Postadress: Besöksadress: Telefon:
Box 1026 Gjuterigatan 5 036-10 10 00 (vx)
551 11 Jönköping
Avfallshantering: En jämförelse mellan
byggarbetsplatser
Waste disposal: A comparison between construction sites
Paulina Alving
Ellen Relander
EXAMENSARBETE 2021
Byggnadsteknik
Förord
Med detta examensarbete avslutar vi vår högskoleingenjörsutbildning inom Byggteknik med inriktning Byggnadsutformning med arkitektur vid Jönköpings Tekniska Högskola. Arbetet skrivs tillsammans med NCC men författarna svarar själva för framförda åsikter, slutsatser och resultat.
Examinator: Andreas Briggert
Handledare JTH: Nina Andersson
Handledare NCC: Tommy Mossberg
Omfattning: 15 hp
Vi vill tacka NCC för förtroendet och för flexibiliteten under rådande pandemi. Under resans gång har vi lärt oss väldigt mycket om cirkulär ekonomi, och har därmed hittat en ny inriktning som vi båda vill bygga vidare på.
Vi skulle även vilja tacka våra handledare Tommy Mossberg från NCC och Nina Andersson från JTH som kommit med värdefulla råd och insikter under arbetets gång. Och slutligen ett tack till respondenterna i förstudien och intervjuerna, utan era öppna och ärliga svar hade inte studien varit möjlig!
Jönköping, 2021-07-01
Abstract
Abstract
Purpose: As of August 2020 a new law that affects construction waste went into effect. The legislation requires sorting of six new fractions. This entails a difficulty regarding how the industry should meet and interpret the new requirements and current objectives. This report aims to compare routines for waste management between two construction projects at NCC to discover areas of improvement and determine if current routines are enough to achieve the requirements.
Method: The report is designed as a case study consisting of a pilot study and a comparison. The pilot study consists of a site visit and two interviews; and is conducted to gain knowledge before the comparison. In the comparison, the data collection methods used are document analysis, consisting of statistics and supporting documents, and interviews with the site manager in each project. To ensure reliability the interviews will be semi-structured with certain fixed questions to compare the same features in each project. The questions are open-ended and not leading to strengthen the validity. Findings: The results of the study show that the projects themselves have interpreted the legislation and, in the end, not met the requirements. The study thus shows that current routines are not sufficient and examples of areas for improvement are to follow up statistics continuously and have clear, structured routines from the start.
Implications: The biggest differences between the projects are attitudes towards recycling, working methods and communication. After comparing the projects results with legal requirements and objectives, it is assessed that what would most likely make the biggest difference for improved waste management is to build a culture where everyone in the project feels engaged, based on clear information and knowledge. For future projects that want to work for improved waste management it is suggested, among other things, to deepen the collaboration with the waste contractor, raise the objectives for specific projects and review routines for environmental rounds.
Limitations: The result includes working methods that are applicable based on the legal requirement from August 2020. Future projects will however be affected by additional rules from the Waste Directive that will be implemented overtime.
Keywords: Circular economy, Construction waste, Environmental objectives, Legislation, New construction, Waste fractions, Waste framework directive, Waste hierarchy.
Sammanfattning
Syfte: I augusti 2020 tillkom en ny lagstiftning som kallas avfallspaketet, som påverkar sortering av bygg- och rivningsavfall. Lagstiftningen innebär ett krav på utsortering av sex nya fraktioner och medför en problematik hur branschen skall möta och tolka de nya kraven och aktuella målsättningar. Studien syftar till att jämföra rutiner för avfallshantering mellan två byggprojekt hos NCC för att upptäcka problemområden och fastslå om nuvarande rutiner är tillräckliga för att uppnå kraven.
Metod: Arbetet är utformat som en fallstudie bestående av en förstudie och en jämförelse. Förstudien består av ett platsbesök samt av två intervjuer och genomförs för att samla kunskap inför jämförelsen. I jämförelsen används datainsamlingsmetoderna dokumentstudie, bestående av statistik samt av stöddokument, och intervjuer med avfallsansvarig för de två projekten. För att säkerställa reliabiliteten kommer intervjuerna utformas semistrukturerade med vissa grundfrågor för att jämföra samma punkter på vardera projekt. Frågorna utformas öppna och ej ledande för att stärka validiteten.
Resultat: Resultatet av arbetet visar att avfallsansvariga själva tolkat lagkravet och att byggprojekten inte uppnått kraven. Studien visar därmed att nuvarande rutiner inte är tillräckliga och exempel på förbättringsområden är att följa upp statistik kontinuerligt och ha ett tydligt strukturerat arbetssätt från start.
Konsekvenser: De största skillnaderna mellan projekten som fastställs är attityder, arbetssätt och hur kommunikationen gått till. Efter jämförelse av de två projektens resultat jämfört med krav och målsättningar bedöms det som sannolikt skulle göra störst skillnad för god avfallshantering vara att skapa en kultur där alla känner sig engagerade, som grundas på tydlig information och kunskap. Till framtida projekt som vill jobba för en förbättrad avfallshantering föreslås för NCC att bland annat fördjupa samarbetet med avfallsentreprenören, höja målsättningen för specifika projekt och att granska rutiner för miljöronder.
Begränsningar: Resultatet pekar på arbetssätt som är applicerbara utifrån lagkravet från augusti 2020. Framtida projekt kommer däremot påverkas av ytterligare regler från avfallspaketet som kommer implementeras över tid.
Nyckelord: Avfallsfraktioner, Avfallshierarkin, Avfallspaketet, Basnivå, Byggavfall, Cirkulär ekonomi, Lagstiftning, Miljömål, Nyproduktion.
Innehållsförteckning
Innehållsförteckning
1
Inledning ... 1
1.1 BAKGRUND ... 1 1.2 PROBLEMBESKRIVNING ... 1 1.3 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 2 1.4 AVGRÄNSNINGAR ... 2 1.5 DISPOSITION ... 22
Metod och genomförande ... 3
2.1 UNDERSÖKNINGSSTRATEGI ... 3
2.2 KOPPLING MELLAN FRÅGESTÄLLNINGAR OCH METODER FÖR DATAINSAMLING ... 3
2.3 LITTERATURSTUDIE ... 4
2.4 VALDA METODER FÖR DATAINSAMLING ... 4
2.5 ARBETSGÅNG ... 4 2.6 TROVÄRDIGHET ... 5
3
Företagspresentation ... 6
3.1 NCC ... 6 3.2 RAGN-SELLS ... 64
Teoretiskt ramverk ... 7
4.1 BYGGAVFALL... 7 4.1.1 Statistik byggbranschen ... 7 4.2 LAGSTIFTNING ... 7 4.2.1 Avfallsdirektivet ... 7 4.3 NCC:S HÅLLBARHETSMÅL ... 8 4.4 CIRKULÄR EKONOMI ... 9 4.4.1 Byggföretagens riktlinjer ... 9 4.4.2 Förebyggande av avfall ... 9 4.4.3 Förberedelse för återanvändning ... 10 4.4.4 Materialåtervinning ... 10 4.5 LÄRANDE EXEMPEL ... 114.5.1 Kvalitet, ansvar och policy ... 11
4.5.2 UltraRentBygge ... 11
4.6 SAMMANFATTNING AV TEORIER ... 12
5
Förstudie ... 13
5.1 PLATSBESÖK ... 13
5.2 INTERVJU NCC:S HÅLLBARHETSSPECIALIST ... 13
6
Empiri ... 15
6.1 DOKUMENTSTUDIE... 15 6.1.1 Statistik Ragn-Sells ... 15 6.1.2 Avfallsplan ... 17 6.1.3 Miljörond ... 18 6.2 INTERVJUER ... 18 6.2.1 Delta ... 18 6.2.2 Alfa ... 196.3 SAMMANFATTNING AV INSAMLAD EMPIRI ... 21
7
Analys och resultat ... 22
7.1 ANALYS ... 22
7.1.1 Delta ... 22
7.1.2 Alfa ... 23
7.2 MÅL OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 25
7.2.1 Koppling till målet ... 26
8
Diskussion och slutsatser ... 27
8.1 RESULTATDISKUSSION ... 28
8.2 METODDISKUSSION ... 28
8.3 BEGRÄNSNINGAR ... 28
8.4 SLUTSATSER OCH REKOMMENDATIONER ... 29
8.5 FÖRSLAG TILL VIDARE FORSKNING ... 29
9
Referenser ... 30
Inledning
1
Inledning
Att bygga cirkulärt innebär att använda resurser på ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt arbetssätt där målet är att inte överkonsumera naturens resurser (ICHB, 2019). Denna rapport avser att undersöka, tillsammans med NCC Building, vad byggbranschen kan göra för att jobba mer cirkulärt.
