Deltagarkulturens värde i det moderna medielandskapet

Examensarbete

15 högskolepoäng, grundnivå

Deltagarkulturens värde i det

moderna medielandskapet

The value of participant culture in

the modern media landscape

Melanie Ahlin

Examen: Kandidatexamen 180 hp Huvudområde: Medieteknik

Datum för slutseminarium: 2020-08-19

Examinator: Martin Berg Handledare: Thomas Alm

Sammanfattning

Detta är en fallstudie som studerar deltagarkulturen samt publikens gemenskap och engagemang hos Sveriges Radio Creepypodden. Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse av deltagarkulturen som fenomen och hur detta skapar utrymme för gemenskap hos publiken genom att analysera Sveriges Radios Creepypoddens lyssnardeltagande. Målet med studien är att få en större förståelse för hur ett mediums historiska utveckling kan se ut och hur lyssnarna får delta aktivt i mediet. För studien genomfördes en intervju med Creepypoddens skapare och programledare Jack Werner samt två lyssnardeltagare. Förutom intervjuerna genomfördes även en analys av arkivdata i form av fyra olika inlägg publicerade i forumet ”Creepypodden – Eftersnack” på Facebook.

Teorikapitlet behandlar begreppet mediekonvergens som ger läsaren förståelse för vad mediekonvergens betyder men även hur den appliceras i det moderna mediesamhället. Deltagarkultur lyfts även som en vässentlig aspekt i det moderna medielandskapet. Studien visar på att Creppypoddens arbete med deltagarkultur är grunden till poddens existens och att gemenskapen bland lyssnarna upplevs givande.

Nyckelord

Mediekonvergens, deltagarkultur, lyssnardeltagande, creepypodden, radio, poddradio, web 2.0, gemenskap

Abstract

This is a case study that study the participant culture as well as the community and commitment among the audience at Sveriges Radio Creepypodden. The purpose of the study is to create a deeper understanding of participant culture as a phenomenon and how it creates a space for community by analyzing the listening participation of Sveriges Radios Creepypodden. The aim of the study is to gain a greater understanding of what a mediums historical development can look like and how listeners are allowed to actively participate in the medium. An interviw with the creator of Creepypodden, Jack Werner and two listeners was conducted. In addition to the interview, an analysis of collected data from four different posts published in ”Creepypodden – Eftersnack” on Facebook has been conducted.

The theory chapter process the concept of media convergence which gives the reader an understanding of what media convergence means but also how it works in the media world. Participant culture is discussed as a central aspect in the modern media landscape. The study shows that the work Creepypodden does with participant culture is the foundation to the existence of the podcast and that the community among the listeners is perceived as rewarding.

Keywords

Media convergence, participant culture, listening participation, creepypodden, radio, podcast radio, web 2.0, community

Innehållsförteckning

1

INLEDNING ... 1

1.1

BAKGRUND ... 1

1.2

SYFTE ... 2

1.3

FRÅGESTÄLLNING ... 2

1.4

MÅLGRUPP ... 2

1.5

AVGRÄNSNINGAR ... 2

2

METOD ... 3

2.1

KVALITATIV METOD ... 3

2.2

NETNOGRAFISK METOD ... 3

2.3

FALLSTUDIE ... 4

2.4

INTERVJU ... 4

2.5

ARKIVDATA ... 5

2.6

URVAL AV RESPONDENTER ... 5

2.7

METODDISKUSSION ... 6

2.8

RELIABILITET OCH VALIDITET ... 7

2.9

ETIK OCH GDPR ... 8

3

TEORI ... 9

3.1

SVERIGES RADIO ... 9

3.2

DIGITALISERING OCH GLOBALISERING ... 10

3.3

WEB 2.0 ... 10

3.4

MEDIEKONVERGENS ... 11

3.4.1

Mediemorfos ... 14

3.5

RADIO OCH KONVERGENS ... 14

3.6

MEDIAKONVERGENSENS DELTAGARKULTUR ... 14

3.6.1

Engagemangspyramiden ... 16

3.7

KOMMUNIKATION ... 18

4

RESULTAT ... 19

4.1

INTERVJUER ... 19

4.1.1

Jack Werner ... 19

4.1.1.1

Anonymitet och bearbetning ... 19

4.1.1.2

Lyssnardeltagandet ... 21

4.1.1.3

Produktion ... 21

4.1.2

Lyssnarintervjuer ... 21

4.2

ARKIVDATA FRÅN ”CREEPYPODDEN – EFTERSNACK” ... 23

5

DISKUSSION ... 31

5.1

PRODUKTIONSPROCESSEN ... 31

5.2

PUBLIKENS DELTAGANDE ... 32

5.3

GEMENSKAP ... 33

6

SLUTSATS ... 35

6.1

VIDARE FORSKNING ... 35

REFERENSFÖRTECKNING ... 36

Förord

Jag vill tacka Thomas Alm för den goda handledningen och det stora stödet under mitt examensarbete. Jag vill även tacka Jack Werner från Creepypodden samt de två lyssnaredeltagare som ställde upp på intervju, för deras bidragande insikter som i sin tur möjliggjort denna studie. Denna studie är ett examensarbete som är skrivet våren 2020 av Melanie Ahlin, vid fakulteten för teknik och samhälle på Malmö Universitet

1

Inledning

I detta avsnitt presenteras studiens bakgrund och relevant information tas upp för att ge en grund hos läsaren. Problembeskrivning och bakgrund leder läsaren till syfte och frågeställning.

1.1

Bakgrund

Digitaliseringen leder till att folk idag har större möjligheter än någonsin att välja när, var och hur de vill ta del av medieinnehåll och vad de vill titta eller lyssna på. I takt med att utbudet av information på olika plattformar blir allt större ökar också skillnaderna i medieanvändning och vilken information människor tar del av. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) Web 2.0 är nätverket där plattformar sträcker sig över alla anslutna enheter. Detta gör det viktigt för företag att lyssna på sina användare för att kunna överleva den konsument konkurrerande webb som Web 2.0 innebär. (O ‘Reilly 2005) Att involvera kulturella deltagare blir idag vitalt då detta är vad det nyare medielandskapet och web 2.0 handlar om. Deltagande och interaktivitet blir centrala delar och ger deltagarna en makt över hur produktionen kommer att se ut. (Jenkins, 2008) Jenkins (2012) resonemang menar på att ett ömsesidigt beroende mellan olika kommunikationssystem eftersträvas. Utöver produktionsprocessen finns det processer som fokuserar på det deltagande som berör de lyssnare som deltar i utvärdering, uppskattande, kritik och spridning av medieinnehåll i specifika forum på webben. (Jenkins, Ford, Green, 2014) I dagens moderna medielandskap har de gamla etablerade modellerna för att förstå mediepubliken förlorat sin aktualitet. Framgångsrika kreatörer med förståelse för vilka strategier och tekniska aspekter som behövs kan skapa innehåll med bättre förutsättningar för spridning. Kreatörer kan även påverka en hel publik. I en tid av digital delning så finns det en mängd tekniska och strategiska aspekter som förbättrar förutsättningarna för kreatörernas spridning och publikens deltagande. (Jenkins, Green och Ford, 2014) Varje gång en ny konsument ansluter sig till medielandskapet så ansluter även en ny producent då alla använder sig av samma utrustning, smartphone och datorer, för att konsumera, diskutera och producera medieinnehåll (Shirky, 2005). Deltagarkultur är en term som beskriver integrationen mellan mediekonsumenterna och medieproducenterna (Loviglio & Hilmes, 2013).

Creepypodden är en podcast producerad av Sveriges Radio P3. Denna podcast är beroende av sina lyssnare och deras aktiva deltagande. Varje avsnitt utformas i ett tätt samarbete mellan podcasten och deras publik utifrån lyssnarnas egna berättelser. Utan sina lyssnares engagemang hade produktionen inte kunnat ha samma koncept som den har idag eftersom avsnitten är beroende av deras deltagande i det kreativa utformandet. (Sveriges Radio) Creepypodden hade

inte gått runt om det inte vore för det höga deltagandet från podcastens publik (Werner, 2020). Creepypodden har även ett tillhörande forum för diskussion på facebook; ”Creepypodden - Eftersnack”. Detta forum är till för att lyssnarna ska kunna diskutera varje avsnitt med varandra eller liknande ämnen.

