“När språket inte finns, då kan det bli
krock i leken, vi är en trygg punkt i det
hela”
En kvalitativ studie om förskollärares deltagande i lek
med nyanlända barn i förskolan
KURS: Examensarbete för förskollärare, 15 HP PROGRAM: Förskollärarprogrammet
FÖRFATTARE: Mirjeta Kadri, Natalie Wambui Njoka HANDLEDARE: Sara Hvit Lindstrand
EXAMINATOR: Ann Ludvigsson TERMIN: VT20
JÖNKÖPING UNIVERSITY
School of Education and Communication
Kurs: Examensarbete 15hp
Program: Förskollärarprogrammet Termin: VT20
SAMMANFATTNING
Mirjeta Kadri & Natalie Wambui Njoka
“När språket inte finns, då kan det bli krock i leken, vi är en trygg punkt i det hela.”- en kvalitativ studie om förskollärares deltagande i lek med nyanlända barn. “When language doesn’t exist, it can cause a collision in playing, but we are at safe point in the whole situation”- a qualitative study about preschool- teachers'
participation in play with newly arrived refugee children. Antal sidor:29
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares deltagande i lek med nyanlända barn. För att uppnå studiens syfte har följande frågeställningar besvarats: Hur beskriver förskollärare sitt deltagande i lek med nyanlända barn? Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder för att nyanlända barn ska bli delaktiga i leken? Studien är kvalitativ och intervjuer har genomförts med sex legitimerade förskollärare med erfarenhet av arbete med nyanlända barn.
Resultatet visar att förskollärarna beskriver sitt deltagande i nyanlända barns lek utifrån olika roller som till exempel lekdeltagare, stöttande, inspiratör och observatör. Förskollärarna använder sig av olika strategier för att göra nyanlända barn delaktiga i leken. Några strategier är att kartlägga barns tidigare erfarenheter och intresse, att bilda smågrupper med barn som talar samma språk och har samma lekintresse, och att utgå ifrån barns modersmål med hjälp av digitala verktyg.
Sökord: Förskollärare, deltagande, lek, nyanlända barn, förskola
Postadress Gatuadress Telefon Fax
Högskolan för lärande Gjuterigatan 5 036-10 10 00 036-16 25 85 och kommunikation
Box1026
Innehåll
1 Inledning ... 1
2 Bakgrund ... 2
2.2 Styrdokumentens formuleringar om lekens olika betydelser ... 3
2.4 Lek och socialt samspel i förskolan ... 5
2.5 Förskollärares deltagande roll i lek med nyanlända barn ... 5
2.6 Teoretiskt perspektiv ... 8
2.7 Mediering och artefakter ... 8
3 Syfte och Frågeställningar ... 10
3.1 Syfte ... 10
3.2 Frågeställningar ... 10
4 Metod ... 11
4.1 Val av metod ... 11
4.3 Genomförande ... 12
4.4 Databearbetning och analysmetod ... 13
4.5 Tillförlitlighet ... 14
5 Resultat ... 17
5.1.1 Lekdeltagare ... 17 5.1.3 Stöttande roll... 19 5.1.4 Observatör ... 196 Diskussion ... 23
6.3 Metoddiskussion ... 25 6.4 Vidare forskning ... 267 Referenslista ... 27
Bilaga 1 Intervjuguide Bilaga 2 Missivbrev1 Inledning
Dagens samhälle har förändrats under de senaste åren på grund av en ökad immigration och internationalisering. Även förskolan som en del av samhället har påverkats av dessa förändringar och detta har lett till att förskolan har blivit en mötesplats för barn med olika kulturer och bakgrunder (Lunneblad, 2018). En sådan förändring har ställt ökade krav även på hur förskollärare ska organisera sitt arbete för att ta emot nyanlända barn i förskolan som är första kontakten med det svenska samhället (Lunneblad, 2013). Enligt Håland Anveden (2018) kan förskolan bli en plats där positiva minnen från barndomen skapas eller en plats som kan förmedla en känsla av utanförskap för vissa barn.
Utifrån tidigare erfarenheter under verksamhetsförlagd utbildning har vi upplevt svårigheter angående arbetet med nyanlända barns delaktighet i leken och deras samspel med andra barn och vuxna. Skolverket (2018) beskriver leken som grunden för barns utveckling, lärande och välbefinnande. Vidare står det i läroplanen att barnen lär sig genom lek och socialt samspel och därför ska förskollärare skapa möjligheter till samspel mellan barn och vuxna. Även Håland Anveden (2018) beskriver leken som barnets arbete och dess betydelse för barnens utveckling och lärande. Hon menar att nyanlända barn kan bära med sig svåra upplevelser som gör att de har förlorat sin lekförmåga. Barnen kan ha glömt hur leken går till och förskollärares roll i att stödja leken blir därför särskilt viktig. Vikten av att förskolepersonalen följer upp barnens lek och leder den på ett lämpligt sätt antingen utanför leken eller genom deltagande i den, är något som lyfts fram i förskolans läroplan (Skolverket, 2018). I studien är vi därför intresserade av att ta reda på hur förskollärare ser på sitt deltagande i lek med nyanlända barn för att göra dem delaktiga i den.
Enligt Ljunggren (2018) har ett behov av vidare forskning om nyanlända barn identifierats, nämligen ett behov av att utveckla nya arbetssätt och strategier som kan stötta nyanlända barn i deras lek. Ljunggren (2018) talar om betydelsen av förskollärares roll att stötta och utmana barnen i deras lek. Vidare poängteras i studien vikten av att vara med i barnens lek för att kunna ge dem möjlighet att komma igång med egna lekinitiativ. Utifrån ovanstående litteratur och styrdokument finner vi det därför pedagogisk viktigt och relevant att bidra med kunskap kring förskollärares deltagande i lek med nyanlända barn i förskolan.
2 Bakgrund
I detta kapitel kommer studien presenteras utifrån följande rubriker: Definition av begreppet nyanländ och nyanlända barns möte med förskolan, styrdokumentens formuleringar om lekens olika betydelser, lekens betydelse för barns språk- och identitetsutveckling, lek och socialt samspel i förskolan och förskollärares deltagande roll i lek med nyanlända barn. Kapitlet avslutas med teoretiskt perspektiv.
2.1 Definition av begreppet nyanländ och nyanlända barns möte med förskolan
I skollagen (SFS 2010:800) är nyanländ elev definierad som barn från 1–18 år som tidigare varit bosatt i ett annat land och numera är folkbokförd och bosatt i Sverige samt har påbörjat utbildning i landet. Efter att barnen har gått i skolan fyra år i Sverige är barnen inte nyanlända längre enligt skollagen. I studien har vi använt oss av skollagens definition gällande nyanlända barn i förskolan. I skollagen (SFS 2010:800) står det att barn som är bosatta i Sverige ska erbjudas utbildning i förskolan från den höstterminen de fyller tre år i minst 525 timmar om året.
Förskolan är det första steget i utbildningssystemet och det första mötet med det svenska samhället för nyanlända barn (Engdahl & Ärlemalm-Hagsér, 2015; Lunneblad, 2018). Förskolans läroplan Skolverket (2018) betonar att förskolan ska lägga grunden till ett livslångt lärande och erbjuda barnen en trygg omsorg. Den ska präglas av omsorg om individen och ge möjligheter för barn att utveckla förmågan till empati samt öka deras förståelse för olikheter (Samuelsson & Sheridan, 1999). Nyanlända barn upplever utmaningar när de kommer in i ett nytt land vilket innebär att de möter en okänd kultur, nytt språk och nytt skolsystem (Hurley et al, 2013).
Ljunggren (2018) belyser att introduktion till förskola har en stor betydelse för nyanlända barn dock visar studien att det behövs en genomtänkt organisation och arbetssätt. Ljunggren (2018) och Håland Anveden (2018) förklarar att barns kunskaper, tidigare erfarenheter och intresse synliggörs genom kartläggning och det är särskild viktigt för nyanlända barns utbildning i förskolan. Dessutom att bygga upp ett förtroende mellan förskolan och hemmen är av stor vikt för nyanlända barn eftersom förskolan erbjuder trygghet och nya möjligheter för dem (Ljunggren, 2018).
