The Sterilisation Laws
A Qualitative Study of the Sterilisation Laws in Meida Between 1934
and 1975
Steriliseringslagarna
KURS:Historia för ämneslärare 61–90
PROGRAM: Ämneslärarprogrammet
FÖRFATTARE: Ellen Hultén
EXAMINATOR: Laila Nielsen
TERMIN:VT20
En kvalitativ studie av steriliseringslagstiftningen
mellan 1934 och 1975 i media.
Abstract
My thesis is about the discussion that arose in media in connection with the introduction of the sterilisation laws in 1934, their implementation as well as the abolition of them in 1976. The research also focuses on how the discussion related to different gender.
To enable this study three research questions have been answered. The first two questions relate to arguments pro and against the implementation and abolition of the sterilisation laws. The third question is regarding who debated the issue and how they viewed sterilisation of men and women.
The study departs from a gender perspective, based on the Swedish historian Yvonne Hirdman’s research, in order to expose the power relation between men and women as they appear in media. The study show how the public discussion changed in the 1950s to a more negative view on sterilization and that ideas of gender had an impact on the discussion. During the 1960s and 1970s women took part in the public discussion with and introduced new perspective on sterilisation laws.
Keywords: Sterilization, Sterilization law, Media, Gender, Gender system. Sammanfattning
Min uppsats handlar om diskussionen om sterilisering i media i samband med steriliseringslagarnas införande 1934, genomförande och avskaffande 1976. Undersökningen har även undersökt hur diskussionen förhöll sig till manligt och kvinnligt.
För att möjliggöra denna undersökning har tre frågeställningar besvarats. De två första av dessa handlar om argumenten för och emot steriliseringslagarnas införande och avskaffande. Den tredje frågeställningen handlar om vilka det var som debatterade i frågan och hur man såg på sterilisering av män och kvinnor. Studien utgår från en genusteori, vilken grundar sig i Yvonne Hirdmans genussystem och genuskontrakt. Med hjälp av detta perspektiv har tidningsartiklarna analyserats för att se hur maktrelationen mellan män och kvinnor framträder i media. Undersökningen har även funnit hur genussystem lyser igenom i tidningarna men också sett hur genusperspektivet har förändrats över tid.
Innehållsförteckning
Abstract 2 Inledning 4 Syfte 5 Frågeställningar 5 Genusteori 5Material och metod 7
Material 8
Urval av tidningar 8
Källkritisk diskussion 8
Metod 9
Tidigare forskning 10
Forskning kring steriliseringsfrågan 10
Forskning kring debatten 12
Bakgrund 13 Ras 14 Steriliseringslagarna 14 1934 års steriliseringslag 15 1941 års steriliseringslag 15 1975 år steriliseringslag 15 Samtycke och tvång 15 Kön och etnicitet 16 Resultat 17 1934-1950 17 Argument för steriliseringslagstiftningen. 17 Argument mot steriliseringslagstiftningen 21
Sammanfattande kommentarer och genusanalys 21
Argument för steriliseringslagstiftningen 24 Argument mot steriliseringslagstiftningen. 32
Sammanfattande kommentarer och genusanalys 36
Sammanfattning och slutdiskussion 39
Referenslista 43 Litteratur 43 Digitala referenser 43 Tidningar 44 Dagens Nyheter 1934- 1976. 44 Svenska dagbladet 1934-1976. 44
Inledning
1922 kom första förslaget om en lagstiftning av sterilisering som främst skulle beröra så kallade sinnesslöa. Några år senare blir detta även ett lagförslag och antogs som lag. Svenska lagarna var inte tvångsmässiga men i praktiken handlade det ofta om tvång eftersom ett godkännande av den som skulle steriliseras kunde framtvingas med starka påtryckningar.1 Krigsslutet 1945, då kränkningar av mänskliga rättigheter uppdagades och fördömes i andra delar av världen, innebar ingen förändring i steriliseringslagstiftningen. Lagstiftningen fortgick fram till 1976 då en ny lag trädde i kraft, sterilisering får sedan dess enbart ske på en individs egen begäran.2
Tidigare har detta studerats ur ett ovanifrånperspektiv där till exempel myndigheter varit i fokus och hur samhället har behandlat de som varit offer för steriliseringslagarna. De enskilda individerna som blev offer för lagstiftningen och deras situation är inte något som kommer att studeras här. Fokus ligger i stället på den mediala debatten och hur argument för eller emot presenterades för befolkningen i massmedia och vilka förändringar som ägde rum under periodens gång. Ett sådant fokus kommer även att ge en inblick i hur mycket kunskap om detta som nådde ut i offentligheten. Diskussionen i offentligheten synliggör inte bara skilda synsätt på sterilisering, utan också olika föreställningar om män och kvinnor, vilket kommer också kommer att studeras i denna uppsats.
De lagstiftade steriliseringslagarna är en mörk del av vår historia där mänskliga rättigheter kränktes. Undersökningen kommer att kasta ljus på åren då dessa lagar gällde för att belysa vikten av de mänskliga rättigheterna och vad som sker om vi inskränker dem.
1 Forum för levande historia. Steriliseringsfrågan; Politik och praktik.
https://www.levandehistoria.se/fordjupning-rasbiologi/kapitel-4-steriliseringsfragan-politik-och-praktik (Hämtad 2019-11-12)
Syfte
Den här studien ska undersöka hur steriliseringsfrågan diskuterades i svensk media från att sterilisering infördes 1934 fram till dess avskaffande 1975. Syftet är att bidra med kunskap om hur frågan diskuterades i media och hur genusföreställningar påverkade debatten. Det sistnämnda kommer att analyseras genom att undersöka eventuella skillnader i attityden till manlig och kvinnlig sterilisering, samt vilka (män eller kvinnor) som präglade debatten. I fokus för undersökningen står två stora dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som representerar viktiga delar av svensk offentlighet.
Frågeställningar
För att besvara mitt syfte har jag utformat tre stycken frågeställningar: - Vilka argument för steriliserings framfördes under perioden? - Vilka argument mot sterilisering framfördes under perioden?
-
Vilka var det som debatterade i frågan och hur såg man på sterilisering av män och kvinnor?Genusteori
Under kommande stycke kommer den teori som studien vilar på presenteras. Den valda teorin för undersökningen är en genusteori. Genusteorin kommer anknytas till min studie för att se hur män och kvinnor diskuterade i steriliseringsfrågan. Genusteorin kommer även användas för att se hur man såg på män och kvinnor när det kom till sterilisering och om någon skillnad mellan könsrollerna framkommer över tid i diskussionerna.
Yvonne Hirdman beskriver genus som den kunskap vi har om vad som är manligt och kvinnligt och skapar större förståelse för hur manligt och kvinnligt har konstruerats. Att förstå genus kan göras utifrån vad hon beskriver som tankefigurer av vad manligt och kvinnligt är. Den biologiska skillnaden kan här utnyttjas och resulterar i föreställningar om sociala praktiker.3
Genussystemet är en ordningsstruktur av kön. Denna ordning är grundläggande för samtliga sociala system i samhället och har blivit basen för sociala, politiska och ekonomiska ordningar.4 Genussystemet bygger på två olika system. Det första bygger på den manliga normens primat, där det är mannen som är norm.5 Systemet bygger på att det mannen gör och tänker blir högre
3 Hirdman, Yvonne. Genussystemet: teoretiska funderingar kring kvinnors sociala Underordning. Uppsala: Markutredningen. 1988. Sid 6. 4 Hirdman, 1988. Sid 10.
värderat i samhället. Det andra är en logik som bygger på isärhållande av könen. Detta betyder alltså att det som är manligt och kvinnligt inte borde blandas. Det är det manliga i samhället som är normen, män och kvinnor blir hänvisade till skilda områden i samhället. Blir könen blandade blir den makt som männen håller ifrågasatt. Hirdman menar alltså att relationen som finns mellan män och kvinnor är en maktrelation, och detta system som bygger på genus kan användas som analysredskap. Mannen som norm beskrivs av Hirdman som den manliga normens primat. Att vara man beskrivs som att vara normbärare. Den manliga normens primat verka avlägsen på platser där detta inte berör kvinnan i vardagen, detta beror dock på att genuskontraktets gränser ligger på en nivå där den kvinnliga makten också kan utövas.6 Dessa två logiker skapar olika motiv för att göra skillnad mellan mannen och kvinnan där skillnad egentligen inte finns. Vilket kan konkretiseras som att hålla isär det som är manligt och kvinnligt.7 Jag kommer undersöka om det material jag valt för min studie färgas av genussystem gällande vilka som debatterade i frågan om sterilisering och hur denna maktrelation då framkommer i artiklarna.
