Kvinnors upplevelser under cytostatikabehandling vid bröstcancer

Kvinnors upplevelser

under

cytostatikabehandling vid

bröstcancer

En kvalitativ litteraturöversikt

Författare: Amanda Bäckström, Lina Hassel och Cecilia Lundborg Handledare: Margareta Ankarberg

2

Sammanfattning

Bröstcancer är den vanligaste cancerformen kvinnor diagnostiseras av världen över. Cytostatikabehandling är en frekvent metod som används vid bröstcancer och bidrar till en mängd olika biverkningar. När kvinnan går från frisk till sjuk sker en transition, vilket innebär förändringar i livet. Syfte:

Att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandlingen vid bröstcancer. Metod:

En litteraturöversikt med kvalitativ design. Sexton artiklar söktes fram i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. En modell av Friberg i fem steg användes i analysen.

Resultat:

Upplevelsen av cytostatikabehandlingen gav kvinnorna en förändrad bild av sin vardag. De upplevde att vardagen blev påverkad när kroppen förändrades och de fick olika känslor när biverkningarna kom. Kvinnorna fick existentiella tankar kring livslust och döden. Yttre faktorer som familjestöd, stöd från sjuksköterskan, arbetsrelaterade upplevelser samt hur kvinnan upplever sin vardag vid fysisk aktivitet under cytostatikabehandlingen var fynd som framkom.

Slutsats:

Cytostatikabehandlingen bidrog till att kvinnorna upplevde en känsla av förlorad identitet likväl ett nytt synsätt på livet. Familj och vänner hade en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Sammanfattningsvis uttrycks transitionen varierande beroende på kvinnans förutsättningar.

3

Summary

Women's experience of chemotherapy in breast cancer: A literature review with qualitative articles. Background:

Breast cancer is the most common form of cancer that women are diagnosed with. Chemotherapy is a frequently used method against breast cancer and contributes to a variety of side effects. When the woman goes from healthy to sick, a transition takes place which means changes in life.

Aim:

To describe women’s experiences of their everyday life during the chemotherapy when having breast cancer.

Method:

A Literature review with qualitative design. Sixteen articles were found in the databases CINAHL, MEDLINE and PsycINFO. A model by Friberg in five steps was used for the analysis.

Results:

The experience of the cytostatic treatment gave the women a different view on their everyday life. They experienced that their everyday life were affected when the body changed and they got different emotions when they got the side effects. The women got existential thoughts surrounding death and the lust for life. External factors such as support from the family, support from the nurse, work related experiences and how the woman experience her everyday physical activities during cytostatic treatment were considered important.

Conclusion:

The chemotherapy made the women experience a feeling of lost identity as well as a new perspective on life. Family and friends had a significant role during the treatment period. In conclusion the transition varies depending on the woman’s background and circumstances.

4

Innehållsförteckning

Urval och datainsamling ... 7

Dataanalys ... 8

Forskningsetiska överväganden ... 8

Resultat ... 9

En främmande och förändrad kropp ... 10

Fysiska och psykiska biverkningar ... 10

Existentiella tankar och bekymmer ... 11

Kvinnans upplevelser av yttre faktorer i vardagen ... 12

Stöd av familj och vänner ... 12

Arbetsrelaterade upplevelser ... 12

Betydelsen av fysisk aktivitet ... 12

Behov av information från sjuksköterskan ... 13

Diskussion ... 13 Metoddiskussion ... 13 Resultatdiskussion ... 15 Slutsats ... 18 Kliniska implikationer ... 18 Referenslista ... 19 Bilaga 1 – Sökmatris ... 26 Bilaga 2 – Kvalitetsgranskning ... 27 Bilaga 3 – Artikelmatris ... 28

5

Inledning

Den vanligaste cancerformen hos kvinnor världen över är bröstcancer. Omkring 2,1 miljoner diagnostiseras årligen (WHO, 2020). I Sverige insjuknar omkring 8000 kvinnor av sjukdomen varje år, vilket innebär i genomsnitt 21 per dag (Socialstyrelsen, 2019a). 1407 kvinnor avled år 2018 vilket visar en minskning de senaste åren (Folkhälsomyndigheten, 2020). Det beror på tidigare upptäckter av sjukdomen samt förbättrade behandlingsmetoder (Vassbakk-Brovold et al., 2018). Hur tidigt cancern upptäckts kan variera beroende på vart kvinnan bor. Det har visats att bröstcancer oftare diagnostiseras i högt utvecklade länder eftersom utrustningen är bättre för att kunna ta reda på om det är bröstcancer eller inte. Av den anledningen har kvinnorna större chans att överleva sjukdomen än i mindre utvecklade länder. Det beror på bättre förutsättningar och undersökningsmetoder. Tidigare studier visar att livsstil, genetik och miljö är faktorer som kan påverka risken att insjukna (Momenimovahed & Salehiniya, 2019). Vid cancerbeskedet beskriver kvinnorna att resten av världen stannar upp och livet förändras för alltid. Andra konsekvenser som ger uttryck är ångest och känslan av en osäker framtid (Keim-Malpass & Steeves, 2012). Cytostatika är en vanlig behandlingsmetod vilket används vid bröstcancer. Det är ett samlingsnamn på flera läkemedel som ökar överlevnaden och minskar återfallen (Chongkham-ang et al., 2018). Ämnet är aktuellt världen över vilket innebär att sjuksköterskan kan komma att bli involverad i kvinnans upplevelser och vård. Därmed är litteraturöversikten relevant och förväntas leda till lärdom och djupare kunskap om upplevelser under cytostatikabehandling vid bröstcancer. Kunskapen kommer att hjälpa sjuksköterskan i bemötandet av kvinnorna i framtiden.

Bakgrund

Bröstcancer

Bröstcancer är en cancerform som består av en eller flera tumörer i bröstet. Från att cancern uppstått till att en knöl bildats kan ta flera år (Mycklebust Sørensen & Almås, 2011). Efter 40 års ålder ökar risken att utsättas av en tumör i bröstet. Risken anses vara högre om det finns genetiskt i släkten. Tidig första menstruation, långvarig p-pilleranvändning, stort alkoholintag, rökning samt sen menopaus har lett till en ökad risk att diagnostiseras av sjukdomen (Ericson & Ericson, 2012). När kvinnor diagnostiseras med bröstcancer kan livskvalitén försämras och en depression utvecklas. Livskvaliteten hos bröstcancerdrabbade kvinnor bör därmed uppmärksammas och tas på allvar för att andra livsstilskonsekvenser inte ska uppstå (Park et al., 2019). Ett brett socialt nätverk har visats positivt för att kunna hantera sin bröstcancer. Likväl är det viktigt att fortsätta försöka leva ett vardagligt liv för att upprätthålla god livskvalitet (Torres et al., 2016).

Diagnostisering av bröstcancer

Vanligaste åldern för kvinnor att diagnostiseras av bröstcancer är mellan 40–69 år. Cancern upptäcks vanligtvis av knölar i bröstet. Knölarna är mestadels smärtfria och hårda med skarpa kanter. Andra symtom kan vara apelsinliknande hud, sår i bröstvårtan samt smärtsamma lymfkörtlar i armhålan. I sällsynta fall kan knölarna upplevas mjuka och kulformade (De Carvalho et al., 2016). I Sverige får kvinnor i ålder 40–74 år möjlighet att undersöka brösten med hjälp av mammografi. Undersökningen möjliggör att bröstcancern kan upptäckas i ett tidigt skede (Socialstyrelsen, 2019b). Mammografi görs med hjälp av en röntgenmaskin och ger en noggrann bild av hur

6 bröstet ser ut. Undersökningen kan visa förändringar i bröstvävnaden, vilket eventuellt innebär bröstcancer. Vidare undersökning krävs och utförs med hjälp av bröstpunktion där vävnadsprov tas för att fastställa om cancer finns eller inte (Ericson & Ericson, 2012). Mammografi kan upplevas obehagligt och ger ofta en kraftig smärta i bröstet under tiden undersökningen pågår (Socialstyrelsen, 2019b). Kvinnor blir erbjudna mammografi vartannat år för att tidigt upptäcka bröstcancer och för att öka chansen till överlevnad (De Carvalho et al., 2016; Socialstyrelsen, 2019b). En studie visar att Den mammografiska känsligheten har visats vara lägre vid hög bröstdensitet vilket utgör en svårare diagnostisering (Duffy et al., 2018; Melnikow et al., 2016). Således löper kvinnor med hög bröstdensitet fyra till sex gånger högre risk att drabbas av bröstcancer på grund av svårare upptäckter (Duffy et al., 2018). Yngre kvinnor har vanligtvis en tätare bröstvävnad, vilket generellt avtar i takt med stigande ålder (Duffy et al., 2018; Melnikow et al., 2016). Vilken typ av tumör samt omfattning vid diagnostisering avgör hur utfallet blir av sjukdomen. Vid funnen tumör i lymfkörtlarna i armhålan är diagnosen längre framskriden än om tumören skulle visats i bröstvävnaden. En anledning kan vara att bröstcancern i lymfkörtlarna förekommit under en längre tid och har haft möjlighet att bilda metastaser (Ericson & Ericson, 2012).

