Lärande och samhälle Barn, unga, samhälle
Examensarbete i Barndom och lärande
15 högskolepoäng
”Massa blod här bakom!”
vs.
”Jag är så bra på hjärtan.”
Om hur pojkar och flickor konstruerar genus i sitt
bildskapande
”A lot of blood here in the back!” vs.
“I´m very good at drawing hearts.”
How boys and girls constructs gender when making pictures
Nadja Wästerberg
Förskollärarexamen 210hp Examinator: Åse Piltz
2
Abstract
Föreliggande studie har för avsikt att utreda hur barn konstruerar kön vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan. Studiens syfte är att undersöka hur pojkar och flickor uttrycker könstillhörighet i sina val av motiv. Studien utgår från ett förhållningssätt där barn inte ses på som könsneutrala utom som antingen tillhörande det biologiska könet pojke eller flicka. Detta utan att tillskriva begreppen biologiskt fastställda egenskaper. Tidigare forskning visar att pojkar och flickor möts av olika förväntningar på grund av sin könstillhörighet och att genus skapas i sociala processer. För att kunna undersöka om, och i så fall hur, barn uttrycker könstillhörighet vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan tar föreliggande studie utgångspunkt i genusteori. Perspektivet används för att belysa hur samhälleliga strukturer om genus visar sig i barns fria bildskapande. Vidare appliceras ett sociokulturellt perspektiv på studien då synsättet förstår bilder som tillhörande ett socialt sammanhang.
Genom deltagande observation och halvstrukturerade intervjuer har lika många bilder från pojkar som flickor samlats in och utgör tillsammans med samtalen studiens empiri. Materialet analyserades med hjälp av olika tematiserade underrubriker och resultat uppvisar könsrelaterade motivskillnader. Pojkar och flickor väljer många gånger, traditionellt sett, könskodade motiv och är således med och konstruerar och reproducerar stereotypa könsroller.
3
Innehåll
Abstract ... 2
1 Inledning ... 4
1.1 Syfte och frågeställningar ... 5
2 Teori ... 6 2.1 Genusperspektiv ... 6 2.2 Sociokulturellt perspektiv ... 7 3 Tidigare forskning ... 8 3.1 Sammanfattande kommentarer ... 11 4 Metod ... 12 4.1 Studiens urval ... 12 4.2 Empiri ... 13 4.3 Kvalitativ forskningsintervju ... 14 4.4 Bildanalys ... 15 4.5 Bearbetning av material ... 15 4.6 Forskningsetiska principer ... 16 4.7 Studiens tillförlitlighet ... 17
5 Resultat och analys ... 19
5.1 Vem är rädd för starke man? ... 19
5.2 De nära relationerna ... 22
5.3 Tanken är fri (?) ... 24
5.4 Dress to impress ... 27
5.5 Sammanfattning av analys och resultat ... 29
6 Diskussion ... 31 6.1 Resultatdiskussion ... 31 6.3 Metoddiskussion ... 32 6.4 Fortsatt forskning ... 33 7 Litteraturlista ... 34 Bilaga 1 ... 36
4
1 Inledning
”Jag och mamma har klänning, pappa och Albert har skjortor”( Leah, 5 år.)
Föreliggande studie avser undersöka relationen mellan barns bildskapande och samhällsnormer kring genus. Mer specifikt hur barn uttrycker normer kring genus för att markera könstillhörighet. Med genus menas, i den här studien, samhälleliga och kulturella företeelser vilka skapar föreställningar om vad som anses vara manligt och kvinnligt (Eidevald, 2009).
Av tradition är både det lärarledda och det fria bildskapandet vanligt förekommande aktiviteter på svenska förskolor (Änggård, 2005) och enligt läroplanen för förskolan 98/16 är det ett strävansmål att barn utvecklar intresse för bilder samt utvecklar sin skapande förmåga. Det är således ett mål att barn lär sig använda bild som ett estetiskt uttrycksmedel. Änggård (2005) menar att pedagoger använder bildskapande som ett lärandeverktyg för kunskapsutveckling inom flertalet ämnesområden medan barn uttrycker andra syften med aktiviteten. Barn och personal använder således uttrycksmedlet på olika sätt. I min studie önskar jag bortse från personalens praktiska sätt att se på bildskapande och istället anta ett barnperspektiv.
Barns bildskapande är en aktivitet med både sociala och kulturella dimensioner. Genom sina bilder skriver barn in sig i ett socialt sammanhang och Aronsson (1997) menar att barn ritar det de vill berätta, att bilderna har en dialogisk funktion. Flertalet forskare menar att bilder inte uppstår i ett vakuum utan att de präglas av den miljö och kultur i vilken upphovsmakaren är en del. Änggård (2005) menar att barn aktivt reproducerar samhällets kultur i sina bilder och därmed fungerar barns fritt skapade bilder som dess spegelbild.
Tidigare forskning visar att förskolans personal medvetet och omedvetet behandlar pojkar och flickor olika utifrån deras könstillhörighet. Detta trots att förskolan, enligt läroplanen, ska arbeta aktivt för att motverka traditionella könsmönster och stereotypa könsroller (Lpfö 98/16). Barn blir tidigt konstruerade till pojkar respektive flickor och föreliggande studie har för avsikt att undersöka om, och i så fall hur, genus tar sig uttryck i deras fria bildskapande och därmed öka förståelsen för sociala kontexters påverkan.
5
1.1 Syfte och frågeställningar
Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall hur, barn uttrycker könstillhörighet i sina motiv vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan.
Jag avser undersöka om, och i så fall på vilka sätt, pojkar och flickor konstruerar genus i sitt spontana bildskapande genom frågeställningarna:
Om barnens bilder signalerar könstillhörighet, på vilka sätt fungerar motiven som genusmarkörer?
Om barnen reproducerar traditionella könsmönster i sitt fria bildskapande, hur framkommer det i deras motivval?
6
2 Teori
För att kunna undersöka om barn uttrycker könstillhörighet vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan tar föreliggande studie utgångspunkt i genusteori. Perspektivet används för att belysa hur samhälleliga strukturer om genus visar sig i barns fria bildskapande.
Föreliggande studie präglas av ett förhållningssätt där deltagarna inte ses på som könsneutrala barn utan som pojkar eller flickor. Därmed inte sagt att innebörden i begreppen ”pojke” respektive ”flicka” är biologiskt fastställt. Studien utgår från att genus skapas i sociala processer och att pojkar och flickor möts av olika samhälleliga förväntningar på grund av sin könstillhörighet.
Det sociokulturella synsättet bidrar med en förståelse för bilders uppkomst då perspektivet menar att bilder skapas av och ingår i ett socialt sammanhang. Genom att avläsa en bild ur ett sociokulturellt perspektiv kan studien belysa hur bilden avspeglar kulturella eller sociala sammanhang.
2.1 Genusperspektiv
Det finns olika sätt att se på kön och genus och Eidevald (2009) redogör för olika perspektiv inom genusforskning. Han skriver fram ett förhållningssätt där innebörden är att kön är biologiskt givet och genus är en social effekt av kroppsliga olikheter mellan könen. Vidare beskriver han ett antagande där kön ses på som biologiskt givet och genus som en social konstruktion och slutligen redogör Eidevald (2009) för förståelsen att både kön och genus anses som en social konstruktion där vi görs på olika sätt.
Harding (1986) menar att genus är ständigt närvarande vilket påverkar hur vi resonerar, tänker och tolkar tillvaron. Hon uttrycker genus som en process som sker, simultant, på olika nivåer. Genussystemet konstrueras på tre nivåer; den symboliska, den strukturella samt den individuella nivån. Den symboliska nivån behandlar existerande föreställningar om femininitet och maskulinitet. Författaren menar att kön konstrueras och rekonstrueras via språk och symboler. Den strukturella nivån är nära sammankopplad med den symboliska då föreställningar om hur femininitet och maskulinitet bör uttryckas står i relation till könsindelade
7
arbeten och vad som anses passande, manligt respektive kvinnligt, beteende. På den individuella nivån menar Harding (1986) att enskilda individer socialiseras in i existerande föreställningar om manligt och kvinnligt. I föreliggande studie blir Hardings (1986) teori om genussystem relevant då det är barns användande av könskodade symboler som markörer för könstillhörighet som analyseras.
