KULTUR–SPRÅK– MEDIER
Examensarbete i fördjupningsämnet Svenska
och lärande
15 högskolepoäng, avancerad nivå
Ungdomars textvärldar 2.0
En kartläggning av gymnasieelevers vidgade
digitala textvärldar
Youth text worlds 2.0
A survey of expanded digital text worlds among pupils in
Swedish upper secondary school
Ale Wendt
Sebastian Forsberg
Ämneslärarutbildning med inriktning mot gymnasieskolan, (300 högskolepoäng) 2018-05-29
Examinator: Magnus Persson Handledare: Anna Clara Törnqvist
3
Förord
”If I have seen further it is by standing on the shoulders of Giants.” Med Isaac Newtons ord vill vi uppmärksamma den forskningstradition som vårt examensarbete grundat sig i och med vilken vårt examensarbete inte hade varit möjligt utan.
Vi vill tacka vår handledare Anna Clara Törnqvist för hennes uppmuntran och stöd under arbetsprocessen. Vidare vill vi tacka alla elever som deltog i enkätundersökning och de uppföljande intervjuerna. Vi vill också tacka Velocity och Justyna som hjälpt oss att förstå hur vi ska illustrera statistik och använda mjukvara till enkätintervjuerna och slutligen vill vi tacka våra systrar Carolina och Minna som ställde upp på vår pilotstudie inför enkätundersökningen.
Vid val av ämne till examensarbetet var vi båda intresserade av elevers repertoarer och vilka vidgade texter de tar del av. Vi hade tidigare läst Olin-Schellers doktorsavhandling
Mellan Dante och Big Brother (2006), som behandlar gymnasieelevers möten med
fiktionstexter i svenskämnet och på fritiden, vilket inspirerade oss till att göra en ny undersökning, denna gång med 2018 års gymnasieelever i fokus. Vi menar att den digitala utvecklingen varit så pass omfattande sedan Olin-Schellers avhandling att det måste tillkommit nya medier som elever konsumerar, men som ändå omfattas av ”det vidgade textbegreppet”. Ale har haft huvudansvaret för utformandet och sammanställningen av enkätundersökningen och begreppsdefinitioner medan Sebastian har haft huvudansvaret för analystranskribering och analysresultatet. Materialinsamling har vi till stor del gjort tillsammans genom att dela upp ansvaret så att båda fick ansvara för, ta kontakt med och organisera besök på var sin skola. Examensarbetets slutgiltiga utformning har vi bearbetat gemensamt och vi intygar att vi var för sig kan svara för arbetet som helhet.
5
Forsberg, S & Wendt, A Ungdomars Textvärldar 2.0. En kartläggning av gymnasieelevers vidgade digitala textvärldar. Examensarbete i Svenska och lärande 15
högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för
lärande och samhälle, 2018.
Sammanfattning
Vårt syfte har varit att kartlägga elevers användning av vidgade digitala textvärldar för att lärare ska få en djupare inblick i elevers repertoarer och intressen. Fokus har legat på interaktivitet, en deltagarkultur snarare än en sändar-mottagarekultur. Vår teori tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet och Hilary Janks kritiska ramverk. Vår metod har bestått av både en enkätundersökning i fyra gymnasieklasser och fyra uppföljande intervjuer med elever. Vi har kartlagt elevers medievanor och de sätt de interagerar på sociala medier. Intervjuerna ger en fördjupad bild av elevers intressen och syn på dessa medier. Lärare har en potential att utveckla elevers litteracitet i en vidgad digital textvärld.
Nyckelord: gymnasiet, litteracitet, sociala medier, sociala nätverksplatser, svenskämnet,
7
Innehåll:
1. INLEDNING ... 9
2. SYFTE OCH PROBLEMSTÄLLNING ... 10
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER ... 11
4. TIDIGARE FORSKNING ... 14
5. METOD OCH GENOMFÖRANDE ... 17
5.1ENKÄTUNDERSÖKNING ... 17
5.2INTERVJUER ... 18
5.3METODDISKUSSION ... 20
6. RESULTAT OCH ANALYS AV ENKÄTUNDERSÖKNING ... 22
6.1ELEVERS MEDIEVANOR ... 23
6.1.1 Vilken teknik använder elever? ... 23
6.1.2 Vem lyssnar eleverna på? ... 25
6.2YOUTUBE ... 26
6.2.1 Youtubers och innehåll ... 26
6.2.2 Vad är det viktigaste med Youtube? ... 29
6.2.3 Vilka aktiviteter deltar elever i på Youtube? ... 30
6.3FACEBOOK ... 31
6.3.1 Elevers aktiviteter på Facebook ... 32
6.4INSTAGRAM ... 33
6.4.1 Vad tycker elever är viktigast på Instagram? ... 34
6.5SNAPCHAT ... 35
6.5.1 Aktiviteter på Snapchat ... 36
6.6STREAMERS ... 37
6.6.1 Vad gör elever som kollar på streamers? ... 38
6.6.2 Uttryckssymboler - Twitch-slang ... 39
6.7PODCAST ... 40
6.7.1 Vilka poddar lyssnar eleverna på? ... 41
6.7.2 Vad är viktigast med podcast?... 41
7. INTERVJURESULTAT ... 43
7.1YOUTUBE ... 43
7.1.1 För- och nackdelar med Youtube ... 43
7.1.2 Youtubers ... 44
8
7.2FACEBOOK ... 45
7.2.1 För- och nackdelar med Facebook ... 45
7.3INSTAGRAM ... 47
7.3.1 För- och nackdelar med Instagram ... 47
7.3.2 Instagramkonton ... 48
7.4SNAPCHAT ... 49
7.4.1 För- och nackdelar med Snapchat... 49
7.4.2 Platsdelning: ”Snap-kartan” ... 50
7.5STREAMERS ... 50
7.6PODCAST ... 50
7.7SOCIALA MEDIER OCH SKOLAN ... 51
7.8NACKDELAR MED SOCIALA MEDIER ... 51
8. INTERVJUANALYS ... 54
9. DISKUSSION ... 59
9.1KONSEKVENSER FÖR FRAMTIDA YRKESROLL ... 62
9.2VIDARE FORSKNING... 62
10. KÄLLFÖRTECKNING ... 64
10.1AV ELEVERNA NÄMNDA KÄLLOR: ... 67
10.1.1 Ungdomars textvärldar 2.0 ... 67
10.1.2 Instagramkonton från intervjuerna ... 67
10.1.3 Streamers från intervjuerna ... 67
10.1.4 Podcasts ... 68
9
1. Inledning
Vi befinner oss otvivelaktigt i en digital tidsålder och skolan måste följa med i utvecklingen för att undervisningen ska räknas som aktuell. Ungdomar är snabbare med att anamma nya fenomen och det finns många fördelar med att utgå från deras repertoarer. Det har i skrivande stund passerat tolv år sedan Christina Olin-Scheller publicerade sin doktorsavhandling Mellan Dante och Big Brother (2006), som behandlar ungas relation till olika fiktionstexter. Vi observerar ett behov av en ny inblick i gymnasieelevers litterära repertoarer där vi utgår från en vidgad digital repertoar med fokus på interaktivitet – en deltagarkultur snarare än en sändar-mottagarekultur. I detta arbete vill vi därför undersöka olika interaktiva texttyper som dagens gymnasieelever tar del av till vardags. Vi kommer också att göra en del intressanta observationer mellan kvinnor och män.
Användningen av sociala medier har på olika sätt vidgat gränserna för kommunikation och förändrat det populärkulturella utbudet. Därutöver har möjligheterna för individen att själv delta, alltså den interaktiva aspekten, också förändrats. Youtube registrerades 2006, Facebook blev tillgängligt i Sverige samma år, den första iPhonen lanserades 2007 och året därpå lanserades Spotify. År 2012 lanserades Netflix i Sverige som tillsammans med Nordic HBO, SVT Play och andra video-on-demand-tjänster breddat utbudet väsentligt gällande filmer, dokumentärer och tv-serier. Ur ett historiskt perspektiv är dagens ungdomar uppväxta i en digital era där internet utgör en central del av livet både på lokal och global nivå. På samma sätt som Gutenbergs tryckpress låg till grund för renässansen och reformationen, ligger vår tids sociala medier till grund för genomgripande förändringar som arabiska våren och metoo-rörelsen, vars världshistoriska följder vi ännu bara kan spekulera om. Även på skolans fält har digitaliseringen inneburit genomgripande förändringar för undervisningen, och vi finner därför att tiden är inne för en studie som undersöker vad denna deltagarkultur kan innefatta.