Cytostatikabehandling

Cytostatikabehandling är en behandlingsmetod som används vid bestämda kriterier. Cytostatika ges om det finns en spridning till minst en lymfkörtel i armhålan eller om tumören är aggressiv och har en viss omfattning (Mycklebust Sørensen & Almås, 2011). Det är ett läkemedel och kan administreras intravenöst samt i tablettform (Simchowitz et al., 2010). Cytostatikan stoppar tillväxten av cancerceller genom att bromsa celldelningsprocessen eller nybildning av DNA. Läkemedlet har i uppgift att angripa cancerceller vars celldelning är mer effektiv än friska celler (Norlén & Lindström, 2014). Emellertid finns undantag som benmärg-, hår och mag-tarmceller vilka har snabb celldelning (Norlén & Lindström, 2014; Nygren, 2018). När de angrips uppkommer biverkningar där de vanligaste är håravfall, illamående, kräkningar, trötthet och smärta (Mollaoğlu & Erdoğan, 2014). Behandlingen utförs vanligtvis var tredje vecka och är uppdelad i fyra till sex tillfällen. Den består av flera läkemedel för att uppnå bästa möjliga effekt (Chongkham-ang et al., 2018). Anledningen till att cytostatikan ges med tre veckors mellanrum beror på att kroppen behöver tid för att återhämtas. Under perioden sker kontroller med jämna mellanrum för att kontinuerligt följa kroppens återhämtning och snabbt se om något avviker (Sköld Nilsson, 2010; Nygren 2018). Under cytostatikabehandlingen är det viktigt att kvinnorna får tid att bearbeta situationen eftersom de genomgår en kroppslig förändring (Torres et al., 2016).

Transition

Definitionen av transition är en förändring eller övergång som sker flera gånger under en livstid. Förändringarna är olika beroende på vilket perspektiv individen utgår från. Övergången kan uppstå när en individ går från frisk till sjuk eller vice versa (Meleis & Trangenstein, 2010; Wood, 2018; Meleis, 2010a). En bröstcancerdiagnostiserad kvinna kan komma att genomgå transition, vilket utmanar tryggheten, identiteten och självbilden (Meleis & Trangenstein, 2010; Meleis, 2018; Wood, 2018). Transitionen kan vara förväntad eller oväntad vilket kan resultera i att individen utvecklas som människa eller går tillbaka i utvecklingen. Förändringen kommer påverka livet i form av relationer, miljöer och hälsa (Wood, 2018). När förändringen går i riktning mot

7 ohälsa uppstår en känsla av sårbarhet och fara (Schumacher et al., 2010). Under transitionen kommer kvinnan genomgå tre faser: slutfasen, neutrala fasen samt initiala fasen. Slutfasen innefattar en besvikelse där delar av identiteten lämnas. Neutrala fasen handlar om en obalans och ett sönderfall. Kvinnan behöver samordna delar av livet som varit till en helhet i den nya situationen. Initiala fasen är sista steget i övergången vilket kännetecknas genom att kvinnan står vid ett vägskäl av nya utmaningar och förväntningar. Det uppfattas påfrestande för kvinnan att inte veta vart identiteten tillhör eftersom situationen är ny och ofta okänd (Meleis, 2010b).

Sjuksköterskans roll

Sjuksköterskan har en väsentlig roll i mötet med den bröstcancerdiagnostiserade kvinnan och anhöriga. Hur sjuksköterskan bemöter kvinnan har en stor betydelse under behandlingen (Khoshnazar et al., 2016). Sjuksköterskans specialistkunskaper angående bröstcancer är en viktig del för kvinnan under sjukdomstiden. Det innebär ingående kunskap i sjukdomen, behandlingen och hur den framtida prognosen kan se ut (Mycklebust Sørensen & Almås, 2011). Diagnosen påverkas kroppsligt, existentiellt, psykiskt och socialt. Kvinnorna anser att hälso- och sjukvårdspersonalens viktigaste uppgift är att vara expert på området samt utföra vården på ett tillförlitligt och säkert sätt. Sjuksköterskans roll är bland annat identifiera och främja de kommunikativa behoven hos kvinnorna. Det leder till en bra vård och god relation i vårdmötet. Genom att lyssna in kvinnans tankar och känslor uppnås en högre grad av välbefinnande och en bättre bearbetningsprocess (Khoshnazar et al., 2016). Sjuksköterskan stärker kvinnornas skyddsnät genom att få dem att förstå sin egen fysiska, psykiska och existentiella kapacitet samt känna kontroll över livet (Komatsu et al., 2016). Det är viktigt att känna till transitionen kvinnan går igenom under sjukdomsperioden för att ge utrymme till tankar samt visa hänsyn, respekt och tålamod (Meleis, 2010b). Omvårdnaden och stödet har en avgörande roll för känsla av trygghet och välbefinnande (Komatsu et al., 2016).

Syfte

Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandling vid bröstcancer.

Metod

Design

Litteraturöversikten baseras på en kvalitativ design där fokus ligger på subjektiva upplevelser. En upplevelse är unik vilket innebär att det inte finns något rätt eller fel och ingen absolut sanning (Henricson & Billhult, 2017). Avsikten med litteraturöversikten är att få en helhetssyn av ett avgränsat område (Friberg, 2017a).

Urval och datainsamling

Datainsamlingen gjordes via databaserna CINAHL, MEDLINE samt PsycINFO (Karlsson, 2017). CINAHL och MEDLINE är databaser som inriktas på forskning inom omvårdnad och medicin. PsycINFO inriktas på omvårdnad, medicin och psykologi (Willman et al., 2016). Det användes inklusionskriterier (Billhult, 2017), vilka var kvinnor >18 år samt bröstcancerdiagnostiserade kvinnor som genomgår eller genomgått cytostatikabehandling.

8 Vid sökningen gjordes avgränsningarna Peer Reviewed/Academic Journals, artiklar med engelskt språk samt artiklar som var publicerade från år 2011. Årtalen varierar beroende på vilken databas sökningen är gjord i, se bilaga 1. I CINAHL och MEDLINE genomfördes en avancerad sökning vilket innebär att specialisera sökningen för att lättare hitta artiklar som passar det valda syftet. Den booleska termen AND användes i databaserna, vilket har i uppgift att binda ihop sökorden och göra sökningen mer specifik (Karlsson, 2017). I litteraturöversikten genomfördes två manuella sökningar, se bilaga 1. Sökorden i CINAHL och MEDLINE var ”breast cancer”, ”experience or perceptions or attitudes or views”, ” woman or women or female or females”, ”qualitative” och ”chemotherapy”. Sökorden i PsycINFO var “cancer chemotherapy”, “breast cancer”, “experience”, “during” och “qualitative”.

Första sökningen gjordes i CINAHL där antalet lästa titlar och abstract uppkom i 113 st. I psycINFO uppkom antal lästa titlar och abstract till 21 stycken, varpå tre var dubbletter från sökningen i CINAHL. Vidare gjordes ytterligare sökning i MEDLINE där 80 stycken titlar och abstract lästes där åtta var dubbletter från sökningen i CINAHL och en var dubblett från sökningen i PsycINFO, se bilaga 1. I litteraturöversikten förekommer en artikel av mixad metod där enbart den kvalitativa delen användes (Borglin, 2017). Sexton artiklar klarade kvalitetsgranskningen och togs med i resultatet, nio från CINAHL, fyra från MEDLINE, en från PsycINFO samt två manuella sökningar. Kvalitetsgranskningsprotokoll har hämtats från Avdelningen för Omvårdnad, Hälsohögskolan i Jönköping, se bilaga 2. Granskningen har bearbetat samtliga artiklars bakgrund, syfte, metod, urval och datainsamling, analys, etiskt förhållningssätt, trovärdighet samt om resultatet är relevant för syftet. Kvalitetsgranskningen innefattar två delar där den första delen kräver 4/4 poäng och den andra delen minst 7/8 poäng för att bli godkänd. För vidare beskrivning av artiklarnas kvalitet se bilaga 3.

Dataanalys

Dataanalysen utgick från en modell av Friberg (2017b) bestående av fem steg. I första steget bearbetades artiklarna genom översättning till svenska för att sedan läsas igenom flertal gånger och förstå resultatartiklarna i helhet. Artiklarna lästes av alla skribenterna. För att få en fördjupad förståelse diskuterades innehållet i resultatet från artiklarna i gruppen. I artikeln med mixad metod analyserades enbart den kvalitativa delen. I andra steget valdes nyckelorden ut i varje enskild artikel. Nyckelorden som var relevanta för syftet markerades med olika färgpennor för att få en tydligare struktur. I steg tre sammanställdes varje studies resultat för att göra materialet lättöverskådligt. Det gjordes genom att sortera upp dem på post-it lappar. I nästa steg jämfördes likheter och skillnader emellan resultatartiklarna vilket skapade kategorier och subkategorier. I det sistnämnda steget formades en helhet av materialet som presenteras i två kategorier och sex subkategorier. Informationen blev en sammanhängande text som bearbetades och ställdes i relation till syftet. Efter analysarbetet har utomstående, vilka inte är insatta i ämnet, fått tillgå resultatet. De har givit feed-back på förslag till ändringar för att få ett lättförståeligt arbete och minska risken för feltolkning (Friberg, 2017b).