Hirdman (2001) menar att genus handlar om föreställningar, värderingar och makt knutet till manligt och kvinnligt. Hennes teorier om genussystemet består av principerna isärhållande och hierarki. Isärhållande innebär att manligt och kvinnligt är ett motsatspar och hierarki är lika med rangordning av könen. Dessa två principer är ständigt närvarande och präglar sättet på vilket vi tolkar tillvaron. Hirdman (2001) beskriver samhälleliga regler, normer och förväntningar på män/manligt och kvinnor/kvinnligt som ett genuskontrakt vilket upprätthålls av både män och kvinnor. Hon menar att alla ingår i kontraktet och är medskapare och återskapare av stereotypa könsroller. Hirdmans (2001) teori om isärhållande blir relevant i föreliggande studie då bildanalysen avser undersöka om, och i så fall hur, barn uttrycker genus i sina val av motiv.
2.2 Sociokulturellt perspektiv
En förståelse av genus som en social konstruktion överensstämmer med det sociokulturella perspektivet vilket utgår från att sociala och kulturella faktorer påverkar individers handlande. Vygotsky (1995) menar att en persons medvetande är föränderligt och att det är en spegelbild av den omgivande kulturen. Genom samspel med andra utvecklas barns bildskapande och deras bildspråk blir rikare. Vidare skriver han fram fantasins betydelse vid bildskapande aktiviteter. Vygotsky menar att fantasi är kreativitetens grundpelare. Han beskriver fantasi som en medvetandeform vilken hör ihop med verkligheten.
Ett sociokulturellt synsätt anser att barns bildspråk påverkas och utvecklas av deras omgivning och i den sociala kontext av vilken de är en del. Barns bilder uppstår således inte i ett vakuum (Vygotsky, 1995). Därmed frångår Vygotsky (1995) ett stadieteoretiskt perspektiv, där utgångspunkten är att barn utvecklas i enlighet med stadier kopplade till ålder, när han framhäver att barn utvecklas i en social kontext.
8
3 Tidigare forskning
I det följande kommer tidigare forskning gjord kring barns bildskapande aktiviteter i stort och mer specifikt i förskolans arena beskrivas i korthet. Utvald forskning om barns bildskapande aktiviteter har utgått från ett sociokulturellt perspektiv där resultaten påvisar att barns bilder är bärare av den kultur de är en del av. I likhet med det sociokulturella perspektivet tar föreliggande studie utgångspunkt i förhållningssättet att genus skapas i sociala processer. Forskningsöversikten visar att genom att använda sig av olika markörer i bilderna skriver barnen in sig i ett socialt sammanhang och i det kön som de anser sig tillhöra. Vidare behandlar kapitlet forskning med fokus på genus i förskolan med avsikt att kartlägga hur kön görs.
Aronsson (1997) har analyserat barnbilder från olika kulturer vid olika tidsepoker för att få syn på hur barns bildliga uttryck speglar deras omvärld. Hon utgår från ett sociokulturellt tänkande i sin forskning och skriver fram att vi behöver veta något om barnens liv för att kunna förstå deras bilder. Ofta framträder bildens fulla innebörd först när man har kännedom om barnets tankar och känslor, om den omgivande bildvärlden och om det bildprojekt som barnet formulerat för sig självt. En av hennes grundteser är att barns bildspråk påverkas av de aktiviteter i vilka de deltar. Barns bildskapande ingår i ett socialt sammanhang och ingår i en dialog med andra bildmakare och andra bilder (Aronsson 1997). Barn ritar vad de vill berätta genom att använda sig av ett bildspråk de tror att omgivningen kan förstå och uppskatta. Aronsson (1997) menar att barn medvetet använder sig av olika värdemarkörer och strategier för att förmedla sitt budskap.
Medan Aronsson (1997) studerat bildskapande ur barns perspektiv har Löfstedt (2001) även antagit personalens perspektiv. Studiens dubbla perspektiv har som avsikt att öka förståelsen för lärare och barns avsikter med bildskapande aktiviteter. I likhet med Aronsson (1997) har Löfstedt (2001) antagit ett sociokulturellt perspektiv i sin avhandling. Hennes utgångspunkt är att barns bildspråk i grunden är socialt och kommunikativt. Hon anser att barnets egen individ framträder i bilden de skapat samtidigt som den är färgad av det sociokulturella sammanhang barnet är en del av. I studien framställs således barns bildskapande i förskolan som en aktivitet ingående i sociala praktiker och att det måste förstås utifrån den praktiksituation det är en del av. Resultatet av studien visar att vid fria bildskapande aktiviteter adresserar barnen varandra i
9
sina bildframställningar och att de eftersträvar delaktighet och tillhörighet genom användandet av en gemensam motivrepertoar.
Även Änggård (2005) har studerat barns bildskapande utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Med fokus på bilderna och de processer i vilka bilderna skapas utreder författaren vad bildskapande aktiviteter har för betydelse för barnen i förskolans vardagsliv. Hon antar ett barnperspektiv och anlägger ett könsperspektiv där hon avser undersöka hur kön görs i barnens bilder. Änggård (2005) menar att eftersom det existerar samhälleliga uppdelningar efter kön är det rimligt att anta att flickor och pojkar använder sig av bildskapande aktiviteter på skilda sätt. Genom en analys av bildernas innehåll, stil och komposition framkom bilderna som dialogiska, det vill säga som ett bidrag till en kommunikation barnen emellan.
I Änggårds (2005) studie fungerar bilderna som berättelser vilka många gånger reproducerar stereotypa könsmönster. Studien påvisar att när barnen själva bestämmer innehåll ritar de gärna mer könsstereotypa motiv än när innehållet är vuxenstyrt. Barnen väljer motiv de tycker är fina och enligt studien har flickor och pojkar olika smakpreferenser och uppfattningar om vad som är fint. De ritade således olika motiv. Änggård (2005) menar att barnen letar efter det som är åtskiljande och väljer att skapa bilder som är könsstereotypa för att på så sätt visa vilket kön de identifierar sig med. Hennes studier visar att barnens bilder innehar sociala funktioner då bilderna kommer till i de kamratkulturer som barnen själva skapar. När barn skapar bilder skapar de gemenskap.
Medan Änggård (2005) menar att barn gör kön menar McNiff (1982) att pojkar och flickor, biologiskt, har olika intressen, behov och tankar och att dessa återspeglas i deras fria bildskapande. Pojkar och flickor avbildar vitt skilda ting på skilda vis. McNiff´s (1982) bildanalys visar att pojkar är mer fysiska, de är mer tävlingsinriktade, fascinerade av teknik och dras till konflikter medan flickor är socialt medvetna, de bryr sig om människor, djur och natur och söker efter estetiskt tilltalande föremål i sin närmiljö.
Det finns olika sätt att se på kön och genus. Genusforskning har länge menat att genus skapas i sociala processer och en forskare som undersökt fenomenet är Hellman (2010). Hon har studerat könsidentiteter i förskolan med särskilt fokus på hur normer om pojkighet förhandlas bland barn. Studien behandlar hur normer skapas, upprepas och omförhandlas av flickor, pojkar och pedagoger i barns praktiker på en förskoleavdelning. Vad som anses som typiskt pojkigt och
10
vilka kläder och färger pojkar förväntas ha på sig är normer vilka även är del av ett större och samhälleligt sammanhang där makt är ständigt närvarande. Studien utgår från ett poststrukturellt feministiskt perspektiv där världen ses som socialt konstruerad och människor anses vara aktiva deltagare i en konstruktionsprocess. Människan anses konstitueras genom sin relation till andra, relationer där makt alltid ingår. En av Hellmans (2010) huvudpoänger är att av bans många handlingar är det vissa som kategoriseras som pojkiga och flickiga. Detta görs såväl av barn som av vuxna. Kategoriseringen bär med sig rätt och fel sätt att vara/ göra pojkighet respektive flickighet på. Studien visar att barn som är/gör ”rätt” efter sitt kön blir begripliga, synliga och tydliga. Vidare poängterar Hellman (2010) att flickor och pojkar som prövar eller av andra tillskrivs ”fel” positioner riskerar att bli uppfattade som avvikande eller oförståeliga. Studien visar hur kön skapas genom förhandlingar samtidigt som det existerar föreställningar om naturlig könstillhörighet och handlingar som anses ”typiska” för flickor respektive pojkar.
