• No results found

Stärkt kompetens om psykisk ohälsa inom äldreomsorgen Motion 2018/19:1095 av Petter Löberg m.fl. (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Stärkt kompetens om psykisk ohälsa inom äldreomsorgen Motion 2018/19:1095 av Petter Löberg m.fl. (S) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S2056

Motion till riksdagen

2018/19:1095

av Petter Löberg m.fl. (S)

Stärkt kompetens om psykisk ohälsa inom

äldreomsorgen

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av insatser för att stärka kompetens om psykisk ohälsa hos personalen inom äldreomsorgen och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Den psykiska ohälsan bland äldre är utbredd. Uppskattningar visar att nära 20 procent av de äldre i Sverige lider av psykisk ohälsa och att de som är över 65 år löper fyra gånger högre risk att drabbas av psykisk ohälsa.

Många av dessa personer återfinns i äldreomsorgen i boenden och hemtjänst där det ofta saknas kompetens inom psykisk ohälsa. När ädelreformen genomfördes i Sverige den 1 januari 1992 innebar det att kommunerna fick ett samlat ansvar för långvarig service, vård och omsorg för äldre och handikappade och genom detta tog över en del ansvar som tidigare legat på landstingen. Kommunerna fick en skyldighet att inrätta särskilda boendeformer för service och omvårdnad för människor med behov av särskilt stöd. Till de särskilda boendeformerna hör ålderdomshem, servicehus, gruppbostäder och de sjukhem som överfördes från landstingen i samband med reformen.

Kommunernas betalningsansvar utökades genom psykiatrireformen 1995 som innebar att kommunerna även fick betalningsansvar för de patienter som efter tre månaders sammanhängande vårdtid bedöms vara medicinskt färdigbehandlade inom kvalificerad psykiatrisk vård.

För omsorgspersonalen är det svårt att möta dessa brukare på ett adekvat sätt i deras vardag när personalen inte har rätt kompetens. Även missbrukare blir allt vanligare inom hemsjukvården eftersom missbruk ofta hänger ihop med psykisk ohälsa. Det blir allt vanligare att den ”nya” generationen brukare har just missbruksproblem.

Det är en trygghet för både personal och brukare att personalen har rätt kompetens för att hantera uppkomna situationer i samband med psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att de undersköterskor som arbetar i våra kommuner och landsting och hos privata vårdföretag har en adekvat utbildning. Det är också viktigt att kunskap om

(2)

psykisk ohälsa ingår i det vanliga omvårdnadsprogrammet, även när man läser med inriktning äldreomsorg.

Det är därför av stor vikt att regeringen arbetar för att omsorgspersonal får kompetensutveckling, för att kunskap om psykisk ohälsa ska ingå i

undersköterskeutbildningen och för nationella riktlinjer för hur kommuner och landsting hanterar personer med psykisk ohälsa inom äldreomsorgen.

Petter Löberg (S)

Aylin Fazelian (S) Carina Ohlsson (S) Gunilla Carlsson (S) Jennie Nilsson (S) Jörgen Hellman (S) Kenneth G Forslund (S) Lars Mejern Larsson (S)

References

Related documents

Därefter bör kvaliteten kontrolleras på de vård- och omsorgsutbildningar som ges så att inte elever kan få godkända betyg där kunskap saknas. Vi anser att det idag saknas

Högskolan ställer sig bakom förslaget att inte utfärda legitimation för undersköterskor eftersom undersköterskeutbildningen är på gymnasienivå och saknar den vetenskapliga

Region Norrbotten tillstyrker förslaget att inrätta ett statligt kontrollsystem med syftet att granska och ytterst villkora eller förbjuda över- eller upplåtel- ser av utpekad

Detta ledarskap har vi benämnt mellanledande och där vi varit noga med att detta inte är en position i ledningsgruppen utan bygger på kollegialitet (Grootenboer, Edwards-Groves

I den genomgång som görs i Forska tillsammans (SOU 2018:19) är det tydligt att ULF-satsningen på många håll präglats av föreställningen om att praktiknära forskning handlar

Vid denna tidpunkt gick bara en tiondedel av ålderskullarna till så kallad högre utbildning, som regel då till realskola, efter 4 eller 6 år i folkskolan.. Övriga i kullen, c:a

Sambanden mellan begåvningsfaktorer och betygsfaktorer visade på ett förväntat mönster där den generella skolprestationen hade sitt största samband med generell begåvning,

För det första har i deras undersökning elevernas etniska bakgrund och föräldrarnas utbildnings- nivå till exempel mycket större betydelse för provresultaten än vad andelen