1.2

Syfte

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för deltagarkultur som fenomen och hur det skapar utrymme för gemenskap hos publiken, detta genom att analysera lyssnardeltagandet hos Sveriges Radios Creepypodden. Målet för studien är att få en större förståelse för hur ett mediums historiska utveckling kan se ut och hur lyssnarna får utrymme att aktivt delta i mediet. Efter studien ska dessa nya insikter kunna ge en ytterligare kunskap om hur en framtida utveckling av ett radiomedium kan komma att se ut.

1.3

Frågeställning

Vilken betydelse har Creepypoddens deltagarkultur för publikens engagemang och gemenskap?

1.4

Målgrupp

Forskare inom radio kan finna ett intresse för studien eftersom den behandlar deltagarkultur och vikten av lyssnardeltagandet i det moderna medielandskapet. Studien kan även vara intressant för någon som har ett intresse för medieteknik, deltagarkultur och radio.

1.5

Avgränsningar

Denna studie är avgränsad från att studera andra radioproduktioner och fokuserar på P3s Creepypodden. Studiens fokus är avgränsat till lyssnardeltagandet, gemenskapen och engagemanget hos poddens publik.

2

Metod

Avsnittet nedan presenterar teori kring de metoder som använts i studien. De metoder som använts är två kvalitativa metoder i form av intervjuer och en netnografisk metod för att analysera Creepypoddens forum på facebook. Etik och GDPR samt urval av respondenter nämns. Reliabilitet och validitet kommer lyftas samt en metoddiskussion där metoderna för denna uppsats kommer diskuteras.

2.1

Kvalitativ metod

Torst (2005) menar på att om syftet med studien är att förklara något så bör en kvantitativ metod användas medan om studiens syfte handlar om att förstå så är en kvalitativ metod aktuell. Eftersom denna studie ämnar skapa en djupare förståelse så blir den kvalitativa metoden aktuell. Kvantitativ och kvalitativ forskningsdesign kan användas individuellt men även tillsammans, det beror helt på vilken information studien ska ta fram (Bell, 2016).

Genom att genomföra en kvalitativ studie så ökar möjligheten att få ett helhetsperspektiv då ämnet i fråga behandlas på djupet. Något som ska uppmärksammas i denna sortens studie är att en forskning som denna inte kan generaliseras, att det är tidskrävande att behandla datan som kommer in samt att sanningshalten i exempelvis intervjuobjektet aldrig kan säkerställas eftersom en intervjupersonens åsikter och värderingar kan påverka slutresultatet. (Larsen, 2009)

2.2

Netnografisk metod

Netnografi är en metod som uppkommit för att kunna analysera och förstå det komplexa, sociala system som sociala medier innebär och hur människor interagerar med och inom det. Netnografi kan innebära intervjuer, arkivarbete, onlineobservationer, aktivt engagemang med nya former av datainsamling, visualisering, temaanalys och retorisk representation på fältnivå. Kärnan i netnografi ligger i en kvalitativ forskningsmetod för sociala medier istället för etnografi, antropologi, marknadsundersökningar eller metodologiskt tillvägagångssätt. (Kozinets, 2020) Berg (2015) menar på att netnografi både är att utöva etnografisk forskning online men även att ha en förståelse för att internet agerar som en plattform för socialt liv. Genomgående präglar netnografisk forskning det sociala livet på nätet vilket kretsar kring gemensam aktivitet och delaktighet (Berg, 2015).

Om det som ska studeras är baserat online eller offline avgör vilka metodval som ska göras. Netnografi är då lämpad för att studera det som sker online, men eftersom gränsen mellan vad

som är online och offline många gånger inte är tydligt definierad finns det ett värde i att även samla in empiriskt material offline för att kunna förstå det som sker online. (Berg, 2015)

2.3

Fallstudie

En fallstudie har i syfte att studera en avgränsad aspekt av ett fenomen på djupet (Bell, 2016). Därmed blir denna studie en fallstudie då den fokuserar på att undersöka ett specifikt fall av deltagarkultur, närmare bestämt Creepypoddens deltagarkultur. Intresset av fallstudier ligger i att möjliggöra en djupdykning inom det satta ämnet och i detalj kunna genomföra en undersökning av företeelser. I fallstudier ligger intresset i vad som försiggår i miljön men också i förklaringar till varför dessa händelser inträffar. Denna studiemetod gör det möjligt att beskriva saker i detalj, jämföra alternativ eller redogöra för vissa aspekter i en specifik situation. Informationen som en fallstudie genererar är värdefull då den föreslår nya vägar för att utforska samband mellan olika aspekter inom studieområdet. (Denscombe 2014)

I denna sortens studie så ska inget generaliseras utan besvara frågeställningarna satta samt ge en fördjupad kunskap inom det avsatta ämnet. Då det är ett fenomen och inte ett problem som ska undersökas i denna studie så passar fallstudie som strategi då det ger möjlighet att djupdyka i ämnet.

2.4

Intervju

Den kvalitativa intervjun som metod är effektiv för att få förståelse i en persons känslor och tankar kring de specifika frågorna som ska besvaras (Dalen, 2015). Bell (2006) lyfter möjligheterna till följdfrågor och utveckling av frågan, vilket kan ge studien en större förståelse för ämnesområdet och ett mer djup i forskningen.

En intervju har olika syften och intervjuns syfte avgör vilken form på intervjun som är mest lämpad; antingen en ostrukturerad, semistrukturerad eller strukturerad intervju. De olika typerna av intervjuer påverkar studiens resultat olika. (Larsen, 2007) En semistrukturerad/ostrukturerad intervju ger utrymme för båda parter i intervjun att vidareutveckla olika svar på de olika frågorna och skapa mer diskussion kring ämnet. En strukturerad intervju håller sig till specifika frågor utan utrymme för vidare förklaring. Om syftet är att få intervjuobjektet att berätta fritt om ämnet utifrån sina livserfarenheter så är det fördelaktigt att genomföra en semistrukturerad/ostrukturerad intervju. (Dalen, 2015)

Denna studie använder sig av semistrukturerade intervjuer då de grundar sig på ett visst antal fördefinierade frågor men har haft utrymme för vidareutveckling. I denna studie har tre intervjuer genomförts, en med programledaren och skaparen av Creepypodden samt två lyssnare som är aktiva i deras forum. Inför intervjuerna sammanställdes frågor relevanta för att diskutera ämnet som studien berör. För att boka in intervjuer med lyssnare så lades frågan ut i Creepypoddens forum ”Creepypodden - eftersnack”. För att få en intervju med programledaren kontaktades Creepypodden på facebook. Intervjuerna genomfördes över telefonsamtal med tanke på den rådande pandemin. Intervjuerna spelades in med godkännande från delaktiga parter och materialet transkriberades därefter för att sammanställas till studiens resultat.

2.5

Arkivdata

Berg (2015) lyfter Kozinets klassificering av empiriskt material; arkivdata, framkallande data och fältanteckningar. För denna studie har arkivdata blivit relevant för att skapa en större förståelse för gemenskapen som Creepypodden gett upphov till. Arkivdata kan vara bland annat material som samlats in från tidigare konversationer som forskaren personligen inte deltagit i (Berg, 2015).

I denna studie är det just material från tidigare konversationer och diskussioner som analyserats. Detta är konversationer och diskussioner som tagits från forumet ”Creepypodden - Eftersnack” som finns på facebook. Eftersom denna studie rör Creepypoddens deltagarkultur, publikens gemenskap och engagemang blir det relevant att även studera hur dialogen mellan poddens lyssnare ser ut på det forum där det förs flest diskussioner kring podden och tillhörande ämnen.

2.6

Urval av respondenter

Då denna studie berör specifikt Creepypodden och deras deltagarkultur så blev det av stor relevans att få intervjua någon som jobbar med produktionen men även lyssnare, detta för att få bådas perspektiv på ämnet i fråga. Efter kontakt med P3 och Creepypodden blev det möjligt att genomföra en intervju med programmets programledare samt skapare. Lyssnarna nåddes via Creepypoddens egna forum. Eftersom studien är en fallstudie som belyser ett specifikt fenomen och har för avsikt att skapa en djupare förståelse för fenomenet i fråga blir det av relevans att intervjua de personer som är mest involverade och berörda.

Mängden material som valts att samlas in för denna analys är fyra olika inlägg och kommentarstrådar. Dessa inlägg har publicerats på forumet ”Creepypodden - Eftersnack”. Två

inlägg är skapade av administratörer och två är skapade av medlemmar. Dessa trådar har valts då de dels är publicerade det senaste året men också har stor respons i form av mycket kommentarer och många reaktioner. Valet av att använda inlägg skapade av både administratörer och medlemmar gjordes för att kunna se hur interaktiviteten ter sig mellan administratörer gentemot medlemmarna men även medlemmarna sinsemellan.

