"Vi ses när vi ses, motherfuckers" : En studie om fult språk bland sociala mediaprofiler

Examensarbete

Ämneslärare (300 hp)

”Vi ses när vi ses, motherfuckers”

En studie om fult språk bland sociala mediaprofiler

Examensarbete i svenska: svenska

språket (15 hp)

Halmstad 2020-06-11

Kim Andrén

1. Inledning ... 1

1.1 Syfte och Frågeställning ... 3

2. Tidigare Forskning... 4

3. Teori ... 8

4. Material och metod ... 11

4.1 Material ... 11

4.2 Metod ... 11

5. Resultat ... 14

5.1 Övernaturligt och religion ... 14

5.2 Kroppens Avfall ... 15

5.3 Kroppens Organ ... 16

5.4 Sexualitet ... 17

5.5 Grupper eller utsatta personer ... 18

5.6 Resultatöversikt ... 19

6. Diskussion och slutsatser ... 21

6.1 Begränsningar ... 23 6.2 Vidare forskning ... 24

7. Didaktiska implikationer ... 25

8. Sammanfattning ... 26

Primärmaterial ... 27

Referenslista ... 29

Abstrakt

Denna uppsats undersöker hur olika typer av fult språk och hur det fula språket används bland av de 15 största svensktalande youtubeprofilerna under 2019. Syftet är att beskriva och visa de olika typerna och användningarna bland youtubeprofilerna. Materialet består av 30 videor på youtube som analyseras och genomgår en tematisk analys. Resultatet visar att det finns en skillnad i vilka typer och användningar av det fula språket och stämmer överens med tidigare forskning som observerat en samhällsförändring. Ord som tillhör det Övernaturliga och

religion är främst förekommande och används mest för att förmedla känslor av icke levande

ting vilket kan tyda på att orden tappar kraft. Resultatet visar även att engelska ord används mer nedsättande än de svenska motsvarigheterna.

Förord

Jag vill inleda med att tacka min handledare Rickard Melkersson som har varit tillgänglig och ett konstant stöd för mig genom hela min skrivprocess. Halmstad Högskolas fakultet för allt stöd jag fått under min studietid. Till sist men inte minst är jag tacksam för alla mina klasskamrater.

Kim Andrén Halmstad 2020

1. Inledning

”Fult språk”, utgör, vare sig man vill det eller inte, en del av språket. Men samtidigt finns det inget så kallat fult språk. Andersson (1985:9) nämner den här paradoxen och menar att fult språk används för att beskriva sådant som allmänheten betraktar som fult språk, så som svordomar, kraftuttryck, könsord och andra tabubelagda ord. Fult språk är alltså ord som på något sätt upprör eller berör våra känslor (Andersson 1985:47). Jag använder mig av fult språk som ett begrepp som är utbytbart med tabuord, svordomar och kraftuttryck. Även om fult språk inte är helt synonym med att exempelvis svära underlättar det läsningen att använda ett generellt begrepp. Även forskare så som Jay (2009:153) använder begreppen utbytbart med varandra.

Det finns de som svär ofta medan andra sällan svär. Vissa bygger tillock med sin identitet runt användningen av fult språk (Kotsinas 2007:23). Det finns omkring oss och vi stöter på det dagligen. Enligt Ljung (2007:7) krävs det även en viss kunskap om kraftuttryck för att behärska ett annat språk. Dessutom förekommer det fula språket i princip i alla språk och kulturer (Ljung 2010:2). Det finns dock en folklig fördom om att människor som svär oftast är outbildade och idiom att svära som en borstbindare borde vittna om detta. Men det finns en intressant studie som hävdar motsatsen och menar att svärande är ett tecken på ett rikt ordförråd (Jay & Jay 2015:7). Svordomar kan även användas för att framkalla komiska effekter i exempelvis series (Fägersten 2017a:177). Svordomar hjälper oss människor i mer än att kommunicera och har exempelvis en bevisad effekt på att minska smärta (Stephens & Umland 2011:1277). Oavsett ens attityd till att bruka ett fult språk är det ett faktum att det är en del av språket. Men trots att det fula språket finns överallt saknas det gedigna studier och kunskaper i området. De forskare som studera det fula språket menar att det är problematiskt att genomföra studier då det finns en association av tabu och aggression med det fula språket (Fägersten & Stapleton 2017:1). Det finns alltså en förlegad syn på att tabuord och svordomar oftast används i negativa syften. Men samtidigt används det dagligen av många olika samhällsgrupper och gemenskaper. Utöver de redan nämnda användningar av svordomar använder vi även de för att förstärka positiva känslor som när en komplimang används för att bygga sociala harmoni genom att exempelvis säga den här pajen är riktigt jävla god (Jay & Janschewitz 2008:270).