Hirdman beskriver utifrån sina teorier om hur det i någon form i varje samhälle funnits genuskontrakt. Det är möjligt att tänka sig att det alltid har funnits någon slags uppfattning av hur relationen mellan könen borde vara och av hur dessa definierar varandra.8 Genom att använda sig av genuskontrakt får man redskap för att se gränserna för kvinnans möjligheter, men även mellanrummet mellan det manliga och det kvinnliga sätts i centrum. Det material jag valt för studien kommer analyseras för att se om det i tidningsartiklarna framkommer genuskontrakt i hur det argumenterades om sterilisering av kvinnor och män.
Hirdman ger även en skildring av den normativa bilden av hur det bör vara mellan mannen och kvinnan. Hon problematiserar naturliga ordningen där kvinnan är den som föder barn.9 Hon beskriver också hur maktstrukturer, vilka legitimerar olikheter bör förstås ur ett genuskontraktstänkande.10 Sådant tänkande visar hur den manliga friheten har uppmuntrats samtidigt som den kvinnliga har begränsats till födande av barn, lagstiftningar och regler. Friheten för kvinnan har setts efter av männen.11 Hirdman beskriver ett stereotypt
6 Hirdman, 1988, sid 17. 7 Hirdman, 2001. 78. 8 Hirdman, 1988. Sid 15. 9 Hirdman, 2001. 78. 10 Hirdman, 1988. Sid 20. 11 Ibid, sid 22.
samhällskontrakt där mannen har ansvaret för beskydd och försörjning och kvinnan ansvarar för uppfödande, vilket tydligt visar de skilda positioner som mannen och kvinnan besitter.12
Det som var steriliseringslagarnas huvudsakliga syfte var att hindra människor som ansågs vara opassande att föda barn på grund av psykisk sjukdom eller fysisk defekt då detta ansågs vara egenskaper som kunde föras vidare till nästkommande generation. Jag kommer i min studie undersöka om det genusteoretiska perspektiv som här presenterats framkommer genom genuskontrakt och genussystem. I denna studie kommer även förhållandet mellan män och kvinnor undersökas för att se hur förhållandet framkommer i de artiklar som presenteras. Jag kommer även undersöka om det manliga maktperspektivet framkommer i diskussionerna i de valda artiklarna, genom vilka det är som diskuterar i ämnet och hur kvinnan begränsas utav lagstiftningen. Perspektivet som Hirdman beskriver kommer även användas för att undersöka hur den kvinnliga underordningen framkommer i de tidningsartiklar som studien vilar på.
Maija Runcis har i sin studie även använt sig av Hirdmans genussystem. Här riktar hon kritik mot denna teori. Hon refererar till Abby Peterson som menar att det feministiska arbetet med maktstruktur resulterar i att kvinnan blir ett offer för den manliga strukturen. Runcis betonar dock betydelsen av att studera hur kvinnan agerade i den politiska debatten där de frivilliga steriliseringar av kvinnor i motsats till de som tvångssteriliserades på grund av rashygieniska själ. Det var 93% kvinnor som steriliserades under perioden, som senare kommer att framgå av min bakgrund var många utförda genom en tillsynes frivillig process, detta kommer jag i min studie inte lägga någon värdering i om det så var. Runcis vill ur ett genusperspektiv se hur könsmönster framkom ur steriliseringslagarna och praktiken.13 Vilket även jag kommer undersöka i min studie. Runcis förhållande till genussystemet kommer i min studie användas för att se hur kvinnorna agerade i debatten, för att synliggöra deras argument och åsikter i steriliseringsfrågan. Jag kommer alltså inte enbart utföra min studie för att se hur kvinnan blev offer för den manliga strukturen utan undersöka hur kvinnans argument för och mot steriliseringslagstiftningen framkom i media.
Material och metod
Under denna del kommer det material och den metod som kommer användas för studien att presenteras, redovisas och förklaras.
12 Hirdman, 2001. 78.
Material
Det material jag kommer använda mig av är olika artiklar ifrån två av dåtidens största dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Tidningarna kommer användas som det huvudsakliga materialet för att se om det finns någon skillnad i hur steriliseringsfrågan framställdes i två olika tidningar och för att undersöka maktsystem, genussystem och de två logikerna för maktordning och se hur dessa framträder i artiklarna.
Jag har i min studie valt att avgränsa mig till dessa tidningar då de som stora svenska dagstidningar ger en viktig inblick i hur frågan diskuterades i den mediala offentligheten. I studien kommer jag även behöva avgränsa mig till delar av de argument som är relevanta för det syfte och frågeställningar jag har för studien, hela dialogen som framträdde i media kommer alltså inte vara synliga. Hela artiklar kommer inte heller presenteras, utan utdrag av det jag anser vara av vikt för studiens syfte.
Urval av tidningar
Det material som granskats i tidningarna är 40 artiklar som behandlar och argumenterar frågan om steriliseringslagstiftningen. Valet av tidningarna som granskats i denna undersökning grundar sig i att de hade skild politisk ideologi och nådde en stor mängd läsare. Valet av tidningarna motiveras med att genom att skildra frågan ut två tidningar med olik politisk ideologi ger det en bredare bild av hur frågan argumenterades i media.
Dagens Nyheter grundades 1864 och har sedan dess beskrivits som liberal och tog 1923 det då nybildade liberala partiets sida. Tidningen förklarade sig 1973 som oberoende men har en liberalistisk inritning på dess ledarsidor.14 Svenska Dagbladet hade under det tidiga 1900-talet en konservativ hållning vilken varade fram till 1970-talet. Svenska Dagbladet bildade 1974 ett handelsbolag där delar av det svenska näringslivet gick in som delägare. Tidningens politiska ideologi blev då något friare och har sedan dess betecknats som oberoende moderat.15
Källkritisk diskussion
Materialet för studien består av totalt 40 ledare, nyhetsartiklar och insändare ur Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Dagens Nyheter publicerade något mer material i frågan vilket
14 Sundin, Staffan och Johansson, Alf W. Dagens nyheter. Nationalencyklopedin. (u.å.). http://www.ne.se/lång/dagens-nyheter ( Hämtad
2020-06-08)
resulterat i att det i studien framkommer några fler artiklar ur Dagens Nyheter. Detta har gjort att mängden material som granskats skiljer sig mellan tidningarna.
De tidningar jag valt att studera i denna uppsats var båda tidningar som under undersökningsperioden var stora. Det källmaterial jag valt är uppdelat i två tidsindelningar. Det material valt för den andra tidsperioden 1950-1975 är betydligt mer omfattande än den första perioden 1934-1950. Detta tyder på att ämnet var betydligt mer omdiskuterat under lagstiftningens senare år. Studiens syfte har inte varit att jämföra tidningarnas material med varandra, utan undersöka hur argument för och emot steriliseringslagstiftningen har framträtt i tidningarna under lagstiftningens aktiva år. Det material jag granskat ur de två tidningarna visar dock på att tidningarna, trots deras skilda politiska ideologi publicerade liknade artiklar i steriliseringsfrågan.
I studien har det inte gjorts någon skillnad på vart de artiklar som var relevanta för studiens syfte gick att finna i tidningarna. Hade det i studien noterats om artikeln var en ledare, nyhetsartikel eller insändare hade det blivit tydligare vilken position respektive tidning hade i frågan.
De tidningar som valts för studien motiveras med att båda under tiden var stora tidningar som lästes och nådde ut till en stor mängd människor. Tidningarna har skilda politiska ideologier vilket ger studien en större bredd.
Metod
Studien kommer delvis bestå av en kvalitativ textanalys, där de artiklarna som är utvalda för studien kommer att granskas. Sökning av artiklarna gjordes i respektive tidnings historiska arkiv, där begrepp så som sterilisering och tvångssterilisering användes som sökord. Begrepp och argument har i studien analyserats och tolkats. I en kvalitativ textanalys kodar man materialet som sedan används som metod för att finna svar på frågeställningen.16 Materialet har kodats utifrån tre aspekter. Vilka argumenterade i artiklarna? Var de för eller emot sterilisering? Vad var deras argument för eller emot sterilisering?Artiklarna analyserades för att se hur män respektive kvinnor diskuterade i debatten och vilka frågor i steriliseringsfrågan de belyste. Den
16 Florén, Anders & Ågren, Henrik. Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. 2. Uppl. Lund.
kvalitativa metoden skulle även kunna beskrivas som tolkande.17 Den kvalitativa metoden kommer även användas då dagstidningarna ska granskas och tolkas för att finna och jämföra argument för och emot sterilisering i massmedia.
