Gångtrafikanters användning av reflexmaterial/lykta under mörker, hösten 1971

(1)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT The National Swedish Road and Traffic Research Institute

GÄNGTRAFIKANTERS ANVÄNDANDE AV

REFLEXMATERIAL/LYKTA UNDER MÖRKER, HÖSTEN 1971 av

Staffan Widén , Berit Olsson och Hans Mohlin

RAPPORT Nr 11

(2)

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

The National Swedish Road and Traffic Research Institute

GÅNGTRAFIKANTERS ANVÄNDANDE AV

REFLEXMATERIAL/LYKTA UNDER MÖRKER, HÖSTEN 1971

av

Staffan Widén , Berit Olsson och Hans Mohlin

RAPPORT Nr 11

(3)

Widén, Olsson & Mohlin: Gångtrafikanters...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

SAMMANFATTNING

ABSTRACT

INLEDNING SYFTE GENOMFÖRANDE

RESULTAT

,

4.1 Användningsfrekvens fördelad eftér gång* trafikanters ålder

4.2 Användningsfrekvens fördelad efter föreá komst av vägbelyâning

4.3 Användningsfrekvens fördelad efter region 4.å Jämförelser mellan användningsfrekvenserna

1968nl971

BILAGOR

SID

(4)

Widén, Olsson å Mohlin: Sångtrafikaüteâm,.. .. _ i.

SAMMANFATTNING

Under slutet av november månad 19?1 företag Statens väg och -trafikinstitut; trafikavdelningens en studie rörande förekomsten av reflexmaterialflykta hos gångürafikanter vid färd änder

mörker.

Syftet varatt undersöka, hur nyttjandet av sådan utrustning fördelas madzhänsyn till da gåenäeg ålder, geografiskt område och förekomst av vägbeiysning samt att jämföra användningsm frekvensen med motsvarande frekvens årem 1968, 1969 resp 1970ç J Undersökningen har gjcrts i Samarbete med Sveriges Kvinnliga

Bilkårer, sem utfärt fäliobservationarnaa

Sammanlagt observerades 8 âüä gångtrafikanter. Av áessa var endast 2 259 eller 2? Z utrustade med reflexmaterial eâler

' lykta. '

Av undersökningen har framgått, att bara personer hägst 15 ' år gamla * i större utsträakning (35 %) än vuxna (Zå 2) an*-vänt reflexmaterial/lykta. Deana skiilnaâ härrör emellertid huvudsakligen.från Observationer på vägsträakor med belysning. Bearbetningen av observatiønsmaterialeå har vidare visat, att de gångtrafikanter, som.ebserverats på vägsträçkar utan be* lysning, använt reflexmaterialjlykta i betyáligt större ut*

sträckning, än de som Qbserverats på sträckor med sådan be*

lysning. åv de förstnämnda trafikanterna var hå X försedda med reflexmaterial/lykta, av-de senare enäast 18 Z.

Av undersökningen har också framgått, att andelen gångtrafikan* ter, som vid färd under mörker burit reflemmaKari.a).flyüxta,p va* rit högst i Norrland m 36 2 m 06h lägst 311 2 m i cmrådena in-vid de tre storstäderna Stockhølm, Götebürg ash Malmö.

(5)

H

0

H

o

Widén, Olsson & Mohlin: Gångtrafikanters...

Det har slutligen kunnat konstateras, att det förekommit stora

avvikelser mellan observationsresultaten från olika områden inom en och samma region.

Vid de jämförelser, som gjorts mellan observationsresultaten från de fyra år studier utförts, har det kunnat konstateras, att användandet av reflexmaterial/lykta successivt ökat bland

de vuxna gångtrafikanterna på sträckor utan vägbelysning. P3 nu nämnda vägsträckor har andelen barn med reflexmaterial/lykta

ökat från 1968 till 1970 medan däremot en minskning skett från 1970 till 1971. På sträckor med belysning har någon klar

(6)

Widén, Olsson & Mohlin: Gångtrefikenters... iii

ABSTRACT

During.the last part of hovemher,_1971 a study regarding

pe-destrians use of reflecting materiel was carried out by the

National Road end Traffic Research Institute.

