• No results found

Thure Stenström: Den ensamme. En motivstudie i det moderna genombrottets litteratur. Akad. avh. (Uppsala). Sthlm 1961.

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Thure Stenström: Den ensamme. En motivstudie i det moderna genombrottets litteratur. Akad. avh. (Uppsala). Sthlm 1961."

Copied!
6
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

SAMLAREN

T idskriftför

svensk litteraturhistorisk

forskning

Å R G Å N G

8l i 9 6 0

Svenska Litteratursällskapet

U PPSALA

Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.

(2)

B O K T R Y C K E R I A K T I E B O L A G U P P S A L A 1 9 6 1

(3)

2 3 0

Recensioner

till tä n k a n d e ts synd, till in te lle k tu e ll själv fö rh äv else. V iss e rlig e n b ety d er d e tta in te , a tt S w ed en b o rg i s itt sk ap elsev erk u p p g iv it d e t system atisk a tä n k a n d e t, m e n ta n k a rn a g o d tas n u m e ra e n d a st o m de k a n p re s e n te ra s som in g iv n a av G u d . D e tta fö rk la ra r vissa d ra g i u p p b y g g n a d e n av D e C u ltu et A m o re D e i: A d a m och Eva, som b åd a b e fin n e r sig i d e n b a rn s lig a o sk u ld en s tills tå n d — d e t som S w ed en b o rg i D rö m b o k s a n te c k n in g a rn a lä n g ta r e fte r — u n d e rv isa s i lå n g a fö re d ra g av sin a v is h e te r om G u d s m e n in g m e d sk apelsen. D e k a n in te m e d eg en ta n k e fa tta sa m m a n h a n g e n , de är e n b a rt m o tta g a re av d e n g u ­ d o m lig a u n d e rv is n in g e n .

Ö v er h u v u d synes a v h a n d lin g s fö rfa tta re n s b ild av S w ed en b o rg v ara n å g o t fö r e n s id ig t in te lle k tu e ll, och d e n p rä g la s stu n d o m även av en b e n ä g e n h e t a tt g ö ra d e n n e m e ra k lar och e n ty d ig än v ad h a n fa k tisk t var.

T ill sin d is p o sitio n ä r a v h a n d lin g e n m ö n s te rg ill. E fte r en in le d a n d e ö v ersik t av Swe- d e n b o rg s fö rfa tta rsk a p fö lje r i a n d ra k a p itle t en k ritis k g e n o m g å n g av d en tid ig a re fo rs k ­ n in g e n rö ra n d e D e C u ltu et A m o re D e i sam t en te c k n in g av h e x a é m e ro n tra d itio n e n . D ä re fte r ges i sju k a p ite l en v ä ld ig e x p lic a tio n de te x te av sk ap elsed ram at, v a rv id f ö r ­ fa tta re n fö lje r S w ed en b o rg s fra m s tä lln in g frå n scen till scen; i v arje k a p ite l är g å n g e n d en , a tt fö rst ges e tt k o m m e n te ra t re fe ra t av S w ed en b o rg s s k ild rin g ; d etta led er fra m ti ll e tt fix e ra n d e av de p ro b le m som ju s t d e n n a d el av v e rk e t a k tu a lis e ra r; d ä re fte r b e h a n d ­ las de s å lu n d a u tp e k a d e frå g o rn a i särsk ild a u n d e rk a p ite l. F ra m s tä lln in g e n h a r p å d etta sä tt få tt en h ö g g ra d av ö v e rs k å d lig h e t, som y tte rlig a re ökas g e n o m en g o d s a m m a n ­ f a ttn in g i sista k a p itle t.

