VT1 meddelande Nr 733 + 1994 _ Bilbältesanvändningen i Sverige 1983-1993 Hans-Åke Cedersund M P FARLIGT = SLAÄRV
i bilen - allt fler
STRUNTAR I BARNENS BALTE PERNILLA, GUNDE OCH "SVyLL9" RÄDDADE AV BIL-BÄLTET_ Nu vill de få andra att lära s
dv
transport-V T 1 meddelande
Nr 733 +- 1994
Bilbältesanvändningen i Sverige 1983-1993
Utgivare: Publikation: VTI Meddelande 733 Utgivningsår: Projektnummer: Väg- och transport- 1994 30023 Åforskningsinstitutet 581 95 Linköping Projektnamn: Bilbältesanvändningen i Sverige 1983-1993 Författare: Uppdragsgivare:
Hans-Åke Cedersund Vägverket (VV)
Titel:
Bilbältesanvändningen i Sverige 1983-1993
Referat (bakgrund, syfte, metod, resultat) max 200 ord:
VTI har observerat bilbältesanvändningen i ett antal mellansvenska städer i en obruten serie sedan 1983. Observationer hösten 1993 visar att bilbältesanvändningen i personbil gått ner något från 1992. Mest tydlig är nedgången bland baksätespassagerarna. Under 1992 och början av 1993 påverkade en rad kam-panjer bältesanvändningen i positiv riktning. Den relativa nedgång som noteras hösten 1993 kan därför ses som en följd av avsaknaden av effektiva landsomfattande kampanjer under nästan hela 1993. En slutsats som dras av projektet är att bilbältesanvändningen förmodligen ständigt måste stöttas av informations-kampanjer.
Från 1983 till åtminstone 1988 ökade användningen kontinuerligt. Mest har den ökat bland baksätespassa-gerarna. 1983 var användningen bland vuxna i baksätet blygsamma 10 % men ökade markant, i samband med att lagen om bilbältesanvändningen för vuxna i hela bilen trädde i kraft 1 juli 1986, till 60 %. Från
1988 till 1991 hade den ökat till 70 % och 1992 till 80 %. 1993 kom så en mindre rekyl på 3-4 procenten-heter. Motsvarande nivå för barn i baksätet ligger ungefär 10 procentenheter högre.
Barn i baksätet har ökat sin användning av bilbälte kontinuerligt mellan 1983 och 1992.
Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerare har under hela observationsperioden legat på en betydligt högre och jämnare nivå. Förare och framsätespassagerare använder bilbälte till ungefär 90 %. 1990 och 1991 sjönk användningen något men steg igen 1992 och 1993 till i nivå med 1989 års värde.
Publisher: Publication:
VTI Meddelande 733
Published: Project code:
Swedish Road and 1994 30023
/A Transport Research Institute
S-581 95 Linköping Sweden . Project:
Car seat belt usage in Sweden 1983-1993
Authors Sponsor:
Hans-Åke Cedersund Swedish National Road Administration
Title:
Car seat belt usage in Sweden 1983-1993
Abstract (background, aims, methods, results) max 200 words:
VTT has performed an unbroken series of observations of seat belt usage in a number of central Swedish towns since 1983. Observations during autumn 1993 show that seat belt usage in cars has decreased somewhat since 1992. The decline is most evident in the case of rear seat passengers. During 1992 and early 1993, a series of seat belt campaigns had a positive influence on seat belt usage. The relative downturn observed in autumn 1993 may thus be seen as a consequence of the lack of effective
nationwide campaigns during almost the whole of that year. One conclusion to be drawn from the project is that it is probably necessary to encourage seat belt usage continuously through information campaigns. From 1983 to at least 1988, usage increased continuously, mostly among rear seat passengers. In 1983, usage by rear seat adult passengers was a modest 10%, but increased significantly to 60% when the law on seat belt usage by all adult occupants of cars was introduced on 1 July 1986. From 1986 to 1991, usage increased to 70% and by 1992 to 80%. In 1993, a slight fallback of 3-4 per cent units was noted. The corresponding figure for children in the rear seat is about 10 per cent units higher.
Children in the rear seat increased their seat belt usage continuously between 1983 and 1992.
Throughout the observation period, seat belt usage by drivers and front seat passengers has remained on a considerably higher and more consistent level. About 90 % of drivers and front seat passengers use their seat belts. In 1990 and 1991, usage fell somewhat but increased again in 1992 and 1993 to the 1989 level.
FÖRORD
VTT har årligen observerat bilbältesanvändningen varje år i september sedan sep-tember 1983.
I detta dokument redovisas observationen i september 1993 och tillbakablickar på tidigare års observationer, sammanlagt 14 stycken.
Projektet har bekostats av Vägverket (VV) och Nationföreningen för trafiksäker-hetens främjande (NTF). Kontaktpersoner har varit Thomas Lekander och Magnus Björnback.
Projektledare har varit Hans-Åke Cedersund, som förutom fältobservationer stått för stansning, analys och dokumentation.
Övriga fältobservatörer har varit Anne Bolling, Pavel Lacko, Hans Velin, Gunilla
Sörensen och Peter Wretling.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 3.1 3.2 3.3 3.4 Sid SAMMANFATTNING I SUMMARY II BAKGRUND 1 SYFTE, METOD M.M. 3 RESULTAT 6
Sammanfattande analys och kommentarer 6
Resultat från lilla mätprogrammet 1983-1993 7
Resultat från stora mätprogrammet 11
13 Bilbältesanvändningen i olika trafikslag
BILAGOR: Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7:
Kopia av en av fyra olika affischer i samband med TSV:s s.k. "blodiga kampanjer" september 1992. Affischerna satt på stora affischtavlor utmed vägarna i hela Sverige.
Exempel på ett ifyllt formulär som VTT använder vid fältstudier.
Kopia av två av "elefantannonserna" från 1986.
Expressens löpsedel 6/2 1993 där Vägverkets kampanj "Bilbältet hjälpte" med "Svullo", Pernilla Wahlgren och Gunde Svahn uppmärksammades.
Exempel på den uppmärksamhet från tidningar och radio/TV som resultatet fick när de publicerades i
november. Artikeln och löpsedeln som finns avbildad på titelsidan är från DN 11/11 1993.
Användningsnivåer på enskilda observationsplatser 1987 till 1993.
Bilbältesanvändningen i Sverige 1983-1993
av Hans-Åke Cedersund
Statens väg- och transportforskningsinstitut (VTT) 581 95 LINKÖPING
SAMMANFATTNING
Observationer hösten 1993 visar att bilbältesanvändningen i personbil gått ner något från 1992. Mest tydlig är nedgången bland baksätespassagerarna. Under 1992 och början av 1993 genomfördes en rad kampanjer som syftade till att öka bältesanvändningen. Den relativa nedgång som noteras hösten 1993 kan sannolikt ses som en följd av avsaknaden av effektiva landsomfattande kampanjer under nästan hela 1993. En slutsats som kan dras av projektet är att bilbältesanvändningen förmodligen ständigt måste stöttas av informationskampanjer.
VTT har, i en obruten serie sedan 1983 observerat bilbältesanvändningen i ett antal mellansvenska städer. Från 1983 till åtminstone 1988 ökade användningen konti-nuerligt. Mest har den ökat bland baksätespassagerarna. 1983 var användningen bland vuxna i baksätet blygsamma 10 % men ökade markant till 60 %, i samband med att lagen om bilbältesanvändningen för vuxna i hela bilen trädde i kraft 1 juli 1986. Från 1988 till 1991 hade användningen av bilbälte i baksätet ökat till 70 % och 1992 till 80 %. 1993 kom så en mindre nedgång på 3-4 procentenheter. Mot-svarande nivå för barn i baksätet ligger ungefär 10 procentenheter högre.
Barn i baksätet har ökat sin användning av bilbälte kontinuerligt mellan 1983 och 1992,
Bilbältesanvändningen bland förare och framsätespassagerarna har under hela ob-servationsperioden legat på en betydligt högre och jämnare nivå. Förare och fram-sätespassagerare använder bilbälte till ungefär 90 %. 1990 och 1991 sjönk använd-ningen något men steg igen 1992 och 1993 till i nivå med 1989 års värde.