The aim of the investigation wes to study how the use of such equipment is related to age of-pedestrian (edults end children respectively), geographieel location end rosa lighting as well as to make comparisons with Previous studies which were carried out during the years 1968-1970.

The study was made in cooperation with the hemen's Meter

Transport Carpe who were responsible for the field observations. Altogether 8 409 pedestriens were included in the study, 2 259 or 27 2 of whoe used reflecting material. Children were

equipped with reflecting materiel more often then adults * . 35 end 24 X respectively. This difference only prevailed on roade without lighting, however.

The study also showed that ?edeeeiens on roade without lighting used reflecting material more frequently than those on roads with lighting. The figures here were 44 Z for the first category

and 18 2 for the second.

As regards geographicel location the higheSt figure were found in Norrland hunthern Sweden) where 36 2 of the ohserved pedestrians used reflecting material. The lowest figure was in the districts close to the three large cities Stockholm,

Gothenburg end Malmö where the correSPGnding figure was 11 Z.

It should be noted that large differences were found between

districts within one and the same region.

The comoarieons between the different years showed that the use of reflecting materiel by adults on roads without lighting

graduelly hed increased over the four years. For children obser" vered oh roade without iightieg the use of reflecting material increased during the periOd 1968 to 19?0 * an unesually high figure was attained 1970 * and then decreesed during 19?1. Du roeds with lighting no marked change was noted.

(7)

Widén, Olsson & Mohlin: Gångtrafikanters... 1.

INLEDNING

Statens vög- och trafikinstitut, trafikavdelningen, har under hösten 1971 företagit en riksomfattande undersökning rörande gångtrafikanters användande av reflexmaterial/lykta vid färd under mörker.

Undersökningen är en uppföljning av de undersökningar som under höstarna 1968, 1969 resp 1970 företagits av dåvarande statens

trafiksäkerhetsråds arbetsgrupp, TRAG. TRAG ingår numera,

ef-ter omorganisation den 1 juli 1971, i det nyinrättade väg- och

trafikinstitutet.

Resultaten av tidigare undersökningar har redovisats i trafik" säkerhetsrådets rapporter 146, 16% och 171.

SYFTE

Syftet har varit att undersöka, i vilken utsträckning gående,

som under mörker färdas på väg utan gångbana, är försedda med

reflexmaterial/lykta och hur nyttjandet av sådan utrustning fördelas med hänsyn till de gåendes ålder (vuxna resp barn), geografiskt område och förekomst av väghelysning samt att göra jämförelser med de under höstarna 1968, 1969 och 1970 genomför" da undersökningarna.

GENOMFÖRANDE

Undersökningen har liksom tidigare år genomförts i samarbete med Sveriges Kvinnliga Bilkårer och tillgått så, att patruller ur de olika kårerna utfört observationer inom på förhand

ut-sedda områden, varvid uppgifter om de observerade gångtrafikan-terna noterats på ett särskilt upprättat formulär. (Se bil 2).

(8)

0

r-wa

Kårernas observationsområden har valts en att de inte till

någon del semmnnfallit. För att täcka 53 stor del av väg-nätet som möjligt har inom områden med särskilt tätt vägnät observationerna utförts av"2 eller fler natruller ner kår. Inom övriga nmråden har observationerna utförts av en patrull per kår.

Vid observationerne hösten-19695 fick natrullerna siälva v31* ja lämpliáaste observationsväe. Valet av v3? skulle dock ?aras,

så att den om mailiet omfattade en enda sammenhdneande väg* slinga. Om någon vänstrdcka måste köras tvS gånger, skulle det* ta göras med störste möjliga tidsmellenrum får att om mñjligt undvika att samma trafikanter antecknades mer än en gång. Den valda Vägslingan skulle videre omfatta så stor del av observa« tionsområdet som mñiligt och inkludera största möjliga antal

tätorter. Den totala observetionssträckan slutligen, skulle nen*

gå till mellan 5 och 10 mil ner observationsdag.