A tt fra m s tä lln in g s s ä tte t tro ts d e tta p rä g la s av en viss ty n g d b e ro r g iv etv is frä m s t p å äm n ets art, m e n d ä rjä m te även p å fö rfa tta re n s stil, som h a r n å g o t av b a ro c k o rn a m e n tik över sig. F ö rfa tta re n sk riv er g ä rn a i stå tlig a p e rio d e r, v ilk a h a r en u ttry c k sfu ll k arak te- rise rin g sfö rm å g a , m e n äv en v å lla r lä sa re n en viss a n s trä n g n in g .

S am m a n fa ttn in g sv is k a n sägas, a tt a v h a n d lin g e n ty d lig t v ittn a r om Jo n sso n s säk ra fo rsk a rb e g å v n in g . D e n rö je r en ty d lig fö rm å g a a tt se och stä lla p ro b le m , a tt b e d ö m a i v ilk e n m å n p ro b le m e n är lö sb ara och a tt lösa d em n ä r de k a n lösas. D e n h a r p å e tt m y ck et b e a k ta n sv ä rt vis v id g a t v år k u n sk a p o m S w ed en b o rg .

Ö rja n L in d b e r g e r .

THURE S

tenström

:

D e n e n sa m m e . E n m o ti v s tu d ie i d e t m o d e r n a g e n o m b r o tte ts l i t ­ te ra tu r. A kad. avh. (U p p sa la ). S th lm 1 9 6 1 .

D ö d e n , e ld e n och h a v e t h a r svenska litte ra tu rfo rs k a re p å sen are år stu d e ra t i sto ra m o ­ tiv u n d e rs ö k n in g a r. T h u r e S ten strö m h ä v d a r i in le d n in g e n till sin a v h a n d lin g a tt »få l i t ­ te rä ra te m a ta k a n sägas få n g a e tt litte r ä r t v erks au ra, an g e s tä m n in g s lä g e n och b e s tä m ­ m a n d e sä rd ra g h o s en b e rä tta re som m e d ita tio n e r över e lle r g e s ta ltn in g a r av e n s a m h e ­ ten » . D e t är d e n re a listis k a och ra d ik a la litte ra tu re n i N o rd e n u n d e r 1 8 7 0 - och 8 0 -ta le n som u tg ö r S ten strö m s e g e n tlig a fo rsk n in g s fä lt. M e n i n å g ra b a k g ru n d s k a p ite l b e h a n d la s också fra n s k -n a tu ra lis m e n , S pren K ie rk e g a a rd s fö rfa tta rsk a p och Ib sens p ro d u k tio n a ll t­ ifrå n d e b u te n .

A v h a n d lin g e n s tes fo rm u le ra s re d a n i in le d n in g s k a p itle ts ru b rik : » B ry tn in g e n m e lla n ro m a n tis k in d iv id u a lis m och n a tu ra lis tis k g em en sk ap sd y rk an .» S ten strö m b y g g er p å d en k a ra k te ris tik av d e t litte rä ra å ttita le t som S ten L in d e r g e tt i sin E rn st A h lg re n -stu d ie . L in d e r g ö r d et v ik tig a k o n sta te ra n d e t, fra m h å lle r S ten strö m , a tt d en B ran d es-Ib sen - K ie rk e g a a rd sk a s trö m n in g e n är v id a m e r in d iv id u a lis tis k ä n d en fra n sk -n a tu ra listisk a . E m e lle rtid m e n a r S ten strö m a tt L in d ers fra m s tä lln in g av d e n n a tu ra lis tis k a liv så sk å d ­ n in g e n och m ä n n isk o sy n e n är m issv isan d e. V id sid an av en d e te rm in is tis k t b e tin g a d p essim ism och d e s illu sio n fin n s d e t också i n a tu ra lis m e n , » särsk ilt hos Z o la , en v ilje- d y rk a n d e o p tim ism , som L in d e r g ä rn a fö rb iser» . D e t är frå n É m ile Z o las ro m a n e r som S ten strö m v ä lje r illu s tra tiv a te x te r, n ä r h a n fö rsö k er fix e ra vad h a n k a lla r en » n a tu ra ­ listisk en sa m h e tsa ttity d » och en » n a tu ra listisk g em en sk ap sd y rk an » . M ed e tt u p p e n b a rt u n d e rs ta te m e n t k o n s ta te ra r S ten strö m a tt »t. ex. F la u b e rt och les G o n c o u rt icke m e d sam m a fö rd e l som Z o la k a n u tv ä lja s som ty p isk a ex p o n e n te r» . D e fö rra står frä m m a n d e fö r all slags g e m e n s k a p sk u lt; sam m a sak g ä lle r som S te n strö m p åv isar s e n n a tu ra lis te rn a M a u p a s sa n t och H u y sm an s. M e n n ä r så b ety d an d e n a tu ra lis tis k a d ik ta re av fö rs u r b ild e n

