Hur ska vi få personalen att börja
använda appen Bra Liv Nära?
En studie genomförd på Habo vårdcentral
Författare Linda Lixenstrand
Handledare Daniel Brandon och Madeleine Hansen
Kurs Examensarbete
Förord
Jag som har skrivit det här examensarbete läser sista terminen på
Vårdadministratörsprogrammet på högskolan i Jönköping. Utbildningen är en tvåårig yrkeshögskoleutbildning som slutförs med LIA och
examensarbete på valfri arbetsplats. Jag har fått privilegiet att vara på Vårdcentralen i Habo där jag har fått jobba med mitt examensarbete. Vill rikta ett stort tack till Habo vårdcentral för att de har gett mig denna möjlighet.
Jönköping, maj 2021 Linda Lixenstrand
Sammanfattning
När Bra Liv Nära lanserades i december 2015 var den Sveriges eller kanske till och med Europas första offentliga finansierade primärvårdsaktör som började erbjuda digitala möten (U. Österstad, personlig kommunikation, 5 mars,2021).
I dag finns det en vision som Sveriges kommuner och Regioner (SKR) och Regeringen har gemensamt formulerat, att Sverige ska 2025 vara bäst i världen på digitaliserad vård.
Mitt examensarbete som är en del i min utbildning för att bli
vårdadministratör har jag gjort på Habo vårdcentral. Verksamhetschefen vill att jag ska undersöka varför inte vårdcentralen har kommit i gång mer med digital vård än de har gjort.
Under mitt examensarbete har jag intervjuat personal på tre olika vårdcentraler i vårt län som har kommit längre i sitt arbete, skickat ut enkäter till personalen på Habo vårdcentral och även haft en öppen enkät för Habos befolkning att svara på utifrån deras roll som patient.
Det jag kommit fram till från mina enkäter, intervjuer och från litteraturen jag har läst är att förändringsarbete är svårt. Ledningen möter på motstånd ifrån personalen. Och för att kunna nå fram till ett gott resultat är det viktigt med information. Och att personalen får en känsla av vad som händer, att det är hanterbart och att de känner sig delaktiga.
Patienterna önskemål också utifrån enkätsvaren är ökad tillgänglighet och information om Bra Liv Nära. Det finns en önskan om förändring i appen så att det blir lättare att förstå vart man bokar tider och så vidare.
Abstract
When Bra Liv Nära was launched in December 2015, it was Sweden's or perhaps even Europe's first publicly funded primary care provider to start offering digital meetings (U. Österstad, personal Communication, 5 mars,2021).
Today, there is a vision that Sweden's municipalities and regions (SKR) and the Government have jointly formulated, that Sweden should be the best in the world in digitalized care by 2025.
My degree project, which is part of my education to become a care administrator, I have done at Habo medical center where the unit manager wants me to investigate why the health center has not started more with digital care than they have done.
During my thesis, I have interviewed staff at three different health centres in our county who have progressed further in their work, sent out questionnaires to the staff at Habo Medical Center and also had an open questionnaire for Habo's population to answer based on their role as a patient.
What I have come to from my surveys, interviews and from the
literature I have read is that change work is difficult. The management meets with resistance from the staff. And in order to achieve a good result, information is important. And that the staff get a sense of what is happening, that it is manageable and that they feel involved.
Patients´wishes also based on the questionnaire responses are increased availability and information about Bra Liv Nära. There is a desire for change in the app so that it becomes easier to understand where to book appointments and so on.
Innehållsförteckning
FÖRORD ... 2 SAMMANFATTNING ... 3 ABSTRACT ... 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING ... 5 INLEDNING ... 4 BAKGRUND ... 5 HABO VÅRDCENTRAL ... 5BRA LIV NÄRA ... 7
RED ROBIN ... 11
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 13
LITTERATURGENOMGÅNG ... 13 E-HÄLSA ... 13 DIGITAL ARBETSMILJÖ ... 14 FÖRÄNDRINGSARBETE ... 14 MOTSTÅNDTEORI ... 16 KASAM-TEORIN ... 17 METOD ... 18 VAL AV METOD ... 18 URVAL ... 19
DATAINSAMLING OCH DATAANALYS ... 19
INTERVJUER MED ANDRA VÅRDCENTRALER ... 20
INTERVJUERNA MED PERSONALEN. ... 23
RELIABILITET OCH VALIDITET ... 24
ETIK ... 24
RESULTAT OCH ANALYS ... 25
RESULTAT PÅ PERSONALENKÄTEN ... 26
RESULTAT IFRÅN INVÅNARENKÄTEN ... 33
ANALYSEN ... 37
DISKUSSION ... 39
METODDISKUSSION ... 39
RESULTATDISKUSSION ... 41
FÖRSLAG FÖR VIDARE STUDIER ... 44
SLUTSATS ... 45
BILDFÖRTECKNING
Bild 1. Tillgänglighet till läkare (inom 3 dagar) och sjukfrånvaro läkare. ... Fel!
Bokmärket är inte definierat.
Bild 2. Läkarkontakter under 2020. ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bild 3. Tillgänglighet till Habo vårdcentral via TeleQ. ... Fel! Bokmärket är inte
definierat.
Bild 4 . Exempel på Bra Liv Habo vårdcentrals sida i appen och vad de just nu erbjuder (Foto Privat). ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bild 5. Kort beskrivning på hur det går till i Bra Liv Nära när du ska boka tid (Foto privat). ... Fel! Bokmärket är inte definierat. Bild 6 Flödesschema för hur det kan gå till ifrån patient till vårdgivare. ... Fel!
Bokmärket är inte definierat.
Bild 7 Hur det kan komma se ut i Red Robin i appen Bra Liv Nära. ... Fel! Bokmärket är
inte definierat.
Bild 8 Reklam för Bra Liv Mullsjö vårdcentral (privat foto). ... 42 DIAGRAMFÖRTECKNING
Diagram 1. Yrkeskategori som de svarande tillhör. 26
Diagram 2. Personalens erfarenhet/tid inom vården. 27
Diagram 3. Personalens erfarenhet av det digitala vårdmöten inom arbetet sedan
innan. 27
Diagram 4 Jobbar du med digitala möten idag? 28
Diagram 5. Om vårdpersonalen har erfarenhet av digitala vårdmöten som patient
själv. 29
Diagram 6. Går det att se någon organisatorisk för- eller nackdel? 30 Diagram 7. Har du fått anpassa ditt arbetssätt utifrån uppkomsten av digitala
vårdmöten? 31
Diagram 8. Har du fått bra information om digitala vårdmöten från ledningen? 32
Diagram 9. Är du patient på Habo vårdcentral? 33
Diagram 10. Vet du vad digitala vårdmöten är? 33
Diagram 11. Vet du vad Bra Liv Nära appen är? 34
Diagram 12 Är du nöjd med vad din vårdcentral erbjuder för tjänster på appen? 35 APPENDIX
Bilaga 1 Information enkätutskick Bilaga 2 Enkäten till vårdgivarna Bilaga 3 Enkät till patienterna
Inledning
Det svenska hälso- och sjukvårdsystemet står inför stora utmaningar. Många medborgare vill ha delaktighet och ha inflytande i sin egen vård, men det syns också en trend att hälso- och sjukvården inte kommer kunna bemöta patienternas efterfrågningar då det inte kommer finnas tillräckligt med personal framöver. För att kunna möta dessa förväntningar måste vården kunna erbjuda digitala alternativ. (Pwc, 2016)
Med detta alternativ är tanken att vården ska kunna bidra till en jämlik och mer tillgänglig vård. Tjänsternas utveckling har gått snabbt framåt den senaste tiden och antalet digitala kontakter har ökat kraftigt. (Sveriges Kommuner och Regioner, 2019)
SKR och Regeringen har gemensamt formulerat en vision för arbetet med e-hälsa som låter:
“År 2025 ska Sverige vara bäst i världen på att använda
digitaliseringens och e-hälsans möjligheter i syfte att underlätta för människor att uppnå en god och jämlik hälsa och välfärd, samt utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och delaktighet i samhällslivet” (Socialstyrelsen, u.å.).
Jag fick i uppdrag av verksamhetschefen Daniel Brandon på Bra Liv Habo vårdcentral att undersöka varför inte vårdcentralen har kommit längre i sitt arbete med att bli digitala. Detta uppdrag kändes intressant för mig då världen är i denna tid mitt i en pandemi där människor ska kunna undvika personliga kontakter så långt som möjligt, men också med tanke på
visionen som SKR och Regeringen har.