Andersson (1985:31) menar att ungdomar lär och tar efter språkbruk från sina idoler, exempelvis genom att lyssna på radio eller se på TV. Andersson kunde dock inte förutspå hur

internet skulle påverka samhället och hur sociala medier så som YouTube skulle förändra hur yngre generationer integrerar med sina idoler. Det var även omöjligt att förutspå att 100 % av de svenska hushållen skulle ha tillgång till internet och att 99 % av den svenska befolkningen över 12 skulle ha en personlig smart telefon vid 2019 (Internetstiftelsen 2019). Det innebär att det blir svårare att kontrollera vad för typ av språk och innehåll som yngre utsätts för än tiden utan sociala medier. Jag försöker inte argumentera om att sociala medier är negativt för yngre för att det finns en möjlighet att de utsätts för ett fult språk utan snarare tvärtom. Sociala medier är en outnyttjad tillgång som inte undersöks tillräckligt, i ett område som redan har det svårt att genomföra studier och sociala medier har möjligheten att ge oss en inblick i hur det fula språket används i ett mer informellt sammanhang.

Stroh-Wollin (2010) har observerat en förändring i attityden till det fula språket där celesta och diaboliska svordomar har tappat kraft medan könsrelaterade har ökat sin kraft. Fägersten (2014) har även observerat en förändring i det engelska svordomsbruket i svenskan och menar att engelska svordomar så som fuck blir allt mer accepterat i det svenska samhället. Det bör innebära att yngre generationer använder mer celesta och diaboliska svordomar eftersom de inte längre anses vara lika tabubelagda och att det bör förekommas en stor del engelska svordomar samt att könsrelaterade ord borde undviks på sociala medier.

En ökad kunskap om det fula språket kan även potentiellt hjälpa skolvärlden. Enligt Jay & Janschewitz (2008:274) har individer som lär sig ett språk i ett klassrum en tendens att använda fult språk felaktigt eftersom den kulturella kunskapen oftast brister. Jag nämnde dessutom tidigare om hur Ljung (2007:7) menar att det fula språket är en förutsättning för att behärska ett språk, men trots det, nämns det fula språket inte någonstans i den svenska läroplanen förutom när den nämner diskrimineringar. Redan där signalerar Skolverket att på något sätt är det fula språket något som bör aktivt undvikas. Samtidigt är Skolverkets mål att varje elev ska kunna samspela med andra människor och utifrån respekt för skillnader i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia (Gy 11). Jag hävdar att det fula språket är en del av språket som bör utnyttjas till sin fulla potential för att kunna ge elever en så fullständig utbildning som möjligt och att sociala medier är en resurs som bör utnyttjas mer när det gäller fult språk.

1.1 Syfte och Frågeställning

Syftet med studien är att beskriva och visa vilka typer av fult språk som förekommer och hur de används bland de 15 största svensktalande youtubeprofilerna under 2019. Det innebär i praktiken att jag kommer kategorisera olika typer av fult språk i fem olika kategorier. Därefter delar jag in typerna i olika användningsområden. Slutligen utgår studien från följande frågeställning:

• Är det mer vanligt att förmedla positiva eller negativa känslor genom fult språk? • Är det vanligare att använda fult språk mot levande ting eller inte?