2.7

Metoddiskussion

Två metoder för insamling av data har genomförts i denna studie, detta för att låta den data som varje metod genererat komplettera varandra och ge ett mer nyanserat resultat. De metoder som använts är två kvalitativa metoder; tre intervjuer samt en netnografisk metod i form av analys av arkivdata. De intervjuer som genomförts har varit med både programledaren och grundaren av Creepypodden samt två lyssnardeltagare. Den netnografiska metoden har varit en analys av arkivdata, där arkivdatan är tagen från Creepypoddens forum på facebook i form av fyra inlägg/kommentarsfält. Eftersom denna studie belyser ett fenomen är det av relevans att försöka skapa en så nyanserad bild som möjligt för att kunna skapa en förståelse för det ämne studien handlar om. Även om intervjuerna är med både lyssnare av podden och arbetare på podden så blir analysen av arkivdata av relevans då den ger en mer nyanserad bild av ämnet i fråga och inte heller enbart hänger på tre intervjupersoners uppfattning av ämnet.

Anledningen till varför intervju har varit en av de kvalitativa metoderna som valts att genomföras i denna studie är för att få beskrivande information om hur respondenterna upplever lyssnardeltagandet och gemenskapen på P3s Creepypodden. Semistrukturerade intervjuer ger utrymme för diskussion och följdfrågor vilket är av relevans för att kunna förstå ett fenomen djupare. Intervjuer ger även fler infallsvinklar på samma ämne vilket ger ett mer trovärdigt resultat. I denna studie har en semistrukturerad intervju använts och en intervjuguide har följts för att underlätta och utgå ifrån samt säkerställa att alla frågor ställts. Eftersom det är lyssnardeltagandet och gemenskapen som studeras blir det av relevans att höra både sändarens och mottagarens upplevelser. Fördelen med att använda även en analys av arkivdata i denna studie är att det kan styrka eller motsäga det resultat intervjuerna gett och teorin säger.

Genom att genomföra en netnografisk metod i form av analys av arkivdata kan studien skapa en bredare förståelse för ämnet. Det ger även möjlighet för mer djupgående diskussion då det antingen kan stärka eller motsätta det resultat intervjuerna gett. Fokus i analysen av arkivdatan har legat i hur tonen på diskussionerna varit och vilka reaktioner och ordval som använts för att skapa en mer nyanserad bild av hur gemenskapen faktiskt ser ut. Denna metod har även varit

relevant då den ger utrymme för ett resultat som inte enbart är utformat utifrån intervjupersonernas egna uppfattning om ämnet. Detta ökar studiens reliabilitet då resultatet är baserat på mer än några få personers upplevelser.

Det hade varit givande för studien att intervjua även andra poddar och deras publik, även om studien är en fallstudie som fokuserar på en specifik podd. Detta då det hade kunnat bidra med insikter kring ämnet deltagarkultur och gemenskap som helhet och inte enbart deltagarkulturen eller gemenskapen i denna podd. Det hade även kunnat ge en mer nyanserad diskussion då det antingen hade styrkt eller bestridit denna specifika poddens upplevelser. Även om en upplevelse inte kan ifrågasättas då det är högst subjektivt så skapar det en mer mångfasetterad diskussion. Detta är dock inte en förutsättning för att nå en slutsats med denna studie, just eftersom det är en fallstudie som berör ett specifikt fall.

2.8

Reliabilitet och validitet

Larsen (2009) ger validitet definitionen giltighet och relevans. Detta handlar om att all data som tagits in ska vara relevant för studiens frågeställning. Larsen (2009) menar på att för att kunna försäkra sig om en hög validitet så ska all data mätas utifrån att alla frågor ska kunna belysa ämnet i studien. Ett flexibelt tillvägagångssätt där korrigeringar kan göras under studiens gång bidrar till högre validitet. (Larsen, 2009)

I denna studie har det genomförts två intervjuer med två lyssnardeltagare och en intervju med Creepypoddens grundare och programledare Jack Werner. Valet att intervjua fler än en lyssnare är för att kunna väga deras svar mot varandra. För att skapa en hög reliabilitet så har alla data som samlats in bearbetats och delats upp utifrån lyssnare kontra skapare. Detta har genomförts för att inte blanda ihop intervjuerna och för att skapa en tydlig bild på vem som har sagt vad. (Larsen, 2009) I analysen av arkivdata har det analyserats fyra inlägg för att inte få en för ensidig bild av forumet. Valet av att analysera inlägg gjorda av såväl administratörer som lyssnare har även det varit för att ge förutsättningarna för en så mångfasetterad bild som möjligt. Att analysera diskussionerna och inläggen i poddens tillhörande forum har varit högst relevant för studiens fokus på gemenskapen som uppkommit som effekt av deltagarkulturen.

För att skapa en så trovärdig undersökning som möjligt borde validiteten och reliabiliteten försäkras vara så hög som möjligt. Innebörden av reliabilitet är tillförlitlighet och precision. För att förtydliga så definieras reliabilitet som en forskning där forskare som studerar samma fenomen, oberoende av varandra och tidpunkt ska komma fram till liknande värden. (Larsen, 2009)

Vid intervjutillfällen med deltagarna av Creepypodden har en intervjuguide följts med samma grundfrågor. Detta var för att skapa en förståelse för de olika nyanserna inom området. Torst (2015) menar på att för att skapa denna förståelse för de olika nyanserna så ska det ställas frågor om samma händelse vilket kommer skapa den kvalitativa intervjun. Forskaren inom ämnet är ute efter att skapa en förståelse över hur respondenten tolkar en specifik händelse. (Torst, 2015) Vid intervjun med Creepypoddens producent Jack Werner har inte samma intervjuguide följts som vid intervjuerna med lyssnardeltagarna. Vid detta tillfälle så var forskningen ute efter att besvara frågor som skapar förståelse för självaste produktionen samt deltagandet mellan produktionen och lyssnarna.

2.9

Etik och GDPR

Intervjuerna har spelats in och lagrats i privata filer. Dessa filer kommer sparas fram till färdigställning av studien och därefter raderas permanent. Personuppgifter som samlats in är i form av för- och efternamn samt informationen som framgått vid intervjutillfället. Samtliga berörda personer har blivit informerade om att intervjun spelats in och informationen som sägs kommer endast användas som underlag till besvarande av studiens frågeställningar. The General Data Protection Regulations (Dataskyddsförordningen, GDPR) syfte är att skydda personuppgifter och individens integritet. På grund av den rådande pandemin så har en samtyckesblankett inte blivit underskriven utan samtycke har getts muntligen och finns inspelat. Då namnen på de två lyssnardeltagare som deltagit i intervjuerna inte är relevant för studiens syfte och av respekt för deras privatliv så omnämns dessa i studien som respondent 1 och respondent 2. Samtliga personer som deltagit i de kommentarsfält och diskussionstrådar som analyserats har även de anonymiserats, med undantag för Jack Werner, programledaren och skaparen för Creepypodden.

3

Teori

I detta avsnitt kommer relevant tidigare forskning lyftas för att ge en grundförståelse till studiens kontext.

3.1

Sveriges Radio

För att kunna förstå Sveriges radio-utveckling måste de olika perioderna som Sveriges befolkning har gått igenom granskas och has i åtanke. (Handenius, Weibull och Wadbring, 2008) Handenius, Weibull och Wadbring (2008) nämner att den svenska befolkningen har sedan 2001 varit i den digitala perioden. Sveriges befolkning har idag betydligt fler valmöjligheter när det kommer till programinnehåll inom radio och tv på grund av digitalisering och utveckling av nya kommunikationstekniker. Befolkningens användning av nya innehållsplattformar ökar samtidigt som de gamla plattformarna utgör en naturlig del av svenskarnas vardag. (Handenius, Weibull och Wadbring, 2008)

Samförståndsperioden 1925–1955 monopolet upprätthölls genom en allians mellan Radiotjänst, Telegrafstyrelsen och Tidningsutgivarna. Detta är perioden där radioindustrin marginaliseras och samsynen mellan de politiska partierna rådde samman. De enades om ett sammanhållet, licensfinansierat ej statligt ägt företag.

