Han och hon i barnboken

Malmö högskola

Lärande och samhälle

BUS

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Han och hon i barnboken

He and she in books for children

Camilla Andersson

Christel Persson

Lärarexamen 210hp Handledare: Ange handledare

Barndoms - och ungdomsvetenskap Slutseminarium 2011-11-04

Examinator: Caroline Ljungberg

Förord

Efter flera slitsamma veckor med många diskussioner, mycket reflekterande, skrivande och en hel del litteraturläsning har vi nu äntligen nått vårt mål, ett färdigt examensarbete. Vi valde att göra alla delar av arbetet gemensamt, förutom litteraturläsningen som vi bestämde oss för att dela upp. Arbetets gång har inte alltid varit lätt, men desto mer lärorikt. Med detta arbete har vi fått en djupare insikt för genusrelaterade frågor och större förståelse för vikten att i framtiden arbeta för jämlikhet tillsammans med både kolleger och elever. Vi vill samtidigt framföra ett stort tack till Sara Berglund, vår handledare för hennes tålamod och alla hennes beaktansvärda kommentarer som har hjälpt oss att föra fram detta arbete till dess slutdestination.

Malmö 2011

Abstract

Förhållningssättet till genus är centralt i pedagogers arbete med barn, då det enligt läroplanen är förskolans uppdrag att arbeta för jämlikhet samt att motverka traditionella könsmönster (Lärarens handbok, 1998). Idag används barnböcker som en del av förskolans pedagogiska verksamhet, både gällande underhållning och ur ett mer centralt och lärorikt syfte. Syftet med detta examensarbete är att studera genus i barnböckerna. Vi har undersökt hur könsroller framställs i böckerna. Följer de normen för vad samhället föreskriver eller framställs karaktärerna som normbrytare? Vi kommer även att studera om det finns förändringar i karaktärernas gestaltning beroende på vilket årtal boken är skriven.

Som metod har vi använt oss av kvalitativ textanalys för att besvara våra frågeställningar. För att kunna forma vår egen analysmodell kring vad som anses vara manligt och kvinnligt, tog vi hjälp av Nikolajevas (2000) och Hirdmans (2003) analysmodeller över typiskt manliga och kvinnliga drag. Vi valde ut egenskaper från dessa båda scheman och fick fram ett eget analysschema som vi sedan i undersökningen utgick ifrån. Egenskaperna vi valde att ta med i vårt schema är karaktärsdrag som ofta tillskrivs mannen respektive kvinnan.

Av de barnböcker vi analyserat har det visat sig att män framställs mer genustereotypt exempelvis med kläder i förhållande till kvinnor. Kvinnor däremot framställs oftare könsstereotypiskt med hjälp av attribut, såsom rosetter och hårklämmor. Vi har sett karaktärer vars egenskaper och handlingar varit helt enligt könsnormen, där män gör manliga sysslor och så vidare. Men likaså gränsöverskridaren som bryter normen har synts till i flera av böckerna. Även gränsvakten har observerats i två av böckerna. Vi har också kunnat urskilja förändringar i de analyserade barnböckerna beroende på vilken tidsperiod de skrevs till exempel vad gäller karaktärernas kläder och handlingar.

Innehållsförteckning

1 Inledning………..7

1.1 Syfte och frågeställningar……….………...8

2 Bakgrund………..…….9

2.1 Barnbokens roll i samhället………..9

2.2 Vad definierar en barnbok? ………10

3 Litteratur och teori………...12

3.1 Centrala begrepp……… 12

3.2 Genus……….…….13

3.3 Genussystemet och genuskontraktet...………...13

3.4 Genus i barnboken………..14

3.5 Gränsöverskridare och gränsvakt………...16

4 Metod……….17

4.1 Metodval……….17 4.2 Urval…..……….17 4.3 Analysmetod………...19 4.3.1 Personer………..…………. .21 4.3.2 Bokomslag……….21 4.3.3 Text………22 4.3.4 Bild………22 4.4 Genomförande……….22 4.5 Forskningsetiska överväganden………...23

5 Analys……….………....24

5.1 Böckerna……….…24

5.1.1 Spinkis och Katta……….24

5.1.2 Petter och Lottas Jul……….25

5.1.3 Bu och Bä får besök……….25

5.1.4 Barna Hedenhös………...26

5.1.5 Pelle Svanslös och Majas krona………...26

5.1.6 Gittan och älgbrorsorna………27

5.2 Flickan och kvinnan.………..….27

5.2.1 Handling……… ..27

5.2.2 Utseende och attribut………...30

5.3 Pojken och mannen……..………....31

5.3.1 Handling………....31

5.3.2 Utseende och attribut………...35

5.4 Gränsöverskridare och gränsvakter……….…….36

5.5 Tidsanda………...………38

5.6 Sammanfattning och slutsats……….…….. 40

6 Diskussion………..…….43

1 Inledning

Böcker har en betydande roll i förskolans dagliga verksamhet. Många barn får sin första litterära upplevelse i förskolan. I förskolans uppdrag ingår såväl att utveckla barns styrkor och barns eget kulturskapande, som att överföra ett kulturarv som innefattar världen, seder, historia, språk och kunskaper från en generation till nästa (Lärarens handbok, 1998). Barnboken kan ses som kulturbärande och kunskapsförmedlande. Andra syften med barnboken och sagostunden i förskolan handlar om att underhålla, stimulera fantasier och väcka ett vidare intresse för litteratur och inte minst bidra till språkutvecklingen (Granberg, 1996:47). Ekelund (2007:58) påpekar att det är viktigt att barn får lyssna till och läsa böcker om olika sorters liv och vardagliga företeelser.

Medvetenheten kring genusfrågor har ökat i samhället under de senaste åren (Kåreland, 2005:9). I läroplaner och andra styrdokument framhålls pedagogens skyldighet att verka för jämställdhet mellan könen. Kåreland påpekar att skolan i likhet med övriga samhället, inte är någon könsneutral inrättning. Hon hävdar att genus och genusrelationer både formas och upprätthålls i skolan. Kåreland (2005:126) menar att sättet som genus skildras på i barnböckerna, kan ha stor betydelse för barns tolkning av världen.

Litteraturen är en samhällsspegel som har kraft att såväl förändra som att stärka de traditionella könsnormer som råder (Edman, 2002:134). De böcker barn möter påverkar deras tolkning av världen. För att kunna ta del av vad det är för bild av kvinnligt respektive manligt som målas upp i barnböcker, har vi valt att titta närmare på sex barnböcker skrivna under olika tidsperioder.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur könsmönster ser ut i sex utvalda barnböcker från olika epoker. Detta kommer vi att göra med hjälp av följande frågeställningar:

 Hur framställs manligt respektive kvinnligt i barnlitteraturen?

 Vilka roller tilldelas flickor, pojkar, män och kvinnor i böckerna?

 Hur framställs normer och normbrott i böckerna?

 Skiljer det sig hur genus framställs beroende på vilken tidsperiod böckerna är skrivna? I så fall hur?

2 Bakgrund

2.1 Barnbokens roll i samhället

Redan långt innan människan ägde ett skriftspråk, har myter och berättelser av olika slag överförts muntligt från generation till generation. När den första bok som riktade sig till barn, gavs ut i Sverige på 1500-talet, så var det en ”nyttig” bok som riktade sig till kungliga barn. De kungliga barnen var de barn som av den tidens samhälle ansågs kunna ha intelligens nog att uppskatta litteratur. Den engelskspråkiga barnlitteraturen föddes under upplysningstiden på 1700-talet, tiden då även ”barnet” uppfanns som en social konstruktion. ”Barndomen”, en period som tidigare inte setts som särskilt intressant, fick nu stor uppmärksamhet och den tidens pedagoger var ivriga att tala om barnuppfostran, inte minst pojkars sådan, då dessa sågs som framtidens löften (Edman 2002:25ff). Kåreland (2005:25ff) beskriver vilken roll barnlitteraturen hade till en början i det svenska samhället. Böckerna för barnen skrevs i syfte att forma goda samhällsmedborgare, skapa goda kristna och barnuppfostran var i fokus. Böckerna användes i undervisning och i ett socialiserande syfte där innehållet i boken fungerade som rättesnöre för värderingar och religiös tro (Kåreland 2005:25ff).