Artiklar i undersökningen kommer avgränsas till sådana av argumenterande typ. Nedslag kommer därför göras under perioden där sådana artiklar framkommer. Eftersom tidsperioden sträcker sig under en lång tid måste avgränsningar göras till då argumenterande artiklar blir tydliga för syftet för denna uppsats, nedslagen sker därför inte efter speciell tid utan de val av artiklar som gjorts beror på vart under tidsperioden som argumenterande artiklar har varit tydligt framträdande.
Tidigare forskning
Under kommande stycke kommer tidigare forskning som är relevant för min studie att presenteras.
Forskning kring steriliseringsfrågan
Mattias Tydén syftar med sin undersökning till att visa hur tvångssteriliseringen är en del av den samtid vi lever i, han vill inte att undersökningen ska läsas med syftet att se hur fel de agerade förr.18 Tydén förklarar att steriliseringslagarnas införande upprättades bakom argumentet att de gjordes på grund av individers oförmåga att ta hand om barn. Hans bok är uppdelad i tre delar, den första handlar om lagstiftningen i steriliseringsfrågan, den andra handlar om de steriliseringar som utfördes genom tvång, och den tredje om hur lagstiftningen fungerade i praktiken. Han strävar med sin studie efter att kunna beskriva och analysera de beslutsfattande processerna i parlamentet och dess genomförande på central, men även på lokal nivå.19
Syftet med Tydéns avhandling är att ge ett bredare perspektiv av steriliseringsfrågan genom att undersöka material som inte behandlats av tidigare forskning eller enbart diskuterats mer flyktigt. Han använder arkivserier ur medicinalstyrelsen som kan visa hur denna styrelse tillämpade lagarna och hur dessa förändrades över tid. Han använder både tryckt och otryckt material ifrån socialpolitiska utredningar vilka ger en beskrivning av de välfärdspolitiska
17 Florén, Anders & Ågren, Henrik. Historiska undersökningar: grunder i historisk teori, metod och framställningssätt. 2. Uppl. Lund.
Studentlitteratur, 2006. Sid 55.
18 Tydén, Mattias,Från politik till praktik: de svenska steriliseringslagarna 1935- 1975. Diss., Stockholmsuniversitet, 2002. Sid 13. 19 Ibid, sid 16.
sammanhang som steriliseringspolitiken berördes av.20 Vidare berör han även material från olika anstalter för att ge en fylligare bild av hur sterilisering användes inom sinnesslövården som det då kallades. Han har i sin studie använt sig av en genusteori vilken han gör sina slutliga kommentarer utifrån. Tydén uppfattade steriliseringslagarna som ett system som byggde på hård kontroll med lite respekt för individen och deras rättigheter. Avslutningsvis beskriver han också svårigheterna med att synliggöra vilka som var ansvariga i lagstiftningen, studien visar dock att den nationella hälsostyrelsen hade inflytande över utvecklingen av steriliseringsfrågan. Lagstiftningen är även beroende av värderingar på en lokal nivå, den grundar sig i könsbaserade attityder och ett moraliserat sexuellt beteende vilket har riktat sig speciellt mot opassande mödrar. Han drar även slutsatser om kvinnans utsatthet i steriliseringsfrågan genom att analysera vad som ansågs vara manligt och kvinnligt.21
Studien ger flera infallsvinklar i steriliseringsfrågan både lagstiftningen och tvångssteriliseringen, vilket även jag måste göra skillnad på i mitt arbete. Tydén hänvisar till Maija Runcis då hon i hennes avhandling ger en bild av hur den kvinnliga sexualiteten ses i steriliseringsakterna. Han hänvisar även till Runcis och Palmblads skildring av sterilisering som kontroll av kvinnors sexualitet. Tydén fortsätter vidare med att förklara hur den eugeniska aspekten gick vidare in i moderskap och modersideologier. Moderns och barnets intresse övergick i ett samhällsintresse som skulle resultera i flera friska barn.22
Steriliseringspolitiken har även undersökts av Gunnar Boberg och Mattias Tydén. De vill i sin undersökning visa hur rasbiologin var förankrad i dåtidens vetenskap. De visar även vikten av att visa hur rasbiologin och steriliseringsfrågan var sammankopplad i dåtidens socialpolitiska samhälle, kopplingar fanns alltså till socialdemokratin, men även till andra politiska partier.23
Boken ger en god introduktion till de begrepp som frekvent kommer användas i uppsatsen. Detta följs av en skildring av steriliseringsdebatten som engagerade vetenskapsmän, läkare, politiker, jurister och debattörer i allmänhet, fram till dess implantering 1935. Undersökningen visar sedan hur rashygienen förändrades under efterkrigstiden. Den senare förändringen beskriver de som ett resultat av en förstärkt individualism i samhället samt en ny
20 Ibid, sid 16. 21 Tydén, 2002. 582 22 Ibid, sid 539.
23 Broberg, Gunnar & Tydén, Mattias, Oönskade i folkhemmet: rashygien och sterilisering i Sverige, 2., [utök.] uppl., Dialogos, Stockholm,
misstänksamhet mot överheten.24 Avslutningsvis ges en slutsats till steriliseringslagstiftningens långvariga framgångar i Sverige. Då Sverige stod utanför kriget innebar detta att en omprövning av den rasbiologiska befolkningspolitiken inte skedde som den gjorde i tillexempel Tyskland. Rashygienen kunde enkelt försvinna i myndigheternas utövning av steriliseringar.25 Broberg och Tydén ger en tydlig skildring av tiden innan steriliseringslagarna och den politik och tankesätt som ledde fram till dess införande. De redogör även för debatten kring lagstiftningen och hur dessa faktiskt tillämpades. Detta kommer i denna studie komma väl tillhands under bakgrund där en bakgrundsskildring ges till den debatt som kom att råda i media.
Steriliseringslagarna tillkomst har studerats av Maija Runcis. Hon har undersökt hur beslutet och genomförande kring steriliseringarna organiserades och genomfördes i praktiken. Avsikten med studien är att studera hur vissa av samhällets medborgare, som i många fall redan var i en beroendeställning till samhället hanterades av myndigheter. Hur individerna blev behandlade av myndigheterna men även det grepp myndigheter hade över familjer och individer studerar Runcis genom steriliseringslagarna. Detta utför hon genom ett makt- och könsperspektiv.26 Ett ovanifrånperspektiv kommer även användas i denna studie då individer som blivit offer för steriliseringslagarna inte själva fått komma till tals utan framkommer genom andras ögon. Hon redovisar sedan i kronologisk ordning lagstiftningens tillkomst 1934 och dess implementering samt dess utvidgning 1941. Runcis avslutar sin bok med ett avslutande kapitel där hon diskuterar om steriliseringslagarna sågs som en humanitär åtgärd eller ett övergrepp ifrån myndigheternas sida. Hennes undersökning har gett ett resultat som visar hur steriliseringslagarnas tillämpning hade sin utgångspunkt i ett tydligt socialt könsmönster. Detta höll kvinnor och män åtskilda enligt traditionella föreställningar av vad som är manligt och kvinnligt. Även om utredningarna och lagarna utgavs i en medicinsk form avspeglades de väl av samhällets strukturer där kvinnor underordnades och värderades på ett annat sätt än män.27
Forskning kring debatten
Max Neij riktar in sig på den debatt som fördes i riksdagen kring lagstiftningen av steriliseringslagarna mellan åren 1934 och 1941 samt diskussionen som följde fram till 1976. Syftet med studien är att undersöka riksdagsdebatten som ledde fram till lagstiftningen. Han vill även presentera ytterliga en aspekt i sin studie, hur debatten presenterades för befolkningen.
24 Ibid, sid 188.
25 Broberg & Tydén, sid 188
26 Runcis, Maija, Steriliseringar i folkhemmet. Diss., Stockholmsuniversitet, 1998. Sid 12-13. 27 Runcis, 1998. Sid 289.
Han gör detta med antagandet att det var genom massmedia som befolkningen bildade sin uppfattning av debatten, inte riksdagsprotokoll. Undersökningen görs för att se om det finns någon politisk splittring mellan partierna och riksdagsledamöterna kring dess åsikter om steriliseringslagarna eller dess tillämpning. I den slutliga diskussionen delar författaren upp de som var för lagstiftningen och de som var emot och presenterar slutsatser i dessa frågor.28 Studien visar även att en steriliseringslagstiftning troligtvis skulle tillkommit med ett annat parti som ledare för Sverige.29 Neij tar precis som Runcis upp ett bra kronologiskt händelseförlopp som skildrar debatten som pågick i riksdagen. Även om det inte är riksdagsdebatten denna studie kommer undersöka detta komma väl till hands både som material till bakgrund, men även metod.