10
2. Syfte och problemställning
Syftet med detta arbete är att kartlägga i vilka interaktiva vidgade digitala textvärldar som gymnasieelever befinner sig och varför just dessa texter är viktiga för eleverna. Examensarbetets form förutsätter en viss avgränsning, därför har vi valt att fokusera på några sociala medier. Den tredje forskningsfrågan besvaras indirekt i arbetets diskussion.
Vi har utgått från följande frågeställningar:
• Vilka interaktiva vidgade digitala textvärldar befinner sig dagens gymnasieelever i utanför klassrumsmiljön och varför är dessa viktiga för eleverna?
• På vilka sätt interagerar eleverna i dessa textvärldar?
11
3. Teoretiska utgångspunkter
Båda författarna till studien är influerade av ett sociokulturellt perspektiv gällande lärande och undervisning (Hoel 2001, Vygotskij 2001) vilket påverkar arbetets analys och diskussion. Det sociokulturella perspektivet utgår ifrån att elever lär sig i samspel med omgivningen, vilket bygger på Vygotskijs teori om den närmsta utvecklingszonen. En del av att kartlägga elevernas textvärldar handlar om att vi utgår från ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv, där man tar fasta på elevernas litterära repertoarer1. Både Hilary Janks (2013) och Christina Olin-Scheller (2006) nämner fördelar med att utgå ifrån elevernas intressen vid utformning av undervisning. Hilary Janks (2013) nämner som exempel en amerikansk skola med många spansktalande elever, där lärarna tog hänsyn till elevernas etnicitet genom att undervisa historieämnet med ett ”underifrånperspektiv” och litteratur som utgick från minoriteternas perspektiv, vilket ökade elevernas engagemang (Janks 2013 s. 229). Vi tänker att vidgade digitala texter på sociala medier kan utgöra den typen av erfarenhet, eftersom det är en texttyp som gymnasieelever konsumerar varje dag.
Vi vill redogöra för hur vi använder några för arbetet relevanta begrepp. Christina Olin-Scheller skriver om ungdomars textvärldar, där hon av praktiska skäl avgränsat sig till fiktionstexter, i skolan och på ungdomars fritid. Hon definierar texter som ”uppbyggda av alfanumeriska tecken, typografisk text, ljud och bilder” (Olin-Scheller 2006 s. 18). Olin-Schellers definition är snarlik Skolverkets vidgade textbegrepp där begreppet text används primärt för skrivna texter, men där multimediala texter också innefattas, det vill säga texter som kombinerar t.ex. skriven text, bild och ljud (Gy11KSv2). I Olin-Schellers avhandling innefattar det vidgade textbegreppet bland annat: film, såpor, digitala hypertexter som t.ex. chattprogram, manga och datorspel utöver olika typer av skönlitteratur (Olin-Scheller 2006). Vi har använt oss av den reviderade läroplanen för svenska i Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola
2011 (Gy11Sv3) och Skolverkets kommentarer till denna. I den reviderade läroplanen för Svenska (Gy11Sv s. 1) står det att eleverna ska ges förutsättningar att utveckla ”[...]sin förmåga att orientera sig, läsa, sovra och kommunicera i en vidgad digital textvärld [vår
1 Se Kathleen McCormicks repertoarbegrepp (McCormick 1994). 2 I referenserna kallad Gy11KSv
12
kursivering] med interaktiva och föränderliga texter.” En sådan vidgad textvärld beskrivs i kommentarerna till den reviderade läroplanen:
Texter i digitala miljöer har ofta en komplex uppbyggnad, där man exempelvis genom att klicka på en länk eller en bild får fram andra texter och bilder. De digitala miljöerna är ofta interaktiva så att användaren ges möjlighet att både själv producera text, ta till sig information och kommunicera med andra. Förmågan att läsa och kommunicera i tal och skrift även i digitala miljöer är viktigt för att kunna delta aktivt i fortsatta studier och samhällsliv.
(Gy11KSv s. 3)
Textvärldar liknar vi med olika typer av litteraciteter där vi utgår från David Barton begrepp ecological literacy; vi benämner det som ekologisk litteracitet. Han beskriver denna som följande:
[...]examines the social and mental embeddedness of human activities in a way which allows change. Instead of studying the separate skills which underlie reading and writing, it involves a shift of studying literacy, a set of social practices associated with particular symbol systems and their related technologies. To be literate is to be active; it is to be confident within these practices.
(Barton 2007 s. 32)
Denna tolkning av ekologisk litteracitet möjliggör en bred, dynamisk syn på flera olika symbolsystem. Med de nya skrivningarna i läroplanen samsas nu än mer nya vidgade digitala texter med de befintliga. Sett som ett ekosystem så påverkar dessa varandra. Bartons syn på litteracitet är för oss användbart när vi behandlat det breda material som finns på sociala medier.
Nationalencyklopedin definierar sociala medier som ett ”samlingsnamn på kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom exempelvis text, bild eller ljud.” (NE 2018). Denna definition är ganska bred och innefattar mycket av vad som finns på internet idag. Andra benämningar på vad vi undersökt är sociala plattformar eller sociala nätverk. I The Oxford Handbook of Internet
Studies beskriver danah boyd4 och Nicole Ellison (2013) sociala nätverksplatser utifrån tre komponenter: För det första är det internetplattformar där användarna har unika identifierbara profiler vars innehåll skapas av användaren själv, andra användare och innehåll från själva plattformen. För det andra kan användarna offentligt formulera
13
förbindelser som kan ses och spåras av andra. För det tredje kan de konsumera, producera och/eller interagera med strömmar av användargenererat innehåll via webbplatsen.
Elmfeldt och Erixon påpekar att fantasier och erfarenheter, vilka ingår i identitetsarbete, bearbetas via medier (Elmfeldt & Erixon 2007 s. 121). De skriver i sin bok Skrift i rörelse (2007) om begreppet mediereflexivitet som handlar om att medialisering har en allt större betydelse för hur identitet konstrueras (a.a., s. 258). Begreppet handlar om att både bli uppslukad av någonting men samtidigt distansera sig. ”[...] medier fungerar både som fönster och som spegel.” (a.a., s. 258). Medialisering kan ge en förklaring till varför streamers eller reaction-to videofilmer är populära. Åskådaren betraktar någon annan som utforskar sig själv.
Olin-Schellers använder Kathleen McCormicks repertoarbegrepp (McCormick 1994 s. 73) som består i en litterär och allmän repertoar. Den litterära handlar om antaganden om litteraturens roll och den allmänna är det vi tar som givna sanningar, t.ex. moraliska värderingar eller politiska/religiösa övertygelser (Olin-Scheller 2006 s. 30). Text och läsare bär därmed på olika repertoarer som möts och samspelar eller kolliderar. Det kan också uppstå ett tredje alternativ: Ett spänningsfält där läsaren förstår texten med avfärdar eller går emot texten av olika anledningar (Olin-Scheller 2006 s. 33). Vi menar att McCormicks litterära repertoar skulle kunna vidgas till att inkludera en bredare definition av textbegreppet och på så vis inkludera vidgade digitala texter eller en digital repertoar.
Olin-Scheller använder repertoarbegreppet som en av sina viktigaste verktyg för att förstå och synliggöra maktrelationer i det litterära klassrummet och elevers fiktionsläsning (Olin-Scheller 2006 s. 33–34). Vi har istället valt att främst använda Hilary Janks kritiska ramverk i intervjuanalysen då vi tyckte att det var användbart och passande för vårt breda undersökningsområde. Ramverket innefattar fyra aspekter som vi kommer redogöra för i intervjudiskussionen (s. 57f).
14
4. Tidigare forskning
Vad ungdomars textvärldar innefattar är föränderligt, det gör också en kartläggning av medievanor eller textvärldar ständigt intressant. Som tidigare nämnt har vi utgått från Christina Olin-Schellers avhandling Mellan Dante och Big Brother (2006). Hon ställer frågor som rör elevers kunskapsutveckling gällande läsning och fiktionstext i litteraturundervisningen. Vidare undersöker hon hur dialogen mellan elevernas textvärldar på fritiden och i svenskämnet ser ut och hur olika texttyper värderas innanför klassrummets väggar. Olin-Schellers datainsamling sträcker sig från höstterminen 2001 till vårterminen 2004. Förutsättningarna för kommunikation och ungdomars medievanor har förändrats sedan dess och flera subgenrer av texter har uppkommit.