Som en trolig orsak till de lägre nivåerna under 1990 och 1991 och nedgången 1993 har främst angivits avsaknaden av upplysningskampanjer. Under 1970-talet och fram till 1988 föregicks bälteslagarna av effektiva upplysningskampanjer. Dessa följdes inte upp med nya kampanjer under 1989-1991.
Under 1992 genomfördes därför ett antal kampanjer. Mest uppmärksammad blev den s. k. blodiga kampanjen, som TSV genomförde, och som råkade sammanfalla med delar av mätperioden 1992. Budskapet på annonstavlorna var att bilbältet skulle ha hjälp.
I januari-februari 1993 genomfördes en riksomfattande kampanj i exempelvis TV2:s "Anslags-tavlan" med budskapet "Bilbältet hjälpte". Under större delen av 1992 och 1993 har det dessutom förekommit många kampanjer av främst lokal eller målinriktad karaktär. En omfattande kampanj har riktats mot den grupp som anses vara minst motiverade för att använda bilbälte, nämligen unga manliga förare. Dessutom har massmedia genomgående skrivit positivt om bilbälten sedan åtmins-tone några år tillbaka. Lokala kampanjer och exempelvis NTF:s lokalorganisatio-ners observationer har ofta getts bra uppmärksamhet.
Att kampanjerna haft effekt visar det faktum att användningen ökade i samband med "blodiga kampanjen" hösten 1992. Likaså tycks lokala kampanjer 1993 ha haft god effekt i exempelvis Skåne. Det visar observation som gjorts i NTF:s lokal-förbunds regi. En viktig slutsats måste därför bli att bilbältesanvändningen ständigt måste stöttas av mer eller mindre kontinuerliga informationsaktiviteter.
Användningen av bälte påverkas av ett flertal faktorer. Dessa faktorer är dessutom starkt korrelerade med varandra. Exempelvis ökar användningen ju längre resa som ska göras. Ju fler passagerare i bilen i desto högre grad använder föraren bälte. För förare utan passagerare, som är klart dominerande i vardagstrafiken, är använd-ningen 6-10 procentenheter lägre än för förare med en eller fler passagerare.
En jämförelse mellan bältesanvändningen i olika trafikslag visar att bilbältet an-vänds i betydligt högre grad i helgtrafiken än i vardagstrafiken. För den långväga trafiken under helgen använder exempelvis förarna bälte till nästan 97 %. En nivå som dessutom ökat sedan 1988. Motsvarande nivå för vardagstrafik, som inte är rusningstrafik eller kvällstrafik, är 84 %, vilket är lägre än under 1988. I rusnings-trafiken är förarna bara marginellt mer benägna att använda bälte, 86 %, en nivå som också är lägre än 1988.
II
Car seat belt usage in Sweden 1983-1993
by Hans-Åke Cedersund
Swedish Road and Transport Research Institute (VTT) S-581 95 Linköping
Sweden
SUMMARY
Observations during autumn 1993 show that seat belt usage in cars has decreased somewhat since 1992. The decline is most evident in the case of rear seat passengers. During 1992 and early 1993, a series of seat belt campaigns had a positive influence on seat belt usage. The relative downturn observed in autumn 1993 may thus be seen as a consequence of the lack of effective nationwide campaigns during almost the whole of that year. One conclusion to be drawn from the project is that it is probably necessary to encourage seat belt usage continuously through information campaigns.
The Institute has performed an unbroken series of observations of seat belt usage in a number of central Swedish towns since 1983. From 1983 to at least 1988, usage increased continuously, mostly among rear seat passengers. In 1983, usage by rear seat adult passengers was a modest 10 %, but increased significantly to 60 % when the law on seat belt usage by all adult occupants of cars was introduced on 1 July 1986. From 1986 to 1991, usage increased to 70 % and by 1992 to 80 %. In 1993, a slight fallback of 3-4 per cent units was noted. The corresponding figure for children in the rear seat is about 10 per cent units higher.
Children in the rear seat increased their seat belt usage continuously between 1983 and 1992.
Throughout the observation period, seat belt usage by drivers and front seat passengers has remained on a considerably higher and more consistent level. About 90 % of drivers and front seat passengers use their seat belts. In 1990 and 1991, usage fell somewhat but increased again in 1992 and 1993 to the 1989 level.
A probable cause of the lower levels in 1990 and 1991 and the downturn in 1993 has mainly been stated to be the lack of information campaigns. Although seat belt legislation during the seventies and eighties up to 1988 was preceded by effective campaigns, these were not followed up by new campaigns in 1989-1991.
IV
During 1992, however, a number of campaigns were carried out. The most publicised of these was the "bloody" campaign carried out by the Traffic Safety Office (TSV), which happened to coincide with part of the 1992 measuring period. The message on the posters was that "Seat belts help".
During January-February 1993, a nationwide campaign was carried out in the media, such as the TV2 "Noticeboard" with the message "The seat belt helped". During most of 1992 and 1993, there have also been many campaigns, mainly of local or target-oriented character. An extensive campaign has been aimed at the group considered least motivated to use seat belts, which is young drivers. In addition, the media have shown a consistently positive view on car seat belts for a number of years. Local campaigns and efforts such as the observations made by the local organisations of the National Society for Road Safety (NTF) have often attracted good publicity.
The effectiveness of the campaigns is shown not least by the fact that seat belt usage increased dramatically following the "bloody" campaign in autumn 1992. The 1993 local campaigns have also proved effective, particularly in Skåne, as shown by NTF observations. An important conclusion must therefore be that seat belt usage must be supported by more or less continuous information activities.
The usage of seat belts is influenced by a large series of factors, which are often strongly correlated with each other. For example, usage increases with the length of the journey. Also, the more the passengers in the car, the more often the driver uses his seat belt. For drivers without passengers, the clearly dominating situation in weekday traffic, usage is 6-10 per cent units lower than for drivers with one or more passengers.
In a comparison between different types of traffic, seat belts are used to a considerably greater extent in weekend traffic than in weekday traffic. In long-distance weekend traffic, almost 97 % of drivers use their seat belt, a level that has furthermore increased since 1988. The corresponding level for weekday traffic outside peak periods is 84 %, which is, however, lower than in 1988. In peak period traffic, the drivers are only marginally more likely to use a seat belt, the level of 86 % also being lower than in 1988.
1 BAKGRUND
I slutet av 1950-talet kom de första svenska bilarna med säkerhetsbälten. I början riktades mycket kritik mot "säkerhetsbältet" som bland annat angavs kunna orsaka strypningar och dylikt. Vartefter bilbältet utvecklades och blev bekväma och bättre, exempelvis i form av rullbälten, har bilbältet blivit allmänt accepterat.
1967 kom den första bestämmelsen om att det skulle finnas bilbälte i framsätet i alla nya bilar från och med 1969 års modell. 1970 kom motsvarande lag om bilbälte i hela baksätet.
Lagen om att man också skulle använda bältet som fanns i framsätet kom först 1 januari 1975. Då hade säkerhetsbältet fått viss acceptans och lagen hade föregåtts av en omfattande upplysningskampanj. Elva år senare, 1 juli 1986, blev det obliga-toriskt för alla vuxna att använda bilbälte oavsett var man satt i bilen. Slutligen, 1 april 1988, kom lagen som ålade alla, både barn och vuxna, att använda bilbälte såväl i framsätet som i baksätet.
Det tog alltså 30 år från det att de första bilbältena monterades i bilarna till det att det blev obligatoriskt att använda dem på alla platser i bilen. Med tanke på att bil-bältet, så när som under dess späda barndom, accepterats som en av de effektivaste trafiksäkerhetsåtgärderna måste det betraktas som en lång tid.
I september 1983 gjorde VTT de första årliga observationerna av användningen av bilbälten i personbilar. 1983 låg exempelvis användningen bland vuxna i baksätet, som då inte omfattades av någon lag om obligatoriskt bältesanvändning i baksätet, på blygsamma 10 %. I framsätet däremot, som haft motsvarande lag sedan 1975, låg användningsgraden på nära 90 %.