Ifrågasättandeperioden 1955–1977 det är under denna perioden som olika parter i samhället försökte få tillstånd för att skapa reklamfinansierade media men monopolet upprätthölls. Upplösningsperioden 1977–1987 under denna perioden blev motkrafterna allt större men monopolet fanns kvar. Närradio producerades av borglig regering och nådde allt fler hushåll. Det är här satellitutvecklingen gjorde det allt svårare att hålla tillbaka den nationella mediepolitiken. Mångkanalsperioden 1987–2000 under denna perioden mötte public servicekanalerna en konkurrens från många aktörer och företag inom medieindustrin. Den kommersiella radion lanserades under mångkanalsperioden.

Den digitala perioden 2001 internet ändrade på hur public-servicekanalerna arbetade, särskilt hur de aktivt började samarbeta med de digitala medel som internet gav utrymme till. (Handenius et al. 2008)

3.2

Digitalisering och globalisering

Idag har 95 procent av svenskarna över 12 år tillgång till internet, 98 procent har tillgång till en mobiltelefon varav 85 procent har tillgång till en smartphone. Digitaliseringen och globaliseringen leder till att folk idag har större möjligheter än någonsin att välja när, var och hur de vill ta del av medieinnehåll och vad de vill titta eller lyssna på. I takt med att utbudet av information på olika plattformar blir allt större ökar också skillnaderna i medieanvändning och vilken information människor tar del av. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018) Globaliseringen har lett till att internet blivit en allt viktigare plattform för att förmedla och ta emot medieinnehåll. Musiktjänster som Spotify, Podcaster och Soundcloud används idag som ett komplement till radio snarare än en ersättning. Konsumtionen av poddradiotjänster har fått en betydligt större utsträckning med den ökade digitaliseringen och globaliseringen. Poddradio erbjuder större utbud, som kan möta folks medievanor genom att vara tillgängliga varsomhelst, närsomhelst, hursomhelst och handla om vad som helst. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018)

Den svenska mediemarknaden har fått en allt större konkurrens från stora internationella mediaföretag. Det innehåll som produceras av nationella aktörer är i konkurrens med det globala utbudet om publiken. (Parlamentariska public service-kommittén, 2018)

3.3

Web 2.0

2005 formade Tim O ´Reilly begreppet ”Web 2.0”. Detta begrepp togs fram för att förklara den utveckling som webben gått igenom som effekt av globaliseringen och digitaliseringen. Web 2.0 är nätverket där plattformar sträcker sig över alla anslutna enheter. O ‘Reilly (2005) beskriver Web 2.0 som applikationer som utnyttjar plattformens inre fördelar. Det är nu viktigt för företag att lyssna på sina användare för att kunna överleva den konsument konkurrerade webb som kommit. För att förtydliga handlar Web 2.0 om att leverera programvara som en kontinuerligt uppdaterad tjänst. Web 2.0 handlar om att skapa nätverkseffekter genom en ”arkitektur för deltagande”. (O ‘Reilly, 2005)

Web 2.0 är inte ett specifikt nätverk eller en specifik teknik utan en övergripande term för nästa våg av verksamhet och användning av Internet. En del av Web 2.0 är rörelsen av sociala nätverk, där användare har möjligheten att ansluta till andra med liknande intresse via en specifik webbplats och föra en diskussion, diskutera rekommendationer eller ta del av annan delning. Nu finns möjligheten för användarna att publicera innehåll de själva tagit fram så att andra kan ta del

av det. (O ‘Reilly, 2005) Web 2.0 är eran som beskrivs som en bättre webb där konsumenten har tagit en ny roll och fått en egen röst (Grinnell, 2009).

Jenkins (2008) menar på att det idag är viktigt att involvera kulturella deltagare då detta är vad det nyare medielandskapet och Web 2.0 handlar om. Deltagande och interaktivitet är centrala aspekter i detta fenomen. En involverad interaktivitet ger deltagarna en makt över hur produktionen kommer se ut. (Jenkins 2008) Jenkins (2008) nämner ordet ”prosumers” vilket tyder på att gränsen mellan producenter och konsumenter inte längre är långt ifrån varandra. En prosumer är både en konsument och en producent som i sin takt får en makt över företagen och deras produktion (Jenkins, 2008).

3.4

Mediekonvergens

Briggs och Burke (1990) har observerat att begreppet konvergens har sedan 1990-talet främst tillämpats för att beskriva den digitala integrationen av medier. Alm och Lowe (2001) förklarar begreppet som den styrande konstruktionen av multimedia eller ”polymedia” medan Dutton (1996) ger begreppet förklaring som en innovation och integrationen av mediers digitalisering. Konvergenskulturen handlar om när nya och gamla medier stöter ihop och mediebolag påverkar varandra men även där medieproducenternas och mediekonsumenternas makt på något sätt integrerar med varandra (Jenkins, 2008). Jenkins (2008) fortsätter att beskriva konvergensen som de teknologiska, industriella, kulturella och sociala förändringarna som sker i informationsspridningen. Konsumenten är med om en kulturell växling och uppmuntras att finna information i olika medier och sammanfoga innehållet. Dessa två aktörer interagerar med varandra men Jenkins (2008) menar på att detta inte får ses som jämlikhet mellan de två olika parterna. Vissa konsumenter har en större möjlighet att hävda sig i den spridande kulturen än vad andra har men mediebolagen sitter fortfarande på en större makt än vad konsumenten gör (Jenkins, 2008).

1983 publicerade Ithiel de Sola Pool sin bok Technologies of Freedom. Jenkins (2008) påpekar att detta är den bok som förmodligen var först med att behandla konvergensbegreppet som en förändrande kraft inom medieindustrin. Ny teknologi har möjliggjort spridning av innehåll genom olika kanaler när innehållet når mottagaren får innehållet anta många olika former (Jenkins, 2008). Jenkins (2008) menar på att mycket av de studier som gjorts inom den digitala revolutionen utgår från ett teknologiskt perspektiv. Pool förutsåg en långvarig period av obestämd övergång då mediesystemen både samarbetade och konkurrerade med varandra. “Konvergens innebär inte

en slutlig stabilitet eller enhet” - Pool menar på att det inte finns ett mål att nå inom konvergensen då den är i konstant utveckling. (Jenkins, 2008)

Den omväxlande konvergensen och förändringsprocesserna som pågår är alldeles för komplicerade för att förutse (Jenkins 2008). Jenkins (2008) fortsätter att förklara hur mediekonvergensen handlar om mer än endast en teknologisk utveckling. Konvergensen förändrar förhållandet mellan tekniken, branscher, marknader, genrer och konsumenter (Jenkins 2008). Medieindustrin arbetar efter att kunna styra konsumenternas sätt av informationsintag (nyheter och underhållning) vilket med den tekniska utvecklingen har förändrat riktlinjerna (Jenkins 2008).

Jenkins (2008) trycker på hur konvergens är en process och inte en ändpunkt. Ökningen av kanaler och tillgängligheten till kommunikationsteknologi gör att vi nu befinner oss i en tid där vi har tillgång till media närsomhelst, varsomhelst och hursomhelst (Jenkins, 2008). Med tillgång till smartphones och datorer har vi det allt lättare att ta del av och dela information (Jenkins 2006). Nicholas Negroponte är mest känd som grundare av MIT Media Lab vid Massachusetts Institute of Technology. Negroponte var forskaren som först började populärisera begreppet mediekonvergens 1979. (Appelgren, 2004) Fenomenet konvergens beskriver Golding och Murdock (2000) som en samverkan:

“For the first time, all forms of communication – text, statistical data, images both moving and fixed, music and speech, can now be encoded, stored and forwarded with the same fundamental digital vector of zeros and ones, the language of the computers. The result is that the boundaries for what up until today have been separate areas of communications are now dissolving. We are now entering the era of convergence. The potential is impressive and new combinations are becoming possible”.

