• No results found

Rättvist resursfördelningssystem i skolan Motion 2019/20:1044 av Elin Gustafsson (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Rättvist resursfördelningssystem i skolan Motion 2019/20:1044 av Elin Gustafsson (S) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S1443

Motion till riksdagen

2019/20:1044

av Elin Gustafsson (S)

Rättvist resursfördelningssystem i skolan

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att se över hur man kan möjliggöra en mer rättvis resurstilldelning i skolan utifrån elevernas behov och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

För att vi på riktigt ska kunna ge alla barn en bra start i livet och säkerställa att alla får samma möjligheter att utvecklas fritt utifrån sina behov behövs ett rättvist resursfördel-ningssystem i skolan som inte utgår från att alla barn och elever har samma förutsätt-ningar. Därför behöver det övervägas om det inte är ett nationellt ansvar att se över hur den så kallade skolpengen kan avskaffas men också att se över hur man genom lagstift-ning kan möjliggöra för kommunerna att använda resursfördellagstift-ningssystem som utgår från faktiska kostnader utifrån de olika behov som finns, och att det därmed inte ska behöva garanteras exakt lika tilldelning till alla skolor. Elevernas behov måste sättas främst och vara styrande i tilldelningen till respektive skola då det är avgörande för att skapa en likvärdig skola. Av Skolkommissionens slutbetänkande framgår: ”Det finns alltså evidens för att ekonomiska resurser har betydelse för elevers resultat i skolan. De resursfaktorer som påverkar elevernas pedagogiska resultat och lärmiljö är framför allt klasstorlek, lärartäthet, lärarkompetens, den tid som lärare undervisar och den mängd lärarledd undervisningstid som elever får i skolan.” Vidare framgår av slutbetänkandet: ”OECD bedömde att den svenska skolan behöver ett nationellt och sammanhållet system för fördelning av resurser med en starkare fördelningsprofil och att det finns ett behov av att se över de riktade statsbidragen. Detta baserat på att det ser väldigt olika ut i kommunerna idag vilket inte bidrar till en mer jämlik skola utan tvärtom.”

(2)

2 Det är inte bara mer resurser som behövs i svensk skola; de resurser som finns behöver fördelas så de hamnar där de behövs mest. Så bygger vi en stark och jämlik skola som sätter varje barns behov främst.

References

Related documents

6 § Vid utsläpp av radioaktiva ämnen från en anläggning i beredskapskategonri 1 eller 2 enligt strälskyddslagen i sädan omfattning att särs kilda åtgärder krävs för

I den slutliga handläggningen av ärendet har även avdelningscheferna Helena Kjellson, Lars-Inge Larsson, Kaj Lax och Göran Risberg samt geologen Anna-Karin Elenström

Stockholms universitet avstår från att besvara remissen om ”Svensk kärnbränslehantering AB:s kompletterande yttrande i ärende om tillståndsprövning enligt lagen (1984:3)

Samma dag lämnade även mark- och miljödomstolen sitt yttrande till regeringen, med rekommendationen att ytterligare underlag behövs, särskilt avseende kopparkapselns

Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) ansvarar för frågor om teknisk kontroll, inklusive ackreditering och frågor i övrigt om bedömning av överensstämmelse

Vi anser att det bör vara till- räckligt för att kunna bedöma att verksamheten är av särskilt farlig art om det vi- sas att den avser överlåtelse till kriminella grupperingar