Observetionerna under hästarna 1969, 1970 och 1971 har i största

möjliga utsträckning fxretágits nå samme vägsrrdckor som hösten 1968. I de fall nya patruller av olika anledningar tillkoümit efter 1968 har även dessa fått välja observationssträckor en* ligt ovan nämnda direktiv.

Den ursprungliga avsikten år 1968 var att göra observationer

under en sammanhängande tidsperiod em flere,dagar och under den mörka delen av dygnet,fñr att i undersökningen inkludera alla kategorier gångtrafikanter under denna tid, bl a mindre barn samt gående till och från arbetet. Av nraktiska skäl måste emellertid observationerna begränsas till ett nar dagar och under varje dag till ett nar timmar. Det bedömdes vidare svårt att göra observationer under rusningstid.

Men valde då att utföra studierna dels en veckoslutsdag dels en vardag * söndagen den 24 och tisdagen den 26 november 1968 - båda dagarna mellan kl 18.30 och kl 20.30. Man studerade m a 0 huvudsakligen personer, som under fritid förekom som

gångtra-fikanter.

(9)

Widén, Olsson & Mohlin; G5ngtrafikanters... 3.

För att få största möjliga jämförbarhet med 1968 års studier

gjordes observationerna hösten 1969, hösten 1970 resn hösten

1971 under motsvarande dagar och vid samma tid så dygnet.

Under 1971 utfördes observationerna söndagen den 21 november och tisdagen den 23 november. I händelse av otjänlig väderlek

under de ordinarie observationsdagarna fick dock två alterna-tiva dagar utnyttjas - söndagen den 28 november resp tisdagen den 30 november. Detta gjordes i viss utsträckning.

Det kan även nämnas att samma sträcka kördes de båda

observa-tionsdagarna.

Observationerna har utförts såväl inom som utanför

tätbebyggel-se på vägar och gator utan gångbana. Obtätbebyggel-servationer har

emeller-tid icke gjorts inom de centrala delarna av större tätorter.

Vid observationerna har alla gångtrafikanter, som befunnit sig på körbanan registrerats. Militärtrupn, nolis, vågförvaltningsr personal etc har dock ej medtagits.

De observerade gångtrafikanterna har fördelats på barn resp

vuxna (under resn över 15 år), nå gående med resp utan lykta

eller reflexmärke samt på sträcka med resn utan vägbelysning.

Vid fördelningen på barn resp vuxna har av nraktiska skäl ett bedömningsförfarande måst tillämpas. Detta medför att vissa fel kan ha uppkommit vid observationerna nå så sätt att en del personer i åldrarna omkring 15 år förts till fel kategori. Det är omöjligt att säga hur ofta så varit fallet men då det förefaüer troligt att användningsfrekvensen är tämligen konstant

åldrarna kring 15 år har dessa fel ej ansetts ha någon större

i

betydelse.

Fel kan även ha unnkommit genom att observerade gångtrafikanter

haft reflexmaterial som ej unntäckts av patrullerna. Sådana trafikanter registreras i grunnen utan reflexmaterial. D3

ref-lexmaterial som.inte syns ej fyller sin funktion och därmed

saknar betydelse ur trafiksäkerhetssvnnunkt torde det också vara

(10)

Observationerna skulle enligt undersökningsolanen utfxras av totalt 153 natruller från samtliga 122 kårar. Av skilda

orsaker har emellertid ll patruller från 9 kårer inte kunnat

delta i undersökningen. Vidare har fyra patruller utfört

ob-servationer under endast en av dagarna. En kår, slutligen,

har deltagit med två natruller mot planerat en.

Sammanlagt har 139 patruller från 110 kårer utfört

observa-tioner i nlanerad omfattning.

Sedan resultaten inkommit från kårerna har materiale

över-förts på hålremsa och bearbetats maskinellt.

RESULTAT

Under de berörda undersökningsdagarna observerades samman-lagt 8 409 gångtrafikanter. Av dessa var 6 353 vuxna (over 15 år) och 2 056 barn (t o m'15 år). De flesta trafikanterna

- 6 966 - observerades på vänsträckor med belysning.