2.2 Styrdokumentens formuleringar om lekens olika betydelser
I förskolans läroplan Skolverket (2018) läggs stor vikt vid lekens betydelse för barn i förskolan. Lek är grunden för utveckling, lärande och välbefinnande för barn och därför ska lek ha en central plats i förskolans utbildning. Vidare står det i läroplanen att lek möjliggör för barnen att utveckla fantasin och inlevelseförmågan samt imitera och bearbeta intryck. Samtidigt betonas i läroplanen betydelsen av vuxnas roll att stötta och främja barns lek genom en aktiv närvaro. Leken lyfts fram även i artikel 31 i FN:s barnkonvention om barns rättigheter där betonas barns rätt till vila, fritid och lek (Unicef, 1989).
Samspelet mellan barnen och mellan vuxna och barn är viktigt för barns utveckling och lärande eftersom barn lär sig genom lek, socialt samspel, iakttagelse, samtal och reflektion (Skolverket, 2018).
Förskolans läroplan (Skolverket, 2018) beskriver ett förhållningssätt som uppmuntrar till lek för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. Närvarande förskollärare i förskolan ska skapa möjligheter och miljöer som främjar barns lek.Ytterligare nämns det i läroplanen att barnen ska ges förutsättningar både för lek som de själva tar initiativ till och som någon i arbetslaget introducerar. I läroplanen står det även att förskollärare ansvarar för att varje barn får goda förutsättningar att utvecklas, leka och lära och samtidigt utmanas och stimuleras i sin sociala, emotionella och kognitiva utveckling.Vidare beskrivs det i läroplanen att språk, lärande och identitet hänger samman och därför ska förskolan ge barn med annat modersmål än svenska förutsättningar att utveckla det svenska språket och sitt modersmål.
2.3 Lekens betydelse för barns språk- och identitetsutveckling
Welén (2003) och Knutsdotter Olofsson (2014) beskriver lek som en språkutvecklande aktivitet för barn. Fortsättningsvis förklarar Knutsdotter Olofsson (2014) att i rollek talar barn med mer varierat språk och utvecklat ordförråd särskilt i vuxnas närvaro. Hon beskriver att barn utvecklar sitt språk när de pratar med varandra om det som pågår under leken och problem som framkommer i den. Vidare tydliggör författaren att i låtsaslek lär barnen sig nya begrepp, exempelvis när barnen låtsas att en sten är ett bröd. Enligt författaren är låtsaslek en handling där barn utvecklar god berättarförmåga och lek-språkets koder för att ses av andra som duktiga lekare. Hon hävdar att leken har mycket gemensamt med talspråket och både lek och talspråk utvecklas hos barnen samtidigt.
Skaremyr (2014) har studerat språkliga händelser i förskolan där förklarar hon att nyanlända barns sociala och kommunikativa förmågor kommer till utryck och utvecklas när de samspelar med andra barn och använder sitt kommunikativa redskap. Fortsättningsvis menar författaren att nyanlända barn anpassar sig till den nya språkliga och kulturella kontexten i förskolan. De använder sig av olika kommunikativa redskap för att delta i olika aktiviteter och att vara med i leken. I lekaktiviteter får nyanlända barn stöttning i språkutveckling av andra barn med mer kunskap i språket (Skaremyr, 2014). Även Tang och Adams (2010) belyser att genom lek får nyanlända barn positiva inlärningsupplevelser i förskolan och möjligheter att uttrycka sig och utveckla sitt språk. Författarna beskriver även hur leken hjälpte två nyanlända barn i förskolan att utveckla självförtroende i kommunikation med andra barn samt att utrycka sig. Vidare poängterar de att i lek interagerar nyanlända barn med andra barn och lär sig nya begrepp och färdigheter som de kan använda för att förhandla under leken, uttrycka sig och att lyssna på andra. De menar att med ökad tonvikt på kognition och lärande ska förskollärare vara förespråkare för alla barn och särskilt nyanlända barn för att ge dem möjlighet till leken. Skaremyr (2014) fortsätter och förklarar att lek stärker nyanlända barns självförtroende i språk och kommunikativa färdigheter.
I sitt resultat kommer Kabysh-Rybalka (2018) fram till att genom lek uppfattar barn mångfald i barngruppen, uppskattar den och får möjligheten att bygga relationer med varandra. Vidare förklarar författaren att leken hjälper nyanlända barn att utveckla även sin identitet. Dock påpekar författaren att även de yngsta barnen har sin egen unika identitet och personlighet, med eget intresse och synpunkter. Hon anser att barns identitet utvecklas genom interaktion med pedagoger, kamrater och även föräldrar. Detta sker i samspel med andra i olika aktiviteter exempelvis lek. Även Eidevald och Engdahl (2018) skriver att lek främjar barns självkänsla på ett positivt sätt. Fortsättningsvis hävdar Bruce (2010) att i leken får barnen bekräftelse från vuxna och lekkamrater och detta är oerhört viktigt för utveckling av god självkänsla hos barnen. Tang och Adams (2010) ger exempel på hur leken hjälpte ett nyanlänt barn att komma in i barngruppen. I början var barnet väldigt blyg och tveksam till att delta i gruppaktiviteter och lekte därför ensam. De beskriver att när barnet så småningom började leka med andra barn hittade hen sin plats i gruppen och blev bekväm i den lärande miljön.
2.4 Lek och socialt samspel i förskolan
Björk- Willén (2006) har studerat i sin avhandling barns sociala samspel och deltagande i en flerspråkig förskola. Författaren har undersökt barns språkanvändning både i fri lek och lärarledda planerade aktiviteter. I studien har hon fokuserat även på hur multimodala resurser använts av barnet för att kunna komma in i olika lekmiljöer. Med multimodala resurser menar författaren olika kommunikativa förmågor såsom verbalt språk, kroppsspråk, gester och material. Resultatet visar att barn på ett medvetet sätt använder sitt språk för att kunna kommunicera i olika sammanhang i förskolan. Det skapar förutsättningar för barn att bygga relationer och samspela med andra barn och pedagoger. Skaremyr (2014) belyser att nyanlända barns sociala och kommunikativa förmågor utvecklas när de interagerar med andra barn. Vidare förklarar författaren att leken främjar interaktion bland barnen eftersom de har möjligheten att kommunicera med vuxna och andra barn genom gester och material. Liknande tankar har även Tang och Adams (2010) där de poängterar att leken ger nyanlända barn möjligheten att passa in i barngruppen, få kamrater och behålla dem samt utveckla deras självförtroende.
Skaremyr (2014) lyfter fram att förskolans struktur, material, rutiner och kamratrelationer är av stor betydelse för nyanlända barns deltagande och lärande i förskoleverksamheten. I sin studie visar författaren att nyanlända barn läser av, studerar och imiterar andra barn i samspelet för att kunna vara med i olika händelser.
2.5 Förskollärares deltagande roll i lek med nyanlända barn
Welén (2003) beskriver att i barns lek ska det finnas en närvarande vuxen som inspiratör och deltagare som föreslår idéer och material för att utveckla den befintliga leken. Författaren skriver även att Aristoteles menade att barn ska uppmuntras av vuxna att leka. Liknande tankar har Lindqvist (1996) i sin forskning om barns lek och vuxnas deltagande i den. Hon menar att vuxna blir intressanta personer för barnen när de leker, de bidrar till lek genom att tillföra nya kulturella erfarenheter.
Samuelsson och Sheridan (2016) menar att förskollärarna är förebilder när de deltar i barns lek, till exempel på hur man tar sig in eller ut ur olika lektillfällen. Författarna förklarar att förskollärares deltagande roll i leken kan med fördel stödja och utveckla barns förmågor som krävs för att leken ska fungera. Vidare förklarar de att förskollärares roll är att skapa förutsättningar för att alla barn ska bli delaktiga i leken. En del barn är lekkompetenta vilket innebär att de kan leka när som helst och sätta igång en lek eller ta sig in i en
pågående leksituation. Forskning visar även att en del barn får sällan vara med i leken, därför behöver förskollärare stötta barn både för att komma in i leken samt lära dem att leka med andra barn (Samuelsson & Sheridan, 2016). Författarna förklarar vidare att förskollärares roll är att den mångkulturella förskolan återspeglas både i miljön och i det pedagogiska arbetet. De menar att barnens kultur ska bli synligt i förskolans miljö. Det innebär enligt dem att barnens olika kulturer och länder ska synliggöras för barnen. Eidevald och Engdahl (2018) beskriver leken som barnets favoritsysselsättning och intressant för ämnet pedagogik. Dock förklarar författarna att det finns olika synsätt gällande vuxnas roll i barnens fria lek. Vidare skriver författarna att förskollärare har ansvaret för utbildning i förskolan och leken ingår i den. Ytterligare menar de att det finns ett behov att diskutera vuxnas roll i leken. Wood (2014) beskriver i en studie om lek i relation till undervisning att leken utvecklas i tre olika inriktningar, barninitierad lek, vuxens stödd lek och policystyrd/ målstyrd lärande lek. I den barninitierade lek som traditionellt kallas fri lek kan förskollärares roll bli att förebygga och stötta barnen att hantera lekkonflikter samt utmana dem med hjälp av nytt material eller faktakunskaper om hur olika fenomen fungerar (Eidevald & Engdahl, 2018). Vidare menar de att i en vuxenstödd lek kan de vuxna samtidigt integrera lek och lärande genom exempelvis att sätta i gång att renovera eller ändra på innemiljön. Wood (2014) förklarar att den policystyrda lärandelek som växer internationellt handlar om en planerad och styrd lek mot vissa mål i läroplanen. Frågan är om barninitierad lek och vuxenstödd lek trängs undan och får för lite utrymme och status (Eidevald & Engdahl, 2018).