”Vårdcentralerna Bra Liv har 33 vårdcentraler nära dig i länet, såväl i städer som på landsbygden. Vi samverkar i kunskapsutbyte och resurser och arbetar tillsammans för att du alltid ska kunna nå oss. Vår relation med dig grundar sig på omtanke, helhetssyn och kvalitet. Det är bara då vi kan säga att din hälsa är i trygga händer” (Region Jönköpings län, 2019).
Bakgrund
Under denna rubrik kommer jag skriva mer fakta om Habo vårdcentral, Red Robin och Bra liv Nära.
Habo vårdcentral
Habo vårdcentral ligger i samhället Habo på den västra sidan av Vättern, cirka 2,5 mil norr om Jönköping. Habo vårdcentral ingår i Vårdcentralerna Bra Liv, som består av sammanlagt 33 vårdcentraler i hela Jönköpings län som ägs och drivs av Region Jönköpings län sedan 2010 (Region
Jönköpings län, 2019)
Habo vårdcentral har 13 olika mottagningar och i anslutning till vårdcentralen ligger också barnhälsovården, kvinnohälsovården och laboratoriet men även ett apotek. Habo vårdcentral har ungefär 10 200 patienter listade hos sig och där 50 procent av patienterna är under 40 år (D. Brandon, personlig kommunikation, 22 februari, 2021).
År 2020 debiterades Habo vårdcentralen utomlänsbesök (det inkluderar både fysiska och alla digitala vårdgivare, alla professioner) för 790 000 kronor. Det finns ingen tydlig skillnad mellan månaderna, men från 55 000 kr/månaden till cirka 90 000 kr/mån som är den dyraste månaden. Även januari – mars 2021 följer samma mönster (D. Brandon,
Bad verksamhetschefen om vad jag tycker är relevant statistik utifrån vad jag har hört och sett
Bild 1. Tillgänglighet till läkare (inom 3 dagar) och sjukfrånvaro läkare.
Frågade också efter sjukfrånvaron bland läkarna för att få en större insyn och förståelse.
Bild 2. Läkarkontakter under 2020.
Statistik över hur många läkarkontakter som skett under 2020 var också något som jag efterfrågade. Se ovan. Här ser man att läkarna bara har haft 107 distanskontakter under hela 2020 vilket innebär i snitt ca 9/månaden.
Bild 3. Tillgänglighet till Habo vårdcentral via TeleQ.
Har också fått tillskickat statistik på hur tillgängligheten hos
sjuksköterskorna på TeleQ var under vissa månader. Under kategorier syns till exempel på totala samtalen in under en månad. Och synar då på mars 2021 så var det 8976 varav 2362 kunde besvaras och hanteras. 935 pratades in på röstbrevlådan och då gäller det oftast förnyelse av recept eller återbud. Kategorin fylld kö består av alla de obesvarade samtalen som kommer in till vårdcentralen under en månad, och just under mars 2021 var det 4438. Verksamhetschefen Daniel Brandon berättar att de samtalet som blir obesvarade, där får patienterna återkomma igen via telefonen eller appen.
Bra Liv nära
Den digitala tjänsten Bra Liv Nära, är en vårdtjänst och plattform som patienten kan logga in på ett säkert sätt med sitt Bank-ID och använda i stället för att ringa.
Förändringskraven, framför allt när det gäller tillgängligheten inom
primärvården, fortsätter. Precis som i de flesta andra landsting och regioner syns det att sjukhusens akutmottagningar får ta emot allt fler besökare som egentligen borde vända till primärvården och i Regionen Jönköpings län ligger regionen dessutom relativt sett högt i kostnaderna för den
sjukhusdrivna vården.
Vårdcentralerna Bra Liv analyserande sommaren 2015 situationen och såg framför allt två sätt att öka tillgängligheten inom primärvården. Det första alternativet var att försöka öppna s.k. smarta filialer där det skulle kunna samutnyttja lokaler med till exempel apotek eller butiker som finns i köpcentrum eller andra platser där människor rör sig i sin vardag. Enklare lokaler, mindre bemanning, gemensamt resursutnyttjande och användande av digital teknik för att förenkla. Och det finns nu sedan oktober 2019 i samma lokaler som City Gross, Jönköping.
Det enda alternativet var att satsa på en digital vårdcentral där patienterna enkelt och snabbt med lättare besvär kan få tid till ett möte med en läkare
via video. En tjänst som kan användas av alla som har tillgång till en modern mobiltelefon eller surfplatta och som inte medför långa resor eller väntetid. Då oktober 2015 valde vårdcentralerna Bra Liv att initialt satsa på den andra alternativet. Huvudsakerna var framför allt att en digital
vårdcentral kan startas utan större kostnader och utan en längre startsträcka för planering och uppbyggnad.
Vårdcentralerna Bra Liv:s första strategi var en trestegsmodell:
• Hitta en lösning som redan finns, är beprövad och kräver minsta möjliga förändring.
• Fokusera i stället på att få allt runtomkring med läkarbemanning, medicinhantering och liknande att fungera.
• Slipa till lösningen under tiden den är i drift och för att få den att fungera optimalt. Se till att lösningen blir en integrerad del av verksamheten på alla vårdcentraler.
Bra liv undersökte de alternativ som fanns på marknaden och fastnade till slut för KRY från Webbhälsan AB; en lösning som redan hade haft nästan tusen konsultationer och som kunde införas snabbt. Lanseringen skedde i december 2015. Satsningen var den första i landet där en liknande tjänst etablerades som en del i den vanliga primärvården. Bra Liv hade hela tiden som mål att tjänsten skulle marknadsföras under eget varumärke och bytte ett år senare ut KRY mot Visibacare, en så kallad white label-plattform. Vad menas med white label? Det är en produkt eller tjänst som producerats av Visibacare som Bra Liv om märker för att få det att se ut som de har gjort produkten/tjänsten.
Tanken var att användarna skulle ladda ner appen från någon av app-portalerna och använder sedan sitt BankID eller Mobilt BankID för att legitimera sig och komma in i systemet. Användaren kan lätt se tillgängliga läkartider, boka en tid som passar och sedan genomföra videomötet vart patienten än befinner sig.
Tjänsten ska kunna användas för alla symptom och besvär som inte kräver en fysisk undersökning eller provtagning för att kunna ställa diagnos. En speciell symtomlista finns framtagen för att hjälpa användaren att värdera om den digitala tjänsten är lämplig eller om de bör vända sig till den vanliga primärvården.
På Bra Liv nära kan patienten få hjälp med följande:
Akne Håravfall
Allergi Illamående och kräkningar
Allmänna hälsofrågor Influensa (barn)
Astma ((barn) Insektsbett (barn)
Bihåleinflammation Munsår
Diarré (barn) Nageltrång
Eksem Ont i halsen (barn)
Erektionsproblem Psoriasis
Feber (barn) Sjukintyg
Förkylning (barn) Sluta röka
Förstoppning Sömnsvårigheter
Gaser i magen Urinvägsinfektion
Halsbränna Utslag (barn=
Halsfluss Vinterkräksjuka
Huvudvärk Ögoninflammation
Vattenkoppor (barn)
Bild 4 . Exempel på Bra Liv Habo vårdcentrals sida i appen och vad de just nu erbjuder (Foto Privat).
Bild 5. Kort beskrivning på hur det går till i Bra Liv Nära när du ska boka tid (Foto privat).
Red Robin
”Red Robin är ett redskap för automatiserad anamnes och triage som är utvecklat för att brukas i digifysiska hälso- och sjukdomsflöden. Med hjälp av AI-teknik visar Red Robin patienten vägen till rätt plats i vårdkedjan och hjälper vårdpersonalen vid medicinska bedömningar i första linjens vård1.
Därigenom skapas förutsättningar för ett effektivare och mer koncentrerat patientmöte” (Visibacare, u.å.)
Red Robin tar i beaktande att ett symptom kan vara till bas för flera
diagnoser och rättar sig utifrån detta. Redskapet är därmed väl avsett till den komplexitet som diagnostisering inom vården medför. Möjligheten att handha flera olika förbindelser mellan symptom, diagnoser och riskfaktorer stödjer sig i att Red Robin är grundat på ett sannolikhetsbaserat nätverk – en AI-modell som utgår från data och expertkunskap och som möjliggör
fortlöpande lärande över tid. Hur funkar det då?