Golding, P., Murdock, G., Curran, J. & Gurevitch, M. 2000

Denna definition av konvergens är en beskrivning av digitaliseringen, som tillsammans med Negropontes definition har en gemensam grund och utgångspunkt för att definiera konvergens. (Appelgren, E 2004)

Figur 1. (Baserad på Fidler, 1997)

Illustrationen ovan illustrerar Negropontes tre överlappande cirklar. Denna illustrerar förhållandet av mediebranschen som tillsammans konvergerar och skapar multimedia. (Fidler 1997)

Jenkins (2008) menar på att konvergensen uppstår inte bara utan den kommer med hur individen hanterar den sociala interaktionen och utifrån det skapar sina egna vägar. Det handlar om de delar som individen väljer att ta in av det enorma mediebruset och använder i vardagen. Tillsammans med andra så skapas diskussioner och rykten. En kollektiv process beskrivs även som en kollektiv intelligens vilket tyder på att ingen vet allt men alla vet något, och tillsammans kan allas kompetens slås samman. Inom konvergenskulturen kan detta ses som en alternativ makt i medielandskapet. (Jenkins, 2008)

Sammansmältning och konvergens används ofta som synonymer till varandra men dess innebörd är inte den samma. Konvergensbergreppet handlar snarare om en förening av de konvergerande enheterna vilket i sin tur tillsammans skapar en ny enhet medan ”sammansmältning” tyder på två olika enheter blir en och samma enhet. Den konvergens som samhället går igenom idag har en större påverkan på oss än tidigare, det är inget nytt fenomen utan den har alltid funnits. (Fidler, 1997)

Forskare menar på att konvergens är ett resultat av en förändring mot ett modernare mediesamhälle medan andra forskare ser konceptet som något som betecknar den processen som går mot en mer effektiv hantering av medias värdekedja. (Appelgren, 2004)

Fidler (1997) ger begreppet definitionen, olika tekniker och medieformer som går samman för att skapa ett nytt medium. Vidare beskriver han även konvergensen som två vägar som korsas med varandra vilket resulterar i en omvandling av varje konvergerande enhet. Korsningen skapar i sin tur nya enheter. Mediernas innehåll, form, produktion, användning och roll genomgår en förändringsprocess – ett mediemorfos. (Fidler, 1997)

3.4.1

Mediemorfos

Mediemorfos är ett samspel mellan konvergens, komplexitet och samevolution (Fidler, 1997). Fidler (1997) tog fram begreppet mediemorfos och beskriver det som en uppfattning av tempot och tidpunkten för den tekniska utvecklingen. De etablerade formerna av kommunikation måste förändras som svar på en framväxt av ett nytt medium och han menar på att det enda andra alternativet är mediets död. Enligt Fidler (1997) är mediemorfos uppbyggt av tre olika koncept, samevolution, konvergens och komplexitet. Mediekonvergensen agerar inte som en enskild aktör utan som ett par. Mediemorfosprocessen är den som transformerar och integrerar medierna med varandra för att sedan tillsammans skapa ett nytt medium. Ett exempel är radio och internet som tillsammans skapade det vi idag kallar webbradio. (Fidler 1997)

3.5

Radio och konvergens

Mediekonvergensen inom public service har förändrat sättet att producera. Hadenius, Weibull och Wadbring (2008) nämner hur den portabla transistorradions intåg under 1960-talet har varit grunden i att det individuella lyssnandet möjliggjorts. Cd-spelare och mp3-spelare har hjälpt radiomediets utveckling. (Handenius, Weibull och Wadbring, 2008)

Mp3-tekniken har gjort det möjligt för radion att erbjuda radiotjänster varsomhelst, närsomhelst och hursomhelst. Det är detta som är mediekonvergensen i radio. Mediekonvergens inom radiomediet är det vi idag kallar för poddradio/podcasting. Idag går det att lyssna på Sveriges Radio och andra radiotjänster i sin mp3-spelare, på webben samt mobiltelefonen. Förutom den stora förändringen av digitala/analoga system så är poddradioteknikens användningssätt i radiomediet något som förändrats. (Handenius, Weibull och Wadbring, 2008)

3.6

Mediakonvergensens deltagarkultur

I dagens moderna medielandskap har de gamla etablerade modellerna för att förstå mediepubliken förlorat sin aktualitet. Framgångsrika kreatörer med förståelse för vilka strategier och tekniska

aspekter som behövs kan skapa innehåll med bättre förutsättningar för spridning. Kreatörerna kan även påverka en hel publik. I en tid av digital delning så finns det en mängd tekniska och strategiska aspekter som förbättrar förutsättningarna för kreatörernas spridning och publikens deltagande. (Jenkins, Green och Ford, 2014)

Jenkins, Green och Ford (2014) har betat ner dessa till 5 förutsättningarna:

Tillgängligt varsomhelst och närsomhelst. Kreatörer, amatörer som professionella, måste frigöra sig från evenemang där publiken måste närvara för att kunna ta del av verket. Gör verket tillgängligt via olika kanaler.

Portabilitet är det andra som publiken önskar. Innehållet måste vara citerbart och hämtbara. Material som är svårhanterat väljs oftast bort av publiken så innehåll som gör det lätt för publiken att redigera samt plocka upp och publicera är något som eftersträvas.

För att kunna ge publiken en lätt återanvändningsbar mediatext så ska skapandet av innehåll kunna användas på många olika sätt. Publikanvändningen av innehållet varierar så att skapa innehåll som kan användas med olika anledningar är av vikt.

Att skapa innehåll som tilltalar många olika publiker ger en mer meningsfull och stridbar media. Ett mer öppet innehåll ger en bättre chans till att nå en större publik.

Stadig ström av material är ett måste, genom att skapa ett regelbundet flöde med innehåll kommer detta generera fler träffar. (Jenkins, Green och Ford, 2014)

Enligt Jenkins (2012) är mediekonvergens både företags- och konsumentdriven, den drivs lika mycket från toppen av företagen som från grunden av konsumenterna. Den är även en social och kulturell process som möjliggör interaktivitet, produktion och delning. Jenkins (2012) resonemang menar på att ett ömsesidigt beroende mellan olika kommunikationssystem eftersträvas. Som nämnt tidigare beskriver Jenkins (2012) konvergensen som något som representerar den kulturella utveckling som sker när konsumenterna uppmuntras till att söka ny information och skapa relation mellan olika medier. (Jenkins, 2012)

Shirky (2005) menar på att varje gång en ny konsument ansluter sig till medielandskapet så ansluter även en ny producent då alla använder sig av samma utrustning, smartphone och datorer, för att konsumera och producera innehåll. Konsumenten vill informera mediefolket om sin existens och om maktskiftet som kommer ske i takt med ett plattformsskifte. (Jenkins, Ford, Green, 2014)

Jenkins, et al. (2014) nämner att det sättet deltagare tänker när det kommer till att vidare dela medieinnehåll som att vidarebefordra ett mail eller dela ett inlägg på Facebook har förändrat medielandskapet. Varför en förändring har skett beror på att folket delar, redigerar och strukturerar om innehåll. Detta behöver inte beröra en enskild person utan detta sker i grupper såväl. För ett stort antal aktörer har detta varit en svår anpassning men det har inte stoppat utvecklingen av nya verktyg som ska tillåta nya varianter av media spridning. (Jenkins, et al., 2014)

Detta leder till vad som heter deltagarkultur. Deltagarkultur är en term som beskriver integrationen mellan mediekonsumenterna och medieproducenterna. Ett anmärkningsvärt exempel på deltagandekultur är via delningshemsidan YouTube. YouTube är ett företag som använder sina konsumenter som innehållsskapare. Detta har väckt ett stort intresse hos medieforskare som har insett att användare kan ge nya sätt att tänka i en medieproduktion och bredda den kreativa processen. Det som en gång var en stor skillnad mellan distributör och användare blir allt mindre då båda blir ”deltagare som interagerar med varandra”. (Loviglio, Hilmes, 2013)

Utöver produktionsprocessen finns det processer som fokuserar på det deltagande som anses vara mindre. Författarna Jenkins, Ford och Green (2014) menar på att många fokuserar på den skapandeprocessen i deltagarkulturer vilket resulterar i att andra typer av deltagande inte diskuteras, som de som deltar i utvärdering, uppskattande, kritik och spridning av medieinnehåll. (Jenkins, et al., 2014)

Spridbar media är ett begrepp som inte är menat att endast fokusera på informationsspridning utan det handlar även om varför media är så spridbar. Detta grundar sig i att det kulturella utövandet och den sociala logiken pekar på att möjliggöra nya populära plattformar och verktyg. Spridbar media är ett begrepp som även handlar om hur deltagarna tar sig till nya plattformar utan att lämna ett annat, de nya plattformarna ska verka som ett tillägg där deltagarna kan fortsätta sin form av deltagarkultur aktivt. (Jenkins, et al., 2014)

3.6.1

Engagemangspyramiden

Det val som görs påverkar vilken typ av publik som lockas, det handlar om val av plattform, innehåll och redigering, ska det vara riktat till en person eller en större grupp. Hela publiken kommer inte ta del av allt innehåll som publiceras då vissa är mer engagerade än andra. (Phillips, 2012)