2. Tidigare Forskning

Stroh-Wollin (2010) undersöker om attityden till svordomar och andra fula ord har förändrats sedan slutet av 1970-talet då Lars-Gunnar Andersson genomförde sin studie om attityden till svordomar i Göteborg. Hon använder sig av fem frågor, varav tre är identiska till Lars-Gunnars Anderssons studie, för att försöka identifiera en attitydförändring. Stroh-Wollin (2010) kunde se en signifikant förändring i attityderna till svordomar. Celesta svordomar så som herre gud och himmel hade förlorat sin kraft och ansågs inte längre vara lika fula ord. Det som är intressant är att himmel som ansågs vara en svordom av 8 % under 1970-talet hade gått ner till 0 % under 2010 (Stroh-Wollin 2010:13). De diaboliska svordomarna så som fan och helvete ansågs fortfarande vara svordomar, men hade också förlorat en del av sin kraft,

helvete var en uppenbar svordom under 1970-talet med 100 %, men hade förminskat till 93 %

under 2010. En annan viktig och tydlig skillnad mellan 1970-talet och 2010 är att de ord som ansågs vara de absolut mest fula svordomarna inte längre var fan, satan och helvete utan hade förändrats till fitta, hora och bögjävel. Det visar att ord som tillhör en helt annan svordomskategori nu ansågs vara de mest fula svordomarna, nämligen könsord och könsordsrelaterade personbeteckningar. Däremot svarade åldersgruppen över 55 år fortfarande i likhet med 1970-talets resultat (Stroh-Wollin 2010:9 – 11). Det viktiga med Stroh-Wollins studie är att den visar att attityden till fult språk kan förändras. Att fulheten i ett ord som exempelvis himmel som en gång i tiden ansågs vara en svordom nu anses vara ett neutralt ord. Resultatet visar även att helvete inte längre anses vara en svordom bland 7 %. Det är inte då helt orimligt att det kan ske en krock mellan äldre och yngre generationer, när yngre kan använda ord som enligt dem är mindre fula eller neutrala och äldre ser samma ord som de mest fula svordomarna.

Bowers och Pleydell-Pearce (2011) utför en studie som ger oss en inblick i hur människor reagerar när de hör en svordom. De lät 24 frivilliga engelsktalande deltagare läsa upp två svordomar, fuck och cunt samt två mer neutrala ord, glue och drum som var utskrivna på ett papper med stora bokstäver. Dessutom fick deltagarna läsa upp eufemismer av orden, f-word,

c-word, g-word och d-word och medan deltagarna läste upp orden, mättes deltagarnas

autonoma reaktioner. Det som studien visar var att när deltagarna läste upp svordomarna gav det en större reaktion än eufemismerna eller de neutrala orden (Bowers & Pleydell-Pearce 2011:5). Men det som är mer intressant är att även om deltagarna visste att f-word var en eufemism för fuck, gav eufemismerna för svordomarna en mindre reaktion. Enligt Bowers och

Pleydell-Pearce (2011:5) tyder studiens resultat på att formen av ett ord är relevant för hur en person reagerar. Det räcker alltså inte att personen är medveten om betydelsen, ordet måste också se ut och låta som svordomen för att ge en liknande reaktion (Bowers & Pleydell-Pearce 2011:6). En intresseväckande förklaring till varför eufemismer ger en mindre reaktion, även om innebörden är tydlig, är att svordomar oftast används för att väcka en negativ känsla hos den som lyssnar och om en eufemism används, blir lyssnaren medveten om att talaren försöker undvika att väcka en negativ känsla hos lyssnaren (Bowers & Pleydell-Pearce 2011:5).