Eidevald (2009) har studerat vilka positioner hos flickor och pojkar som accepteras och vilka som möter motstånd i förskolan. Han har studerat hur personal gör skillnad i bemötande av barn utefter deras kön i syfte att undersöka på vilka sätt det är möjligt att vara pojke eller flicka. Resultaten visar att verksamheten konstant producerar kön och makt genom att bemöta flickor och pojkar olika. Kön ges innehåll och betydelse. Förskollärarna agerar, bedömer och bemöter barnen efter antaganden att pojkar och flickor är biologiskt olika och därmed innehavare av olika behov. De vuxnas agerande i förskolan påverkar barnen i deras könsmässiga identitetsskapande. Eidevald (2009) menar att en verksamhet som omedvetet reproducerar stereotypa könsmönster befäster könsroller och misslyckas i sitt uppdrag att vara en förskola där alla ges samma möjligheter.
I likhet med Eidevald (2009) visar även Odenbrings (2010) studie att pedagoger påverkar barns könsmässiga identitetsskapande. Hon har studerat hur kön konstrueras i barns samspel med varandra och med vuxna. Författaren menar att skapande av könsrelationer är processer som existerar i människors praktiker. Olika kontexter skapar olika förutsättningar att utmana och ifrågasätta eller att upprätthålla och reproducera traditionella könsmönster (Odenbring, 2010). Studien utgår från den teoretiska förståelsen att kön konstrueras genom såväl kroppsligt som verbalt agerande. Resultatet visar att pedagogernas kategorisering av barn användes av barnen själva som ett sätt att positionera sig i samspel med varandra. Hur barnen förhåller sig till varandra, hur de pratar och hur de agerar, är betydelsefulla markörer för hur de iscensätter kön.
11
3.1 Sammanfattande kommentarer
Forskningsöversikten har för avsikt att kartlägga tidigare gjord forskning på området. Det finns många studier om barns bildskapande och dess relation till genus. Utvald forskning ger en fingervisning om sociala kontexters betydelse för barns vardagsvillkor. Forskningsöversikten och föreliggande studie förenas av teoretiska utgångspunkter och utgångsläget att barns bilder är berättelser från barnens livsvärld. McNiff (1982) är den forskare vars studie skiljer sig från övriga forskares då hon utgår från att pojkar och flickor väljer skilda motiv på grund av biologiska olikheter och inte på grund av samhälleliga strukturer. Skilda teoretiska utgångspunkter till trots uppvisar McNiff´s (1982) studie liknande resultat som Änggård (2005) och Aronssons (1997) bildanalyser gör. Resultaten visar att flickor och pojkar i huvudsak avbildar olika saker i sitt bildskapande.
Vidare visar forskningsöversikten att barn konstruerar och reproducerar kön i enlighet med stereotypa föreställningar om genus. Föreliggande studie avser bidra med en ökad förståelse för hur olika könsstereotypa förväntningar på pojkar och flickor kommer till uttryck i deras bildkonst.
12
4 Metod
För att kunna undersöka huruvida barns val av motiv uttrycker samhälleliga normer kring genus har jag valt att samla in kvalitativa data. Larsen (2009) beskriver det som ett slags data vilken säger något om undersökningspersonernas upplevelser, erfarenheter och känslor och av den anledningen anser jag att den kvalitativa ansatsen lämpar sig bäst för min studies syfte samt frågeställningar. Min undersökning består av två typer av empiri, fotografier av 10 bilder i 2D samt ljudupptagningar av intervjuer med bildernas upphovsmakare.
4.1 Studiens urval
På den förskola från vilken studiens empiri har hämtats möter barnen begränsningar gällande skapande aktiviteter. Avdelningen har uteprofil, vilket innebär att verksamhet sker utomhus största delen av dagen. Vid utevistelse saknas all tillgång till papper och pennor och barnen måste specifikt be om materialet när de vill rita. Vidare samlades empirin in under mars månad så även väderleken fungerade hämmande De begränsningar barnen har begränsar även insamling av det empiriska materialet. Det är yttre faktorer som påverkar urvalet. Jag hade även en i förväg fastställd tidsperiod på förskolan då det empiriska materialet behövde samlas in. All datainsamling ägde rum under en månads tid. Syftet med tidsplaneringen var att jag, under denna bestämda tidsperiod, hade möjlighet att vara på plats och få full tillgång till barnens vardagliga verksamhet. Med full tillgång avses här mellan kl. 8-17. Jag önskade störa barnen så lite som möjligt med min närvaro och genom att vara en naturlig del av förskolans vardag kunde ögonblickens spontanitet fångas och därmed barnens fria bildskapande. Fangen (2005) beskriver den här typen av fältarbete som kallas för deltagande observation som en metod vilken innebär att man är tillsammans med deltagarna ute på fältet. Den deltagande aspekten handlar inte om att göra samma sak som de som studeras utan snarare om att delta i en allmän social interaktion. Genom sitt deltagande undviker forskaren att verka störande på det som ska studeras. Fangen (2005) menar att deltagande observation möjliggör för forskaren att tillägna sig kunskap genom förstahandsupplevelser av valt fenomen. Vidare framhäver hon att metoden skapar tillträde till deltagarna och anledning för forskaren att ställa frågor.
Jag fann deltagande observation vara en passande metod i föreliggande studie då jag fick omedelbar tillgång att samtala med barnen i direkt anslutning till deras bildskapande. Det nära
13
tillträdet till barnen innebar en ökad möjlighet för mig att erhålla ett svar som överensstämmer med vad motivet initialt var avsett att föreställa och inte en efterfabrikation där barnet glömt vad de ritat och hittat på en ny förklaring. Antalet intervjuer styrdes av antalet bilder som i sin tur styrdes av den angivna tidsrymden samt tidigare nämnda yttre faktorer. De tio bilder som utgör studiens empiri är sammantaget de teckningar vilka skapades under min vistelsetid på förskolan och vars deltagande fått godkänt av vårdnadshavare samt barn. Vid två tillfällen godkände barn fotografering av sin bild men motsade sig efterföljande samtal, de bilderna kasserades och deltagande ur studien ströks. Vidare ströks en bild ströks då antalet bilder gjorda av flickor översteg antalet gjorda av pojkar. Den bild som skapades senast valdes bort för att erhålla lika många bilder från pojkar som flickor. Inga bilder har valts bort av annan anledning än ovan nämnda orsaker.
Tio barn har ritat varsin bild. Alla namn som figurerar i studien är fingerade för att skydda barnens identitet. Flickorna har fått namnen Leah, Iman, Saga, Fatma, Faye och pojkarna heter i studien Vilmer, Robin, Shane, Jordan och Aston. Leahs bror har givits namnet Albert.
4.2 Empiri
Jag har samlat in barns fritt skapade bilder. Enligt Änggård (2005) har ritande olika betydelser och syften för barn och vuxna och det är barnens perspektiv jag önskar utforska i min studie. För att få tillgång till de motiv barnen själva anser attraktiva och intressanta har alla lärarstyrda teckningar eller av verksamheten förbestämda motiv därför lämnats utanför studien.
För att kunna svara på studiens frågeställning om hur barn uttrycker normer kring genus i sitt bildskapande har jag samlat in lika många bilder skapade av flickor som av pojkar. Materialet består således av fem bilder skapade av pojkar samt fem bilder skapade av flickor. Underlagets omfång är litet och fungerar därför som en fingervisning om motivvalens betydelse och innebörd. Änggård (2005) skriver att valet av motiv är ett sätt för barn att hitta samhörighet, att uttrycka vilka de är och önskar vara. Hon menar att könstypiska motiv väljs ut för att barnen önskar skriva in sig i ett sammanhang och utveckla sin könsidentitet. På denna grund väljer jag att analysera teckningar skapade av båda könen.
Tidigare forskning har visat att barn är rädda för att rita fult och att göra fel och att prestation är tätt förknippat med bildskapande (Änggård, 2005). För att undvika prestationskänslor hos
14
barnen kring sitt skapande, att de ska producera något fint som ska samlas in eller dokumenteras, har jag valt att lämna kvar allt material på förskolan. Teckningarna har dokumenterats med hjälp av fotografering och på så vis kunde verken stanna i barnens ägo samtidigt som jag fick tillgång till mitt dataunderlag.