1.1 Bakgrund
Byggbranschen står årligen för en tredjedel av allt avfall som produceras i Sverige, bortsett från gruvavfall (Naturvårdsverket, 2020a). I EU:s avfallsdirektiv från 2008 finns ett miljömål som innebär att graden av återvinning förbyggnads- och rivningsavfall ska uppnå 70 viktprocent år 2020. År 2021 bedömer Naturvårdsverket att Sverige inte nådde upp till denna målsättning år 2020 (Naturvårdsverket, 2021). Hur nära målsättningen man kommit publiceras av Naturvårdsverket år 2022, men senaste mätningen från 2018 visar att Sverige uppnår 52 viktprocent (Naturvårdsverket, 2021). Den 1 augusti 2020 kom en uppdatering i EU:s avfallsdirektiv, kallat för avfallspaketet, som påverkar sortering av bygg- och rivningsavfall. Avfallspaketet innebär förändringar som kommer implementeras över flera års tid. Från augusti 2020 finns krav på källsortering av bygg- och rivningsavfall som tidigare ej reglerats i lagstiftningen (Naturvårdsverket, 2020b). I och med det nya lagkravet har branschen nu ställts inför en prövning; är nuvarande rutiner tillräckliga för att nå upp till målsättningarna och de nya kraven?
1.2 Problembeskrivning
Återvinning kan leda till cirkulära system där inga nya råmaterial är nödvändiga och är därför en central del för hållbar materialanvändning och cirkulär ekonomi (Pauliuk et al., 2017). Enligt miljöbalkens avfallshierarki kan man hantera avfall enligt fyra steg; återanvändning, materialåtervinning, energiutvinning genom förbränning eller deponering (SFS 1998:808). Ambell et al. (2010) jämför i en studie materialåtervinning och förbränning för ett antal olika material. Där framkommer det att alla undersökta fraktioner ger en minskad energiförbrukning och miljöpåverkan då avfallet materialåtervinns i stället för förbränns.
I en studie gjord av Park et al. (2020) granskades hela livscykeln av en byggnad och kategoriserade sedan byggmaterialen ur sex olika miljökonsekvenskategorier. Studien visar på att sortera byggavfall i tidigt skede inte bara medför ett mer hållbart arbetssätt utan även ekonomiska vinster.
NCC erlägger olika belopp till deras avfallsentreprenör Ragn-Sells för att hantera olika typer av avfall (T. Mossberg, personlig kommunikation, 3 december, 2020). Sorterat material, som exempelvis träavfall och metallskrot, kostar en lägre avgift jämfört med blandat avfall och deponi. Vid ett antal byggprojekt som jämförts i en brittisk studie kommer man fram till att åtgärder för att förebygga avfall minskade produktionskostnaderna med 0,2–0,8 procent vid nyproduktion. Dessa siffror räknar även med kostnaderna för att genomföra åtgärderna (WRAP, 2018). Minimering och sortering av avfall på byggarbetsplatsen blir således inte bara miljömässigt försvarbart, utan skulle också kunna bli ekonomiskt försvarbart. Graden av sorterat avfall skiljer sig dock mellan olika byggarbetsplatser då flera faktorer spelar in och påverkar. Några
hinder på byggarbetsplatser som kan begränsa graden av sortering kan vara platsbrist och begränsad budget (Bao et al., 2020).
De nya reglerna i avfallspaketet skapar en problematik gällande hur branschen skall möta och tolka de ställda målen. Branschen har kommit olika långt gällande hållbar avfallshantering och NCC önskar en undersökning om hur olika byggprojekt anpassar sig samt förhåller sig till det nya lagkravet.
1.3 Mål och frågeställningar
Målet med arbetet är att jämföra rutiner för avfallshantering i produktion för två avslutade byggprojekt som varit i produktion då avfallspaketet vunnit laga kraft, för att upptäcka problemområden och i sin tur kunna använda dessa uppgifter som underlag i arbete mot förbättrad avfallshantering. Utifrån målet kan sedan dessa frågeställningar bildas:
• Hur har implementeringen av det nya lagkravet i avfallspaketet fungerat? • Vilka förbättringsområden gällande avfallshantering kan identifieras i
byggprojekten?
1.4 Avgränsningar
• Arbetet kommer endast att se över avfallshantering och avfallsmängder inom affärsområdet NCC Building och som upphandlats med Ragn-Sells.
• Avseende första frågeställningen kommer undersökningen endast titta på lagkravet som implementerades den 1 augusti 2020.
• Arbetet kommer ej jämföra totala mängderna avfall, utan endast jämföra sortering av avfallsfraktioner utifrån målsättningen om 70 viktprocent återvunnet avfall.
1.5 Disposition
Kapitel 2 går igenom valda metoder och hur genomförandet av arbetet skall gå till. I kapitel 3 ges en företagspresentation av de delaktiga företagen, NCC och Ragn-Sells. Kapitel 4 behandlar det teoretiska ramverk som arbetet grundas på.
I kapitel 5 presenterar förstudien som ligger till grund för intervjufrågorna i empirin. Kapitel 6 består av empirin i form av dokumentstudie och intervjuer.
Kapitel 7 redovisar analys där kopplingar dras mellan teori och empiri. Studien avslutas med kapitel 8 som består av diskussion och slutsatser.
Metod och genomförande
2
Metod och genomförande
För att besvara frågeställningarna och nå målet har fallstudie valts ut som lämplig metod. En fallstudie strävar efter en djupare förståelse när olika aspekter av en eller flera händelser skall undersökas (Säfsten & Gustavsson, 2019). I detta arbete handlar det om två olika byggarbetsplatser som representerar två olika fall. Det medför att studien blir av typen flerfallsdesign.
För att samla information inför jämförelsen genomfördes en förstudie, vilket illustreras i Figur 1. Syftet med förstudien var att samla kunskap gällande projektens förutsättningar i produktion, samt testa frågeställningar inför jämförelsen av projekten.
Figur 1. Fallstudien består av förstudie och jämförelse.
Urvalet av byggprojekt till studiens jämförelse gjordes tillsammans med NCC med teoretisk replikationslogik (Säfsten & Gustavsson, 2019); där två projekt som förväntades ge ett olikartat utfall valdes men som bedömdes ha liknande förutsättningar för god avfallshantering. Projekten som valts kommer i den här rapporten att kallas Delta och Alfa. Dessa två projekt valdes med anledning av att båda var nyproduktion, i produktion vid implementeringen av avfallspaketet, samt att de avslutats kort innan studien påbörjats. Detta medför att man kan jämföra projekten i sin helhet, för att hitta samband mellan företeelser och utfall i grad av sortering.
2.1 Undersökningsstrategi
Undersökningen kommer huvudsakligen utföras kvalitativt och explorativt. Förstudien utgörs explorativt för att samla kunskap om gällande situation. I jämförelsen av byggprojekten görs intervjuer med kvalitativa data, där bland annat attityder, förutsättningar och hinder kommer diskuteras. Statistik för projekten kommer tas fram och användas kvantitativt, som stöd till den kvalitativa datan (Säfsten & Gustavsson, 2019).
2.2 Koppling mellan frågeställningar och metoder för
datainsamling
Vid frågeställningen: Hur har implementeringen av det nya lagkravet i avfallspaketet
fungerat? kommer primärdata bestå av intervjuer. Denna frågeställning baseras på
erfarenheter av platschef och stärks av tillhörande dokumentstudie (Patel & Davidsson, 2011).
Den andra frågeställningen lyder: Vilka förbättringsområden gällande avfallshantering
kan identifieras i byggprojekten? Här kommer insamlingen av primärdata bestå av en
intervju med avfallsansvarig för varje projekt. Sekundärdata samlas in i form av en dokumentstudie och används för att studera avfallsstatistiken. Utformning av intervjuer grundas och motiveras via tidigare teori.
2.3 Litteraturstudie
Arbetets teoretiska del startades i en bred sökning för att studera de generella problemen med avfallshanteringen på byggarbetsplatser idag. Sökord som “cirkularitet”, “avfallshantering” och ”byggbranschen” användes och resulterade i träffar som ansågs var för generella. Fortsättningsvis smalnades sökningen av genom att söka på bland annat “avfallshantering AND avfallspaketet AND 2020” där påverkande lagar, förordningar och direktiv kunde hittas.
I det fortsatta arbetet smalnade sökningen av ytterligare genom att gå vidare på de hemsidor som gett resultat i tidigare sökningar. Härifrån hittades guider för avfallshantering och rapporter från svenska studier som gjorts inom branschen.