Åsa Kroon är den som grundligast har forskat om steriliseringsfrågans framställning i massmedia. I hennes rapport utför hon en analys av steriliseringsdebatten i media. Den debatt hon skildrar är den som uppkom då Maciej Zaremba kulturjournalist på Dagens Nyheter, publicerat sin artikel i DN 1997. Hans artikel visade baksidan av det svenska folkhemmet då det kom till steriliseringslagarna. Kron beskriver hur debatten förändrades efter artikeln då vissa menade att denna bygger på felaktig information. Hennes huvudsakliga syfte med studien är att fånga samspelet mellan texter och dess aktörer och få en inblick i hur dessa förändras över tid. Kroons undersökning är uppbyggd i tre delar vilka hon utför sin analys ifrån. Hon ger i sin undersökning en översikt över mediedebatten som uppkom i svensk massmedia och hur steriliseringsdebatten 1997 förändrades. Hur debatten gick från att röra sig från faktiska steriliseringar till att mer bli en diskussion där vissa påstod att den byggde på smal och i vissa fall felaktig argumentation. Till sist ger hon en genomgång av innehållet, där hennes huvudfokus är att se interaktionen mellan medier, debattörer och vilken genre de rör sig inom. Slutligen plockar hon isär mediedebatten och drar slutsatsen att debatten är något som förändras över tid i hur diskussionen förs. Syftet med denna är att genom att kolla på det kommunikativa förstå vad det är som är avgörande i debatten.30 Kroons arbete kommer jag kunna använda i min undersökning genom att dra paralleller och göra jämförelser med hennes resultat.
Bakgrund
I detta avsnitt kommer en kortfattad redovisning av begrepp som ligger till grund för steriliseringslagarnas framväxt att presenteras.
28 Neij, Max, Sinnesslö, sinnessjuk och asocial- en kartläggning och analys av steriliseringsdebatten under 1900-talets Sverige.
Kandidatuppsats, 2017.
29 Neij, 2017.
Ras
Rasbiologi användes för att vetenskapligt undersöka den mänskliga rasens variation. Tidigt i forskningen skildes det mellan vad som ansågs vara positiv och negativ rashygien, där man ville värna om den goda befolkningen och genom regler och lagar minska den dåliga.31 De ville gynna folkhälsan och det sunda levnadssättet, så som nykterhet. Även den svenska naturvetenskapen har enligt Broberg och Tydén haft en framstående roll inom rashygienens historia. Det var Carl von Linné som under 1700-talet kategoriserade människan med biologiskt ras- och variationsbegrepp och hänvisade till rasforskning som en svensk angelägenhet. Även en man vid namn Anders Retzius redovisade ungefär ett sekel senare ett skallindex och redovisade då olika typer av skallformer.32
Detta tankesätt var också det som påverkade den svenska samhällsdebatten, rashygienen var något som följde på det snabbt framväxande industrisamhället där urbanisering, könssjukdomar och alkoholism spred sig i samhället. Samhället upplevde då en oro av att det kunde förslummas och att en biologisk försämring av människan höll på att ske. Rashygienen framställdes då som det moderna samhällets sätt att lösa ett sådant framgående problem.33
Steriliseringslagarna
Under 1900-talet förändrades bilden av ohälsa och fokus togs från samhället och lades istället på individer. Vid oönskade arvsanlag kunde sterilisering motiveras i det enskilda faller med att förhindra att sjukdom ärvdes till barn. Även sociala skäl hos individen kunde vara avgörande för sterilisering. De ville genom lagstiftning förhindra familjemiljöer som ansågs vara bristfälliga. Sterilisering knöts därför ofta till oförmåga att ta hand om barn. Steriliseringslagstiftningen blev ett av de tydligaste resultaten av rashygienen i den svenska politiken. Det fanns dock inte enbart rashygieniska motiv till steriliseringslagarna, det var även ekonomiska.34 Genom sterilisering av tillexempel sinnesslöa och fattiga skulle kostnaderna för vården av dem minska.35 Människor som samhället ansåg inte vara kabbala till att ta hand om sina barn skulle vara utan möjligheten att få några.36
31 Broberg & Tydén, sid 9. 32 Ibid, sid 23.
33 Ibid, sid 60. 34 Ibid, sid 60. 35 Ibid, sid 61. 36 Ibid, sid 60.
1934 års steriliseringslag
1934 blev de så kallade steriliseringslagarna inrättade av den svenska riksdagen. Enligt lagen 1934 kunde ingrepp utföras utan personens samtycke om denna ansågs sakna förmågan som krävdes för att förstå steriliseringens syfte.37 Enligt lagen kunde sterilisering utan samtycke ske vid tillexempel sinnessjukdom och sinnesslöhet. Vidare kunde en person steriliseras på social indikation. Vilket innebar att personen ansågs vara oförmögen att ha vårdnaden för sina barn. En person kunde även steriliseras om den genom arvsanlag riskerade att överföra icke önskvärda anlag så som tillexempel sinnesslöhet till sitt barn.38
1941 års steriliseringslag
Lagen som stiftades 1941 byggde egentligen på frivillighet, men fortfarande kunde steriliseringar ske utan samtycke. Lagstiftningen gav alltså stöd till att sterilisering utfördes, beroende på situationen, utan samtycke.39
I 1941 års steriliseringslag anges tre indikationer för sterilisering. Den första är en medicinsk indikation, denna innebar att sterilisering skulle ske då kvinnan led av sjukdom som skulle kunna leda till fara för hennes eget liv vid havandeskap. Det andra var eugenisk indikation, denna kunde antas då en person bar arvsanlag som befarades föras vidare till nästkommande generation så som sinnesslöhet.40 Den sociala indikationen utvidgades ifrån att individen ansågs oförmögen av att ta hand om barn till att personen ansågs vara olämplig.41
1975 år steriliseringslag
År 1975 trädde en ny steriliseringslag i kraft, enligt denna kunde en sterilisering endast utföras på egen begäran. Tillstånd ifrån myndigheter krävdes ifall personen inte var över 25 år. En förutsättning för att steriliseringen skulle godkännas var att personen skulle vara helt införstådd med vad ett sådant ingrepp skulle innebära.42
Samtycke och tvång
En analys av de ansökningshandlingarna som finns kvar från tiden visar att ungefär 50 procent av de steriliseringar som utfördes var frivilliga där personerna själva tagit initiativ till
37 SAO 2000:20. 1997 års steriliseringsutredning. Sid 15. 38 Broberg & Tydén, sid 72.
39 SAO 2000:20. 1997 års steriliseringsutredning. Sid 15. 40 SAO 2000:20. 1997 års steriliseringsutredning. Sid 15. 41 Broberg & Tydén, sid 93.
steriliseringen. Analysen visar också att cirka 9 procent av steriliseringarna blev utförda genom tvång. Den visar även att cirka 24 procent är utförda genom en formell ansökan eller genom samtycke där omständigheterna dock pekar på att tvångsliknande metoder spelat roll. Tillexempel kunde sterilisering vara ett krav vid abort eller vid ett utskrivande från en institution. Påtryckningar finns vid ytterligare 10 procent av fallen, där även övertalningar kan utskiljas. De resterande ingreppen vilka utgör cirka 7 procent finns ingen tydlig motivation för ingreppet.43
Kön och etnicitet
Könsfördelningen i frågan var inte vidare jämställd, 93 procent av de som steriliserades var kvinnor. Den period då den största delen män steriliserades var under början av 1940-talet då dessa utfördes utifrån en rasbiologisk grund, det var då en tredjedel män som steriliserades. Kvinnor utgjorde i slutet av perioden 99 procent av de ingrepp som utfördes. Dessa utfördes på medicinsk indikation där kvinnorna som steriliserades ansågs vara, vad de kallade för utsläpande mödrar.44
Det finns undantag som pekar på att steriliseringar skett riktade mot etniska grupper, men utifrån dessa finns inte stöd för att vissa grupper skulle varit särskilt utpekade i frågan. De undantag som görs i denna fråga är när en person är refererad till som ”tattare”. I den statliga utredningen som undersökt steriliseringslagstiftningarna redovisas 22 fall där där individen blivit benämnd som ”tattare”. Eftersom dessa tal är väldigt låga måste även hänsyn tas till att de också är osäkra. Sterilisering av personer som nämns som samer eller zigenare verkar skett i liten utsträckning. Riksdagens utredning i frågan kan därför inte stärka att lagstiftningen skulle vara särskilt riktade mot dessa grupper. 45
43 SAO 2000:20. 1997 års steriliseringsutredning. Sid 16. 44 Ibid, sid 17.
Resultat
Jag kommer i resultatdelen presentera argumenten för och mot steriliseringslagstiftningen som framkommer i tidningarna vid dess införande 1934 och dess avskaffande 1975. Resultatet kommer delas upp i två perioder där argument för och mot lagstiftningen kommer struktureras. Tidsperiodernas indelning beror på att argumenten i steriliseringsfrågan förändras efter 1950. Tidsperioderna kommer sedan avslutas med sammanfattande kommentarer kopplade till den genusteoretiska ansats som är vald för studien. Sammanfattningen kommer även kopplas till den tredje frågeställningen om vilka det var som debatterade i frågan och hur man såg på sterilisering av män och kvinnor.