En patient som tar kontakt med vårdgivaren via en app eller dator möts i första stadiet av Red Robin som i en automatiserad chatt ställer frågor om patientens anamnes och besvär. Följdfrågor grundas på patientens tidigare svar och tar beaktande både till symptom (ett eller flera), tidigare
sjukdomshistorik och riskfaktorer. Utifrån kommunikationen beräknar Red Robin sannolikheten för olika diagnoser och kan i enlighet med
vårdgivarens konfigurationer remittera patienten till rätt vårdnivå, yrkeskategori och mötesform.
Grunden som sammanställs av Red Robin skickas till vårdgivaren som kan förbereda sig inför mötet med patienten. Vårdverksamheten kan utifrån bland annat diagnos och allvarlighetsgrad själv konfigurera vilka patientfall som ska guidas till vilken typ av yrkeskategori samt hur och var mötet ska ske, till exempel via videobesök eller på en fysisk vårdmottagning.
I dagsläget är Red Robin rättad efter för första linjens vård. Framöver kommer lösningen att bli bättre för att kunna behandla andra typer av områden, till exempel specialistsjukvården, multisjuka och kroniskt sjuka. På längre sikt, när stora mängder data samlats och diagnosticeringen har testats tillräckligt, finns det möjlighet att remittera patienten till egenvård (Visibacare, 2020).
Bild 6 Flödesschema för hur det kan gå till ifrån patient till vårdgivare.
Från Visibacare sker det hela tiden förbättringar på appen Bra Liv Nära. Det ska bli smidigare för patienten att komma in i tjänsten och redan på
startsidan ska de kunna ta del av viktig information och kunna välja rätt valmöjligheter.
Det kommer också bli ny utformning i videosamtalen, där det kommer bli lättare att hitta funktioner som kan vara till hjälp under samtalet och parallellt ska prestandan bli bättre.
Red Robin är också något som det sker ett intensivt arbete runt omkring för att utveckla det ännu mer. Visiba Care arbetar för att patienten ska ha förståelse för verktyget och på samma gång som de bättrar på verktygets förutsättningar att förstå patienten. Red Robin kommer att bli bättre på att tyda vad patienten skriver i fritext medan patienterna får tillfälle att förändra sina svar. På vissa frågeställningar kommer de även att lägga in utökade texter och bilder där patienten ska kunna klicka på en
informationssymbol för att få mer ingående fakta.
Bild 7 Hur det kan komma se ut i Red Robin i appen Bra Liv Nära.
Red Robin är en viktig del i utvecklingen av appen Bra Liv Nära. För att underlätta diagnostisering och snabbare hjälp för patienterna.
Syfte och frågeställningar
Syftet med examensarbetet är att undersöka varför inte Habo vårdcentral kommer i gång mer ordentligt med sitt digitala arbete, vad det är som hindrar dem och eventuellt hitta några bra startpunkter för det fortsatta arbetet.
För att få svar på syftet användes följande frågeställningar: • Vad finns det för hinder att komma vidare med vårdcentralens
digitalisering?
• Vad finns det för möjligheter att komma vidare i sitt arbete?
Litteraturgenomgång
Under den här rubriken kommer det redovisas vad det finns för tidigare forskning inom digitala vårdtjänster och e-hälsa, arbetsmiljö och
förändringsarbete.
E-hälsa
“Hälsa är fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. E-hälsa är att använda digitala verktyg och utbyta information digitalt för att uppnå och bibehålla hälsa.” (Socialstyrelsen, 2016)
Videomöte, chatt, epost och telefon är några exempel på digitala vårdtjänster. Det finns också andra digitala vårdtjänster som
självmonitorering, det vill säga där patienten själv mäter och registrerar vissa värden. Men det finns också dataprogram med inslag av AI2. Digitaliseringen bedömas som ett effektivt verktyg för att effektivisera vården, arbeta mer förebyggande och möta ett ökat vårdbehov utan att utgifterna ökar i motsvarande grad. (SKR, 2019).
Visionen är att Sverige år 2025 ska vara bäst i världen på att använda digitalisering. E-hälsans möjligheter är:
• Hjälp för människor att uppnå en god och jämställd hälsa och välfärd • Utveckla och stärka egna resurser för ökad självständighet och
delaktighet i samhällslivet.
Digitala verktyg ger mer makt till patienter att bevaka den egna hälsan och skapar nya möjligheter till förebyggande vård.
Digital arbetsmiljö
Vi människor tillbringar en stor del av våra liv på arbetet och hur vi mår på arbetet är väldigt viktig och påverkar oss i vårt vanliga liv och på fritiden. Arbetsmiljön är också viktig för att kunna genomföra sitt arbete på ett bra och effektivt sätt. Det finns olika synpunkter av arbetsmiljön som den fysiska-, den sociala- och den psykiska arbetsmiljön. När det uppstår svagheter i arbetsmiljön kan det leda till stress och ohälsa vilket kan resultera i sjukdom och sjukskrivning (Arena skolinformation, 2015). Om införande av ett nytt bättre system inte får arbetet att flyta smärtfritt genom teknikstrul, neddragningar av personal kan detta leda till stress. Det finns skäl att tro att dagens digitaliserade arbetsliv leder till förändrade krav som hjälper till med ökning av den psykiska ohälsan. Med hjälp av IT kan arbetslivet göras mer anpassbart i både tid och rum, det går i större
omfattning att arbeta när och var man vill. Oftast är det kanske inte vad man själv vill som avgör, men det är faktiskt också så att den personliga
individens val blir betydelsefullare i allt fler sammanhang. När arbetslivet blir mer flexibelt ökar kraven på individen själv att ta ansvar för
gränssättning, för balansen mellan krav och resurser. (Arbetsmiljöverket, 2015).
Förändringsarbete
”När en organisation genomför en förändring i arbetet sättet genom att digitalisera en arbetsprocess är det inte bara tekniken som måste tas hänsyn till utan även själva arbetssättet. I enlighet med tidigare forskning så har många av de digitala system som implementeras inom hälso- och sjukvården generellt under åren inte har uppnått den effektiveringsgrav som önskats”
För att klara av att digitalisera hälso- och sjukvården fordras ett reviderat arbetssätt och reviderade processer. Detta är endast genomförbart om alla chefer och medarbetare på samtliga nivåer engageras. När nya system, rutiner och organisation av arbete ska börja använda krävs ett intresse och medverkan av alla som påverkas (Primärvården under förändring, 2020). Förändringsarbetet förenklas om de digitala verktygen är användarvänliga och om personalen får förkunskaper i att hantera dem. En motiverad
personal med en positiv inställning är väsentligt för en lyckad förändring. För att göra detta rimligt är det angeläget med ett tydligt ledarskap och samarbete. (Pwc, 2016).
Och det leder oss in på motståndsteorin. Där det kan knytas ihop olika teorier utifrån förändringsarbetet.
Motståndteori
Det finns mycket forsknings runt detta ämne och i den litteratur som har lästs kommer det plocka fram vad författaren tror är viktigast för att arbetet ska komma framåt.
Större förändringar kan möta ett påtagligt motstånd från anställda, speciellt om deras arbete är i fara eller om arbetets karaktär förändra sig radikalt. Förändringar behöver likväl inte vara enorma och kritiken de möter behöver inte vara i form av protester, mindre förändringar kan till exempel
motarbetas genom att de anställda avsiktligt missförstår direktiv eller inte anstränger sig för att förstå dem. (Prasad & Prasad 2000).
Med motstånd menas handlingar som arbetar mot ett beslut som fattas. När detta sker helt uppenbart och tydligt så kallas det för formellt motstånd eller aktivt motstånd. När det sker på ett enskilt plan genom förhalning och indirekt olydnad så kallas det för informellt eller passivt motstånd.
Men hur ska då verksamheten göra för att komma vidare med utveckling? Förändringar bör göras tydlig för de anställda i benämningar som för dem är förståeliga och på detta sätt undvika ett läge där de anställda inte förstår vad de ska göra vilket i sin tur kan leda till minskad arbetstillfredsställelse (Lawrence, 1954). Lawrence menar samtidigt att en handling som innebär att låta de anställda vara inblandade i förändringsprocessen inte fungerar som ett sätt att förhindra motstånd så länge det endast används som en hjälp för att få de anställda att göra som cheferna vill.
I sin bok ”Understanding behaviors för effective leadership” (2006) introducerar Howell och Costley ett antal åtgärder som chefer kan följa i avsikt att just stödja och hjälpa sina anställda vid en förändring.