2.4 Valda metoder för datainsamling
I förstudien och jämförelsen används olika metoder för datainsamling som illustreras i Figur 2.
Figur 2. Valda metoder för datainsamling.
I förstudien genomförs intervjuer med Ragn-Sells och en av NCC:s hållbarhetsspecialister. Intervjun med Ragn-Sells hålls då dem är avfallsentreprenör för NCC:s produktion. Intervjun med en hållbarhetsspecialist genomförs för att ta reda på vilket stöd och krav som finns för projekten internt inom NCC. I förstudien utförs även ett platsbesök på ett fristående projekt där intervjufrågorna inför jämförelsen prövas samt observation av den praktiska avfallshanteringen noteras.
I jämförelsen av byggprojekten används datainsamlingsmetoderna dokumentstudie och intervju. Intervjuerna genomförs tillsammans med ansvarig part för avfallshanteringen, platschefen, med frågor baserade på insamlade data under förstudien och dokumentstudien. Dokumentstudien består av avfallsstatistik från de båda projekten samt övriga dokument som används inom avfallshanteringen. Statistiken kommer att jämföras med gällande lagstiftning och målsättningar.
2.5 Arbetsgång
Under platsbesöket genomfördes en intervju med platschefen som spelades in med telefon. På plats gjordes även observationer vilket dokumenterades med kamera. De andra intervjuerna i förstudien genomfördes digitalt via programmet Zoom alternativt Teams, där den svarande förberetts med frågorna via mejl i förväg. Dessa videosamtal spelades in och intervjuerna transkriberades.
Data till dokumentstudien i jämförelsen hämtades genom tillgång till Ragn-Sells kundportal. Härifrån hämtades statistik från de båda projekten. Övriga dokument skickades av NCC och Ragn-Sells via e-mail.
Intervjuerna i jämförelsen genomfördes som digitala intervjuer via programmet Teams där respondenten förberetts med frågorna i förväg. Även dessa spelades in och
Metod och genomförande
2.6 Trovärdighet
Då två nybyggnadsprojekt inom NCC väljs ut är förutsättningarna för sortering relativt lika. Däremot kan ekonomiska möjligheter och andra förutsättningar som platsbrist skilja för olika projekt inom samma företag. Studien kommer endast vara en analys av skillnaderna mellan de valda byggprojekten, och resultatet kan därför inte nödvändigtvis appliceras på andra projekt, företag eller regioner som har andra förutsättningar att förhålla sig till. Resultaten kan däremot användas som en indikation för vidare studier samt visa på potentiella problemområden som kan finnas i andra nybyggnadsprojekt.
Samma punkter mellan de olika byggarbetsplatserna jämförs för att säkerställa reliabiliteten (Säfsten & Gustavsson, 2019). Exempelvis om arbetsmetoder och attityder ses över vid en av byggarbetsplatserna, skall detta även ses över på det andra projektet.
Validiteten i intervjufrågorna styrks genom öppna, ej ledande frågor. Reliabiliteten styrks genom att ett visst antal grundfrågor utformas. Intervjuerna genomförs semistrukterade och anpassas med följdfrågor efter givna svar (Patel & Davidsson, 2011).
Reliabiliteten för intervjuerna avgörs av att den svarande ger sanningsenliga svar på frågorna. Detta medför eventuellt svårigheter då flertal frågor gäller händelser som ägt rum en tid innan studiens genomförande. Följaktligen genomförs dokumentstudien som stöd för att styrka reliabiliteten i intervjuerna genom triangulering.
Reliabiliteten försvagas då en av rapportskrivarna varit praktikant under ett av de granskade projekten.
3
Företagspresentation
Rapporten skrivs i samarbete med NCC Building som även är ansvarig entreprenör för de jämförda byggprojekten. NCC tillsammans med deras avfallsentreprenör Ragn-Sells erlägger ansvaret att bidra med efterfrågad statistik över den genomförda avfallshanteringen.
3.1 NCC
NCC, ett av Nordens ledande bygg- och anläggningsföretag, grundades 1989. Företaget har sitt huvudkontor i Solna, Stockholm. NCC Building är ett av NCC:s fem affärsområden (NCC, 2021a). NCC Building bygger framför allt bostäder och kontor men även skolor, sjukhus och utför renoveringsarbeten. I många projekt jobbar NCC Building tillsammans med NCC Infrastructure, som har hand om markarbetet (NCC, 2021b).
Figur 3. NCC logotyp (NCC, 2021a).
3.2 Ragn-Sells
Återvinningsföretaget Ragn-Sells är NCC:s största avfallsentreprenör. Ragn-Sells grundades 1881 med visionen att vara ett levande bevis på att omsorg om miljön går hand i hand med att göra bra affärer. Företaget finns i Sverige, Norge, Danmark och Estland och besitter en bred kompetens inom återvinning och miljö (Ragn-Sells, 2020).
Teoretiskt ramverk
4
Teoretiskt ramverk
4.1 Byggavfall
4.1.1 Statistik byggbranschen
Under 2018 genererade svenska byggbranschen ca 12,4 miljoner ton primärt bygg- och rivningsavfall varav 0,6 miljoner ton var farligt avfall. Det motsvarar 35% av det totalt genererade avfallet i Sverige och 22 % av det farliga avfallet om man ej räknar med gruvavfall. Av det icke-farliga avfallet återvanns 52% år 2018 (Boverket, 2021). Enligt Boverket är siffrorna dock osäkra då detaljeringsgraden i avfallsstatistiken är bristfällig. Statistiken omfattar endast avfall som passerat avfallsanläggningar, och gäller ej industrier och hushåll som genomfört byggprojekt i egen regi (Naturvårdsverket, 2020c).
4.2 Lagstiftning
Avfallsdirektivet (2008/98/EG), miljöbalken (SFS 1998:808), samt avfallsförordningen (2020:614) är den lagstiftning som främst påverkar hanteringen av byggavfall.
4.2.1 Avfallsdirektivet
Avfallsdirektivet (2008/98/EG) ska vara en rättslig ram för avfallshantering inom EU och har exempelvis krav på medlemsstaterna att ta fram program för förebyggande av avfall, krav på spårbarhet för farligt avfall och fastställer producentansvaret (Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/98/EG). Avfallsdirektivet implementerades i den svenska lagstiftningen år 2011 och återges i 15e kapitlet i miljöbalken samt i avfallsförordningen.
Avfallshierarkin
I avfallsdirektivet är avfallshierarkin en central del (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, artikel 4, punkt 1). Avfallshierarkin är en prioriteringsordning som styr hur avfall bör tas om hand. Hierarkin lyder:
1. Förebyggande
2. Förberedelse för återanvändning 3. Materialåtervinning
4. Återvinning på annat sätt, exempelvis energiutvinning 5. Bortskaffande (Deponering)
Detta innebär att i första hand verka för att minska mängderna avfall, och i sista hand behandla avfall som deponi. Medlemsstaterna skall dock välja det alternativ som ger bäst resultat för människors hälsa och miljön som helhet vilket kan kräva att vissa avfallsflöden avviker från hierarkin (Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG, artikel 4, punkt 2). I den svenska lagstiftningen återfinns steg 1 från hierarkin i miljöbalkens allmänna hänsynsregler i 2 kap. 5 § och steg 2-5 återfinns i miljöbalken 15 kap. 10 §.
Avfallspaketet
År 2018 beslutade Europeiska unionens råd om revideringar i avfallslagstiftningen vilket påverkade bland annat avfallsdirektivet. Dessa förändringar kallas för avfallspaketet. Målet med avfallspaketet är exempelvis minskade avfallsmängder och ökad återanvändning (Naturvårdsverket, 2020d). Avfallspaketet innebär förändringar som kommer implementeras över flera års tid och dessa implementeras i den svenska lagstiftningen i nya avfallsförordningen från 2020 (SFS 2020:614). Denna version av avfallsförordningen innehåller ett nytt avsnitt för bygg- och rivningsavfall till följd av avfallspaketet. De nya bestämmelserna gäller från 1 augusti 2020 och återfinns i 3 kap. 10 och 11 §§. De ställer krav på att den som producerar bygg- och rivningsavfall skall sortera ut och hålla följande avfallsslag åtskilda från varandra:
• Trä
• Mineral som betong, tegel, klinker, keramik eller sten • Metall
• Glas • Plast • Gips
De nya kraven är en precisering som innebär att utsorteringen ska göras vid källan (Naturvårdsverket, 2020e). Utöver de nya kraven finns krav sedan tidigare på utsortering av:
• El-avfall, 4 kap. 1 och 2 §§ • Farligt avfall, 4 kap. 10 § • Brännbart avfall, 3 kap. 12 § Målsättning
I avfallsdirektivet finns en målsättning som gäller icke-farligt byggnads- och rivningsavfall. Senast år 2020 ska det förberedande arbetet för återanvändning, materialåtervinning och annan återvinning öka till minst 70 viktprocent (Europaparlamentet och rådets direktiv 2008/98/EG). Denna målsättning återfinns i Sveriges miljömål som ett etappmål (Sveriges Miljömål, 2021, Ökad resurshushållning i byggsektorn). Detta syftar till att minst 70 % av den totala vikten av allt byggnads- och rivningsavfall skall behandlas enligt steg 1–3 i avfallshierarkin. I praktiken innebär det att fraktionerna brännbart, blandat och deponi som mest utgör 30 %. Det finns dock inget standardiserat sätt att mäta statistik vad gäller avfall i byggbranschen för att jämföra med målet om 70% återvunnet byggavfall (Hållbarhetsspecialist NCC, personlig kommunikation, 15 mars, 2021).