VTI observerade i september 1993 enligt det sk "stora mätprogrammet". Detta omfattar tio mätplatser i sex tätorter i Mellansverige. I kronologisk mätordning: Göteborg, Skövde, Storstockholm (Sollentuna och Sundbyberg), Västerås (2 plat-ser), Norrköping (2) och Linköping (2). Sammanlagt observerades 60-70 000 per-sonbilar.
VTT har genomfört det stora mätprogrammet åren 1983, 1984, 1985, 1986, 1988, 1992 och 1993. Därutöver har VTI genomfört det s.k. lilla mätprogrammet, som är en delmängd av stora mätprogrammet. Detta har skett vid följande tillfällen: Före
och efter det att lagen om obligatoriskt användande av bilbälte för vuxna i baksätet trädde i kraft 1 juli 1986 och efter det att motsvarande lag för barn trädde i kraft 1 april 1988. Dessutom har lilla programmet ersatt stora mätprogrammet 1987, 1989, 1990 och 1991. Lilla mätprogrammet omfattar ungefär 17 000 personbilsobserva-tioner.
Eftersom observationer gjorts åtminstone enligt det lilla mätprogrammet vid samt-liga tillfällen finns det jämförbara data från 14 olika tillfällen. Urvalet av mätplatser för det lilla programmet ur det stora programmet har gjorts för att speciellt obser-vera många baksätespassagerare.
Enbart det stora mätprogrammet kan uttala sig om användningsgraden för olika trafiktyper såsom helgtrafik kontra vardagstrafik; fjärrtrafik kontra lokaltrafik; rusningstrafik morgon och eftermiddag osv.
2 SYFTE, METOD M.ML
Syftet med observationerna är att, för en så bred trafikpopulation som möjligt, undersöka hur användningen av bilbälten i personbilar förändras över åren i Sve-rige.
Användningen av bilbälte påverkas av en mängd faktorer. Många av dessa faktorer är dessutom starkt korrelerade med varandra. Många har dessutom större påverkan på bilbältesanvändningen än den tidstrend som VTT vill undersöka. En av de vikti-gaste faktorerna är "resans längd". Ju längre resa desto större sannolikhet att bältet används. Andra faktorer är "förarens ålder", "resans ändamål", "förarens kön", "antalet passagerare", "landsbygd eller tätort", "tidpunkt", "veckodag", och "väglag".
Hur sambanden ser ut är svårt att analysera men trots det är de allmänt accepterade. Skillnaden i bilbältesanvändning för en ensam förare på en kort resa i en mindre ort en vardag, jämfört med en förare med flera passagerare på långresa på en motorväg en helg är flera tiotals procentenheter. Därför är det omöjligt att jämföra olika stu-dier där man har observerat olika trafik i olika miljöer och vid olika tidpunkter.
Vid en analys av tidstrender måste effekten av alla dessa faktorer neutraliseras så långt det är möjligt. Däremot kan inte effekter av tidstypiska händelser som effek-tiva kampanjer särskiljas utan vidare.
Mätplatserna har valts ut bland samtliga cirkulationsplatser i Sverige. Av praktiska skäl har mätplatserna satts ihop till tre mätblock. Dessa tre block består av vardera en plats i Göteborg och Skövde, två platser i vardera Stockholm/Västerås och två platser i vardera Norrköping/Linköping. Trafiken är ganska komplext sammansatt med både lokaltrafik och fjärrtrafik, med både vardagstrafik och helgtrafik, samt arbetsresor och fritidsresor. Däremot saknas riktig innerstadstrafik med relativt stort inslag av korta resor. Dvs., den trafik som förväntas ge de allra lägsta använd-ningstalen.
Vid de tillfällen när VTT inte haft möjlighet att observera enligt det stora program-met har VTI observerat enligt det s.k. lilla programprogram-met som består av de två mät-platserna i Västerås plus en i Norrköping. Lilla mätserien är således en delmängd av den stora mätserien. VTT har alltså mätt och kan därför göra jämförelser i lilla
mätserien för samtliga tillfällen som VTI observerat bilbältesanvändningen sedan 1983, sammanlagt 14 gånger.
Observationerna har gjorts i cirkulationsplatser bland annat av följande skäl:
- Cirkulationsplatser har i allmänhet stor trafik. Cirkulationsplatser har hög kapacitet och anläggs därför ofta där flera stora trafikleder med ofta blandad trafik möts.
- Fordonen måste ofta minska hastigheten precis innan de åker in i cirkula-tionsplatsen vilket underlättar observationerna. En signalreglering stoppar också upp trafiken men de sista köfordonen har för hög hastighet när de pas-serar korsningen.
- Det är lätt att hitta en liten upphöjning vid sidan av en infart till en cirkula-tionsplats som underlättar observationerna.
VTT studerar bara personbilar. Taxi och exempelvis Telias servicebilar observeras inte. Personbil definieras här som personbil med plats för passagerare i baksätet. Alla personer observeras, även spädbarn i barnvagnsinsats. Däremot skiljs på barn och vuxna. "Barn" är yngre än cirka 13-15 år.
VTT observerar under sammanlagt nio dygn i september. För att kunna studera exempelvis användningen av bilbälten i baksätet är det nödvändigt med ett stort inslag av helgtrafik.
VTT observerar i september då den kan förväntas vara en representativ månad för hela året. Exempelvis semestertrafik och vintertrafik kan antas vara avvikande från de flesta andra trafiktyper.
Självfallet är det inte meningsfullt att studera bilar efter mörkrets inbrott. Likaså är det inte meningsfullt att observera för små trafikvolymer. Därför görs alla observa-tioner efter kl 06.30 på vardagar, 08.00 på lördagar och 12.30 på söndagar.
VTT observerar ungefär 17 000 respektive 70 000 personbilar i lilla och stora mät-programmet.
un-Observatörerna gör en bedömning av förarnas och passagerarnas bältesanvändning direkt i förbipasserande trafik. Därefter fyller han/hon i ett formulär (se bilaga 2) där de vanligaste kombinationer av förare och passagerare, bältade och obältade finns förnoterade. Dessutom finns det plats att själv rita dit de mer udda kombina-tioner som kan observeras. Ett formulär räcker normalt till ett helt arbetspass, 45 minuter.
Det är oundvikligt att olika observatörer ger något olika resultat. Det gäller fram-förallt det svårobserverade baksätet. För att mildra den effekt som olika observa-törer ger upphov till får observaobserva-törerna rotera på de olika infarterna enligt ett schema. Avsikten med VTTI:s mätning är inte att skatta nivån på bilbältesanvänd-ningen utan att skatta förändringarna över tiden i bilbältesanvändbilbältesanvänd-ningen. Därför är det av yttersta vikt att programmet är så likt som möjligt år efter år. Det gäller tiden för mätpassen och självfallet också att mätplatserna och att observatörerna är de-samma. För ett tre dagars mätprogram använder VTT fyra observatörer. VTI har sedan några år tillbaka bara använt sammanlagt sex olika observatörer.
3 RESULTAT
3.1 Sammanfattande analys och kommentarer
1993 års observationer visar att användningen av bilbälten har minskat jämfört med 1992, framför allt i baksätet. Nedgången är inte stor och inte entydig och bör tolkas som en mindre återgång efter den förhållandevis stora effekten av kampanjerna under 1992.
Det är svårt att särskilja effekter av enskilda kampanjer men det finns mycket som talar för att kampanjer har stor effekt åtminstone på kort sikt. Från mitten av sex-tiotalet fram till det att senaste lagen om obligatorisk användning av bilbälten träd-de i kraft 1 april 1988 föregicks lagarna av tidvis ganska intensiva upplysnings-kampanjer. Som exempel på en framgångsrik kampanj brukar nämnas den s k ele-fantkampanjen "Inga elefanter i baksätet!", se bilaga 3. Budskapet var att vid en frontalkrock blir en obältad baksätespassagerare tung som en elefant och kan krossa framsätespassagerarna.