(4)

v id S ten strö m s fö rsö k a tt p å fra n sk m a rk in r in g a en » n a tu ra listisk g em en sk ap sd y rk an » b lir h an s te r m in o lo g i d is k u ta b e l. D e n m e r sp ecific erad e te rm e n » Z o la n a tu ra lism » b o rd e o fta re h a k o m m it till a n v ä n d n in g .

S ten strö m a n m ä rk e r (s. 3 1 ) a tt L in d e r tv in g a s » att slä p p a F la u b e rt som n a tu ra lis tis k t m ö n s te re x e m p e l och i s tä lle t in fö ra Z o la» v id sin analys av E rn st A h lg re n s ro m a n F ru M a ria n n e . I själv a v e rk e t h a r L in d e r b e to n a t a tt Z o la till te m p e ra m e n t och liv så sk å d n in g sk ilje r sig frå n » ä k tn a tu ra lis tis k a fö rfa tta re som F la u b e rt och M au p assan t» . Z o la är i n ­ n e rs t en o p tim is tis k u to p is t, fra m h å lle r L in d e r i sin avh. (s. 1 3 4 ). S ten strö m m issto lk a r således p å e tt p a r p u n k te r S ten L in d ers fr a m s tä lln in g av Z o la. L in d e r fö rb ise r in te Z o las v ilje d y rk a n , m e n h a n b e tra k ta r d e n i m o tsats till S ten strö m in te som e tt e g e n tlig t n a tu ra lis tis k t drag.

I a n s lu tn in g till F. W . J. H e m m in g s fö rk la ra r S ten strö m a tt d et är i sin g e m e n s k a p s­ d y rk a n Z o la fra m fö r a llt är d en store a n tiro m a n tik e rn . U tta la n d e t är e n d a st su m m a risk t u n d e rb y g g t i H e m m in g s ’ b o k och S ten strö m fö rsö k er själv b e lä g g a tesen g e n o m n å g ra ro m an an aly ser. H a n fö rb ig å r h ä rv id i La F au te de

1

’A b b é M o u re t d et ro m a n tis k a i n ­ slaget, som fr a p p e ra t m å n g a läsare. R o m a n e n ry m m e r ju en fr u k tb a rh e ts k u lt av sym bo- lisk -m y to lo g isk k a ra k tä r. A lb in e s sjä lv m o rd h a r också en ro m a n tis k p rä g e l; d ö d e n b lir e tt b rö llo p . S ten strö m b e tra k ta r p assag en som »en av de m å n g a , d ä r Z o la n å r fram till e tt slags n a tu ra lis tis k liv stro och a n ty d e r en n a tu ra lis tis k etik » . I sin b o k om Z o la c ite ­ ra r H e m m in g s (s. 201 f.) e tt b re v u tta la n d e frå n 1 8 8 0 -ta le t, d ä r Z o la g ö r fö lja n d e p a n - te istisk a d e k la ra tio n : »I fin d th e soul, w h ic h y o u s h u t u p in th e in d iv id u a l, I fin d it d iffu se d ev ery w h ere, w ith in th e in d iv id u a l an d w ith o u t, in th e a n im a l w h o se b ro th e r h e is, in th e p la n t, in th e s t o n e . . . » H e m m in g s m e n a r a tt Z o la, »in his h e a rt o f h earts» , stod n ä rm a re V ic to r H u g o än H ip p o ly te T a in e . M a n k a n tillä g g a a tt d e n ro m a n tis k a re a liste n H u g o i e tt v erk som Les M iserab les fö re g rip e r Z o las k o lle k tiv s k ild rin g a r.