Forskningsetiska överväganden

Litteraturöversikten innehåller enbart artiklar som är etiskt granskade och har ett ställningstagande utifrån kvalitativ metod (Kjellström, 2017). Lagen om etikprövning av forskning som avser människor (SFS 2003:460) handlar om att stärka den enskilda

9 individens ställning gentemot de som ansvarar för studien. Lagen tar upp grundläggande rättigheter angående hälsa, trygghet och integritet. Forskning som utförs ska utgå från allas lika värde (SFS 2003:460). Artiklarna i resultatet har genomgått en kvalitetsgranskning där samtliga artiklar hade ett etiskt godkännande (Henricson, 2017). Artiklarna har dessutom ett etiskt godkännande från etikprövningsnämnden eller liknande. Det bottnar i att individerna i studien inte ska komma till skada eller bli kränkta. För att inte få ett vilseledande resultat är det viktigt att inte tolka om eller förvränga kvinnornas upplevelser. Individens behov och välbefinnande ska alltid gå före forskningens intresse som utgår ifrån Helsingforsdeklarationen. Det viktiga är att uppmärksamma riskerna för att sedan dra kunskapsnytta av dem. Hela arbetet utgår från ett etiskt resonemang där den forskningsetiska principen bibehålls (Kjellström, 2017). Det fanns ingen förförståelse inom ämnet sedan tidigare (Henricson, 2017). Vid diskussion framkom det att ingen av skribenterna har studerat, praktiserat, arbetat eller haft någon i omgivningen som diagnostiserats av bröstcancer.

Resultat

De bearbetade artiklarna från resultatet var 16 stycken. Nedan visas artiklarnas författare, årtal samt informanter för en tydlig översikt. Totalt 289 informanter.

Under dataanalysen framkom två kategorier med sex tillhörande subkategorier. Första kategorin är En främmande och förändrad kropp med subkategorierna fysiska och psykiska biverkningar samt existentiella tankar och bekymmer. Den andra kategorin är Kvinnans upplevelser av yttre faktorer i vardagen med subkategorierna stöd av familj och vänner, arbetsrelaterade upplevelser, betydelsen av fysisk aktivitet samt behov av information från sjuksköterskan. I figur 2 beskrivs resultatets kategorier och subkategorier.

10

En främmande och förändrad kropp

Kategorin beskriver hur kvinnorna upplever sin vardag under cytostatikabehandling och hur det fysiska, psykiska och existentiella måendet påverkar dem. De kände en oro över att kroppen blev främmande och förändrad samt upplevde de olika tankar kring livet i stort.

Fysiska och psykiska biverkningar

Kvinnorna upplevde att håravfallet påverkade det vardagliga måendet (Kuo et al., 2015; Chen et al., 2016; Husebø et al., 2014; Medeiros et al., 2019; Beaver et al., 2016; Suwankhong & Liamputtong, 2018). Det upplevdes likt att förlora sin identitet eftersom håret plötsligt försvann. En förändring uppstod för kvinnorna och det var svårt att hantera i det vardagliga livet (Medeiros et al., 2019; Suwankhong & Liamputtong, 2018). En oro framkom när utseendet förändrades av munsår, akne, nässelfeber samt hudsprickor (Kuo et al., 2015). Kvinnorna påverkades av en förändrad matsituation och ett ökat illamående där somliga fall slutade i kräkningar. (Kuo et al., 2015; Chen et al., 2016; Jenkis et al., 2020; Salihah et al., 2016; Suwankhong & Liamputtong, 2018). Det var ledsamt att smakerna förändrades och mat som tidigare smakat bra inte alls var tillfredsställande längre. Det resulterade i att kvinnorna fick en ångestfull känsla kring maten eftersom aptiten försvann (Kuo et al., 2015; Chen et al., 2016; Lai et al., 2017; Salihah et al., 2016). En onaturlig trötthet, orkeslöshet och störd sömn uttryckte kvinnorna som påfrestande i vardagen. Kvinnorna orkade inte längre utföra vardagliga aktiviteter i den mån som de tidigare brukade göra (Chen et al., 2016; Lai et al., 2017; Medeiros et al., 2019; Salihah et al., 2016; Suwankhong & Liamputtong, 2018). En annan biverkning kvinnorna upplevde frustrerande var minnesförlust (Kuo et al., 2015; Chen et al., 2016; Myers, 2012; Munir et al., 2011). Det framkom en känsla av minskad kontroll över livet när korttidsminnet försämrades. Det mest frustrerande var att ord försvann vid samtal vilket upplevdes påtagligt i vardagen. Det försämrade korttidsminnet påverkade kvinnornas beslut att planera och utföra uppgifter, vilket i sin tur bidrog till att inbokade möten glömdes

11 bort (Myers, 2012). Behandlingen gav inte enbart upphov till en mängd olika biverkningar utan associerades med oro, rädsla och ångest (Hellerstedt-Börjesson et al., 2016; Suwankhong & Liamputtong, 2018). Vid varje behandling uppstod en mödosam känsla av att behöva genomgå förloppet igen (Hellerstedt-Börjesson et al., 2016).

Smärta var en annan biverkning som upplevdes påfrestande och bidrog till att kvinnorna isolerade sig (Hellerstedt-Börjesson et al., 2015; Hellerstedt-Börjesson et al., 2016; Chen et al., 2016). De upplevde ett obehag av att smärtan påverkade talet och munnen kändes paralyserad. Somliga upplevde dagligen värk i benen av ömmande muskler (Kuo et al., 2015). Obehaget var konstant och påverkande dem oavsett position (Lai et al., 2017). I en studie upplevdes smärtan i tre kategorier: A hanterbar, B komplex samt C mer komplex smärta. I kategori A upplevde kvinnorna att smärtan var hanterbar med hjälp av förskrivna läkemedel och livet fortskred utan större påverkan i vardagen. I kategori B hjälpte inte förskrivna läkemedel utan kvinnorna kände en konstant smärta. De valde att isolera sig och tackade nej till sociala sammankomster. I kategori C upplevdes smärtan komplex och svår för kvinnorna att hantera. De isolerade sig från omvärlden och ville inte träffa familj eller vänner på grund av det påtagliga obehaget. Livet fick en annan innebörd och handlade om överlevnad samt funderingar om hur kroppen skulle kunna gå igenom en till cytostatikabehandling (Hellerstedt-Börjesson et al., 2015). Två till tre dagar efter behandlingstillfället kände kvinnorna den mest svårhanterliga smärtan, vilket resulterade i ett fysiskt, psykiskt och existentiellt lidande (Chen et al., 2016; Myers, 2012). Smärtan medförde oroliga och ångestfulla tankar över hur kroppen skulle klara av att hantera lidandet gång på gång. Upplevelserna resulterade i permanent smärta som ständigt kvarstod (Hellerstedt-Börjesson et al., 2016).

Existentiella tankar och bekymmer

Kvinnornas förändrade kroppar påverkade dem positivt och negativt (Chen et al., 2016; Lai et al., 2017; Myers 2012; Salihah et al., 2016; Suwankhong & Liamputtong, 2018). De upplevde sig slöa och kände att de inte hängde med i vardagen likt tidigare (Myers, 2012). De anklagade sig själva att inte kunna utföra vardagliga aktiviteter och ibland övervägdes till och med självmord för att slippa tankarna. Däremot upplevde somliga kvinnor att de hellre ville leva än dö (Chen et al., 2016). Kvinnorna ställde frågan varför just de diagnostiserat av bröstcancer. Det uppstod en känsla av orättvisa, ilska och hopplöshet. De kände sig utsatta, ensamma och sårbara vilket kunde leda till depression. Kvinnorna upplevde att de var en börda för familjen eftersom känslorna tog över (Kuo et al., 2015; Hellerstedt-Börjesson et al., 2016; Lai et al., 2017). Under tiden cytostatikabehandlingen påbörjades upplevde kvinnan en förändring i livet genom att gå från frisk till sjuk. Förändringen var påfrestande och livet handlade om att överleva dagen. En kvinna försökte ändra det onda tankemönstret om döden för att istället försöka leva i nuet (Beaver et al., 2016). I en annan studie beskrev en kvinna sig vara mer levande än tidigare och tacksam för livet. Kvinnan uttryckte sig vara i ett existentiellt liv (Medeiros et al., 2019). Somliga kvinnor fann ett lugn av att skriva ner tankar och fokusera på en sak i taget vilket bidrog till en minskad stress (Myers, 2012). En del uttryckte att tröst och stöd i religionen fick dem att må bättre (Chen et al., 2016; Salihah et al., 2016).