I tabellen i bilaga 1 detaliredovisas dels totala antalet

observerade gångtrafikanter dels antalet resn andelen så-dana trafikanter med reflexmaterial/lykta färdelade på re-gioner, ålderskategorier - vuxna resp barn - vägsträckor med resp utan belysning.

Indelningen i regioner är densamma, som tillämpas vid

tidi-O .. o

gare ars undersokningar. Regionerna är:k.,

Storstäderna omfattande observationsområden kring Stockholm, Göteborg, Malmö och Lund.

Sydligaste Sverige omfattande ohservationsområden i övriga Skåne, Blekinge och sädra Halland.

(11)

Götaland och östra

Svealand Nordvästra Svealand Norrland, Kustlandet Norrland, Inlandet 4: 3. . 0 ...d omfattande observationsområden i återstoden av Götaland med un" dantag får ett nar områden i nord-västligaste delen samt i

Saderman-land, Unnland och de östra

delar-na av Västmanland.

omfattande observationsområden i Närke, Värmland och Dalarna samt

i de västra delarna av Västmanland.

Härtill kommer även ett nar

obser-0 01 0 c. °

vatronsomranen 1 den nordvastligasr

te delen av Cataland.

omfattande observationsomrgaen längs den norrländska kusten jämte ett nar områden i den närmast

innan-för kusten belägna landsbygden. omfattande observationsområden i återstoden av Norrland.

Användningsfrekvens fördelad efter gångtrafikanters ålder

Av de 8 409 observerade gångtrafikanterna var endast 2 259

eller 26,9 Z utrustade med reflexm terial/lykta. Av dessa an-vände endast ett fåtal lykta.

I tabell 1 redovisas de observerade nersonerna fördelade på vux a resp barn.Som tidigare nämnts,har vid åldersgrupperingen ett bedömningsförfarande måst tillämnas.

(12)

Niden, Olsson & Mohlin: Gengtrafzkanters... 0.

4.2

Tabell 1 Antal under mörker, söndagarna den 21 och 28 novemm ber samt tisdagarna den 23 och 30 november 1971 0b"

serverade gångtrafikanter fördelade nå vuxna resp

barn samt anVändning av reflexmaterial/lykta.

Utan reflex/lykta Ålderskategori legalt Med reflex/lykta

Ant Prnc.and Ant ?r0c.and

Vuxna 6 353 1 535 24,2 4 818 75,8

Barn 2 056 724 35,2 1 332 64,8

Av tabellen framgår att barnen varit utrustade med

reflex-material/lykta i betydligt större utsträckning än de vuxna vid färd på väg under mörker.

Av tabellen i bilaga 1 kan dock utläsas, att denna skillnad varit störst på vägsträckor med belysning.

Av tabellen i bilaga framgår vidare att i endast några få regioner och på vägsträcker utan belysning har de vuxna varit

bättre utrustade med reflexmaterial/lykta än barn. Man bör

dock i samband med dessa jämförelser halla i minnet att anta-let barn, som observerats nå vägsträckor utan belysning, inom nästan alla regioner varit mycket litet.

Användningsfrekvens fördelad efter föreknmst av vägbelysning

I tabell 2 redovisas observationerna färdelade på väesträckor

med resp utan belysning.

Tabell 2 Antal under mörker3 söndagarna den 21 och 28 novem*. . ber samt tisdagarna den 23 och 30 november 1971 0b-serverade gångtrafikanter fördelade på Vägsträckor

med resn utan belysning samt användning av reflex_

material/lykta.

Vägsträcka Totalt Med reflex/lykta Utan reflex/lykta

Ant Prnc.and Ant Proc.and Med

väg-belysning 6 966 1 624 2393 5 342 76,7

Utan väg"

(13)

4.3

Av tabellen framgår, att andelen observerade gångtrafikanter

med reflexmaterial/lykta varit betydligt större på vägsträckor

utan belysning än på sträckor med sådan.

Denna iakttagelse gäller för såväl samtliga regioner som

Vuxna resa barn, utom för barn inom'regionen storstäderna

(se tabellen bilaga 1). Antalet observerade barn 05 vägsträckor

utan belysning inom storstäderna har emellertid varit så li-tet att man omöjligen kan dra några säkra slutsatser därav.