4.3 Kvalitativ forskningsintervju
För att få tillgång till barnens perspektiv använder jag mig av samtal med barnen i föreliggande studie. Samtalet med bildens upphovsmakare fungerar som ett komplement till tolkningen av bilden då dess syfte är att skapa förståelse för bildens motiv. Studien använder sig av den intervjuform vilken av Kvale och Brinkman (2014) kallas halvstrukturerad livsvärldsintervju. Författarna definierar den som en form av intervju vars mål är att förstå världen så som undersökningspersonen ser den. Syftet är att genom samtal få tillgång till intervjupersonens beskrivning av sin livsvärld. Jag har arbetat efter en samtalsmodell där jag som intervjuar har fokus på ett tema och utgår från få, på förhand utarbetade och öppna, frågor. Samtalens övergripande tema är bildens motiv. Intervjuerna leds in på utvalt tema men enligt modellen undviker jag att leda svaren in på förbestämda uppfattningar om temat. Den här typen av samtalsguide, en halvstrukturerad livsvärldsintervju, används när målet är att möjliggöra för undersökningspersonen att ge en friare beskrivning av sin syn på valt tema. Lantz (2013) menar att öppna intervjuformer innebär att samtalsledaren kan vara följsam och lyhörd och på ett empatiskt sätt följa undersökningspersonens tankar och perspektiv. Kvale och Brinkman (2014) betonar att när barn intervjuas är intervjuarens följsamhet och inkännande särskilt betydelsefullt. Alla samtal har inletts med frågan om de skulle vilja berätta om sin bild. Vid jakande svar undrade jag om de ville tala om vad deras bild föreställde. Därefter skiljer sig samtalen åt beroende på de olika svar barnen gav.
Under intervjusamtal med barn bör de frågor som ställs förmedlas på ett sätt som signalerar att det inte finns ett rätt eller ett fel svar. Vidare bör samtalet anpassas efter ålder och förmåga. Därför bör komplicerade och långa frågeställningar undvikas under samtal med yngre barn (Kvale & Brinkman, 2014). Studiens frågor karakteriseras av öppenhet, enkelhet och lyhördhet inför barnets önskan och förmåga att berätta om/ beskriva sin bild. Samtalen dokumenterades genom ljudupptagningar och är ungefär tre till fem minuter långa.
15
4.4 Bildanalys
Föreliggande studie är en bildanalys av barns fritt skapade bilder där bilderna betraktas som bildspråkliga meddelanden. Syftet med användandet av bildanalys är att söka förståelse för det barnen förmedlar med sina bilder. Enligt Borgersen och Ellingsen (1994) räcker det inte att enbart analysera en bilds synliga yta om syftet är att förstå dess mening. Författarna menar att en bild består av synliga och dolda delar. Den dolda delen utgörs av den tids era i vilken bilden är skapad samt den kultur av vilken upphovsmakaren är en del. Författarna uttrycker att en bilds budskap framkommer när en tolkande analys av bilden i sin helhet görs. Arner Malmström (1991) beskriver att när barnbilders innehåll och uttryck tolkas sker arbetet både med bilden och med barnens avsikter med bilden. Författaren menar att i det tolkande arbetet behövs begreppet kod. Hon uttrycker att koder utgör relationen mellan uttryck och innehåll och fungerar som kulturella regler.
Föreliggande studies bildanalys ser till bilden i sin helhet då både yta samt kontext är föremål för undersökningen. Studien undersöker om, och i så fall hur, barnens val av innehåll är bärare av traditionella föreställningar om genus. Studien har utgått från stereotypa uppfattningar om maskulina respektive feminina egenskaper och har tolkat innebörden av könskodade motiv i barnens bilder.
4.5 Bearbetning av material
Det första steget i bearbetning av insamlat material bestod av att transkribera de inspelade samtalen och koppla dem till korrekt bild. När bild och text förts samman delades materialet in i kategorierna pojke respektive flicka. De två kategorierna söktes igenom efter könskodade motiv. Av tidigare forskning inom genus samt barns bildskapande har vissa egenskaper och motiv framställts som tillhörande ett visst kön. Föreliggande studie har tagit avstamp i dessa traditionellt stereotypa föreställningar om manligt och kvinnligt och, i materialet, sökt efter maskulint kodade respektive feminint kodade motiv. Sökningen efter könskodade motiv grundades i stereotypa föreställningar om kön. De markörer i motiven jag sökt efter är bärare av egenskaper tillskrivna ett visst kön, i många fall varandras motsatser, diktomier. I kategorin pojke letade jag efter pojkkodade motiv som signalerade tuffhet, styrka, mod och även motiv som visade intresse för teknik och konstruktion. I kategorin flicka letade jag efter flickkodade egenskaper i motiven: snäll, mjuk, tillbakadragen, intresserad av djur, människor, skönhet. Underlag till ovan nämnda egenskaper har hämtats från tidigare forskning samt Bodéns (2011)
16
redogörelse över vilka föreställningar som dominerar kring flickor och pojkars olika sätt att vara.
Under bearbetningen av materialet kunde olika teman i barnens val av motiv urskiljas. Bildernas föreställande motiv har delats in efter innehåll enligt följande rubriker: Vem är rädd för starke man? De nära relationerna, Tanken är fri (?) och Dress to impress. Analysen följer rubrikernas ordningsföljd.
4.6 Forskningsetiska principer
I forskning uppstår alltid olika etiska dilemman vilka varje forskare behöver ta ställning till. Vad som anses vara ett gott forskningsetiskt förhållningssätt har sammanställts av Vetenskapsrådet. De viktigaste principerna att ta hänsyn till är: informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet (Larsen, 2009). Undersökningens karaktär reglerar vilka principer forskaren behöver ta ställning till. Informationskravet innebär att forskaren har skyldighet att informera deltagarna om undersökningens syfte och genomförande (Vetenskapsrådet, 2002). I föreliggande studie gjordes detta genom skriftlig information till vårdnadshavare och muntlig information till barnen. Den information de fick ta del av var vilken deras uppgift var i studien, att allt deltagande sker på frivillig basis och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Vidare fanns information om min tillhörighet på Malmö Högskola samt var forskningsresultatet kommer att publiceras.
Enligt samtyckeskravet behövs samtycke inhämtas från vårdnadshavare i de fall då studiens deltagare är under 15 år. Vidare specificerar samtyckeskravet att deltagarna har rätt att själva bestämma över sin medverkan i ett projekt (Vetenskapsrådet, 2002). För att tillgodose dessa krav formulerad jag inför studiens start blanketter till vårdnadshavare där jag delgav dem information om undersökningen samt efterfrågade deras samtycke. 21 blanketter lämnades tillbaka till mig med godkännande om deras barns deltagande i studien. Fyra vårdnadshavares svar uteblev. Väl på plats i förskolan informerades barnen om studien. Därefter söktes barnens samtycke inför varje dokumentation av deras teckningar samt efterföljande intervju. Godkännande av barnen erhölls genom att efter ett upprepande av informationen om min studie och frågade jag om de ville delta, om jag fick ta foto på deras bild och om jag fick spela in när vi pratade om bilden.
17
Konfidentialitetskravet innebär att deltagare i en studie inte ska kunna identifieras. Således ska publicering av studien vara utformad på så vis att enskilda individer inte kan urskiljas (Vetenskapsrådet, 2002). I föreliggande studie har alla deltagande barn därför fått fingerade namn. Vidare förblir stad och förskola namnlösa.
Studien verkar i enlighet med nyttjandekravet då insamlat material enbart kommer att nyttjas för forskning (Vetenskapsrådet, 2002).
4.7 Studiens tillförlitlighet
Kvalitativ forskning undersöker sakers innehåll och betydelse vilket gör den svår att reproducera. Det är en typ av undersökning som säger något om deltagarnas känslor, erfarenheter och upplevelser. Eftersom den är kontextbunden är den svår att återskapa då både människor och sammanhang förändras (Larsen, 2009). Författaren menar vidare att även om en studie är genomförd på ett seriöst och reproducerbart vis hade dess resultat troligen sett annorlunda ut utförd vid ett annat tillfälle av en annan forskare. Men, detta utan att påverka den kvalitativa studiens tillförlitlighet då dess syfte är att söka förstå mänskligt handlande i en specifik kontext. Gällande föreliggande studies tillförlitlighet har jag eftersträvat mesta möjliga transparens för att höja undersökningens kvalitet. En studies transparens, med en tydlig empiriredovisning och väl synliga resonemang som tillåter granskning, verkar kvalitetshöjande (Alvehus, 2013).
Studien använder deltagande observation och intervju som metoder. Valda metoder passar föreliggande studies syfte och stärker därmed dess validitet. Fangen (2005) beskriver deltagande observation som en metod vilken möjliggör en hög grad av validitet eftersom metoden tillåter forskaren att vara närvarande utan att påverka deltagarna i en viss riktning. Vidare appliceras bildanalys på materialet.