Phillips (2012) nämner 80/20-regeln som är i regel inom affärer. Denna regel förklarar relationen mellan distributörer och konsumenter. Det går att se på 80/20-regeln på olika sätt, Phillips (2012) förklarar hur detta beror på hur den person som använder sig av regeln har lärt sig den. 80 procent av dina vinster kommer från 20 procent av dina kunder, 80 procent av ditt problem kommer från 20 procent av dina funktioner eller 20 procent av dina anställda gör 80 procent av arbetet. Inom detta ämne så handla 80/20-regeln om 20 procent av din publik är ansvarig för 80 procent av din aktivitet. (Phillips, 2012)

Figrur 2. Engagemangspyramiden (Baserad på: Andrea Phillips, 2012)

De siffror som går att få fram kommer variera beroende på det projekt som granskas. I princip handlar det alltid om att ett litet segment kommer av din publik. Med fokus på publiken/lyssnaren så brukar det delas upp i tre olika kategorier: 80 procent passiva lyssnare, 15 procent lojala lyssnare och 5 procent av lyssnarna är engagerade lyssnare. (Phillips, 2012)

Den passiva publiken kommer följa innehållet men kommer inte lägga någon ansträngning utöver medan de mest engagerade lyssnarna går in i forum för att diskutera innehållet, försöka lösa de lösa trådarna och ta sig dit evenemang hålls och så vidare. (Phillips, 2012)

Engagemangspyramiden visar på hur de mest engagerade lyssnarna visar de minsta siffrorna då de är den gruppen som inte består av så många aktiva deltagare. Så när en upplevelse som kräver ett stort publikinitiativ skapas är det tyvärr möjligt att den största delen av lyssnarna aldrig kommer ta det av det mesta av det innehållet. (Phillips, 2012)

3.7

Kommunikation

Den traditionella definitionen av kommunikation är processen där en person eller grupp sänder eller utväxlar information med en annan och att fokus ligger på informationsöverföring. Vidare är kommunikation inte enbart informationsöverföring utan också en process för att uttrycka känslor och idéer. Det finns andra aspekter som också spelar in i kommunikationen mellan människor, såsom attityder, associationer och icke-verbala signaler i form av kroppsspråk och röstanvändning, vilket i sin tur påverkar hur allt tolkas av dem som kommunicerar. (Jacobsen & Thorsvik, 2014)

Ett socialt utbyte ger människan relationer grundade i olika belöningar och vinster. Det är kommunikation som används för att kunna skapa relationsband människor emellan och detta görs med tron att individen kommer vinna något. (Dimbleby & Burton, 1997) Duck (1993) trycker på hur människan ”föredrar det bekanta framför det obekanta” vilket förklarar varför så många människor utnyttjar sina färdigheter för att söka och dra sig till andra människor med likheter. Den grundläggande sociala färdigheten handlar om människans förmåga att uttrycka sitt tycke för andra, kunna tolka andra människors situationer samt förstå känslor och tankar. Det verbala och icke-verbala beteendet är avgörande för en ständig utveckling i kommunikationen. (Dimbleby & Burton, 1997)

Med dagens digitala kommunikationsmöjligheter har även det som kallas ”Emojis” eller ”Emoticons” blivit allt större och mer utbrett. Det är grafiska ikoner som uttrycker känslor. Dessa ikoner ger de som kommunicerar möjlighet att snabba upp konversationer och minskar risken för svårigheter att uttrycka känslor, trots en avsaknad i de vanliga icke-verbala signalerna. ”Emojis” gör kommunikationsprocessen lättare, mer interaktiv och roligare. ”Emojis” är inte bara något som gör att kommunikation upplevs mer givande och underhållande utan är fördelaktigt då den bidrar till en förbättring i kommunikationens effektivitet. (Huang, Yen & Zhang, 2008)

4

Resultat

Nedan presenteras det resultat som framkommit från de 3 intervjuer som genomförts samt analysen av den arkivdata som samlats in i form av fyra inlägg från Creepypoddens forum på facebook.

4.1

Intervjuer

De intervjuer som genomförts för studien är en med Jack Werner som är grundare och programledare för CreepyPodden samt två intervjuer med två lyssnare som nedan refereras till som respondent 1 och respondent 2.

4.1.1

Jack Werner

Jack Werner (2020) är grundare och programledare för CreepyPodden. Han arbetar med att sätta ihop manus och har all lyssnarkontakt. 2014 kom Werner ut med sin första bok ”Creepypasta - spökhistorier från internet”. Den handlar om spökhistorier på internet. Han var med och diskuterade sin bok vid ett flertal tillfällen i olika program hos Sveriges Radio, bland annat ”Morgonpasset i P3”. Producenten för morgonpasset, Caroline Bratt Pouron var även ansvarig för att utveckla programformat, framför allt poddar. Pouron kände av ett intresse hos lyssnarna efter Werner hade gästat programmet och erbjöd Werner att skapa ett självständigt format. Intresset från lyssnarna märktes av tydligt då lyssnare började höra av sig med sina egna spökhistorier. Podden kom först ut med fem avsnitt under sommaren 2015, och sedan dess har podden blivit en av Sveriges största poddar. År 2020 ligger CreepyPodden på topp 10 listan av Sveriges mest lyssnade poddar (PoddToppen, 2020-03-27). Podcasten har ingen specifik målgrupp utan följer P3s riktlinjer för att nå en yngre målgrupp. Werner (2020) tyder på att en målgrupp inte är något som han riktigt förhållit sig till i andra aspekter än att välja bort vissa historier som inte passar den målgruppen. Men målgruppsmässigt så siktar Werner (2020) på lyssnare under 30 eller runt 30 men det är i praktiken väldigt blandat.

4.1.1.1

Anonymitet och bearbetning

Inom produktionen av podcasten finns det en intern kultur som tyder på att det som skickas in av lyssnare även börs signeras av den som skulle vilja få länkas till lyssnarhistorian. Det vill säga den lyssnare som bestämmer sig för att delta och får sin lyssnarhistoria inspelad måste också informera om det ska presenteras som en anonym lyssnar berättelse annars kommer den läsas upp

som den signerats i meddelandet. Det händer oftare än sällan att lyssnare skickar in material som inte har signerats då har produktionen som standard att kalla det en anonym lyssnarhistoria i produktionen. Werner (2020) förklarar att när lyssnare mailar podden brukar de signera, eller så nämner de inte namn eller att de vill bli kallade xyz. Det händer även ofta att folk mailar från adresser som exklusivt skapade för att kommunicera med Werner och podcasten. Då email-adresser som kan länkas till innehållet i deras historia. Werner (2020) menar på att det finns inofficiella och informella sätt att hantera namn men det är inget han specifikt frågar alla som skickar in historier. Någon speciell åtgärd eller riktlinjer har Creepypodden inte funderat över. (Werner, 2020)

Den bearbetning av materialet som når inläsning kan se ut på olika sätt. Vid vissa tillfällen så kan en historia levereras klar och genomarbetad medan vissa historier kräver en genomarbetning. Werner (2020) spenderar många timmars korrigering och bearbetning av texter vilket kan resultera i en stor skillnad av berättelsens ursprung. Om CreepyPodden får in en historia där Werner (2020) tycker att det finns något i upplägget eller i dramaturgin samt i temat så kan han sätta sig ner och göra korrigeringar i form av att sätta punkter och konjunktioner där de hör hemma.

För att kunna skicka avsnittet för produktion måste allt material gå igenom ett sållande av allt material som samlats in. Även om ett lyssnardeltagande ses som något positivt så finns det några negativa aspekter som allt material som måste bearbetas. Hur material väljs ut beror på vilket tema avsnittet ska följa. Som producent och programledare har Werner (2020) ett par olika ideér på hur podden ska låta. Det blir betydelsefullt i självaste sållandet av material. (Werner, 2020) Werner (2020) punktar upp några krav en lyssnarhistoria måste följa för att hamna för inspelning. Först måste historierna vara skriven i ”jag”-form, en historia måste kunna tolkas som sanningsenliga och autentiska och ”jaget” får inte avlida i historien (Werner, 2020). Om någon spelar in en lyssnarhistoria som slutar med att jaget dör undrar lyssnarna hur ”jag”-berättaren har kunnat berätta detta vidare (Werner, 2020).