Informationsgivningen, menar de, är en betydelsefull del av
förändringsprocessen och ska bestå av så mycket information som möjligt går. Detta har som syfte att undvika ryktesspridning, slitningar och hinder. Förmedlandet av information bör ske fortlöpande, både före, under och efter en förändring. Det bästa sättet för att föra ut information är att chefer ger den själv och alltså inte genom massutskick via e-mejl. Detta eftersom det omedelbar skapar plats för de anställda att framföra sina frågor och få direkta svar. Det finns särskilt ett värde i att möta de anställda för att informera, de anställda får ett tillfälle att ge sina åsikter. Det är
betydelsefull att lyssna på de anställdas synpunkter, inte bara på vad de säger även utan också hur de säger det. Ett annan skäl till att lyssna på de anställda är att källan till deras möjliga motstånd, förnekande eller
undvika stress eller om delar av den förändring som ska ske behöver ändras på en smula för att kunna förverkligas (Howell & Costley, 2006)
Nutts teori innefattar en rad typer av tillvägagångssätt när ett beslut ska genomföras. Ett tillvägagångssätt går under namnet Deltagande, alltså ett tillvägagångssätt som består av arbetsgrupper, informationsspridning, samtal med de berörda. Kan vara resurskrävande men betyder också att de anställda blir mer hängivna beslutet, oavsett dess karaktär (Nutt, 1998). När ledningen gör ett försök att “sälja” ett beslut till de anställda kallas det för Övertalning. Här krävs mycket dokumentation av fördelar från ledningens sida för att kunna introducera bra argument. Tillvägagångssättet litar till sakkunniga personer och till användandet av förnuftiga skäl (Nutt, 1998). Det mest hierarkiska tillvägagångssättet: Befallning betyder att ledningen använder sitt officiella inflytande. De meddelar beslutet och talar om vilket tillvägagångssätt som begärs. Detta tillvägagångssätt bör inte användas då de anställda erhåller stor självständighet eller då beslutets välgång beror helt och hållet på personalens samarbetsvilja (Nutt, 1998), vilket är fallet i en professionell organisation.
Egentligen säger ju alla olika författare en och samma sak. Bra information, att få personalen känna sig deltagande.
KASAM-teorin
”KASAM-teorin står för känsla av sammanhang. Det är ett begrepp som innebär att en människa för att få må bra behöver känna sig delaktig i ett sammanhang som är begripligt och meningsfullt. Känslan av sammanhang avgör hur en person klarar av att hantera stress. Detta är i sin tur
avgörande hur man mår” (Nytida, 2021). KASAM består av tre delar:
• Begriplighet – känslan av att det som händer är begripligt, strukturerat och går att förutse för personen.
• Hanterbart – de resurser som behövs för att hantera tillvaron finns tillgängliga.
• Meningsfullhet – att personer är delaktiga och vill engagera sig i de utmaningar som livet innebär (Nytida, 2021).
Metod
Under den här rubriken kommer det beskrivas vilken metod som har använts. Kommer också beskriva hur urvalet har gjorts, studiens validitet och reliabilitet samt etiska överväganden.
Val av metod
När metoden valdes utgick tankarna från syftet och vad min uppdragsgivare ville ha hjälp med. När metod valdes utgick tankarna också från syftet och frågeställningarna (Lindstedt, 2019). Dessutom behövdes det ta hänsyn till pandemin som pågår. Valet blev därför att nyttja mig av ett kvantitativt och kvalitativt tillvägagångssätt i form av en enkät som bestod av både öppna och slutna frågor.
Att använda sig av enkäter är bra när många ska delta i en undersökning. Alla deltagare får samma frågor och det är enklare när svaren ska jämföras. Det krävs i regel liten arbetsinsats för att nå stor grupp. De svarande kan också besvara enkäten när det passar dem och utan extern påverkan.
Dessutom är svarsalternativ och frågor standardiserade vilket innebär att de är lika för alla (Region Jönköpings län, 2017).
Nackdelar med att använda sig av enkät som metod är att de svarande inte har någon möjlighet att ställa följdfrågor. Det är inte heller möjligt att fördjupa frågorna som vid en vanlig intervju. En annan nackdel är att perso-ner med funktionsnedsättning eller dyslexi har svårare att lämna svar på enkäter. Slutligen är det vanligt med ett mindre bortfall i svarsfrekvensen (Region Jönköpings län, 2017).
Fördelen med öppna frågor i en enkät är att de ger mycket information och att de därför kompletterar de slutna frågorna. En nackdel är att det är svårare att dra slutsatser då de inte är lika siffermässigt betydelsefulla samt att de kräver stor arbetsinsats på grund av den stora kvantiteten data som behöver behandlas. Det kräver också mycket av de svarande på enkäten att svara på öppna frågor eftersom det tar tid och kräver mycket tänkande. Med slutna frågor blir det däremot lättare för de svarande att svara eftersom det finns presenterade svarsalternativ. Detta gör att risken för bortfall minskar. En nackdel med de slutna frågorna kan vara att de svarande ges för få valmöjligheter eller att frågorna inte är viktiga för undersökningen och då kan resultatet bli avgränsat eller vilseledande (Netigate, 2020).
Urval
För att ta reda på varför Bra Liv Habo vårdcentral inte har kommit i gång mer med det digitala arbetet bestämdes det att författaren skulle fråga personalen direkt eftersom det är de det berör. Om alla personer i en viss arbetslag ingår i studien är det en så kallad totalundersökning (Lindstedt, 2017). Eftersom gruppen som det ska ställas frågor till är vårdgivare på ett eller annat sätt blir det en sådan undersökning. Det är betydande att urvalet görs på ett riktigt sätt och att frågorna ställs till rätt personer för att korrekta slutsatser ska kunna dras och resultaten ska kunna bedömas onyanserat
Datainsamling och dataanalys
Fakta till examensarbetet har samlats in med hjälp av två olika enkäter. En till personalen på vårdcentralen som Regionen hjälpte till med att göra i programmet Esmaker. Även författaren till detta arbete gjorde även en i samma program till patienterna. Programmet Esmaker är ett webbaserat verktyg för att forma och analysera enkäter. Det är möjligt att följa
resultatet under pågående svarsperiod och när svarstiden har löpt ut är det genomförbart att få resultatet i rapportform. (Entergate, u.å.).
Enkäten till personalen består av tio frågor varav sex frågor som är öppna frågor där de utfrågade får svara med egna ord. Det finns också fyra ja- och nej-frågor. Enkäten till Habo befolkning/patienter innehöll fyra frågor varav två frågor som var öppna. Det fanns också två ja- och nej frågor.
Enkäten skickades ut via mejl till all personal på Bra Liv Habo vårdcentral som arbetar med vårdgivande yrken (läkare, sjukgymnast, sjuksköterska med flera) via verksamhetschefen. I mejlet fick de en länk till enkäten där de kunde svara på denna digitalt. Personalen fick sedan två veckor på sig att svara, det skickades ut påminnelse via verksamhetschefen efter drygt en vecka.
Enkäten till patienterna lades ut som en länk på Habos anslagstavla på Facebook, och även information om vad det gällde, varför och att det var frivilligt att svara på undersökningen.
Den införskaffade data utvärderades med hjälp av Esmaker. Så
personalenkäten ifrån regionen var redan i en färdig beskrivande rapport med statistik. Valde även att göra det med patientenkäten. Det skapades en rapport i Word och svaren och statistiken kom ut i staplar.
Intervjuer med andra vårdcentraler
Den första intervjun inför detta arbete var med en vårdadministratör om jobbar på Bra Liv Tranås vårdcentral. I dagsläget jobbar 11 läkare med Bra Liv Nära och de delar upp dagarna på 2 läkare, så en läkare arbetar förmiddag och en tar över efter lunch. Det finns också 1 läkare som bara jobbar digitalt.
Det är enklare att få de yngre att jobba med digitalisering och att både AT- och ST-läkare är redan digitaliserade. Tranås kom i gång ordentligt för 1 år sedan. Det största problemet vid införandet är att patienten klickar bort sig i appen trots länkinbjudan till videomötet.
Även sjukgymnasterna och psykosociala teamet använder appen. Och arbetsterapeuterna gör trepartsmöte via den samma.
Det sker väldigt mycket uppföljningar inom vården vilket hon tycker
personalen skulle kunna göra via appen. Patienten kan ha uppföljning till en diabetessköterska, lämnar prover och betalar 100 kr. Sedan ringer
diabetessköterskan upp, kanske behöver konsultera en läkare. För telefonsamtalet debiteras inte patienten av vårdcentralen, men hade det bokats in videosamtal hade vården kunnat debitera för distanssamtal.