12

Kvinnans upplevelser av yttre faktorer i vardagen

Kategorin beskriver hur yttre faktorer påverkar kvinnorna i vardagen under cytostatikabehandlingen. De upplevde ett betydelsefullt stöd från familj och vänner samt påverkan i arbetet och i utförandet av fritidsaktiviteter. Information från sjuksköterskan och vårdpersonal upplevdes varierande.

Stöd av familj och vänner

Kvinnorna upplevde att det främsta stödet kom från familj och vänner vilka fick en betydelsefull roll under behandlingsperioden. Stödet från anhöriga gav kvinnorna trygghet och hjälpte dem att hantera vardagen (Kuo et al., 2015; Chen et al., 2016; Jenkis et al., 2020; Husebø et al., 2014; Beaver et al., 2016; Salihah et al., 2016; Suwankhong & Liamputtong, 2018). De upplevde att negativ stress minskade och måendet förbättrades genom att träffa familj och vänner (Martinez Tyson et al., 2016; Lai et al., 2017). Kvinnorna uttryckte dessutom att stödet de fick gav uppmuntran i vardagen. Däremot kände en del kvinnor att de behövde erhålla en positiv inställning för familjen på grund av all hjälp och stöd som de fått under behandlingen (Chen et al., 2016). Andra upplevde en skyldighet och skam över att inte kunna ta hand om familjen och fullfölja rollen som mamma, dotter eller partner likt tidigare. De uttryckte att det var mödosamt att prata om behandlingen och utfallet för att inte göra familjemedlemmarna oroliga (Martinez Tyson et al., 2016; Beaver et al., 2016). Arbetsrelaterade upplevelser

När cytostatikabehandlingen påbörjades upplevde kvinnorna att vardagen förändrades. Vardagsrutiner som tidigare var lätta att utföra uppfattades nu utmanande. Därmed uppstod en känsla av besvikelse och sorg över att vardagen fått en ny innebörd (Backman et al., 2015). Kvinnor uttryckte en känsla av frustation över att inte veta om de fick arbeta eller inte. Somliga ansåg att de hade energi och förmåga till det, däremot var de ovetande om det fick utföras (Munir et al., 2011). Det bidrog till att en del kvinnor upplevde en ekonomisk påfrestning och ansträngning angående anställning och arbetsförmåga. Stress uppstod i att arbetet behövde genomföras för att inte hamna i ekonomisk kris. Det uppstod en oroskänsla i att inte kunna betala räkningarna samt vårdkostnader i form av mediciner. En del kvinnor upplevde dessutom en tyngd över att inte kunna försörja familjen eftersom behandlingen gjorde det svårt att arbeta. Kvinnorna kände att vardagen sattes på prov i och med den ekonomiska påfrestningen (Martinez Tyson et al., 2016). Möjligheten över att kunna arbeta fastän behandlingen pågick bidrog till glädje, uppmuntran och tacksamhet i vardagen (Chen et al., 2016). Kvinnorna uttryckte att arbetet var viktigt likt en frizon där de fick annat att fokusera på än behandlingen (Chen et al., 2016).

Betydelsen av fysisk aktivitet

Kvinnorna upplevde att fysisk aktivitet var positivt under cytostatikabehandlingen (Myers, 2012; Backman et al., 2015; Husebø et al., 2014; Suwankhong & Liamputtong, 2018). Det bidrog till hälsa och inte enbart en känsla av att vara cancerpatient utan en självständig individ (Backman et al., 2015; Husebø et al., 2014; Suwankhong & Liamputtong, 2018). Kvinnorna upplevde att fysisk aktivitet gav en snabbare återhämtning mellan behandlingsperioderna (Husebø et al., 2014). Träningen gav positiva svar på biverkningar som känslor av mindre trötthet, andfåddhet, yrsel och mer harmoni i kroppen (Backman et al., 2015). Fysisk aktivitet gjorde att kvinnorna blev energiska och fick annat att fokusera på än oron och obehaget som uppkom under behandlingen. Träningen bidrog dessutom till att somliga fick lättare att äta (Chen et

13 al., 2016) och kvinnorna upplevdes starkare och friskare (Husebø et al., 2014). Kvinnorna uttryckte att utomhusaktiviteter gav en positiv innebörd och ökade betydelsen att hållas sysselsatt för att minska risken att dala i måendet (Martinez Tyson et al., 2016; Chen et al., 2016; Lai et al., 2017). När behandlingen pågått under en längre period upplevdes biverkningarna påtagliga och måendet försämrades vilket gjorde det svårare att delta i träningen. Det uppstod ett bakslag och en kroppslig nedgång som påverkade dem fysiskt, psykiskt och existentiellt (Backman et al., 2015). Kvinnorna som bar peruk på grund av håravfall upplevde fysisk aktivitet som ett påfrestande moment eftersom peruken inte alltid satt på plats (Husebø et al., 2014). I en annan studie upplevde kvinnorna att det var mentalt påfrestande att träna på ett offentligt gym. Andra var ovetande om att träning fick genomföras under behandlingen. De föreställde en bild av att enbart ligga i sängen och återhämtas (Backman et al., 2015).

Behov av information från sjuksköterskan

Informationen kvinnorna fick från sjuksköterskor och annan vårdpersonal under cytostatikabehandlingen upplevdes bristfällig. Det medförde att stressrelaterade känslor uppstod i vardagen och det skulle kunnat förhindras vid tydlig kommunikation (Martinez Tyson et al., 2016; Jenkis et al., 2020; Munir et al., 2011). Kvinnorna beskrev dessutom att de fått felaktig information från vårdpersonal vilket ledde till förvirring (Jenkis et al., 2020). Andra upplevde att de inte fått tillräcklig och bra information kring biverkningarna och kändes åsidosatta. De påstod att vårdpersonalen inte visat det stöd som behövdes. Av den anledningen fick kvinnorna svårt att släppa tankarna vilket bekymrade dem (Suwankhong & Liamputtong, 2018). Rädslan över negativa besked fick somliga att avböja informationen eftersom de befarade att vardagen skulle förstöras (Beaver et al., 2016). Trygghet för kvinnorna var att byta information med andra i liknande situation (Beaver et al., 2016; Zhu et al., 2018). Ett annat sätt att tillgå informationen under cytostatikabehandling var via ett elektroniskt supportprogram. Kvinnorna upplevde att programmet bidrog till en djupare kunskap angående behandling samt en direkt och riktad hjälp från vårdpersonalen. De fick kontroll på livet tack vare snabb återkoppling och direkta labbresultatsvar. Kvinnorna kände uppskattning och stöd samt fann de ett lugn i att ställa efterföljande frågor (Zhu et al., 2018).

Diskussion

Metoddiskussion

För att öka kvaliteten på litteraturöversikten bör den diskuteras, vilket innebär bland annat att lyfta fram styrkor och svagheter. Diskussionen utgår ifrån begreppen trovärdighet, överförbarhet och pålitlighet (Henricson, 2017). Syftet med översikten var att beskriva kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandling vid bröstcancer. Artiklar med kvalitativ metod var relevant att använda för att upplevda erfarenheter av ett fenomen studerades. I en upplevelse finns inga rätt eller fel och därmed ingen fullständig sanning, tillskillnad från kvantitativ metod där avsikten är mätbar (Henricson & Billhult, 2017). Trovärdigheten och överförbarheten ökar när artiklarnas resultat är likvärdiga (Olssons & Sörensen, 2011). De tre valda databaserna användes för att få olika perspektiv samlat till en större helhet. Det ökar litteraturöversiktens trovärdighet, överförbarhet samt pålitlighet (Henricson, 2017).

14 Breast cancer, experience, chemotherapy och qualitative var sökord som initialt användes i alla sökningar. Vidare ökades sökningen ytterligare med fler ord för att hitta artiklar som stämde överens med syftet. Den booleska termen AND kom till användning för att öka träffsäkerheten (Karlsson, 2017). Tillsammans med en bibliotekaries expertis bekräftades orden som tillämpades i den slutliga sökningen. Bibliotekarien gav sökorden en hög trovärdighet med tanke på erfarenheten inom yrket (Rosén, 2017; Östlundh, 2017). Inklusionskriterierna som användes gav en ökad trovärdighet och kvalitet i arbetet. De talar om vilka specifika delar som vill studeras i litteraturöversikten. Samtliga sökningar var avgränsade med peer reviewed och academic journals för att ytterligare stärka översiktens trovärdighet. Peer reviewed och academic journals innebär att artikeln utgår från vetenskap där specialister på området granskar dem (Willman et al., 2016). Somliga artiklar återkom i databaserna vilket ökade sensitiviteten (Henricson, 2017).