I samband med att lagen om obligatorisk användning av bilbälte även i baksätet för vuxna trädde i kraft 1 juli 1986 gjorde VTI en före/efterobservation. Helgen före 1 juli använde 24 % av alla vuxna bilbälte i baksätet. En vecka senare, efter lagen,
var motsvarande nivå 60 %.
Efter 1988 minskade kampanjverksamheten. Bilbältet ansågs då vara så allmänt accepterat att användningen skulle öka med automatik utan insatser från samhället. Kampanjresurser skulle istället koncentreras till andra områden, exempelvis hastig-hets- och nykterhetskampanjer.
Ökning av användningen bröts 1989 och visade tendenser att minska de följande två åren. Liknande resultat erhölls i andra studier utförda av andra än VTI
Det ansågs inte rimligt att anta att äldre bilister skulle minska sin användning av bilbälte i någon större grad. Därför antogs att de tendenser till nedgången i an-vändningen som noterades 1990 och 1991 berodde på att nya förare var mindre benägna att regelbundet använda bilbältet.
Den mest uppmärksammade kampanjen blev TSV:s s.k. blodiga kampanj i sep-tember 1992 som delvis sammanföll med VTTI:s observationer. I stora affischer visades autentiska ansiktsbilder i färg på trafikskadade som kastats mot bilrutan vid en frontalkrock. Bilderna var mycket realistiska och har kritiserats för att vara för blodiga. Se en svartvit kopia i bilaga 1. Men de väckte stor uppmärksamhet och budskapet kunde svårligen missförstås. Resultatet från VTTI:s observationer i sep-tember 1992 motsäger i alla fall inte att just den kampanjen hade stor effekt.
Budskapet i den blodiga kampanjen var att bilbältet skulle ha hjälpt. Kampanjen följdes upp i januari-februari 1993 av en riksomfattande kampanj med budskapet "bilbältet hjälpte". Gunde Svan, Pernilla Wahlgren och Mike Dubois, "Svullo", uttalade sig i exempelvis TV2:s "Anslagstavlan" och sa att "Jag råkade ut för en olycka, men eftersom jag använde bilbälte kunde jag kliva ur bilen helt oskadd". Se Expressens löpsedel från 6 februari 1993 i bilaga 4.
För att uppnå en varaktig effekt krävs kontinuerlig information under en längre tid. Bäst effekt anses uppnås genom personlig påverkan och argumentation och i trafi-kanternas egen närmiljö. Denna metod använder NTF och deras länsför-bund/storstadsföreningar i sina fleråriga bälteskampanjer speciellt riktade till sko-lan, värnpliktiga och vardagsbilister som kör sina barn till dagis och till jobbet.
Under 1992 använde sig en kampanj av stora annonser i kvällstidningarna. I TV:s "Anslagstavlan" och i Armévisionen för värnpliktiga visades en film med bud-skapet att "frontalkrocka i 50 km/h är som att hoppa i en tom simbassäng från 10 meterstrampolinen".
Efter "bilbältet hjälpte" - kampanjen har det inte förekommit några riksomfattande kampanjer 1993. Däremot har några lokala kampanjer i exempelvis Skåne haft framgång, vilket NTF:s egna lokala observationer visat. De övriga lokalförbundens observationer uppvisar liknande mönster som VTI:s.
3.2 Resultat från lilla mätprogrammet 1983-1993
Se figur 1 och tabell 1. Jämförbara observationsvärden finns från lilla mätpro-grammet för alla år från 1983 till och med 1993. Mätpromätpro-grammet är komponerat för att också kunna observera baksätespassagerares bältesanvändning. Med
nödvändig-B Ä L T E S A N V Ä N D N I N G ( % ) 1 9 8 3 t i l l 1 9 9 3 S E P T E M B E R 1 9 8 3 t i l l 1 9 93 p l u s J U N T J U L I 1 9 8 6 o c h A P RI L 1 9 8 8 _ LJ V LJ ll LJ O 00000 0 © © © © o fm Lo Li) = H) CV --*. +-|. -1 1 1 F: U 1 i [C > i i * V P I
|
U
|
&i
|
&
&i
1
)
0
V
"L FT
?
|
&i
l
&
* T
[ l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l l I r I l l I I I I I I I I I I T I I I I l l l l l l l l l i l ' 1 9 8 3 1 9 8 4 1 9 8 5 1 9 8 6 0 1 9 8 7 1 9 8 8 1 9 8 9 1 9 9 0 1 9 9 1 1 9 9 2 1 9 9 3 1 9 9 4 A n R A R E ( + ) F R A M S Ä T E S P A S S ( f y r k a n t ) K S Ä T E S P A S S B A R N ( * ) V U X N A ( r u t e r )%
HA
NS
AK
E
19
93
-0
9-28
Tabell 1 83/9 Ensam förare 84.2% Pass fram 91.1% En pass bak 92.6% Två pass bak
Tre pass bak 94.1% tre pass bak 92.6% Totalt 89.1%
83/9 Barapass fram 90.3% En pass bak 91.7% Tvåpass bak 94.0% Tre pass bak 94.2% tre pass bak
Totalt 91.2%
83/9 Enpass bak 10.8% Tvåpass bak 11.9% Tre pass bak 3.1%
Totalt 9.9%
83/9 En pass bak 17.3% Tvåpass bak 23.2% Tre pass bak 5.7% Totalt 18.1%
83/9 En pass bak 13.6% Tvåpass bak 17.9% Tre pass bak 4.5% Totalt 14.0%
Bilbältesanvändningen 1983-1993 lilla mätserien.
84/9 91 .1% 90.6% 95.7% 94 _.2% 94 .1% 91 .8% 84/9 18.7% 26.1% 10.7% 20.8% 85/9 90.0% 91.0% 93.2% 94 .3% 96.4% 95.8% 91 .4% 85/9 91.0% 93.3% 92.1% 94 .5% 97.8% 91.7% 85/9 31.4% 14 .4% 34 .1% 85/9 22 .9% 27.0% 8.8% 22.6% (86/6 (86 .9% (92 .4% (92,34 (96 .6% (94 .8% (89.7% (91.0% (86/6 (90.7% (97 . 9% (93.8% (91,5% (86 .9% (92 .6% Mtår / mätmånad 86/7) 89.9%) 93.8%) 94 .3%) 98.1%) 95.9%) FÖRARE 86/9 88.5% 89.7% 94.7% 97.3% 96.8% 100.0%) 100.0% 93.4%) 90.7% 87/9 88.6% 94 .1% 95.4% 98.4% 95.0% 97.7% 92.5% (88/4) (88 .4%) (93 .8%) (96 .2%) (96 .6%) (97 .7%) (97 .5%) (92 .2%) FRAMSÄTESPASSAGERARE 86/7) 92.24) 94 .9%) 93.7%) 96.2%) 95.4%) 93,3*) 86/9 92.2% 95.1% 97.5% 96.4% 96.7% 93.6% 87/9 93.6% 95.4% 97.4% 96.3% 95.1% 94.5% BAKSÄTESPASSAGFRARE (86/6 (23.4% (27 .7% (10,5% (23.6% (86/6 (38.8% (47 .9% (21 ,3$ (39,54 (86/6 (30.1% (38 .4% (17 .2% (31.8% 86/7) Vunna 86/9 54 .7%) 55.0% 69.5%) 67.9% 45 .7%) 35.6% 59.8%)57.4% 86/7) 54.0%) 59.8%) 36.4%) 53,34) Barn 86/9 59.0% 71.0% 42 .3% 62.4% Totalt 86/7) 54.4%) 63 .7%) 40.0%) £6.,2*%*) 86/9 56.5% 69.5% 39.1% 59.8% 87/9 87/9 66.6% 74 .71% 49 .8% 68 .8% 87/9 64 . 6% 72.5% 49 .7% 66.2% (88/4) (93 .2%) (95 .6%) (96 .0%) (97 .9%) (94 .9%) (94 .2%) (88/4) (65 .7%) (72.1%) (55 .6%) (67 .3%) (88/4) (79 .6%) (84 .6%) (66 .5%) (79 ,7%) (88/4) (71 .6%) (79 .0%) (62 .2%) (73.6%) 88/9 88.6% 92.8% 95.3% 96.9% 96.7% 94 .3% 91.9% 88/9 92.5% 95.6% 97.3% 95.0% 97.0% 93.8% 88/9 69.5% 75.3% 49 .5% 69.1% 88/9 71 .2% 86.4% 63.3% 79.0% 88/9 712.3% 80.8% 56.9% 73.6% 89/9 88 .4% 93.5% 95.9% 98 .1% 97.3% 95.2% 92 .2% 89/9 93.2% 95.8% 96.9% 97.5% 92.1% 94 .2% 89/9 67.5% 74 .1% 59.0% 69.4% 89/9 76.9% 87.8% 70.0% 81.4% 89/9 71.2% 81.0% 65.1% 75.0% 90/9 86.8% 92.3% 93.9% 97.1% 97.2% 93.8% 90.8% 90/9 92.5% 93.8% 96.7% 97.3% 93.8% 93.4% 90/9 68.5% 75.8% 58.2% 70-1% 90/9 70.2% 81.4% 63.7% 74 .5% 91/9 86.4% 93.9% 95.4% 95.2% 90.5% 90.6% 91/9 63.6% 76.3% 61.0% 68.7% 91/9 69.6% 83.1% 71.6% 76.3% P 19 8 B R S S E S » 2 92/9 75 .2% 85.2% 80.3% 80.0% 92/9 85.5% 91 .4% 91.8% 89.9% 92/9 78.4% 88 .3% 86.4% 84 .3% 93/9 89.6% 93.7% 95.4% 97.8% 94.0% 94.4% 92.6% 93/9 93.7% 95.4% 98 .2% 93.2% 81.3% 94.6% 93/9 72.0% 84.3% 67.5% 76.8% 93/9 81.7% 93.1% 76.7% 86.9% 93/9 75.6% 88.8% 72 .5% 81.6%
10
het innebär det att en stor del av observationerna måste göras av fjärrtrafik under en helg. Observationsserien är alltså någorlunda representativ för baksätespassagerarna men mindre representativ för förare och framsätespassagerarna. Man kan alltså inte med utgångspunkt från lilla mätserien uttala sig om bältesanvändningen bland exempelvis förare under rusningstrafik till och från arbetet.