I dagsläget finns det utrustning för videosamtal i 5 olika undersökningsrum, det är stationära datorer. Men de har haft bekymmer med ljudet. Så nu har det införskaffats 2 bärbara datorer som förhoppningsvis ska ge bättre kvalité på ljudet.
När en ny läkare börjar på vårdcentralen har de en genomgång av systemet och appen. Och det bokas in påhittade fall för att läkaren ska kunna få träning i detta.
Systemet är stabilt och lätthanterligt. Och visst har det hänt att det har hackat lite, men då har det snabbt ökats på med kapacitet på systemet. Det har gjorts informationsblad om appen som skickats med till patienterna i kallelsen inför årsuppföljningarna och vårdcentralen har även delat ut samma information till kommunens sköterskor. Vilket har varit väldigt lyckat.
Den andra personen som intervjuades var verksamhetschefen på Bra Liv
Nässjö vårdcentral. Här jobbar ca 20 – 22 läkare (AT-, ST-läkare och
specialister). Läkarna jobbar med det digitala en förmiddag eller
eftermiddag i veckan och då är det årskontroller, medicinuppföljningar, sjukskrivningar som är uppbokad.
När personalen jobbar digitalt på Bra Liv Tranås vårdcentral får de jobba en dag hemifrån.
I början var det många hinder på vägen. Det tog lång tid att starta upp det hela. Verksamhetschefen tror det kan berott på honom som chef, att han inte var tydlig och förklarade. Som personal ska det kännas att det är hanterbart och här nämner han KASAM-teorin.
Bland personalen i Nässjö finns det eldsjälar som brinner för detta med digitalisering och det hjälper ju till i sammanhanget.
När Covid kom till Sverige satte sig ledningsgruppen ner och frågade sig vad vårdcentralen ville få ut av vården efter pandemin.
• Korta ner resorna/minska resorna för patienten • Alla får digitala möten på sitt schema
• Alla får utrustning
• Som ny personal fås det 2 veckors introduktion.
På vårdcentralen lyfter de det digitala varje vecka på måndagsmötet och även så i veckobreven som skickas ut. Det kan vara patientrelaterat, statistik och så vidare. Verksamhetschefen har även morgonmöte varje morgon med sjuksköterskorna som är de som bokar in tiderna via appen.
I Nässjö jobbar man med ständigt förbättringsarbete och går små mätningar hela tiden. Även i Nässjö passade vårdcentralen på och red på vågen i början av Covid-pandemin och skickade ut information till patienterna om appen Bra Liv nära samtidigt som de skickade ut information om Covid provtagningen.
Just nu har de cirka 100 besök bokade i veckan via appen. Vad är då visionen för Bra Liv Nässjö framöver:
• Mer digitalt ut till patienterna • Coachande vård
• Diabeteschatt – patienten skickar in sina värden och kan chatta med sjuksköterskan dagen därpå.
• Astmapatienter – Egen spirometri hemma.
En viktig punkt är First step. Genom att lyckas med något litet och sedan berätta det goda exemplet så fås fler med på tåget.
I genomsnitt går det 10 minuter konsultation per patient. Detta gör att det blir mer tid för de tunga och sjukare patienterna.
Ett tips som kommer ifrån Nässjö är att titta på hur patienterna bokas till läkarna och att personalen på Habo vårdcentral tittar av på akut tidslistan om det inte går att göra dessa besök till digitala i stället.
Har också intervjuat verksamhetschefen för Bra Liv Nära. Och han lyfter att det är personalen som är hindret i utvecklingen. Hade patienterna fått
bestämma så hade det blivit mer digitalt. Men läkarna vill inte ändra det invanda. De vill gärna behålla sina fysiska besök där patienten går att hämtas utanför rummet och läkarna behöver inte tänka och ”krångla” med tekniken.
Han berättar till exempel att på Bra Liv Mullsjö Vårdcentral jobbar läkarna ifrån Schweiz, Spanien och Polen helt digitalt. Där jobbar de en halvdag med patienter och en halvdag med enbart administration.
I Region Östergötland reagerade de. Regionen tvingar nu vårdcentralerna att köra på med digitala möten. Det kommer ske här också i Region Jönköping ganska snart.
Med appens förbättringsarbete så lyfter han att många tror att de blir nöjda om de bara får en knapp till i appen eller liknande. Men om personalen använder appen och det som finns där klarar de sig långt. Var tredje veckan sker det en uppdatering i appen.
Även här lyfts det upp varför inte byta ut brev och telefoni emot video och meddelande i appen?
Vad bör ledningen på Bra Liv Habo vårdcentral tänka på för att bli mer digitaliserade? Här trycker han på några punkter:
• Vårdpersonalen har ingen press just nu på sig att ändra sig.
• Att det borde pratas mer om positiva och negativa konsekvenser för patienten.
• För lite konsekvenser för personalen, kan de få jobba hemifrån? • Att verksamhetschefen ska kartlägga drivkraften, varför gör
vårdcentralen detta? Utgå ifrån varje individ.
Verksamhetschefen berättar också om att det har testats med
meddelandefunktionen i Tranås på sjuksköterskorna. Men att de hade det svårt med diagnossättning. Och att de nu testar ”flygledartornet” på Bra Liv Hälsan 1 från mitten av april då det testas med att flytta fram en läkare till sjuksköterskorna när de ska svara på meddelandena. På Hälsan 1, ändras hela arbetssättet.
Intervjuerna med personalen.
Författaren valde att göra intervjuer med några bland personalen. Där frågor var:
• Anser du att vissa sjukdomstillstånd lämpar sig bättre för digitala – respektive fysiska vårdmöten?
• Hur ser du på framtiden inom primärvården runt det digitala? Vad är den största utmaningen och största möjligheten?
• På vilket sätt kommer/har digitala verksamheter förändrat primärvården?
• Hur är stressnivån idag?
• Skulle ledningen kunna göra på annat sätt? • Konsekvenser för personalen, finns det? • Något extra som du vill tillföra?
De svar som kom in på första frågan är att där smittorisk finns bör vårdmöten skötas digitalt. Psykosociala teamet kommer börja med
bedömningssamtal via appen och annars är det uppföljningar och återbesök som lämpar sig bäst.
Största möjligheten med det digitala vårdmöten är att det öppnar upp för fler möjligheter, sjukvården kan vara mer flexibla och det kan bli lättare för patienterna att smita undan på jobbet. Går att ha videosamtal även under semesterperioden när patienten kanske inte är hemma. Som vårdpersonal kan det jobbas hemifrån vid en lättare förkylning.
Utmaningen med digitala kan vara den pedagogiska biten, tekniken när det ska till videosamtal och när det ska lånas utrustning ute i receptionen. Tar tid att logga in. Och hur gör personalen för att komma i gång? Finns det någon superanvändare på appen på vårdcentralen och vem är detta? I Covidpandemin så är det inom vissa yrkeskategorier lugnare, det finns möjlighet att hjälpa till med provtagning eller göra andra sysslor. Det som kan vara stressigt är när personalen ska göra dubbelbokningar i appen och Cosmic. När tekniken strular och det är dåligt täckning. I appen när
patienten har gång ett videosamtal med vården märker de av om det kommer in samtal till deras mobil, det har personalen upplevt att patienterna kan bli stressade av.
Det ledningen skulle kunna göra mer av; mer resurser. Men också finns det önskemål att alla som redan är i gång kan hjälpa till med arbetet. Någon lyfte en film om ”Flygledartornet ” och undrar om inte det går att visa för alla. Det var ett bra praktiskt exempel.
En sak som lyfts är att det finns nog mycket rädsla och okunskap runt det digitala. De utfrågade lyfter också frågan om digital utbildning anpassad för yrkesrollerna, stöd för varandra och rutiner.
Reliabilitet och validitet
Lindstedt (2017) menar att en grundläggande del i metod – och
materialdiskussionen handlar om värdet på granskningen som görs. Och de två begrepp som används för att avhandla kvalitén i vetenskapliga
undersökningar – validitet och reliabilitet – och att det är någon författare måste förhålla sig till när det gäller granskningen. Validitet är att ”om man har undersökt det man säger att man ska undersöka” (Lindstedt, 2017, s. 116. Med det valda tillvägagångssättet görs just detta då författaren frågar de personer som det påverkar och har väsentliga frågor.
Validiteten för examensarbetet är bra eftersom tillvägagångssättet är valt utifrån syftet och frågeställningar.