Gällande intervju som metod beror resultatens värde på intervjuns tillförlitlighet. Intervjumodell måste passa studiens avsikt och data måste sammanställas på ett sätt som möjliggör för analys av materialet (Lantz, 2013). I föreliggande studie genomförs ett mindre antal intervjuer med syfte att få tillgång till subjektets tankar. Materialet är fritt från tolkningar och barnens egna ord ligger till grund för analysen. Studiens giltighet ligger i vilken mån data
18
och resultat reflekterar subjektet och vidare hur förståelsen ökat för undersökt fenomen (Lantz, 2013).
19
5 Resultat och analys
Empirin består av tio spontant skapade bilder och lika många intervjuer. Insamlad data är initialt indelad i två huvudkategorier, pojke och flicka, sedan vidare indelad i subkategorier efter innehållsrelaterade mönster. Subkategorierna belyser hur barnen framställer sig själva och sin omgivning och fungerar som rubriker i analysarbetet. Bildanalysen utgår från stereotypa könskoder och motiv kodade pojke respektive flicka analyseras i enlighet med studiens frågeställningar under rubrikerna: Vem är rädd för starke man? De nära relationerna, Tanken är fri (?) och Dress to impress.
De citat som förekommer är hämtade från de inspelade samtal där barnens egna ord om bildens innehåll kom till uttryck. Änggård (2005) menar att det muntliga berättandet har en viktig plats i bildskapandet. Därför lyfts barnens berättelser fram i analysen. Det är inte bara bilden som är betydelsebärare utan också barnets verbala berättande. Bilderna är märkta med fingerade namn för att undvika att barnen går att identifiera.
Aronsson (1997) talar om bilders flerstämmighet, det vill säga att en bild kan avläsas på olika sätt. I föreliggande studie framkommer vissa bilders flerstämmighet då deras motivval faller under fler än en rubrik. Jag har valt att använda svart-vita kopior då det är motiven och inte färgvalen som analyseras i föreliggande studie.
5.1 Vem är rädd för starke man?
I det här avsnittet återfinns de bilder vilkas motiv porträtterar hjältemodiga figurer. Bilderna föreställer starka, tuffa figurer i en actionfylld berättelse där huvudrollsinnehavare uppvisar egenskaper som mod och styrka.
20
Vilmer Robin Shane
I kategorin finns tre bilder representerade, alla skapade av pojkar. Pojkarna har valt motiven; Skylanders (Vilmer), Spiderman (Robin) samt kombinationen Spiderman och Batman (Shane).
Änggård (2005) uttrycker att barn blir starkt inspirerade av den populärkultur som är särskilt inriktad på dem med sina roliga och effektfulla bilder och berättelser. Hon menar att populärkulturen förser barn med det stoff de behöver till sina berättelser. De använder de teman de fascineras av och reproducerar dem i sina bilder. Många gånger är populärkultur för barn starkt könade, det vill säga att de vänder sig till antingen pojkar eller till flickor, och är därmed bärare av starkt könstereotypa drag (Änggård, 2005). Vilmer har hämtat stoff från tv-spelet Skylanders, en spelserie skapat av Activision där spelaren behöver inneha olika figurer, kallade Skylanders, tillhörande olika element, för att klara spelet. I spelet är de olika figurerna på jakt efter skatter i olika världar och måste på vägen besegra fienden med diverse vapen. Det kan tolkas som en berättelse främst riktad till pojkar då den handlar om strider, äventyr och styrka, liv och död. Egenskaper könade pojke i denna studie. Med sitt innehåll reproducerar spelet traditionella könsmönster där mannen är den starka och modige krigaren. Aronsson (1997) menar att pojkars bilder ofta är fartfyllda och dramatiska, att de ofta väljer att avbilda strider och bravader. Något som stämmer väl överens med pojkens berättelse, full av inlevelse, om ett actionfyllt drama där han själv innehar huvudrollen.
Jag är han där, och det är skylandersgubben. Jag vill visa vilken jag är. Jag bara wiiiii ner där på den studsgrejen och sen ba boom och sen ba boom och strecken visar var den ska gå och här är hans långa långa armar och sen bakom honom, han visar sin svarta rumpa och där finns en skurk och man ska stoppa honom. (Vilmer).
21
Han slåss mot skurkar och förflyttar sig via portaler. Bildens motiv är starkt influerat av tv-spelet då pojken har tolkat dess innehåll och skapat en berättelse på temat. Pojken tillskriver sig själv Skylanderns egenskaper vilket gör att han kan ses som en medskapare av könstereotypa mönster.
Robin och Shane porträtterar superhjältar. Spiderman och Batman är representerade och pojkarna berättar om hur karaktärerna jagar fienden. I Robins bild är Spiderman, enligt honom själv, på jakt efter tjuvar. Han kastar sig mellan husen med hjälp av sitt nät och försöker fånga in Green Goblin, Spidermans ärkefiende. Figuren är utklippt och under vårt samtal håller pojken i Spiderman och visar hur han svingar sig fram och tillbaka samtidigt som han gör ljud som för att visa hur snabbt han viner genom luften.
Swoooooosh, swooooosh, wooaaa, han skjuter nätet, weeeeee, phjuu, phjuu, han skjuter, och där är han! Den gröna, dumma! Vad heter han? JAAA; Green Goblin, efter honom! Swoosh! (Robin).
I Shanes bild skjuter Spiderman Batman i huvudet med sin pistol så att:
SCHPLATT BA! Massa blod bakom här! Så är han död. Och jag har ritat blod på han så det är blod på han, så han är död nu. Kolla här är det och sen har jag ritat blod på han. Kolla han blir död! Kolla, han har dödat han! (Shane).
Spiderman är en superhjälte skapad av Marvel. Det finns en mängd filmer, serier, tv-serier och spel om Spiderman och hans antagonister. Batman är även han en superhjälte med uppdrag att hålla staden fri från banditer.
På de sätt pojkarna berättar om sina bilder liknar de varandra, men stil och komposition skiljer dem åt. Det framstår att bilderna ingår i en dialog med såväl varandra som med mediabilder. Pojkarna har valt samma genrer och enligt Änggård (2005) sker barns bildskapande i kamratgrupper. Barn eftersträvar tillhörighet genom att göra samma saker som sina kamrater. Pojkarna skapar en känsla av samhörighet genom att göra liknande bilder på samma tema. Vidare skapar de gemenskap genom att använda könstypiska markörer för att tillskriva sig ett kön. Här är markörerna populärkulturfigurer med traditionellt sett manliga egenskaper, styrka och mod. Änggård (2005) menar att barn gör könstypiska val och i studien syns tendenser att pojkarna väljer att berätta om strider och hjältedåd. Deras val av motiv verkar enligt traditionella föreställningar om de manligt kodade egenskaperna tuff och modig. Det kan tolkas som att pojkarna tillskriver sig könet pojke och frånsäger sig könet flicka vid användandet av
22
könade motiv. Motivvalen kan även fungerar som ett isärhållande av könen (Hirdman, 2001). Här framkommer även att pojkarna är medkonstruktörer av ett det som Harding (1986) kallar för genussystem. Aronsson (1997) menar att barn använder könstypiska motiv för att skriva in sig i antingen pojkgänget eller flickgänget. Författaren uttrycker att barn, genom att framställa en viss sorts bilder, visar vem de är och med vem de vill höra samman. De använder bilder som ett medel att skapa samhörighet med andra barn. Änggård (2005) menar att barn inte bara skapar bilder, de skapar och formar även sin könsidentitet med hjälp av bilden.
Enligt Hirdmans (2001) teori om ett genuskontrakt, vilket upprätthålls av både män och kvinnor, kan Vilmers bild tolkas som att pojken medskapar och återskapar stereotypa könsroller genom att skriva in sig rollen som stark och modig hjälte i en spännande berättelse. Han är superhjälten medan Robin och Shane berättar om superhjälten.
Enligt Tallberg Broman (2002) finns det för varje individ en uppsjö möjliga och tillgängliga sätt att vara på. Författaren menar att barn själva förhåller sig till hur de vill framställa sig som pojke, som flicka. I valen styrs individen dock av föreställningar om maskulinitet och femininet. Harding (1986) menar att enskilda individer socialiseras in i existerande föreställningar om vad som anses passande manligt respektive kvinnligt beteende. Att bryta genusgränser kan innebära vissa risker då överträdelser kan föra med sig utanförskap (Tallberg Broman, 2002). Pojkarna i studien gör inga överträdelser av genusgränser i sina motivval utan håller sig inom ramen för passande manligt beteende.