Fägersten (2014) genomför en undersökning om hur de svenska massmedier använder engelska svordomar och vilka implikationer som kan uppstå. Det mest offentliga språket som finns är enligt Fägersten (2014:67) massmedias språk och det innebär att massmedier bör försöka vårda och spegla ett standardiserat språk. En konsekvens av det här är blir att svordomar och andra tabuord traditionellt undviks eller censureras, och när det bryts brukar det väcka starka reaktioner. Huvudsångaren Bono i rockbandet U2 sade fucking under en livesändning, vilket skapade ramaskri i Amerika. Det gick så pass långt att händelse togs upp i rätten då mediabolaget inte censurerade Bonos användning av fucking, och det spelade ingen roll att han ville förmedla en positiv känsla. Situationen med Bono visar vad Fägersten kallar för the Swearing Paradox som innebär att svordomar är allmänt förekommande men samtidigt kränkande (Fägersten 2014:68). Det vill säga: svordomar finns överallt och används för olika syften, men även om syfte är positivt kan det kränka någon. I svenska massmedier har däremot fuck blivit allt mer förekommande och accepterat. Fägersten (2014:77) hävdar att en anledningarna till att fuck är mer accepterat i Sverige än i Amerika är på grund kulturella skillnader, så som olika restriktioner i vad som får publiceras. I Sverige publicerades exempelvis Fucking Åmål, en film som blivit popkultur i Sverige, medan på den Amerikanska marknaden döptes den om till Show Me Love som visar en tydlig skillnad mellan kulturer och ordet fuck (Fägersten 2014:71). Hon menar även att eftersom engelskan är så närvarande i den svenska vardagen och för att vi exempelvis inte dubbar våra engelska filmer påverkas vi inte i lika hög grad av inkluderingen av låneord från engelskan (Fägersten 2014:69). Dessutom argumenterar hon att när man blir utsatt för svordomar som inte är från sitt modersmål, upplevs det inte lika kränkande (Fägersten 2014:77). I en senare studie, menar Fägersten (2017a:185) att det är på grund av en semantisk blekning av låneord och låneord förlorar en del av sin kraft när de blir introducerade till ett nytt språk. Det som gör Fägerstens (2014) undersökning viktig är för att den belyser hur avgörande kulturen är när det gäller svordomar. Det kan anses vara så olämpligt att använda fuck i Amerika att det blir rättsliga åtgärder,

medan i Sverige blir det popkultur. 2017 öppnade tillock med programledaren av

Melodifestivalen med över 3,2 miljoner tittare med att säga ”Det är det här som är

Melo-fucking-difestivalen!” och även om det blev en debatt om fucking var lämpligt att användas i ett familjeprogram, ifrågasattes aldrig rätten att svära på TV (Fägersten & Stapleton 2017:81). Fägerstens (2014) studie bevisar även vikten av vad Ljung (2007:7) menar med att det krävs kunskaper om användningen av fult språk i andra språk för att behärska språket. Om en svensk använder fuck när den besöker Amerika i samma pragmatiska sätt som i Sverige kan det skapa socialt problematiska situationer på grund av en okunskap av hur svordomar används i den amerikanska kulturen.

Rathje (2017) genomför en jämförande studie i hur tabuuttryck och svordomar används i danska barnprogram. Pendlerkids från 2012 och Panisk Påske från 2015 som både väckt starka reaktioner på grund av sina användningar av svordomar i dansk media jämförs med

Busters Verden från 1985. Rathje (2017) räknar varje ord i programmen och jämför sedan hur

talhastigheten och hur svordomar används. Hon kunde se en drastisk förändring i hur svordomar användes i de nyare barnprogrammen. Det betydde dock inte att svordomar inte förekom förr, men antalet hade nästan fördubblats. Hennes mer intressanta resultat är att typerna av svordomar också hade förändrats, från att vara till störst del religiösa under 1985 till kroppens avfall och organ i de nyare programmen (Rathje 2017:38). En förändring i samhällsnormerna kunde även identifieras, då de nya barnprogrammen både hade mer ord per minut och mer svordomar än det äldre programmet. Men om det beror på att samhället har förändrat hur barnprogrammen sänds eller om det var för att Danmarks Radio har förändrat sina riktlinjer som på så sätt påverkat samhället var oklart (Rathje 2017:38). Det Rathje lägger fram är att det sker en attitydförändring i hur yngre generationer ser på tabuuttryck och svordomar och de blir allt mer accepterande av svordomar än vad äldre generationer var (Rathje 2017:40).