Det förekom förändringar i samhället under upplysningstiden på 1700-talet, då särskilt i Frankrike och England, vilket enligt Edman (2002:12) ledde till att barnboken utvecklades och fick en annan funktion än innan. I och med denna förändrade barnsyn, då man i större utsträckning än tidigare betonade ”pedagogiken” började man nu att anpassa litteraturen efter barnet och samtidigt som den skulle vara lärorik så skulle den nu även roa barnet. Fortfarande var dock dess första syfte att moralisera och ge kunskap.

Vid sekelskiftet 1900 blommade den svenska barnboksutgivningen. Det begynnande 1900-talet var kantat av fattigdom, emigration, alkoholism och barnarbete med mera. Det var enligt Edman (2002:79) många författare som nu ville värna om barnen, vilka ofta blivit de stora förlorarna i samhället. Tiden såg en breddning inom

litteraturtillgången och nya slags texter som till exempel, bilderboken och barnvisan fick sitt genombrott (Andersson & Druker, 2008:57).

Barnlitteraturen används flitigt i dag som ett socialiseringsverktyg även om det också finns en uppsjö av barnböcker skrivna av författare som vare sig vill uppfostra eller lära barnen någonting, utan bara berätta goda och underhållande historier (Edwards, 2008:148). Att använda barnboken som ett socialiseringsverktyg är enligt Kåreland (2009:101) ett sätt att lyfta fram frågor som rör relationer mellan människor. När barnboken används på så sätt, till exempel i skolan eller förskolan, så kan den fungera som ett bra utgångsmaterial för kommunikation. För pedagoger och elever kan det med bokens hjälp därför bli lättare att tillsammans problematisera frågeställningar kring ett aktuellt ämne. Det kan till exempel handla om ämnen som döden, mobbing och kärlek med mera. Rent konkret så kan barnboken också vara en inkörsport till elevens eller barnets eget ansvar och samarbete, till exempel genom att jobba med drama, sagopåsar, flanosagor och så vidare både enskilt och i grupp. Barnböckerna får enligt Kåreland (2009) en framträdande roll som socialiseringsredskap, vad gäller förmedlingen av demokratiska värdegrunder, jämställdhet, genusmedvetenhet och medmänsklighet med mera, som är en del av förskolans och skolans uppdrag enligt (Lärarens handbok, 1998).

2.2 Vad definierar en barnbok?

Kåreland (1983:16) menar att barnböcker är böcker som av författare, illustratörer och bokförlag formuleras och lanseras direkt för barn. Enligt henne så finns det en allmän uppfattning om vad en barnbok är. En barnbok ska vara lättläst, handla om barn och inte vara för tjock, därtill ska bilderna vara många och i färg (Kåreland, 1983:16).

Barnboksexperter betraktar barnlitteratur som en likartad och oföränderlig genre, men Nikolajeva (2004:13ff) påpekar att man därmed bortser ifrån barnlitteraturens variation och den kraftfulla utveckling som skett de senaste decennierna. Enligt henne är det svårt att fastställa vad barnlitteratur är. Hon framhåller att barnlitteratur inte kan ses som en

egen genre, det vill säga en framhållen kategori av böcker som har bestämda, regelbundna drag (Nikolajeva, 2004:13ff). De flesta böcker, både litteratur för vuxna och barn, vill enligt Rhedin (2001:17) i skönlitterärt syfte berätta en historia. I barnboken sker detta genom en sammankoppling av text och bild. Det förekommer minst en bild per uppslag vilken har stor betydelse för handlingen i boken. Den bekräftar textens innehåll och fungerar som pauser i boken. Bilder kan även leda handlingen framåt, då blir bilden ibland överordnad texten (Rhedin, 2001:17).

3 Litteratur och teori

I kommande kapitel tas först en begreppsförklaring upp, över de olika betydelsefulla begrepp som har använts i analysen. Därpå redogörs för genus generellt. Vidare kommer olika sätt att tolka skillnader mellan könen beskrivas, bland annat diskuteras genusordningen, genuskontraktet, gränsöverskridare och gränsvakt.

3.1 Centrala begrepp

Ordet könsroll är en sammanfattande term för socialt och kulturellt bestämda olikheter mellan könen som rör beteende, val av leksaker, värderingar, normer, föreställningar, resurser, makt och auktoritet (Josefson, 2005). Dessa faktorer ligger till grund för individers uppfostran och traditioner i den kultur människan lever i. I denna uppsats används begreppet könsroll för att redogöra för mönster eller roller som skapats av samhället och som anses vara normen.

Begreppet norm kan förklaras som regler och rättesnören som människan förväntas rätta sig efter, inom en viss grupp. När det rör sig om genus, så handlar det om egenskaper, kläder och handlingar som män respektive kvinnor förväntas rätta sig efter enligt den könsnorm som råder (Josefson, 2005).

Begreppet stereotyp kommer också att användas i analysen. Stereotyp är en tänkt bild som blir till genom att man skapar ett mönster av en del människors karaktärsdrag för att sedan applicera det mönstret på alla människor inom samma grupp, yrke eller kön. Det är en förenklad och många gånger fördomsfull föreställning om till exempel hur människor som tillhör en särskild kultur, land, religion eller yrkesgrupp är (Josefson, 2005).

3.2 Genus

Begreppet genus introducerades i Sverige på 1980-talet av Yvonne Hirdman, professor i genushistoria. Ordet genus är översatt från latin och på engelska är betydelsen slag, sort och kön. Hirdman (2003) vill med begreppet genus, ge kunskap och förmåga att kunna se skillnader mellan män och kvinnor i samhället det vill säga, sätta en term på något som tidigare inte varit synligt. Genus är inte enbart kroppsligt utan det handlar om det som sägs, det som görs och vilket förhållningssätt som finns i mötet människor emellan. Hirdman (2003:14) förklarar genus som en mänsklig uppfinning, ett sätt att förstå det sociala samspelet som sker mellan män och kvinnor. Först när det finns en reell medvetenhet kring skillnader mellan män och kvinnor, kan individen enligt Hirdman (2003) välja att bryta det mönstret.

Människan föds med ett biologiskt kön och utifrån detta skapas genus, både socialt och kulturellt. Josefson (2005:5ff) anser att vi utgår från genus i vår tankekonstruktion, hur vi bygger upp vårt samhälle indelat i manligt och kvinnligt. Detta synliggörs både på vår fritid där exempelvis pojkar spelar fotboll och flickor dansar balett, eller valet av arbetsplats och ibland den arbetsposition vi har, därtill vilken lön vi får samt hur vi samtalar och vilka kläder vi bär. Enligt Josefson (2005:13) handlar genus om ”föreställningar, förväntningar, idéer och handlingar som formas mot bakgrund av biologiskt kön”. Hirdman (2003:14) förklarar genus som en mänsklig uppfinning, ett sätt attförstå den sociala processen som sker mellan män och kvinnor

3.3 Genussystemet och genuskontraktet

Olofsson (2007:31f) refererar till Yvonne Hirdman, vars begrepp genussystemet har fått ansenlig betydelse inom genusvetenskapen. Hirdmans teori är att det finns två grundsatser, isärhållande och hierarki, som allmänt sett fastställer relationen mellan könen. Enlig principen om isärhållande hålls manligt och kvinnligt isär och ses således som varandras motpoler. Man kan kort säga att bestämningen för en man är att vara

icke-kvinna. Principen om hierarki betyder att mannen allmänt anses som överordnad kvinnan och att det manliga utgör normen. I vår kultur finns den manliga överordningen och den kvinnliga underordningen djupt rotad enligt Hirdman (2007), den finns inbyggd både i vårt sätt att tänka men även i språket. Sägs det inget annat så är det enligt Hirdman outtalat att det är den manliga normen som råder. Vidare skriver Westerberg (1998:179) eftersom det finns en inbyggd norm där mannen är överordnad och kvinnan är underordnad så uppstår det en maktobalans. Enligt Westerberg är mannen den som har makten och den som har makten får tolkningsföreträde och kan genom detta tolka verkligheten hur han vill. Det vill säga, det mannen anser är det ”rätta” är det som gäller och det som kvinnan uttrycker har inte samma status.