5.2 De nära relationerna
Kapitlet innehåller de motiv vilka uppvisar särskilt intresse och engagemang i verkliga relationer. Nedan återfinns två bilder vars innehåll är hämtat från barnens livsvärld. Här visar barnen upp de relationer som för dem är betydelsefulla och nära.
23
Iman Leah
Två bilder, båda skapade av flickor. Iman avbildar en vänskapsrelation och Leah har gjort ett familjeporträtt.
Änggård (2005) och Aronsson (1997) menar att flickors berättelser ofta handlar om relationer och skönhet. I sina berättelser reproducerar barnen könsmönster som på många sätt är stereotypa. Medan flickor berättar om relationer, berättar pojkar om strider och andra hjälteberättelser. Odenbring (2014) menar att många av de aktiviteter som äger rum i förskolan är könsmärkta. Även de teman som förekommer i barnens lek tenderar att följa genuskodade förväntningar, det kan yttra sig i att pojkar sysselsätter sig med till exempel brottnings- eller konstruktionslekar medan flickor leker skola eller familj.
Odenbring (2014) skriver fram att flickor förväntas inta en omhändertagande roll, där omsorg om andra är fokus. I Iman och Leahs bild förmedlar motiven närhet och kärlek. Iman har avbildat sig själv och sin bästa kompis, de är placerade nära varandra och har liknande utseende. Vänskapsrelationens betydelse markeras genom objektens placering då barn ritar in sina värderingar i bilder (Aronsson, 1997). Deras hår är smyckade med likadana rosetter och deras ansikten har ett glatt uttryck. Detaljerna visar att de hör ihop och att de har en fin relation till varandra, vilket ytterligare förmedlas med hjälp av bildens alla hjärtan i olika storlekar. Vidare har bildskaparen fått en present av sin bästis. I vårt samtal berättar hon att:
Jag vet inte vad som är i paketen, men det gör inget, eller det spelar ingen roll menar jag. Jag tycker det är fint i alla fall, eller vad som helst är fint menar jag. (Iman)
Jag tolkar det som ytterligare tecken på omsorg om varandra och varandras känslor. Att ge bort en gåva till en vän samt att bry sig om gesten, inte innehållet.
24
Eidevald (2009) uttrycker i sin studie att relationer är något som flickor fokuserar på, vilket blir tydligt även i Leahs bild där hon avbildat sin familj. Nedan följer ett utdrag ur intervjun:
Jag har gjort moln och himmel och min familj! Här är jag och här är pappa och här är mamma och här är min storebror.
När hon blir ombedd att berätta om sin familj beskriver hon dem:
Jag och mamma har klänning, pappa och Albert har skjortor”. Sen har jag och mamma krulligt hår och de har bara vanlig frisyr. Så! Vi är ute på promenad! Så!
Albert och pappan har iklätts likadana skjortor medan mamman och Leah har långa, mönstrade klänningar på sig. Pojkarna har kort hår och flickorna har längre, lockigt hår. Leahs bild innehåller olika stereotypa könsmärkningar som skjortor och kort hår till pojkarna och klänning och långt hår till flickorna. Motiven visar att pappa och bror tillhör kategorin pojke medan mamma och flickan själv skriver in sig i kategorin flicka. Hon gör skillnad på dem genom kläder och frisyr samtidigt som hon påvisar deras nära och kärleksfulla relation till varandra
5.3 Tanken är fri (?)
I detta avsnitt behandlas de bilder vars motiv stammar från barnets fantasivärld. Det är fiktiva bilder med begränsad verklighetsförankring. Analysen av materialet avser undersöka om, och i så fall hur, barnens val av motiv visar påverkan av traditionella föreställningar om manligt respektive kvinnligt.
25
Saga Fatma
Empirin består av två bilder skapade av flickor och två bilder skapade av pojkar. Jordans bild föreställer ett fantasidjur, Aston avbildar ett flygande tefat, Saga har ritat en bild av en monstergroda och en minion och Fatmas bild föreställer en älva och en köttätande växt.
Hellman (2013) menar att normer nöts in från det att ett barns föds. Hon beskriver det som ett ständigt pågående nötande som återfinns i barns vardag där särskiljandet mellan flickor och pojkar helt neutraliseras. Barn socialiseras in i ett genuskontrakt där överträdelser av genusgränser kan vara riskfullt (Tallberg Broman, 2002). I Sagas bild kan vissa överträdelser av genusgränser skönjas då bilden föreställer traditionellt könskodade motiv. Hon berättar:
Det är en monstergroda och en minion! Den jagar den och försöker döda den för att äta upp den! Namnamnam!!!! (Saga)
Monstergrodan jagar minionen i syfte att äta upp honom. Det är således en actionfylld bild innehållande spänning och jakt, styrka och mod. Saga har avbildat stereotypt manliga markörer i sin bild, monster och minioner. De filmer i vilka minioner syns, samt på övriga handelsvaror, riktar sig till både pojkar och flickor. Dock är alla minioner innehavare av manliga namn vilket gör dem till figurer av manligt kön. Saga själv hänvisar till dem som ”gubbar”. Här frångår hon könstereotypen då hon avbildar figurer av motsatt kön. Änggårds (2005) studie visar att de flesta barn ritar figurer av sitt eget kön.
Tallberg Broman (2002) menar att överskridande av genusgränser är högst möjliga och i många fall finns inga gränser alls för vad som anses tillåtet för en flicka eller en pojke. Vidare menar hon att det är lättare och mer accepterat för flickor att göra överträdelser då maskulint beteende
26
står högre i rang i en maktstruktur än kvinnliga positioner. Hellman (2013) framhåller att när flickor bryter mot normer gör dem det uppåt, mot normer som är högre värderade i samhället. När pojkar bryter mot normer gör dem det nedåt vilket innebär en större risk för dem. I könsordningen ingår en maktdimension där det som uppfattas som maskulint är överordnat det feminina och därför har pojkar som agerar gränsbrytande mer att förlora (Odenbring, 2014).
Aston och Jordans bilder innehåller könsstereotypa motiv vilket pekar på påverkan av normer kring genus. Barnen gör inga överträdelser av genusgränser i sina val av motiv utan håller sig inom ramen för passande manligt beteende. Jordan har gjort en ritning av, vad han säger är, en smägare. Han förklarar:
Det är ett djur liksom, ganska litet, eller det finns mycket plats ändå, i magen, så att stolarna får plats, men det finns inga vingar. Här finns ingenting, här finns ingenting och här är det tomt! Här kan stolarna stå! (Jordan)
Nästa gång skulle han bygga djuret nu när han hade ritningen. Bygg och konstruktion är en sysselsättning tillskriven främst pojkar. Bodén (2011) beskriver förskolans byggrum som en miljö i vilken främst pojkar förväntas vara, det är en maskulint kodad pojkmiljö. Att ägna sig åt aktiviteten är att agera normenligt med sitt kön.
Jordans bild föreställer ett flygande tefat med en rulltrappa mitt på. Tefatet har ett fönster och en dörr och på taket finns det kraftlådor. Det som är på sidorna av tefatet är sändare som skickar ut signaler. Jordan berättar även om de saker som inte syns på bilden, om det som är inne i tefatet:
Där inne är kontrollrummet med knapparna som kör. O, där är en rulltrappa så att man kan gå på marken utan hjul, ja, utan hjul. Och där springer en alien gjord av snö, och bajs, och här är en alien som är gjord av en trekant, och bajs. (Jordan)
Jordan berättar att tefatet tillhör aliens från yttre rymden. Motiven signalerar äventyr och spänning, något som enligt Änggård (2005) är typiska pojkmotiv.
Fatmas bild föreställer, enligt henne själv:
En blomma och en älva. Och här är ett höghus med eeeeehhhh, eeeehhhh åtta våningar, ja åtta våningar. För växten är ju stor. Här är en köttätande växt! Här är blad och här stoppar den in maten,
27
den får maten från älvan. Hon bara ger den mat för att den står där bredvid hennes hus. Hon bor på alla våningar. (Fatma)
De flesta motiv är könstypiskt kvinnliga, älva, blomma, stjärna och hjärtan. Just stjärnorna och hjärtana verkar inte ha någon betydelse för själva berättelsen utan fungerar mer som ren utsmyckning av bilden. Samtidigt som bilden vittnar om den könsstereotypt omhändertagande flickan målar den även fram en bild om en modig flicka som vågar mata en köttätande varelse. Hon tillskriver älvan både mod och empati.