Weldemariam (2014) menar att vuxna kan vara närvarande i barns lek för att stötta och ge svar på deras frågor. Vidare förklarar författaren att vuxna kan vara passiva i leken och ibland berika och inspirera barnens lek med sina idéer. Nilsson et al, (2018) skriver att det finns ett behov att problematisera och förstå lekens betydelse och roll samt pedagogers förhållningssätt och roll i barns lek. Författarna redogör för ett lekvärldsprojekt där barn och pedagoger skapar och leker tillsammans utifrån till exempel en saga eller en bok. Nilsson et al. (2018) menar att leken blir en gemensam upplevelse där förskollärare lär sig nya strategier för att kunna stötta barn som har svårigheter att komma in i leken.
Olofsson Knutsdotter (2014) hävdar att lek inte uppstår av sig självt, det behövs någon uppmuntran och näring. Då har förskollärare ett ansvar för barns lekar, hur barn leker och vad de leker. Vidare förklarar författaren att barn lär sig lekar av de vuxna och de vuxna
lär sig barnens lekar och småningom skapar de ett utrymme för fantasi och lek. Vidare förklarar hon att i vuxnas näravande talar barn mer varierat och med ett större ordförråd. Håland Anveden (2018) påpekar att vuxna kan vara med i barnens fria lek och leka tillsammans med dem eftersom de vuxna kan stötta nyanlända barn att utvidga begreppsvärlden och få en förståelse för att kommunicera exempelvis om rollekarna. Lindqvist (1996) beskriver att när vuxna är delaktiga i lekens olika roller bjuder de in barnen i den lekvärld som de själva representerar. Författaren hävdar att de vuxna har en medierande roll mellan den fiktiva världen och barnen vilket innebär enligt författaren att det etableras en dialog och ett samspel mellan dem. Det innebär enligt författaren att dialogen berör kommunikationen och det sociala samspelet å ena sidan och språkets roll att skapa mening å andra sidan.
Tsai (2015) har studerat förskollärares delaktighet i barns lek där lyfter författaren fram förskollärares val att delta i barnens lek. Författaren tar även upp frågan om hur förskollärare motiverar sitt deltagande i barnens lek och vilka strategier som används av dem i leken. Studiens resultat visar att förskollärare är i största del närvarande och stöttar barns lek genom att introducera nya leksituationer och tillföra något lekmaterial. Resultatet visar även att barnen bjuder in förskollärarna att få vara med i deras lek i fall de behöver stöd. Tsai (2015) anser vidare att förskollärare stöttar barnen i sin lek genom att tala om för dem att samarbeta och hantera konflikter med sina kompisar. Något annat som framkommer i studien är att förskollärare bör vara mottagliga och öppna för barnens fria lek och samtidigt avläsa pågående lek för att stötta och vägleda barnen om det behövs. Ljunggren (2018) har undersökt om hur förskolan kan utveckla arbetet med mottagandet av nyanlända barn och deras familjer. Hennes forskning har utgått från aktionsforskning och forskningscirkel har använts som metod. I studien framkommer bland annat ett tema som författaren kallar för organisation för trygghet och delaktighet där diskuteras betydelsen av ett gott bemötande och trygghet till nyanlända barn och vikten av förskollärares roll att stötta barnen i deras lek. Dessutom poängteras i studien förskollärares roll att vara med och utmana barnen i olika leksituationer samt utgå från barns tidigare erfarenheter. Ljunggren (2018) anser att det krävs ännu mer erfarenhet och träning för att utveckla nya arbetssätt och strategier i förskolan. Dock förklarar författaren att det finns för lite forskning gällande nyanlända barns utbildning i förskolan och speciellt de yngre barnen.
2.6 Teoretiskt perspektiv
Studien tar sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Säljö (2015) skriver att sociokulturella perspektivet är viktigt för förskollärare för att förstå hur lärande och utveckling äger rum hos barnen. Lev Vygotskij grundande teorin i början av 1900-talet på grund av sitt intresse för barns kognitiva utveckling. Utgångspunkt i teorin är att människor är biologiska, sociala och kulturella varelser. Utifrån det sociokulturella perspektivet så hänger lek och kultur samman (Nilsson et al, 2018). Lek är en social och kulturell aktivitet, vilket innebär att lek är beroende av de sociala, och kulturella förutsättningar som erbjuds (Lindqvist, 1996). Enligt Vygotskij utvecklas barn i sin omgivning i sampel med andra och med hjälp av olika artefakter, därför utgår studien från ett sociokulturellt perspektiv. Säljö (2015) menar att samspel mellan vuxna och barn är avgörande för barns inlärning i ett kulturellt och socialt sammanhang. Författaren menar att barn formas i samspel med sin omgivning där de lär sig av vuxna och barn med mer kunskap. I vår studie innebär det att nyanlända barn utvecklar nya kunskaper och blir delaktiga i leken genom att använda sig av olika medierande redskap. Förskollärarna stöttar nyanlända barn i sin lek att appropriera kunskaper och att komma vidare i sin utveckling.
2.7 Mediering och artefakter
Ett viktigt begrepp i det sociokulturella perspektivet är mediering. Enligt Vygotskij (1978) är tänkande medierat av kulturella redskap. “Med redskap eller verktyg menas de resurser, såväl språkliga (eller intellektuella) som fysiska, som vi har tillgång till och som vi använder när vi förstår vår omvärld och agerar i den” (Säljö, 2000, s. 20). Genom dessa verktyg kan vi kommunicera och dela erfarenheter med varandra. När vi medierar förmedlar vi saker för människor genom att använda fysiska och intellektuella artefakter. Säljö (2015) förklarar att utifrån ett sociokulturellt perspektiv har kommunikation och språkanvändning en stor betydelse och utgör länken mellan barnen och sin omgivning. Författaren menar att genom att kommunicera med andra om olika händelser som sker under leken och interaktionsprocessen blir barnen delaktiga i människors uppfattningar om olika företeelser. I studien kopplas fysiska redskap med olika lekmaterial som hjälper barnen att möjliggöra för olika lekaktiviteter som till exempel doktorslådan och köksmaterial. Lek är ett exempel på ett socialt sammanhang där kommunikation och språk är av stor vikt. Säljö (2015) beskriver att samtal och annan typ av kommunikation är en källa där barn kan ta till sig kunskap och erfarenheter. Enligt Vygotskij (1981) är dialog
och mening centrala begreppen för kunskapsprocessen vilket innebär att när barnet skapar kunskaper sker detta i dialog och samspel med andra människor.
2.8 Proximala utvecklingszonen
I en sociokulturell gemenskap bygger lärande på en grundläggande ojämlikhet enligt Säljö (2015). Författaren menar att vuxna kan stötta barn att tillägna sig nya kunskaper. Han hänvisar till Vygotskijs (1978) mest berömda begrepp som är den proximala utvecklingszonen, vilket innebär avståendet mellan vad ett barn kan klara på egen hand och det barnet kan prestera genom stöd av kompetenta vuxna.