J o ie de v iv re ( 1 8 8 4 ) b ru k a r m e d sk äl i Z o la fo rs k n in g e n b e tra k ta s som en v ä n d p u n k t i h an s p ro d u k tio n . D ä r if r å n g å r en lin je till Le D o c te u r Pascal ( 1 8 9 3 ) , d en a v slu ta n d e ro m a n e n i R o u g o n -M a c q u a rt-s e rie n . S ten strö m b o rd e ty d lig a re h a fr a m h å llit a tt Z o las o p tim is m och » g em en sk ap sd y rk an » fö rst så sm å n in g o m p å 1 8 8 0 -ta le t b le v m a rk a n t o ch a tt d et v ar i ro m a n e r k rin g sek elsk iftet som h a n fö rk u n n a d e »det nya ev an g eliet» . G u y R o b e rt ( 1 9 5 2 ) ta la r om en u tv e c k lin g frå n n a tu ra lis m till m essian ism . — K ap . II o m fra n s k -n a tu ra lis m e n k o rre s p o n d e ra r fra m fö r a llt m e d kap. V II som b e h a n d la r »N a tu r a ­ lis m e n . D e n so c ia la m ä n n is k a n» i n o rd is k litte ra tu r. S ten strö m h ä v d a r a tt » m e lla n å re n 1 8 8 3 —1 8 8 6 fö re lig g e r en p å fa lla n d e sto r a n s a m lin g av v erk, d ä r d e n n a tu ra lis tis k a a tt i­ ty d en fra m trä d e r» . In g e n n o rd is k fö rfa tta re , m e n a r h a n (s. 2 3 0 ), sam lar v ä l m ed sam m a k o n sek v en s som Z o la »h ela sin litte rä ra insats till en u tlä g g n in g av d et nya ev an g eliet» . M e n m ä n n is k o s k ild rin g e n färg as u n d e r dessa å r s tä n d ig t av d en nya p o sitiv istis k a liv s­ u p p fa ttn in g e n .

S ten strö m re g is tre ra r b e trä ffa n d e g e n o m b ro tts fö rfa tta rn a sam v e tsg ra n t d en tid ig a re k o m p a ra tiv a fo rsk n in g e n s p a ra lle lle r m e d Z o la . Ja g an ser a tt te x ta n a ly s e rn a a lltfö r e n ­ s id ig t p e k a r p å e tt d y lik t s a m b a n d och h ä rm e d su g g e re ra r fra m in try ck et av e tt v id a stö rre b e ro e n d e av Z o las n a tu ra lis m ä n vad som v e rk lig e n fan n s i d e n n o rd isk a 8 0 -ta lslitte ra - tu re n . I själv a v e rk e t är ju de k o m p a ra tiv a fa k to re rn a m å n g a och k o m p licerad e. S te n ­ strö m säger sig (s. 25 ff.) in te h a n å g o n » p rin c ip ie ll m o tv ilja m o t ’e x te rn a ’ fo r s k n in g s ­ m eto d er» — d e t ä r f. ö. e tt tid e n s teck en a tt en såd an b e k ä n n e lse b e h ö v e r göras! M e n h a n avstår frå n a tt » a n n a t än i u n d a n ta g s fa ll d is k u te ra k a u s a lfö rh å lla n d e n och u to m litte - rä r a fa k to re r» . V a d a n g å r s. k. litte rä ra p å v e rk n in g a r g ö r lik v ä l S ten strö m lite h ö g tid lig t en o rd e n tlig res e rv a tio n : » A tt t. ex. i d e n m e to d is k a k o n sek v en sen s n a m n in te låtsas o m k a u sa lfö rh å lla n d e n , d ä r en tid ig a re fo rs k n in g e v id e n t u p p v is a t såd an a e lle r d ä r sak läg et g ö r såd an a u p p e n b a ra , h a r icke fre sta t m ig.»