Framtagna artiklar från databaserna kvalitetsgranskades av alla skribenter för att uppnå högre trovärdighet och pålitlighet. Det framkom att kvalitetsgranskningen skulle skett i ett tidigare skede eftersom ett par artiklar inte blev godkända. Det medförde ytterligare moment för att hitta relevanta artiklar från sökningen som uppnådde kvalitetsgranskningens godkännande. Ett etiskt förhållningssätt har värderats i varje studie eftersom alla innefattar intervjuer. I få artiklar var det etiska förhållningssättet svårt att tyda och ansågs vara en svaghet eftersom de etiska grunderna benämndes annorlunda än vad skribenterna var vana vid. Majoriteten av artiklarna hade ett tydligt etiskt synsätt vilket underlättade kvalitetsgranskningen. Skribenterna har ingått i en handledningsgrupp med tillhörande handledare och andra studentgrupper. Kontinuerligt har texten bearbetats och granskats för att arbetet ska svara på syftet. Studentgrupperna har läst igenom arbetet varannan gång vilket stärkte tillförlitligheten och kan läsas med skarpa ögon vid varje tillfälle (Henricson, 2017).

Vid dataanalysen användes Fribergs femstegsanalys eftersom den är anpassad till artiklar med kvalitativ design (Friberg, 2017b). Litteraturöversikten gjordes av de tre skribenterna vilket innebär flera olika perspektiv av innehållet (Henricson, 2017). Analysen gjordes för att identifiera skillnader och likheter i artiklarna från resultatet. Identifikationens arbete är att texten bearbetas enskilt och i grupp för att få ett följaktigt korrekt resultat (Kristensson, 2014; Henricson, 2017). Det medförde en djupare förståelse och leder till diskussion som förstärker trovärdigheten i arbetet. Det blev slutligen 16 inkluderade artiklar och alla var skrivna på engelska. Det kan ses som en svaghet eftersom skribenternas modersmål är svenska vilket kan riskera misstolkning av meningsuppbyggnader (Henricson, 2017). För att förhindra problemet användes skribenternas egna språkkunskaper samt internetbaserat lexikon.

De internationella artiklarna som användes var från Sverige, Norge, England, USA, Brasilien, Kina, Malaysia, Taiwan, Thailand och Vietnam. Upplevelserna som framkom var likvärdiga och bidrog till en god överförbarhet. Det ansågs vara en stryka i arbetet och gav ett globalt synsätt från de olika länderna. Genom att läsa, förstå och diskutera hur kvinnor i andra länder upplevde vardagen under cytostatikabehandling får litteraturöversikten ett bredare perspektiv (Henricson, 2017). Resultatets kategorier och subkategorier framkom genom att noggrant gå igenom innehållet på post-it lapparna. De ändrades under arbetets gång för att få passande kategorier utifrån resultatet (Friberg, 2017b). Artiklarna använde en kvalitativ design varpå en

15 var mixad metod. I artikeln med mixad metod analyserades enbart den kvalitativa delen (Henricson, 2017).

Innan genomförandet av litteraturöversikten diskuterades och reflekterades förförståelsen kring valt ämne. Ingen av skribenterna hade tidigare erfarenhet av bröstcancerdiagnostiserade kvinnor som genomgår eller genomgått cytostatikabehandling. Det bidrog till att förförståelsen inte återspeglades i resultatdelen och ingen yttre påverkan uppstod. Förförståelsen hanterades med ett öppet sinne likt ett blankt blad som fylldes med nya teoretiska kunskaper. Inför dataanalysen lästes artiklarna igenom av alla skribenter för att få en djupare och bredare helhet. Efter diskussion sinsemellan framkom det att samtliga hade tolkat texten likadant vilket uppfattas som en styrka (Henricson, 2017).

Styrkor och svagheter gällande det etiska förhållningssättet har diskuterats fram och tillbaka. Ett etiskt ställningstagande har genomförts i de utvalda artiklarna i resultatet genom att granska varje enskild studie samt på ett varsamt sätt respektera innehållet. I efterhand hade skribenterna kunnat använda en extern person med högre språkkunskaper inom det engelska språket. Trovärdigheten i litteraturöversikten hade höjts samt visat hänsyn till kvinnornas modersmål genom att inte misstyda upplevelserna (Henricson, 2017). En svaghet i arbetet är att skribenterna aldrig tidigare skrivit en akademisk uppsats. Svårigheter som uppstod var att granska, analysera och samla in data från artiklarna samt inneha ett kritiskt förhållningssätt. Det uttrycktes genom svårigheter i akademiskt skrivande, ordförståelse samt hur forskningsprocessen skulle utföras. Arbetet i helhet har medfört nya kunskaper och en annan förståelse kring tillvägagångssättet. Vid en eventuellt ny akademisk uppsats skulle arbetsprocessen blivit mer effektiv för att kunskapen är djupare om hur stegen ska genomföras. Tidsuppfattningen är ytterligare en faktor som bör beaktas. Stegen i processen tog längre tid än väntat vilket finns i åtanke till framtiden (Henricson, 2012).

Resultatdiskussion

Resultatet visade att kvinnornas upplevelser under cytostatikabehandlingen var såväl positiva som negativa. Två huvudfynd påvisades: en främmande och förändrad kropp samt kvinnans upplevelser av yttre faktorer i vardagen. Kvinnorna kände att livet påverkades och blev svårhanterligt under behandlingen, vilket gav en känsla av ensamhet och sårbarhet. Samtidigt upplevde en del större tacksamhet och glädje till livet eftersom livet fått en annan mening. Fynden från resultatet grundades i samtliga artiklar och alla kvinnor som deltagit har varit under cytostatikabehandling.

Det första huvudfyndet handlade om upplevelser av en främmande och förändrad kropp. Kvinnorna upplevde att cytostatikabehandlingen bidrog till en mängd olika biverkningar som förändrade det fysiska och psykiska måendet. Håravfallet påverkade kvinnornas känslor i vardagen. Det stärks i Cebeci et al. (2012) och Kang et al. (2019) där kvinnorna upplevde liknande påverkan och sorg över att utseendet förändrats. De skämdes över att visas för inför familj, vänner samt främlingar och undvek att titta i spegeln. Däremot hos en del kvinnor var det lättare att förstå att håravfallet inte var permanent utan skulle växa ut med tiden. I Lôbo et al. (2014) beskrevs det att kvinnor upplevde problem med sömn, trötthet samt aptitlöshet. De uttryckte en påfrestning och sorg över att det vardagliga livet inte var sig likt. Det förmedlas på ett likvärdigt sätt i litteraturöversiktens resultat där problemen upplevdes svårhanterliga.

16 Resultatet förmedlade att cytostatikabehandlingens biverkningar var ett konstant problem och starkt förknippat med oro och ångest. Det framkallade en rädsla över att behöva genomgå ytterligare behandling och all smärta som tillkom i förloppet. Andersen et al. (2014) och Kelly et al. (2020) bekräftade att smärtan hos kvinnorna fortskred under hela behandlingen och medföljde dagligen oavsett position. Smärtan upplevdes likt influensa med obehag i kroppen och det var svårt att finna en bekväm position. De fick svårt att slappna av och smärtan påverkade kvinnornas fysiska och psykiska mående. Vidare i resultatet upplevde kvinnorna att smärtstillande läkemedel gav effekt vid enbart hanterbar smärta och inte komplex. Andersen et al. (2014) belyste att en del kvinnor upplevde att smärtan avtog med hjälp av smärtstillande läkemedel samt varma eller kalla föremål. En annan studie förklarade att fastän biverkningar och smärtan påverkade kvinnorna dagligen uppskattades livet på ett annat sätt än vad det gjort tidigare. Kvinnorna beskrev att livssynen blev bättre efter diagnos och behandling samt fick de en annan glädje och tacksamhet till livet (Cebeci et al., 2012). Transitionen kvinnorna genomgick kunde upplevas svår särskilt att gå från frisk till sjuk med alla tillhörande biverkningar (Meleis & Trangenstein, 2010; Wood, 2018; Meleis, 2010a). Av den anledningen är det viktigt att sjuksköterskan är tillmötesgående, stöttar och känner av vilken fas kvinnan befinner sig i (Khoshnazar et al., 2016).

I resultatet framkom det att den förändrade kroppen fick påverkan på det vardagliga livet. Liknande tankar skildrades av Nizamli et al. (2011), Kelly et al. (2020) samt Chircop och Scerri (2018) där kvinnorna kände en instabilitet i form av ångest och depression. Framförallt visade det sig genom känslor av ensamhet och förtvivlan. De kände att de var en börda för familjen och den utsatthet och sårbarhet de kände ledde till depression. I en tidigare studie motsägs fyndet eftersom kvinnorna inte upplevde en hindrande vardag utan livet fortsattes på likvärdigt sätt som tidigare (Lôbo et al., 2014). Kvinnan upplevde att identiteten utmanades och tvingades att integrera med det nya jaget. Av den anledningen är det betydelsefullt att kvinnan får tid att acceptera förändringen utifrån den fysiska, psykiska och existentiella känslan. Transitionen tvingade kvinnorna lämna delar av det tidigare livet bakom sig och bidrog till att synen på livet ändrades (Meleis & Trangenstein, 2010; Wood, 2018; Meleis, 2010a). Förändringen är inte endast negativ utan kan dessutom bära med sig positiva delar. Transitionen kan öppna upp nya möjligheter med ett ändrat tankemönster. Tankar som beskrev det viktiga i livet bidrog till att kvinnorna ändrade uppfattning angående den nuvarande hälsan (Schulman-Green et al., 2011).