Förare och framsätespassagerare har sedan 1975 ålagts att använda bilbälte om sådant finns i bilen. Sedan åtminstone 1983, när VTT:s observationer började, har användningen legat runt 90 %. För förarna allmänt uppmättes de högsta värdena i september under 1992. 1993 var värdena bara 3 tiondelar lägre.
1992 års observerade bältesanvändning är dock bara marginellt högre än toppåren 1987 till 1989. Precisionen är ändock hög, materialet är stort och förarnas och passagerarnas bältesanvändning i framsätet är relativt lätt att observera. Utan statis-tiskt bevis bör därför den lägre observerade användningen 1990-1991 bedömas som ganska säker. Den stämmer dessutom väl överens med resultat från andra liknande undersökningar.
De olika kategorier förare (utan passagerare, med bara framsätespassagerare och med en, två, tre eller flera baksätespassagerare) uppvisar liknande mönster över ti-den. Lägst användningsgrad har förare utan passagerare.
Framsätespassagerarnas till synes högre användningsgrad är dock en chimär. Ka-tegorien "ensamma förare" använder bilbälte i så pass låg grad att "förare" totalt sett använder bilbälte 2-2,5 procentenheter mindre än framsätespassagerare. När det finns framsätespassagerare i bilen använder förare och framsätespassagerare bil-bälte i samma utsträckning.
I övrigt har "framsätespassagerarna" samma tidstrend som "förarna". Svackan 1990 och 1991 efterföljdes av uppgången 1992 och en rekyl 1993, som dock ligger på en högre nivå än tidigare toppår 1987 och 1989.
Baksätespassagerarna uppvisar en annan trend över tiden än framsätespassagerarna. Innan lagen om obligatorisk användning av bilbälte för vuxna i baksätet började gälla använde bara 10 % (1983) av alla vuxna bilbälte i baksätet. Barn i baksätet använde bilbälte i ungefär 20 % (1983) - 30 % (1984-1985). Lagen, som infördes 1
11
års observationer visade på en nedgång på 3 procentenheter. Nivån ligger dock klart högre än det tidigare toppåret 1990.
Barn i baksätet har generellt använt bilbälte ungefär 10 procentenheter mer än vuxna. Enda undantaget är omedelbart efter 1 juli 1986.
När resultaten från 1993 års septemberobservationer publicerades i november 1993 blev nedgången i användningen av bilbälte i baksätet mycket uppmärksammade i press och föranledde bland annat den löpsedel och artikel som återfinns i bilaga 5.
3.3 Resultat från stora mätprogrammet
Se tabell 2. De första åren 1983 till 1986 och 1988 mättes enligt det så kallade stora mätprogrammet som omfattar uppemot 70 000 observerade personbilar mot unge-fär 17 000 i det lilla programmet. 1992 och nu 1993 observerades återigen enligt det stora programmet.
Så här efteråt kan det anses olyckligt att VTI inte observerade enligt stora pro-grammet åtminstone någon gång under perioden 1989 till 1991. Uppenbarligen hände någonting i allmänhetens inställning under dessa år. Jämförelser mellan 1992 och 1988 kopplat till lilla programmet ger bara marginell information om vad som totalt sett hänt 1989, 1990 och 1991.
Analyser av förändringarna 1988 till 1992 är komplicerade och tvetydiga. Resul-tatet från lilla mätserien tyder på en uppgång, om än i vissa fall marginell i använ-dandet för alla kategorier bilåkare. Hela stora programmet, som domineras av var-dagstrafik, tyder på en nedgång över hela perioden för både förare och framsätes-passagerare. Dessutom är nedgången 1992 markant för de två mätplatser, Göteborg och Skövde, som observerades innan den "blodiga" kampanjen startade upp. Se bilaga 6.
1993 visar större trendmässiga överensstämmelser mellan lilla och stora program-met. Båda programmen uppvisar en smärre nedgång och ungefär samma nivå i framsätet 1992 och 1993.
12
Tabell 2 Bilbältesanvändningen 1983-1993 stora mätserien.
83/9 Ensam förare 81.6% Passagerare fram 86.0% En passagerare bak 88.3% Två passagerare bak 92.4% Tre passagerare bak
tre passagerare bak
Totalt 83.9%
83/9 Para passagerare fram 84.7% En passagerare bak 87.3% Två passagerare bak 91.8% Tre passagerare bak
tre passagerare bak 77.1%
Totalt 85.8%
83/9 En passagerare bak 7.6% Två passagerare bak 9.1% Tre passagerare bak 2.5% "Totalt 7.5%
83/9 En passagerare bak 17.7% Två passagerare bak 21.8% Tre passagerare bak 4 .4%
Totalt 17.3% 83/9 Totalt 12.2% po 2 R H S X $ » > bå i 3 B B S E R o -i dP 84/9 FÖRARE 85/9 86/9 - 88/9 83.6% 85.0% - 86.3% 87.7% 89.9% - 91.2% 90.3% 93.9% - 93.7% 92.4% 96.0% - 96.1% 93.3% 95.7% - 95.9% 93.9% 97.4% - 95.9% 85.8% 87.6% - 88.6% FRAMSÄTESPASSAGRRARE 85/9 86/9 - 88/9 87.0% 88.2% - 90.6% 91.3% 91.6% - 92.9% 91.3% 96.2% - 96.1% 90.6% 94.9% - 94.5% 93.6% 92.9% - 97.1% 88.2% 89.7% - 91.5% FAKSÄTESPASSAGERARE Vuxna 85/9 86/9 - 88/9 13.4% 52.4% - 62.6% 12.2% 60.6% - 70.5% 3.9% 35.4% - 45.9% 11.6% 53.9% - 63.7% Barn 85/9 86/9 - 88/9 33.0% 60.0% - 77.9% 38.7% 69.5% - 84.1% 13.3% 35.9% - 62.0% 32.4% 61.1% - 78.0% Totalt 85/9 86/9 - 88/9 21.5% 55.3% - 68.1% 25.3% 65.1% - 77.2% 8.7% 35.7% - 54.5% 21.2% 57.2% - 70.1% $ a & R R R Y T P 5 $ 2 k v P 8 R R R E E 2 25 % 67.3% 79.8% 74 .4% 72.9% ©/9 a S E R S S E 2 k o b b s e br/ * e p p iz 2 pj s p s S fa P
13
3.4 Bilbältesanvändningen i olika trafikslag
Se tabell 3. Antalet observationer i stora mätprogrammet är tillräckligt stort för att kunna delas upp på olika trafiktyper. De olika trafiktyperna definieras i detta pro-jekt som:
Vardag pendlingstrafik: Mellan tidpunkterna 06.30-09.00 och 15.00-17.30 och i de trafikströmmar som kan betecknas som pend-lings-trafik.