M e n d en b ry g g a S ten strö m v ill slå m e lla n Z o la n a tu ra lis m e n och d en sociala m ä n n i­ sk o s k ild rin g e n i n o rd is k litte ra tu r k rin g 8 0 -ta le ts m itt är en k o n s tru k tio n som b o rtse r frå n a n d ra v ä se n tlig a sa m m a n h a n g . D e k r ite rie r som p å s. 2 3 0 fra m h å lls såsom k ä n n e ­ tec k n a n d e fö r n a tu ra lis m e n är till stor d el tillä m p lig a p å d e n fö rn a tu ra lis tis k a realism en . T o lsto j, D ick en s, G e o rg e E lio t — de g e sta lta r också »en fö rs o n in g m ed liv e t i g e m e n ­ skap en s teck en » , » v e rk lig h e tsa n p a ss n in g och u tå trik tn in g » . J a g p e k a r p å L evins fa m ilje ­ lycka i s lu tk a p itle t i A n n a K a re n in a , som också m e d h jä ltin n a n s sjä lv m o rd illu s tre ra r

(5)

2 3 2

Recensioner

en sam h eten s olycka. E tt in fly ta n d e frå n de n ä m n d a fö rfa tta rn a är m in s t lik a v ä lb e la g t i n o rd is k 8 o -ta ls litte ra tu r som Z o la in fly ta n d e t. I a n s lu tn in g till B ru n e tié re (Le R o m a n N a tu ra lis te ) rä k n a r S ten L in d e r m e d en m e r fö r d ju p a t m ä n s k lig » n a tu ra lism » , re p re s e n ­ te ra d av rysk och en g e ls k ro m a n , som h a n k o n tra s te ra r m o t d e n m e r » v eten sk ap lig a» fran sk a n a tu ra lism e n . S ten strö m h a r s lä p p t d en fö rra n ä sta n h e lt u r b lick fältet. H a n h a r också fö rb ig å tt en ä ld re ty p av e tisk t b e to n a d g e m e n s k a p ssk ild rin g i N o rd e n . I d e n u n g e B jö rn so n s n a tio n a lro m a n tis k a F o rtasllin g er är d et k ä rle k e n till d e n u n g a k v in n a n och h e m m e t som stä m m e r till h a rm o n i y n g lin g e n s o b ä n d ig a k ra ft. B jö rn s o n fig u re ra r ö v e r­ h u v u d ta g e t y tte rst lite i a v h a n d lin g e n och S ten strö m s k a te g o risk a u tta la n d e (s. 1 4 9 ) a tt » för å ttita ls d ik te n s litte rä ra p r o f il h a r u n d e r alla fö rh å lla n d e n in g a a n d ra fö rfa tta re v a rit b e stä m m a n d e än de som h ä r m ed tag its» är så lu n d a o rik tig t.