4.3 NCC:s hållbarhetsmål
Under de senaste åren har NCC haft en årlig målsättning för återvinning av avfall. Målen blir högre varje år och till 2020 är målsättningen i enlighet med avfallsdirektivet, att 70% av bygg- och konstruktionsavfall skall återanvändas eller återvinnas (NCC, 2020). Enligt NCC:s årsredovisning och hållbarhetsrapport från mars 2021 når företaget 58% år 2020 (NCC, 2021c), vilket motsvarar företagets målsättning från 2018 (T. Mossberg, personlig kommunikation, 27 april, 2021). Däremot har de totala avfallsmängderna minskat under flera års tid, totalt 29% minskning mellan 2015 och 2020. NCC har ingen ny målsättning de närmaste åren, utan fortsätter jobba mot
Teoretiskt ramverk
satt på avdelningsnivå vilket indirekt betyder att alla projekt bidrar till målet. Varje avdelning följer sedan internt upp hur deras enskilda projekt ligger till och bidrar till avdelningsmålet.
4.4 Cirkulär ekonomi
Cirkulär ekonomi innebär kortfattat att avfall på ett hållbart sätt kan återförenas till naturens egna kretslopp eller som en ekonomi där avfall minimeras i största möjliga mån (Byggföretagen, 2019a). Den cirkulära ekonomin bygger på steg 1-3 i avfallshierarkin. Att jobba för cirkulär ekonomi innebär att:
• Agera resurseffektivt genom alla led av projektet.
• Projektera resurssnålt och välja resurssnåla alternativ, vilket innebär att projektera att fel, brister och mängden spill minimeras under produktion. Arbeta förebyggande genom att exempelvis använda digitala verktyg och att beställa måttanpassade lösningar.
• Undvika material som är svåra att återvinna eller kan innehålla farliga ämnen. Målsättningen är att kunna återvinna eller i första hand återanvända i en så hög grad som möjligt för att ta vara på naturens resurser.
4.4.1 Byggföretagens riktlinjer
Organisationen Byggföretagen, före detta Sveriges Byggindustrier, kommer regelbundet ut med en guide för bygg- och fastighetssektorn kallad Resurs- och avfallsriktlinjer vid byggande och rivning (Byggföretagen, 2019a). Guiden har som utgångspunkt att bemöta lagkrav, bidra till att nå Sveriges miljömål och öka den cirkulära ekonomin. Den senaste utgåvan togs fram 2019 och förtydligar vikten av cirkularitet och samverkan i hela värdekedjan. Riktlinjerna innehåller en rekommendation på 13 fraktioner som bör sorteras i nyproduktion och uppmanas användas som basnivå. Om sortering i färre fraktioner än enligt basnivån förekommer bör det särskilt motiveras och godkännas av beställare (Byggföretagen, 2019b). Sammanfattningsvis innebär riktlinjerna att:
• Alla aktörer inom bygg- och rivningsprojekt skall projektera och material- och avfallshantera för cirkulär ekonomi.
• Entreprenör skall följa upp och redovisa statistik för avfallshanteringen i enighet med material- och avfallshanteringsplanen.
• Deponi eller avfall för eftersortering skall minimeras så mycket som möjligt. Vidare trycker riktlinjerna på vikten av att genomföra regelbundna uppföljningsmöten mellan beställare och byggentreprenör samt att genomföra ett startmöte i början av projektet.
4.4.2 Förebyggande av avfall
Att förebygga avfall innebär att ta till åtgärder för att medvetet minska avfallets mängd eller farlighet. Avfall kostar pengar, tid och plats och är dessutom material som redan betalats för. Kan avfallsmängderna minskas minskar även kostnaderna genom hela kedjan och därtill minskar även resursförbrukningen och miljöpåverkan (Byggföretagen, 2019c). Vanliga källor till avfall vid byggproduktion är från spill vid mått- och mängdanpassning, överblivet material och felbyggda delar som måste göras om.
Riktlinjerna delar upp åtgärder för att förebygga avfall per aktör och för vilket skede de ska appliceras i. I det förberedande arbetet samt i produktion är byggherrens främsta roll att ställa krav på redovisning och att följa upp. Entreprenörens roll att vidta åtgärder för att förebygga avfall är exempelvis att:
• Undvika spill genom standardiserade lösningar och beställa mått-anpassat. • Projektera klart innan byggnation påbörjas, så risken för att bygga fel minskas. • Planera inköp, logistik och lagerhantering på ett genomtänkt sätt. Arbeta med
hela materialhanteringsprocessen; leverans, lagring, förpackningar samt möjligheterna till att lämna tillbaka överblivet material.
4.4.3 Förberedelse för återanvändning
Återanvändning innebär att en produkt eller komponent, som inte är avfall, används igen för att fylla samma funktion den ursprungligen fyllt. Att jobba förberedande för återanvändning innebär att jobba med olika cirkulära system, exempelvis Byggpall. Lastpallar ingår då i ett retursystem och där de har ett fast återköpspris oavsett skick (Byggföretagen, 2019a). Fler exempel som Byggföretagen nämner är att:
• Göra produktval som möjliggör reparation och underhåll.
• Använda återbrukade produkter och material. Välj begagnade eller rekonditionerade produkter om möjligt.
4.4.4 Materialåtervinning
Skillnaderna mellan steg 3-5 i avfallshierarkin är vilken behandling avfallet får när det lämnat byggarbetsplatsen, och avgörs av hur väl sorteringen fungerat i projekten. Förutsättningen för att avfall skall kunna återvinnas är att det inte beblandas med andra fraktioner. Det förutsätter att kommunikationen är tydlig och att det sorteras så nära källan som möjligt. Materialåtervinningen står inför flera hinder som exempelvis tidsbrist och begränsat utrymme. I en studie av Svenska Miljöinstitutet (Almasi et al., 2018) definieras möjligheter och framför allt orsaker varför en ökad materialåtervinning inte har realiserats fullt ut ännu.
Hinder
I många avseenden pekar man på att ekonomiska incitament inte finns tillgängliga att återvinna vissa material (Almasi et al., 2018). En annan aspekt är att kostnadsskillnaderna mellan sorterat och osorterat material inte är stor nog att engagera byggföretagen att sköta sorteringen på plats. Då skickas avfallet som blandad deponi och direkt till eftersortering hos återvinningsföretaget vilket försämrar möjligheterna att återvinna stora delar avfall (Håkansson & Sjölander, 2012).
Byggarbetsplatsens storlek och förutsättningar har en viktig roll. Arbetsplatsen måste utformas så att tidsödande transporter minimeras och att sorteringsstationerna är tydligt skyltade. Vid ett fåtal fraktioner på plats blir utfallet att kostanden för efterarbetet stiger. En kostnad som betalas av byggherren. Genom att addera fler containrar i förhoppning att sortera bättre, resulterar det i mer tjänstemannatid läggs till sorteringen på plats. Utöver det stiger även containerhyran (Håkansson & Sjölander, 2012).
Företags bristande kunskap om vinster och möjligheter välfungerande avfallshantering kan bidra med är ett annat hinder. Fler krav ställs på att exempelvis materialinventerare skall uppnå särskilda kompetenskrav och vissa företag har börjat arbeta internt med att utbilda deras egen personal (Byggföretagen, 2019a).
Teoretiskt ramverk
Möjligheter
Ansvaret att öka materialåtervinningen för bygg- och rivningsavfall ligger gemensamt hos alla aktörer som är involverade i värdekedjan (Almasi et al., 2018). I praktiken handlar det om att:
• Förbättra kommunikationen och informationen till involverade i projekten. Att ha en löpande kommunikation med återvinningsföretaget anses gynnande. • Minimera risker för felsortering genom att ha ett användarvänligt, flexibelt och
strukturerat sorterings arbetssätt. Det kan innebära att ha containers för fler fraktioner med tydliga anvisningar.