Användningsfrekvens fördelad efter region

I tabell 3 redovisas observationerna fördelade efter geo-grafisk region.

Tabell 3 Antal under mörker söndagarna den 21 och 28

novem-ber samt tisdagarna den 23 och 30 novemnovem-ber 1971 0b» serverade gångtrafikanter fördelade efter geografisk region samt användning av reflexmaterial/lykta.

Region Totalt Med reflex/lykta Utan reflex/lykta

Ant Proc.and Ant Proc.and

Storstäderna 754 82 10,9 672 89,1 Sydl Sverige 754 201 26,7 553 73,3 Götaland och ö Svealand 2 545 481 18,9 2 064 81,1 NV Sveland 1 521 465 30,6 1 056 69,4 Norrland Kuatlandet 1 249 450 36,0 799 64,0 Inlandet 1 586 580 36,6 1 006 63,4

Av tabellen framgår, att användningsfrekvensen varit lägst i storstadsområdena, där 11 2 av alla observerade gångtrafikan-ter använde reilexmagångtrafikan-terial/lykta.

Högst har användningsfrekvensen för reflexmaterial/lykta varit

inom de tre nordligaste regionerna _ över 30 % r och allra

högst för Norrlands inland - drygt 36 Z. Denna iakttagelse gäl-VTI. Rapport nr 1?

(14)

4.4

./\ *9,4 .#1

.r - 2. mer .-i:;w,vr

*lsson e Mohlin: sangtrailkanteis... 8.

ler " med några få undantag * för både vuxna och barn på väg-sträckor med och utan belysning.

Av tabell 3 framgår även att andelen observerade gångtrafikan* ter med reflexmaterial/lykta i Götaland och östra Svealand

endast varit drygt 18 Z. Tabellen i bilaga 1 visar emellertid

att användningsfrekvensen på vägar utan belysning i denna

re-gion varit relativt god - för vuxna 42,1 Z och för barn 39,8 Z.

Vidare framgår det av bilaga 1, att för vuxna, som observerats

på vägsträckor utan belysning, användningsfrekvensen varit

något större inom Götaland och östra Svealand än inom nord" västra Svealand. Likaså har användningsfrekvensen för barn

som färdats på vägsträckor utan belysning, varit betydligt större i sydligaste Sverige än inom de tre nordligaste regio-nerna. Man bör emellertid, som också tidigare påpekats, komma

ihåg att antalet observerade barn på vägsträckor utan

belys-ning varit litet.

Jämförelser har även gjorts mellan vardagar och veckoslutsr

dagar. Man har därvid kunnat konstatera att inom alla regioner och för samtliga kategorier inga nämnvärda skillnader i en* vändningsfrekvens funnits mellan dessa olika dagar.

Jämförelser mellan användningsfrekvenserna 1968rl971

Som inledningsvis nämnts, har en av avsikterna med nu berörda studie varit att undersöka om andelen gångtrafikanter med ref-lexmaterial/lykta hösten 1971 undergått några förändringar i jämförelse med tidigare års undersökningar. Ett problem, som uppkommer vid en sådan jämförelse, är att endast 82 kårer del-tagit i samtliga års undersökningar.

Man har vid en detaljgranskning av undersökningsmaterialet vi-dare funnit, att observationsresultaten för vissa områden Vi-sat stora avvikelser från resultaten från övriga områden inom en och samma region.

I den mån kårer med extrema observationsresnltat i den ena

el-ler andra riktningen och med ett stort antal observationer ej medverkat vid alla undersökningar kan detta därför befaras

(15)

För att åstadkomma största möjliga iämförbarhet mellan de

olika åren bör därför endast kårar, som deltagit i samtliga de fyra årens undersökningar, medtagas vid jämförelserna.

Ett sådant förfarande medför å andra sidan, att antalet kårer

inom en del regioner blir så begränsat3 att resultaten från

dem inte kan sägas renresentera hela regionen. Jämförelsen

kommer i sådant fall endast att kunna avse förhållandet resn

år inom de berörda kårområdena.