Fägersten (2017b) undersöker hur PewDiePie1 använder svordomar i sina YouTube videor för att skapa sin online persona. Hon använder sig av varje femtionde uppladdning under 2012 som hon transkriberar och analyserar svordomsbruket. Då PewDiePie hade 60,000 prenumeranter i december 2011 och 5 miljoner 2013, menar Fägersten att 2012 är en period då han lyckades med sin karriär och det går att analysera hur hans svordomsanvändning används för att bygga sin online persona (Fägersten 2017b:3). Hon argumenterar för att svordomar är ett av de framträdande personlighetsdragen för hans online persona (Fägersten

1 _{Felix Kjellberg, även känd som PewDiePie är YouTubes största profil med 104 miljoner prenumeranter}

2017b:7). Då PewDiePie och tittarna inte har någon tidigare relation är det hans uppgift att försöka minska den sociala distansen och skapa en känsla av relation mellan dem. Det gör PewDiePie genom att använda sig av ett socialt svärande som ett verktyg för att sänka den sociala distansen (Fägersten 2017b:8). Socialt svärande är svärande som sker i mindre formella situationer och har i syfte att bygga relationer och inte framkalla negativa känslor hos interlokutören. Fägersten (2017b:9) lägger fram en teori om att PewDiePies lingvistiska praxis och användning av svordomarna är anledningen till att han lyckas skapa para-sociala relationer med sina tittare och på så sätt, uppnå sin framgång med YouTube. Även om Fägersten (2017b:10) kommenterar att det kan finnas andra faktorer som kan förklara hans framgångar, så antyder hon ändå att svordomarna är betydelsefulla för hans framgång. Dock är Fägerstens (2017b) slutsatser bristande då det blir problematiskt att jämföra hur PewDiePie hade lyckats om han inte brukade ett fult språk. Det är lika troligt att samhället har förändrats och de som följer PewDiePie inte reagerar negativt på svordomar och det vi ser är en fundamental förändring i attityden till svordomar.

Den här korta översikten över forskningen om tabuord och svordomar i olika områden visar en förändring i vilka typer av svordomar som används och hur de används. Vi ser alltså att det finns ett ökat intresse över hur yngre generationer använder svordomar. Men den forskning som bedrivits verkar oftast vara under mer kontrollerade situationer, så som hur massmedier använder svordomar som är styrda av andra riktlinjer än samhället. Studier genomförs även genom enkäter där orden är utvalda av personen som genomför studien. Studier påstår även att engelska ord så som fuck blir allt mer accepterat i Sverige och inte anses vara lika fula som i exempelvis den amerikanska kulturen. Även om studien om PewDiePie är intressant så är det ur ett mer historiskt perspektiv. Det finns alltså enligt min uppfattning inte någon studie som försöker undersöka hur svordomar används av svensktalande sociala mediaprofiler.

3. Teori

Andersson (1985) kategoriserar fult språk i fem olika kategorier: tabu, kraftuttryck, svordomar, eder och förbannelser. Av dessa kommer de tre första användas av mig i den här studien. En av anledningarna är att Andersson menar att det inte längre finns någon praktisk skillnad mellan exempelvis förbannelser och svordomar, förutom en teoretisk skillnad (Andersson 1985:86). Andersson förklarar även att det inte heller finns något så kallat fult språk, utan det är personens kulturella bakgrund och värderingar som avgör om ett ord kan klassificeras som fult (Andersson 1985:15). Trots det används fult språk som ett generellt begrepp som tidigare nämnts.

Ord blir tabuord på grund av att de är starka, laddade och kraftfulla på något sätt, men samtidigt menar Andersson att tabuord får sin kraft från att de är tabu (Andersson 1985:78). Detta fenomenet kallas för ordmagi, vilket innebär att man på något sätt upplever ett magiskt samband mellan ord och ting (Andersson 1985:78). Andersson använder sig av ordet varg för att förklara ordmagi:

För ett par hundra år sedan fanns det gott om varg i landet och naturligt nog var människor också rädda för vargar. Det intressanta är att man också var rädd för ordet varg. Skräcken för varg (djuret) förde med sig att beteckningen för djuret också blev starkt laddad och ordet blev tabubelagt. Det ansågs alltså som ett ord som inte borde användas (Andersson 1985:78).

Ordspråk som När man talar om trollen, så står dom i farstun och det engelska Speak of the

devil and he doth appear illustrerar ytterligare fenomenet ordmagi. Man trodde alltså att om

man talade om tabubelagda ting så skulle de visa sig.