1934-1950
Argument för steriliseringslagstiftningen.
De artiklar som presenteras under tidsperioden innehåller främst argument för sterilisering. Argumenten grundar sig i individers oförmåga att ta hand om barn och består därför främst av argument för sterilisering av sinnesslöa. Oro fanns för att deras arvsanlag skulle föras vidare eller att samhället skulle tvingas ta hand om deras barn.
Den 4e maj 1934 beskrivs lagförslaget som en humanitär och social reformfråga som kommit närmare sin lösning, vid lagstiftningen av sinnesslöa utan personens samtycke vilket regeringen i dagarna fastställer. Vidare riktar skribenten kritik mot det ”låt gå system” som tidigare varit det system som haft stor utbredning i samhället och skriver att man får hoppas att en barriär blir uppsatt i och med den nya lagen. Systemet har resulterat i att sinnesslöa satt en avkomma i samhället som hamnat på tvångsarbetsanstalter, sinnessjukhus, fängelse eller fattighus. Regeringen har nu kommit fram till ett mer långsiktigt förslag, tvångssteriliseringar av sedlighetsförbrytare vilket befriar personer från sina sjuka anlag.46
Den 15e december samma år förekom det i Dagens Nyheter åter igen nyheter kring den nya steriliseringslagens innehåll. De skrev om den lag som kom att träda i kraft den 1 januari som innebar sterilisering av personer som lider av sinnesslöhet, sinnessjukdom, annan rubbning av själsverksamheten och därför inte är i stånd att ha vårdnaden över ett barn. Sterilisering kan även utföras där antaganden kan göras att dess arvsanlag kommer sprida sig vidare till personens avkomma så som sinnesslöhet eller sinnessjukdom. Det krävs även att personen i
fråga saknar vad dem kallar rättskapacitet, den saknar alltså förmåga att själv ge tillåtelse för att ingreppet ska ske. Texten refererar till en dr. Björck som beskriver vilka som ska omfattas av denna lag. Vem dr. Björk är framkommer inte av artikeln. Han beskriver att lagen kommer ”tillämpas på de asociala imbecilla elementen”.47 Exempel på dessa individer är människor som inte hamnat i kollision med lagen men ändå blivit omhändertagna av samhället. Ansökan om sterilisering görs av läkare på medicinalstyrelsen då personen är intagen på anstalt. För en omyndig person görs denna ansökan av dess vårdnadshavare eller förmyndare. Även fattighetsvården kan göra en sådan ansökan för personen, då dess make och barn inkluderas av denna vård. Även barnavårdsnämnden kan utföra en ansökan för dem som drabbats av barnavårdslagen och förmyndare till dessa. Till sist kan personen själv även göra en ansökan antingen hos läkare eller hos medicinalstyrelsen om önskan att genomgå sterilisering.48
Artikeln fortsätter och förklarar att sterilisering kan utföras på en sinnesslö person utan ansökan hos medicinalstyrelsen ifall två läkare anser att det finns skäl att utföra ingrepp enligt lagen. Vidare förklaras även att detta tycks vara statsmakternas tanke gällande det normala tillvägagångsättet vid sterilisering av sinnesslöa. Dr. Björck uttalar sig även om vad han tror resultatet av steriliseringslagstiftningen kan komma att bli. Han menar att det redan nu kan vara svårt att se vad den kommande lagen kommer att få för verkan, men menar att den kommer medföra att icke önskvärda föräldrar inte får icke önskvärda barn.49 Han beskriver också att det finns sinnesslöa kvinnor på de kommunala försörjningshemmen, detta kommer fattigvårds- och barnavårdsstyrelserna sätta stopp för då de begär sterilisering av dessa personer. Han menar även att vissa sinnesslöa insatta på anstalt kan efter sterilisering komma att bli frisläppta. Det han poängterar vid denna punkt är att det dock krävs uppsyn då dessa kvinnor kan komma att bli sedda som sexualobjekt. Vidare förklarar han att om detta skulle bli fallet skulle samhället få finna andra sätt att omhänderta dessa kvinnor.50 Fortsättningsvis så förklarar dr. Björck att sterilisering av rättskapabla individer endast kan ske frivilligt. Lagbestämmelsen gäller även att en läkare som utfört sterilisering är skyldig att anmäla ingreppet till medicinalstyrelsen, identitet på patienten behöver dock inte uppges. Genom detta vill de samla material som kan komma tillhands vid eventuella särskilda behov av sterilisering av rättskapabla.51
47 ”Färre barn till världen av minderåriga föräldrar.” Dagens nyheter. 1934- 12-15 48 Ibid.
49 Ibid. 50 Ibid. 51 Ibid.
Året därefter 8e december 1935 skrivs det om steriliseringsfrågan ur en något annan angreppsvinkel än den jag tidigare nämnt. Denna gång i en lång artikel med rubriken ”Tattarplågan kostar 10 miljoner om året”. Texten ger flera exempel på problematik kring tattare. På slutet skrivs det även att det inte är så underligt att människor förlorar tålamodet över dessa människor då dåliga erfarenheter påverkar dem. Därför föreslås starkare åtgärder tillexempel sterilisering av tattare och zigenare.52
Den 1 april 1937 finns en artikel från Dagens Nyheters korrespondent med rubriken ”Bildbar sinnesslö bör steriliseras utan medgivande”, artikeln är ett yttrande ifrån det rasbiologiska institutet i Uppsala. Denna handlar om sterilisering utan samtycke där sinnesslöa är den huvudsakliga gruppen. Texten handlar om hur individer kategoriseras i intelligensålder upp till 12 år vid vuxen ålder. Artikeln beskriver att vad de kallar bildliga sinnesslöa troligtvis hade kunnat ge sina barn en bra uppfostran, men att det finns en för stor risk att arvsanlag förs vidare. Att dessa människor går med på en frivillig sterilisering är även liten då ingreppet skrämmer dem. I institutets yttrande önskar de även att två privatpraktiserande läkare ska kunna föreslå personer lämpade för sterilisering. Detta väcker tveksamhet, då det är medicinalstyrelsen som fattar sådana beslut. Trots att detta är önskvärt menar institutet att det dock i vissa, särskilt brådskande fall, där kvinnan tillexempel ska undergå operation kan sterilisering lämpligen utföras.53
Den 8 februari 1943 framkommer en lång artikel i Dagens Nyheter. Denna handlar om att den nuvarande steriliseringslagstiftningen inte är tillräckligt effektiv i sin utformning då den förbjuder sterilisering mot en individs samtycke. Artikeln beskriver att detta är en utbredd åsikt hos många läkare. Lagen omfattar inte alla som borde bli objekt för sterilisering. Ett erkännande görs också gällande att steriliseringslagstiftningen skulle innebära en radikal förändring i frågan och inte en enkel sak att genomföra.54 Den 6e juni samma år kan man läsa om motioner föreslagna i riksdagen om att någon form av tvångssterilisering ska införas.55 Den 10e juni framkommer det i Svenska Dagbladet under rubriken ”Diverse beslut” om en motion gällande tvångssterilisering som getts avslag till.56
52 ”Tattarplågan kostar 10 miljoner om året.” Dagens nyheter. 1935-12-08
53 ”Bildbar sinnesslö bör steriliseras utan medgivande.” Dagens nyheter. 1937-03-01 54 ”Pressgrannar.” Dagens nyheter. 1943-02-08
55 ”Lunchrasten avstrykes. ”Dagens nyheter. 1943-06-06 56” Diverse beslut.” Svenska Dagbladet. 1943-06-10