Med reliabilitet menas hur pålitlig granskningen är och om det finns fel som författaren inte har kunnat påverka (Lindstedt, 2017, s.116). Då det är första gången som denna undersökning görs på Bra Liv Habo vårdcentral så är det svårt att jämföra med tidigare resultat. Svarsfrekvensen i denna
undersökning kan också påverka slutresultatet då inte alla har svarat på enkäten. Även enkäten som gick ut till patienterna är svår att bedöma då det har varit frivilligt att svara via länken på Facebook. Så här bedöms att för reliabiliteten är det ganska tunt underlag.
Etik
I anknytning med mejlutskicket med enkäten informerade
verksamhetschefen om att det skulle göras en enkät, vad syftet med
undersökningen är, hur den genomförs, vad informationen ska användas till, att det är frivilligt att delta samt att deltagarna är anonyma.
Det skrevs även detta i inlägget på Facebook. Författaren har på detta sätt följt de fyra huvudkraven, informationskravet, samtyckeskravet,
Resultat och analys
Under denna rubrik kommer jag att skriva om resultatet på
undersökningarna som är utförda och även vad jag kommer fram till. På enkäten som skickades ut till vårdgivarna på vårdcentralen är det 24 av 38 som svarade, vilket motsvarar 63 procent. Alla har inte svarat på samtliga frågor och då gäller det speciellt de öppna frågorna och en anledning kan vara att de är nya på jobbet eller att de inte har ett svar helt enkelt. Tänker att författaren redovisar de stängda frågorna i diagram och eventuellt med en kompletterade text. I de öppna frågorna där
re-spondenterna får beskriva med egna ord har lästs igenom alla svar flera gånger och letat efter mönster för att därefter kunna hitta olika kategorier. Har försökt sammanfatta varje svar för att på så vis få en bild av det viktigaste i svaren. Därefter har det kunnat sorteras i dessa kategorier. Slutligen har det kompletterats med ett antal citat som belyser några av de viktigaste synpunkterna som framkommer. Dessa citat är helt anonyma eftersom respondenterna är helt avpersonifierade. Enkäterna finns bifogad i bilaga 2 och 3.
På enkäten som patienter invånarna i Habo fick svara på var det 50 som svarade. Och av de svarande var det 46 av 50 som var patient på Bra Liv Habo vårdcentral, vilket motsvarar 92 procent. Författaren redovisar även denna enkät på samma sätt som personalens enkät.
Resultat på personalenkäten
Diagram 1 illustrerar de olika yrkeskategorierna som deltog i
undersökningen. Av de 24 respondenterna var 10 läkare, 7 sjuksköterskor, 4 sjukgymnaster, 1 kurator, 1 psykolog och 1 arbetsterapeut.
Diagram 1. Yrkeskategori som de svarande tillhör.
Diagram 2 illustrerar deras antal år inom vården, där 2 av respondenter har mindre 1 års erfarenhet, 6 hade mellan 1 – 5 år, 3 har varit inom vården 6–10 år, 5 hade varit 11–15 år och 8 har varit mer än 15 år inom vården.
Diagram 2. Personalens erfarenhet/tid inom vården.
Diagram 3 illustrerar personalens erfarenhet av de digitala vårdmöten inom arbetet sedan innan, Där 18 av respondenter inte hade det och 6 hade
erfarenhet sedan tidigare.
På fråga tre svarade 18 personer att de inte hade någon erfarenhet av
digitala vårdmöten inom sitt arbete tidigare, det motsvarar 75 procent av de tillfrågade.
Diagram 4 illustrerar hur många av respondenter som jobbar med digitala vårdmöten idag, av 24 respondenter var det 12 som jobbar med digitala vårdmöten idag.
Diagram 4 Jobbar du med digitala möten idag?
Om de jobbade med digitala möten så kom följdfrågan, ”hur funkar det för dig, och positiva och negativa erfarenheter”. Här svarade bara 11 personer av de 12 som svarade ja.
Det författaren kan utläsa på de egna kommentarerna är att de som jobbar med digitala möten tycker att det fungerar bra. Att videomötet kan ge ganska mycket information, mimiken och om patienten har ett vårdat yttre. Och det oftast kanske lämpar sig för patienter som man som vårdgivare känner innan, till exempel vid uppföljning av medicinering, sjukskrivning eller liknande. Personalen kan också se att det underlättar till en viss del för patienter som inte arbetar på orden eller vill komma till mottagningen på grund av pandemin. Ibland har det funnit tillfällen som läkare vill
auskultera3 eller känna på en hudförändring. Och även så inom andra
yrkeskategorier så som inom rehab hade de hade velat känna eller korrigera
3 Auskultera - en typ av medicinsk undersökning där man lyssnar på ljud som alstras i patientens
en rörelse som patienten gör. Samtidigt som vårdpersonal kan se hur arbetsmiljö och ergonomi ser ut på patienternas arbetsplats.
Fråga fem är en fortsatt fråga till fråga fyra. ”Om du inte jobbar med digitala vårdmöten, vad är det som står i vägen/hindrar dig från att arbeta med det idag?”
Här är det 15 som har svarat på frågan, så tänker att även de som tycker att det funkar okej eller hyfsat bra vill ha lite förbättring. Det som lyfts här bland kommentarerna är att det inte finns rutiner på det, att det saknas utrustning och kunskap. Att utrustningen även måste finnas tillgänglig hela tiden och med en säkerhet att det fungerar. Det finns för många olika arbetsmoment som försvårar/hindrar lusten till införande av ytterligare ett system.
Fråga sex, ”hur ser du på digital vård utifrån din profession, möjligheter och utmaningar?” Här svarade bara 20 av 24 på denna fråga, så 80 procent av de tillfrågade. Här lyfts det både begränsningarna med att kunna undersöka patienten, auskultera och känna på hudförändringar. Det lyfts detta med tekniken. Att en del patienter inte har teckning eller tillräckligt bra telefoner, att språkbarriären kan göra det problematisk och även de äldre inte förstår tekniken. Många ser också en möjlighet i att utvecklas, även om det är en utmaning så är det inte olösligt.
Diagram 5 illustrerar om respondenterna har erfarenhet av digital vård som patienter själv. Detta visar att det vara är 5 av de 24 svarande.
Här är det bara 5 som har svarat att de har egna erfarenheter, motsvarande 20,8 procent.
Här lyfts det att det är positivt, att de upplever att de har fått snabb hjälp och att de som patienter har fått bra återkoppling. Men också att provtagning inte fungerar och att mötet med vårdgivaren försämras. Det som lyfts mest som positivt är tillgängligheten.
Fråga åtta, ” Går det att se någon organisatorisk för- och nackdel med digital vårdverksamhet som kan påverka denna vårdcentral? Motivera ditt svar.”
Diagram 6. Går det att se någon organisatorisk för- eller nackdel?
Diagram 6 illustrerar om det går att se någon organisatorisk för eller nackdel. På denna fråga svarade 21 ja mot 3 som svarade nej. Det är ändå en 87,5 procent som tror att det går att se för och nackdelar. Här belyser personalen fördelarna mest. Bättre för patienterna, blir på deras villkor vid till exempel vid depression och ADHD. Anpassa arbetstiderna efter
patienterna, vårdcentralen kan också nå även en bredare grupp av patienter, öka tillgängligheten. En fördel är också att det kan bidra till att korta ner besökstiden och ge mer fokus på behandlingen. Att det minskar även belastningen för personalen och vårdcentralen gällande behovet av fysiska besök. Och vårdcentralen kan få en bättre ekonomi genom att få ersättning
för digital uppföljning. Personalen lyfter också hjälpen med triage4 som kommer underlätta.
Det finns ju en viss oro också bland de svarande. Att introducera detta mer nu under pandemin på grund av en högre belastning kan bli svårt. Det finns också en oro för att kvalitén på vården blir lidande och en nackdel för relationen patient/doktor. Oron finns där också för att fel patientgrupper kommer att prioriteras och söka sig via en till väg än den de redan har och att det finns en risk för att det genererar fler besök eftersom det kan
upptäckas vid de digitala besöken behov av fysiska undersökningar. Och att det är ytterligare en sak att bemanna för att få det digitala att funka.
Fråga nio, ”Har ni fått anpassa ert arbetssätt utifrån uppkomsten av digitala vårdmöten? Om ja, på vilket sätt.
Diagram 7. Har du fått anpassa ditt arbetssätt utifrån uppkomsten av digitala vårdmöten?
