_L_.-h.

.-*i

09 6 G r o vm o Me ll an sa nd 0.6 AFi t-:g rus 2 L 6 Gr ovg rus

29

Gr ovs cm d B i l a g a A s i d 17 Pr ov 0 0 8 Pro tok oll

7 7 m i -I l ñh ñT -' I T ' Å\ T T ' \ H 4 I? C: p r o vt a g n i n g V I I

Si

kt

ni

ng

sk

ur

vo

r

för

ma

te

ri

al

C

+-(T os sön gr us ), ;

Fi

gur

i8

,'

i' (m mm OJ ZS 0,2 5 0,5 41 p 4 4 5,6 32 50 64

8

'11.3

15

20

C) 'J '[1 . U,UU_-U" I , unou av Passemnde mängd, viktprocent

..-l-8

ä

U1 C) 0\C) -- _.eeeeaHEtee \J C) G)CD .-8

E3

8

|lllll ;I runnu

\

IIIIIIIII lllllllll llilrllll ITIIIITTI nnpul IIIII1T1I unpnl lllllllll

f i T ] l Å Ä c |L |l i i l l l ,l IIIIIII _-L-TWUUW nun: L-unpnr __La-lIIIITITI ....I....T Illllllll _-L__ IIIIIIIII -_L__ llllll1ll __L__ .IIIIITTII __L_-ITITIIIII __L_q lllIlIIll TI ITII

\

\

IITIIIIII A I

lllllllll IIIIIIIII lllllllll Illllllll IIsIIII11 ITIIIUIII :Nunn

L T ; l l l i t 7 lllllllll nun-.Lau IIII\PTS<\ Y

nur T1IIITII| nnpnl nupun IIIIlIIII

...L....1 HHHUI _-.L-u :B O |I1li111l __L_-i< IIIIIIlII

__L_-IIIIIIIII leIIIIIl rqnu

\

Illllllfl

\ .

lllllllll llfflTIII IHIHAU rt. A A 1111!:111

g

e

r

-IIIIIIIII l lllllllll Illlllllll lllllllllI [IIIIT\I \

\\

VIII I

l

IIIIITTTI IIIIIIIlIl IIIIITIII IIITI1]IIl

Å i IIIIIIIII :_Lw-IIIIIIIII __L_a IIIIIIIII ..._l_ _._ IIIIIIIII L--lIIIIIIlI __L-_

....l..._ IIIIIIITI _. L...-lilllfllf __L_-IIIIIIIII H _-L-,

I7II|1III IIIIIIIII IIIllllll IIIIIIIII TTTIIIIII lTIIlIIII _IIIIIIIII IIIIIIII

I I* [I I 13 [t il l 6 Å IIIIIT1II m.. -4 :mL-.nd Inqnn ....L._.-llllllTTT __La-IIII'IIII -_L_u TTTIIIII| _-L_a IIIllllll __L__ IIIIIIIII _...l._... Illllllll Tlill -_L_u-_L_ IIIIIIIII T i K L rv_-en. -. _.g

IIITIITII IIIIIIII! IllllllTI IIIIIT1II

IITTIIFII nnrnn lllllllll IIIIIITTT lllll'lll A _ G r o vm o Me il on so nd 0, 06 0, 2 ' 0,6 G N W um d Fi ng rus 2 6 Gr ovg rus 20 B i l a g a A s i d 18 Pr ov 8 Pro tok oll

V T I M E D D E L A N D E 16 5 p r o vt a g n i n g V I I S i k t n i n g s k ur vo r f ör m a t e r i a l D F i g ur 19 -( B r un f l o g r us ) , 0. 07 4 . O n s 03 5 05 10 4 is 32 33 64

8

'11,3

16

20

.A C) Passerande mängd. viktprocent h) (3

25

2%

T q L : q uuc l n u

..-uu-1 ...a-oh...-_Ahl-_.-.ac-lun- 1-0. nar-1

LJ1 C) EfoüfffEE Ox NJ C) C) a)(3 .-5

28

23

_. _ q

11111111 IIIIIIITI 111111111 111111111 IIIIIFTI1 111111111 IIIIIlIII IIIIIIIII 111111111

__L-W '111111 1 111111111

&L__

111111111 _*L-q IIIIITIIT _-L_H IIIIII1II _-L_ñ 111111111 __L__ 111111111 --L_u IIIIIIIII __L_M Illllllll __L "7__Lug

11.1 .