P å ta l om T o p sp e n o te ra r S ten strö m (s. 2 1 2 ) a tt »en viss ’e tisk ’ k ritik av d e t estetisk a n ju tn in g s liv e t fö re k o m re d a n h os e fte rro m a n tik e rn a » . D e n fa n n s e m e lle rtid re d a n in o m ro m a n tik e n ; h ä ro m v ittn a r ju L ycksalighetens ö. S ten strö m m e d g e r i fö ro rd e t och p å fler s tä lle n a tt h a n a lltfö r e n s id ig t b e to n a t ro m a n tik e n s in d iv id u a lis m . H a n m e n a r d ock a tt tro ts fö re k o m ste n av en ro m a n tis k g e m e n s k a p sid e o lo g i te n d e ra r ro m a n tik e n s e n s a m ­ h e ts s k ild rin g g ä rn a m o t a u tism och ja g k u lt, m e d a n n a tu ra lis m e n åte r fra m stä lle r d e n e n ­ sam m e som u te s tä n g d och olycklig. D e t är m in åsik t a tt S ten strö m ö v e rb e to n a r n a tu r a ­ lism en s g e m e n s k a p sd y rk a n och a tt h a n o ak tat sin a re s e rv a tio n e r n e d v ä rd e ra r ro m a n tik e n s. M e n i fråg a om själv a e n sa m h e tsm o tiv e t ry m m e r a v h a n d lin g e n u p p sla g srik a och in tre s ­ san ta s a m m a n stä lln in g a r. S ärsk ild u p p m ä rk s a m h e t ä g n a r S te n s trö m K ie rk e g a a rd , Ib sen och B rän d es i eg en sk ap av p ro to ty p e r fö r g e n o m b ro tts litte ra tu re n s e n s a m h e tss k ild rin g a r. K ie rk e g a a rd a v s n itte t g er en m ö n s te rg illt k o n c e n tre ra d s a m m a n fa ttn in g av d en n es e n sa m ­ h e ts fö rk u n n e ls e såväl i d et estetisk a som d et re lig iö sa stadiet. E n in v ä n d n in g k a n gö ras m o t an aly sen av S y m p o sio n -p arafrasen In v in o v eritas. S ten strö m som a n n a rs är a n g e ­ lä g e n a tt k o m m a å t fö rfa tta re n s to ta lh å lln in g — dvs. » b e rä tta re n s egen a ttity d in fö r d en s k ild ra d e en sam h eten » (s. 2 5 ) — fö rb ig å r d e n b e ty d e lse fu lla s lu te ffe k te n , d å de fem e x tre m a in d iv id u a lis te rn a h a r a v slu ta t s itt n a ttlig a g ä sta b u d och i e tt lu sth u s u p p tä c k e r assessor V ilh e lm tillsa m m a n s m e d sin h u stru . »Selv sk ju lte o g saa sp aen d te som P o li- tiets U d se n d in g e » b e tra k ta r de scenen. H ä r fin n s, således en a sp ek t av tra g isk u te s tä n g d ­ h et. I a n s lu tn in g till H a ra ld B eyer k o n sta te ra r S ten strö m (s. 1 9 2 ): » A estetik eren er altså ik k e en ta p e n d e i liv et, m e n en s e i r e n d e .--- V ic to r e re m ita er h an s n av n , d e n seiren d e en eb o er.» I själv a v e rk e t m e n a d e K ie rk e g a a rd a tt e ste tik e rn dan sad e över en a v ­ g ru n d , » ju b le n d e i sin k o rte frist» . D ju p a re sett är h a n »en ta p e n d e i livet».

E m e lla n å t sp elar S ten strö m u t assessor V ilh e lm , K ie rk e g a a rd s etisk e re p re s e n ta n t, p å e tt sä tt som in te g ö r rä ttv is a åt d en te x t som analyseras. Så är fa lle t i Ib s e n p a rtie t, d ä r d e t h e te r a tt » B ran d e n d a st m e d stö rsta sv å rig h e t lå te r sig in p ressa i d en etisk a k a te g o rin » (s. 1 2 8 ). M e n n ä r assessor V ilh e lm får v ara d e n a v g ö ra n d e p ro b e rs te n e n k o m m e r d e n jä r n h å rd a e tik e n i B ra n d p å e tt fa ta lt vis i sk y m u n d an . — Ö v e rh u v u d ta g e t an ser jag a tt S ten strö m ej tillrä c k lig t u n d e rs try k e r ir o n in g e n te m o t » h u le h å n d s » -p e rs p e k tiv e t i Ibsens tid ig a re p ro d u k tio n . E n lapsus h a r f. ö. sk ett m e d in g ressen till kap . I V : Ib s e n c ita te t är frå n u n g d o m s d ra m a t O lo f L iljek ran s och s p e lm a n n e n T h o rg e ir y ttra r i o fö rv a n sk a t skick a tt d ik ta re n »m aa lu re p a a d et Liv, som i B rystet b a n k e r, / klasde F o lk ets D rp m m e i T o n e r o g O r d , / og k la re d ets gasrende T a n k e r!» H ä r fin n s e tt n a tio n a lro m a n tis k t e tisk t p e rsp ek tiv .»