• Strategiskt arbeta för att avfallet skall bli till en resurs. Att ge avfallet bästa möjliga förutsättningarna genom att inte beblanda det med andra fraktioner och sortera det så tidigt som möjligt. Att undvika lång utomhus exponering kan vara en aspekt att väga in.
4.5 Lärande exempel
4.5.1 Kvalitet, ansvar och policy
I en studie gjord av Håkansson och Sjölander (2012) studerades avfallshanteringen vid två nybyggnationer av flerbostadshus i Örebro. I studien poängteras vikten av att jobba aktivt med kvalitetsarbete för att kunna identifiera problemområden och förbättringsmöjligheter. Genom ett tydligt ledningssystem där ansvarsrollerna var väldefinierade minskade mängden spill då avfallet kontrollerades i högre utsträckning. De två projekten särskildes åt genom att på byggarbetsplats 1 klargjordes tydliga mål och välbeskrivna aktiviteter med tillhörande ansvar. Det resulterade i att de anställda jobbade i enlighet med policyn och kände sig delaktiga. På byggarbetsplats 2 saknades både policy och tydliga mål samt att alla av byggarbetarna var inhyrda från andra företag med potentiellt egna policys. Detta gav upphov till kommunikationsmissar och hade en negativ påverkan på återvinningen.
4.5.2 UltraRentBygge
I projektet UltraRentBygge gick NCC och Ragn-Sells ihop för att studera hela kedjan av uppförandet av Västra och Östra Orgeln i Uppsala. Västra Orgeln använde sig av Ragn-Sells servicelösning RentBygge och Östra Orgeln av en konventionell avfallshantering (Ragn-Sells, 2015). RentBygge innebär att Ragn-Sells agerar UE med kompetens inom material och återvinning samt har en person på plats på byggarbetsplatsen. Vid Västra Orgeln fördes minutiösa anteckningar över allt som slängdes och hur avfallet förändrades över tid. Anteckningarna möjliggjorde snabb återkoppling samt snabba åtgärder vid eventuella problem.
På arbetsplatsen för Västra Orgeln placerades över 300 välmärkta kärl i stället för containrar. Kärlen placerades strategiskt för att minska tidskrävande transportsträckor. Genom regelbundna möten med hantverksgrupperna och ett tydligt miljöansvar, väcktes ett starkt internt engagemang som då gav upphov till andra klimatsmarta lösningar (Ragn-Sells, 2015).
Ragn-Sells roll under projektet för Västra Orgeln var att bistå NCC med kunskap om kretsloppstänkande och för att få NCC att bryta vanor och se nya möjligheter. Projektet resulterade i en halvering av brännbart avfall och en eliminering av blandat avfall. Jämfört med Östra Orgeln som använt sig av en konventionell avfallshantering halverades projektets behandlingsavgifter (Uppsala klimatprotokoll, 2015).
4.6 Sammanfattning av teorier
Teorin i avsnitt 4.1 till och med 4.3 om lagkrav och målsättningar kan kopplas till den första frågeställningen som lyder ”Hur har implementeringen av det nya lagkravet i
avfallspaketet fungerat?”. Då det endast funnits lagstadgade krav på utsortering av tre
fraktioner tidigare kan de nya kraven i avfallsdirektivet medföra stora förändringar beroende på hur man hanterat sitt byggavfall sedan tidigare. I och med att fraktionerna ska källsorteras blir även fraktionen blandat avfall i praktiken olaglig. Byggföretagens riktlinjer har sedan flera år rekommenderat en basnivå för sortering av avfall, vilket överensstämmer med de material som nu är lagstadgade. Om man i produktion använt sig av denna basnivå är man på god väg att uppfylla lagkravet. I Tabell 1 ses en jämförelse mellan de fraktioner som blivit lagstadgade för utsortering under 2020, tidigare lagkrav, och Byggföretagens basnivå från 2019.
Tabell 1. Fraktioner, jämförelse lagkrav (SFS 2020:614) med Byggföretagens basnivå (Byggföretagen, 2019a).
Avsnitt 4.4 och 4.5 berör frågeställning 2, och ger exempel på hur man kan jobba cirkulärt. Den andra frågeställningen löd ”Vilka förbättringsområden
gällande avfallshantering kan identifieras i byggprojekten?”. Avfallshierarkin är en
central del av både lagstiftning och Byggföretagens riktlinjer som motiveras av den cirkulära ekonomin. För de första stegen i hierarkin, som skall prioriteras, krävs ett genomtänkt arbete från start. Konventionell sortering av avfall i byggprojekt enligt olika fraktioner till avfallscontainrar behandlas i bästa fall enligt steg tre,
materialåtervinning.
Vid de tillfällen då man ej projekterat med avseende på avfallshierarkin kan konceptet RentBygge fortfarande användas i byggproduktion. Här finns då en tydlig
Förstudie
5
Förstudie
För att samla kunskap inför jämförelsen görs en förstudie. Här genomförs intervjuer med Ragn-Sells och en av NCC:s hållbarhetsspecialister samt ett platsbesök på ett projekt under produktion.
5.1 Platsbesök
På platsbesöket framkom att NCC har ett generellt upplägg för alla projekt vad gäller avfallshantering. Då Ragn-Sells är primär avtalspartner ska alla projekt i första hand använda sig av dem. De blir involverade i projektet vid ett uppstartsmöte, som ofta sker redan i projektering. Där bestäms bland annat hur stor roll Ragn-Sells ska spela i projekten.
Avfallet skall sorteras i separata fraktioner och projekten kan själva välja typ och storlek av container som skall finnas beroende på mängder och typer av avfall. I produktion är platschefen (PC) ansvarig för avfallshantering, men det praktiska arbetet delegerats ofta ner till arbetsledarna (AL). AL är alltså de som bokar exempelvis tömning av containrar.
5.2 Intervju NCC:s hållbarhetsspecialist
I intervju med en av NCC:s hållbarhetsspecialister var målet att kartlägga förutsättningar och krav internt inom NCC. Hållbarhetsspecialisten jobbar delvis med cirkularitet och hållbara arbetsplatser inom produktion. Respondentens avdelning har dialog med leverantörer för att minska avfall, exempelvis minskning av emballage. För hela intervjun, se Bilaga 1.
Respondenten berättar att NCC haft diskussion med Naturvårdsverket och andra företag i branschen om hur man praktiskt ska leva upp till det nya lagkravet. Exempel som ges är kravet på sortering av ’plast’ där ingen tydligare vägledning finns. I samband med införandet av lagkravet hölls informationskampanjer riktade till PC. Enligt respondenten är utbildning till personalen nyckeln för att lyfta förståelsen om god avfallshantering. Specialistens avdelning har även en kurs om cirkularitet där de brukar ta upp projekt som gjort extra bra ifrån sig. Denna riktas till PC men även andra i produktion.
Det sista kvartalet har respondenten noterat en tydlig förbättring av sorteringen och hen är övertygad om att det är till följd av lagkravet. Varje PC bestämmer tillsammans med Ragn-Sells vilka fraktioner som ska sorteras med utgångspunkt i Byggföretagens basnivå. Vid diskussion om NCC:s målsättning om 70 viktprocent återvunnet avfall framgår att målet ej gäller för varje projekt individuellt, och att det inte finns något lägsta krav för varje projekt. Specialisten får statistik en gång i kvartalet och om något projekt sticker ut flaggas det direkt. Inom NCC finns en miljöfunktion som genomför revisioner i slutet av varje projekt.
Respondenten är positivt inställd till att ta in en ansvarig för avfallshanteringen, exempelvis RentBygge. Problematiken ligger bland annat i att den ekonomiska aspekten är väldigt komplex. Det finns inget material som projekten kan använda sig av för att göra en bedömning om exempelvis RentBygge är en lönsam investering.
5.3 Intervju Ragn-Sells
En säljare från Ragn-Sells intervjuades som en del i förstudien. Säljaren var kontaktperson på Ragn-Sells till båda projekten som jämförts i empirin. Hela intervjun återfinns under Bilaga 2.
Redan när nya projekt registreras i NCC:s system informeras Ragn-Sells och en säljare tar då kontakt för att boka in ett startmöte. Under startmötet bestäms bland annat vilka fraktioner som ska sorteras i projektet. Vid samma tillfälle får projekten alltid frågan om de är intresserade av att ha RentBygge. Servicelösningen kan enligt respondenten anpassas till varje enskilt projekt. Personen från RentBygge har bland annat till uppgift att se till att tömma bingar och boka tömning av containrar. Respondenten tillägger att Ragn-Sells har erbjudit NCC en mer utförlig presentation av RentBygge riktade till PC men att NCC i nuläget tackat nej till det.