Vidare skriver Säljö (2015) att människor är i ständig utveckling och de utvecklas och förändras genom att ta till sig kunskaper och nya erfarenheter i samspel med andra. Det innebär i vår studie att den stöttning barnen får från vuxna eller mer kompetenta lekkamrater under leken hjälper dem att kunna göra saker själva nästa gång. Vygotskij (1981) menar att leken är den viktigaste utvecklingskällan där barnen i samspel med andra barn och vuxna passerar sin utvecklingsnivå i leken. Leken är ett tillfälle där barnet verkar i den proximala utvecklingszonen förklarar Vygotskij (1981) vilket innebär att genom leken kan barnet komma vidare i sin utveckling.
3 Syfte och Frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares deltagande i leken med nyanlända barn.
3.2 Frågeställningar
• Hur beskriver förskollärare sitt deltagande i lek med nyanlända barn?
• Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder för att nyanlända barn ska bli delaktiga i leken?
4 Metod
I detta kapitel presenteras val av metod och urval av respondenter. Därefter beskrivs även genomförandet av metoden samt databearbetning och analys. Vidare förklaras studiens tillförlitlighet och etiska aspekter.
4.1 Val av metod
Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2017) skriver att intervju är en forskningsmetod inom den kvalitativa forskningen. Utifrån studiens syfte och frågeställningar är studiens val av metod kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Löfgren (2014) menar att genom metoden kan intervjuaren få respondenterna att beskriva detaljerade och intressanta berättelser inom ramen för studiens syfte. Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2017) förklarar att i en intervju kan respondenterna berätta om hur de utför arbetet i praktiken och vilka rutiner de använder sig av. Författarna förklarar vidare att genom metoden får studenten insikter och kunskaper om olika sociala förhållanden samt enskilda människors upplevelser och erfarenheter om olika ämnen. En annan fördel med kvalitativa intervjuer är att man får möjlighet att använda sig av öppna och fasta frågor. Vid behov kan intervjuerna kompletteras även med följdfrågor. Intervjuaren kan anpassa frågorna och den ordning hen ställer dem i efter situationen på ett annat sätt än om hen är bunden vid ett standardiserat frågeformulär. Därmed får intervjuaren möjlighet att få svår även på andra frågor (Eriksson- Zetterquist & Ahrne, 2017). Christoffersen och Johannessen (2015) beskriver att kvalitativ intervjumetod är också lämplig för att den ger respondenterna friheten att uttrycka sig. Författarna menar att respondenterna är själva med och få bestämma om vad som ska tas upp i intervjun. Metoden är också lämplig för att respondenterna kan ombes att rekonstruera händelser. Intervju är en social situation och forskaren kan välja att genomföra intervjun där det passar respondenterna (Christoffersen & Johannessen, 2015). En svaghet med intervjun är att den är ett resultat av ett samtal vid en viss situation och på en viss plats där det som berättas kan ha andra syften än vad intervjuaren har planerat (Eriksson-Zetterquist & Ahrne, 2017). Utifrån ett sociokulturellt perspektiv betyder det att allt människor berättar eller gör är alltid kontextuellt bestämt och presenterar inte enbart deras inre tankevärld. I en intervju lyssnar vi på vad en respondent i den aktuella situationen finner rimligt att berätta (Säljö, 2000).
4.2 Urval
För att genomföra intervjuerna tillfrågades sex förskollärare från sex olika förskolor i två kommuner. Ett kriterium var att förskollärarna skulle ha erfarenhet av att arbeta med nyanlända barn. Enligt Eriksson Zetterquist och Ahrne (2017) är sex till åtta respondenter ett tillräckligt antal att öka säkerheten för att få en tillräcklig och varierat empiriskt material. Urvalet i studien har utgått ifrån ett bekvämlighetsurval vilket innebär enligt Christoffersen och Johannessen (2015) att forskaren gör det som är enklast och mest bekvämt i urvalet. Därför valdes respondenter från tidigare kontakter som vi kände att de har erfarenhet av arbete med nyanlända barn i förskolan.
4.3 Genomförande
Ett första steg inför intervjuerna var att kontakta respektive rektor via mail för att få tillåtelse till datainsamlingen i de olika förskolorna. Därefter kontaktades samtliga förskollärare via telefon och tillfrågades om medverkan samt informerades om studiens syfte. När förskollärarna bekräftade sin medverkan i intervjuerna skickades ett missivbrev till dem (se bilaga 2). Samtliga förskollärare underskrev på missivbrevet och skickade det tillbaka till oss. Sedan återkom förskollärarna med förslag om tid som passade dem för intervjuerna.
En intervjuguide utformades sedan med öppna frågor utifrån studiens syfte och frågeställningar (se bilaga 1). En sådan intervjuguide gav studiens respondenter möjlighet att ta en egen riktning inom ramen för det valda ämnet och att ge bredare och detaljerade berättelser. Eriksson- Zetterquist och Ahrne (2017) förklarar att genom att intervjuaren ställer öppna frågor kan hen få en bredare bild med fler nyanser och fylliga beskrivningar av händelser och situationer. Under intervjuerna uppstod även följdfrågor som enligt Christoffersen och Johannessen (2015) ledde till att respondenterna gav detaljerade och nyanserade svar och blev uppmuntrade till reflektion över ämnet.
Inför intervjuerna informerades respondenterna om vilka frågor som var aktuella och hur länge intervjuerna skulle pågå. Fem intervjuer genomfördes enskilt och en intervju genomfördes i form av en parintervju. Intervjuerna delades upp och genomfördes på respondenternas arbetsplatser utom två av dem som genomfördes digitalt via videosamtal på grund av den rådande situationen med Covid-19. Bryman (2011) beskriver att på grund av intervjuarens trygghet och säkerhet kan intervjuerna genomföras digitalt via
videosamtal. Dock menar han att det finns nackdelar med sådana intervjuer. Exempelvis, att man missar respondenternas kroppsspråk som minspel och gester. Det finns också risk för störningar när intervjuer sker digitalt menar författaren. Under intervjuernas gång som genomfördes på respondenternas arbetsplatser upplevdes inga störningar. Under en av intervjuerna som genomfördes digitalt upplevdes att det blev få följdfrågor och några störningar uppkom på grund av dålig internetkoppling. Intervjuerna spelades in med mobiltelefoner där varje intervju tog mellan 20 och 30 minuter. Respondenterna uppmärksammades när intervjuerna närmade sig till slutet. Anledningen till detta var att ha tid till att kommentera om intervjuerna eller svara på respondenternas frågor kring dem (Christofferssen & Johannessen, 2015).
4.4 Databearbetning och analysmetod
Studien använde sig av tematisk analys vilket innebär att söka efter tema /samtalsområde i förskollärarnas beskrivningar. Enligt Löfgren (2014) är tematisk analys lämplig när man undersöker flera människors berättelser för att skapa en förståelse för deras beskrivningar inom ett område.
För att studera det empiriska materialet utgick analysen från tre grundläggande arbetssätt vilket innebär enligt Rennstam och Wästerfors (2017) att sortera, att reducera och argumentera. Att sortera innebär enligt Rennstam och Wästerfors (2017) att skapa ordning för analysen och bli förtrogen med materialet samtidigt som teorins viktiga begrepp ska arbetas fram. Det andra steget i analysen är att reducera vilket innebär att “umgås” med materialet för att kunna bli bekanta med det och uppmärksamma nödvändiga val som är förbundet och kopplade till tidigare forskning och teori. Rennstam och Wästerfors (2017) menar att det sista steget i analysprocessen är att argumentera vilket innebär enligt de att föra fram med stöd av empiri och göra sig hörd i studien.
Dessa tre grundläggande arbetssätt som Rennstam och Wästerfors (2017) beskriver har använts i studiens databearbetning och analys. Intervjuerna transkriberades inom 48 timmar. Öberg (2017) menar att transkriberingen ska göra så snart som möjligt när intrycken från intervjun är färska. Under transkriberingen gjordes en redigering av vissa ljud och ord exempelvis “mmm” och “eeh” som inte var relevanta i studien för att göra materialet läsvänligt. Efter intervjuerna transkriberades, delades dokumenten till den andra studenten och sedan påbörjades sammanställning, tolkning och analys av det insamlade materialet utifrån studiens frågeställningar och det teoretiska perspektivet. Intervjuerna
lästes ett flertal gånger för att bli förtrogen med materialet. Under analysprocessen ställdes vi frågor till det empiriska materialet för att kunna besvara valda frågeställningar där teorins roll och valda begrepp blev avgörande när vi formulerade det vi hittade i intervjuerna. De begrepp som valdes ut i analysprocessen är mediering, artefakter och den proximala utvecklingszonen. Rennstam och Wästerfors (2017) beskriver att teoretiska begrepp hjälper forskaren att kategorisera sina sinnesförnimmelser och ge en ledtråd till svaret i undersökningen. Författarna menar att i analysen kan olika begrepp vara relevanta för forskaren att kunna förstå vad hen bevittnar i forskningen. De teoretiska begreppen hjälpte oss att se vad vi skulle vara uppmärksamma på när vi läste igenom transkriberingar och anteckningar. Svensson (2017) beskriver att teorin kan ses som ett par glasögon för att kunna se tydligt vissa fenomen medan andra håller sig i bakgrunden. Begreppen gav oss ledtrådar under sortering och kategorisering av data och det empiriska materialet.
