Syftet med denna studie har varit att bidra med kunskap om hur steriliseringsfrågan
diskuterades i media från att lagen infördes 1934 fram till dess avskaffande 1975. Förutom argument för och emot, har även eventuella skillnader mellan manlig och kvinnlig
sterilisering undersökts, samt vilka (män eller kvinnor) som präglade debatten.
Många av de artiklar jag analyserat i min studie visar att det främsta argumentet för sterilisering var människors oförmåga att ta hand om barn. Mattias Tydén som studerat lagstiftningen och hur den tillämpades i praktiken har också visat att detta var det främsta argument för själva lagstiftningen. Inledningsvis i min undersöknings första tidsindelning är det så gott som enbart artiklar som berör sterilisering av sinnesslöa på grund av just deras oförmåga att ta hand om barn. Utöver individernas oförmåga att ta hand om barn var det risken för att deras sjuka arvsanlag skulle ärvas till nästkommande generation som förekom som argument för lagstiftningen. Det genustema som Tydén lyfter fram i sin studie, även om detta inte är i fokus, visar att idéer om moderskap och vad som kallas moderskapsideologier, övergick till ett samhällsintresse där målet var fler friska barn.130 Man kan också i min undersökning se hur detta samhällsintresse lyser igenom i debatten genom att lagstiftningen skulle resultera i flera friska barn. Detta tema var något som präglade debatten under lagstiftningens första år men sedan blev mindre betydelsefull och övergick i en diskussion om abort, preventivmedel och frivillig sterilisering i ett preventivmedelsyfte.
Jag har i min studie undersökt debatten som framkom i media, detta i likhet med Åsa Kroon. Hon beskriver den mest framträdande diskussionen om sterilisering utifrån folkhemmet och bilden av det.131 Boberg och Tydéns undersökning visar dock att det skedde en förändring i samhället efter andra världskriget. De beskriver detta som ett resultat av den individualism som förstärktes i samhället.132 Även Kroon beskriver att det sker en skiftning i debatten, vilket hon framställer som en förändring i debattörernas mål och syfte. Något som blir tydligt i min studie, i likhet med Boberg och Tydén och även Kroon, är att det sker en förändring under efterkrigstiden. Inte direkt, men under 1950-talet sker en förändring som visas tydligt i de artiklar jag studerat. I de två tidningar jag undersökt blir den individualism som Boberg och
130 Tydén, 2002. Sid, 16. 131 Kroon, 1999.
Tydén beskriver i deras undersökning tydlig. Detta blir i min undersökning synligt då debatten svänger och blir mer kritisk mot sterilisering genom tvång. Och uppmanar individens frivilliga rätt till sterilisering. Individens önskan och krav på frihet blir synlig främst genom insändare av kvinnor. Dessa ifrågasätter de svårigheter som finns för deras män att ansöka om frivillig sterilisering och för ansökan att godkännas. Dessa argument av kvinnor i debatten framträdde främst under 1960-och 1970-talet. Genom dessa insändare går det att utifrån Hirdmans teorier tolka genuskontrakt och genussystem och även tolka vilka områden i samhället som kvinnan och mannen hänvisades till. Det blir då tydligt kvinnan kopplades till barnafödande och preventivmedel. I och med den individualism som uppkom blir det synligt i min studie att maktrelationen mellan könsrollerna blev ifrågasatt då kvinnor argumenterade för sterilisering av män ur ett familjeplanerande syfte. I de artiklar som berör familjeplanerande och barnreglerande skäl till sterilisering blir det också tydligt i min undersökning hur kvinnan argumenterade för mannens möjlighet att inkluderas i lagstiftningen.