IIIIIII|| lIIIIIIII IIIIIIIII IIIIIIIII 111111111 111111111 111111111 IIIII1IT1

ä r J IIITIIII] _...l_._«4

\

\ Il

\

...av .-111111111 _-L-_ IIIIIIIII IIIIITTI1 _ L-q IIIIIIIII _-L_T IIIIITIII __L_-111111111 -_Ll-H B0 t1 111111111 _oc-an *<3 1-1 IIITIIIII -_L__II i i l i li 5 1 4 1 IIIIIIIII lllllllll 111111 111111111

\.

Illllllll 11111111 IIII I_fåi._[I n l a g e *_J 1111iä111 (D *1 lllllllil l

IIITTFIII IIIIIIIIIl IIIIIITT1J I TI! 1III]IIIIl

R

I IlIllIIII llllllllll llllll IIl_I? 111111111I IIIIIIIIII Illllllll -hL-q lITIIIIII _...t_._.q IIIIII11 _...l_ _.-lIIIrIITI ._,.._L...-<.nu-Law

QR

Iillllll

\-\7>\-.

Illllllll r | .J 1/ 1 IF1IITII ...n-L_.1 . IIIIIIIII __L_a 111111111 .4 __L_

IIIIIYITI IIIIIIIII Illllllll [ITIIITII ITIIIIIK;

/

IIIIIIIII

\\\

/

IIlI'IIII Illllllll IIIIITTII :_L_H 7-.-ITITIIIII __L--lll11ITTT *_L--Illllll1l __L--IIIIITlll _-.an4 111q11n _.-L-_ IIIIIIIII ....l...H IIIIIIIII _...L._f:

\\:

A _ L _ IIIIIIIII . .-1-.

_-TTI1IIIII I'llllll1 lllllll1l IIIFIIIII lllllllll Illllllll lllllllll IIII]'UII

Q M 02 QS 2 6 20 Gr ovm o Me ll an sa nd Gr ovs an d Fin grus Gr ovg rus B i l a g a A s i d 19 Pr ov 8 Pro tok oll

p r o vt a g n i n g V I I S i k t n i n g s k ur vo r f ör m a t e r F i g ur 20 . i a l D 4. ( B r un f l o g r us ) , OD ?? OJ ZS 02 5 Q5 10 4 55 32 33 64

8

'11.3

16

20

.4 C:) C:) Passemnde mängd. viktprocent N

C:)

23

25

LJ1(I) (I\(I) *\J(3) (13C:)

...-8

28

23

1 T! Y fát z 4: ts on zx

--h-øI-ál-*A -..I-.uu...urbana-1_uu-.Fauna_usb-aa...u_l.._... *-Eåumh-_ _ ..5... 1 036

W11Tfr1 TTIIIIIII I1IIIIIII IIIIITIII IIITIIIII lIIllIIII IITTTT1II Illlllll| IIIIIT1II

'TTTTTTTl |1I|IIII _L_i fllllllll -..L-q.. IIIIIIIII .._L...1 Illllf1l1 _-L-_4 ITTIIIIII ..-L-...1 IIIIIITII ...mL-.ou Illllllll __L_-__L-IIIIIIIII Illllllll G r o vm o 02

f ITTIWI Illllllll IIIIIIIII IYIIIIIII IITIIIIII [ITIITTTI [IIIIIIII Illlllll I lllflflll hÅe

Ha ns an d 3 i I 4

lllllllll I I. 1 ....L._.- _. rrr1[ITIT ._L_7Illllllll-_Lam 111111111 __Luu IIIIIIIII h_LU-_\ ITIT]TIII _-L__ Illllllll IIII[III +<: B o t i I Illllllll 05 ___L_-_1 | ( f l l |L ||h

IIIIIIIII Illlll\*; Illllllll rrrllullv Illlrllfl IIIIIFIII IIIIin_.IEE .n.-I

n l a g (1. *_J III TT]