Vi har hittat tre omfattande återkommande kvantitativa undersökningar om ungas medievanor i Sverige. Den första är Statens medieråd (2018) som i rapporten ”Ungar & medier 2017” redovisar ungas medievanor och deras attityder till dessa. Rapporten baseras på webbenkäter. Den andra undersökningen är Svenskarna och internet (Davidsson & Thoresson 2017) som ges ut av internetstiftelsen i Sverige vilken behandlar studier om svenskarnas internetvanor baserat på webbenkäter och telefonintervjuer. Den tredje rapporten är Nordicom-Sveriges Mediebarometer 2016 (Wadbring 2017) som bland annat undersöker hur mycket tid som läggs på olika typer av medier. Samtliga rapporter gör det klart att medier utgör en stor del av ungas vardag och fyller viktiga funktioner både i form av informationsförmedlare och som underhållningsvärde.
Av de tre rapporterna är den som ligger närmast vår studie Statens medieråds rapport
Ungar och medier (2017). Där konstateras bland annat att den dagliga läsningen av
böcker eller tidningar har sjunkit i samtliga åldersgrupper: ett mått som infördes i Ungar
& medier 2012/13 (a.a., s .9). Samtidigt har ungdomars konsumtion av nyheter ökat och
det framgår även att ungdomars positiva inställning till nyhetsläsning ökat, vilket antagligen beror på delandet av nyhetsstoff i sociala medier (2017 s. 11–12): ”När till exempel en nyhetsartikel länkas och kommenteras av vänner på Facebook blir den en del av den sociala interaktionen och får på så vis ett mervärde.” (a.a., s. 12). Även användningen av Facebook har sjunkit sedan förra undersökningen (a.a., s. 49). Instagram är mer populärt bland flickor (a.a., s. 55). Bland 17- och 18-åriga flickor följer 35 % videobloggaren Therése Lindgren. Den enskilt populäraste videobloggaren bland pojkar är Pewdiepie, som lockar 12 % bland 13–16. Endast bland pojkar på 17–18 år har ett
tv-15
program, Game of Thrones, större publik än den populäraste videobloggaren Pewdiepie. Videobloggarna konkurrerar således starkt med tv inom barn- och ungdomskulturen. Att populärkulturella företeelser som musik, tv och film kan ha gemenskapande potential och fungera som identitetsmarkörer är väl utforskat. Olika kulturella uttryck har olika status och betydelse i olika sammanhang och i Sverige 2016 förefaller videobloggaren, i synnerhet bland flickor, vara en central gestalt (a.a., s .9).
Vår kartläggning är liten i omfång jämfört med ovanstående undersökningar men vi tror att vi kan tillföra intressanta perspektiv genom den fördjupning som uppföljande intervjuer har inneburit och med hjälp av tidigare presenterade teoretiska ingångar. Vår studie är också relevant då de undersökta texterna behandlas ämnesdidaktiskt och vi problematiserar hur mediers semantiskt vidgade texter omformar förutsättningar för lärande och skolverksamhet.
Hur ungdomar interagerar i sociala nätverk är någonting som också är utforskat. Nedan gör vi ett par nedslag i några studier som berör liknande teman. Vår studie skiljer sig från dessa i den bemärkelse att vårt fokus framförallt ligger på vilka vidgade digitala texter eleverna tillägnar sig och deras reception av dessa. Följande avhandlingars fokus ligger alltså inte på vilka texter eleverna tillägnar sig, utan på normer och sociala interaktioner.
Åsa Björk skriver i sin avhandling Drama, hat och vänskap (2017) om ungdomars interaktioner på sociala medier och påpekar att dessa har blivit alltmer tillgängliga för allmänheten det senaste decenniet. Hon undersöker bland annat olika normer som kommer till uttryck när ungdomar diskuterar hur de representerar sig själva på bild. Liselotte Eek-Karlssons berör liknande teman i sin avhandling Ungas samspel i sociala
medier (2015), där hon undersöker sociala interaktioner. Hennes resultat visar att en
stödjande kultur är dominerande på internet men att det också finns det motsatta, t.ex. i form av kränkningar. Hennes resultat visar bland annat att unga som ger stöd åt kamrater verkar stiga med åldern (Eek-Karlsson 2015 s. 76).
Petra Magnusson undersöker i sin doktorsavhandling Meningsskapandets möjligheter (2014) hur man kan utveckla undervisningen med multimodal teoribildning som verktyg, vilket hon definierar som ”ett antagande om att mening skapas i olika teckenvärldar”. Mediet i sig är bärare av mening. Hon menar att teoribildningen fortfarande är under utveckling, men att de utgör ”ökade möjligheter att förstå dagens meningsskapande.” (Magnusson 2014 s. 39–42). Petra Magnusson varnar dock för att breddandet av text- och literacy-begreppet omfattar så många områden att det blir så överlastade på mening att de blir oanvändbara (a.a., s. 50–51). Vi håller med om att literacybegreppet kan vara väldigt
16
brett, men menar att det är användbart då det appliceras på en specifik situation: En central aspekt av ekologisk litteracitet är att den alltid kontextualiseras (Barton 2006 s. 97).
17
5. Metod och genomförande
Vi inspirerades av Olin-Schellers upplägg i doktorsavhandlingen Mellan Dante och Big
Brother (2006) där hon använder sig av enkätundersökningar, intervjuer med både elever
och lärare samt klassrumsobservationer. Vi har dock fått anpassa arbetet till en avskalad version som var möjlig att genomföra inom arbetets tidsram. Därför valde vi att enbart utgå från elevers perspektiv då det var deras repertoar och åsikter vi ville åt. Första steget i vårt projektarbete var att formulera och genomföra en enkätundersökning (bilaga 1). Med enkätsvaren ville vi kartlägga elevers medievanor samt använda den som utgångspunkt för uppföljande intervjuer. Intervjuerna utfördes med ett urval av enkätdeltagarna för att därefter ställa dem i relation till svenskämnets syfte och våra teoretiska utgångspunkter. I enlighet med forskningsetiska principer informerades deltagarna om studiens syfte, dess författare, frivillighet och anonymitet både inför enkätundersökningen och vid varje intervju (Vetenskapsrådet 2002).
Vi har valt att skriva ut de kvalitativa och kvantitativa resultaten olika. Resultat och analys av studiens kvantitativa del har vi valt att behandla löpande i samma kapitel medan resultat och analys av studiens kvalitativa innehåll behandlas var för sig. Detta angreppssätt bygger på det faktum att vi har haft huvudansvaret för varsin del och därav valt de tillvägagångssätt som vi ansåg lämpligast.
5.1 Enkätundersökning
Enkätens layout och frågeformuleringar utformades bland annat efter Johan Alvehus (2013) och Hagevi & Viscovi (2017). Utöver några allmänna frågor hade enkäten fokus på sociala medier. Undersökningens fokus låg på Youtube, Facebook, Instagram, Snapchat, Twitch och poddradio. Medierådet (2017 s. 49) nämner andra sociala medier som t.ex. Twitter, Kik och Tumblr, men med hänsyn till arbetets omfång gjorde vi en begränsning baserat på vad vi trodde skulle vara mest relevant för vår undersökningsgrupp. I utformandet av enkäten gjordes två pilotstudier för att säkerställa att frågorna som ställdes var klara och tydliga. Detta ledde till förtydliganden av vissa frågor och att vi tog bort frågor av ämnesdidaktisk karaktär för att enkäten inte skulle bli för lång. Sedan delades enkäten ut till fyra klasser på två skolor i södra Sverige. Då vi var på plats när eleverna fyllde i enkäten kunde vi hjälpa deltagarna med eventuella frågetecken. Vissa elever använde sina mobiler för att besvara frågor rörande vem de
18
”följer”. Några elever frågade vad podcast och Twitch betydde, och vissa förstod inte heller instruktionerna till några flervalsfrågor. Det gick att hoppa över ett avsnitt om rutan ”använder aldrig” kryssades i. I fråga ett om medieanvändning var det också oklart om vi syftade på tryckta tidningar eller webbtidningar. Där svarade vi att både tidningar i pappersformat och webbaserade tidningar räknades.