Creepypodden spelar inte teater i podden utan de läser historier rakt upp och ner, då detta är det utsatta upplägget så kan det inte finnas massor av dialog i en lyssnarberättelse. Det kan inte heller vara för mycket action och dramatik. Lyssnarna ska dela med sig av en historia där det blir en och samma historia som blir mer tillbakalutad, samlad och mystisk. Uttalat mysterium snarare än rakt av action. (Werner, 2020)

Att sätta upp krav på sina lyssnares historier är något som behövs göras då alla inblandade parter jobbar mot samma mål. En podcast av kvalité. Lyssnarna är fundamentala för podcastens fortsättning och för att ha bra lyssnarsiffror. Tillsammans får lyssnarna och poddens arbetare ihop något som kommer gå för inspelning och publiceras. (Werner, 2020)

4.1.1.2

Lyssnardeltagandet

”Roligt är inte det första ordet jag tänker på utan jag skulle säga helt fundamentalt och grundläggande. Det började som en podd som berättade internetskräckhistorier men det har väldigt uppenbart utvecklats till en podd som svensk samtida skräckberättande och det beror helt på att lyssnare har skickat in sina historier i en sådan hög grad. Lyssnarkommunikationen har varit grunden till podden. Utan lyssnarberättelserna så hade inte podden gått runt.”

Jack Werner, 2020

Att arbeta med lyssnare nämner Jack Werner (2020) som den fundamentala grunden i podcastens överlevnad. Lyssnarnas deltagande har format hela produktionens sätt att producera avsnitt (Werner. 2020). Tillsammans med sina lyssnare har det skapats ett program med det utbudet som förväntas av dem som delar samma intresse.

4.1.1.3

Produktion

Produktionen är en tidskrävande process som består mestadels av läsning av lyssnares historier. Tyvärr kommer det mycket mail som inte är relevanta som blir en flaskhals i processen. CreepyPodden försöker alltid återkomma till dem lyssnare som skickar in sina historier vilket även det kräver tid.

Werner (2020) förklarar även de negativa aspekterna med att ha en nära relation till sina lyssnare. Det har hänt att lyssnare tolkat sin relation till produktionen och Jack starkare och närmare än vad den är vilket i sin tur komplicerat delaktigheten mellan lyssnarna och produktionen. Detta är en gemenskap hos många som jobbar inom offentligheten får gå igenom. (Werner. 2020)

4.1.2

Lyssnarintervjuer

Att lyssna på CreepyPodden har gett respondent 1 inspiration till att börja skriva för att någon dag skicka in en färdig berättelse. Hen har under en period följt CreepyPodden och blivit en medlem

i vad hen kallar för ”ett podd community”. Förutom CreepyPodden så är hen väldigt aktiv i forumet ”Poddfolket”, ett forum med syfte att diskutera Kvällspasset i P4. Genom att vara aktiv i forum med andra som har samma intresse så har en familjär känsla mellan medlemmarna skapats. Medlemmarna sitter i djupa diskussioner om avsnitt och djupdyker tillsammans i fenomen som berör poddens ämne. Respondent 1 berättar vidare att förutom reddit forumet ”CreepyPodden” så har CreepyPodden även skapat en Facebookgrupp vid namnet ”CreepyPodden - Eftersnack” där lyssnare, deltagare och producenterna kan tillsammans diskutera veckans avsnitt. Detta forum har skapats för att skapa en gemenskap mellan de olika deltagarna. Forum som ”CreepyPodden - Eftersnack” och liknande grupper har gett respondent 2 en större känsla av aktivt deltagande även om hen inte själv aktivt deltar med berättelser till podden utan deltar av informationsflödet som delas på forum länkade till podden. Även om respondent 2 inte är aktiv i diskussioner på forumen så deltar hen genom att läsa andras inlägg och kommentarer. Hen avslutar med att trycka på det som nämnts tidigare om hur hen dras till forum med aktiva medlemmar som delar samma intresse vilket i sin tur skapar en känsla av gemenskap.

Många av CreepyPoddens avsnitt har lösa trådar samt oavslutade historier som diskuteras flitigt mellan deltagarna och lyssnarna vilket i sin tur ger ett avslut på berättelsen. Detta görs som ett steg i processen för att ge lyssnarna chansen till att delta mer än att bara lyssna på en färdig produkt. Respondent 1 nämner också en negativ aspekt av ”CreepyPodden - Eftersnack” där hen är kluven i att gruppen är öppen för all sorts skräck istället för att endast fokusera på CreepyPoddens innehåll och författare. Som deltagare och aktiv lyssnare på podden hade hen önskat att forumet hade fokuserat på innehåll som endast berör CreepyPodden. Även om innehållet är delat förstår hen att de som dras till CreepyPodden har ett intresse för skräcken och att det är ett intressant ämne att diskutera med andra som också dragit sig till poddens forum. Respondent 2 nämner hur olika forum ger lyssnarna en chans att hitta andra lyssnare som har liknande om inte samma intressen. Dessa forumsgrupper ger de aktiva lyssnarna av poddarna en gemensam mittpunkt för diskussion och idéer. De grupper på internet som berör innehållet av poddarna i fråga skapar en känsla av delaktighet och gemenskap. Respondent 1 fortsätter med att nämna hur CreepyPodden har något speciellt i sitt innehåll och koncept som många andra skräckpoddar inte har, något som inte går att beskriva mer än ”ett community” hos lyssnarna, deltagarna och producenterna.

Det som intresserar respondent 2 som mest är hur det är lyssnare som gör CreepyPoddens podd så intressant. Efter att ett nytt poddavsnitt publicerats så publiceras det även ett inlägg i Facebook forumet som ger lyssnarna chans att reflektera. Det är detta, enligt respondent 2, som ger lyssnarna en stor plats att delta med idéer och tankar.

Processen i att delta med material i CreepyPodden är inte så komplicerad utan vem som helst skickar in sitt material via mail eller annat forum som CreepyPodden har tillgång till berättar respondent 1. Efter det så hoppas den som skickat in sin historia att den får tillbaka ett meddelande om att historien blivit utvald till att medverka i nästkommande avsnitt. Respondent 1 avslutar med att berätta hur CreepyPodden har gett hen utrymme till att börja skriva och har som mål att skicka in en av sina egna berättelser för att kunna delta i ett avsnitt.

4.2

Arkivdata från ”Creepypodden – Eftersnack”

För denna studie har det genomförts en analys av 4 olika facebook-trådar i forumet ”Creepypodden - Eftersnack” för att få en insyn i hur gemenskapen ser ut medlemmar sinsemellan och mellan medlemmar och administratörer. Två stycken trådar är startade av administratörer och två av trådarna är startade av medlemmar. Gruppen har totalt 7729 medlemmar, 4 administratörer varav en är Jack Werner, poddens skapare och programledare. Efter varje avsnitt så lägger administratörerna för gruppen upp ett inlägg som de kallar ”Den stora tråden för avsnitt x”. Detta är den enda tråden där avsnittet får diskuteras tills det gått 24 timmar efter släppet av avsnittet.

Den 6 juli 2020 delade en av administratörerna den ”stora tråden” för avsnitt 142 där medlemmar i forumet kan ställa sina frågor och diskutera avsnittet med varandra. Till detta inlägg finns det 48 kommentarer och 23 reaktioner från medlemmarna i forumet, 37 kommentarer är från olika medlemmar medan de resterande 11 kommentarerna är medlemmar som återkommer under samma inlägg. Kommentarsfältet är fullt av medlemmar och lyssnare som uttrycker sitt beröm för avsnittet och för de personer som läst upp berättelserna i podcastens avsnitt. Kommentarsfältens trådar mellan medlemmarna visar på god stämning med samtalsämnen som handlar om uppskattning, informationssökning samt diskussioner om reliabiliteten av podcastens innehåll. I en av kommentarerna så ifrågasätter en medlem och lyssnare av avsnittet innehållet vilket besvarades snabbt av programledaren Jack Werner. Diskussionen mellan programledaren och medlemmen var kort och båda visade respekt för varandra under diskussionens gång. Här går det även att se att medlemmar uttrycker sig via olika reaktioner som är utsatta som standard på Facebook. Dessa reaktioner är i form av emojis likt en tumme upp, en skrattande gubbe, ett hjärta, en tumme ner, en ledsen gubbe och en arg gubbe. Dessa emojis används flitigt hos medlemmarna för att reagera på andras kommentarer. De flesta reaktionerna på detta inlägget är en tumme upp vilket har använts 87 gånger.

Bild 1. Inlägg publicerad i ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 1 är publicerad av en administratör och är diskutionstråden för avsnitt 142. Detta är där alla medlemmar i Facebook forumet ”Creepypodden – Eftersnack” kan diskutera avsnittets innehåll under de första 24 timmarna.