Den 11 april skrivs det om steriliseringsfrågan i Svenska Dagbladet, denna gång ur ett rasbiologiskt perspektiv. Texten beskriver hur vissa arvsanlag på gott och på ont ärvs vidare till individers avkommor. Exempel på sådan sjukdom som visas tidigt i barnets liv är blindhet och idioti. Föräldrar till ett sådant barn riskerar enligt artikeln att även få ännu en avkomma som även den bär på samma anlag. Ett sådant fall visar enligt artikeln hur sterilisering kan motiveras. Texten fortsätter med att förklara svårigheten i att faktiskt veta om en persons sinnesslöhet beror på arvsanlag eller skada som skett vid födseln, men detta beskrivs inte som ett problem då sterilisering av sinnesslöa borde ske av sociala själ. Lagstiftningen kan också motiveras genom dess avsevärda nytta redan vid antalet sinnesslöa som föds.57
Den 3e maj förekommer en artikel där dr. Sjögren berättar om fall av danssjukan. Efter att studerat sjukdomen har han kommit till insikten att har en förälder sjukdomen är det 50% säkerhet att även barnet får denna. Det enda botemedlet för sjukdomen är sterilisering. Han menar att föräldrar som är sjuka inte borde få några barn.58
Den 15e februari 1935 kan vi i Svenska Dagbladet läsa om ”Fostermord ur biologisk synpunkt”. Detta är en lång artikel som handlar om fosterdödande och vad ett kriterium för sådant kan vara. Ett kriterium kan enligt texten vara ovillkorlig sterilisering som en följd av fosterdödandet. Har en person inte någon önskan av barn, är inte detta kriterium något avskräckande för individen. Artikeln beskriver att det vissa fall sker upprepning av fosterdödande, vilket den upplyser kan vara farligt för kvinnan. I artikeln framkommer argument för att fosterdödande borde förhindras genom sterilisering.59
Den 16e februari 1935 förekommer ett uttalande av Stockholms prästsällskap. De har på grund av lagförslaget om avbrytande av havandeskap, valt att göra ett uttalande. Denna artikel handlar, precis som den ovanstående om avbrytande av havandeskap. Åtgärder på grund av rashygieniska skäl beskrivs som nödvändiga. De beskriver hur samhällets rätt till sterilisering i vissa fall borde utvidgas och erkännas. Uttalandet framställer att frivillig födelsebegräsning åt ena sidan kan vara ett uttryck för ansvarskänsla. De beskriver dock vidare att det finns skillnader
57 ”Mental hygien- och annan populär-medicin.” Svenska dagbladet. 1934-03-11 58 ”Hundra fall av danssjuka i två socknar”. Svenska dagbladet. 1934-05-03 59 ”Fostermord ur biologisk synpunkt.” Svenska dagbladet. 1935-02-15
i åtgärden för att släcka ett redan tänt människoliv. De menar att om fosterdödande legaliseras på annan grund än medicinsk försvinner respekten för människolivet. 60
Dagen efter finns en artikel som gäller vad som kan göras för att undvika dövhet i de tidiga åldrarna. Enligt texten uppges det att de som lider av dövstumhet är döva vid födseln. Det verkar dock enbart vara så att en fjärdedel av de dövstumma som är döva på grund av ärftliga anlag. Den dövstumheten som blivit nedärvd kan enbart påverkas genom rashygieniska åtgärder, exempel på sådan är sterilisering i de fall där sannolikheten är stor att individen lider av nedärvda anlag.61
Argument mot steriliseringslagstiftningen
Den 18 februari 1934 skrivs det om sterilisering av sinnesslöa och sinnessjuka. Sterilisering utan samtycke saknar vid denna tid belägg och diskuteras. Det förslag som läggs fram är att steriliseringslagstiftningen bör gälla de personer som på grund av vad de beskriver som rubbning i självverksamheten och inte har förmågan att lämna giltigt samtycke. Avslutningsvis ges en syn på dess ställningstagande i frågan, tre av fyra anser att en lagstiftning av sådant slag bör tillstånd av medicinstyrelsen finnas. Justitieministern anser dock att betydelsen av sterilisering av sinnesslöa och sinnessjuka inte är desamma. Han uttalar att de undantagsfall då tvekan kan infinnas vid sterilisering av en sinnesslö kommer underställas med ett beslut av medicinstyrelsen.62
Sammanfattande kommentarer och genusanalys
I flera av artiklarna är argumenten för, men också det argument som är mot steriliseringsfrågan och steriliseringslagstiftningen könsneutrala. I tidsindelningen förekommer endast en artikel under rubriken ”Mot steriliseringslagstiftningen”. Jag upplevde i denna en tveksamhet, inte direkt mot lagstiftningen, men att det krävs försiktighet i dess genomförande.
Individerna som det i artiklarna samtalas om beskrivs enbart som sinnesslöa eller sinnessjuka. De flesta artiklar handlar om sterilisering av sinnesslöa på grund av deras påstådda oförmåga att ta hand om barn och för att förhindra spridning av deras arvsanlag. Artiklarna innefattar så gott som uteslutande argument för lagstiftningen i någon form, vilket kan tyda på att den
60 ”Ett uttalande av Stockholms prästsällskap.” Svenska dagbladet. 1935-02-16 61 ””Om dövhet av barn.” Svenska dagbladet. 1935-02-17
gemensamma samhällsuppfattningen var positivt inställd till lagstiftningen. Artiklarna visar även att det i samhället fanns en relativt utbred uppfattning gällande vilka arvsanlag som var önskvärda och inte. Det framgår inte av tidningsartiklarna vilken ställning gemene man tog i frågan, men en bild av vilka föreställningar som nådde ut i media framkommer. De tillfällen där det genom artikeln tydligt framkom en individs åsikt var dessa män. Då en läkare tog ton i frågan var dessa också just män. Vilket är ett resultat av att de flesta läkare under denna tid var just män. Att det framför allt var män som yttrade sig i media kan tolkas genom den manliga normens primat, det är vad mannen säger som blir högre värderat i samhället.63 Den manliga normens primat beskrivs av Hirdman som att det manliga i samhället är normen vilket hänvisar mannen och kvinnan till olika områden.64 Det är männens åsikter som uteslutande framgår i dessa artiklar om steriliseringslagstiftningen. Vilket kan tyda på de skilda positioner och områden som mannen och kvinnan hänvisades till i samhället.
I den andra artikeln under rubriken ”Argument för steriliseringslagstiftningen” tar en dr. Björk ton. Han presenterar vilka och varför människor kan anmälas till sterilisering. I artikeln framgår det att en person vars barn eller man omhändertagits av samhället kan anmälas för ingreppet, vilket jag uppfattar indirekt berör kvinnan. Detta kan tolkas med hjälp av det genussystem Hirdman presenterar vilket hon beskriver som grundläggande för alla sociala ordningar. De är främst den andra av de logiker som genussystemet bygger på som denna artikel kan kopplas till, isärhållande av könen. Enligt denna borde inte det som är manligt och kvinnligt blandas. Blandas könen blir den manliga makten ifrågasatt. Hirdman beskriver att relationen mellan könen kan ses som en maktrelation.65 Steriliseringen hamnar då på kvinnan trots att även hennes man blivit omhändertagen av fattigvården. Man kan då se att de biologiska skillnaderna som finns mellan mannen och kvinnan utnyttjas och skapar föreställningar hur de borde vara i sociala praktiker.66 Då kvinnan är den som bär och föder barn drabbas hon därför av steriliseringen trots att hennes man omhändertagits och även hade kunnat sprida vidare arvsanlag. Logiken håller isär det som är manligt och kvinnligt.67 Kvinnan hindras ifrån möjligheten att bli med barn då hon kopplas till den sociala ordning där kvinnan är ansvarig för barn.