Det andra huvudfyndet handlade om kvinnans upplevelser av yttre faktorer i vardagen. Stöd av familj och vänner hade en betydelsefull roll för att de ingav trygghet för den utsatta kvinnan. Vilket stärks i en studie som instämmer att vänner och familjemedlemmar har stort värde under behandlingsperioden (Braybrooke et al., 2015). Ockerby et al. (2013) förmedlade likvärdigt att kvinnorna behövde någon som stöttade och brydde sig om dem. I ytterligare en studie motsägs fyndet eftersom kvinnorna inte upplevde att sjukdomen och behandlingen påverkade familjelivet eller de sociala aktiviteterna. Det krävdes ingen större ansträngning från familj och vänner utan livet kunde fortskrida likt innan diagnostisering och behandling (Lôbo et al., 2014). I resultatet framkom att kvinnorna kände skuld i att inte längre kunna fullfölja rollen som mamma. Nizamli et al. (2011) och Cebeci et al. (2012) bekräftade att kvinnorna upplevde det svårt att bemästra mammarollen. Det berodde på att behandlingen tog hårt på dem, det var tids- och energikrävande och tryckte ner dem

17 känslomässigt. Tidigare i litteraturöversikten beskrevs att sårbarheten hos kvinnor ökar i transitionen och kan innebära en skada för hälsan (Meleis & Trangenstein, 2010).

I resultatet kände en del kvinnor att arbetet var svårt att utföra vilket blev en belastning på anställning och ekonomi. Med stöd av Braybrooke et al. (2015) framkom det att en del kvinnor pressade sig själva för hårt utifrån vad kroppen klarade av medan andra uttryckte att arbetet inte längre prioriterades. Transitionen påverkade personligheten, självuppfattningen och måendet i olika grad beroende på vilken förutsättning kvinnan hade från start. Kvinnans livserfarenhet och upplevelser av sjukdom tidigare i livet har betydelse för transitionen (Meleis & Trangenstein, 2010). En del kvinnor upplevde att träning gav en positiv inverkan till återhämtning. Resultatet framförde att behandling under lång tid gav obehag och smärta i kroppen vilket påverkade fysisk aktivitet negativt. I en studie upplevdes smärtan hämma kvinnans träningsmöjligheter (Landford et al., 2016). Det har förklarats tidigare att cytostatikabehandlingen sker i tre veckors cykler flera veckor i följd. Det kan innebära att smärtan finns kvar i kroppen under en lång tid, vilket i sin tur kan hämma kvinnans fysiska aktivitet och vardag (Chongkham-ang et al., 2018). Däremot motsäger Andersen et al. (2014) att en del kvinnor upplevde att smärtan lindrades med hjälp av träning och fullföljde den under behandlingen. I resultatet framkom det att somliga prioriterade bort träning eftersom familjetiden upplevdes viktigare och den fysiska aktiviteten tidskrävande. Hefferon et al. (2013) bekräftade att kvinnorna upplevde att de koncentrerade sig hellre på att mäkta med arbete och tid med familjen än träning. Därmed ansågs återhämtningen ta längre tid än vad den skulle gjort vid regelbunden fysisk aktivitet. Från ett annat perspektiv var uppstyrd högintensiv träning mindre tidskrävande och minskade biverkningsbesvären (Mijvel et al., 2017). Upplevd motivation till fysisk aktivitet kan bli en vinst för samhället. Sjukvårdsinsatserna minskar och kvinnorna kan snabbare återgå partiellt eller helt till arbetet (Lundqvist et al., 2019).

Informationen från sjuksköterskan eller annan vårdpersonal kunde göra kvinnorna harmoniska eller otrygga beroende på hur den tolkades. Det innebar att olika uppgifter gav varierande uttryck för kvinnorna. I en studie önskade de att informationen från vårdpersonalen hade varit bredare för att lättare förstå och tackla sjukdomen. Kvinnorna hade velat få informationen från fler infallsvinklar angående vård och behandling, återfall av sjukdomen samt påverkan på relationer (Hubbar et al., 2015). I ytterligare en studie framkom att rätt upplysning och bra guidning om fysisk aktivitet bidrog till att livskvaliteten steg under cytostatikabehandlingen (Graben-bauer et al., 2016). Resultatet visade att trygghet är viktigt för kvinnorna däremot tackade en del nej till informationen kring sjukdom och behandling på grund av svårigheter att ta emot sanningen. Kvinnorna upplevde informationen otydlig och ofullständig vilket gjorde dem förvirrade. Det stärks i Pedersens et al. (2014) som hävdade att det var svårt att förstå informationen kring sjukdom och behandling. Sjuksköterskan har en avgörande roll att inge trygghet, hopp och uppmuntran (Komatsu et al., 2016). En del kvinnor har svårt att ta in sjukdomen och informationen som tillkommer runtomkring. Det är en del av bearbetningsfasen i kvinnans transition vilket uppstår innan förändringen genomgåtts (Meleis & Trangenstein, 2010; Wood, 2018; Meleis, 2010a).

18

Slutsats

Litteraturöversikten har förmedlat kvinnors upplevelser av sin vardag under cytostatikabehandling vid bröstcancer. Resultatet påvisade att kvinnorna upplevde allt från fysiska, psykiska, existentiella och sociala besvär. Följaktligen gav behandlingen upplevelser av en förlorad identitet. Därav bidrog stödet från nära och kära till en ökad trygghet och ett förbättrat välmående. Behandlingen gav kvinnan såväl positiva som negativa upplevelser. En del kände livslust medan andra upplevde suicidala tankar. Fysisk aktivitet bidrog till hälsa, ökat självförtroende och en känsla av en normal vardag bortsett från sjukdom. Kvinnorna upplevde bristfällig information från vårdpersonalen om behandlingen vilket gjorde dem oroade och uppgivna. Trots osäkerhet kring sjukdom och behandling fick somliga kvinnor ett annat perspektiv på livet. Under sjukdomsperiod och behandling genomgick kvinnorna transition, vilket ter sig skiftande beroende på kvinnans utgångspunkt. Förändringen är viktig för sjuksköterskan att uppmärksamma för att lättare förstå och bemöta kvinnornas upplevelser och känslor.

Kliniska implikationer

Litteraturöversikten ger en ökad insikt om hur kvinnor upplever livet under cytostatikabehandling. Den bröstcancerdiagnostiserade kvinnan kan få inblick i andra kvinnors upplevelser och behöver därmed inte känna sig ensam i sin sjukdom eller behandling. Sjuksköterskan kan dra nytta av resultatet som framkommit i arbetet genom att identifiera besvären. Utifrån identifikationen kan behandling och symtomlindring förbättra kvinnans vardag. Det hoppas bidra till en positiv spiral för det psykiska mående och återhämtning. Det här kan resultera i att samhället får en god inverkan på sikt. En fördjupad kunskap om kvinnornas upplevelser kan få sjuksköterskan att våga ställa frågor. Därmed blir det lättare att förstå dem samt utföra en professionell och empatisk vård.

Andra parter resultatet skulle gagna är anhöriga till den diagnostiserade kvinnan, sjukvårdspersonal samt forskare inom området. Litteraturöversikten kan bidra till att anhöriga får en bättre förståelse och insikt i kvinnornas mående samt beteenden. Av lärdomen kan anhöriga hjälpa dem att beröra ämnen som kan upplevas känsliga. Kommande forskning är viktig eftersom samhället är under ständig utveckling och framtidens cytostatikabehandling kan komma att se annorlunda ut. Det kan resultera i en förändrad upplevelse hos kvinnorna. Vården behöver dessutom utveckla informationen som ges under cytostatikabehandling för att öka trygghet och minska lidandet.

19

Referenslista

*= Resultatartiklar.

Andersen, C., Rørth, M., Ejlertsen, B., & Adamsen, L. (2014). Exercise despite pain – breast cancer patient experiences of muscle and joint pain during adjuvant chemotherapy and concurrent participation in an exercise intervention. European journal of Cancer Care, 23(5), 653–667. https://doi.org/10.1111/ecc.12192

*Backman, M., Browall, M., Sundberg, C. J., & Wengström, Y. (2016). Experiencing health – Physical activity during adjuvant chemotherapy treatment for woman with breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 21, 160–167.

https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.09.007

*Beaver, K., Williamson, S., & Briggs, J. (2016). Exploring patient experiences of neo-adjuvant chemotherapy for breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 20, 77–86. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.06.001

Billhult, A. (2017). Bortfallsanalys och beskrivande statistik. I M. Henricson (Red.),

Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 265–273). Studentlitteratur.

Borglin, G. (2017). Mixad metod – en introduktion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 233–250). Studentlitteratur.