3.4 Genus i barnboken

I bilderboken uppträder barn och vuxna som förebilder för vad man kan göra och för vad man bör göra i situationer här och nu (Edwards, 2008:134). Det kan handla om vad som är rätt eller fel beteende i olika vardagssituationer. Man kan fråga sig om barn blir mer jämställda om vi väljer att läsa böcker för dem som handlar om flickor som lagar bilar och om pojkar som ordnar kalas för sina nallar. Så enkelt är det inte enligt Edwards (2008:134) men litteraturen kan enligt henne medverka till att ge barnen andra perspektiv och motbilder som alternativ till att ständigt förse barnen med samma bild av vad som är manligt och kvinnligt. I bilderboken idag märks det mer och mer att den starka bilderboksflickan blivit en trend, flickorna klättrar högt, är pirater och så vidare. Även de mjuka killarna har under senare tid börjat dyka upp mer och mer i bilderboken. Men det är fortfarande i dagens barnböcker svårt för pojkar att ta sig in på de traditionella flickområdena. Edwards (2008:134) påpekar att flickpojke är ett begrepp som överhuvudtaget inte finns som uttryck, till skillnad från den accepterade pojkflickan och i den avsaknaden ligger en klar värdering. Det måste även poängteras att genuspedagogik inte handlar om att ta bort något hos varken flickor eller pojkar, enligt Pavlov (2007:18) handlar det istället om att lägga till och bredda barnens möjligheter utan att de ska vara begränsade av sitt kön.

Nikolajeva (2000) skriver att, då analys av böcker ska ske är det inte det biologiska könet som är viktigt utan det socialt konstruerade. Hon talar om begreppet performativt genus och menar då att karaktärer i en bok beter sig på ett bestämt sätt som röjer deras genustillhörighet. Huvudpersonernas kön är många gånger inte väsentliga för barnböckernas handling och att större delen av de barn som är med i barnböckerna är ganska genusneutrala i förhållande till händelseförloppet i boken. Skälet till att huvudfigurerna i barnböckerna är relativt genusneutrala är att barnboken tilltalar mindre barn, där skillnaderna mellan tjejer och killar inte är så betydelsefulla än. Hon påpekar dock att karaktärens yttre omedelbart skapar förväntningar kring en del beteendemönster, som bygger på överenskommelser (Nikolajeva, 2000:167). Vidare påpekar hon också att barnboksförfattare som genom att låta karaktärerna vara djur eller objekt kan gå förbi genusfrågan, men att det samtidigt får som konsekvens att författaren då måste framhäva könet i den yttre beskrivningen till exempel med genusstereotypa kläder (Nikolajeva, 2000:167ff).

Kåreland (2005) har i sin forskning lagt fokus på hur män och kvinnor framställs i barnlitteraturen. Hon har ställt sig frågor som, speglar genusperspektivet i böckerna verkligheten? Följer böckerna det stereotypa mönstret för manligt och kvinnligt? eller frångår de den rådande normen? Hon påpekar att det är viktigt att pedagoger ställer sig dessa frågor i samband med, den litteratur som de väljer att läsa för barnen, det vill säga vikten av att koppla barnböcker till genusrelaterade frågor om hur pojkar och flickors gestaltas i litteraturen. Kåreland påpekar att det är viktigt att använda genomtänkt litteratur i skola och förskola, eftersom barnböcker kan vara en möjlighet för barn att med hjälp av fantasin få inträda i en annan roll än den som omgivningen förväntar sig och då tillåtas frångå den stereotypiska norm som råder i samhället.

3.5 Gränsöverskridare och gränsvakt

I barnböcker laborerar författare med att bryta de traditionella könsmönstren som speglar det samhälle som vi lever i. Där kan karaktärerna bryta mönstret kring föreställningar samt kring stereotypiska förväntningar. En karaktär som går emot det som normen tillskriver män respektive kvinnor, kan betraktas som en gränsöverskridare, en som omkullkastar och utmanar normen (Stattin, 1992: kapitel 3). Gränsöverskridaren träder över gränsen för vad som av samhället anses ”normalt” och det är först när gränsöverskridaren dyker upp som det i samhället syns att det finns en bestämd norm som råder. Normbrytaren synliggör den så kallade ”normala” norm som råder genom sitt annorlunda beteende. Exempelvis så ses flickan som klättrar i träd och är högljudd som en gränsöverskridare eftersom hon sysslar med saker som normalt tillskrivs mannen (Stattin, 1992: kapitel 3).

Gränsvakt beskriver Stattin som ett tankeredskap, en symbol, eller en litterär gestalt i en bok, som fungerar som en markör av gränser. Det är när handlingsmönstret i barnboken förändras, då normen inte följer det tillskrivna genuskontraktet för vad som gäller mellan män och kvinnor, som gränsvakten kan dyka upp. När gränser överträds kan det skapa orosmoment, konflikter och ångestladdade situationer för de inblandade. Gränsvakten är en karaktär som har till uppgift att reproducera normer och bevara normer, gränsvakten dyker alltså upp när karaktärerna i en bok bryter mot den stereotypiska norm som råder i samhället, för att försöka upprätthålla den struktur och stabiliteten kring den genusnormen som råder (Stattin, 1992: kapitel 3). Det är gränsvakten som vidmakthåller symmetrin mellan man och kvinna och genom att agera och förhindra oförutsägbarhet som inte tillskrivs den rådande genusnormen.

4 Metod

4.1 Metodval

Vi har valt att göra en kvalitativ studie, vilket enligt Patel och Davidsson (2003) innebär att gå på djupet inom ett visst område. Syftet med denna uppsats är att studera ett fåtal barnböcker ur ett genusperspektiv. För att kunna göra det krävs det en djupanalys, med djupanalys menar vi att analysen kommer att grundas på alla barnbokens delar såsom omslag, miljö och text med mera. Vi har också studerat boken i sin helhet. Enligt Stukat (2005:32) så är inte huvudsaken för den kvalitativa undersökningen att dra allmänna slutsatser, ange orsaker eller gissa. Istället handlar det enligt Stukat (2005:32) om att tolka och förstå resultaten som kommer fram ur varje personligt fall. Det är i en kvalitativ undersökning centralt att hitta mönster, tolkningar, men även avvikelser i det som granskas. I vår undersökning av sex utvalda barnböcker har vi tittat på och försökt finna både likheter och olikheter i hur pojkar respektive flickor framställs i text och bild. Detta gör den kvalitativa metoden lämplig att tillämpa. Gilje och Grimen (1992:77) menar att det kan vara besvärligt att observera någonting utan tidigare värderingar. För att kunna motverka subjektivt tyckande har vi valt böcker som vi inte har någon etablerad uppfattning kring.

4.2 Urval

För att undvika personlig påverkan i vårt urval av böcker valde vi att gå till ett bibliotek där vi bad personalen att ta fram 15 populära barnböcker. Eftersom genus är socialt och kulturellt betingat och får olika tolkningar beroende på var man bor i världen valde vi att endast använda oss av svenska författare och fick då ta bort böcker från urvalet. Ytterligare kriterier för vårt urval var att böckerna skulle vara skrivna under olika tidsperioder för att kunna se om det skett någon förändring gällande hur karaktärerna gestaltas i böckerna, sett ur ett genusperspektiv.

Vi ville även att båda könen skulle vara representerade i de böcker som vi valde, utan hänsyn till om det var i mänsklig form eller i annan gestaltning. Böckerna skulle bestå av både bild och text och vara riktade till barn i åldersgupp tre till sex år. Böckerna skulle också vara skrivna av både manliga och kvinnliga författare för att på så sätt kunna utskilja om män och kvinnor belyser genus annorlunda. Vi har även i vårt urval valt böcker där vi möter förmänskligade djur, där djuren framställs med mänskliga karaktärsdrag. Varje djur har sin egen särpräglade karaktär som speglar människan (Kåreland, 1983:52).

En karaktärs personlighetsdrag beskriver bland annat utseende, uppträde, värderingar och syn på omvärlden. I några av böckerna vi valde så är det katter och får som skildrar människan olika karaktärsdrag. Genom att använda sig av djur istället för människor menar Kåreland (2005) att det ökar möjligheten för karaktärerna i barnboken att framstå mer som genusneutrala. Genom detta kan författaren avhålla sig från att komma in på genusfrågor fram till dess att författaren använder sig av substantivbestämning där det sker en yttre beskrivning på den framställda karaktären, där den könstereotypiska bilden framhävs såsom hur den är klädd vilken färg den har på dessa kläder och även vilka leksaker den leker med.