Enkäterna samlades in för att senare transkriberas och analyseras. Ambitionen var att enkäten skulle fyllas i individuellt men det förekom bitvis en del prat mellan enkätdeltagarna. Stämningen i klassrummet var god. Av de 67 elever som fyllde i enkäten lämnade samtliga in. Då vi utgått från ett icke-sannolikhetsurval (Alvehus 2013) och antalet enkätsvar är relativt litet så säger inte resultatet någonting om gymnasieelever som grupp, men visar en bild av hur det ser ut på de undersökta skolorna vi gick till, mer bestämt en bild av de elever som fanns närvarande vid enkätundersökningen. Tre av fyra klasser gick på naturvetenskapsprogrammet och klasserna omfattade alla tre årskurser: en klass i årskurs 1, en i årskurs 2 och två klasser i årskurs 3. Vi hade inte på förhand bestämt oss för just denna population, utan det var konsekvensen av vilken vecka vi ville genomföra enkäten i och vilka undervisningsgrupper de lärare vi hade kontakt med hade tillgång till. Detta skapar en viss urvals-bias (Alvehus 2013), men fyller ändå vårt syfte då vi inte haft för avsikt att representera alla gymnasieelever. Enkäterna utfördes på SVA-lektioner på skola 1 och på en SVA- och en svensklektion på skola 2. Flera av eleverna hade ett annat modersmål än svenska vilket också kan ha påverkat svaren.
5.2 Intervjuer
Elevintervjuerna var tänkta att vara en fördjupning av enkätfrågorna, där eleverna fick möjlighet att utveckla sina enkätsvar och intervjuer genomfördes med fyra elever. Vår metod bestod i att vi konstruerade en intervjumall som sedan anpassade till varje elevs enkätsvar. Denna intervjumetod beskriver Alan Bryman (2011 s. 206) som fokuserad intervju då vi har öppna frågor som bland annat rör de specifika svar eleverna angivit i enkätundersökningen. Vi tror att det har varit en fördel då eleverna redan uppgett vilka texter de konsumerar, alltså har samspelet mellan intervjuarens och respondentens egenskaper förmodligen inte påverkat svaren lika mycket (a.a., s. 223). Intervjuerna kan också beskrivas som semistrukturerade då uppföljningsfrågor ställdes till det som uppfattades som viktiga svar. Frågorna handlade mer om hur de känner och tänker kring sociala medier, än deras medievanor, som redan kartlades i enkätundersökningen.
19
Av intervjudeltagarna har vi gjort ett urval som baseras på elevernas samarbetsvilja då bara en del av eleverna kunde tänka sig att ställa upp på intervju. I samband med genomförandet av enkätundersökningen utlyste vi behovet av en uppföljande intervju. Från den första klassen var intresset svalt. Därför utlovades, i de tre resterande klasserna, en biobiljett till de elever som valde att ställa upp. Totalt skrev 16 elever ned sina kontaktuppgifter i enkäten och av dem var det fyra stycken som visade fortsatt intresse i uppföljande mejl eller sms. Av dessa intressenter var tre kvinnor och en man. En av tjejerna gick i tredje klass på naturprogrammet på en annan skola än de övriga, som i sin tur var klasskamrater och gick andra året på samhällsprogrammet. Vårt urval blev därför begränsat till elever på teoretiska program och med endast en manlig informant. En svaghet med urvalet är att tre av informanterna gick i tvåan på samhällsprogrammet, medan majoriteten av enkätdeltagarna gick i trean på naturprogrammet. Det ideala scenariot hade varit att fler naturtreor hade ställt upp på intervju för att bättre spegla majoriteten av enkätdeltagarna. Bland de fyra informanterna var en tjej intresserad av att ställa upp på intervju just för att hon jobbat med skönhetsideal och sociala medier i skolan.
Johan Alvehus problematiserar inspelade intervjuer, som han menar kan påverka intervjuobjektet i en riktning som hämmar dess öppenhet (Alvehus 2014 s. 85). Vi upplevde det ändå som en fördel att spela in intervjuerna, då de säkerställer att vi återger elevernas svar så sanningsenligt som möjligt och vi kunde inta position som lyssnare. Vi bedömde att våra frågor inte var tillräckligt privata för att utesluta att intervjuerna spelades in. Alvehus betonar även tystnadens välgörande effekt på intervjusituationen: det ger intervjuobjektet möjlighet till eftertanke eller berätta vidare, därför försökte vi att lämna gott om pauser under intervjun för att ge eleverna utrymme att utveckla sina svar (Alvehus 2014 s. 84).
Intervjuerna spelades in både på mobil och med diktafon, men vi valde att utgå från inspelningen på den senare eftersom ljudkvalitén var betydligt bättre. Efter genomförd intervju har vi först transkriberat intervjuerna ordagrant, och därefter omarbetat materialet till vår studie där vi även inkluderat olika citat från intervjusvaren när vi funnit elevernas svar bättre än vår återgivning. Alan Bryman hävdar i Samhällsvetenskaplig metod att det är viktigt att texten är en så exakt återgivning som möjligt av vad intervjupersonen sagt (Bryman 2011 s. 431). Som transkriberingsmetod har vi valt att inte nedteckna pauser och skratt, utan försökt göra intervjun så skriftspråklig som möjligt och samtidigt bevara varje elevs ordval. Vi ansåg inte att en detaljerad transkribering av elevsvaren tillförde ett
20
mervärde för vår undersökning då essensen i deras svar var det vi fann intressant, inte till exempel elevernas exakta formuleringar med pauser, temposkiftningar, skratt eller tonalitet.
5.3 Metoddiskussion
Sociala medier är i ständig förändring, fulla av för- och nackdelar och människor räknat i miljarder är med och formar utvecklingen av dessa plattformar. Då vår studie sträcker sig över ett kort tidsspann undviker vi potentiella svårigheter med att undersöka något så elastiskt och föränderligt. Vi har ändå försökt att använda oss av begrepp som kan fånga upp detta till sin natur föränderliga fält.
Bryman beskriver tre aspekter av reliabilitet: Stabilitet, intern reliabilitet och interbedömarreliabilitet (Bryman 2011 s. 160). Studiens reliabilitet diskuteras utifrån stabilitet och interbedömarreliabilitet.
Bekvämlighetsurvalet i vår studie begränsar studiens generaliserbarhet till de undersökta skolorna. Svaren kommer därför troligtvis skilja sig med en annan urvalsmetod. Vi hade kunnat vara tidigare ute och kontaktat fler skolor för ett slumpmässigt urval, antalet enkätdeltagare är också begränsat.
Enkätundersökningens pilotstudie var användbar för att försäkra att enkätfrågorna vad tydligt ställda. Intervjufrågorna baserades på enkätsvaren vilket bidrog till studiens stabilitet, då eleverna bland annat berättade om de texter de angivit i enkäten.
I kartläggningsarbetet så har t.ex. olika youtubekanaler delats in i kategorier som vidareindelats i färre kategorier för att resultatet skulle bli överskådligt, detta har skett genom en subjektiv bedömning där vi efter bästa förmåga har använt oss av de beskrivningar som eleverna angav i enkätsvaren. Dessa kategorier hade kunnat skilja sig om andra bedömare hade analyserat och kategoriserat svaren, men författarna som medbedömare är överens om innehållet.
Validitet innebär en bedömning av huruvida undersökningens slutsatser hänger ihop eller ej. Vi har utgått från begreppen mätningsvaliditet, extern validitet, ekologisk validitet (Bryman 2011).
Vår ambition var att utforska vilka vidgade digitala texter elever tar del av genom att undersöka några sociala medier. En nackdel med att begränsa sig till några sociala medier är att de texter som inte får plats inom dessa inte innefattas i resultatet. Följderna blir att
21
texterna på valda sociala medier får representera en större helhet. Fördelen med en begränsning har varit studiens genomförbarhet.
Undersökningen är inte heller externt valid på grund av vår urvalsmetod och antal deltagare, dock menar vi att studien är ekologiskt valid då vi fångat elevernas åsikter väl tack vare studiens upplägg med enkätundersökning och uppföljande intervjuer.
Utformandet av enkäten var för oss att beträda ny mark och likaså när det kom till att sammanställa resultatet. Om vi i ett tidigare skede hade kunnat nischa oss och ställa frågor gällande till exempel diagram: ”Vad ser jag här?”, ”Vad tror jag detta diagrammet visar?” och bättre formulerat enkätfrågor efter det vi ville visa hade vår enkät kunnat bli något kortare. Enkäten var tolv sidor lång och för några elever var den troligtvis för lång för att genomgående ge utförliga svar. Trots erövring av för oss nya fält så som enkätutformning och sammanställning, resulterade dessa i ett brett och givande material till studiens analys och resultat.