Braybrooke, J. P., Mimoun, S., Zarca, D., Elia, D., Pinder, B., Lloyd, A. J., Breheny, K., Lomazzi., & Borisch, B. (2015). Patients’ experiences following breast cancer

treatment: an exploratory survey of personal and work experiences of breast cancer patients from three European countries. European Journal of Cancer Care, 24(5), 650–661. https://doi.org/10.1111/ecc.12222

Cebeci, F., Yangin, H. B., & Tekeli, A. (2012). Life experiences of woman with breast cancer in south western Turkey: A qualitative study. European journal of Oncology

Nursing, 16(4), 406–412. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2011.09.003

*Chen, Y-C., Huang, H-M., Kao, C-C., Sun, C-K., Chiang, C-Y., & Sun, F-K. (2016). The psychological process of breast cancer patients receiving initial chemotherapy: Rising from the ashes. Cancer Nursing, 39(6), 36-44.

https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000331

Chircop, D., & Scerri, J. (2018). The lived experience of patients with non-Hodgkin’s lymphoma undergoing chemotherapy. European Journal of Oncology Nursing, 35, 117–121. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2018.07.003

Chongkham-ang, S., Wonghongkul, T., Panuthai, S., Pinyokham, N., & Miaskowski, C. (2018). Symtom Experience and Symtom Clusters of Thai Woman with Breast Cancer Receiving Chemotherapy. Pacific Rim Internationa

Journal of Nursing Research, 22(1), 43–57. Retrieved from

http://search.ebscohost.com.proxy.library.ju.se/login.aspx?direct=true&AuthType= cookie,ip,uid&db=c8h&AN=127412495&site=ehost-live

20 De Carvalho, C. M. S, Amorim, F. C. M, da Silva, R. T. S, Alves, V. F., Da Silva Oliveira, A.

D., & Monte, N. S. (2016). Feelings of Women Diagnosed with Breast Cancer. Journal of nursing, 10(11), 3942–3950.

https://periodicos.ufpe.br/revistas/revistaenfermagem/article/view/11476 Duffy, S. W., Morrish, O. W. E., Allgood, P. C., Black, R., Gillian, M. G. C., Willsher, P.,

Cooke, J., Duncan, K. A., Michell, M. J., Dobson, H. M., Maroni, R., Lim, Y. Y.,

Purushothaman, H. N., Suaris, T., Astley, S. M., Young, K. C., Tucker, L., & Gilbert, F. J. (2018). Mammographic density and breast cancer risk in breast screening

assessment cases and women with a family history of breast cancer. European Journal of Cancer, 88, 48–56. https://doi.org/10.1016/j.ejca.2017.10.022 Ericson, E., & Ericson, T. (2012). Medicinska sjukdomar (4. uppl.). Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten. (2020). Dödlighet i bröstcancer.

https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-statistik/tolkad- rapportering/folkhalsans-utveckling/resultat/halsa/dodlighet-i-cancer/brostcancer-dodlighet/

Friberg, F. (2017a). Att göra en litteraturöversikt. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (s. uppl., s. 141-152).

Studentlitteratur.

Friberg, F. (2017b). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (3. uppl., s. 129–139). Studentlitteratur. Grabenbauer, A., Grabenbauer, A. J., Lengenfelder, R., Grebenbauer, G. G., & Distel, L.V.

(2016). Feasibility of a 12-month-exercise intervention during and after radiation and chemotherapy in cancer patients: impact on quality of life, peak oxygen consumption, and body composition. Radiation oncology, 11(42), 1–7. https://doi.org/10.1186/s13014-016-0619-5

Hefferon, K., Murphy, H., McLeod, J., Mutrie, N., & Campbell, A. (2013). Understanding barriers to exercise implementation 5-year post-breast cancer diagnosis: a large-scale qualitative study. Health Education Research, 28(5), 843–856.

https://doi.org/10.1093/her/cyt083

*Hellerstedt-Börjesson, S., Nordin, K., Fjällskor, M-L., Holmström, I. K., & Arving, C. (2015). Women With Breast Cancer: Experience of Chemotherapy-Induced Pain: Triangulation of Methods. Cancer Nursing, 38(1), 31–39.

https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000124

*Hellerstedt-Börjesson, S., Nordin, K., Fjällskor, M-L., Holmström, I. K., & Arving, C (2016). Women Treated for Breast Cancer Experiences of Chemotherapy-Induced Pain. Cancer Nursing, 39(6), 464–472.

21 Henricson, M. (2012). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod -

Från idé till examination inom omvårdnad (s. 471–479). Studentlitteratur. Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod -

Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 411–420). Studentlitteratu Henricson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig

teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 111–119). Studentlitteratur.

Hubbar. D., Venning, C., Walker, A., Scanlon, K. & Kule, R. G. (2015). Supportive care needs of women with breast cancer in rural Scotland. Support Care Cancer, 23(6), 1523–1532. https://doi.org/10.1007/s00520-014-2501-z

*Husebø, A. M. L., Karlsen, B., Allan, H., Søreide, J. A., & Bru, E. (2014). Factors perceived to influence exercise adherence in woman with breast cancer participating in an exercise programme during adjuvant chemotherapy: a focus group study. Journal of Clinical Nursing, 24(3-4), 500-510. https://doi.org/10.1111/jocn.12633

*Jenkis, C., Ngan, T. T., Ngoc, N. B., Hien, H. T., Ahn, N. H., Lohfeld, L., Donnelly, M., Minh, H. V., & Murray, L. (2020). Experiences of accessing and using breast cancer services in vietnam: A descriptive qualitative study. BMJ Open, 10(3), 1–8.

https://doi.org/10.1136/bmjopen-2019-035173

Kang, D., Kim, I. R., Choi, E.K., Im, Y. H., Park, Y. H., Ahn, J. S., Lee, J. E., Nam, S.J., Lee, H. K., Park, J.H., Lee, D.Y., Lacouture, M. E., Guallar, E., & Cho, J. (2019).

Permanent Chemotherapy-induced alopecia in patients with breast cancer: A 3- year prospective cohort study. The Oncologist, 24(3), 414–420.

https://doi.org/10.1634/theoncologist.2018-0184

Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod – Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 81–97).

Studentlitteratur.

Keim-Malpass, J., & Steeves, R. (2012). Talking with death at a diner: Young women's online narratives of cancer. Oncology Nursing Forum, 39(4), 373–378.

https://doi.org/10.1188/12.ONF.373-378

Kelly, D. L., Yang, G. S., Starkweather, A. R., Siangphoe, U., Alexander-Delpech, P., & Lyon, D. E. (2020). Relationships Among Fatigue, Anxiety, Depression, and Pain and Health-Promoting Lifestyle Behaviors in Women With Early-Stage Breast Cancer. Cancer nursing, 43(2), 134–146.

https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000676

Khoshnazar, T. A., Rassouli, M., Akbari, M. E., Lotfi-Kashani, F., & Rejeh, N. (2016). Communication Needs of Patients with Breast Cancer: A Qualitative Study. Indian Journal of Palliative Care, 22(4), 402–409.

https://doi.org/10.4103/0973-1075.191763

Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 57–80). Studentlitteratur.

22 Komatsu, H., Yagasaki, k., Yamauchi, H., & Yamauchi, T. (2016). Patient´s Perspectives on

Creating a Personal Safety Net During Chemotherpy. Clinical Journal of Oncology Nursing, 20(1), 13–16. https://doi.org/10.1188/16.CJON.13-16

Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Natur & Kultur.

*Kuo, C-Y., Liang, S-Y., Tsay, S-L., Wang, T-J., & Cheng, S-F. (2015). Symtom management tasks and behaviors related to chemotherapy in Taiwanese outpatients with breast cancer. European Journal of Oncology Nursing, 19(6), 654–659.

https://doi.org/10.1016/j.ejon.2015.03.012

Langford, D., Paul, S., Cooper, B., Kober, K., Mastick, J., Melisko, M., Aouizerat, B. E. (2016). Comparison of subgroups of breast cancer patients on pain and co- occurring symptoms following chemotherapy. Supportive Care in Cancer, 24(2), 605–614. https://doi.org/10.1007/s00520-015-2819-1

*Lai, X. B., Ching, S. S. Y., & Wong, F. K. Y. (2017). A qualitative exploration of the

experiences of patients with breast cancer receiving outpatient-based chemotherapy. Leading Global Nursing Research, 73(10), 2339–2350.

https://doi.org/10.1111/jan.13309

Lôbo, S. A., Carvalho Fernandes, A. F., de Almeida, P. C., de Lima Carvalho, C. M., & Sawada, N. O. (2014). Quality of life in woman with breast cancer undergoing chemotherapy: Qualidade de vida em mulheres com neoplasias de mama em quimioterapia. Acta Paul Enferm, 27(6), 554-559. https://doi.org/10.1590/1982-0194201400090

Lundqvist, S., Börjesson, M., Larsson, M. E. H., Cider, Å., & Hagberg, L. (2019). Which patients benefit from physical activity on prescription (PAP)? A prospective

observational analysis of factors that predict increased physical activity. BMC Public Health, 19(482), 1-13. https://doi.org/10.1186/s12889-019-6830-1

*Martinez Tyson, D., Jacobsen, P., & Meade, C. D. (2016). Understanding the Stress

Management Needs and Preferences of Latinas Undergoing Chemotherapy. Journal of Cancer Education, 31(4), 633–639. https://doi.org/10.1007/s13187-015-0844-x *Medeiros, M. B., Silva, R. M. C. R. A., Pereira, E. R., Melo, S. H. S., Joaquim, F. L., Santos,

B. M., & Goés, T. R. P. (2019). Perception of women with breast cancer undergoing chemotherapy: a comprehensive analysis. Rev Bras Enferm, 72(3), 103-110.

https://doi.org/10.1590/0034-7167-2018-0165

Meleis, A. I. (2010a). Role Insuffiensi and Role Supplementation: Conceptual Framework. I A. I. Meleis (Red.), Transitions Theory – Middle-range and situation-specific

theories in nursing research and practice (s. 13-24). Springer Publiching Company. Meleis, A. I. (2010b). Transitions From Practice to Evidence-Based Models of Care. I A. I.