Aronsson (1997) hävdar att barn begränsas i sitt bildliga berättande av samhällets oskrivna regler och analysen av empirin pekar mot att barnens motivval är delvis styrda av normer kring genus. De gör könstypiska motiv och håller sig således inom genusgränserna. I Saga och Fatmas respektive bilder syns ansatser att bryta sig loss från genuskontraktet och pröva egenskaper stereotypt sett tillhörande det motsatta könet. Pojkarnas bilder fungerar könsstärkande och i enlighet med de normer tillskrivna deras kön.
Odenbring (2014) menar att beständiga och regelbundet återkommande mönster vilka skapar skillnad mellan könen teoretiskt definieras som strukturer. Dessa strukturer styrs av de traditioner, förväntningar och normer som existerar i samhället. Det är en uppsättning, av samhället, oskrivna regler som formar människors vardag och identitet. Det är dessa regler som enligt Hirdman utgör genuskontraktet. Odenbring (2014) menar att olika genuskodade förväntningar påverkar hur barn agerar och i föreliggande studie visar sig dessa förväntningar i barnens val av könsmärkta motiv då de i dem flesta fall väljer pojkkodade respektive flickkodade motiv.
5.4 Dress to impress
Avsnittet behandlar de bilder vars motiv bär med sig en skönhetsaspekt, de bilder som är utsmyckade med vackra ting vars huvudsyfte är att försköna bilden.
28
Faye Iman.
Leah Fatma
Empirin består av fyra bilder skapade av flickor. Faye har gjort en Monster High, Imans bild föreställer två flickor och hjärtan, Leahs bild föreställer en familj och Fatma avbildar en älva och en köttätande växt.
Odenbring (2014) uttrycker att allmänna föreställningar om kön baseras på tanken om särskiljande vilket innebär att människor tillskrivs olika egenskaper på grund av sitt biologiska kön. Det innebär att det som uppfattas som maskulint och feminint förstås som motpoler, som varandras diktomier. Detta kan visa sig genom att kvinnor tillskrivs egenskaper som att de är tillbakadragna, mjuka, och tysta medan män tillskrivs motsatta egenskaper, det vill säga att de är utåtagerande, hårda och pratsamma. I Leahs bild syns särskiljande motiv då flickorna har iklätts klänning medan pojkarna iklätts skjortor. Flickan använder kläderna som markörer för könstillhörighet. Vidare kopplas egenskaper som innebär att upprätthålla skönhet oftare till flickor. Normer om att vara fin förkroppsligas oftare av flickor än av pojkar. För flickor gäller det att vara fin (Odenbring, 2014) något som appliceras även i bildsammanhang där flickorna lägger stor vikt vid att rita något som uppfattas som fint, av dem själva och av andra. Det syns
29
i Leahs bild där hon har avbildat sin familj. Familjemedlemmarna har iklätts omsorgsfullt ritade kläder. Bilden innehåller utsmyckningar som långa ögonfransar och blommor. Samtidigt som motiven visar samhörighet (se De nära relationerna) visar de även på särskiljande. I bilden syns särskiljande motiv då flickorna, enligt upphovsmakaren själv, har iklätts klänning medan pojkarna iklätts skjortor. Flickan använder kläderna som markörer för könstillhörighet. Vidare är de omsorgsfullt bearbetade och rika på detaljer.
Änggårds (2005) studie visade att flickor är väldigt måna om att göra fina teckningar. Detta yttrade sig i dekorativa teckningar där skönhetsaspekten var av betydelse. Bilderna i studien var utsmyckade med dekorativa detaljer utan tydlig funktion för själva berättelsen. Iman, Fatma och Fayes bilder är alla utsmyckade med hjärtan. Faye uttrycker att:
Jag är så bra på hjärtan, så jag gjorde tre hjärtansballonger också, snyggt va?
Hennes ord bekräftar dess bildliga funktion. I övrigt föreställer Fayes bild en vampyrflicka. Vidare visar Änggårds (2005) studie att just hjärtan var det vanligast förekommande motivet bland flickorna.
Fatma benämner inte utsmyckningarna hon ritat i sin bild. Hon berättar om det som är centralt för hennes berättelse vilket var huset, älvan och växten. De framställs inte som avgörande för berättelsen utan verkar fungera som skönhetsmarkörer.
Enligt Tallberg Broman (2002) är det vanligt förekommande att flickor använder sig av utsmyckningar i sina bilder för att höja dess status. Hon menar att de stärker sin position som flicka genom att anpassa motiven till omgivningens förväntningar. I Fatma och Fayes bilder syns stereotypt flickkodade motiv som signalerar snällhet och omtanke om varandra i form av hjärtan. Med sina val skriver de in sig i det som Aronsson (1997) kallar för flick-klubben.
5.5 Sammanfattning av analys och resultat
I ett sammanfattande kapitel besvaras studiens frågeställningar genom en kortfattad resumé av resultatet. För att kunna undersöka hur barn uttrycker könstillhörighet i sina motiv vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan ordnades det insamlade materialet initialt in i kategorierna pojke samt flicka. Empirin analyserades därefter med hjälp av tematiserande underrubriker.
30
I avsnittet kallat Vem är rädd för starke man? framkommer att pojkarna i studien väljer motiv som är könade pojke. De porträtterar modiga, starka, hjältemodiga män/figurer med könstereotypa egenskaper. Genom motiven tillskriver de sig själva könet pojke, de visar med vilka de vill höra samman, samtidigt som de val de gör reproducerar traditionella könsmönster. De agerar i enlighet med de förväntningar som tillskrivs könet pojke.
I avsnittet De nära relationerna visar bildskaparna upp vänskapsband och familjekonstellationen. Just familjebilder och självporträtt är vanliga motiv när flickor skapar bilder (Aronsson 1997). Valda motiv visar att samhörighet är av vikt för bildernas upphovsmakare vilka båda är flickor. Rubriken saknar bidrag från pojkar vilket stämmer överens med tidigare studiers resultat som visat att det är främst flickor som månar om relationer. Motivvalen förmedlar omsorg om varandra och visar uppskattning för de människor som är av betydelse i deras tillvaro, här bästisen och familjen.
I avsnittet Tanken är fri (?) visar analysen av materialet att barnen, i sitt fria bildskapande, till stor del är styrda av samhälleliga normer kring genus. De gör könstypiska val och håller sig således inom genusgränserna. Främst pojkarnas bilder arbetar könsstärkande och i enlighet med de normer tillskrivna deras kön.
Under rubriken Dress to impress återfinns endast bilder skapade av flickor. De förmedlar med sina bilder och med sina berättelser om bilderna stereotypa föreställningar om vad det innebär att vara flicka. Att vara flicka innebär då att vara fin, att göra fint, att gestalta skönhet. Valen av motiv signalerar att flickorna i studien använder sig av utsmyckningar och vackra detaljer som markörer för att tillskriva sig könet flicka och frånsäga sig könet pojke. Ingen av pojkarna i studien har under intervjusamtalen om bilderna använt sig av skönhetsbeskrivande ord, därför återfinns under rubriken ingen bild gjord av pojkar.
31
6 Diskussion
Syftet med studien var att undersöka hur barn uttrycker könstillhörighet i sina motiv vid fria bildskapande aktiviteter i förskolan. I föregående kapitels sammanfattning återfinns studiens resultat. I detta kapitel jämförs resultatet med tidigare forsknings resultat och vidare diskuteras valet av metod. Kapitlet avslutas med förslag på vidare forskning inom området.
6.1 Resultatdiskussion
I likhet med Änggårds studie (2005) visar analysen av empirin att både flickor och pojkar väljer könstypiska motiv vid fria bildskapande aktiviteter. Det framkom att barnen oftast valde motiv efter könstillhörighet. Genom ett medvetet användande av stereotypt könsspecifika markörer, tillskriver barnen sig ett kön och frånsäger sig det andra. Änggård (2005) menar att barn letar efter motiv med en särskiljande funktion, motiv som separerar flickorna från pojkarna, för att visa vilket kön de identifierar sig med, något som blir tydligt i denna studies resultat. Exempel på, i studien, förekommande könstypiska motiv är hjärtan för flickor och hjältar för pojkar. Hjärtan fungerar som symboler för snällhet, kärlek, mjukhet, skönhet och hjältarna står för styrka, mod och tuffhet. Barnens särskiljande metod kan kopplas till Hirdmans (1998) genussystem där manligt och kvinnligt hålls åtskilda och fungerar som varandras motsatser. Genom att använda sig av könstypiska motiv upprätthåller och återskapar barnen i studien det Hirdman (1998) kallar för genuskontrakt. Med motiven tillskriver de sig egenskaper kopplade till det kön de önskar identifiera sig med.