Under arbetets gång är det uteslutande författarna som haft tillgång till det insamlade materialet och eleverna som deltog blev som tidigare nämnt informerade kontinuerligt om studiens syfte, dess författare, elevernas frivillighet att delta, rätt att avbryta eller svara på frågor och försäkrade deras anonymitet. Vi kom med förslag om tid och plats för intervjuer och föreslog antingen att träffas i skolan eller någonstans i närheten. Eleverna kände sig tryggast med att bli intervjuade i skolan, vilket också var okej med lärarna som ordnade med grupprum.
Vi bestämde oss för att undersöka skillnader mellan kvinnor och män men ställde inte frågor om elevernas etnicitet eller socioekonomiska bakgrund varken i enkäten eller intervjuerna. Detta var ett etiskt övervägande då enkäten i övrigt inte berörde känsliga frågor. Efter fältarbetet blev det ändå tydligt att en majoritet av eleverna var svenskar med utomnordisk etnisk bakgrund, och därför valde vi att ge informanterna fingerade namn som överensstämmer med detta faktum (se s. 43).
22
6. Resultat och analys av
enkätundersökning
Enkäten besvarades av 67 elever på två skolor i södra Sverige. 35 kvinnor och 28 män svarade medan tre elever istället uppgav att den indelningen inte passade dem.
Figur 1. Könsfördelning.
Antal enkätsvar från de olika skolorna var jämt fördelade. Alla svarande gick teoretiska program varav majoriteten gick naturvetenskaplig inriktning. Nästan hälften av eleverna gick i årskurs 3. 35 28 3
Könsfördelning
Kvinnor MänDen indelningen passar inte mig 33 34
Fördelning mellan
skolor
Skola 1 Skola 2 skola 3 51 10 6Fördelning mellan
program
Natur Samhälle Ekonomi 19 16 32Fördelning mellan
årskurs
Årskurs 1 Årskurs 2 Årskurs 323
6.1 Elevers medievanor
För att få en överblick över vad som sker i rummet eller utanför texten, undersökte vi var och med vem eleverna befinner sig i olika textvärldar samt med vilken teknik de får tillgång till olika medier. Denna fråga svarar inte på vilka textvärldar elever befinner sig i, men omständigheterna runtomkring. Kathleen McCormick hävdar att läsning inte är en individuell subjektiv upplevelse utan är del av ett socialt sammanhang (1994 s. 69). Texter formas utifrån en uppsättning diskurser: en kombination av tankar, erfarenheter, vanor, normer, konventioner och föreställningar (a.a., s. 70). Att kunskap konstrueras i socialt samspel med omgivningen är någonting som är centralt för ett sociokulturellt perspektiv. En del i detta är ny teknik och vad det gör med oss: ”Artefakterna förändras och vårt sätt att använda dem förändras, och därmed vårt behov av kunskap.” (Lundgren, Säljö & Liberg 2012). Tv:n står ofta på en central plats i många hem och inbjuder till delaktighet medan detsamma inte är lika självklart med en dator. Mobilens format möjliggör ett annat slags användande som kan vara både ytterst privat eller utelämnande.
6.1.1 Vilken teknik använder elever?
De flesta fick tillgång till medier via mobil (94 %), dator (85 %) och tv (60 %) medan nästan en tredjedel också använde tidningar (33 %), böcker (31 %), pekplatta (30 %) och poddradio (30 %). Enkäten har justerats något då deltagarna inte angett att de lyssnar på podcast men senare nämnt olika poddar som de lyssnar på. Det framkom också i en av intervjuerna att en enkätdeltagare som inte angett podcast ändå lyssnar på det någon gång ibland. I enkäten är frågan om medietyper långt fram och många medietyper nämns, vilket kan ha påverkat reliabiliteten i elevernas svar.
24
Figur 5. Teknik med vilken elever får tillgång till olika medier.
Mellan könen kunde vi se att fler män använder spelkonsol, läsplatta, tv och bio för att få tillgång till olika medier medan kvinnorna i högre grad använde sig av dator. I övrigt är det inga stora skillnader mellan könen när det gäller vilken teknik de använder.
Figur 6. Teknik med vilken kvinnor och män får tillgång till olika medier.
Mångfald bland språk och olika litteracitet menar Barton är eftersträvbart precis som biologisk mångfald inom ekologi (Barton 2006 s. 32). I naturen finns det tillgång till teknik som kan skövla hela skogar och förändra landskap på anmärkningsvärt kort tid vilket kan få förödande konsekvenser. Det samma gäller nya kommunikationsvägar (a.a., 32). Om olika tekniska hjälpmedel/artefakter ses som arter i ett ekosystem kan läraren
25
vara del i att hjälpa elever att finna en ekologisk balans i denna nya teknik och hjälpa elever att upptäcka vilka användningsområden och fördelar olika medier kan ha. Under enkätundersökningen var det elever som inte kände till vad podcast var för någonting. De elever som lyssnade på poddar upplevde att de tillgodogjort sig djupare kunskap jämfört med den fragmenterade läsning som flödet i olika sociala plattformar ofta öppnar för.
6.1.2 Vem lyssnar eleverna på?
De allra flesta lyssnar på vänners tips (63 %), tätt följt av sociala medier (54 %). En dryg tredjedel lyssnade på föräldrar (40 %) och syskon (37 %). Frågan var konstruerad som en flervalsfråga och många har angett flera alternativ. Vad vänner tittar på är alltså en central del av vilka texter elever influeras av, dessa verkar i sin tur komma från sociala medier. Elza Dunkels (2012 s. 57) beskriver risker med att bara umgås med likasinnade med exempel som hemsidor eller forum som motiverar och uppmuntrar sjukdomarna anorexia och bulimi.
26
Kvinnorna lyssnar generellt mer på den närmaste familjen, medan männen lyssnar mer på släkt och sociala medier. Lika många vänder sig till förebilder för tips om medier.
Figur 8. Tips angående medier, könsfördelning.
6.2 Youtube
Vi har undersökt vad eleverna gör på Youtube och vilka youtubers de tittar på. De som skapar innehåll på Youtube har vi valt att kalla för youtubers, men även andra namn förekommer - såsom innehållsskapare (content creators), kreatörer eller influencers. Vad youtubers gör och vilka kvalifikationer de har varierar mycket. Den amerikanska videobloggaren Casey Neistat (2017) sammanfattar väl vad den nya generationen av innehållsskapare och videoskapare gör på Youtube: ”We do what we can't.”: vi [innehållsskaparna] gör det vi inte kan. Han påpekar att gemene man inte kan bli superhjälte i nästa actionrulle men det går att samla sina parkour-vänner och klä upp dem i superhjältekläder. Vidare förklarar Neistat (2017) att alla inte kan ha sin egen talkshow men det går att sprida sitt budskap genom en webbkamera och plötsligt kanske du blir intervjuad av självaste presidenten, vilket stämmer för youtubern Liza Koshy som blir intervjuad av USA:s tidigare president Barack Obama (Koshy 2016).
6.2.1 Youtubers och innehåll
Enkätdeltagarna har svarat fritt på vilka youtubers de följer och vad dessa ägnar sig åt. Från dessa svar har vi gjort några generella kategorier. Vi har renodlat enkätsvaren för att bättre spegla vårt syfte. Därför har vi rensat bort ytterlighetsvärden som skiljer sig kraftigt från andra värden, så kallade outliers, då de inte säger någonting om gruppen som helhet.
27
Som en tjänst för läsaren har vi skapat ett Youtubekonto5 där alla youtubers som nämns av eleverna finns tillgängliga i form av en lista med prenumerationer för den som vill fördjupa sig (Youtube 2018). Kategorierna går oundvikligt in i varandra då många kanalers innehåll varierar och sträcker sig över flera kategorier: vi har efter bästa förmåga satt dessa i den kategori efter vad som till största del representerar innehållet. Varje enkätdeltagare har haft möjlighet att ange tre stycken kanaler och 72 % av eleverna har uppgett olika youtubers som de följer.
Figur 9. Innehåll bland elevers prenumerationer på Youtube.
• Mat: Recept, matlagning, matresor och konton där mycket av innehållet
behandlar mat.