Vardag allmänt: Övrig vardagstrafik
Vardag kväll: All trafik efter klockan 18.00 på vardagar
Lördag förmiddag: Mellan klockan 08.00 till 12.00
Helg fjärrtrafik: Trafik i anslutningar som huvudsakligen trafikeras av långväga trafik.
Helg lokaltrafik: Trafik i anslutningar som huvudsakligen trafikeras av lokaltrafik.
Som framgår av tabellen är bilbältesanvändningen lägst på vardagarna. Bältesan-vändningen för förare i den vardagstrafik, som inte är rusningstrafik eller kvälls-trafik, är 85 %. Användningen är bara obetydligt högre under rusningstrafik och kvällstrafik. För vardagstrafik generellt gäller att bältesanvändningen 1992 och 1993 har sjunkit jämfört med 1988. För helgtrafiken gäller det omvända dvs. hög grad av bältesanvändning och högre än 1988. Allra högst ligger användningen för fjärrtrafik under helgen.
14
Tabell 3 Bältesanvändningen för förare och passagerare i olika trafikslag.
BÄLTESANVÄNDNINGEN FÖR FÖRARE OCH PASSAGERARE I OLIKA TRAFIKSLAG:
FÖRARE
Förmidd. Eftmidd. Vardag Vardag Fredag Lördag helg helg pendling pendling allmän kväll kväll förm. fjärrttr. lokaltr.
1988 87,3% 897% 85,9% 88,0% 91;9% 93,8% 95,6% 87,2%
1992 86,4% 85,9% 86,7% 89,4% 94,4% 96,7% 90,4%
1993 86,8% 88,3% 86,1% 87,7% 93,9% 96,8% 91,4%
FRAMSÄTESPASSAGERARE
Förmidd. Eftmidd. Vardag Vardag Fredag Lördag helg helg pendling pendling allmän kväll kväll förm. fjärttr. lokaltr.
1988 90,4% 91,5% 88,4% 90,3% 93,5% 96,3% 96,2% 89,7% 1992 88,3% 89,1% 87,7% 88,1% 92,0% 96,7% 97,1% 92,7%
1993 89,1% 91,7% 88,1% 89,0% 96,5% 96,9% 93,3%
BAKSÄTESPASSAGERARE VUXNA
Förmidd. Eftmidd. Vardag Vardag Fredag Lördag helg helg pendling pendling allmän kväll kväll förm. fjärttr. lokaltr.
1988 57,3% 61,7% _56,2% _69,6% 73,4% 70,3%
1992 _69;3% _68,5% 73,2% 89,1% 81,9% 74,6%
1993 71;8% 59,8% 68,1% 82,1% 80,6% 72,6%
BAKSÄTESPASSAGERARE BARN
Förmidd. Eftmidd. Vardag Vardag Fredag Lördag helg helg pendling pendling allmän kväll kväll förm. fjärttr. lokaltr.
1988 693% 81,5% 793% 72,1% 85,0% 82,0% 77,8% 74,2%
1992 81,8% 86,8% 84,0% 86,9% 93,9% 90,5% 86,9%
1993 79,5% 78,5% 84,1% 89,1% 85,7% 87,4%
ANDEL PERSONBILAR MED ENBART FÖRARE
Förmidd. Eftmidd. Vardag Vardag Fredag Lördag helg helg pendling pendling allmän kväll kväll förm. fjärrttr. lokaltr.
15
Det är samma tendens för framsätespassagerarna som för förarna.
För barn och vuxna i baksätet är bilden något annorlunda. Eftersom användningen av bilbälte ökat mer eller mindre kontinuerligt åtminstone sedan 1983 ligger an-vändningsgraden högre 1992 och 1993 än för 1988. Men, liksom för förare och passagerare i framsätet, är användningsgraden lägst vardagar och högst på helger.
Det bör påpekas att exempelvis lördag förmiddagstrafiken endast observeras på en plats som naturligtvis kan ha unika förhållanden.
BILAGOR: Bilaga 1: Bilaga 2: Bilaga 3: Bilaga 4: Bilaga 5: Bilaga 6: Bilaga 7: 16
Kopia av en av fyra olika affischer i samband med TSV:s s.k. "blodiga kampanjer" september 1992. Affischerna satt på stora affischtavlor ut-med vägarna i hela Sverige.
Exempel på ett ifyllt formulär som VTI använder vid fältstudier.
Kopia av två av "elefantannonserna" från 1986.
Expressens löpsedel 6/2 1993 där Vägverkets kampanj "Bilbältet hjälpte" med "Svullo", Pernilla Wahlgren och Gunde Svahn uppmärk-sammades.
Exempel på den uppmärksamhet från tidningar och radio/TV som resul-tatet fick när de publicerades i november. Artikeln och löpsedeln som finns avbildad på titelsidan är från DN 11/11 1993.
Användningsnivåer på enskilda observationsplatser 1987 till 1993.
Namnen och några detaljer är ändrade av hänsyn till de inblandade. TSV 92092 590 TSS)CSSt t Sitlidespor a2 0$ ' ; . . . " a n S k e S y t a k G 5 si la pi a o Lågfzjljuiäwn ,] hf:] ?." fall,-liv!); a t '.,d'": ri Nie lata sti Fe / ill ls
Psi%%MliteKristarMME ansärat&
bone eeNed : t f hlt SN häll Se fal ED i 9 3 ll 0 s a Hå
"Jag skulle bara köra hem tjejen."
Janne hade lovat att köra hem sin flickvän. Det regnade. Fisa Vid kollisionen mot bropelaren var hastigheten inte högre än 50 km/h. Men Janne hade glömt sitt bilbälte. Minst 100 av de människor som dödades i personbilar förra aret skulle vara i livet idag om de använt bil -bältet. Cirka 90 procent av alla skadade skulle komma betydligt lindrigare undan.
Jannes flickvän använde bältet och klarade sig utan skador. Janne klarade livet men hade ont. Länge.
B I L B A L T E H J Ä L P E R ! Trafik säkerhets verket :
Bilaga 2
Exempel på ett ifyllt formulär som VTI använder vid fältstudier.
Kryss i ring betyder bältad vuxen. Ett snedstreck i ring betyder obältad vuxen. Ett "B" i ring betyder obältat barn. "B" med snedstreck betyder bältat barn.De vanli-gaste kombinationerna bältade och obältade barn, vuxna, förare och passagerare finns förifyllt i formuläret. På de två nedre raderna fyller observatören själv i de mer udda kombinationerna som förekommer.
ajtörast- kt PLATS F- A- St -l
SMO-L
(8 HU
%.
WW
tid
02%
|- 47 UF
pe #ll If
[ff
tid
=;Q"
.
sign
PL
www
%%MW M_mlf
q
28
OCD
©) 1
OttT 11
.
0
_8
O
m?
G
6 SS
N &
0
!
C
Q
[
+
2
)
5
0
K
©
©
- TtttÅ
l
E0 80 80
2
0 |©
G
G
)
O
F
9
0
&
| un
- 2
fåögwåöåéä
i
/
3
38
e
Z
cZ
|
e
5 S
N
.