Till projekten erbjuder Ragn-Sells kunden tillgång till sin kundportal, applikationen RagnCycle, utbildningar och säljaren som ”bollplank”. Ragn-Sells överlämnar också en startmötespärm i samband med startmötet, där man kan hitta all information om sortering och aktuell lagstiftning. I Ragn-Sells kundportal kan statistiken för projekten hämtas men man kan även beställa bland annat hämtning och tömning av containrar. Statistiken i portalen uppdateras månadsvis men vid startmötet måste kunden välja hur ofta de vill få den skickad till sig.
Fraktionen blandat avfall är fortfarande ett alternativ trots lagstiftningen om källsortering men respondenten poängterar att hen personligen brukar följa upp och förklara alternativen till att ta in en blandat-container. Ibland sker det att Ragn-Sells själva klassar om containrar till blandat om exempelvis metall hamnat i en träcontainer. Då återkopplar de till projektet med foton på containerinnehållet. Respondenten trycker också på att blandat är den dyraste fraktionen att ta in och ger exempel på hur man kan spara 42 procent av behandlings-, fraktions- och hyravgifterna för avfallet genom att sortera separata fraktioner. Gällande lagstiftningen uttrycker respondenten att lagens utformning inte känns helt genomtänkt och att det kommer ta ”tid innan allt sätter sig”.
Empiri
6
Empiri
Empirin består av en jämförelse mellan två byggprojekt som avslutades kring årsskiftet 2020-2021. Båda projekten gjordes som nyproduktion i centrala Jönköping i upphandlingsformen partnering. Projektens namn har ersatts mot ett alias för att bibehålla anonymiteten hos respondenterna.
Delta
Projekt Delta innefattar två huskroppar på 35 000 kvm i sex plan. Produktionen startade i december 2017 och byggnaden stod klar i januari 2021. Ordervärdet uppgick till 885 MSEK.
Alfa
Projekt Alfa omfattar två byggnader om ca 4000 kvm totalt. Produktion startade augusti 2019 och avslutades december 2020. Ordern uppgick till cirka 100 MSEK.
6.1 Dokumentstudie
Dokumentstudien består av statistik på upphämtade fraktioner från Ragn-Sells, samt dokument som används som stöd i avfallshanteringen i form av avfallsplan och miljörondsprotokoll.
6.1.1 Statistik Ragn-Sells
Avfallsstatistik för projekt Delta och Alfa hämtades från Ragn-Sells kundportal där data är baserad på upphämtade mängder avfall från Ragn-Sells under projektens tid i produktion. Detta sammanfattas som diagram och tabeller. Slutdatum för statistiken har valts senare än projekt-avslut då containers ofta står kvar vid projektöverlämning till beställare, och hämtas vid senare tillfälle av Ragn-Sells. Fraktionerna är kategoriserade enligt Byggföretagens riktlinjer; exempelvis ren gips och förorenad gips summeras i stapeln ”Gips”. Fraktioner som inkluderats är utifrån lagkrav och Byggföretagens basnivå plus blandat och deponi.
Stapeldiagram
I stapeldiagrammen i Figur 5 respektive Figur 6, redovisas alla fraktioner som sorterats i projekten. Datan avser hela projekttiden och fraktionerna presenteras som procent av det totala avfallet. Hämtad data från Ragn-Sells kundportal återfinns i Bilaga 3 och 4.
Figur 5. Delta - fraktioner för perioden 2017-12-01 till 2021-04-27. *Endast i Basnivån, ej lagkrav. **Ej i basnivå eller lagkrav men sorterats i projektet.
Figur 6. Alfa - fraktioner för perioden 2019-08-01 till 2021-04-27. *Endast i Basnivån, ej lagkrav. **Ej i basnivå eller lagkrav men sorterats i projektet.
0,05 0,01 8,97 28,73 10,5111,77 0,00 18,13 0,00 2,41 2,32 0,00 0,98 16,11 0,00 Delta fraktioner hela projektperioden
Viktprocent 0,12 0,06 20,59 31,62 10,71 16,93 0,26 5,79 0,00 2,13 0,00 0,00 2,72 9,00 0,08 Alfa fraktioner hela projektperioden
Empiri
Fraktioner före och efter lagstiftning
I Tabell 2 och 3 visas utsorterade fraktioner före och efter implementeringen av avfallspaketet 2020-08-01. Hämtad data från Ragn-Sells kundportal finns i Bilaga 5-6 för Delta och i Bilaga 7-8 för Alfa.
Tabell 2. Projekt Delta sorterade fraktioner. *Endast i Basnivån, ej lagkrav. **Ej i basnivå eller lagkrav men sorterats i projektet.
Tabell 3. Projekt Alfa sorterade fraktioner. *Endast i Basnivån, ej lagkrav. **Ej i basnivå eller lagkrav men sorterats i projektet.
6.1.2 Avfallsplan
I avfallsplanen förutses vilka material som kommer ge upphov till avfall och ökar därmed medvetenheten om hur de ska hanteras. Avfallsplanen är inte ett kravdokument hos NCC men däremot är genomförande av startmöte ett krav (T. Mossberg, personlig kommunikation, 27 april, 2021). Hos NCC finns en mall som kan användas vid skrivning av avfallsplan, se Bilaga 9.
Vid projekt Delta användes mallen från NCC vid skrivning av avfallsplan, se Bilaga 10. På Alfa skrevs endast ett startmötesprotokoll, se Bilaga 11, som då även fick agera avfallsplan (T. Mossberg, personlig kommunikation, 27 april, 2021).
6.1.3 Miljörond
Miljörond skall utföras minst en gång i månaden och helst inför varje miljökritiskt arbetsmoment. NCC har en mall för miljörond som bifogas som Bilaga 12. Ronden innehåller 10 kontrollpunkter, bland annat avfall och inköp av material. Vid utförande av miljörond redovisar avfallsplanen åtgärdsbeskrivningar för varje kontrollpunkt med avseende på avfall. Miljörondsprotokollen matas in i NCC interna system och summerar alla genomförda kontrolltillfällen i en lista där bland annat kontrollpunkten avfall kan studeras separat. Se Bilaga 13 för Delta respektive 14 för Alfa.
För kontrollpunkten avfall i mallen från NCC kan följande text utläsas; ”Följs projektets avfallsplan för sortering av avfall? Blandat avfall ska inte förekomma. Kontrollera mot projektets avfallsstatistik att källsortering sker. Farligt avfall ska dokumenteras gällande typ, mängd och mottagningsplats.”
6.2 Intervjuer
6.2.1 Delta
Vid intervju för projekt Delta intervjuades PC för projektet. Hela intervjun bifogas som Bilaga 15.
Arbetsgång
PC ansvarar för hela produktionen och är den person som har det formella ansvaret på arbetsplatsen. Han berättar att han fördelat ut arbetsuppgifter till olika AL där avfallsposten har varit en aspekt. PC berättar att ansvar har framkommit tydligt i AL praktiska beskrivningar; ”Det finns skrivet svart på vitt”. I början av projektet hölls startmöte med AL, PC och Ragn-Sells. Där bestämdes vilka typer av fraktioner som var aktuella, mängder avfall uppskattades och logistiken arbetsmässigt och ansvarsmässigt planerades. Under projektet genomfördes uppföljningsmöten en gång i halvåret där man följde upp aktuell avfallsstatistik och diskussion om utbyte av fraktioner förekom. Problem eller förändringar inom projektet togs upp vid de dagliga genomgångarna eller vid veckomötet där ledande montörer deltog. PC poängterar att det sedan var de delaktigas ansvar att fördela det vidare nedåt till sina yrkesarbetare (YA). I början av projektet gick bland andra PC miljörond en gång i månaden, men dessa minskade succesivt ner och ”rann ut i sanden”.