• Streamers: Med streamers syftar vi på personer som sänder live när de
exempelvis spelar datorspel. Denna kategori innehåller också en kanal som recenserar spel.
• Informerande videos: Dessa innefattar lärare och experter som lägger ut
undervisningsmaterial, exempelvis föreläsningar och dokumentärer. Vetenskap
5 Länk till kontot finns i källförteckningen.
6% 35% 17% 4% 7% 10% 12% 6% 4% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% Övrigt Livsstil Komiker Nyhetsprogram Musik Skönhetsvideos Informerande videos Streamers Mat
Andel av valda kategorier utifrån elevers prenumerationer
Vilket innehåll har de Youtube-kanaler som elever
prenumererar på?
28
är centralt för de flesta videos i denna kategori. Hit hör också unboxing6, recensioner och tutorials7.
• Skönhetsvideos: Kategorinamnet hämtade vi ifrån några av elevernas
beskrivningar. Dessa behandlar till stor del smink, men också mode,
produktrecensioner, smink-tutorials, råd och hauls: vilket i detta sammanhang är en video där en person berättar om och visar upp inköp av skönhetsprodukter. • Musik: Den här kategorin omfattar allt från skivbolag och gemenskaper med
varierande innehåll till youtubare som vloggar (videobloggar) och sjunger. • Nyhetsprogram: Innefattar talkshows, nyhetsankare och samhällsdebattörer. • Komiker: Den här genren omfattar kritiska videos, ironi, pranks8, challenges
och reaction videos, youtubers som också är skådespelare eller artister av något slag, men ledordet är underhållning.
• Livsstil: Detta är personer som delar med sig av sina liv genom olika typer av
vloggar som t.ex. familjevlogg. Vissa har mer humoristiska inslag med olika utmaningar och pranks, medan några är centrerade kring träning. Gemensamt för dem är att de personliga inslagen är centralt.
• Övrigt: Några svar passade inte in i någon kategori.
Den tydligaste skillnaden mellan könen var att kategorin ”skönhetsvideos” bara hade kvinnliga följare och av dem som följde streamers var majoriteten män. Kvinnor följde också i högre grad kategorin ”livsstil”, vilket också är den populäraste kategorin. En anledning att denna kategorin dominerar kan vara att flera elever följer några populära youtubers. Therése Lindgren (Lindgren 2018) nämns tio gånger. Versace Dos och The ACE Family nämns sex gånger vardera. Jocke & Jonna nämns totalt fyra gånger och ingår också i den här kategorin. Även inom kategorin ”livsstil” så är det skillnad mellan kvinnor och män. Det är uteslutande kvinnor som följer The ACE Family och Therése Lindgren medan fem av de sex som följer Versace Dos är män. David Barton beskriver litteracitet som könad då medias återgivning av kvinnor och män ofta skiljer sig åt (Barton 2006 s. 64). Det stämmer överens med vilket innehåll kvinnor och män tittar på då det skiljer sig en del mellan könen.
6 ”Videoinspelad uppackning av en ny produkt, publicerad på internet. Användaren öppnar förpackningen
inför videokamera och tar fram, monterar och startar produkten samtidigt som hon kommenterar” (IT-ord 2018a).
7 Steg-för-steg-instruktioner i videoformat.
29
Figur 10. Könsskillnader i innehåll på Youtube-prenumerationer.
6.2.2 Vad är det viktigaste med Youtube?
Vi kan utröna några genomgående svar om vad elever tycker är viktigast med Youtube. Flest har nämnt underhållning som anledning, många har nämnt det stora utbudet. Talande elevsvar kan vara i stil med: ”en plats där man hittar allt” eller ”att lära sig, få ny information och underhålla sig”. Några nämner vikten av att hålla sig uppdaterad medan andra tycker att det viktigaste är att man kan följa folks liv. En elev svarar såhär: ”Att lära mig nya saker, se hur lik någon kan vara dig men även skapa en ‘relation’ till någon du egentligen inte känner.” En sådan typ av ensidig relation omtalas ibland som parasociala relationer, vilket danah boyd ser som en evolutionär effekt av att relationer är viktiga för överlevnaden, men att vi nu följer andras liv utan att forma viktiga sociala band. Hon drar paralleller till socker, som vi också har en dragning till, men som inte gör oss gott i stora mängder (boyd 2009).
Den enda tjänst som samtliga elever använder är Youtube, vilket var unikt för de undersökta medierna. Några anledningar till detta skulle kunna vara det stora utbud och variation i innehåll som finns på Youtube, eleverna behöver inte heller ha något konto för att få tillgång till Youtube.
11% 22% 22% 2% 11% 0% 17% 13% 2% 2% 43% 13% 5% 4% 17% 10% 1% 5% 0% 5% 10% 15% 20% 25% 30% 35% 40% 45% 50% Övrigt Livsstil Komiker Nyhetsprogram Musik Skönhetsvideos Informerande videos Streamers Matupplevelser
Andel av valda kategorier utifrån elevers prenumerationer
Könsskillnader i innehåll på Youtube-prenumerationer
30
Figur 11. Användningsfrekvens av Youtube.
Det är inga större skillnader hur ofta kvinnor och män använder Youtube.
Figur 12. Könsfördelad användningsfrekvens av Youtube.
6.2.3 Vilka aktiviteter deltar elever i på Youtube?
Vi har valt att presentera de aktiviteter som visar på någon form av interaktion mellan individer. Ett vanligt sätt att visa innehållsskaparen om ett videoklipp uppskattas eller ogillas är genom gillamarkeringar, detta missade vi dock att fråga om. Vi frågade istället om kommentarer, diskussioner, offentliga listor och om eleverna producerar och lägger ut eget innehåll. 25 % av de svarande har uppgett att de ”skriver i kommentarsfält” medan det endast är 9 % som diskuterar med andra i kommentarsfälten. Youtube är en plattform som alla enkätdeltagare använder men användandet av de interaktiva aspekterna inom plattformen är inte lika självklara. Vi kan konstatera att endast 25 % av eleverna använder de undersökta interaktiva funktionerna och att en majoritet inte använder de, inom
54% 28% 16% 1% 0% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% Flera gånger om dagen En till två gånger om dagen Några gånger i veckan Några gånger i månaden Någon gång i halvåret Aldrig And el e le ve r
31
Youtube, interaktiva funktionerna. Varför en majoritet väljer att t.ex. inte kommentera inlägg svarar inte enkäten på men det besvaras vidare i intervjuerna.
Figur 13. Socialt interaktiva aktiviteter på Youtube.
6.3 Facebook
Nästan en fjärdedel i vår studie, 22 %, uppger att de aldrig använder Facebook och mindre än hälften (45 %) använder Facebook dagligen. Det är dock fortfarande 28 % som använder Facebook flera gånger om dagen.
Figur 14. Användningsfrekvens av Facebook.
Mellan könen ser vi den största skillnaden bland dem som använder Facebook flera gånger om dagen, vilket männen gör i större utsträckning. Kvinnorna verkar istället vara mer aktiva på Instagram.
17 6 1 2 5 2 0 5 10 15 20 skriver i kommentarsfält diskuterar med andra i kommentarsfält live-streamar själv lägger upp egenproducerade… skickar privata meddelanden lägger till videos i offentliga listor
Antal svarande
32
Figur 15. Könsfördelad användningsfrekvens av Facebook.
6.3.1 Elevers aktiviteter på Facebook
De två mest förekommande aktiviteter av de som använde Facebook var att ”gilla” inlägg (71 %) och skicka privata meddelanden (81 %). Vanligt förekommande var också att hålla sig uppdaterad om event, dela innehåll i privata meddelande och att kommentera andras delningar, vilket nästan hälften av de som använde Facebook gjorde. Endast tre elever uppgav att de delade egna statusuppdateringar, det verkar istället var någonting som de gör på Instagram eller Snapchat.
33
Figur 16. Elevers aktiviteter på Facebook.
En enkätfråga undersökte vad det viktigaste med Facebook var och förutom att chatta med vänner så var det viktigt med nyheter, att hålla sig uppdaterad, underhållning, olika typer av grupper och att hålla kontakt med vänner och familj.
6.4 Instagram
67 % av eleverna använde Instagram flera gånger om dagen medan 19 % aldrig använder Instagram. Vi kan se att det är något fler kvinnor som använder Instagram. Många av de youtubers som eleverna följer finns också på Instagram, men de följer också sina vänner och delar med sig av sina egna liv.