För att undersöka i vad man nu berörda förhållanden nåverkar observationsresultaten för riket som helhet,har jämförelser gjorts för dels det totala antalet observationer resp år dels observationerna från de kårar, som deltagit i samtliga under-sökningar.

Det har då kunnat konstateras, att även om vissa skillnader föreligger mellan de båda jämförelserna * soeciellt nå

sträckor utan Vägbelysning " en i huvudsak god överensstämmel*

se likväl rått dem emellan.

Detta tyder på att jämförelser, som omfattar observations-resultaten från hela riket, inte nämnvärt påverkas av

resulta-ten från enskilda observationscmråden, och att dessa

jämfärel-ser därför kan göras med ledning av totala antalet objämfärel-serva- observa-tioner resn år.

För de olika regionerna är förhållandet däremot annorlunda, då observationer från enstaka områden här visat sig nåverka resultaten för resa är i så stor utsträckning att de icke är jämförbara. Jämförelserna måste i sådant fall begränsas att omfatta blott de kårer, som deltagit i samtliga års undersñk* ningar och kan därmed, som tidigare nämnts, inte göra anspråk på att avse regionerna som helhet.

I tabell 4 redovisas de reso år gjorda observationerna förde_

lade nå ålderskategorier (vuxna resn barn) och vägsträckor

med resp utan belysning samt förekomsten av

(16)

Älderskategori

Vuxna

Barn

I tabellen har medtagits uppgifter från alla kårer, som re3p

år deltagit i studierna.

Tabell 4 Antal under mörker, november 1968, 1969, 1970 resp 1971 observerade gångtrafikanter fördelade på vuxna

resp barn och vägsträckor med resp utan belysning

samt användning av reflexmaterial/lykta.

År Vägsträckor m belysn Vägsträckor u belysn

Proc.and

Ant Proc.and Ant _

(med reflex) (med reflex)

1968

6 477

15,1

1 363

32,4

1969

5 859

21,7

1 528

38,3

1970

6 598

15,9

1 352

1 41,8

1971

5 221

20,1

1 132

43,1

1968

2 165

30,4

448 31,5

1969

2 587

32,8

613 39,0

1970

2 003

27,3

389 65,0

1971

1 745

33,1

311 47,3

Som framgår av tabellen har, på sträckor utan vägbelysning,

andelen observerade vuxna gångtrafikanter med reflexmaterial/lyk* ta successivt ökat under de fyra år observationer företagits.

Detta gäller även för barnen under de tre första

observations-åren medan däremot användningsfrekvensen sjunkit från 1970 till 1971 års undersökning. Det bör dock observeras att vär-det för 1970 låg exceptionellt högt.

På vägsträckor med belysning har användningsfrekvensen för

vuxna gångtrafikanter visat en hOppande tendens. Från att ha ökat från 1968 till 1969 års undersökning skedde en med* gång 1970 för att åter öka vid 1971 års undersökning. För barn

(17)

på nu nämnda vägsträckor har, om man bortser från

observa-tionerna hösten 1970, en ökning i användningsfrekvensen

skett från år till år.

Av tabellen kan även utläsas att antalet observerade

gång-trafikanter för samtliga kategorier varit mindre vid 1971 än vid tidigare års undersökningar. För de tre första åren har antalet observerade gångtrafikanter varit av ungefär samma storleksordning. Vissa variationer har dock förekommit.

Sålunda var på vägsträckor både med och utan belysning anta-let observerade barn större vid 1969 års observationer än vid

de båda övriga årens undersökningar. För vuxna

gångtrafikan-ter på sträckor med vägbelysning var däremot förhållandet

det motsatta. Frågan är då i vad mån totala antalet observe-rade personer kan påverka användningsfrekvensen och därmed jämförbarheten mellan de olika åren.