Lagkrav
Respondenten är positiv till förändringarna i och med det nya lagkravet, men har själv inte läst lagstiftningen. Han säger att de vetat i många år att de behöver få ner kostnader när det gäller avfall och att de många gånger hänger ihop. I projektet stadgades ”hårdare krav” med tillhörande mål redan ifrån början och dem har alla jobbat efter menar han. PC anser att de levt upp till lagkravet både före och efter implementeringen av avfallspaketet. Han anser att dialogen och hjälpen från Ragn-Sells ökat sen införandet men nämner också att de under hela projektets gång haft en tät dialog. I projektet infördes inte sortering av nya fraktioner men man hade däremot frågor om specifika fraktioner och hur de bäst skulle få ekonomi i avfallshanteringen då det i slutändan är priset som avgör. PC anser att det finns ekonomi i god avfallshantering och säger att han hela tiden haft det i åtanke. Vid implementeringen var projektet i inrednings-fasen vilket, enligt PC, bör gett upphov till exempelvis plast. Vid fråga om de levt upp till lagkravet trots att de inte infört sortering av plast, ändrar sig PC och kommer fram till
Empiri
Avfallshierarkin
Under produktion har de minimerat uppkomsten till avfall genom att beställa större mängder, beställa färdigkapat och hela tiden ha en dialog med leverantörer. I projektet har man använt sig av cirkulära system som Byggpall, återvinning av linoleummattor samt haft en dialog med omkringliggande projekt där man kunnat återanvända material emellan varandra. ”Dels är material dyrt idag och sen kostar det att hantera det” uttrycker PC där han vill tydliggöra vikten av att minimera spillet och ha så lite avfall som möjligt.
Statistiken har setts över veckovis och jämförts gentemot målsättningarna. Deponi pekar PC ut som den dyraste fraktionen att ha. Den stora andelen deponi som projektet haft består enligt PC av stenull efter en rivning i början av projektet, en fraktion som då ej kunde återvinnas. Under projektets gång har deponi senare bestått av damm från golven. Han fortsätter med att förklara att han hellre har två olika mindre containrar på plats än att ta in en blandat- eller deponicontainer för då måste man sortera.
Ragn-Sells
På Delta anställdes en person från Ragn-Sells som stöd i avfallshanteringen; tjänsten RentBygge. Hen hade till uppgift att få avfallshanteringen att flyta på genom att tömma bingar och beställa tömning av containrar. Detta gjordes som ett komplement under den mest intensiva perioden av bygget menar PC. Anledningen till att avsluta RentBygge var att de gick ner i antal YA, och dessa fick då ta eget ansvar tömma sina bingar. Man märkte också att sorteringen i bingarna blev sämre allt eftersom de hade RentBygge på plats, och PC tror själv att det berodde på att YA sorterade sämre när de visste att någon annan tömde bingarna.
PC tror att det är fördelaktigt att ha en person på plats, som RentBygge, på större arbetsplatser då det genererar en vinst i tid för arbetarna som då slipper långa transportsträckor vid tömning. Endast större byggen förklaras med att det troligtvis blir svårt att räkna hem vid mindre om man inte kan kartlägga exakt vilken tidsvinst som skulle kunna genereras. Vid diskussion om fördelarna med RentBygge kontra att skapa mer tid och struktur för AL uttrycker PC att det handlar om att åstadkomma en kultur där ”man får med alla på banan”. Det ökar trivseln, det sparar pengar och material går inte sönder i samma utsträckning. PC är positivt inställd till att få en genomgång av RentBygge. I projekt Delta anser PC att man varit motiverade att jobba för bättre avfallshantering men uttrycker dock att de haft en svårighet med den stora arbetsplatsen. Detta då det krävt en bra logistik där containrar är lättåtkomliga för både hantverkare och vid tömning.
6.2.2 Alfa
För Alfa intervjuades projektets PC. Under intervjun vände sig PC vid några tillfällen till sin kollega som var en av AL i projektet. PC tillfrågar AL främst vid frågor som rör Ragn-Sells och projektets avfallsstatistik. AL deltog ej aktivt i intervjun. Transkriberingen av intervjun återfinns iBilaga 16.
Arbetsgång
I projektet har PC haft två AL som skött den praktiska avfallshanteringen. Dessa har inte jobbat efter något särskilt upplägg eller struktur för hanteringen av avfall, utan tjänstemännen har ”tagit det som det kommer”. Man har enligt PC varit ”ett sånt litet, sammansvetsat gäng” att en utnämnd ansvarig AL eller ett strukturerat arbetssätt har setts som överflödigt. Man har även förlitat sig på att man haft ”Många mer rutinerade
yrkesarbetare”. PC påpekar flera gånger att det varit upp till yrkesarbetaren, hur hen velat jobba och att han inte styrt över hur varje YA tänker. PC ger exemplet att yrkesarbetaren själv fått välja om hen velat sortera direkt vid sin arbetsplats, eller samla allt i en binge och sortera vid containern.
Lagkrav
PC minns att informationskampanjen om det nya lagkravet pågick inom NCC under hösten 2020. Han har själv ej läst lagstiftningen, men då de tidigare sorterat enligt fler fraktioner än lagkravet har han själv tolkat från informationskampanjen att de förändringarna som behövt ske varit att införa utsortering av plast. Under hösten 2020 hade man i Alfa en internrevision, och inför den tog man enligt PC in containrar för wellpapp och plast.
Avfallshierarkin
I intervjun framgår att avfallshantering setts som ett ”nödvändigt ont”. Man har ej varit motiverade för att jobba för förbättrad avfallshantering och PC uttrycker att ”Det är ju att vi har så mycket annat som är viktigare (…) för att produktionen ska löpa på, tidplanen hållas och ekonomin ska fungera”.
Vid frågan om avfallshierarkin nämner PC åtgärder som tagits som resulterar i en minskning av producerat avfall, men som gjorts i syfte att spara tid och pengar. Ett exempel på detta är att de beställt måttanpassade fasadelement. Vid diskussion framkommer dock problematik med dessa fasadelement; då det spill som ändå produceras sorteras som deponi, eftersom det är för tidsödande att dela på de sammanfogade skikten. PC nämner dock att han inte tror att andra alternativa fasadlösningar skulle producera mindre avfall.
I projektet har man använt sig av retursystem för EU-pallar. Ytterligare åtgärder som tagits som kan klassas som återanvändning är att man vid några tillfällen hört av sig till andra pågående projekt för att fråga om exempelvis täckmattor som ska väderskydda byggmaterial. PC påpekar att det är svårt att dela med sig av material som blivit över eftersom det lätt skadas och slits vid hantering och förflyttning. Det är i stället bättre att allt eftersom projektet närmar sig slutet beställa in mindre mängder så man inte får material över.
AL har själv hämtat statistik från Ragn-Sells kundportal när de känt sig ”manade”. Statistiken har man därefter jämfört med målsättningen om 70 viktprocent återvunnet avfall. Man har ej haft en container för blandat avfall på plats, och anledningen till att det finns med i statistiken är för att Ragn-Sells klassat om en fraktion. Under intervjun framgår att PC ej vetat om att Ragn-Sells skickat ut ett mejl vid omklassningen, utan får reda på det av AL. Åtgärder har således inte tagits i syfte att förbättra avfallshanteringen eller statistiken, varken vid omklassningen eller i övrigt under projektets gång. Vid frågan om vad fraktionen brännbart innehållit för typ av avfall tror PC att det främst rör sig om plast och wellpapp. PC svarar att de ej haft en tanke på att ta in fraktioner för dessa förrän lagkravet implementerades. Miljörond har gjorts en gång i månaden, men utav NCC:s avdelning Infrastructure som också varit på plats.
Empiri
Ragn-Sells
På startmötet med Ragn-Sells skrevs avfallsplanen och man bestämde vilka fraktioner som skulle sorteras. PC var själv inte med på mötet, utan endast en AL. I övrigt har Ragn-Sells roll varit minimal i projektet med undantag för enstaka besök där AL och PC haft möjlighet att ställa frågor.
Vid diskussion om Ragn-Sells koncept RentBygge och ifall PC tror att man kan spara pengar genom mer noggrann avfallshantering påpekar PC en problematik i att yrkesarbetarna går på ackord. Han säger att om man skulle ta in en tjänst som RentBygge skulle detta då ”ta timmar” och arbetsuppgifter från yrkesarbetarna, som de blivit lovade i projektet. PC är trots det öppen och positivt inställd till att lyssna på en genomgång av vad RentBygge innebär.
6.3 Sammanfattning av insamlad empiri
I intervjuerna framgår att projekten ser plast som den fraktion de måste börja sortera jämfört med sina tidigare rutiner.
I miljörond och avfallsplan framgår hur man bör arbeta medan i statistiken och intervjuerna framgår hur man har arbetat. Vidare i analysen kommer empirin sammanfattas och jämföras med lagkrav och målsättningar.
7
Analys och resultat
7.1 Analys
7.1.1 Delta Arbetsgång
I projekt Delta har man haft ett användarvänligt och strukturerat arbetssätt med tydliga och nedskrivna roller vilket enligt Almasi et al. (2018) minskar risken för felsortering. Ett tydligt ledningssystem gav i Håkansson och Sjölanders studie från 2012 goda resultat med minskade avfallsmängder. PC har varit motiverad för god avfallshantering och aktivt verkat för en god kultur och att alla i projektet ska vara involverade.