63 Hirdman, 1988. Sid 7. 64 Hirdman, 2001. 78.
65 Hirdman, Yvonne. Genus- om det stabilas föränderliga former. Liber, 2001. Sid 78. 66 Hirdman, 1988. Sid 6.
Dr. Björk diskuterar även de förhållande som kvinnor på anstalter lever i och hur sterilisering skulle påverka dem. Han beskriver också hur samhället skulle finna ett annat sätt att ta hand om dessa kvinnor ifall de skulle bli sexuellt utsatta.68 Detta kan tolkas utifrån Hirdmans stereotypa genuskontrakt där det är mannen som står för beskyddet av kvinnan.69 Han betonar alltså att kvinnorna som steriliseras kan riskera att utsättas sexuellt och måste därför skyddas. Detta genuskontrakt innebär att kvinnan är ansvarig för barn och hem.70 Genom att tolka genuskontraktet framkommer det redskap för att se gränserna för kvinnans möjligheter.71 Detta kan vara en anledning till att kvinnliga argument inte framkommer i studiens material. Att uttrycka sig i media kring dessa frågor låg då bortom kvinnans möjligheter trots att ämnet i stor grad berör henne.
Vidare följer två artiklar som handlar om avbrytande av havandeskap och vad de kallar fostermord. De skriver inte i artiklarna att det är sterilisering av kvinnor, men eftersom det bara kan vara kvinnor som kan vara havande är det just kvinnor deras argument för sterilisering riktas till. Den ena av dessa är ett uttalande av Stockholms prästsällskap, vilka jag också gör antagandet är män då de första kvinnliga prästerna vigdes först på 1960-talet.72 Deras uttalande kan kopplas till Hirdmans teori om genussystem vilket kan beskrivas som en ordning av kön. Denna ordning kan kopplas till samtliga sociala och politiska system.73 Det är främst en av de logiker som Hirdman presenterar som deras uttalande kan kopplas till, den manliga normens primat. Det är då det som mannen säger som blir högre värderat i samhället.74 Avbrytande av havandeskap är en fråga som i högsta grad berör kvinnor. Trots det är det inte kvinnorna som i dessa artiklar kommer till tals i frågan. Vilket kan tyda på att det var det mannens åsikter i frågan som värderades högre i samhället. Enligt genussystemet är det även mannen som är normen, män och kvinnor blir enlig denna hänvisade till olika områden i samhället.75 I steriliseringsfrågan är det flest män som uttalar sig vilket kan kopplas till de skilda områden som mannen och kvinnan hade i samhället. De var under tidsperioden flest män som var läkare och som tidigare nämnt kunde inte kvinnan bli präst. Kvinnan hade då andra positioner i samhället, men inte positioner där de kunde argumentera om sterilisering vid avbrytande av havandeskap i media.
68 ”Färre barn till världen av minderåriga föräldrar”. Dagens nyheter. 1934- 12-15 69 Hirdman, 2001. Sid 78.
70 Ibid, sid 78.
71 Hirdman, 1988. Sid 15.
72 Svenska Kyrkan. Prästämbete för kvinnor och män, 2019-11-09. https://www.svenskakyrkan.se/kvinnliga-praster Hämtad (2020-05-04) 73 Hirdman, 1988. Sid 10.
74 Hirdman, 2001. Sid 78. 75Ibid, sid 78
I dessa två artiklar talas det också om ett ansvarstagande hos kvinnan, det framgår att det finns de kvinnor som avbryter en graviditet fler gånger. Vill då kvinnan någon gång ha barn hade sterilisering vid abort medfört att kvinnan skulle börja ta större ansvar vid sexuellt umgänge. Utifrån Hirdmans teorier om ett genuskontrakt kan vi se mannens och kvinnans möjligheter och begränsningar.76 I ett sådant ser vi att kvinnan begränsas av barnafödande, lagstiftningar och regler.77 Detta kan kopplas till hur kvinnans sexualitet skulle begränsas av lagstiftningen då sterilisering skulle bli ett krav vid abort. Lagstiftningen skulle då begränsa kvinnan då en oönskad graviditet skulle resultera i att kvinnan inte skulle få möjlighet till barn senare i livet.
1950-1976
Argument för steriliseringslagstiftningen
Under denna tidsperiod sker en förändring av hur steriliseringsfrågan diskuteras i de två tidningar som är utvalda för studien. I artiklarna framgår misstag där individer på grund av felbedömning drabbats av steriliseringslagstiftningen. Kvinnor träder också in i media och argumenterar för en bredare och mer inkluderande lagstiftning än den som rådde. Steriliseringsfrågan övergår även från att främst varit en fråga om arvsanlag till att bli en fråga som berör preventivmedel och abort.
Den 23 mars 1950 förekommer en artikel där sterilisering av sinnesslöa beskrivs som lagens viktigaste syfte. Även avsikten med sterilisering av sinnesslöa beskrivs, som att detta utförs för att förhindra spridning av deras arvsanlag. Förhindring av fortplantning ska leda till minskning av sinnesslöa personer redan efter några generationer.78
Svenska Dagbladet tar i början av 1950-talet upp ett misstag som begicks då en 17 årig pojke steriliserades på felaktiga grunder. I artikeln diskuteras det om den så kallade point scale-metoden som används för att mäta individers intelligens. Artikeln beskriver en diskussion om metodens lämplighet och tillförlitlighet vid testning av individer som redan nått en viss mognad i sin intelligens. Docent Husén, psykolaborator i centrala värnpliktsbyrån, förklarar att denna metod lämpar sig bäst för barn i yngre ålder. Följden av detta misstag som begåtts menar han måste bli större försiktighet när det gäller en så allvarlig sak som sterilisering. Här hänvisas även till Professor Nils von Hofsten, föredragare i steriliseringsärenden, han har svårt att tänka
76 Hirdman, 1988. Sid 15. 77 Ibid, sid 22.
sig att det begåtts något misstag i frågan.79 Han framhåller att testningen utfördes av en erfaren psykiatriker som genom metoden visade att pojken hade en 10 årings intelligensnivå vilket tydde på sinnesslöhet. Han förklarar även att det var pojken själv som hade begärt att bli steriliserad. Pojken själv menar att han fått ett antal frågor, efter dessa fick han order om att skriva under ett papper, vilket han gjorde utan att läsa vad som stod på det.80
Den 13 juni 1950 skrivs en artikel som förklarar de skrämmande socialhygieniska förhållanden som råder i Norrbotten. Provinsläkare Sten Asklin påtalar för medicinalstyrelsen att det finns svårigheter med de medel som finns för att uppfylla steriliseringslagens syfte. Han påtalar även svårigheterna med att uppfylla steriliseringslagarnas viktigaste syfte, vilket beskrivs som sterilisering av sinnesslöa. Läkaren beskriver att det inte går att övertala individerna. Detta beskrivs som ett problem vilket leder till att först då en imbecill flicka redan fått två till tre barn utanför äktenskapet kan hon och hennes anhöriga övertalas till att flickan borde steriliseras.81
En artikel om tvångssterilisering finns den 14 mars 1954 i Dagens Nyheter. Denna handlar om en läkare som går i opposition mot fördröjningar av inrättandet av abortbyråer. Texten handlar om mängden aborter som skulle ske om dagen då det kvinnor som detta gäller inte har tillgång till abortförebyggande rådgivning. Det som barnavårdskommittén vill är att utbyggandet av abortbyråer ska vänta tills en ny barnavårdslag är klar, detta enligt socialläkare dr. Arne Bursell. Han själv sitter med i kommittén och protesterar mot kommitténs betänkande gällande abortutredningen. Han ser ingen problematik kring en utökning av abortbyråer till ett 20-tal, då det nu bara finns 4. Han förstår inte heller den vägran som finns att ansluta sig till abortutredningens ifrågasättande om det är lämpligt att i vissa fall förena tvångssteriliseringen samtidigt som abort.82
Den 23 april 1960 skildras i Svenska Dagbladet en omröstning i riksdagen som angår vissa ändringar i den rådande steriliseringslagen.83 I början av artikeln beskrivs fru Sjövalls från Socialdemokraterna åsikt i frågan. De ändringar hon vill se i lagen är en striktare användning av denna. I och med sitt arbete som läkare bär hon med sig kunskap om mäns syn på hur allvarligt en manlig sterilisering verkar, även hur kvinnor uppfattar den manliga steriliseringen
79 ”Sinnesslös underskrift tillmäts värde i steriliseringsansökan.” Dagens nyheter. 1950-03-23 80 ”Steriliserad på feltestning?” Svenska dagbladet. 1950-03-23
81 ”Skrämmande socialhygieniska förhållanden i Norrbotten.” Svenska dagbladet. 1950-06-13 82 ”Läkare i kraftig opposition mot dröjsmål av aborter.” Dagens Nyheter. 1954-03-14 83 ”Malör i senaten förstörde lottvinst i andra kammaren.” Svenska dagbladet. 1960-04-23