Antag att det bland fotgängare, som färdas under mörker,

finns två kategorier, en som av skilda anledningar gör det

mera regelmässigt och som därför är mer benägen att använda

reflexmaterial/lykta och en som gör det blott tillfälligtvis

och som därför inte använder nu nämnda anordningar i samma

utsträckning. Ett minskat antal observationer innebär då tro-ligen, att det främst är mängden trafikanter tillhörande den senare kategorien,-som avtagit.

Detta medför i så fall, att andelen gångtrafikanter med ref-lexmaterial/lykta automatiskt kommer att öka. Ökningen inne-bär därmed inte att förhållandena skulle ha förbättrats, utan den är fiktiv och tillåter inte några slutsatser rörandeeyen-tuella förändringar i trafikanternas benägenhet att använda anordningar av nu nämnt slag.

Ett ökat antal observationer innebär, med ovan gjorda antagan-den, 5 andra sidan troligen, att antalet "tillfälliga" fot" gängare under mörker ökat, vilket automatiskt skulle medföra en minskad användningsfrekvens, utan att detta i och för sig innebär att gångtrafikanterna skulle ha blivit mindre benägna att använda reflexmaterial/lykta.

(18)

Vad som nu sagts innebär m a 0 att den, jämfört med

observa-tionerna 1970, större andelen vuxna gångtrafikanter med

ref-lexmaterial/lykta och större andelen barn med reflexmaterial

på vägsträckor med belysning hösten 1971 i varje fall till någon del skulle kunna förklaras som en automatisk effekt av att antalet observerade sådana trafikanter varit mindre detta år än vid föregående års undersökning. På samma sätt skulle den större andelen vuxna gångtrafikanter med reflexmaterial/lyk-ta på sträckor med belysning hösten 1969, jämfört med

obser-vationerna 1968 och 1970, kunna förklaras. Motsvarande gäller

- för såväl vuxna som barn r skillnaden i observationsresul-tat på sträckor utan vägbelysning mellan åren 1969 och 1970. Vid de jämförelser, som gjorts inom de olika regionerna för de kårer som deltagit i samtliga års observationer - har i flera fall betydande variationer ifråga om antalet observera-de trafikanter förekommit åren emellan. Också här har ett minskat antal observationer från ett år till ett annat ofta följts av en ökad andel trafikanter med reflexmaterial/lykta.

Denna tendens har emellertid inte varit genomgående utan det

har också i viss utsträckning förekommit att en ökning av an-talet observationer följts av en ökad andel trafikanter, som varit utrustade på nämnt sätt.

Det kan i detta sammanhang även nämnas3 att det alla fyra

åren ca 2 månader före undersökningstillfället, förekommit en

s k "Reflexens dag vid vilken bl a bilkårerna medverkat med utdelning av reflexbrickor.

Det är tänkbart, att denna aktion kan ha haft olika intensi-tet och därmed fått olika effekt inom olika kårområden och därför bidragit till uppkomna skillnader kårerna emellan vad beträffar förändringar i andelen gångtrafikanter med

reflex-material/lykta mellan de fyra åren. Av de utförda studierna

har det emellertid inte varit möjligt att utläsa i vad mån

detta varit fallet.

Sammanfattningsvis kan alltså sägas, att även om skillnader i antalet observerade trafikanter mellan de olika observationsr åren i någon mån kan ha bidragit till skillnader i

(19)

Widén, Glsson & Mohlin; Gångtrafikanters... 13.

man av erhållna resultat vågar dra den slutsatsen,att

använ-dandet av reflexmateviaI/lykta successivt ökat bland de

vux-na gångtrafikantervux-na nå sträckor utan vägbelysnine från 1968 till 1971. På nu nämnda vägsträcker har andelen barn med ref" lexmaterial/lykta ökat från 1968 ti11 1970 medan däremot en

minskning skett från 1970 till 1971. Man bör då observera att användningsfrekvensen för nu nämnda kategori var ovanligt

stor 1970. På vägsträckor med belysning har någon tendens till successiv ökning i användninesfrekvens inte kunnat iakttas.