Eftersom tiden för analysen var begränsad, så valde vi endast att analysera ett fåtal böcker för att kunna gå på djupet i dessa. Det slutgiltiga urvalet stannade vid sex böcker varav tre var skrivna av manliga författare, två var skrivna av kvinnliga författare och en var skriven av ett gift par. Till sist insåg vi att vårt urval på sex böcker inte gav oss en allomfattande slutsats kring hur manligt respektive kvinnligt framställs i barnlitteraturen, men vår ambition var att tillhandahålla ett litet bidrag. De böcker som slutligen valdes var Petter och Lottas jul av Elsa Beskow, Spinkis och Katta av Lasse Anrell, Pelle

Svanslös och Majas krona av Gösta Knutsson, Barna Hedenhös av Bertil Almqvist, Gittan och älgbrorsorna av Pija Lindenbaum och Bu och Bä får besök av Lena och Olof

4.3 Analysmetod

Vi har använt oss av Nikolajevas (2004:65) (se nedan) abstrakta schema som ett diskursanalytiskt redskap samt Hirdmans (2003:48) tabell över genusassociationer, när vi fördjupade oss i föreställningar om vad som är typiskt manligt och kvinnligt. Exempelvis tillskrivs kvinnan karaktärsdrag som mjuk, sårbar och lydig medan mannen tillskrivs egenskaper som hård, skyddande och aggressiv. Med hjälp av dessa två abstrakta scheman har vi skapat ett eget schema, som vi har använt oss av i analysen.

Genom att använda detta schema kunde vi lättare se och analysera de valda barnböckerna ur ett genusperspektiv. Det vill säga om manligt och kvinnligt följer det beteendemönster som förutsätter normen för samhället idag samt på vilket sätt den har förändrats. Vi har även med hjälp av schemat sett avvikelser bland de analyserade barnbokskaraktärerna, såsom pojkar och flickor som bryter den genusstereotypa norm som råder och därmed betraktas som gränsöverskridare. Med begreppet diskurs menar Jörgensen och Philips (2000) hur vi skapar sammanhang, mönster, symmetrier, vårt sätt att agera gentemot varandra och hur vi förstår världen runt omkring oss. Det är när vi granskar vad texten och bilden representerar, som vår tolkning och dess innebörd gör det möjligt för oss att se det säregna i något som förefaller som naturligt. Enligt Nikolajeva så beskrivs manliga och kvinnliga egenskaper som motsatser till varandra. Utifrån de rådande normer som Nikolajeva (2004) skriver om så är det föreställningar om hur män/pojkar och kvinnor/flickor uppträder i samhället, hur de klär sig, val av färger på kläder, deras utseende och deras egenskaper.

Män/pojkar

Kvinnor/ Flickor

Starka Våldsamma Känslokalla, hårda Aggressiva Tävlande Rovgiriga Skyddande Självständiga Aktiva Analyserande Tänker kvantitativt Rationella Hård Förstånd Kontroll Styrka

Har förmåga till moraliskt omdöme Är att lita på

Med exklusiv benägenhet för ett högre tänkande Vackra Agressionshämmade Emotionella, milda Lydiga Självuppoffrande Omtänksamma, omsorgsfulla Sårbara Beroende Passiva Syntetiserande Tänker kvalitativt Intuitiva Mjuk Känslosam Okontrollerbar Svag Amoralisk Lögnaktig

Oförmögen till ett högre tänkande

Figur: Sammansatt analysschema/analysredskap som utgår från både Nikolajevas (2004) och Hirdmans (2003) analysschema.

Barnböcker är vanligtvis uppbyggda kring en viss struktur och följer ett särskilt mönster i berättandet, menar Nikolajeva (2004:133ff). Även om fokus i uppsatsen inte kommer att ligga på just barnbokens uppbyggnad, så kommer det ändå att presenteras vissa delar av barnbokens komplexa helhet. Vi har i undersökningen också tittat på hur personer framställs, genom att analysera text och bild i barnböckerna ur ett genusperspektiv. Här nedan presenteras kortfattad information om de olika kategorier som barnboken är uppbyggd av. Denna analysmetod kommer vi att utgå ifrån och ta hjälp av vid vår undersökning.

4.3.1 Personer

Personskildringen i barnboken inkluderar karaktärsdrag såväl som deras inre egenskaper (Nikolajeva, 2000:139ff). Såsom vilka kläder karaktärerna har samt vilka färger kläderna äger. Det handlar även om vilka inre egenskaper personerna har samt hur de reagerar i olika lägen. Vidare menar Nikolajeva att en bild kan förmedla en massa information om en person som det kanske skulle ha krävt många och långa meningar annars att beskriva. Intressant är också att bipersoner som inte ens nämns i text kan visas på bild, vilket är en unik möjlighet för bilderboken.

4.3.2 Bokomslag

Edwards (2008:93) påpekar att bilden talar direkt till oss eftersom den är ett starkt uttrycksmedel. Hon menar vidare att vi har en benägenhet att välja bort böcker där omslaget kanske illustrerar någonting som vi inte känner igen eller är vana vid. Det kan vara så att en berättelse börjar redan på barnbokens omslag och är därför enligt Nikolajeva (2000:63) en nödvändig del av helheten.

4.3.3 Text

Texten i boken står för den verbala kommunikationen, det som sägs, men även tankar återges genom texten. I texten kan man särskilja hur könen framställs genom att tyda hur karaktärerna i boken framstår, till exempel starka, kraftfulla, robusta eller svaga, veka och kraftlösa. Även karaktärers känslor och tankar kan tolkas ur bokens text (Nikolajeva, 2004:230).

4.3.4 Bild

Nikolajeva (2000) menar att bilderna i böckerna är en visuell kommunikationsform där illustrationens innebörd utifrån ett genusperspektiv syns tydligt. Mening och sammanhang skapas när bilden tolkas. Bilderna kan i vissa fall berätta mer än texten, alla människor tolkar bilder olika. Bilden får då olika innebörd beroende av vem som tolkar den. Bilderna i barnböckerna kan till exempel avslöja vilken genustillhörighet en karaktär har, vilket yrke karaktären har och vilken tidsperiod boken utspelas med mera. Även känslor kan tolkas med hjälp av bilder, karaktärens ansikte eller kroppsspråk kan uttrycka något som inte står i den skrivna texten till exempel genom att låta personen i boken vara arg, ledsen eller glad (Nikolajeva, 2000:165ff).

4.4 Genomförande

För att få ut så mycket information som möjligt från barnböckerna valde vi att först var för sig läsa igenom böckerna för att få ett så sammanfattande intryck som möjligt, både via text och bild. Efter att sedan ha läst dem ett antal gånger valde vi tillsammans ut vilka karaktärer som skulle analyseras. Vi bestämde oss för både huvudpersoner och birollskaraktärer i böckerna. Vi undersökte därefter tillsammans hur könsmönstret för män, pojkar, kvinnor och flickor framställdes i barnböckerna. Vi tittade även på normer och normbrott som dök upp, vilka roller karaktärerna tilldelades samt om det fanns en

skillnad sett ur ett genusperspektiv mellan böckerna beroende på under vilken tidsperiod de var skrivna. Vi använde även oss av den analystabell som vi med hjälp av Nikolajevas (2004) och Hirdmans (2003) diagram satte samman. Den tabellen fungerade sedan som ett underlag för att se hur den rådande stereotypiska normen tillskrivs män och kvinnor. Utifrån vad vi såg och läste, studerade vi materialet igen fast denna gång tillsammans. Vi gick igenom vad vi hade kommit fram till för att sedan sammanställa våra resultat. Vi delade då upp alla karaktärer i böckerna utifrån hur mannen respektive kvinnan representerades i böckerna i förhållande till text och bild, iakttagelser kring till exempel kläder och handling ligger till grund för indelningen.

4.5 Forskningsetiska överväganden

Vid publicering av ett material för allmän beskådning finns där ett visst ansvar som forskaren bör följa för att få validitet för sitt arbete, där man tar ansvar att följa etiska forskningsprinciper enligt Vetenskapsrådet (2002). Dessa grundregler består av fyra hörnstenar som är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet. Då vi i detta examensarbete väljer att analysera barnböcker och därför avstår helt från enkäter och intervjuer, har vi ansett att etiska övervägande inte är väsentliga för detta arbete eftersom inga personer berörs direkt i vår undersökning.