Utifrån studiens syfte och frågeställningar ringandes in relevanta formuleringar där två samtalsområde identifierades, nämligen förskollärares olika roller i lek med nyanlända barn samt organisation och strategier för barns delaktighet i leken.
Studiens respondenter har avidentifierats vilket innebär att deras namn inte används i resultatet. Istället har respondenterna benämnts med följande fiktiva namn: Marie, Hanna, Lisa, Caroline, Sara och Kristina.
4.5 Tillförlitlighet
Tillförlitligheten förklarar Bryman (2011) består av fyra delkriterier och dessa är:
trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmering.
Trovärdighet innebär att forskaren/studenten förhåller sig till de regler som ska beaktas vid
en forskning. Trovärdighet handlar även om att forskaren rapporterar resultaten till de personer som deltagit i undersökningen. I studien har de etiska aspekten tagit i beaktande och studien har förhållit sig till den information som handlar om kursens examensarbete för förskollärare. För att öka studiens trovärdighet kommer samtliga förskollärare som har deltagit i studien att läsa det färdiga examensarbetet.
Pålitlighet innebär att forskaren säkerställer att det skapas en tydlig och tillgänglig
redogörelse av alla steg av forskningsprocessen som exempelvis val av metod, urval av respondenter och analys av data. För att uppnå pålitlighet har vi i studien strävat efter att
redogöra fullständigt och på ett utförligt sätt för alla steg under studiens genomförande. Arbetet granskades också av andra studenter under studiens gång och handledningstillfällen.
Överförbarhet innebär att forskaren ger en detaljerad beskrivning av forsknings val av
metod och resultat. En fyllig redogörelse av studiens genomförande är av stor vikt för att bedöma om det finns möjlighet att överföra resultaten till en annan miljö och kontext. I studien har vi strävat efter att beskriva på ett tydligt sätt hur förskollärare beskriver sitt deltagande i lek med nyanlända barn. Därmed kan överförbarhet möjliggöras på personer med samma yrkesprofession och erfarenheter till en annan miljö och kontext.
Konfirmering innebär att forskaren inte får påverka studiens utförande och resultat på något
sätt. För att kunna uppnå konfirmering har vi inte låtit våra egna värderingar påverka genomförandet och resultat av studien. Vi har eftersträvat att granska objektivt på det insamlande datamaterialet och hålla egna värderingar utanför studiens analys och resultat.
4.6 Etiska aspekter
Studien har förhållit sig till de fyra forskningsetiska principerna: informationskravet,
samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2002).
Informationskravet innebär att forskaren informerar respondenterna om studiens syfte. Samtyckeskravet är ett annat krav som handlar om respondentens rätt att bestämma om sitt
deltagande i intervjun och att ge sitt samtycke till deltagande (Löfdahl, 2014). Inför intervjuerna delgavs studiens respondenter information kring de forskningsetiska principerna via ett missivbrev (se bilaga 2) där informerades de om syftet med studien och den valda metoden. Respondenterna informerades även om att de kunde avbryta intervjuerna när som helst och att deras deltagande var frivillig.
Konfidentialitetskravet innebär att respondenternas personuppgifter och arbetsplatser bör
avidentifieras. I studien har respondenterna under transkribering och analysprocessen fått fiktiva namn för att skydda deras identitet.
Nyttjandekravet innebär att det insamlade materialet används endast för forskningsändamål. Studiens respondenter informerades om att det insamlade materialet
använts endast för examensarbetet och det förvarades så att ingen obehörig person kunde ta del av dem. Alla transkriberingar och inspelningar samt anteckningar raderades efter godkänt examensarbete.
5 Resultat
Kapitlet inleds med en redogörelse för vilka roller förskollärare beskriver att de har när det gäller nyanlända barns lek. Därefter tas olika strategier upp som förskollärarna beskriver att de använder sig av för att göra nyanlända barn delaktiga i leken.
5.1 Förskollärares olika roller i lek med nyanlända barn
När förskollärarna beskriver vilka roller de intar i de nyanländas lek beskrivs dessa som att förskollärarna är: lekdeltagare, stöttande, observatör och inspiratör.
5.1.1 Lekdeltagare
I förskollärares beskrivningar om sitt deltagande i lek med nyanlända barn framkommer att förskollärare kan vara med i leken genom att få en roll, exempelvis som patient, storasyster eller kund i en affärslek. Marie berättar att i den förskola hon arbetar är det många förskollärare som leker med barnen. “Det känns bra för barnen när förskollärare är med i barns lek och leker tillsammans.” Ofta blir detlekar som man vet att barnet har med sig från tidigare erfarenheter, exempelvis att de känner igen vad det innebär att gå till doktorn. Marie berättar också att hon som lekdeltagare måste tänka på hur leken ska introduceras för barnen till exempel en lek kan vara om något som diskuterades tillsammans med barnen i samlingen tidigare. Lisa säger att:
Ibland kommer jag in och ha en liten roll men jag försöker
inte ta över leken utan det är barnens lek. Som förskollärare har vi en hög status om vi är med i barnens lek. När vi sätter igång någon lek då får man andra barn att vilja komma in i leken.
Sara berättar att de leker mycket med barnen både individuellt och i en grupp. Hon säger att de är noga att observera vilka barn som är med och vilka är frånvarande. Caroline menar att ibland sitter hon med några barn och styr leken lite och att hon är förebild för barnen i leken. Hon menar att som deltagare i barns lek kan hon bjuda in barnen som inte vågar komma in i leken och även ger dem en roll i leken.
Hanna för fram att i början av leken är det viktigt att hon är med för att få igång leken. Hon menar att hon har en roll att utveckla leken så att det blir ett lärande för barnen.
5.1.2 Inspiratör
Förskollärarna beskriver att de också kan inta en roll som inspiratör i de nyanländas lek. Till exempel kan de tillföra nytt material och inspirera med någon tanke genom att utgå från varje enskilt barns bakgrund. Marie säger att det är viktigt att alla kulturer är representerande i miljön. Hon fortsätter berätta att:
Vi har fått upp lite maträtter i hemhörnan så vi har gjort en liten kocksbok från en almanacka. Vi har världskarta med djur så att man kan stå och titta lite, bilder från olika länder och vårdnadshavare också de är glada och de visar sina barn, “titta här och berättar” Att det finns böcker från alla språk. Det ska finnas nånting i miljön så att alla barn kan känna igen nånting i leken.
Vidare berättar Marie att de kan bygga upp en affär och kan be alla vårdnadshavare om pengar från sina länder, kopiera dem och då blir det en mångfald av pengar i affären. Lisa framhåller att hon oftast inspirerar barn i leken när hon anser att leken inte går framåt. Hon säger att:
(…) ibland måste jag tipsa barnen om någonting eller ge dem en tanke hur de går vidare med leken så att den utvecklas. Ibland när de leker ser jag att kanske de behöver nytt material så att leken går vidare.
Även Hanna beskriver hur hon kan inspirera barnen i leken och menar att det kan handla om “att man ge en åsikt i leken när det behövs, kanske skaffa mer material”.
Enligt Caroline har de bilder i varje rum i förskolan för att inspirera nyanlända barn att delta i leken. Exempelvis finns det bilder av olika material, leksaker och lekande barn.
(....) man kan titta och peka på någonting som de vill göra eller titta på bilder och skrattar år något roligt eller att det är en kompis som är på bilder.