Maija Runcis undersöker i sin studie hur individer som många gånger redan var i en beroendeställning av myndigheter blev hanterade i samhället utifrån ett ovanifrån perspektiv.133 Ett ovanifrån perspektiv har även använts i min studie, då de individer som blivit offer för lagstiftningen inte kommit tilltals i den media och artiklar jag undersökt. Runcis beskriver i sitt resultat hur steriliseringslagarna och dess tillämpning tyder på ett socialt könsmönster. Detta mönster höll männen och kvinnorna åtskilda utifrån vad som traditionellt uppfattas som manligt och kvinnlig. Hon beskriver hur lagarna avspeglade de strukturer som fanns i samhället där kvinnor blev underordnade och värderade på ett annat sätt än vad män blev.134 Runcis beskriver hur strukturerna i steriliseringslagarnas tillämpning utgick från ett könsmönster vilket visar på kvinnans underordning och hur de blivit annorlunda värderade i samhället. Även min studie visar på könsmönster där den biologiska skillnaden mellan mannen och kvinnan utnyttjades i debatten och resulterade i föreställningar av vad som var kvinnliga och manliga egenskaper. Kvinnan kopplades till moderliga egenskaper vilket resulterade i att kvinnan steriliserades. I det material jag använt mig av blir Hirdmans teorier om genussystem och genuskontrakt synliga och visar hur manligt och kvinnligt värderats olika i samhället och visade hur kvinnan begränsades. Det blir i denna studie tydligt hur mannen och kvinnan värderades olika i frågan då det lyser igenom en ovilja att utöka steriliseringslagstiftningen för att även inkludera frivilliga friska män. Det är detta som kvinnor protesterar mot i den offentliga debatten under
133 Runcis, 1998. Sid 13. 134 Runcis, 1998. Sid 289.
slutet av undersökningsperioden då de upplevde att de blev just begränsade av preventivmedel och födande av barn.
Tydén har som tidigare nämnt ett underliggande genustema i sin undersökning där han hänvisat till just Maija Runcis. Han hänvisar då till hennes skildring av hur sterilisering användes för att begränsa kvinnors sexualitet.135 Detta lyser igenom i min studie i argumenten för att förena abort med tvångssterilisering. Detta hade i sin tur resulterat i en begränsning hos kvinnan, hon skulle antingen tvingas föda ett oönskat barn, eller inte få möjligheten till barn alls. Kontroll av kvinnans sexualitet framkommer även i min studie då det argumenteras för de utvecklingsstördas rätt till sin sexualitet. I denna fråga argumenteras det för att med rätt pedagogik kan dessa individer lära sig mycket och borde därför inte begränsas. De könsmönster och uppdelning av könen som Runcis i sin text beskriver, framträder även i min studie av media. Genom Hirdmans teorier om genussystem framkom en önskan att upprätthålla ett isärhållande av könen där det som är manligt och kvinnligt inte borde blandas. Isärhållande av könen blev i artiklar tydliga där argument framförda av män riktade sig till sterilisering av kvinnan trots att även de manliga arvsanlagen kunde spridas vidare, det framgick då att det som var manligt och kvinnligt skulle hållas isär. Isärhållande av könen blev även tydligt då det i flera artiklar framgick att det var sterilisering av kvinnan argumenten i artiklarna gällde. Det framkom då en tydlig motvilja att sterilisera mannen av artiklarna. Vilket också kan tyda på hur det som var manligt och kvinnligt inte skulle blandas. Den manliga normens primat, där det är mannen som är norm framgick även i denna studie. Det blev tydlig då det under en lång tid bara var så gott som män som diskuterade frågor vilket kan tyda på att det som mannen sa värderades högre i samhället. De diskuterade i samband med sterilisering frågor så som abort och preventivmedel som var ämnen som i stor grad berörde även kvinnan.
I denna studie har jag inte skilt på om artiklarna varit, ledare, nyhetsartiklar eller insändare. Detta hade tydligare kunnat visa hur tidningarna ställde sig till steriliseringslagstiftningen och hade kunnat vara något som kunde analyserats för sig och bidragit till en intressant aspekt i undersökningen. Något som dock blev tydligt i denna undersökning av Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter är att manlig och kvinnlig sterilisering var något som nådde ut till allmänheten och läsare av dessa två tidningar, vilket kan tyda på medvetenhet bland befolkningen av vilka som påverkades av lagstiftningen.
Förslag till vidare forskning:
Jag har i min studie bara undersökt steriliseringslagarna i media ur ett genusperspektiv. Vilka kvinnor dessa var och om lagarna riktade sig speciellt till kvinnor av någon speciell etnicitet är där emot inget som framgår. Förslag till vidare forskning är att genom ett genusperspektiv undersöka om steriliseringslagarna riktade sig speciellt till kvinnor ur vissa etniska grupper.