5 Analys

I detta kapitel kommer de sex barnböckerna att presenteras och analyseras utifrån ett genusperspektiv. Först kommer varje bok att presenteras genom en kort beskrivning. Därefter har vi valt att strukturera upp analysen i fem avsnitt. Det första handlar om hur kvinnor och flickor skildras utifrån kön. Det kan handla om både uppenbara saker som till exempel vad de bär för kläder och tillbehör, men även deras handlingar kommer att analyseras noggrant utifrån ett genusperspektiv. På liknande sätt är kategorin mannen och pojken upplagd. Nästa kategori handlar om gränsöverskridare och gränsvakt, där presenteras olika normbrott som dykt upp i böckerna. Den sista kategorin är tidsanda, den kommer att handla om eventuella genusförändringar som synts i barnböckerna. Det vill säga om det finns skillnader i hur karaktärerna framställs utifrån genus, från då till nu.

5.1 Böckerna

Här nedan kommer en kort presentation av de böckerna som ingår i analysen.

5.1.1 Spinkis och Katta (Anrell 1996)

Boken handlar om Olle en kille som spelar fotboll i Söderkamraternas pojklag. Olle kallas för Spinkis för att han är väldigt smal. I början blev Olle ledsen över namnet, men nu tycker han att det är roligt att ha ett smeknamn. Första dagen på sommarlovet ska Olles lag och Söderkamraternas tjejlag fara på fotbollsläger. Några killar i Olles lag klagar och undrar varför de ska vara tvungna att träna med ett tjejlag. Men Olle känner en tjej, Katta och hon är ”skitbra”, bättre än de flesta grabbarna. När Olles lag sedan ska spela match, har några av grabbarna blivit magsjuka. Olle föreslår att Katta och några till tjejer ska få vara med och spela med pojkarna. När motståndarna får se att det är flickor med i Olles lag, skrattar de och blir väldigt stöddiga. Men Katta som är snabb på

plan, får tag i bollen och lyckas dribbla bollen förbi alla de stöddiga killarna i motståndarlaget. Katta passar Olle som skjuter ett perfekt skott och gör mål. Nästa mål gör Katta och då är det Olle som passar till henne. Hon nickar in bollen i målet och alla jublar utom motståndarlaget. Olles och Kattas lag vinner matchen. Killarna i motståndarlaget säger då att de vill ha revange, och i nästa match så ska de minsann också ha tjejer i laget.

5.1.2 Petter och Lottas jul (Beskow 1929)

Petter och Lotta bor hos tant Grön, tant Brun och tant Gredelin och de ska fira sin första jul tillsammans. Boken utspelas under ett år då vi får följa med Petter och Lotta när de hjälper tanterna och farbror Blå att förbereda inför julen. De får baka pepparkakor och följa med farbror Blå för att hugga en julgran. Istället för jultomten så kom det en julbock på julafton som delade ut paket till Petter och Lotta. Enligt tant Gredelin är julbocken en förtrollad prins som bor djupt inne i skogen. Petter och Lotta bestämmer sig för att finna honom så att han till nästa jul även kan ge tanterna varsin julklapp. Vi får följa barnen under året där de utför olika sysslor till tanterna. En dag ska de hämta mjölk från en gård som ligger på andra sidan skogen. På vägen dit möter de en man som sitter och sjunger på en stubbe. De tror att han är den förtrollade prinsen och gör ett avtal med honom. Tiden fortsätter som vanligt med olika sysslor och vi får se hur Petter och Lotta syr och täljer julklappar inför kommande jul. Då det åter igen är jul får alla julklappar av julbocken, vilket blir den bästa julen någonsin tycker Petter och Lotta.

5.1.3 Bu och Bä får besök (Landström 2006)

Det är höst och Bu och Bä krattar löv, då upptäcker de att det är något fel på skottkärran. Bu tycker att den gnisslar, då går Bä efter olja och smörjer hjulet. Plötsligt hör de ett jamande ljud, de blir osäkra och undrar om det verkligen kan vara skottkärran som bråkar igen. Men eftersom ljudet hörs även när skottkärran står stilla, så börjar de titta sig omkring. Helt plötsligt får de syn på den, det är en katt som sitter högt uppe i ett

träd och den kan inte komma ner. De försöker få ner katten på olika sätt, först genom att locka den med fisk, när inte detta fungerar så hämtar de en planka som de lägger ut ifrån fönstret. När inte heller detta fungerar så bestämmer de sig för att klättra upp på en stege och hjälpa katten ner. Bu klättrar upp och när han äntligen lyckas ta sig upp så klättrar katten ner. Bu blir hungrig i trädet. Bä brer smörgåsar till Bu, som hon hissar upp i trädet. Sen ska Bä hjälpa Bu ner, då ramlar de båda två i en lövhög. Sagan slutar med att Bu och Bä på kvällen tittar ut genom fönstret, och får då syn på katten som återigen sitter i trädet. De drar då slutsatsen att den antagligen vill vara i trädet.

5.1.4 Barna Hedenhös (Almqvist 1948)

För nära fyra tusen år sedan bodde en familj som hette Hedenhös på den lilla ön Stockholmen. Familjen bestod av pappa Ben, mamma Knota och barnen Sten och Flisa. I familjen ingick även deras husdjur, hunden Urax, hästen Hårfagre och kossan Mura. Hedenhösarna var väldigt äventyrliga och hittade ständigt på spännande saker. Denna bok är den första som Bertil Almqvist skrev om familjen Hedenhös. Just detta äventyr handlar om hur familjen blir jagade av vildsvin och tvingas fly och bli Stockholmare.

5.1.5 Pelle Svanslös och Majas krona (Knutsson 1951)

Pelle Svanslös och Trisse reser till Lund för att träffa Maja. De tar tåget och åker hela vägen ner från Uppsala. Måns och hans följeslagare Bill och Bull följer efter, men de råka somna och vaknar inte förrän i Malmö. Måns blir arg när han upptäcker att de har hamnat i fel stad. Till sist kommer de i alla fall rätt och när de stöter på Pelle och Maja på stan har Maja en krona av guld på huvudet. Hon har blivit utsedd till kattdrottning i Lund, säger hon. Måns kan inte tåla detta och beslutar sig för att stjäla Majas krona. Måns tillsammans med Bill och Bull smider listiga planer. Planerna sätts i verket, men allt går fel och Måns misslyckas med sina försök att stjäla Majas krona. Det slutar med

att Bill och Bull ligger på ett tak. De har en båtshake som de försöker ta Majas krona med, men istället får de Måns på kroken.

5.1.6 Gittan och älgbrorsorna (Lindenbaum 2003)

Gittan är en tjej som känner sig en smula ensam, och önskar att hon hade ett syskon. Gittan stöter ihop med tre älgar och frågar dem om inte de kan bli hennes brorsor. Absolut, svarar älgarna. Men älgbrorsorna kan inte uppföra sig alls, de blir bara mer och mer vilda. De kan varken rita eller leka fint. I stället busar de, skriker att de vill ha popcorn och tittar på teve fast de inte får och så dricker de vatten ur toaletten. Älgbrorsorna tycker att alltihop är jätteroligt, men det tycker inte Gittan. Gittan börjar allt mer att ångra sig. Hon vill nog inte ha några brorsor det är ju faktiskt ganska lugnt och skönt utan. Nu ska hon bara försöka få ut dem igen, men älgbrorsorna vill inte. De håller ju på att bygga en koja. Hon föreslår att de ska gå ut, brorsorna undrar om hon menar att de ska gå ut och spela hockey. Gittan säger att det är bara om de vill och älgbrorsorna vill inte. Då kommer Gittan på att brorsorna gillade att åka hiss. Hon föreslår att de ska få åka hissen flera gånger bara de kommer med ut. Det vill älgbrorsorna gärna, de åker upp och ner i hissen ända tills de får ont i magen. När Gittan sen öppnar hissdörren så ramlar brorsorna ut i snön och börjar brottas. Älgbrorsorna säger till Gittan att de tycker att hon varit en snäll liten syster, men att de nog faktiskt vill vara ute i kylan, och så vinkar de adjö. Boken slutar med att Gittan städar upp efter älgbrorsorna.