Diagram 7 illustrerar om respondenterna har fått anpassa sitt arbetssätt utifrån uppkomsten av digitala vårdmöten. 50 procent att de har fått anpassa sina arbetsuppgifter. Och då rör det sig om administrativa förändringar som till exempel hur patienter fyller i skattningsskalor och hur personalen ska lösa den pedagogiska delen. Ska vårdpersonalen arbeta med det digitala måste personalen vara inlärd på tekniken och det finns en viss komplikation med att boka då de måste dubbel boka i de olika systemen.
4 Triage – en bedömning av en patients medicinska allvarlighetsgrad utifrån anamnes, symtom och
Fråga tio, ”Känner du att du har fått bra information om digitala vårdmöten från ledningen”?
Diagram 8. Har du fått bra information om digitala vårdmöten från ledningen?
Diagram 8 illustrerar om respondenterna tycker att de har fått bra
information om digitala vårdmöten. Här svarade 17 av 24 att de känner att de har gått bra information, men det är drygt 30 procent som inte tycker att det har fått det.
Resultat ifrån invånarenkäten
Diagram 9 illustrerar hur många av de tillfrågade som är patienter på Habo vårdcentral.
Diagram 9. Är du patient på Habo vårdcentral?
På denna fråga svarade 46 av de 50 tillfrågade att de var patient på Habo vårdcentral, vilket motsvarar 92 procent.
På fråga två så löd frågan ” Vet du som patient vad digitala vårdmöten är?
Diagram 10 illustrerar om patienterna vet vad digitala vårdmöten är. På denna fråga har 20 av 50 svarat att de inte vet vad digitala vårdmöten är, vilket motsvarar som vi ser i cirkeldiagrammet ovanför 40 procent. En följdfråga på denna var om de skulle vilja ha mer information om digitala vårdmöten. Och om de visste vad digitala vårdmöten var, om de använder det.
Här vill 24 procent av de tillfrågade veta mer om digitala vårdmöten och Bra Liv Nära. En patient skriver att hen skulle gärna vilja ha digitala möten med sin diabetessköterska, men vet inte om det finns att använda.
En annan patient trodde bara att det fanns hos ”nätdoktorerna”. Någon tycker att Habo vårdcentral borde informera bättre om detta så patienterna slipper ställa in planerade träffar.
Använder då de som vet vad digitala vårdmöten appen Bra Liv Nära? Här är det endast 8 av 50 av de tillfrågade som hade använt digitala vårdmöten, motsvarande 16 procent. Och då är det Kry eller någon annan nätdoktor som de svarande hänvisar till. Detta betyder alltså att 44 procent vet vad digitala vårdmöten är, men har inte använt det någon gång.
Fråga tre, ”Vet du vad Bra Liv nära-appen är och vad det erbjuder?”
Diagram 11 illustrerar om de tillfrågade vet vad Bra Liv nära är. På denna fråga svarade 15 av de 50 tillfrågade att de inte vet vad Bra Liv nära appen är och den erbjuder, vilket motsvarar 30 procent.
På fråga 4 ” Är du nöjd med vad din vårdcentral erbjuder för tjänster på appen? Om inte vad önskar du att de kunde erbjuda?”
Diagram 12 illustrerar hur många som är nöjda med vad vårdcentralen erbjuder för tjänster på appen.
Diagram 12 Är du nöjd med vad din vårdcentral erbjuder för tjänster på appen?
De 28 procenten som svara den nej på denna fråga svarade följande: • Vill ha ett mer personligt och professionellt bemötande • Vill ha mer möjligheter att göra mer i appen.
• Kunna kommunicera med läkare/sjuksköterska. • Patienter tycker appen är krånglig.
• Visste inte om appen, men vill kunna boka vaccin för TBE och se tider på andra ställen enkelt utanför Habo.
• Vill kunna se sina Covidtester.
• Är inte förtjust i hur den är utvecklad, den är krånglig och svårt att veta hur det ska bokas tider.
• Ingen bra tillgänglighet för de tjänster som finns, får söka sig privat i stället.
• Önskar det var lättare att boka av tider och boka nya tider, finns oftast väldigt få tider.
• Min mobil är för gammal, kan inte installera appar. • Vill hellre träffa någon.
• Bättre tillgänglighet är det stora problemet. • Känner inte att någon håller koll.
• Att patient har känslan av att glömts bort när personal slutar eller projekt läggs ner.
• Helt omöjligt att få kontakt i perioder på något vis så som telefon, app.
• Känns inte alls uppdaterad, svår att förstå.
• Kry-appen är tyvärr tydligare, kika på den och sno.
• Önskar det var lättare att hitta för att boka tid och så vidare. De som är nöjda svarade följande:
• Saknar dock provsvar för Covidprover för 13 – 15 åringar, katastrof! • Saknar äldre journaler.
• Bokat möte via appen.
• Bra att anteckningar i appen hamnar i Cosmic. • Smidigt att boka.
Analysen
Glappet mellan e-vision och verkliga livet är i vissa fall uppenbarligen stora. Det finns rapporter ifrån vårdförbundet som visar att landstingen i många fall är dåliga på att ge den service som personalen ber om.
Existerande system upplevs inte som användarvänliga och det finns även problematik med överdokumentation. Här kan det stödjas emot den digitala arbetsmiljön som är viktig.
Existerande system minskar inte belastningen utan framkallar ofta dubbelt arbete. Att få med personalen på att förbättra digitaliseringen i sjukvården kommer vara avgörande för hur väl verksamheten lyckas.
Till skillnad från en del andra verksamheter lär det inte blir frågan om någon arbetsbrist i sjukvården. Men offentlig sektor befinner sig ändå inför en stor utmaning att garantera personalen får betryggande med tid och hjälp för att lära sig att använda de datorer och tekniska hjälpmedel som finns. Bäst på e-hälsa i världen är en fin strävan men riskerar att bli innehållslös om den inte faktiskt pekar på vilket sätt och vilket stöd vårdpersonalen ska få för att vara på förändringen som drivs på av den tekniska utvecklingen. Så att motverka motstånd är behovet av information stort.
Vad är då de stora hindren för att komma vidare med vårdcentralens digitalisering?
Det som lyfts är kunskapen, tekniken, rutiner och svårigheterna runt att undersöka patienten fysiskt. Det finns ett motstånd emot nya saker och kan finnas en oro att det blir för stora förändringar inom sina arbetsuppgifter. Och det stämmer ju helt utifrån motståndsteorierna som har lästs. Som Howell och Costley skriver i sin bok är information en betydelsefull del i förändringsarbetet och ska bestå av så mycket information så personalen vet vad de har att vänta, både före, under och efter en förändring.
Till följd av att de arbetar digitalt tror personalen att det kan förbises något i det fysiska mötet med patienten. Som personal tittar de på hela patientens uppförande, rörelsemönster men även lukt om patienten är ren och fräsch. Någon personal skrev i enkätsvaret att för att balansera upp denna
”svaghet” ansåg personen att vårdpersonalen behöver ha mycket kunnighet inom vårdyrket för att kunna göra riktiga bedömningar inom digitala verktyg. Men enligt tidigare forskning borde kvalitén ha kapacitet att öka med den digitala tekningen. Exempelvis blir bedömningarna grundade på enkäter mer likvärdiga, vitalparametrar som förflyttas digitalt blir mer riktiga och fel i dokumentationen försvinner då den blir automatiserad.
I enkäten kan det läsas att personalen lyfter patienternas vinning med att få ett digitalt möte, men inte sin egen vinning. Det lyfts ju också att cirka 30 procent tycker inte att de har fått bra information ifrån ledningen. Kan det då vara så att ledningen har missat något i informationsspridningen som är en bra men en resurskrävande metod enligt Nutt? Det är ju något som även KASAM-teorin står för. Att det som sker är begripligt och att personalen är delaktig.
Det är ju samma tecken i patientenkäten, att det saknas information utåt också till patienterna. Det som många efterfrågar är tillgängligheten, och utifrån statistiken så syns tecken på att det inte finns tillräckligt med tillgänglighet vare sig hos läkarna och sjuksköterskorna per telefon. Det är det inte så konstigt att patienterna då vänder sig till andra vårdgivare och även så digitala tjänster vilket Bra Liv Habo vårdcentral får betala 790 000 kr för bara på ett år.
I intervjuerna kom det fram att det hade varit skönt med extrastöd i början vid bokningar, kanske en superanvändare inom detta med Bra Liv Nära. Det är viktigt att ha någon kunnig på plats enligt intervjuer med de andra
vårdcentralerna. Och att informera om vem detta är.