5.1.3 Stöttande roll
Förskollärarna berättar om vikten av att vara närvarande i nyanlända barns lek och att sätta ord på vad de gör för att kunna hjälpa dem att förstå hur leken går till. De säger att vissa barn är blyga och tillbakadragna därför tar det längre tid för dem att delta i lek. Då blir det enligt förskollärarna rollen att “försöka få in dem i leken med de andra barn.” Lisa och Marie berättar att som förskollärare har de ansvar att utbildning i förskolan ska bli lärorik, rolig och barnen ska känna sig delaktiga och inkluderade i förskolan. Sara uttrycker att “barn gillar när vuxna är där, sitta nära och stötta dem. Hon förklarar att det är väldigt individuellt eftersom en del lär sig själva i leken och andra behöver mer hjälp och stöttning från förskolläraren. Caroline menar att barn behöver iaktta i sin egen takt hur andra barn gör i leken. Hon berättar vidare att förskollärare ska vara vid sidan eller på ett litet hörn och stötta barnen i leken.
Flera förskollärare berättar att språket kan begränsa barns samspel och delaktighet i lek. Sara förklarar att:
när språket inte finns då händer det att det blir krock i leken och då uppstår otrygghet, därför är vi en trygg punkt i det hela.
Det handlar om att förstå lekreglerna därför är språket en utmaning, utifrån förskollärares berättelser. Då blir det ett tillfälle för att integrera lek och undervisning säger Caroline där förklarar hon att genom lek stöttar de nyanlända barn att träna upp sociala förmågor och samspel mellan barn och vuxna.
5.1.4 Observatör
Samtliga förskollärare berättar att oftast de observerar de barnen för att kunna utgå ifrån deras behov och intresse. Till exempel berättar de att observation leder till att få syn på vad barnen är intresserad av, vad de tycker om att göra och vad det finns för hinder och möjligheter för deras delaktighet i lek. Kristina säger att:
Vi observerar barnen och deras intresse och ser om de gillar lego till exempel bygglekar och flera barn kan göra det tillsammans. Se vad barnen är intresserade av för att bilda grupper som är intresserade av samma av samma lek.
Även Sara har liknande erfarenheter då förklarar hon att ibland gäller det att vara observant för att kunna läsa av barnens intentioner, deras intresse, kroppsspråk och trygghet. Marie och Lisa anser att reflektion kring deras förhållningssätt är något de behöver utveckla i arbetet med nyanlända barn. Utifrån deras berättelser handlar det om olika svårigheter de kan uppleva med kommunikation och språk både med barn och vårdnadshavare.
5.2 Organisation och strategier för barns delaktighet i leken
Samtliga förskollärare beskriver att de använder sig av olika strategier i arbetet med att göra nyanlända barn delaktiga i leken. Fyra av förskollärarna beskriver att de anser det viktigt att ta reda på barns tidigare erfarenheter ochintressenoch därefter bygga vidare på det. Förskollärarna utrycker att kartläggning av barns tidigare erfarenheter är en strategi som de använder sig av i arbetet med nyanlända barn. Marie berättar att det är bra att man alltid börjar med kartläggningssamtal när man tar emot nyanlända barn i förskolan. Det handlar om att få information om barnens erfarenheter och intresse från det tidigare land de kommer ifrån. Hanna säger också att: “det är bra att få veta om vad som har hänt i barnens liv för då har man mer förståelse och visar man hänsyn i hela det.” Dock förklarar Marie att de inte använt kartläggningssamtal mycket tidigaremen nu ser de vikten av att planera upp det.
Marie nämner att en annan strategi de använder sig i arbetet med nyanlända barn är att göra hembesök hos nyanlända familjer för att bygga upp ett gott förtroende. Hon menar att nyanlända barn och deras familjer får en känsla av trygghet i förskolan när förskollärarna gör hembesök hos dem. Hon pekar på vikten av att bemöta dem på ett positivt sätt när de börjar i förskolan. Kristina betonar vikten av att få bra relationer med hela familjen och få ta reda på vad som har hänt tidigare i deras liv. Vidare förklarar hon att när ett nyanlänt barn kommer till förskolan brukar hon fråga föräldrarna vad barnet är intresserat av. Vidare beskriver Marie att de använder sig av en inskolningsbok med bilder från förskolans miljö. Kristina och Marie förklarar att en anledning till detta är att nyanlända barn ska få en förståelse om vad förskolan är och hur miljön ser ut. De får också möjlighet att bli bekanta med förskolan och bygga relation redan i tidigt skede med förskollärarna. Kristina och Marie berättar att:
som nyanländ är allting väldigt nytt och för ett barn är det ännu mer nytt. För många är själva förskolan en ny upplevelse, det har kanske
aldrig ens hört talas om det.
En annan strategi som samtliga förskollärare använder sig av i arbetet med nyanlända barn är att bilda smågrupper med barn som har samma modersmål. De nämner även att de bildar smågrupper utifrån nyanlända barns intresse om olika lekar. Då blir det lättare för nyanlända barn att använda sitt modersmål under leken och leka med barn som tycker om samma lekar säger Kristina. Marie berättar att:
en annan sak som är jätteviktigt med leken är att man gör smågrupper, vi grupperar barnen i smågrupper. Om att ett barn pratar
arabiska då kan vi gruppera barnet med andra som har samma språk.
En annan strategi enligt förskollärarna berör barns modersmål. Samtliga förskollärare förklarar att de använder sig av digitala verktyg när de vill översätta något från barns modersmål på svenska och samtidigt kan de förklara ord och begrepp. Digitala verktyg kan vara av stor betydelse för att kommunicera med nyanlända barn på olika språk berättar Hanna. Sara säger att:
(…) ibland när vi läser sagor så läser vi dem på olika språk. Vi läser sagan både på svenska och andra olika språk. man kan skapa en lek av den efteråt. Olika barn kräver olika strategier.
Att skapa och grundlägga trygghet hos nyanlända barn är en annan strategi som samtliga förskollärare berättar om att de använder sig av i arbetet med nyanlända barn. Trygghet är den första utgångspunkten när de tar emot nyanlända barn i förskolan. Samtliga förskollärare berättar att de har en viktig roll för att skapa trygghet hos barn eftersom tryggheten är grunden till deras utveckling, lärande och välbefinnande.
Caroline säger att:
min viktigaste roll är att skapa trygghet för barnen som en grund för att de ska kunna börja leka, utveckla kunskaper och lära sig nya saker.
Kristina och Hanna anser ett behov att hitta ett annat arbetssätt, ett annat bemötande gällande nyanlända barn i förskolan. Marie nämner att det interkulturella förhållningssättet ligger till grunden för leken och tryggheten. Vidare beskriver hon att:
(…) för att vi ska kunna stödja barnen i vår mångkulturella förskola
så måste man vara positiv och nyfiken för andra kulturerna. att man ser de andra som jämlika.
Samtliga förskollärare förklarar att leken är ett tillfälle där barn ska känna sig sedda och delaktiga i förskolan. Lisa säger att leken är en stor del av dagen därför förskollärares roll är att skapa trygghet så att inga barn befinner sig utanför leken. Enligt Kristina är leken det allra viktigaste, men först måste barnet känna sig tryggt i förskolan.
Sammanfattningsvis visar resultatet att förskollärare beskriver sitt deltagande i nyanlända barns lek utifrån olika roller som lekdeltagare, inspiratör, stöttande och observatör. Det framkommer att de roller förskollärare beskriver beror på varje enskilt barns tidigare erfarenheter, intresse och språkkunskaper. Samtliga förskollärare beskriver att de använder sig av olika strategier för att kunna göra nyanlända barn delaktiga i leken. Några strategier är kartläggning av barns tidigare erfarenheter och intresse, att skapa trygghet hos barnen, att utgå från barns modersmål med hjälp av digitala verktyg, att skapa smågrupper med barn som talar samma modersmål och smågrupper med barn som har samma lekintresse.
6 Diskussion
Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares deltagande i lek med nyanlända barn i förskolan. Detta kapitel inleds med studiens resultatdiskussion som delas upp under rubrikerna förskollärares olika roller i nyanlända barns lek och organisation och strategier för barns delaktighet i lek. Därefter diskuteras val av metod och slutligen presenteras förslag på vidare forskning inom området.