Tabuord undviks oftast att användas om det inte är nödvändigt, men när det inte går att undvika används istället eufemismer. En eufemism är en förskönande omskrivning av något stötande eller obehagligt. Andersson exemplifierar eufemismer med det tidigare nämnda varg exemplet, där eufemismer så som gråben eller den gråe används istället för varg (Andersson 1985:78).

Barn lär sig oftast språk automatiskt och oreflekterat, om ett barn använder ett ord så som

hus skapar det oftast ingen större reaktion. Men när det gäller inlärningen av fult språk sker

det oftast genom en aktiv uppfostran, så som ”att tvätta munnen med tvål” om ett barn använder sig av fult språk. Andersson (1985) exemplifierar det här med ordet hora:

Om barnet säger något som ’Tora är en hora’ när hela släkten (inklusive moster Tora) sitter församlad runt middagsbordet, så händer det verkligen något. Moster Tora blir förfärad,

föräldrarna blir generade och den övriga släkten försöker kväva sina skratt och se oberörda ut. Barnen kan inte undgå att märka vilken kraft det finns i orden (Andersson 1985:79).

Det går även att förklara skillnaden mellan ett kraftigt laddat ord och ett kraftuttryck med hjälp av ordet hora. Ett kraftigt laddat ord är ett ord som undviks att användas på grund av vad det symboliserar, så som exempelvis varg en gång i tiden gjorde. Kraftuttryck är däremot ord som används som en nedsättande beteckning och som förlorar sin beskrivande innebörd (Andersson 1985:81). Ordet hora är ett ord som kan tillhöra båda beskrivningarna. Det går att använda hora för sin beskrivande och utpekande funktion om prostituerade kvinnor, men även som ett allmänt nedsättande beteckning för vilken kvinna som helst (Andersson 1985:81). Likaså fungerar ordet helvete, som antingen kan användas för att beskriva den religiösa platsen i underjorden eller som ett kraftuttryck som är i synonym med att något går

riktigt illa (Andersson 1985:81).

Definitionen av svordomar är oklar, det finns helt enkelt ingen universal definition av begreppet. Andersson citerar Lilie ”Det är då man i vardagslag bekräftar sitt tal genom att använda namn på högre makter, goda eller onda.” (Andersson 1985:93). Men enligt Lilies definition handlar svordomar om celesta eller diaboliska ord så som Gud, Jesus eller Satan så tillägger Andersson att svordomar kan utgöras av andra begrepp så som kraftuttryck som exempelvis könsord (Andersson 1985:93). Att kalla någon för fitta är inte enbart ett kraftuttryck, men även en svordom utifrån Anderssons definition.

Tabubeläggning av ord kommer från vissa specifika områden enligt Pinker (2008:327 - 339) och är följande: Övernaturliga och religion, Kroppens avfall, Kroppens organ,

Sexualitet och Grupper eller utsatta personer. Då tabuord oftast används för att väcka

negativa känslor är kategorierna troligen uppenbara till varför de kan anses vara tabu, förutom

Sexualitet som oftast anses skapa en positiv känsla. Pinker (2008:347) argumenterar att

sexualitet kan vara positivt men det finns även en problematisk sida med sjukdomar, svartsjuka och kriminalitet som gör sexualitet till ett problematiskt område. Människor talar oftast inte öppet om sexualitet och de flesta har inte sexuellt umgänge offentligt vilket enligt Pinker (2008:349) tyder på att det finns en tabu över området.

Det är viktigt att poängtera att tabubelagda ord är inte samma som kraftuttryck och svordomar. Men tabubeläggning är oftast en förutsättning till att ett ord blir ett kraftuttryck. Det är från tabubeläggningen som ordet kan dra sin kraft och möjliggöra användningen som kraftuttryck eller svordom (Andersson 1985:82). Det är även bland tabuorden som eventuellt nya svordomar kan hittas och är då även logiskt att när ord inte längre anses vara tabu att de kan förlorar sin kraft.