Analysen visar att barnens bilder, i många fall, står i dialog till varandra. De gör liknande bilder och använder sig av en gemensam motivrepertoar i sina bilder. Motivrepertoaren är starkt kopplad till kön och genom att använda motiv som markörer skriver barnen in sig i antingen pojkgänget eller i flickgänget (Aronsson 1997). Med sina bilder är barnen medkonstruktörer och återskapare av könstereotypa föreställningar.
Studien visar att bildernas teman är starkt könade (Odenbring, 2010) det vill säga, att bildernas teman följer samhälleliga genuskodade förväntningar. Det visar sig i att pojkarna porträtterar hjältar och konstruktioner medan flickorna visar upp kärleksfulla relationer och vackra ting (Eidevald, 2009).
32
Löfstedt (2001) menar att samtidigt som ett barns individ framträder i den bild de skapat är bilden färgad av det sociokulturella sammanhang barnet är en del av. Ett barns identitet färgas således av omgivningen. Även Harding (1986) menar att genus är ständigt närvarande och påverkar hur vi tänker och resonerar. Hon menar att enskilda individer socialiseras in i existerande föreställningar om manligt och kvinnligt. I materialet syns spår av populärkulturens påverkan på barnen, en kultur som många gånger är riktad till antingen pojkar eller flickor, och det syns påverkan från förskolans kamratkultur. Materialet visar på en tendens att agera överensstämmande med Hardings teori om ett genussystem.
Som tidigare nämnt är många motiv i studien av könstypisk karaktär. Pojkarnas motiv är kodade pojke och flickornas motiv är kodade flicka. Med få undantag. Enbart i flickors bilder syns stereotypa pojkmotiv. Hellmans studie (2010) visar att det finns rätt och fel sätt att vara pojke och flicka på. Både Hellman (2010) och Eidevald (2009) uttrycker att det finns positioner som väcker motstånd och positioner som tillåts när barn positionerar sig som pojke eller flicka. De barn som väljer rätt position, som följer genuskodade förväntningar, blir begripliga, synliga och tydliga. I studien väljer barnen, i åtta fall av tio, så kallat rätt position och gör därmed sin könstillhörighet tydlig och synlig för mig som läser deras bildspråkliga meddelanden.
6.3 Metoddiskussion
Jag har använt mig av kvalitativ metod där barns fria bilder i 2D har samlats in under en månads tid. Bildernas motiv har fått ytterligare förklaring med hjälp av barnens egna berättelser. Detta för att underlätta analysarbetet och undvika feltolkning av materialet. Genom deltagande observation önskade jag störa barnen så lite som möjligt med min närvaro och få direkt tillgång till materialet. Vidare kunde de halvstrukturerade intervjuerna genomföras i direkt anslutning till skapandets avslut vilket innebar att barnen hade motiven nära i minnet. Jag undvek därmed en, av barnen skapad, efterkonstruktion.
Barnens brist på skapande material och tid till skapande fungerade som en begränsning vid insamlingen av empirin. Eventuellt hade resultatet blivit annorlunda om fler bilder ingått i studien. Med ett så pass begränsat material som studien utgår ifrån är det svårt att dra egentliga slutsatser, studiens resultat verkar mer som en fingervisning om hur barn konstruerar genus i sitt fria bildskapande.
33
Med hjälp av bildanalys av materialet söktes förståelse för vad barn förmedlar med sina motivval. Motiven betraktades som bildspråkliga meddelanden där materialet analyserades efter stereotypt könskodade markörer. Studien har arbetat efter traditionella föreställningar om maskulint och feminint och tolkat barns användande av sådana markörer.
6.4 Fortsatt forskning
För att få en mer generell bild av hur barn använder sig av olika motiv för att markera könstillhörighet vid fria bildskapande aktiviteter hade det varit intressant att undersöka ett bredare och mer omfattande empiriskt material. Vidare hade analysen kunnat inkludera färger och på så sätt fördjupa undersökningen av hur pojkar respektive flickor använder sig av färg för att kommunicera kön. Ytterligare en aspekt hade varit att inkludera vilken stil och teknik som används av barnen vid bildskapande.
34
7 Litteraturlista
Ahlner Malmström, Elisabet (1991). Är barns bilder språk? Stockholm: Carlsson
Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber
Aronsson, Karin (1997). Barns världar - barns bilder. Stockholm: Natur och kultur
Bodén, Linnea (2011). Könsneutralitet och kompensatorisk pedagogik. Dominerande föreställningar i förskolans jämställdhetsarbete. I Lenz Taguchi Hillevi, Bodén, Linnea & Ohrlander, Kajsa (red.). En rosa pedagogik: jämställdhetspedagogiska utmaningar. 1. uppl. Stockholm: Liber: ss.35-47.
Borgersen, Terje & Ellingsen, Hein (1994). Bildanalys: didaktik och metod. Lund: Studentlitteratur
Eidevald, Christian (2009). Det finns inga tjejbestämmare: att förstå kön som position i
förskolans vardagsrutiner och lek. Diss. Tillgänglig på Internet:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7732
Fangen, Katrine (2005). Deltagande observation. 1. uppl. Malmö: Liber ekonomi
Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. (2002). Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet: http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf
Harding, Sandra G. (1986). The science question in feminism. Ithaca: Cornell Univ. Press
Hellman, Anette (2010). Kan Batman vara rosa? förhandlingar om pojkighet och normalitet på en förskola. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22776
35
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Lantz, Annika (2013). Intervjumetodik. 3., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Larsen, Ann Kristin (2009). Metod helt enkelt: en introduktion till samhällsvetenskaplig metod. 1. uppl. Malmö: Gleerup
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2016). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Löfstedt, Ulla (2001). Förskolan som lärandekontext för barns bildskapande. Diss. Göteborg universitet.
Karen McNiff (1982) Sex Differences In Children´s Art. The Journal of Education, Vol. 164, No. 3, Education and the arts (Summer 1982), pp. 271-289. Tillgänglig på internet: http://www.jstor.org/stable/42772868 Accessed: 02-02-2017 15:22 UTC
Odenbring, Ylva (2010). Kramar, kategoriseringar och hjälpfröknar: könskonstruktioner i interaktion i förskola, förskoleklass och skolår ett. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet. Tillgänglig på Internet: http://hdl.handle.net/2077/22144
Tallberg Broman, Ingegerd (2002). Pedagogiskt arbete och kön: med historiska och nutida exempel. Lund: Studentlitteratur
Vygotskij, Lev Semenovič (1995). Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos
Änggård, Eva (2005). Bildskapande: en del av förskolebarns kamratkulturer. Diss. Linköping: Linköpings universitet, 2005
36
Bilaga 1
Datum
2017-05-08
Samtycke till medverkan i studentprojekt
Jag heter Nadja Wästerberg och är förskollärarstudent på Malmö Högskola. Den här terminen skriver vi examensarbete och jag har för avsikt att studera barns bildskapande. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur barn påverkas av samhällets rådande normer. Studien baseras på bilder i 2D och samtal med barnen om deras alster. Bilderna dokumenteras genom fotografering och samtalen genom ljudupptagning. Varken barnen eller förskolan kommer att nämnas vid deras riktiga namn och barnen kommer inte att filmas.
Det färdiga arbetet kommer att publiceras på Malmö Högskolas forskningsdatabas MUEP.
Inom förskolans verksamhet råder det stark sekretess enligt offentlighets- och sekretesslagen. Jag får därför inte dokumentera, fotografera eller filma ditt/ert barn utan att du/ni har samtyckt till det. Även personuppgiftslagen kräver ett sådant samtycke. Genom att skriva under detta samtycke godkänner du/ni att ditt/ert barn dokumenteras av mig på det sätt jag har beskrivit inom ramen för mina studier. Det insamlade materialet kommer inte att användas i något annat syfte och det kommer att förstöras när studien är färdig.
Du/Ni kan när som helst återkalla detta samtycke. Då kommer inga nya uppgifter att samlas in, men de uppgifter som redan har samlats in får lov att fortsätta användas i studien.
Barnets namn Avdelning
……….. ………..
Vid gemensam vårdnad måste båda vårdnadshavarna underteckna blanketten
Datum: ………..
Vårdnadshavare 1 Vårdnadshavare 2