6.1 Förskollärares olika roller i lek med nyanlända barn
I resultatet framkommer att samtliga förskollärare beskriver att de intar olika roller i lek med nyanlända barn. Resultatet visar att förskollärarnas olika roller beror på varje enskilt barns tidigare erfarenheter, intresse och språkkunskaper. Två förskollärare berättar att deras deltagande i leken påverkar på ett positivt sätt även andra barn som inte är nyanlända att vilja komma in i leken, vilket är betydelsefullt för nyanlända barns sociala samspel och språkutveckling. I detta sammanhang visar tidigare forskning att förskollärares roll är viktig i barns lek dels genom att delta i leken tillsammans med barn eller vara i närheten för att inspirera och stötta dem i leken (Lindqvist, 1996; Olofsson Knutsdotter, 2014; Welén, 2003). Samuelsson och Sheridan (2016) beskriver att förskollärare kan vara en förebild när de deltar i barns lek. Även Lindqvist (1996) menar att vuxna blir intressanta personer för barnen när de leker eftersom de bidrar till lek genom att tillföra nya kulturella erfarenheter, vilket vi tolkar som att förskollärare genom sin lekdeltagande har en positiv effekt på barn som stimulerar deras delaktighet och samspel. Skolverket (2018) beskriver att när förskollärare deltar i barns lek kan de stödja kommunikationen och samspel mellan barnen.
Några av studiens förskollärare är överens att oftast blir deras roll att inspirera barnen i leken genom att tillföra nytt material och berika deras lek med nya idéer samt utgå från barnens bakgrund och kultur. Weldemariam (2014) belyser att vuxna kan berika och inspirera barns lek med sina idéer. Vidare förklarar samtliga förskollärare att alla kulturer är representerande i förskolans miljö i form av kokböcker i olika språk, maträtter i hemvrån, världskarta med bilder av olika djur så att barnen känner igen dem. Detta överens stämmer med vad Samuelsson och Sheridan (2016) förklarar när de skriver att den mångkulturella förskolan ska återspeglas både i miljön och i det pedagogiska arbetet. De
beskriver vidare att barnens kultur ska vara bli synligt i förskolans miljö. Det innebär enligt dem att barnens olika kulturer och länder synliggörs för dem själva och andra barn. Det framkommer i resultatet vikten av att vara närvarande i nyanlända barns lek och att sätta ord på vad barn gör i leken. Förskollärarna talar om att en del av nyanlända barn kan vara blyga och tillbakadragna därför behöver de stöttning för att komma in i leken och utveckla vidare. Detta stämmer överens med vad Weldemariam (2014) skriver att vuxna kan vara närvarande i barns lek för att stötta och ge svar på deras frågor. Nilsson et al. (2018) nämner att vissa barn har svårigheter för att komma in i leken och då behövs förskollärares stöttning. Säljö (2015) menar att barn utvecklas i samspel med andra barn och vuxna därför ska vuxna stötta barn för att tillägna sig nya kunskaper och erfarenheter. Vygotskij (1981) skriver att leken är den viktigaste utvecklingskällan där barnen i samspel med andra barn och vuxna passerar utvecklingsnivå i leken. Det innebär att den stöttning barnen får från vuxna under leken hjälper dem att göra saker på egen hand nästa gång. Ljunggren (2018) och Tsai (2015) diskuterar också vikten av förskollärares roll att stötta nyanlända barn i leken och utmana dem i leksituationer genom att utgå från deras tidigare erfarenheter. Även Håland Anveden (2018) påpekar att vuxna kan vara med i barnens lek och stötta dem att utforska begreppsvärlden och utveckla deras kommunikation och språk. Vår uppfattning är att nyanlända barn behöver närvarande och nyfikna vuxna för att kunna lära och utvecklas vidare i förskolan.
I resultatet framgår att förskollärare observerar nyanlända barn vilket leder till att de får syn på vad de har för intresse, behov och tidigare erfarenheter. Förskollärarna nämner kartläggning av barns kunskaper i deras modersmål som viktigt för nyanlända barns språkutveckling. Dock förklarar två av förskollärarna att de inte har använt kartläggning mycket men nu ser de vikten av att arbeta med det. Tidigare forskning visar att förskollärare behöver kartlägga barns tidigare erfarenheter och intresse för att kunna skapa en bättre förståelse om nyanlända barns utbildning i förskola och deras utveckling (Håland Anveden, 2018; Ljunggren, 2018).
6.2 Organisationoch strategier för barns delaktighet i lek
Samtliga förskollärare beskriver tryggheten som grunden för barnens utveckling, lärande och välbefinnande. De menar att tryggheten är det första punkten de arbetar med när de tar emot nyanlända barn i förskolan. De flesta av förskollärarna menar att leken är allra
viktigast men de förklarar att först måste barnet känna sig tryggt innan det börjar leka. Forskning säger att förskolan har en nyckelroll för att skapa en grundtrygghet för barnen så att inget barn ska uppleva utanförskap. Förskolan ska präglas av omsorg om barnen och utveckla deras förmåga att visa empati och förståelse för olikheter (Håland Anveden, 2018; Samuelsson & Sheridan, 2016). Två av förskollärarna nämner det interkulturella förhållningssättet i arbetet med nyanlända barn som avgörande för deras trygghet och delaktighet. Andra förskollärare ser ett behov av kompetensutveckling gällande arbete med nyanlända barn. Detta bekräftas även i Ljunggrens (2018) studie där det påpekas att förskollärarna behöver mer träning och nya arbetssätt gällande nyanlända barn i förskolan. Utifrån förskollärarna beskrivningar blir en möjlig tolkning att förskollärarna upplever svårigheter i arbetet med att ta emot nyanlända barn i förskola. Detta stämmer överens med Lunneblads (2013) resultat där beskrivs det att förskollärare behöver organisera sitt arbete för att ta emot nyanlända barn i förskolan.
Förskollärarna lyfter fram olika strategier som de använder sig av för att göra nyanlända barn delaktiga i leken. Fyra av förskollärarna nämner vikten av att ta reda på barns tidigare kunskaper och erfarenheter för att kunna utmana och stimulera nyanlända barn i leken. De menar också att en bra relation med nyanlända familjer är avgörande för att kunna bygga upp förtroende hos dem och barnen och även få information om vad som har hänt i deras liv. Då blir det lättare att involvera nyanlända barn i leken. Även Ljunggren (2018) pekar på vikten av att bygga upp en gott förtroende mellan förskolepersonal och hemmen så att nyanlända barn känner sig trygga och får nya möjligheter för utveckling i förskolan. I läroplanen (Skolverket, 2018) beskrivs det att förskollärare har ansvaret att ge barn goda förutsättningar för att utvecklas, leka och lära.
6.3 Metoddiskussion
Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares deltagande i lek med nyanlända barn i förskolan. Vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare som har erfarenhet av arbete med nyanlända barn. Metoden visade sig vara lämplig för studiens syfte eftersom det empiriska materialet kunde besvara studiens frågeställningar. Dock en svaghet med intervjumetoden är att den kan presentera en begränsad bild av ett fenomen och därför bör den ibland kompletteras med andra metoder (Eriksson- Zetterquist och Ahrne, 2017). I början hade vi tänkt att genomföra observationer, dock var tiden begränsad. Därför valdes observationsmetoden bort. Vi är medvetna att studiens
frågeställningar skulle formuleras på ett annat sätt om vi hade valt att komplettera intervjuer med observationsmetod. Däremot skulle studiens resultat bli annorlunda eftersom egna uppfattningar skulle komma fram.
Fyra av intervjuerna ägde rum på respondenternas arbetsplats medan två av dem utfördes digitalt på grund av rådande omständigheter med Covid-19 då respondenterna inte kunde ta emot besökare i förskolan. Vi ansåg att detta inte påverkade på ett negativt sätt intervjuerna men något vi märkte var att de blev lite kortare än de andra som utfördes i förskolorna. En anledning till detta är att det blev för få följdfrågor under intervjuerna som utfördes digitalt.
En av intervjuerna blev en parintervju eftersom en av respondenterna kom på intervjun tillsammans med en kollega och det var svårt att förklara att studiens intervjuer var individuella. Om vi hade stor erfarenhet gällande forskning kunde vi ha sagt nej till dem. Vi upplevde att den andra respondenten som var med i intervjun inte påverkade den valda respondenten med sina svar. Vi märkte även att hon inte var aktiv i intervjun utan ett stöd för den valda respondenten. Detta är därför anledningen till att storleken i urvalet innefattar sex respondenter.