Almasi et al. (2018) uppger att en löpande kommunikation med återvinningsföretaget är gynnande. Enligt projektets PC har man haft en regelbunden dialog med Ragn-Sells. I och med RentBygge har man i projektet haft en direkt kontakt med RagnSells på plats under en längre period. Man har även haft en god dialog mellan platsledning och YA. Genom att man försökt skapa en kultur där alla känt sig involverade har man försökt minimera bristen på kunskap (Byggföretagen 2019a). Detta genom att exempelvis ta upp avfallshantering på morgonmötet då både tjänstemän och YA närvarar.
Byggföretagen (2019a) trycker också på vikten av att genomföra startmöte tidigt i projektet. Eftersom startmöte hölls tidigt i projektet har man kunnat undvika komplikationen med att ”ta timmar” från YA, då planering för RentBygge skett innan planering av YA:s timmar.
Avfallshierarkin
Byggföretagen (2019c) nämner att vanliga källor till avfall är spill. Detta har tjänstemännen försökt undvika genom att beställa måttanpassade produkter. Ytterligare förslag från Byggföretagen är att använda sig av cirkulära system. I projekten har man använt sig bland annat av Byggpall och retur av linoleummattor. Enligt Almasi et al. (2018) finns inte alltid ekonomiska incitament för att återvinna vissa material. PC från Delta ser en tydlig ekonomisk vinning i att minimera brännbart-, deponi- och blandat avfall. Däremot är det svårare att avgöra när det är lönsamt med en tjänst som RentBygge. Enligt NCC:s hållbarhetsspecialist (personlig kommunikation, 15 mars, 2021) finns inget material projekten kan utgå ifrån för att avgöra när det är lönsamt att ta in RentBygge, och PC har därför gjort en egen uppskattning baserat på antal YA på plats i projektet.
Byggarbetsplatsens storlek har en viktig roll när det kommer till sortering (Håkansson & Sjölander, 2012). På Delta har man haft utmaningen med en stor byggarbetsplats, som lett till långa transportsträckor mellan bingar och containrar.
Miljörond och avfallsplan
Enligt Håkansson och Sjölanders studie från 2012 bör man klargöra tydliga mål i projektet. Under miljöronderna, som utförts av bland andra PC, har man i Delta dokumenterat hur projektet ligger till vad gäller NCC:s målsättningar om grad av återvunnet avfall. Man har även kommenterat framtida målsättningar att sträva mot för att se hur långt man är på vägen. I intervjuerna framgår dock att miljöronderna runnit ut i sanden mot slutet av projektet, vilket framgår i protokollen som slutar i juni 2020.
Analys och resultat
En punkt i miljörond-protokollet är att de sorterade fraktionerna ska överensstämma med avfallsplanen. Statistiken i jämförelse med avfallsplanerna visar att alla fraktioner som planerades för vid startmötet har sorterats i projekten. Enligt Byggföretagens riktlinjer (2019a) bör man som entreprenör följa upp och redovisa statistik för avfallshanteringen i enighet med material- och avfallshanteringsplanen. Detta har gjorts på Delta. Däremot finns inget underkänt kontrolltillfälle med anteckning om omklassning till blandat avfall som statistiken påvisar.
Lagkrav och målsättningar
Enligt statistiken från dokumentstudien summeras fraktionerna brännbart, blandat avfall och deponi till 26,06 viktprocent, vilket innebär att Delta når 73,94 procent återvinning. Detta innebär att de når målsättningen om 70 viktprocent återvinning, vilket illustreras i Figur 7. I Håkansson och Sjölanders studie från 2012 ser man att färre fraktioner ökar kostnaderna för efterarbetet. På Delta har man prioriterad fler fraktioner och försökt avhålla sig från deponi och blandat. Dessa fraktioner bör man enligt Byggföretagen (2019a) undvika. Enligt intervjun med projektets PC har man aldrig haft en fraktion för blandat avfall på plats utan den fraktionen har uppkommit på grund av omklassning av Ragn-Sells. Enligt statistiken i dokumentstudien har blandat avfall funnits före lagstiftningen men inte efter. Detta var alltså inget medvetet beslut på grund av lagstiftningen om källsortering.
Figur 7. Summa fraktioner återvinning för Delta.
På Delta har fraktionerna plast, glas, förpackningar och övrigt uppgått till noll viktprocent. Detta innebär inte per automatik att Delta inte når lagkravet, utan kan handla om att man inte haft de typerna av avfall. Vid diskussion om man infört sortering av några nya fraktioner har inga rutiner ändrats i och med lagstiftningen i augusti 2020. Detta syns i statistiken i dokumentstudien. Då projektet höll på att avslutas vid den tiden borde det producerats åtminstone plast. Detta har inte sorterats och de har därför inte levt upp till det nya lagkravet till fullo.
7.1.2 Alfa Arbetsgång
På Alfa var det två AL som hade ansvar för avfallshanteringen och skötte den utan någon specifik struktur. PC var inte med på startmötet, utförde ej miljöronder eller den praktiska avfallshanteringen och uttrycker att han ej är motiverad för att jobba för förbättras avfallshantering. I studien av Håkansson och Sjölander (2012) framkom det att ett tydligt ledningssystem med väldefinierade ansvarsroller medför att alla på plats jobbar i enlighet med en policy och mål samt att man minimerar kommunikationsmissar. På Alfa fanns varken väldefinierat ansvar eller struktur som är viktiga nyckelelement för att förbättra kvalitetsarbetet. Under intervjun framkom att PC inte visste om att Ragn-Sells skickar mejl vid omklassning vilket visar på en tydlig kommunikationsmiss.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Delta
Delta hela projektperioden Återvunnet Brännbart, blandat, deponi
Platsledningen tog hjälp av Ragn-Sells kunskap vid skrivning av startmötesprotokollet och vid enstaka rundgångar på bygget men i övrigt var deras roll i projektet minimal. Enligt Almasi et al. (2018) anses en löpande kommunikation med återvinningsföretaget gynnande.
Avfallshierarkin
Ansvariga för projektet har undermedvetet jobbat efter avfallshierarkin med fokus att spara tid och pengar. Man har bland annat beställt fasadelement i så nära dimension som möjligt för att minimera spill vid kapning. I intervjun framkommer det dock att dessa blir problematiska när de ska nedmonteras och sorteras då de är svåra att separera alla ingående material. I riktlinjerna står det att man ska agera resurseffektivt genom alla led av projektet samt undvika material som är svåra att återvinna, men fasadmaterial är något som bestäms redan i projekteringen och inget som PC i produktion kunnat påverka. På Alfa har man använt sig av ByggPall samt haft kontakt med andra projekt om utbyten av material och/eller avfall för att strategiskt arbeta för att avfallet skall bli till en resurs.
Miljörond och avfallsplan
På startmötet skrevs startmötesprotokollet av Ragn-Sells och en AL. Ragn-Sells bidrog då med kunskap om vilka fraktioner som var aktuella för projektet. Protokollet fick även agera avfallsplan. Det blev alltså således att man utgick från startmötesprotokollet vid nedslag i miljöronderna som utfördes en gång i månaden av NCC:s avdelning Infrastructure. Detta överensstämmer med riktlinjernas rekommendation om uppföljning och redovisning i enighet med avfallsplanen (2019a).
Alla miljöronder under projektet har godkänts men med ett fåtal kommentarer på vad som behövts åtgärdats. En kommentar berör att det finns en deponicontainer som kontrollanten ansett vara överflödig. Deponi är den dyraste fraktionen att ha och bör enligt Byggföretagens riktlinjer minimeras så mycket som möjligt (2019a). Enligt miljörond-protokollet ska blandat avfall inte förekomma och omklassningen till blandat avfall bör då ha noterats i miljöronden, vilket det inte gjorts.
Lagkrav och målsättningar
Statistiken jämförs med målsättningen om 70 viktprocent där Alfa i slutet landar på 67,7 viktprocent återvinning. Detta medför att de inte lever upp till målsättningen, vilket illustreras i Figur 8. Statistiken har inte följts upp och jämförts med målsättningen konsekvent under projektets gång. I projektet är det ekonomin, effektiviteten och vanorna som styr arbetet och det har medfört att inga åtgärder har tagits till för att förbättra statistiken under projektets gång.
Figur 8. Summa fraktioner återvinning för Alfa.
0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100
Alfa
Alfa hela projektperioden Återvunnet Brännbart, blandat, deponi