Ljung (2010:4) föreslår en intressant definition av svordomar och menar att det är:

a) Referering till något tabu eller stigmatiserat. b) Inte tolkas efter sin bokstavliga mening.

c) Många svordomsuttryck är begränsade av lexikala, fras och syntax begränsningar som tyder på att svordomar är ett slags ritual språk, så som idiom och ordspråk.

d) Uttrycker en stark känsla eller attityd.

Även om Anderssons (1985:93) beskrivning av svordomar fortfarande är aktuell, så är Ljungs (2010:4) mer explicit och anpassad mot 2000-talets samhälle. Dessutom menar Andersson (1985:93) liksom Ljung (2010:5) att det finns undantag, där svordomar kan uppstå utan att uppfylla dessa kriterier, exempelvis din mamma som är ett etablerat svordomsuttryck i Sverige, men varken uppfyller (a) eller (b). Ett ytterligare exempel är ordet piss, som är ett slangord till ordet urin och oftast socialt accepterat att använda, men blir en svordom om det riktas mot någon som i exempelvis jag pissar på dig.

Tabuord, kraftuttryck och svordomar är alltså ord som förstärker känslan som talaren vill förmedla och när talaren vill förminska känslan handlar det om eufemismer. I denna uppsats definierar jag fult språk som tabuord, kraftuttryck och svordomar som förekommer inom tabuområden: Övernaturligt och religion, Kroppens avfall, Kroppens organ, Sexualitet och

Grupper eller utsatta personer som används för att förstärka positiva, neutrala och negativa

känslor eller attityder. Jag utgår från min egen intuition och tolkning men när jag tvekar använder jag mig av två online ordlistor, Fula Ordboken och Svenska Akademins ordlista, för att säkerställa att min tolkning blir korrekt. När IJWTBC säger ”Sen jobbar vi oss upp till Östermalm. Jag har höga förväntningar på den McDonaldsen då den ligger på det fina stället av staden” (IJWTBC 2: 2:21) inkluderas inte belägget i studien då även om en positiv känsla förmedlas så används inte något tabuord. Däremot när IJWTBC säger ”Sen jobbar vi oss iväg till äckliga Vasastan. Där alla studenter äter. Jag har extremt låga förväntningar på den.” (ÌJWTBC 2:1:25) använder han sig av äckliga som ett sätt att vara nervärderande mot människor som bor i Vasastan. Då både Fula Ordboken och Svenska Akademins ordlista hänvisar till äckel som definieras som en känsla av avsky eller motbjudande person inkluderas belägget i studien och kategoriseras under Grupper eller utsatta personer. Belägget riktar sig även till personerna som bor i Vasastan och definieras därför som att belägget är riktat mot något levande ting. Känslan IJWTBC vill förmedla är negativ eftersom han referera till människor som bor i Vasastan som människor som antingen väcker en känsla av avsky eller är motbjudande personer.

4. Material och metod

4.1 Material

Mitt material består av 30 olika videor från de 15 största svensktalande youtubeprofilerna under 2019. En komplett lista med youtubeprofilerna och de videos som används finns under Primärmaterial. Youtubeprofilernas namn har även fått förkortningar för att underlätta läsningen. De olika videos som jag använder är mellan 10 och 45 minuter och har en samlad uppspelningstid på 570 minuter och 11 sekunder.

Jag använder mig av hemsidan Socialblade, som är en hemsida som för statiskt över olika sociala mediaplattformer, för att välja ut de youtubeprofiler som jag använder mig av i studien. Jag sorterar sedan alla youtubekanaler utifrån mest antal visningar. Därefter exkluderade jag alla youtubekanaler som inte bedrevs på svenska eller enbart laddade upp musikvideos. Sedan exkluderar jag youtubekanaler som ägs av konventionella mediabolag så som Kanal 5 och SVT. Dessa kanaler exkluderar jag med anledningen att de följer andra riktlinjer än fristående youtubeprofiler. De 15 kanaler som sedan återstår väljer jag ut som mitt primärmaterial.

Bland dessa 15 videor slumpar jag fram ett datum, den tionde, och väljer två videos från varje profil från mars och april 2020. Om det inte finns någon uppladdning den tionde väljer jag den närmaste uppladdningen. I fall kanalen inte har laddat upp någon film under mars eller april väljer jag en video från den tionde februari eller januari. Detta har alltså gett sammanlagt 30 olika videor med en uppspelningstid på 570 minuter och 11 sekunder.