6.4 Vidare forskning
I resultatet framkommer det att två av förskollärarna nämner det interkulturella förhållningssättet som betydelsefull i arbetet med nyanlända barns delaktighet i leken. De andra förskollärarna anser ett behov av kompetensutveckling angående deras sätt att förhålla sig mot nyanlända samt mer kunskap kring det interkulturella förhållningssättet. Det hade varit intressant att istället för intervjumetod välja fokusgruppsamtal för att besvara studiens frågeställningar. Anledningen till detta är att deltagarna i fokussamtal uttrycker flera förståelser och meningar och forskaren får fram olika perspektiv utifrån deras egna ord. Forskaren får en förståelse av världen genom delade gemensamma erfarenheter (Dahlin- Ivanoff, 2017). Därmed blir det ett förslag på vidare forskning att bidra med kunskap om förskollärares deltagande i nyanlända barns lek genom att genomföra fokusgruppsamtal med förskollärare som har kunskap om interkulturalitet.
7 Referenslista
Björk- Willén, P. (2006). Lära och leka med flera språk: socialt samspel i flerspråkig förskola. Linköpings universitet.
Bruce, B. (2010). Lek och språk. i B. Riddersporre & S. Persson (red) (2010).
Utbildningsvetenskap för förskolan (s. 101- 116). Natur & kultur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. uppl ). Liber.
Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för förskollärarstudenter. Studentlitteratur.
Dahlin- Ivanoff, S. (2017). Fokusgruppsdiskussioner i G. Ahrne & P. Svensson (red) (2017), Handbok i kvalitativa metoder (s.81-92). Liber.
Eidevald, C. & Engdahl, I. (2018). Utbildning och undervisning i förskolan- Omsorgsfullt
och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Liber.
Engdahl, I. & Ärlemalm- Hagsér, E. (red) (2015). Att bli förskollärare. Mångfacetterad
komplexitet. Liber.
Eriksson- Zetterquist, U. & Arhne, G. (red) (2017). Intervjuer. I G. Arhne & P. Svensson (red) (2017). Handbok i kvalitativa metoder (s.34–54). Liber.
Hurley, J,.Saini, S,.Warren, A, R. &Carberry, J, A. (2013). Use of the pyramid Model for supporting prescholl refugees. Early Childhood Development and Care, 183:1, 75-91, DOI: 10. 1080/03004430.2012.6552242. https://doi.org/10.1080/03004430.2012.655242 Håland Anveden, P. (2018). Den inkluderande förskola: en handbok- språk- och
kunskapsutvecklande pedagogik för lek, omsorg och trygghet i flerspråkiga grupper.
Studentlitteratur.
Kabysh- Rybalka, A. (2018). Examining the potential of the Creative Pedagogy of Play for supporting cultural identity development of immigrant children in Swedish preschools. Lindqvist, G. (1996). Lekens möjligheter. Studentlitteratur.
Ljunggren, Å. (2018). Mottagandet av nyanlända familjer i förskolan- hur ska praktiken utvecklas? Forskning om undervisning och lärande 2018. 2vol.6. 23-4 6 https://forskol.se/wp-content/u
Lunneblad, J. (2013). Tid att bli svensk. En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal. 6 (8). 1-14J. (2013).
Lunneblad, J. (2018). Den mångkulturella förskolan. Motsägelser och möjligheter. Studentlitteratur.
Löfgren, H. (2014). Lärarberättelser från förskolan. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson & K. Franzén (Red.), Förskollärarens metod och vetenskapsteori (s. 144–156). Liber.
Nilsson, M. Grankvist, A-K, Johansson, E, Thure, J, & F, B. (2018. Lek, lärande och lycka:
Lekande och utforskande i förskolan. Gleerups.
Rennstam, J. & Wästerfors, D. (2017). Att analysera kvalitativt material. i G. Ahrne & P. Svensson .(red) (2017), Handbok i kvalitativa metoder (s.221-234). Liber.
Samuelsson, P. I & Sheridan, S. (2016). Lärandets grogrund: Perspektiv och
förhållningssätt i förskolans läroplan. Studentlitteratur.
SFS (2010:800). Skollagen. Utbildningsdepartementet.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö18. Skolverket.
Skaremyr, E. (2014). Nyanlända barns deltagande i språkliga händelser i förskolan. Elektroniska resurs Licentiatavhandling Karlstad. Karlstad Universitet.
Svensson. P, (2017). Teorins roll i kvalitativ forskning i G. Ahrne & P. Svensson.(red)., (2017). Handbok i kvalitativa metoder (s. 209- 219). Liber.
Säljö. R. (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Prisma. Säljö, R (2015). Lärande: En introduktion till perspektiv och metaforer. Gleerups. Tang, F & Adams, D. L (2010). “I Have a F-rien-d Now". How Play Helped Two Minority Children Transition into an English Nursery School, Diaspora, indigenous, and Minority
Education, 4:2, 118-130, DOI: 10.1080/15595691003635898
https://doi.org/10.1080/15595691003635898
Tsai, Chia-Yen (2015). Am I interfering? Preschool Teacher Participation in Children`play. Universal Journal of Educational Research, vol 3, nr12, s. 1028 - 1033. Unicef (1989). FN: s konvention om barnets rättigheter. Unicef Sverige.
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer-inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotskij, L (1978). The collected works of L. S. Vygotskij: Vol 1. Problems of general psycology. New York, NY: Plenum Publisher.
Vygotskij, Lev (1981) Psykologi och dialektik. Norstedts. Welén, T. (2003). Kunskap kräver lek. Liber.
Weldemariam, K.T. (2014). Cautionary tales on interrupting children’s play. Childhood
Wood, E (2014). The play- pedagogy interface in contemporary debates. I L. Brooker, L., M. Blaise & S. Edwards (Red.), SAGE handbook of play and learning in early childhood. Sage.
Öberg, P. (2017). Att få kunskap om samhället genom livshistorieintervjuer i G. Ahrne & P. Svensson (red) (2017)., Handbok i kvalitativa metoder (s. 55-66). Liber.
Bilaga 1 Intervjuguide
Examensarbete – VT2020 Syfte
Syftet med studien är att bilda kunskap kring förskollärares beskrivningar om sitt deltagande i lek med nyanlända barn.
Frågeställningar
• Hur beskriver förskollärare sitt deltagande i leken med nyanlända barn?
• Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder för att nyanlända barn ska bli delaktiga i leken?
Intervjufrågor
1. Vill du berätta lite om dig själv och din roll som förskollärare?
2. Vill du berätta om dina erfarenheter som du har med nyanlända barn? Ge lite exempel. 3. Hur tänker du kring leken för nyanlända barn? Vill du ge något exempel på hur du arbetar så att de kommer ingång i leken.
4. Hur leker du med nyanlända barn?
5. Vilka strategier använder ni för att göra nyanlända barn delaktiga i leken?
6. Upplever ni några utmaningar när ni vill göra nyanlända barn delaktiga i leken? Ge gärna något exempel.
Bilaga 2 Missivbrev
Samtycke till deltagande i studentforskning
Förskollärarutbildning - Examensarbete LEFP17- vår 2020
Mirjeta Kadri och Natalie Njoka är studenter på förskollärarprogrammet och ska genomföra en studie inom ramen för kursen Examensarbete för förskollärarutbildning vid Jönköping University.
Övergripande fokus i studien är att undersöka pedagogiska och didaktiska frågor rörande förskolans policy och praktik. Mer specifikt handlar denna studie om att bilda kunskap om förskollärares upplevelser om sitt deltagande i leken med nyanlända och vilka strategier använder förskollärare för att göra nyanlända barn delaktiga i leken.
Mirjeta Kadri och Natalie Njoka genomför denna studie i syfte att (a) bidra till kunskap om förskolan och dess verksamhet, (b) att få erfarenhet av att genomföra empirisk forskning inom utbildning och undervisning samt (c) fullgöra kraven för att bli examinerad från förskollärarprogrammet på Högskolan för lärande och kommunikation vid Jönköping University.
Om du accepterar att delta i denna studie kommer du att samtala med studentforskarna i informella individuella intervjuer.
Du har din fulla rätt att avbryta ditt deltagande i intervjun och därmed ta tillbaka samtycke när som helst och på vilken orsak som helst.
All information som genereras kommer att avidentifieras vilket garanterar att du inte kan bli identifierat. Dessutom kommer all information som genereras förvaras på ett säkert sätt som förhindrar att obehöriga kan ta del av det.
Om du har frågor gällande studien eller ditt deltagande, vänligen kontakta kursansvarig Ann Ludvigsson (Ann. Ludvigsson@ju.se) eller examinator, Carin, Falkner (Carin. Falkner@ju.se).
Om du accepterar ditt deltagande, vänligen skriv under nedan Datum Deltagares namnförtydligande signatur Studentens namnförtydligande signatur