5.2 Flickan och kvinnan

5.2.1 Handling

I Boken Spinkis och Katta beskrivs Katta som en pojkflicka och på alla bilder syns Katta tillsammans med killarna trots att hon spelar i tjejlaget. Hon beskrivs som en tjej

som är snabb, ”ruggigt bra” på fotboll och som killarna måste passa sig för. Hon frångår den traditionella normen som passiv, tillbakadragen flicka och tillskrivs istället flera av de traditionella manliga egenskaperna. Österlund (2005:73) nämner de klassiska elementen i konstruktionen av pojkflickan, hon klättrar i träd, hon slåss med pojkar på pojkars villkor och hon vägrar vara prydlig. Pojkflickan ses inte som oföränderlig utan kan innefatta ett pendlande mellan flickskap och pojkskap. Att som tjej vara bra på något som oftast killar är bättre på, är enligt Elwin-Nowak och Thomsson (2003:115) okej, men om hon skulle visa sig vara bättre än killarna så riskerar hon att mista sina möjligheter att bli bekräftad som flicka. Katta kan i boken till största del ses som en typisk pojkflicka, trots att hon vid en sekvens i boken uppfattas som den omhändertagande. Katta visar att hon är mån om Olle och serverar honom en grillad korv som tröst då han slagit sig. I förhållande till framställningen av Katta som pojkflicka så är bilden av henne som en omhändertagande flicka, väldigt svag.

Maja i boken Pelle Svanslös och Majas krona utför inte heller handlingar som är könsbundna. Detta uppmärksammas till exempel vid en sekvens i boken då Måns den elaka katten dykt upp i staden för att lägga vantarna på Majas krona. Måns säger ”Vad är det där för vedervärdig inrättning du har på huvudet. Du ser ju inte klok ut” Maja upplevs som en väldigt stark och modig tjej då hon tar ett steg emot Måns och säger” Jag råkar händelsevis vara kattdrottning här i stan”. ”Kattdrottning”, säger Måns”. Just precis säger Maja och satte opp nosen”. Stark och modig är egenskaper som enligt Nikolajeva (2005) tillskrives mannen.

Flisas handlingar i boken om Barna Hedenhös kan inte heller ses som könsstereotypa eftersom hon och hennes bror gör exakt samma saker tillsammans på alla bilder. De rider på vildhästarna och de ger sig ut i skogen och ingen av dem verkar vara räddare eller modigare än den andra. Även om handlingarna i sig ses som mer manliga på grund av att de är farliga och äventyrliga. Även fåren i boken Bu och Bä får besök, gör i stort sett allt tillsammans. De krattar löv och hjälps åt att fixa till den gnisslande skottkärran. Men det finns dock en sekvens i boken som antyder att Bä förutom sina kläder är en flicka. Bu och Bä klurar och tänker ”tillsammans” ut en plan för hur de ska få ner katten ur trädet. Själva räddningsuppdraget utförs naturligtvis av Bu som klättrar upp i stegen.

Stegen går sönder och Bu kan inte komma ner, han börjar klaga över att han är hungrig, Bä ”skyndar” in i köket och brer ”ordentligt” med smörgåsar till Bu, det är typiskt att det just är flickan som utför denna syssla, hushållssysslor tillskrivs vanligtvis kvinnan.

I förhållande till de andra flickkaraktärerna som analyserats här ovan så skiljer sig Lottas handlingar i Boken Petter och Lottas jul avsevärt åt. Lottas handlingar är mycket mer könsbundna än de andra flickkaraktärernas som till exempel vid ett tillfälle då Lotta och Petter ska tillverka julklappar till tanterna. ”Lotta hade inte svårt att hitta på julklappar, för hon kunde både sy och virka. Då var det knepigare för Petter, för han hade inte brytt sig om att lära sig sy”. Lotta framställs som en typisk ”flicka” eftersom sy och virka är handlingar som tillskrivs kvinnan. Något annat som framställer Lotta på ett feminint sätt, är sekvensen då Petter och Lotta ska skiljas från tvillingarna som de passat ett tag. Lotta utrycker att hon kommer att sakna dem, medan Petter tycker det är för väl att de ska åka, så att Lotta och han kan få tid till annat. Bestyr som att sy, virka och passa barn är sysselsättningar som traditionellt sätt faller inom ramen för den kvinnliga könsnormen.

Mamma Knotas arbetsuppgifter i Barna Hedenhös tillskrivs kvinnan. Hon mjölkar urkossan, lagar mat, matar djuren och ser till att barnen ser prydliga ut. På sista sidan finns en illustration av hästen, barnen och hunden där alla står fina och ordentliga, Sten är välkammad, Flisa, hästen och hunden har flätor i sina hår och så här står det i texten ”mamma tyckte att de måste vara lite snyggare nu när de blivit Stockholmare”.

Sättet som Gittan i Gittan och älgbrorsorna framställs på, visar en genomgående könsbundenhet. Den illustrerar i högre grad än de andra barnböckerna vi analyserat en flickas benägenhet att vara lydig och duktig. Flera ställen i boken beskriver sekvenser där Gittan förgäves försöker uppfostra älgbrorsorna. Här följer tre exempel som visar Gittan som den omhändertagande flickan. Älgbrorsorna vill åka upp och ner i hissen flera gånger, då säger Gittan ”Näe, man får inte leka med hissen”. I nästa sekvens är älgbrorsorna i tv-soffan. De har slagit på teven fast Bolibompa inte har börjat och så vill de ha popcorn. Då säger Gittan ”Man får inte slå på tv:n förrän Bolibompa börjat och man får inte äta popcorn i soffan”. Slutligen ser Gittan att älgbrorsorna står och dricker

ur toastolen hon säger ”Vad äckligt, ni kan få vatten i glas istället”. Gittan vill genomgående i hela boken uppfostra älgbrorsorna, hon visar dem vad som är rätt och fel och hon tar på sig en omhändertagande moderlig roll. Enligt Kåreland (2005:69) så tillskrivs flickor just egenskaper som duktig, lydig och flitig. Dock kan en annan sida av Gittan anas, nämligen den dominanta, eftersom hon är den som bestämmer vad de ska leka. Dominant är en egenskap som tillskrivs kvinnan. Hade det handlat om en man hade man valt att beskriva karaktären som bestämd och beslutsam (Nikolajeva 2004).

5.2.2 Utseende och attribut

I boken Spinkis och Katta bär Katta väldigt könsneutrala kläder, det syns heller inga attribut som signalerar att hon är en tjej, förutom hennes namn. Kattas könsneutrala klädsel skiljer sig mycket från de kvinnliga karaktärernas kläder i till exempel boken

Petter och Lottas jul, där alla av kvinnokön har väldigt könsbundna plagg. Lotta har

antingen lilarandig eller rödrutig klänning på bilderna och hennes långa blonda hår är på samtliga bilder uppsatt i flätor med rosetter. Även tanternas beklädnad är kvinnlig och klänningarna är feminina. Färgerna på tanternas klänningar är dock inte könsbundna, det är endast tant Gredelins klänning som drar mer åt det feminina hållet. Stybe (1971) framhåller att Beskow gav tant Brun en brun klänning för att hon bakar mycket. Tant Grön fick sin färg för att hon jobbar i trägården och slutligen fick tant Gredelin sin klänning lila eftersom hon är den av tanterna som gillar att pyssla och göra fint i hemmet. I samhället finns det uppfattningar om vilka färger som är pojkfärger och vilka färger som kan räknas som typiska flickfärger. Det räcker att gå in i en babybutik, så syns det att avdelningen för flickor domineras av rosa, lila och rött. Däremot överskuggas pojkhörnan av blått, grönt och brunt. Pavlov (2007:44) hävdar att färger används på ett symboliskt sätt och att olika färger säger oss olika saker, detta menar hon är något som illustratörer ofta utnyttjar för att förstärka t.ex. könstillhörighet.

Miljön och färgerna i Gittan och älgbrorsorna är också värd att kommentera eftersom den är illustrerad på ett väldigt könsbundet sätt åtminstone på de sidor där endast Gittan är på bild. Då domineras väggar, golv, möbler och lampor av olika rosa kulörer. De

sidor då även älgbrorsorna finns med domineras av grönt. Det som kan tyckas vara lite märkligt är att Gittans rum som är rosa då endast Gittan finns på bild, är grönt när älgbrorsorna finns med. Illustratören använder sig av rosa färg för att förstärka Gittans kön, och på de sidor älgbrorsorna finns med skulle en rosa färg eventuellt kunna göra älgbrorsorna mindre pojkiga. Även flickorna i böckerna Bu och Bä får besök och Barna

Hedenhös farmställs på ett sådant sätt att det genast går att uppfatta vilket kön de tillhör.