(20)

A An ta l un d e r m örk e r sön da ga rn a de n 21 oc h 28 n ove m b e r sa mt cäi sd ag ar na xd en 23 och 30 no ve mb er 19 71 ob se rve " ra de gån gt ra fåk an te r för de la de _p å re gi oner , vuxn a re 3p ba rn , väg s t r äc k o r me d re sp ut a n b e l ys nin g sa mt använ dn in gxa v refl exm at er ia l/lyk ta . Re gl on Vuxn ' Ba rn Ei väg be lys ni ng *V äg he lys ni ng Ei väg belys ni ng D är a v m P r c c T o t re f/ lyk t an d an t To t Dara v m_ Pr cc Tc t W an t re f/ Izk t an d an t D är a v m P ro c T o t W :g â/ lyk g *a nd ant Där av m Prcc re f/ lyk t an d St or st äd er na 52 7 39 7, 4 76 18 23,7 ' 12 0 23 19 ,2 31 2 6, 5

Syd

li

ga

st

e

Sve

ri

ge

39

3

67

17 ,0

15

5

57

36 ,8

18

1

58

32 ,0

25

19

76 ,0

Göt la nd oc h ös tr a H , Sve al an d 1 597 19 8 12,4 30 4 12 8 42 ,1 55 6 120 21 ,6 88 35 39 ,8 No rd väs tr a Sve la nd 88 5 219 24 ,7 31 9 12 2 38 ,2 24 3 89 36 ,6 74 35 47 ,3 N o r r l a n d K us t l a n d e t 87 1 24 9 28 ,6 83 52 62,7 25 5 124 48 ,6 40 9 25 62 ,5 In la nd et 94 8 27 5 29 ,0 19 5 11 1 56 ,9 T o t a l t 5 22 1 20 ,0 1 13 2 48 8 43 ,1 163 577 41 ,8

33 ,1

53 31 ₁₄7 58 ,5 47 ,3 Bilaga 1

(21)

STATENS VÄG* OCH TRAFIKINSTITUT

_skilda blanketter.

10.11.71

anvisningar för ifyllande av blankett "Gångtrafikanter i mörker

Observationer föreüas såväl inom som utanför

tátbebyagelse. Observationer görs enbart un* der märker ooh på 'âgar ooh gator utan gångmo

bana»

Alla gångtrafikanterg som befinner sig på Vagn banan .registreras9 oavsett om de är utrustale med reflexmatehial/lyksa eller ej. Militartrupp,

en 4

;NJ

polis§ vagförvaltniae personal och liknasde rem

gistreras áoek inte* e

Sarsgilda anwisn,

_.qO

L.

I blankettens huvud ifylles allüid datum? tid* rymd (klockslag) for ooser atlooerna samt bila kår, korvag ooh total korstraoka.

Observatioser från olika sager redovisas på Vita blaeketter anvanâs för varáagar och rosa for söndagar.

Någon åtskillnad görs ieke mellan observationer, som gjorts inom resp utanför tatbebyggelse. De redovisas sammantagna på samma blankett utan angivande av bebyggelsstyp.

Enstaka belysningspuokter räknas ej lzsning.

På blanketten redovisas varje observerad trafiw

kast med ett loårast streck i vederborlig ruta. Var femte trafikant i resp ruta markeras med ett snedstreok över de tidigare fyra lodräta strecken.

som

Vägbe-Om två eller fler p rsoner befinner sig tillsam-mans på körbaoan, redovisas de var för sig.

.Gående9 som bar såväl lykta som re lexmaterial, redovisas enbart anser katevorin gående med lykw

ta. 4

personer, vilka bedömes va* Som barn rakras alla

(22)

åêâg

êk

âååk

an

te

r

i

mäyk

gr

«»_

.

/ Bi lk år O b a er va t i çn a ti d ' k l Da tum 19 Obse rva ti onsvâg K öra t r âc k a v k m 4 -. . ag belya ni ng Ej v 4% N. ;3 3. 3 <'; .,: ':. -'«: 4s-, 7' W 0. »J J -'w q Tr äâi w ka nt er ,t §l gåe nd g_ e n äp M e á -r e f l exm âr k e U t a n re f l e xm år k e ell e r l yk t a M e d r e f l e xm är k e i n t a áwr e f l e xmâr k e