Men vad finns det då för möjligheter att komma vidare med det digitala arbetet? Personalen har svarat i enkäten att möjligheter för utveckling finns även om det är en utmaning. Här behövs det ju se till att de får det stöd och hjälp som de efterfrågar som ökad kunskap. Red Robin kan nog öka också möjligheterna med att se till att rätt patientkategori får komma på de digitala mötena. Det finns information om att det hålls möten med andra vårdcentraler runt den digitala frågan och där kan vårdcentralerna hjälpa varandra framåt.
Om ledningen kan se den positiva vinningen i att öppna upp
tillgängligheten och minska belastningen med fysiska besök genom det digitala så borde ledningen få med fler på tåget.
Diskussion
Under den här rubriken kommer det diskuteras val av enkät som metod, för- och nackdelar med detta. Synar också resultatet, och funderar på varför det har blivit som det blivit samt titta emot det som har forskats och skrivit om digital vård innan.
Metoddiskussion
Val av tillvägagångssätt har hjälpt författaren att komma fram till syftet och besvara frågeställningarna. Första dagen på LIA 4 satt författaren ner med verksamhetschefen på Bra Liv Habo vårdcentral och handledaren för att få lite mer information vad som önskas. Utifrån deras tankar och
förhoppningar har författaren försökt att sammanställa frågor till dessa två enkäter som bestämdes att de skulle göras. Författaren hade möjlighet att påverka formuleringen av frågorna och mejlade dem även till
verksamhetschefen för att få godkänt. Har dock inte haft möjlighet att testa frågorna innan de skickades ut, som Ejlertsson (2012) föreslår, vilket kan påverka undersökningens validitet.
Valet av enkät som tillvägagångssätt passande sig ändå bra eftersom det eftersöktes personalens tankar om digital vård. Därutöver är det en fördel att använda sig av en enkät på grund av att de tillfrågade kan lämna svar på den när det passar dem och utan yttre påverkan (Region Jönköpings län, 2017). Tack vare att de tillfrågade får vara anonyma och svara på enkäten i lugn och ro uppger de förhoppningsvis mer uppriktiga och öppna svar. Det negativa med att använda sig av en enkät är bland annat att det inte är möjligt att ställa följdfrågor, förklara frågorna eller fördjupa svaren (Region Jönköpings län, 2017). Detta hade varit tänkbart om författaren hade använt sig av intervju som tillvägagångssätt istället. Men eftersom det är
Covidpandemin och författaren är gravid valdes gemensamt att
enkätalternativet skulle utnyttjas och ha intervjuer med den vårdpersonal som hade tid i sina kalendrar.
När det kommer till svinnet är det svårt att veta det beror på att de som inte svarade, inte använder Bra Liv Nära i dagsläget och inte känner att de behöver svara på enkäten. Kanske hade det varit bättre att haft muntliga intervjuer med samtliga för att verkligen få en bredare bild av tankar och funderingar, för som det var nu svarade bara 24 av 38 vårdgivare, vilket motsvarar 63 procent.
fick tillfälle att besvara enkäten. Det kunde på detta vis se till att alla berörda kunde ingå i undersökningen och därmed öka chansen att få ett så riktigt resultat som det bara gick. Enligt Ejvegård (2009) ska
svarsfrekvensen helst vara minst 80 procent för att kunna användas statistiskt. Om svarsfrekvensen understiger 70 procent kan resultatet inte räknas som statistiskt användbart men det kan ändå användas för upp-lysningar. Svarsfrekvensen på min enkät var 63 procent och därför kan denna rapport endast användas för upplysning. Påminnelsen som skickades ut kan troligtvis ändå ha bidragit till ett högre mängd av svar. Dessa
faktorer kan påverka hur många som besvarar en enkät (Ejvegård, 2009). Undersökningen som skickades ut till Habos invånare via anslagstavlan på Facebook blev ju bara en frivillig enkät för de som kände att de ville och hann fylla i.
Det positiva med att använda Esmaker var att det presenterades ett fullständigt resultat. Och det var också väldigt intressant att följa hur
resultatet förändrades under tiden, i alla fall på enkäten som skickades ut till invånarna i Habo, under svarstiden. Det var enkelt att ta fram
resultatrapporten i Word med iordningställda diagram. Ändå var det svårt och det var mycket arbete med att ordna med de många kommentarer under de öppna frågorna.
Datainsamlingen hjälptes av att dels verksamhetschefen hade möjlighet att mejla ut enkäten till personalen och att de hade möjlighet att svara på denna digitalt.
Resultatdiskussion
När det gäller enkäten som skickades ut till personalen, har majoriteten ingen erfarenhet med digitala vårdmöten inom sitt yrke sedan tidigare. Nu svarar dock häften av de svarande att de jobbar med digitala vårdmöten. Och övervägande av de svarande verkar ändå vara ganska nöjda med hur det fungerar så länge det bokas in passande patienter som till exempel uppföljningar, sjukskrivningar och årskontroll. Detta är kanske något som Red Robin kan hjälpa till med.
Då är frågan varför vårdcentralen inte har kommit i gång med det mer? Verksamhetschefen Daniel Brandon har bjudit in till utbildning kring Bra Liv Nära, och de som var intresserade fick ordna så att de hade tid och komma ifrån. Dock blev inte detta så lyckat, kanske är det så att det ska avsätta denna tid för alla berörda. Viktigt att alla får samma information och utbildning. Och detta enligt motståndsteorierna som skrivs om längre upp i rapporten.
Psykosociala enheten jobbar redan bra idag med detta gällande Bra Liv Nära, kanske de kan ha någon bra information/presentation på ett APT för att sprida deras positiva erfarenheter.
Det som kan fungera lite sämre är det tekniska med både ljud och bild. Det som också har lyfts under mina fördjupade intervjuer är när de måste ha tillgång till tekniken och den kanske inte finns på plats, men också tiden som det tar när du måste logga in till exempel på Outlook och det kan vara en viktig dyrbar tid. Borde det kanske finnas utrustning till all personal eller ska ni börja på en liten skala för att dra i gång x antal läkare och
sjuksköterskor. För det efterfrågas från patienter om besök till diabetessköterska.
Det som hindrar personalen som inte jobbar med det digitala att komma i gång menar de svarade på att det beror på att det inte finns några rutiner runt det hela, många arbetsmoment idag som försvårar och hindrar lusten till införande av ytterligare ett system. Det finns ju ett team på
vårdcentralen runt det digitala, går det att någon sätter sig med att jobba fram rutiner, kolla hur ni kan förenkla för era kollegor. Tänker också återigen på information, information och återigen information. Även att berätta vilka som är superanvändare på vårdcentralen i appen Bra Liv nära. Att en superanvändare finns med första gången man ska boka in en patient och att personalen får känna tryggheten ifrån Regionen. Visst kan det kännas som en onödig kostnad för en person att ” sittra bredvid”, men på längden kommer det ju också att öka tillgängligheten, tryggheten och tankesättet hur personalen kan jobba effektivare.
Vad är då möjligheterna och utmaningarna utifrån den egna professionen? Enligt svaren på enkäten kan utmaningarna samlas ihop till; tekniken, att vårdgivarna inte tror på att det blir tillräckligt bra vård då de inte kan undersöka patienten. Personalen har också en viss rädsla över att det kommer bli dubbeljobbat, att de som söker till det digitala ändå kanske behöver en tid för fysiskt besök. Men också utmaningar bland de äldre och utländska som har svårt med språket.
Återigen kan verksamheten informera runt Red Robin och jobba med konfigureringen sedan om vilka patienter vårdcentralen vill ha när och var (dock vet inte Daniel Brandon när detta blir aktuellt på Habo vårdcentral). Men i väntan på Red Robin så är det viktigt att personalen får hjälp med att komma i gång med att boka in de patienter som går, årskontroller,
sjukskrivningar, medicinuppföljning och så vidare.
Sedan information ut till patienterna att Bra Liv Nära finns, att det också ska finnas tider tillgängliga på appen och information på andra (de vanligaste utländska) språk i kommunen. Bokas rätt patienter på rätt tid (digitalt) så kan vårdgivarna också lägga mer tid på de mer sjuka och äldre patienterna som behöver den tiden.
Mullsjö vårdcentral gör till exempel reklam genom samhällsinformation. Något som kanske Habo också borde göra. Fick bra tips ifrån både Tranås och Nässjö vårdcentraler som red på vågen när Corona kom och spred informationen, men även nu till de patienter som till exempel ska på uppföljande årskontroller.