Bä har på sig en röd hängsleklänning och en röd rosett på huvudet, därmed följer hon den sedvanliga klädnorm som råder. Kläderna Flisa bär är inte könstypiska eftersom boken utspelar sig för 4000 år sedan. Men för att klargöra vilket kön Flisa tillhör, har författaren placerat en trädocka i famnen på henne och flätor i håret. Dockor är traditionellt sett leksaker som tillskrivs flickor. Maja i boken om Pelle svanslös utstrålar också kvinnlighet på ett könsstereotypt sätt. Med en rosa vacker klänning och med en guldkrona på huvudet går det inte för läsaren att ta miste på vilket kön katten tillhör.

5.3 Pojken och mannen

5.3.1 Handling

I barnböcker kan mannen eller pojken framställas på många olika sätt, till exempel som den veka, den tuffa eller den olydiga med mera. I boken Spinkis och Katta framställs Olle som aningen vek i förhållande till de övriga killarna som är orädda och tuffa. Hans vekhet uppfattas bland annat under sekvensen då Olle tar illa vid sig av smeknamnet Spinkis, som deras tränare Blixten gett honom. ”Blixten brukar kalla Olle för spinkis, för att han tycker att Olle är för smal. Först blev Olle ledsen över namnet, men nu tycker han det är rätt kul”. Den uppfattning som boken signalerar, är att karaktären Olle själv upplever sig för smal. Den smala kroppsbyggnaden signalerar tjejighet och feminina drag. Olle utrycker också rädsla, ängslan och oro, egenskaper som samhället ofta tillskriver kvinnan. I Olles fall handlar det om oro, över att sova och att vara ifrån mamma och pappa flera dagar. ”När de lagt sig kan inte Olle somna. Han hör ljud hela tiden. Det tassar, det susar och det knakar. Ljuden växer och Olle kryper långt in i

sovsäcken”. Detta är inte egenskaper som tillskrivs den stereotypa mannen, som förväntas vara tuff och orädd. Den uppfattning man får av boken, är att det endast är Olle som i förhållande till de andra grabbarna som är rädd och hör en massa ljud om natten. De andra ”tuffa” pojkarna somnar genast. Enligt Kåreland (2005:74ff) så tillskrivs egenskaper som rädsla kvinnan, mannen är den som ska vara stark och orädd.

En annan sekvens i boken utspelar sig på träningslägret. Spinkis har fått skoskav och kan inte springa så fort. Två andra killar i laget springer om honom, och sedan även Katta. Detta upplevs som om hon inte skulle kunna göra det om inte Olle fått skoskav trots att hon beskrivits som snabb tidigare i boken. ”Olle är helt slut efter halva vägen. Dessutom värker ena foten och hälen svider. Micke och Kostas springer om honom. Och Katta”. Olle tycker det är okej att Katta är bra på fotboll, men vi kan utläsa i texten hur förnedrande han faktiskt tycker det är att bli ”omsprungen” av en tjej. Detta speglar samhällets bild av pojken som den överordnade och starkare i förhållande till flickan. Pojkar anses allmänt också vara snabbare, vilket innebär att den pojke som blir omsprungen av en flicka inte följer normen (Kåreland, 2005:3).

Olle beskrivs även som en nytänkande kille, som efter att flera spelare i laget fått kräksjukan föreslår att tjejerna kan vara med i laget. Han är inte heller rädd för att ge komplimanger till tjejerna. ”Katta och jag kan spela på topp. Hon är superbra. Och Emma är kanonbra i målet”. Olle går här emot den traditionella norm som råder. Enligt Nikolajeva (2004:129) så är det betydligt vanligare att killar framställs som själviska och kalla individer, men i boken visar Olle en ödmjukhet som oftast är en egenskap som tillskrivs kvinnan, då han menar att alla ska ha samma förutsättningar, oavsett kön. En pojke som i förhållande till andra pojkar uppvisar beteenden och egenskaper som kan förknippas med flickaktighet sjunker enligt Elwin-Nowak och Thomsson (2003:105) i status.

En annan karaktär från de analyserade böckerna är Måns i Boken Pelle Svanslös och

Majas krona. Han är raka motsatsen till Olle eftersom Måns i alla lägen och sekvenser i

boken visar upp ett stereotypt manligt beteende. Han är aggressiv, självisk, rovgirig och hård. I boken vill Måns lura till sig Majas krona, han har inget samvete som stoppar

honom i jakten på kronan och så här säger Måns i en sekvens. ”Den där dumma jäntungen har kronan på sig, när hon sover också och jag som hade tänkt att jag skulle smyga mig in och ta kronan i natt”. Genom att beskriva Maja som den ”dumma jäntungen” reproducerar Måns en föreställning om kvinnan som det svagare könet.

Däremot i boken Bu och Bä får besök skildras till största del en jämlikhet mellan könen eftersom de utför samma sysslor och de gör dem tillsammans som till exempel kratta löv, reparera skottkärran med mera. Det är endast vid ett tillfälle i boken som Bu kan uppfattas med egenskaper tillskrivna mannen. Det sitter en katt i ett träd i Bu och Bäs trädgård, någon måste klättra upp och hjälpa den ner, Bu är den som är modig och tar på sig detta riskfyllda uppdrag. Olofsson (2007:43) påpekar att när pojkar skildras i litteraturen så är det ofta som starka, de antar utmaningar och törs ta risker till skillnad från de betydligt passivare och fegare tjejerna. Vidare i boken så hämtar Bä en matsäck till Bu. Bu äter upp hela matsäcken själv utan att dela med sig och säger ”Gott”. Glupsk och girig är egenskaper som enligt Nikolajeva (2004) tillskrivs mannen.

Pappa Ben i Barna Hedenhös skildras genusstereotypt då han utför de farliga och svåra göromålen kring hemmet. Han jagar vildhästar och uroxar, han snickrar och tillverkar saker till exempel en plog som kan användas till åkerarbetet, han bygger ett nytt rejält hus till familjen, snickrar leksaker till barnen och fiskar. Pavlov (2007:47) påpekar att det i samhället finns yrken och sysselsättningar som ofta tillräknas mannen.Det är dock viktigt enligt Kåreland (2005:13ff) att tänka på att såväl kvinnor som män, flickor som pojkar inte utgör några homogena grupper.

Några andra könstereotypa karaktärer från de böcker som analyserats är älgbrorsorna i boken Gittan och älgbrorsorna. När Gittan och brorsorna ska rita delar Gittan ut papper till alla. ”Brorsorna ritar mest oväder och knivar, va fint säger Gittan fast hon ser att dom ritat sönder nästan alla kritor”. Gittan säger ”Brorsorna har inget tålamod med ritning”. I en annan sekvens i boken föreslår Gittan att de kan leka med djuren och hon ställer upp dem så fint, som på en djurpark. ”Men brorsorna leker inte så. De kastar upp krokodilen i luften och lejonet äter upp alla apor”. En annan sekvens som beskriver älgbrorsorna som busiga och ”killiga” är sekvensen då de står och dricker ur toastolen

fast Gittan erbjuder dem att dricka ur glas. I den här boken finns liknande sekvenser på alla nästan alla sidor. Älgbrorsorna beskrivs som odrägliga pojkar som inte kan vara i ”möblerade rum”. De bara busar, brottas, förstör och är högljudda. Pojkar dominerar enligt Kåreland (2005:69) över flickor, de syns mer, hörs mer och är både mer busiga och upproriska. I boken syns det även tydligt att älgbrorsorna hela tiden rör sig från ett rum till ett annat, de är i sovrummet, garderoben, toaletten och i vardagsrummet där de hoppar i soffan. Pojkar rör sig i sin lek över ett större område än flickor (Kåreland 2005:70). Det finns ingenting i denna bok som antyder att älgbrorsorna skulle kunna vara av något annat kön än pojkar. Alla handlingar de utför tillskrivs den manliga normen.

Farbror Blå i Petter och Lottas jul är en annan karaktär som följer den manliga normen, han kommer ofta och besöker tanterna och hjälper dem, till exempel tar han med sig båda barnen ut för att hugga gran, en syssla som samhället tillskriver mannen. Ett annat tillfälle då farbror Blå framställs som en stereotyp man, är när Petter och Lotta ska passa tvillingarna då är tanterna så förskräckta för hur det ska gå till, men när de lugnat sig en aning, säger farbror Blå till tröst att han ska gå till snickaren och be honom spika ihop fyra grindar till en hage åt tvillingarna att vara i. Han tar genast kommandot och löser tanternas problem. Mannen anses enligt Nikolajeva (2004) vara förnuftig och aktiv.