L
e
s
N
Y
K
G
[
a
TNE
s
N
B
R
f
B
N u å k e r d e s i s t a e l e f a n t e r n a u t u r b i l e n ! -Bi lb äl te tp å, va rd u än si tt er ib il en !D et sä ge r la ge n so m gä ll er fr ån 1 jul i1 98 6. Me n va rf ör lå ta fö rn uf te tv än ta .T a re da n nu på di gb il bä lt et , äv en nä rd u åk er ib ak sä te t! N T F Fö r sä ke r tr af ik . An is me l sd " I n g a e l e f a n t e r i b i l e n , t a c k ! " A l l a p l a t s e r i b i l e n ä r l ik a f a rl i g a o m d u i n t e t a r p å d i g Ei lb äl te t. ik. Si tt er du ib ak säte t ut an bä lt eärd u de ss ut om fa rl ig fö rd en som si tt er fr am . Ti tt ai ta be ll en . Då serd u vi lk a fr uk ta ns vä rda kr af te r de t hand la ro m ie n kr oc k. Di n kr op p bl ir tu ng so m en el ef an t, so m pl öt slig t 2 -sl unga s in i ry gg enpå de n so m si tt er fr am -fö r. t.* 23 * . 1 Så no g är de tpå ti de n at t du so m kö r båbö ri ar sä ga © -ifr ån,nä rd u bj ud er nå go n 37 + på sk ju ts : ;. "' --På me d bil bältet .D et -: -be hövs äv en ib ak sä te t! Bilaga 3 Den mot sva rar -| motsva rar ver kli ga | ung efä rli g -| ung efä rli g kro pps -[ kro ckv ikti [kr ock vik ti vik ten (å å © 20 kg 1.00 0 kg 1. 50 0k g 50 kg 2. 00 0 kg 3. 00 0k y 75 kg 3. 00 0 kg -14 .0 00 kg "Axhf vtmig -> $ . så na VLd . Fö r sä ker tr af ik a .. j a '" Ett hit er ups: Mo ck a fr am oc hs pä nn ih op hbä lte na ibaks ate t. Då är det hit tar ea tt ko mm a ha g oc ha tt hit ta de m näs tagå ng du bj ud er nå go n på skj uts . N A T I O N A L F Ö R E N I N G E N F Ö R T R A F I K S Ä K E R H E T E N S F R Ä M J A N D E 08 -6 30 63 0
Bilaga 4 n / (/ DD & PERNILLA U N D E O C H "SVULLO" R A D D A D E A V BIL-A L T E T
VTI MEDDELANDE 733 t S l a r v m e d b a r n e n i b i l e n Un d e r s ök n i n g ar v i s a r a t t a l l tf ä r r e sä t t e r s äk e r h e t sb ä l t e på s i n a s m å F ä r r e b a r n h a r b ä l t e t p å i b i l e n A l l t f l e r s l a r v a r m e d b i l b ä l t e t . 8 3 p r o c e n t a v r r a b a r n e n h a r b ä l t e t p å , m o t 8 7 p r o c e n t f ö å r e t . I S t o c k h o l m ä r s i f f r o r n a
a
n
n
u
vä
rr
e
pr
oc
en
t
av
ba
rn
en
an
vä
nd
er
bi
lb
äl
te
t.
di
re
kt
föl
jd
sk
öt
se
lf
rå
n
Me
st
sä
ke
rh
et
sm
ed
ve
tn
av
ar
vi
198
6.
Då
sa
tt
e
80
pr
oc
en
t
av
all
a
i
bi
lf
ör
ar
ep
ås
ig
bäl
tet
.I
da
gä
rd
et
ha
r
in
te
tag
it
ba
ra
74
pr
oc
en
t.
te
nr
ikt
igt
på
_a ll va ll . -De t hä r ha r gå tt kä pp ra kt åt Sv er ig e är in te lä ng re et t he lv et e, sä ge r Cl ae s Ti ng va ll , pr o-fe ss or i bi le ns in re sä ke rh et vi d Ch al me rs iG öt eb or g. -D e sj un ka nd e si ff ro rn a är en Ty sk la nd , St or br it an ni en U S A ha r gå tt o m os s. av lå ng vari g mi ss -sa mh äl le ts si da . M a bä lt et oc h sä ke rh e-n fö re -gå ng sl an d, m e n a r Cl ae s Ti ng va ll och U O L A S I G V A R D S SO N t fl er slar va r m e d ba r-ens sä ke rh et i bi le n. N y a de rs ök ni ng ar visa r at t i b ä lte s a n v ä n d n i n g e n land b a r n sn ab bt sj un -kl idäs % % e r . -'i f-+: . e j i -D e t h ä r h ä r g å t t k ä p pr a k t gåt h e l v e t e , s ä g e rC l a e s T i n g -jv al l, p ro f e s s o r i b i l e n s in r e + s ä ke r h e t v i d C h a l me r s t e k n i s -&a h ö g s k o la o c h a n s v a r i g fö r 4 F ol k s a m s b i l s ä k e r he t s a r b e t e . , -D a g e n s s j un k a n d e s i f f r o r jär e n d i r e k t f ö lj d a v l å n g v a r i g i s sk ö t s e l f r å n s a m hä l l e t s si -a. M a n h a r i n t e t a g i t b ä l te t $ p c h s ä k e r h e t e n r i kt i g t p å al l-s v a r . N u s kö r d a r v i e f f ek t e r n a V d e t . ' ft. Ma T v å h el t n y a u n d e rs ö k n i n g -t a l a r s a m m a s p r å k . . 4 V ä g -o c h t r a ns p o r t f o r s k -' n in g s i n s t i t u t e t , V T I , iL i n k ö -p i n g h a r mä t t b ä l t e s a n v ä nd -i n g e n p å n i o s v e ns k a o r t e r s s e d an 1 9 8 3 . St a t i s t i k e n v i s a r å t t v i va r s o m b ä s t 1 9 8 6 . D å s a n v ä n d e 8 0 p r o c e nt a v a l l a b i l f ö r a r e b ä l t e , i d ag 7 4 p r o -g e n t . A v e n fö r p a s s a g e r a re f r a m h a r si f f r o r n a g å t tn e r p å k en a r e å r . S ä r s k i l t a l l v a r l i g tä r a t t a n -v ä n d ni n g e n b l a nd b a r n b ö r ja t s j u n k a , f r å n 8 7 p r o c e n t m e d b ä l t en i fj ol ti ll 8 3i å r . D e n t e n d en s e n ä rä n n u s t a r -a re i S t o c k h o l m ,d ä r t r a f i ks ä -e r h e t s fö r e n i n g e n i s e p t e m -Sod an+"**KST: Jm be r s t u d e r a d e b äl t e s v a n o r n a i ö v e r 2 0 00 0 b i l a r . A v a l la b a r n s o m å k t e ib a k s ä t e t h a d e ba r a 6 9 p r o c e n t b ä l t e n. D å l ig t e x e m p e l -S v e r i g e ä r i n t e lä n g r e e t t f ö r e g å n g s l a n d , s ä g e r C l a e s T i n gv a l l . I d a g ä r b ä l t e s a n -v ä n d n i n g e n hö g r e i ti ll e x -e m pe l T y s k l a n d o c h S t o r b r i -t a n n i e n . T i l l o c h m e d U S A f ö r e f a l l e rh a g å t t f ö r b i os s . D e s e n a st e å r e n h a r v it r o t s al lt s e t t e n r a d k a m p a n j e r f ö r a t t an v ä n d a b i l b ä l t et. V e m mi n n s ti ll e x e m pe l i n t e b i l d e r -n a p å s ö n d e r m o s a d e, b l o d i g a b a r n a n s i k te n p å s t o r t a v l or ö v e r h e l a S v e r i ge i f j o l ? V a r f ör m i n s k a r b äl t e s a n -v ä n d n i n g e n t r o t s a t t i n f o r -m at i o n e n i n t e n s i fi e r a t s ? -J a , d e t ä r m ä r kl