å

fi IIIIIIIII a n a m d I I

llIIIIlII IIIIIIITI ITIIIIIIIL N\

\

l IIIIIIIII II1111111I _ p _

TWIl 65:_1: Il IIII|III|1 llllil1ll i '*

IIIIIIIII IfiIfIIII IIIIIIIII

...L...1 lllllllil ....L...i HIIIN _-L-i

IIIIIIIII N lllllllll

\

IIIIITI1I Illllllll Fi ng rus ..._L.._.<_Lu-qu-uøLcn--<- 4 m

IIIIITTIU IIIIIIIII Illllllll IIIllIIII 1r1l[11|| IIIIIIII 1171 I& IIIIIIII

\\

I ITIIIIIII Gr ovg rus A i: I I? al l{ I ITI1ITITF IIHIIHI .4 4-. 7; _.l. ...4.... L... H IIIUITTII ..._L...i IIIIIIIII -_L-H IIIIIIIII -_L--TT1TTIIII __L_H II1IIIIII _...L._._ |Trfrlffl IIIIIIIII * M M. --<

lllilll1l 1Illlllll ITIIIIIII

Illllll|l

IIITIIIII IIIII'II III 11 I IIIIII _ _.L._. _ .. [ITIIIIII " J 'uti-Loan... 20 .-4 _-4 B i l a g a A s i d 20 Pr ov O 0 8 Pm müd l

Bilaga A28 sid 21 _

Sv 44664, "tippningsgru8"_

50-. i Kalksten 40" 073 .... .LJ x H > 20-' 10--0,074 0,125 0,25 0,50 1,0 2,0 4,0 5,6 8 11,3 16,0 maskvidd mm SV 44985, provtagning 50 " Kalksten 40." 30 +

°7°

_.LJ ,.54 H > 20 m 10 "

0,07%» 0,125 <3,25

0,5

1,0

2,0

4,0 .5,6 8 11,310,0 maskvidd mm

Figur 21. Petrografisk analys av kalksten i Brunflogrus

0,074 - 16,0 mm, dels "tippningsgrus", dels från provtagning III.

Bilaga Az8

sid 22 SV 44664 "tippningsgrus" . Grönsten g 10" \a) f

:3 5

'r-i > (LS 1,0 2,0 AO 56 8 11,316,0 maskvidd m1 SV 44985, provtagning Grönsten .LO-r-4

_{.p 5"}

b) :3

> _ 0,5 1,0 2,0 4,0 5,6 8 11,3 16,0 maskvidd mm SV 44664 "tippningsgrus" Kvartsit, granit m.m.

15-F

o)

:ätoq-.H > 5 -I 0,074 0,125 0,25 0,50 1,0 "2,0 4,0 5,6 8 11,3 16,0 maskvidd n SV 44985 provtagning ;Sd Kvartsit, granit m.m.

{°\,° ;0

-vi)

d" .44

'S

5-0,074 0,125 0,25 0,50 1,0 2,0 4,0 5,6 8 11,316,0 maskvidd mr Figur 22. Petrografisk analys av grönsten (fig. a resp. b)

och kvartsit, granit m.m. (fig c resp. d) i

Brunflogrus 0,074-16,0 mm, dels "tippningsgrus",

Bilaga A:8

sid 23 90" _{u' :0} SV 41.651. Tippningsgrus 80 Lerskiffer 70' 60

3 50-

_7'

7-0) L

_.x

_§/%â

_//%/

-- 40-

4%_42

>' 44 30- 20-10' 0 .

0,0740,125 0,25 0,5

1,0

2,0

4,05,68,011,'31ao Mcskvidd,mm

90* '

80

SV 44985 Provtagning

Lerskiffer

70' 60-

?-á

..\° 50'

_a

%%

_4%7-....

_/4

b)

_{._ 40-}

.1: 4/

_,/37

> _//

%%

/á

mr HP 10* 0

0,074 0,125 0,25 05 1,0 2,0 4,0 5,68,011,316,0 Moskvidd,mm

Figur 23. Petrografisk analys av lerskiffer (gråvacka urskiljd i mat" >4,0 mm) i Brunflogfus

0,074 - 16,0 mm, dels "tippningsgrus", dels från provtagning III.