34
Figur 17. Användningsfrekvens av Instagram.
Figur 18. Könsfördelad användningsfrekvens av Instagram.
Vi har valt att inte gå igenom vilket innehåll som eleverna prenumererar på då innehållet inte tycks vara avsevärt annorlunda från Youtube. Det är också en avgränsning baserad på den tid det tar att kategorisera olika instagrammare. Däremot har vi på samma sätt som med Youtube, skapat ett konto (Instagram 2018) där vi i den mån vi kunnat, följt alla instagrammare som nämns av enkätdeltagarna.
6.4.1 Vad tycker elever är viktigast på Instagram?
Det är tydligt att majoriteten av eleverna är idoga instagrammare och 75 % av de som använder Instagram lägger ut bilder med hjälp av appen. Majoriteten av eleverna är delaktiga i flera olika interaktiva aspekter av Instagram. Bara 6 % delar vidare till andra nätverkssajter och 38 % använder sig av ”lägg till plats”, vilket är en funktion som visar var en bild är tagen.
35
Figur 19. Aktiviteter på Instagram.
6.5 Snapchat
94 % av eleverna använder Snapchat och 81 % använder Snapchat flera gånger om dagen. Användningen av Snapchat är inte bunden till en specifik plats utan används överallt och används antingen själv eller med vänner. En elev har svarat att hen använder Snapchat istället för sms.
Figur 10. Användningsfrekvens av Snapchat.
Vi observerar att det är något fler kvinnor än män som använder Snapchat. Alla kvinnorna använder Snapchat medan en andel av männen aldrig använder Snapchat.
36
Figur 11. Könsfördelad användningsfrekvens av Snapchat.
6.5.1 Aktiviteter på Snapchat
Snapar utan filter är mer populär än snapar med. Huvudaktiviteten på Snapchat är att chatta med vänner vilket 97 % gör, men även My Story används av majoriteten av eleverna, 81 %. My Story är en funktion där du delar med dig av din vardag i bildformat och innehållet sparas i 24 timmar. Appen har också en kartfunktion där det är möjligt att stänga av och sätta på en funktion som visar var användaren befinner sig. Den använder 32 % av eleverna. Vår fråga specificerar inte om de själva delar med sig av var de befinner sig eller om de använder kartan för att se var andra befinner sig.
37
Figur 21. Aktiviteter på Snapchat.
6.6 Streamers
Med streamers menar vi personer som strömmar video på när de spelar olika typer av videospel. Den största streamingtjänster för videospel är Twitch, därför har vi fokuserat på den. Några elever tittar istället på streamers via Youtube.
De spel som står i centrum bland enkätdeltagarnas svar är MOBA-spelet (Multiplayer Online Battle Arena) League of Legends, succéspelet Fortnite där spelläget Battle Royal handlar om att överleva längst på ett område med totalt 100 spelare står för de stora framgångarna, och det klassbaserade9 first-person shooterspelet Overwatch. Gemensamt för spelen är att de är så kallade ”free-to-play”: tillgången till en stor del av spelen är gratis. Intäkterna får spelföretagen istället från olika köpbara tillägg som ”skins” eller ”emotes”. Gemensamt för spelen är att de tillhör vad Hsu-Yin Hsu & Shiang Kwei Wang kallar för ”no embedded scenario”: det vill säga att spelen har ingen direkt handling. Fokus ligger istället på att utveckla en hög teknisk kapacitet i form av motoriska färdigheter samt att utveckla en god spelförståelse (Hsu & Wang, 2010).
9 Klassbegreppet i detta sammanhang innebär att förmågor och färdigheter skiljer sig mellan olika
38
30 % av eleverna svarar att de tittar på streamers. Av dessa är samtliga som kollar på streamers flera gånger om dagen män. Cirka 11 % av kvinnorna tittar på streamers, men mer sporadiskt än männen.
Figur 22. Hur ofta tittar elever på streamers?
Figur 23. Hur ofta tittar kvinnor och män på streamers?
6.6.1 Vad gör elever som kollar på streamers?
Av de som angett att de tittar på streamers följer 30 % av eleverna en eller flera kanaler och 23 % spelar samma spel som den streamer de följer. Några enstaka enkätdeltagare modererar en kanal eller producerar eget innehåll och en elev visar uppskattning genom att donera pengar.
39
Figur 24. Aktiviteter på tjänster för videospel-streaming.
Något noterbart med denna typ av medium är att många streamers ofta strömmar många timmar i sträck. Detta är något som Streamern Tyler Blevin, mer känd som Ninja, påpekar i podcasten H3 Podcast som drivs av Ethan och Hila Klein (Klein, 2018). Ninja menar att Twitch visar vem du är: då man inte kan vara ”fake” 5–6 timmar i sträck till skillnad från innehåll på Youtube där kreatören har en annan möjlighet att redigera innehållet och längden oftast har ett kortare format.
Vi frågade också var och med vem elever tittar på streamers och vad som var viktigt. De flesta kollade helst hemma och ensamma men några föredrog att titta tillsammans med vänner och flest (4 elever) uppgav att underhållningsvärdet var det viktigaste medan några tittade för att lära sig (2 elever). Att vara en del av streamen och streamarens interaktion med tittarna var också något som nämns som viktigt.
6.6.2 Uttryckssymboler - Twitch-slang
En del av kulturen på Twitch innefattar så kallade emojier: humörsymboler. Chattspråket på Twitch – den huvudsakliga platsen för videospelsstreamers och dess tittare – består bland annat av för plattformen sådana unika symboler. Dessa kan uttrycka ett brett spektrum av känslor som t.ex. glädje, sarkasm, nervositet eller en pressad situation. Vi valde att formulera en fråga utifrån några kända symboler och hur dessa skrivs ut med syftet att se hur många som är bevandrade i språkkulturen på Twitch. Av de 20 elever som uppgav att de tittade på streamers så svarade 40 % eller 8 elever rätt på vilken
40
uttryckssymbol som tillhörde vilken och av dem var sju stycken män. 70 % eller 14 elever visste vad ”Kappa”-symbolen var för något. Symbolerna har en bakgrundshistoria baserat på olika streamers eller händelser relaterat till spelkulturen och de är i ständig förändring, nya symboler tillkommer och befintliga symboler varierar i användning och betydelse. Vi frågade om uttryckssymbolerna ”Kappa” som uttrycker sarkasm, ”PogChamp” som uttrycker överraskning eller när någon vinner, ”monkaS” som indikerar nervositet, att någon är generad eller under press, ”Trihard” som uttrycker att någon är exalterad och ”LuL” som visar att något är roligt.
Tabell 1. Humörsymboler (emojier) på Twitch.
Kappa PogChamp monkaS Trihard LuL
6.7 Podcast
28 % av eleverna lyssnar på podcast. Det är nästan lika många som de som kollar på streamers, men eleverna lyssnar inte på podcast lika ofta och av andra anledningar. De flesta eleverna lyssnade på podcast antingen hemma eller när de var påväg någonstans, t.ex. på bussen, i bilen eller under en promenad och det var en aktivitet som bäst avnjöts ensam.
Figur 25. Användningsfrekvens av podcast.
41
Figur 26. Könsfördelad användningsfrekvens av podcast.
6.7.1 Vilka poddar lyssnar eleverna på?
Tolv elever uppgav olika poddar som de lyssnade på varav endast två stycken nämndes flera gånger. Den ena var The Joe Rogan Experience, även känd som ”JRE” (nämns av tre elever), som är en av världens mest populära podcasts. JRE har amerikanen Joe Rogan drivit på heltid sedan 2013, där han bjuder in och intervjuar olika kändisar. Innehållet varierar, men Joe Rogans beskriver podcasten med ord som: Ståuppkomedi, kampsportsfanatiker, psykedeliska äventyr och värd för Joe Rogan Experience podcast (Rogan 2018). Den andra podden som nämns är Mordpodden som handlar om verkliga mord berättat av journalisterna Linnéa Bohlin och Amanda Karlsson. De säger själva att de vill producera radio efter det tyska citatet ”Kino im Kopf” som betyder ”bio i huvudet” (Bohlin & Karlsson 2018). ”JRE” spelas in både som podcast och med tillhörande video och ett avsnitt sträcker sig ofta över några timmar, medan Mordpodden endast förlitar sig på ljudmediet och avsnitten är runt 30–40 minuter långa. Övriga podcasts som nämndes finns tillgängligt i referenserna10.