D e t g ä lle r o m S ten strö m s an aly ser av Ibsens d ra m a tik som fu llfö ljs ä n d a fra m till H e d d a G a b le r, a tt de är en erg isk a och su b tila, m e n a tt de i viss m å n g ö r v åld p å m a te ­ ria le t fö r a tt få fra m en fr a p p a n t u tv e c k lin g sk u rv a . I sista k a p itle t, M o t en ny ro m a n tik , h ä v d a r S ten strö m a tt m ed H e d d a G a b le r c irk e ln i Ib sens fö rfa tta rs k a p slu te r sig. »V i är tillb a k a » , h e te r d e t (s. 3 0 3 ), »vid d e t b e g y n n elseläg e i Ib sens p ro d u k tio n , d å e n sa m h e ts­ g lo r ifie rin g e n icke ä r en m a s k e rin g av sociala och a ltru is tis k a sy ftn in g a r» . M e n Ib sen står in te o k ritis k in fö r H e d d a G a b le r-g e sta lte n . D ik ta r e n stu d e ra r m e d tid sty p isk efter- n a tu ra lis tis k in r ik tn in g e tt p a to lo g is k t fall.

M ed e tt s in n rik t re s o n e m a n g h ä v d a r S ten strö m a tt G e n g a n g e re och V ild a n d e n ry m ­ m e r en m e r b e ty d e lse fu ll g em e n sk a p sre a lism ä n P eer G y n t. »I ’m in d e ts å n d e h je m ’ lik ­ som i h o p p e ts och a n in g e n s får g ä rn a i all r o m a n tik g e m e n s k a p e n e tt sk im m e r av h elg d .» I V ild a n d e n s k ju te r Ib sen i s tä lle t fra m e tt so cialt a lte rn a tiv . » N iv å s k illn a d e n i g e m e n ­

(6)

skap tycks m ig visa a tt te n d e n s e rn a till s o c ia b ilite t v idgats.» (S. 1 4 0 ) H ä r tro r jag S te n ­ strö m h a r rä tt, m e n jag ö n sk ar a tt h a n m e r in g å e n d e än v ad h a n g jo r t d is k u te ra t h u r av g ö ra n d e d ik ta re n s själv a m o tiv v a l är fö r d e n a ttity d h a n v isar m o t e n sa m h e t och g e ­ m en sk ap . S ten L in d e r h a r i sin avh. (s. 26 5 ff.) p å v is a t h u r e tt fo lk lig t v ard a g sid e a l lå n g t fö re 8 0 -ta le t k o m till u ttry c k i Ib sens d ra m a tik . N ä r N ils E rd m a n n i sk rifte n M o ­ d e rn re a lism ( 1 8 8 4 ) an aly serad e p e ssim ism e n hos »det m ö d e rn e G js n n e m b ru d s » m ä n re k o m m e n d e ra d e h a n fö rfa tta rn a a tt gå n e r i d alarn a. B lan d fo lk et, hos de sm å, var n a ­ tu r e n m er o fö rd ä rv a d , m e n a d e h an . D e t är e tt äm n esv al som slår ig e n o m i d en n o rd isk a 8 0 -ta ls litte ra tu re n , m e n som k a n följas a lltifrå n ro m a n tik e n .