Doktorn i Petter och Lottas jul är en högt aktad man, vid ett tillfälle besöker han tanterna, ”Och när doktorn sa att det skulle gå bra, så trodde tanterna det också, för de trodde på allt som doktorn sa”. På den tid då denna bok utspelar sig var det helt otänkbart att en kvinna skulle kunna vara läkare. Det var ett högaktat yrke som endast tillskrevs män. Kvinnan är underordnad mannen i den rådande hierarkin och det var så självklart att se upp till och lita på den auktoritet som doktorn utgjorde.

Att döma av Petters handlingar i boken så skiljer sig de något från den traditionella norm som råder i samhället speciellt jämfört med typiska normer kring tidpunkten då boken Petter och Lottas Jul skrevs. Han hjälper till att baka i köket, något som oftast tillskrivs kvinnan, han visar även rädsla när julbocken kommer och han går tillsammans med tant Grön och Lotta och plockar blommor. Vidare så hjälps han och Lotta åt att

passa de små tvillingarna. Han matar och leker med dem samt tar med dem på promenad. Att passa småbarn är också en syssla som tillskrivs kvinnan. Dock när det är dags för tvillingarna att bada, hjälper han inte till utan står upp bakom farbror Blå som sitter på en stol vid baljan. Farbror Blå och Petter tittar bara på. ”Till och med farbror Blå tyckte det var roligt att titta på”. Här ser vi ett tecken på hur långt småbarns och vuxna mäns världar låg från varandra.

Stens handlingar i boken Barna Hedenhös är väldigt könsbundna eftersom det är farliga och vilda aktiviteter han och hans syster ägnar sig åt, såsom att rida vildhästar och gå på upptäcktsfärd i skogen och så vidare. Utmanande och farliga aktiviteter som kräver styrka tillskrivs enligt Nikolajeva (2004) mannen.

En kille som skiljer sig från den traditionella manliga normen är Pelle i boken Pelle

Svanslös och Majas krona. Pelle är tillbakadragen, och mesig och i just denna bok om

Pelle Svanslös så finns han endast med som en biperson. När Maja blir påhoppad av Måns, så tar inte Pelle henne i försvar eller försöker skydda henne, han bara står och ser på. Karaktärsdrag som passiv tillskrivs kvinnan och inte mannen som i detta fall. Vidare i boken verkar det som att det är Pelle som är beroende av och låter sig hunsas av Maja och inte tvärtom. Vanligtvis säger den traditionella norm som råder, att det är kvinnan som är beroende av mannen och inte tvärtom (Nikolajeva 2004). Ett exempel på denna passivitet som Pelle visar är till exempel när de är ute på staden och har stött på den elaka katten Måns, då låter det så här ”Jag har aldrig i mitt liv sett något så oklädsamt, skrek Måns”. ”Sånt begriper du dig inte på, sa Maja”. ”Kom nu Pelle. Vi måste gå hem”. Under hela händelseförloppet så står Pelle bakom Maja, han säger ingenting och han lyder Maja och traskar med henne hem.

5.3.2 Utseende och attribut

En annan karaktär som analyserats är farbror Blå i Petter och Lottas jul. Han framställs också väldigt genusstereotypt i likhet med älgbrorsorna. Han upplevs som en lärd och handlingskraftig man. Han har prydliga rutiga byxor och han bär väst och skjorta samt

kavaj. På samtliga bilder har han hatt eller någon annan slags huvudprydnad. Att han bär glasögon, ger oss signaler om att han är en lärd man. Även doktorn i Petter och

Lottas jul är könsbundet klädd med sin hatt och rock, typiska kläder för en högt aktad

man. Petter i boken Petter och Lottas jul framställs däremot inte riktigt lika genusstereotypt som till exempel Farbror blå eller älgbrorsorna. Dock bär han väldigt könsbundna kläder på alla illustrationer i boken, bruna eller gröna byxor, vit skjorta och en grön kavajliknande kofta. Sten i boken om Barna Hedenhös bär precis som systern Flisa inte könsbundna kläder. Men det går bra ändå att utläsa vilket kön han tillhör, eftersom han bär en hammare i handen och en i sitt bälte.

Pelle Svanslös har blå byxor som upplevs som relativt könsbundna, men runt halsen har en stor röd rosett som inte är särskilt könsbunden. Den skulle snarare enligt den traditionella norm som råder passa bättre på en tjejkatt. Karaktären Bu däremot framställs könsbundet vad gäller kläder. Han bär blå hängslebyxor och en grå halsduk. Även Spinkis i boken Spinkis och Katta bär också könsbundna kläder. På samtliga bilder bär han blå byxor eller lagkläderna som är gröna. Dessa färger tillskrivs oftast mannen.

5.4 Gränsöverskridare och gränsvakter

I böckerna som analyserats har en del gränsöverskridare och gränsvakter kunnat iakttas. Gränsöverskridare kan även kallas för normbrytare. En tydlig gränsöverskridare som beskrivits i böckerna är Katta i boken Spinkis och Katta. Katta tillskrivs till största del egenskaper som anses vara manliga och kan därför ses som en gränsöverskridare. Hon är tuff och syns ofta i centrum på bilderna i boken, antingen med en fotboll eller med en bandyklubba. Hon framställs aldrig i boken med typiskt kvinnliga kläder, utan hon bär liknande plagg som killarna. Hon är brutal, snabb och ”äger” på plan. Hon fullständigt kör över grabbarna i motståndarlaget med sina fotbollstrix. Katta blir det som samhället kallar en pojkflicka. Enligt Kåreland (2005) anses ”pojkflickan” vara mer accepterad än dess motsvarighet bland pojkar, ”flickpojken”. Flickor som väljer att intressera sig för

”manliga” saker till exempel fotboll, bilar och teknik kan öka sitt värde och bli mer fullkomliga som manliga avbilder, de har emellertid svårt att ”verkligen” uppnå den manliga norm som föreligger. Faran för kvinnor som kommer för nära den ”norm som råder” är enligt Elwin-Nowak och Thomsson (2003:50f) att de blir framställda som manhaftiga och okvinnliga.

Även Olle i Spinkis och Katta upplevs delvis gränsöverskridande eftersom han har en del egenskaper och beteende som samhället vanligtvis tillskriver kvinnan, han blir ledsen, rädd och orolig. Traditionellt sett hävdar Pavlov (2007:38) att sådana känslorär något som förknippas med och tillskrivs kvinnor. Det är mer accepterat i samhället att flickor får uttrycka sina känslor. Olle överskrider den traditionella norm som råder genom att uppvisa ett sådant ”kvinnligt” beteende som han gör. Undantag är känslor som ilska och aggressivitet som oftare sammankopplas med det manliga. Maja i boken

Pelle Svanslös och Majas krona visar ilska och självständighet som är egenskaper som

tillskrivs mannen. Hon bryter därmed den traditionella norm som råder i samhället, eftersom kvinnan inte tillskrivs de egenskaper och därför ses Maja som en gränsöverskridare. I boken Petter och Lottas jul är det inte lika tydliga gränsöverskridare som till exempel i Spinkis och Katta, men det som upplevs är ändå att Petter till viss del är en gränsöverskridare, då han passar barn, bakar och plockar blommor, vilket är något som tillskrivs kvinnan och inte mannen. Även tant Grön avviker en aning från den traditionella kvinnliga normen eftersom hon är händig, då hon i boken ses med hammare och spik något som i ”normala” fall syns i mannens hand och inte i kvinnans. Även Flisa i Barna Hedenhös kan ses som en normbrytare, då hon tillsammans med sin bror hittar på massa farliga och vilda saker, sådant som oftast pojkar gör. Hon rider vildhästar och ger sig ut på upptäcktsfärd i skogen. Flickor brukar enligt den norm som råder i samhället vara lugna, snälla, tysta och leka. Pelle i Pelle

Svanslös och Majas krona är den av de analyserade karaktärerna som är mest

gränsöverskridande eftersom han överhuvudtaget inte visar några som helst egenskaper som tillskrivs mannen. Han visar endast drag som tillräknas kvinnan som till exempel passivitet och feghet.