i g t , s ä g e r M a r g a re t a S ä f w e n b e rg p å NT F , N a t i o n a l f ö re n i n g e n f ö r t r a f i k sä k e r h e t e n s f r äm j a n d e . Ä n s å l ä n g eh a r v i i n g e t r i k ti g t s v a r . M e d a n l e d n i n g a v d e n il la -v a r s l a n d es t a t i s t i k e n h a rN T F d r a g i t i g å n g p ro j e k t e t B i l e n s i n r e s ä k e r h et . D e t i n n e h å l le r i p r i n c i p t vå a v d e l n i n g a r : eD j u p a n a l y s e r a v v å r a a t t i t y -d e r ti ll b i l s ä k er h e t . e D i r e k t i n f o r m a t i o n ti ll d e m e s t u ts a t t a r i s k g r u p p e rn a . -A n a ly s e r n a k o m me r a t t s k e i f o r ma v s a m t a l m e l l an e n p s y k o l o g o c h u t v a l d a p e r s o -n e r , ti ll e x e mp e l u n g d o m a r. S y f t e t ä r a t t u t ve c k l a m e t o d e r f ö r i n fo r m a t i o n s o m fa k t i s k t k a n n å d e m o c h p å v e r k a d e r as a t t i t y d e r . A r d et i n t e e t t u n de r b e t y g a t t n i f or t f a r a n d e i n t e ve t d e t 2 0 å r e f t e r f ö r st a b ä l t e s -l a g e n ? -D e t k a n s k e m a n k a n s ä g a , s ä g e r M a r g ar e t a S ä f w e n b e r g. Å an d r a s i d a n t r o r ja g a t t d e n h ä r t y p e n a v un d e r s ö k n i n g a r m å st e p å g å k o n t i n u er l i g t . A t -t i t y d e r f ö r ä n d ra s s t ä n d i g t , vi l-k e t må s t e p å v e r k a v å r a a r -b e t s m e t o d e r . V i lk a r i s k g r u p p e r ko m m e r n i a t t k o n ce n t r e r a e r p å ? -Ba r n f a m i l j e r -av u p p e n -b a r a s k äl. V i k o m m e r äv e n a t t a n s t r ä n g a o s s s ä r s k i l t f ö r a t t n å fr a m ti ll i n v a n dr a r f a m i l -j e r . S e d a n g ä l l e r d e t yn g r e , m a n l ig a b i l f ö r a r e -s t ä n d i g t e n h ö g ri s k g r u p p . D e r å ka r u t f ö r b e t y d l i g t fl e r o l y c k o r ä n g e n om s n i t t s b i l i s t e n o c h h a r l ä g r e bä l t e s a n v ä n d n i n g . B l i r d e t b r o sc h y r e r o c h a n -n o n s e r iv a n l i g o r d n i n g? -J a , m e n v i k om m e r o c k s å a t t i n t e ns i f i e r a v å r a di r e k t -ko n t a k t e r . F l e r i n f o r m a t i o n s -m öt e n p å B B o ch b a r n a v å r d s -c e n t r a le r ti ll e x e m p e l . A n s å l ä n g e ä r d e t i n t e h el t k l a r t a t t N T F f å r ge n o m d r i v a si tt p l a n e r a d e p r o j e k t . F ö r -e n i ng e n h å l l e r på a t t f ö r h a n d -l a m e d v ä g v e r k e t o m e t t t r e -å r i g t a n s l a g f ö r v e r k s a m h e -t e n . 0 Bilaga 5Bilaga 6
Användningsnivåer på enskilda observationsplatser 1987-1993.
1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 GÖTEBORG 83.2 =- - 81.2 82 . 4 84 . 8 som om - 83.3 83.6 51.3 - - - 54.8 52 . 4 67 . 2 =- s =- 6 9 . 7 69 . 9 9188 =- - - 9995 8856 SKÖVDE 90 . 3 - - - 85.3 87.5 92 . 0 == = - 88.0 90 . 4 61 . 5 =- =- = 70 . 5 67 . 9 81 . l sor =- == 86 . 2 82 . 1 12996 - - - 15878 14791 SOLLENTUNA 85.2 - =- - 84 . 1 84 . 8 89.7 =- o =- 90 . 0 89.0 55.0 =- =- => 67 . 3 56.1 7 4 , 9 =- = - 89 . 2 83.7 9651 - - -- 10139 10174 SUNDBYBERG 76 . 6 - =- - 77 . 5 76 . 7 80.0 =- =- =- 81. l 80.3 45 . 8 =- =- == 56.8 54 . 0 78 . l - = - 81.1 65.5 1952 = =- - 1985 1771 VÄSTERÅS 90.6 90 . 3 90 . 2 87 . 9 87 3 89.6 88.1 92 . 7 92 . l 92 . 8 91 . 7 91 . 5 93.0 90 . 4 61 . 9 68 . 3 72 . 3 63 . 6 62 . 9 75.1 65 . 4 71 . 9 85.8 83.9 7 9 . 8 85.5 90 . 7 87 . 2 4657 5108 5145 4700 47 47 5214 5180 GIDEONSBERG 95 . 4 93.3 94 . l 91 . 8 91 . 6 94 . 3 93 . 9 (Västerås) 96 . 6 95.1 95 . 2 94 . 0 94 . 3 95 . 9 95 . 9 71 . 6 72 . 2 72 . 9 73 . 2 75 . 0 81 . 4 78.5 76 . 5 79 . 5 89.7 81.8 88 . 3 91 . 2 89 . 4 4019 4061 4 273 4857 4338 4311 4238 NORRKÖP ING 92 . 3 92.1 92 . 4 92 . 0 91.8 94 , 2 94 , 7 94 . 2 93. 8 94 . 3 93.7 93.0 95 . 7 95 . 5 61 . 4 68 . 1 67 . 7 70 . 0 67 . 7 80 . 6 78 . 8 64 . 0 76 . 3 77 . 0 77 . 6 83.5 89 . l 85 . 4 8777 8432 907 4 7345 9001 8876 8253 IDROTTSPARKEN 85.5 - =- = 82 . 3 85.1 (Norrköping) 90 . 4 - - - 87 . 4 88 . 4 59 3 - == =- 63 . 3 62 7 71 0 =- 0 om 85 . 2 77 9 3539 =- - =- 3294 3205 LINKÖPING 90 . 6 - =- =- 90 . 1 89.3 92 2 - - - 91 . 8 91 4 60 4 - 67 . 0 72 3 79 1 =- 90 . 8 85.0 7517 = =- == 7268 6962 VALLAÄRONDELLEN 93.8 - - - 94 , 2 93.1 (Linköping) 96 . l =- =- - 94 . 6 94.1 . 66 . 5 = = =- 72 . 0 75 . 8 76 . 5 - - - 95.5 84 . 7 3984 == == =- 3707 3968
Bilaga 7
Personbeläggningar i personbilar 1983 till 1993.
Som en biprodukt till uppgifterna om bältesanvändningen fås också uppgifter om personbeläggningen i personbilarna.
De personbeläggningsuppgifter som ges i tabellen ska inte användas som genom-snittsnivå för personbeläggningen i Sverige. Som synes skiljer sig nivåerna åt mel-lan stora och lilla programmet. Lilla programmet är komponerat för att ha just hög personbeläggning i framförallt baksätet!
Tabellen publiceras utan andra kommentarer än att den ska användas för att studera förändringar i personbeläggningen. Uppgifter som kan ställas i relation till uppgif-ter om exempelvis antal skadade passagerare i bilolyckor.
STORA PROGRAMMET LILLA PROGRAMMET
Framsätespass./ Baksätespass./ Framsätespass./ Baksätespass./
fordon fordon fordon fordon
83 0,362 0,222 0,572 0,446 84 0,369 0,229 0,570 0,436 85 0,375 0,211 0,592 0,393 86 0,368 0,194 0,568 0,369 87 (0,369) (0,191) 0,572 0,365 88 0,358 0,183 0,561 0,364 89 (0,363) (0, 177) 0,563 0,338 90 (0,365) (0,183) 0,565 0,350 91 (0,374) (0,180) 0,580 0,344 92 0,373 0,179 0,573 0,333 93 0,373 0,184 0,558 0,334