D e t fin n s i u n d e rs ö k n in g e n (s. 14) en sn ab b sk isserin g av o rs a k sb a k g ru n d e n till d e n fö r ä n d rin g som S ten strö m v ill b eläg g a i en sam h ets- och g e m e n s k a p sa ttity d e rn a . M e n id é h isto ris k a och socio lo g isk a re s o n e m a n g a v b ö je r h a n a tt in lå ta sig p å i fo rts ä ttn in g e n och h a n ta la r ex em p e lv is b a ra o m »en a llm ä n fö r ä n d rin g i v e rk lig h e ts u p p v a k n a n d e ts tecken». J a g b e k la g a r d e n n a s trik ta a v h å llsa m h e t frå n h is to risk a o rs a k sfö rk la rin g a r. A v ­ h a n d lin g e n s b e g rä n s a d e re g iste r fra m g å r f. ö. v id en jä m fö re lse m e d S ten L in d ers d o k ­ to rsa v h a n d lin g .

Ä n d å är T h u re S ten strö m s d o k to rs a v h a n d lin g en g a n sk a im p o n e ra n d e u n d e rs ö k n in g . D ess u p p lä g g n in g p rä g la s av en viss k o n s tru k tiv d jä rv h e t. H a n är h e m m a sta d d p å e tt v id sträck t, sa m n o rd is k t litte ra tu r o m råd e. H a n stu d e ra r e tt c e n tra lt m o tiv och u rs k ilje r m e d sm id ig sy stem atiserin g sk o n st u n d e r g e n o m b ro tte ts tid ig a re skede i de en sam m as k o m p a n i o lik a h u v u d ty p e r, d en u p p ro ris k e , d e n ö v e rre fle k te ra d e och d en ö v e rk än slig e en sam m e. M ed sen sib la, e m e lla n å t sk a rp sin n ig a tex tan aly ser b e lä g g e r h a n en fö r s k ju t­ n in g i synen p å e n sam h eten . D e n m ö rk a asp e k te n fö re fa lle r a tt d o m in e ra i litte ra tu re n u n d e r n å g ra år p å 1 8 8 0 -ta le t, tills en ro m a n tis k ja g k u lt v id d ecen n iets s lu t åte r fr a m ­ trä d e r.

M ed stor g r u n d lig h e t h a r S ten strö m ta g it d el av d e n tid ig a re fo rs k n in g e n p å sin ep o k och h a n re d o v isa r d e n fö re d ö m lig t. A v h a n d lin g e n v ittn a r o m lä rd o m och om d ia le k tisk sk ärpa.

References

Related documents

Som det framkommer ovan är struktur i vardagen viktigt för personer med psykiska funktionshinder men de har ofta problem att skapa och bibehålla struktur.. Det finns forskning

In the majority of structured peer-to-peer overlay networks a graph with a desir- able topology is constructed. In most cases, the graph is maintained by a periodic activity

Socialarbetaren behöver ta hänsyn till barns ålder, men framförallt ha kunskap om hur man uppmärksammar barn som är utsatta för våld i hemmet för att barnen ska få

Based on this result, in section 5, we show how the k-ary search framework can improve Chord lookup algorithm and the number of routing table entries.. Finally, we conclude our work

sity of nodes in an identifier space is an intensive variable that describes a characteristic behavior of a network irre- spective of its size. ii) The ratio of perturbation to

Jag fick en del inputs från gruppen också angående form och groove och kände att de också tog till sig det jag berättade om låten – jag reflekterar också i loggboken över att

Kademlia does not keep a list of nodes close in the identifier space like the leaf set or the successor list in Chord.. However, for every subtree/interval in the identifier space

For any rate of churn and stabilization rates, and any system size, we accurately account for the functional form of: the distribution of inter-node distances, the probability