6.7.2 Vad är viktigast med podcast?
De som lyssnade på The Joe Rogan Experience tyckte att en bra podcast tar upp viktiga ämnen och kommer med ny intressant kunskap. Samma anledning hade de som lyssnade på Mordpodden: att den var intressant och lärdomsrik. Av de 15 elever som besvarade frågan angav bara en elev att underhållning var det viktigaste. Istället var det framför
42
allt att ”ta del av andra åsikter” eller ”få en tankeställare” eller att lära sig som var viktig när det gäller podcasts. Någon använde podcast för att minska stress, medan andra tyckte att ljudkvalitén eller avsaknaden av reklam var viktigt. En elev tyckte det viktigaste var att man kan göra mycket annat samtidigt.
43
7. Intervjuresultat
Informanterna presenteras med fingerade namn. Eleverna Marjam, Yussuf, Aisha och Nour har alltså i själva verket andra namn. Vi vill dock klargöra att valet av namn inte är slumpmässiga, eftersom vi vill belysa att informanterna är svenskar med utomnordisk etnisk bakgrund. Vi anser att detta faktum har en betydelsebärande funktion vid läsning av vår studie, eftersom det avspeglar den diskurs som eleverna är en del av. Frågorna behandlar för- och nackdelar med de olika medierna samt vilka vidgade texter eleverna rör sig i och varför. Intervjuerna berör också frågor om delaktighet och ämnesdidaktiska kopplingar. I kapitlet om Snapchat har vi specifikt frågat om kartfunktionen, som erbjuder användare möjligheten att visa sina vänner var man befinner sig, för att på så vis kunna se hur eleverna ser på integritet och vilka uppgifter de delar med sin omgivning.
7.1 Youtube
7.1.1 För- och nackdelar med Youtube
Marjam säger att man via Youtube kan ta del av andras liv och inspireras av vad andra gör rörande exempelvis resor, kläder och smink. Hon framhäver dock även att hon uppskattar ”...saker som är bra för miljön, världen och allt sånt.” Marjam är samtidigt kritisk till hur filmerna är redigerade till att se perfekta ut.
Yussuf framhäver det stora utbud som finns på Youtube: ”Om man till exempel gillar spel, så är det ett bra ställe att kolla på tv-spel. Om någon gillar musik är det ett bra ställe för den personen att hitta musik på Youtube.”
Även Aisha framhäver de didaktiska fördelarna med Youtube. ”Du kan lära dig olika språk om du kollar på olika videos. Du kan lära dig laga mat. Du kan lära dig matte... Jag har kollat på videos som handlar om matte, för jag har jättesvårt för matte. Det hjälper faktiskt jättemycket.”
Nour lyfter fram en mängd fördelar med Youtube: ”Man kan lyssna på musik, man kan lyssna på Koran, man kan se väldigt många saker, typ matte. Om jag ska in på prov så gillar jag att kolla på matte snabbt. Det är en fördel: att det finns saker som kan hjälpa dig på alla sätt.”
44
7.1.2 Youtubers
Marjam lyfter särskilt fram Therése Lindgren, vars miljömedvetna veganism hon känner sig inspirerad av. Marjam beundrar att Therése Lindgren vågar vara öppen, trots att hon får mycket hat. Marjam förklarar att hon endast är intresserad av Lindgren som youtuber och att hon inte läst hennes böcker. Hon följer även youtubern Pewdiepie, vars humor och öppenhet hon uppskattar. ”Man kan ju anse att han är kontroversiell fastän han inte är det egentligen men vissa saker som han säger och allt sånt, det kan ju misstolkas för många.” Marjam förklarar att hon föredrar Youtube framför mer personliga medier som Instagram och Snapchat, eftersom hon inte själv brukar lägga upp saker, utan föredrar att kolla på andras videor. Bortsett från de ovanstående medierna, är hon även delaktig på Twitter och Pinterest. Inom live-streaming följer hon musikartisten Ben Mitkus, som vloggar om sitt liv: ”Han vloggar lite, det han känner för. Typ resor, när han är med sin flickvän”. På frågan om hon hade själv velat starta en blogg eller vlogg svarar hon både ja och nej: ”Ja, för att jag har liksom väldigt många tankar som jag velat dela med mig av… jag är inte rädd för hat, men jag vill inte att folk ska få en sämre bild av mig… eller typ en fel bild av mig. Visst, alla får ju ha sin egna tolkning. Men jag vill inte liksom att folk ska hitta på en massa grejer.”
Yussuf följer en streamer som kallas Ninja, vars erfarenhet han tar del av för att bli bättre på spelet Fortnite. Han följer även kampsportaren Connor McGregor, som på sin kanal visar sin livsstil och hur han slåss. Yussuf berättar även om en artist som heter Migos, som han såg uppträda på en konsert i Danmark. Här kan vi även iaktta hur Youtube och aktiviteter utanför nätet hänger ihop.
Aisha berättar om sitt intresse för smink och att hon brukar kolla mycket på sminkvideos, särskilt den Dubai-baserade makeup-artisten Huda Kattan som kallas Huda
Beauty och har grundat företaget med samma namn. Aisha följer även en annan
makeup-artist som heter Carli Bybel, som dock saknar egna produkter. Aisha omnämner Youtube som en social aktivitet, då hon brukar titta på sminkvideos med kompisar: ”typ om vi kan kolla på en sminkvideo, kanske vi kan säga ’Hon kanske borde göra så här’ eller ’Oh my God, det var en jättebra grej det hon gjorde!’. Aisha följer även en kanal som heter The ACE Family, där man får följa en man och en kvinna och deras dotter: ”De visar sitt hus, de visar allt. De är jätteöppna. Så man ser allt. Hon är gravid just nu, så hon visar hela sin resa nu. Typ, när man ser magen och när hon är på sjukhuset.”
45
I likhet Aisha, följer Nour framför allt sminkvideos ”...för att det är roligt att se hur andra sminkar och varför de sminkar sig just på det sättet istället för det sättet som jag sminkar mig på. Det kan vara roligt att se hur andra tycker och tänker om sånt.” Här är det Youtube som mötesplats för idéutbyten som lyfts fram.
7.1.3 Delaktighet
Yussuf lyfter fram den pedagogiska aspekten av plattformen: ”...om man är intresserad av hur musik görs så kan man söka på Youtube eftersom det finns personer som förklarar hur musiken görs och man kan lära sig utav Youtube.” Yussuf nämner två typer av funktioner hos Youtube: att lära sig något och att avnjuta något. Själv har han inget eget konto på webbplatsen, utan identifierar sig som en sökare snarare än en aktiv medskapare. ”Jag gillar inte att slänga kommentarer för mina kommentarer kommer inte göra någon skillnad kanske, eller för att det är så många människor som kommenterar. Varför ska de välja just min kommentar?” Aisha betonar att hon själv inte vill synas på Youtube, eftersom det är ”...så offentligt”. Hon har heller inte något konto på webbplatsen och på frågan om det finns några nackdelar med Youtube, svarar hon videor som ”...påverkar mig dåligt, som till exempel om hur man misshandlar någon. För det finns ju olika typer av videos. Det finns jättemånga videos på Youtube och jag tänker att då kan det vara en nackdel. Att man lär sig något dåligt.” Nour: ”Nackdel är att det känns som något aldrig går bort från Youtube. Det är bara typ där hela tiden. Det kan komma ut saker på Youtube, som kan förstöra någon annans liv. Det är det jag tänker på.”
7.2 Facebook
7.2.1 För- och nackdelar med Facebook
Marjam jämför Facebook med Youtube, där hon känner att hennes uttryckssätt är mer begränsat på grund av dess offentlighet:
Man kan dela med sig av sina tankar och jag har Facebook mer för min familj än vänner, så då tänker jag att jag kan dela med mig och anpassa till just min familj. Jag kanske inte vill dela med mig av hela mitt liv till min familj eller typ släktingar och sånt… Det finns nog mer nackdelar än fördelar skulle jag nog säga. För hela ens sociala liv ligger öppet för allmänheten där. Man tänker ju inte på att folk, alltså mer än bara din familj ser det. Visst, man kan göra så med inställningar att ändra det så att bara din familj ser, men det är ingenting som man tänker på, skulle jag nog säga. Och om man är arg liksom i ena stunden på sin chef då kanske man lägger upp en