Meleis (Red.), Transitions Theory – Middle-range and situation-specific theories in nursing research and practice (s. 1-9.) Springer Publiching Company.

23 Meleis, A. I. (2018). Theoretical nursing: development and progress. Wolters Kluwe.

Meleis, A. I., & Trangestein, P. (2010). Faciliating Transitions: Redefinition of the Nursing Mission. I A. I. Meleis (Red.), Transitions Theory – Middle-range and situation-specific theories in nursing research and practice (s. 65-72). Springer Publiching Company.

Melnikow, J., Fenton, J., Whitlock, E., Miglioretti, D., Weyrich, M., Thompson, J., & Shah, K. (2016). Supplemental Screening for Breast Cancer in Women with Dense Breasts: A Systematic Review for the U.S: Preventive Services Task Force. Ann Intern Med, 164(4), 268–278. https://doi.org/10.7326/M15-1789

Mijwel, M., Backman, M., Bolam, K. A., Jervaeus, A., Sundberg, C-J., Margolin, S., Brovall, M., Rundqvist, H., & Wengström. Y. (2017). Adding high-intensity interval training to coventional training modalities: optimizing health-related outcomes during chemotherapy for breast cancer: the OptiTrain randomized controlled trial. Breast Cancer Research and Treatment, 168(1), 79–93. https://doi.org/10.1007/s10549-017-4571-3

Mollaoglu, M., & Erdogan, G. (2014). Effect on symtom control of structured information given to patients receiving chemotherapy. European Journal of Oncology Nursing 18(1), 78-84. https://doi.org/10.1016/j.ejon.2013.07.006

Momenimovahed, Z., & Salehiniya, H. (2019). Epidemiological characteristics of and risk factors for breast cancer in the world. Breast cancer - Targets and Therapy, 11, 151– 164. https://doi.org/10.2147/BCTT.S176070

*Munir, F., Kalawsky, K., Lawrence, C., Yarker, J., Haslam, C., & Ahmed, S. (2011). Cognitive intervention for breast cancer patients undergoing adjuvant chemotherapy: a needs analysis. Cancer Nursing, 34(5), 385–392. https://doi.org/10.1097/NCC.0b013e31820254f3

Mycklebust Sørensen, E., & Almås, H. (2011). Omvårdnad vid bröstcancer. I H. Almås & D-G. Stubberud & R. Grønseth (Red.), Klinisk omvårdnad 2 (2. uppl., s. 439-453). Liber.

*Myers, J. S. (2013). Chemotherapy-Related cognitive impairment: The breast cancer experience. Oncology nursing forum, 39(1), 31–40.

https://doi.org/10.1188/12.ONF.E31-E40

Nizamli, F., Anoosheh, M., & Mohammadi, E. (2011). Experiences of Syrian women with breast cancer regarding chemotherapy: A qualitative study. Nursing & Health Sciences, 13(4), 481–487. https://doi.org/10.1111/j.1442-2018.2011.00644.x Norlén, P., & Lindström, E. (2014). Farmakologi (3. uppl.). Liber.

Nygren, P. (2018). Cytostatikabehandling. https://www.cancerfonden.se/om-cancer/behandlingar/cytostatikabehandling

Ockerby, C., Livingston, P., O'Connell, B., & Gaskin, C. J. (2013). The role of informal caregivers during cancer patients' recovery from chemotherapy. Scandinavian

24

Journal Of Caring Sciences, 27(1), 147–155. https://doi.org/10.1111/j.1471-6712.2012.01015.x

Olsson, H., & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber.

Park, J.-H., Bae, S. H., Jung, Y. S., & Jung, Y.-M. (2019). The role of depression in the relationsship between cognitive decline and quality of life among breast cancer patients. Supportive Care in Cancer, 27(7), 2707–2714.

https://doi.org/10.1007/s00520-018-4546-x

Pedersen, A. E., Hack, T. F., McClement, S. E., & Taylor-Brown, J. (2014). An Exploration of the Patient Navigator Role: Perspectives of Younger Women With Breast Cancer. Oncology Nursing Forum, 41(1), 77–88. https://doi.org/10.1188/14.ONF.77-88 Rosén, M. (2017). Systematisk litteraturöversikt. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori

och metod - Från idé till examination inom omvårdnad (2. uppl., s. 376–389). Studentlitteratur.

*Salihah, N., Mazlan, N., & Lin Lua, P. (2016). Chemotherapy-induced nausea and vomiting: exploring patients’ subjective experience. Journal of Multidisciplinary Healthcare, 9(1), 145–151. https://doi.org/10.2147/JMDH.S97695

SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor.

https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av-forskning-som_sfs-2003-460

Simchowitz, B., Shiman, L., Spencer, J., Brouillard, D., Gross, A., Connor, M., & Weingart, S. N. (2010). Perceptions and experiences of patients receiving oral chemotherapy. Clinical journal of oncology nursing, 14(4), 447 – 453.

https://doi.org/10.1188/10.CJON.447-453

Sköld Nilsson, A. (2010). Bröstcancerboken – Från besked till färdigbehandlad. Norstedts Förlagsgrupp.

Schulman Green, D., Bradley, E. H., Knobf, M. T., Prigerson, H., Digiovanna, M. P., & McCorkle, R. (2011). Self-management and transitions in women with advanced breastcancer. Journal of pain and symptom management, 42(4), 517–525. https://doi.org/10.1016/j.jpainsymman.2010.12.007

Schumacher, K. L., Jones, P. S., & Meleis, A. I. (2010).

Helping Eldely Persons in Transition: Framework for Research and Practice. I A. I. Meleis (Red.), Transitions Theory – Middle-range and situation-specific theories in nursing research and practice (s. 129-144). Springer Publiching Company.

Socialstyrelsen. (2019a). Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för bröstcancervård. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/dokument-webb/nationella-riktlinjer/nationella-riktlinjer-presentation-om-brostcancer.pdf

25 Socialstyrelsen. (2019b). Screening för bröstcancer - rekommendation och

bedömningsunderlag. https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint- dokument/dokument-webb/nationella-screeningprogram/screening-brostcancer-rekommendation.pdf

*Suwankhong, D., & Liamputtong, P. (2018). Physical and Emotional Experiences of Chemotherapy: a Qualitative Study among women with Breast Cancer in Southern Thailand. Asian Pacific Journal of Cancer Prevention, 19(2), 521-528.

https://doi.org/10.22034/APJCP.2018.19.2.521

Torres, E., Dixon., & R. Richman, A. (2016). Understanding the Breast Cancer Experience of Survivours: a Qualitative Study of African American Women in Rural Eastern North Carolina. Journal of Cancer Education, 31(1), 198-206.

https://doi.org/10.1007/s13187-015-0833-0

Vassbakk-Brovold, K., J. Antonsen, A., Berntsen, S., Kersten, C., & Fegran, L. (2018)

Experiences of Patients With Breast Cancer of Participating in Lifestyle Intervention Study While Receiving Adjuvant Chemotherapy. Cancer Nursing, 41(3), 218–225. https://doi.org/10.1097/NCC.0000000000000476

Willman, A., Bahtsevani, C., Nilsson., & Sandström, B. (2016). Evidensbaserad omvårdnad – En bro mellan forskning och klinisk verksamhet (4. uppl.). Studentlitteratur. Wood, S. K. (2018). Transition to Cancer Survivorship: A Concept Analysis. ANS Advances

in Nursing, 41(2), 145–160. https://doi.org/10.1097/ANS.0000000000000190 World Health Organization. (2020). Breast cancer.

https://www.who.int/cancer/prevention/diagnosis-screening/breast-cancer/en/ *Zhu, J., Ebert, L., Guo, D., Yang, S., Han, Q., & Wai-Chi Chan, S. (2018). Mobile Breast Cancer e-Support Program for Chinese Women With Breast Cancer Undergoing Chemotherapy (Part 1): Qualitative Study of Women’s Perceptions. JMIR Mhealth and unhealth, 6(4), e85. https://doi.org/10.2196/mhealth.9311

Östlundh, L. (2017). Informationssökning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats - Vägledning för litteraturbaserade examensarbete (3. uppl., s. 59–82). Studentlitteratur.