Bild 2. Kommenrarsfält ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 2 är kommentarsfältet som tillhör inlägget från bild 1. Kommentarsfältet visar på en diskussion mellan Creepypoddens skapare och programledare Jack Werner och en medlem i forumet. Detta visar på att det finns möjlighet med kommunikation mellan skapare och lyssnare. Kritiken som lyfts förmedlas på ett konstruktivt sätt vilket blir besvarat sakligt och lyssnaren

Den 31 augusti 2020 skapade en av administratörerna ett inlägg för avsnitt 146. Till just detta inlägget finns det 119 kommentar och 20 reaktioner. 63 av kommentarerna är från olika medlemmar medan 56 av de resterande kommentarerna är från återkommande medlemmar. Nere i kommentarsfältet går det att se att medlemmar har reagerat på kommentarerna i inlägget med totalt 92 emojis. 84 tumme upp, 2 ledsna gubbar, 1 skrattande gubbe och 5 hjärtan. Här diskuteras avsnittet mellan både glada och besvikna medlemmar och lyssnare. Avsnitt 146 hade en berättelse som ett större antal medlemmar och lyssnare tyckte var tungt att ta del av. Detta diskuteras fram och tillbaka mellan medlemmarna i gruppen, både de som inte tyckte och de som tyckte avsnittet var tungt bidrog i diskussionen. Även om åsikterna var olika hölls det en god ton mot varandra där alla fick tillfälle att dela med sig av sin tolkning. Det finns ett flertal kommentarer som tackar andra medlemmar för deras varningar inför avsnittet. I kommentarsfältet går det att ta del av bilder som kan kopplas till självaste avsnittet. I detta inlägg så finns det många som har reagerat på kommentarer med emojis och dessa reaktioner är blandade, allt ifrån tumme upp till chockerade miner. Det finns kommentarer med flera underkommentarer där det förs en diskussion mellan ett fåtal involverade medlemmar i forumet. I kommentarsfältet går det att se att medlemmar tackar programledaren Jack Werner och uppläsaren av podden. Dessa kommentarer har inte besvarats av någon administratör, programledare eller uppläsare utan dessa kommentarer har endast kommenterats av andra medlemmar och lyssnare som håller med om berömmen.

Bild 3. Inlägg publicerad i ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 1 är publicerad av en administratör och är diskutionstråden för avsnitt 146. Detta är där alla medlemmar i Facebook forumet ”Creepypodden – Eftersnack” kan diskutera avsnittets innehåll under de första 24 timmarna.

Bild 4–5. Kommenrarsfält ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 4 och 5 är tagna från kommentarsfältet från inlägget i bild 3. Här går det att se hur medlemmar i forumet för diskussioner om poddavsnittets innehåll. Medlemmarna emellan diskuterar hur avsnittet innehöll en historia som orsakat obehag hos vissa. Denna historian diskuteras mellan medlemmar i forumet som både uppskattade historian och de medlemmar som uppfattade historian som obehaglig. Åsikterna är olika men ändå resprekterade. I Bild 4 sker det en diskussion mellan medlemmar som diskuterar historians obehagliga innehåll och det uppskattas och tolkas som en varning för att skippa den historien. Bild 5 kommenterar en medlem som lyssnat på historian med förståelse för obehaget som uppkommit men menar på att historian förtfarande är bra. Medlemmarna tackar varnadra för varningar och använder sig av emojis för att stärka sitt meddelande.

”Creepypodden - Eftersnack” är inte endast ett forum för administratörernas inlägg och informationsspridning utan detta är även ett forum som medlemmar och lyssnare kan få utrymme att dela inlägg, starta diskussioner och ta del av andras inlägg.

Den 26 augusti 2020 har en medlem i forumet delat ett inlägg där hen beskriver en upplevelse som har orsakat obehag. Inlägget refererar även till ett avsnitt av Creepypodden för att ge mer kontext för sin upplevelse så att de medlemmar som läser kan bilda sig en större förståelse. Medlemmen avslutar inlägget med att säga att hen ska uppdatera under dagen i form av ett fotografi på objektet som nämns som det obehagliga. Till inlägget finns det 44 kommentarer och 182 reaktioner. Här har 29 olika medlemmar lämnat kommentarer under inlägget medan 15 är från återkommande medlemmar. Den som har skapat inlägget har varit väldigt flitig i att besvara kommentarerna som lämnats på hens inlägg. I kommentarsfältet så har medlemmarna reagerat på varandras kommentarer med 27 stycken tummen upp, 11 skrattande gubbar och 1 hjärta. Medlemmar i forumet kommenterade att de kommer följa inlägget tills bilden levererats så de kan ta del av den. När bilden väl levererats i kommentarsfältet så kommenterar andra medlemmar om hur de förstår det obehag som uppkommit hos skaparen av inlägget. Det finns många emoji-reaktioner på inlägget i form av chockade miner. Andra medlemmar som valt att kommentera inlägget visar sitt stöd genom att be skaparen att ta hand om sig själv och vara extra uppmärksam framöver.

Bild 6. Inlägg ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 6 är ett inlägg från en medlem i forumet. Inlägget handlar om en upplevelse som går att koppla tillbaka till ett avsnitt som Creepypodden publicerat. Inlägget avslutas med att förklara hur medlemmen kommer hålla de som är intresserade uppdaterade med bilder under dagen.

Bild 7–8. Kommenrarsfält ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 7 och 8 är ifrån kommentarsfältet som tillhör inlägget i bild 6. I bild 7 går det att se hur medlemmar kommenterar inlägget om hur de kommer följa inlägget under dagen. På bild 8 har författaren av inlägget bifogat en bild som utlovat och den besvaras med ett par kommentarer som uttrycker obehag. Bilden har fått 9 stycken reaktioner, allt ifrån chockade emoji gubbar, tumme upp och hjärtan. Engagemanget från medlemmarna är stort och de följer händelseförloppet med spänning.

Den 28 augusti 2020 delar en medlem i gruppen ett fotografi som hen funnit i sin mammas gamla fotoalbum. Till fotografiet har medlemmen även skrivit en kortfattad text som förklarar var bilden kommer ifrån och varför hen tycker att fotot ska ha delats med alla medlemmar i forumet. Under inlägget finns det 53 kommentarer från andra medlemmar. Utöver de 53 kommentarerna så finns det 147 medlemmar som har reagerat på inlägget. 30 av de kommentarerna som finns under inlägget är ifrån olika personer medan de 23 andra kommentarerna är från återkommande

medlemmar som har hamnat i diskussioner under olika kommentarstrådar. 95 medlemmar har reagerat med en tumme upp på olika kommentarer medan 31 medlemmar har reagerat med skrattande gubbar. I den långa tråden så diskuteras fotografiet djupgående med en god ton från alla involverade. Medlemmar svarar på varandras kommentarer för att försöka besvara frågor som uppkommit under diskussionerna om fotografiets bakgrund. Förutom kommentarer så reagerar även medlemmar på kommentarerna i form av olika emojis. Här går det att se att en majoritet av reaktionerna är tummar upp samt glada miner. En kommentar har sex stycken underkommentarer där medlemmar diskuterar tillsammans om fotografiet kanske skulle kunna vara ett viktorianskt likfoto. Tillsammans har de sökt upp information som de sedan diskuterar med skaparen av inlägget. Ett stort intresse har växt hos medlemmarna som tillsammans vill komma fram till en förklaring till varför fotografiet ser ut som det gör samt ger en känsla av obehag.

Bild 9. Inlägg ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 9 är ett inlägg skapat från en medlem i forumet. Inlägget innehåller ett fotografi med en tillhörande kort beskrivande text. I texten skriver medlemmen att fotografiet har publicerats i forumet med tron om att det finns fler medlemmar som skulle kunna uppskatta fotografiet.

Bild 10. Kommenrarsfält ”Creepypodden – Eftersnack” (Hämtad från Facebook, 2020)

Bild 10 är en bild tagen ifrån kommentarsfältet från inlägget i bild 9. Här diskuteras fotografiet under en kommentar som en medlem i forumet har kommenterat. Medlemmens kommentar handlar om hur fotografiet kan vara på en död person då det förr i tiden var vanligt att människor som gått bort blivit fotograferade. På kommentaren som medlemmen lagt under medlemmen har 29 personer reagerat med emojis. Författaren av inlägget har även kommenterat kommentaren. Här har medlemmar tillsamans sökt fram information för att försöka hjälpa till med att besvara fotografiets ursprung.