som allvarlig. Vidare beskriver hon att steriliseringar är mycket mer vanligt förekommande bland kvinnor. Hon beskriver att det är även lättare för en kvinna att ansöka om sterilisering än att undvika en sådan på grund av abortlagens utförande. Medicinstyrelsen känner sig i vissa fall tvingad till att kräva sterilisering då en abort utförts på en kvinna. Hon avslutar med att detta tyder på tryck på patienten, som i detta fall är kvinnorna.84
Sjövall fortsätter att berätta om en utredning som förespråkar att sterilisering även kan utföras på män. Skälet skulle då grundas på en medicinsk indikation. Detta avslås, dock är det klart ett den av makarna i ett äktenskap som vill bli steril borde få bli det, då situationen i äktenskapet kräver detta. Sjövall vill att även mannen ska dela ansvaret med kvinnan, då han frivilligt önskar en sterilisering borde han få rätten till en sådan. Hon argumenterar även för att sterilisering av män ökat utomlands samt att kvinnan utsätts för större risker vid ett ingrepp. Vidare argumenterar Sjövall om orättvisan som präglar lagen, hon hänvisar till ett orättvist exempel där en kvinna kan tvingas steriliseras på grund av hennes mans alkoholism. Orättvisan är ingen kvinnofråga menar hon, det är en gemensamfråga.85
Hr. Ahlkvist från Socialdemokraterna ger sin bild av varför medicinalrådet inte velat gå med på sterilisering av en frisk man. Han menar att hur mycket man än värnar om jämställdheten mellan könen är det så att mannen inte kan bli gravid.86
Längre fram under 1960-talet finner vi rubriken ”Förbud att gifta sig” på Dagens Nyheters andra sida. I denna artikel kan vi läsa om förbudet för vissa grupper utvecklingsstörda att gifta sig, detta förklaras ha varit av rashygieniska själ. Under 1950-talet kunde individer söka tillstånd, sterilisering var ofta ett villkor för detta. I artikeln beskrivs att förbättringen av den vård utvecklingsstörda erhåller har utvecklats. Det beskrivs också att möjligheterna till rehabilitering är större än vad man tidigare trott. Många som steriliserats har utvecklats till ett tillstånd där de inte längre kan betecknas som sinnesslöa. Författaren ifrågasätter då vad detta har satt för spår i betänkandet av äktenskapsrätt.87
I november 1970 förekommer det i Svenska Dagbladet en artikel som uppmärksammar den bristande sexualundervisningen för utvecklingsstörda. Författaren uttrycker att det tyvärr
84 ”Malör i senaten förstörde lottvinst i andra kammaren.” Svenska dagbladet. 1960-04-23 85 ”Malör i senaten förstörde lottvinst i andra kammaren.” Svenska dagbladet. 1960-04-23 86 ”Malör i senaten förstörde lottvinst i andra kammaren.” Svenska dagbladet. 1960-04-23 87 Grunewald, Karl. Förbud att gifta sig. Dagens nyheter. 1965-03-29
knappt finns något preventivmedel som passar sig till dem. Han menar att trots det att utvecklingsstörda kvinnor kan sköta p-piller och män kan använda kondom, visar en utredning att det i de flesta fall är sterilisering som är det bästa alternativet i frågan. Detta grundar sig oftast i ärftliga sjukdomar eller att personen inte är förmögen att ta hand om ett barn. I texten beklagas även det faktum att många särskoleelever steriliserats utan någon riktig grund. Detta har resulterat i att man på vissa håll är för återhållsam när det kommer till sterilisering.88
Ännu en diskussion framträder i media den 11 november 1971. Den här gången framträder sterilisering i samband med abortfrågan. Artikeln lyfter fram att mannen har svårt till en laglig chans att steriliseras om han inte lider av några allvarliga sjukdomar eller om han anses vara direkt olämplig att ta hand om barn. I Sverige steriliserades 1968 fem män, där emot steriliserades 1573 kvinnor. I England steriliserades under samma år 15000-20000 män, vilket utgör utgångspunkten till denna diskussion. I England har detta blivit ett vanligt ingrepp, då de sedan 1960-talet försökt sprida denna metod som ett potentiellt preventivmedel. En intervju presenteras i artikeln där en engelsk läkare som arbetar på en familjeplaneringsklinik intervjuas om hennes ställning i frågan. Då intervjuaren berättar om den svenska steriliseringslagen, där det främst är män med ärftliga psykiska handikapp som kan få operationen, förklarar då läkaren att det är just denna typ av operation som hon själv vägrar att utföra. Mannen ska enligt henne vara helt medveten om vad han ger sig in på. Är personen inte det blir ett ingrepp i kroppen en skräckupplevelse för individen. Läkarens åsikt kring sterilisering sammanfattas kort i artikeln. Hon anser varken att läkare eller samhället har bättre möjligheter att avgöra i den här frågan än vad den enskilde individen har. Hon anser att samhället inte har någon rätt att spela förmyndare i frågan. Vidare i artikeln diskuteras hur denna syn i frågan är helt annorlunda än den vi har i Sverige. Enligt lagen 1941 kan man endast steriliseras genom tillstånd av socialstyrelsen på ”eugenisk eller social indikation”. Detta betyder alltså att en sterilisering endast kan göras då det befaras att hans sjukliga arvsanlag kan föras vidare eller om mannen lider av psykiska avvikelser eller om denna uppfattas olämplig att ta hand om barn. För kvinnor finns ett tredje godkännande i denna fråga, det är om hon på grund av sjukdom, riskerar sin egen hälsa genom ett havandeskap.89 Som tidigare nämnt steriliserades 1968, 1573 kvinnor, det är detta som rör upp känslorna av orättvishet bland läkare, gynekologer och riksdagsmotionärer. Allt fler
88 ”Sexualundervisning åt utvecklingsstörda.” Svenska dagbladet. 1970-07-29
ansökningar om sterilisering utförs enligt Socialstyrelsen av män, men de nekas på grund av den lag som råder och gör deras önskningar chanslösa.90
En artikel om just den frivilliga steriliseringen förekommer den 23 december 1972 där en utredning av frivillig sterilisering av män ska antas av justitieministern. En anledning till att tanken för frivillig sterilisering nu vågar antas är att det finns individer som inte vill sätta några barn till världen. Dessa vill heller inte förlita sig på preventivmedel. Då fortplantningsförmågan kan återges till män kan det vara ett bakomliggande argument för frivillig sterilisering. Samtidigt som denna utredning pågår anser författaren att den godtyckliga lagstiftningen som ibland tillåter direkt tvång och ibland även mer formellt än reellt frivillig sterilisering av både män och kvinnor som befaras överföra vissa oönskade arvsanlag. Dessutom anser även författaren att, bestämmelsen om att en kvinna så fort hon beviljats abort på eugeniska skäl även skulle steriliseras. Tekniken för att genom fostervattnet kunna se arvs- och kromosomskador är under snabb utveckling och författaren beskriver hur ofattbart det är att en kvinna skulle genomgå en vad de kallar humanitär abort på eugeniska skäl som kopplas med steriliseringstvång.91
Året där efter kan vi läsa en artikel där dr. Hagenfeldt ifrån Karolinska sjukhuset angriper den dåvarande steriliseringslagen. Hon beskriver sterilisering av mannen som den preventivmetod som har de minsta biverkningarna. Hon beskriver även den dåvarande steriliseringslagen som skapades 1941 som förlegad, denna skapades under en tid då begrepp som familjeplanering och födelsekontroll inte var aktuella i samhället. Hon menar att det är först under de senaste 20 åren som frivillig sterilisering har blivit aktuellt och detta på grund av att reglera familjers storlek. Dr. Hagenfeldt beskriver även manlig sterilisering som nästan helt riskfri. Hon förklarar att det efter en genomförd operation inte gör mannen impotent samt att det även går att återställa mannens fruktsamhet. I Sverige har det nu tillsatts en utredning som ger lagändringarna möjlighet. Hon hoppas nu att en liberal syn på begreppet frivillig sterilisering ska införas precis som den i USA och England.92
Två insändare går att läsa den 11 mars 1974, den första med rubriken ”Min man vill steriliseras”. Kvinnan som författat denna artikel beskriver att hon och hennes man har fyra
90 ”Teglund, Bo. Abortutredning tänder debatt om sterilisering.” Dagens nyheter. 1971-11-11 91 ”Frivillig sterilisering.” Dagens nyheter. 1972-12-23