4.2 Metod

Jag samlar först in data genom att transkribera varje belägg som uppfyller min definition. Därefter använder jag mig av Braun & Clarkes (2006) tematiska analysmetod för att identifiera olika mönster och teman. Det innebär att huvudteman först identifieras och kategoriseras sedan in i under kategorier. Jag identifierar först belägg som kan anses vara fult språk, därefter identifierar jag fem olika typer av fult språk som jag ovan i teori kapitlet beskriver. Ur de belägg som antecknas identifierar jag hur orden används, det vill säga, om en

positiv, neutral eller negativ känsla försöks förmedlas och om ordet riktar sig mot något

levande ting eller inte. Sedan noterar jag om belägget är på svenska eller engelska.

För att underlätta läsningen särskiljer jag från och med nu mellan mina belägg och allmänna ord genom att markera mina belägg med fetstil och allmänna ord med kursiv.

(1) Och jag bara undrar, vad i helvete är det som sker med vår värld? (BI 1: 29:59). (2) Jag skulle ändå säga att den här var bättre än bajsburgaren (IJWTBC 2: 17.53). (3) He has permission to touch my ass, han är min man för fan (BI 2: 16:43). (4) Okej, men fuck löjrommen då (LA 2: 7:40).

(5) Kör inte som en kärring nu (LF 1: 5:30).

I (1) ser vi ett exempel på en användning av fult språk som jag klassificerar som

Övernaturligt och religion, då helvete är ett ord som tillhör religion och hänvisar till en plats i

underjorden, men i det här fallet används det som att något går riktigt illa. I (2) ser vi ett belägg som klassificeras som en användning av fult språk under kategorin Kroppens avfall. IJWTBC menar inte att han äter en burgare som är gjord av bajs, utan ostburgaren som han äter är motbjudande och att det skulle vara som att äta en burgare gjord av bajs. I (2) ser vi även ett belägg som kategoriseras som inte riktar sig mot något levande ting, då belägget riktar sig mot en ostburgare. I (3) ser vi ett belägg som kategoriseras som Kroppens organ då BI talar om en av hennes kroppsdelar. Även i (3) anser jag att belägget riktar sig mot ett levande ting även om det är mot sig själv. I (4) kategoriserar jag fuck som under Sexualitet,

fuck översätts ordagrant till ’knulla’ och tillhör på så sätt Sexualitet. Jag klassificerar även (4)

som ett belägg som inte riktar sig mot något levande ting. I (5) ser vi en kategorisering av

Grupper eller utsatta personer då kärring är ett nedsättande ord som beskriver en kvinna

med negativa egenskaper så som exempelvis tjatighet. Även i (5) kategoriserar jag det som att det riktar sig mot ett levande ting då LF riktar kärring mot en annan person.

(6) Plus att det blänker så jävla snyggt (J&J 1: 31:29).

(7) Ni har ju redan sett mig sätta upp en dörr tidigare så att, ja, same shit tänker jag (MM 2: 19.26).

(8) Vi ses när vi ses, motherfuckers (TL 1:12:23). (9) Eh, han kan dra åt helvete (ADD 1: 16:34).

(10) Om två veckor när det här mörkret kommer igen /…/ Jag gör förändringar veckan efter mens (TL 2: 1.53).

I (6) ser vi ett exempel på en användning av jävla som klassificeras som en positiv användning som inte riktar sig mot något levande ting då J&J talade om en bordsskiva. I (7) ser vi ett exempel på en användning av shit som klassificeras som neutral, MM försöker varken förmedla en positiv eller negativ känsla, utan snarare använder shit istället för samma

ett levande ting. TL använder motherfuckers som en skämtsam avslutningsfras som riktas mot hennes tittare för att avsluta sin videologg. I (9) ser vi en negativ användning av dra åt

helvete som riktar sig mot ett levande ting då ADD säger dra åt helvete till en person som

gjort en remix av hans låt och ADD menar på att personens remix är så pass dålig att han bör dra till platsen, helvete, i underjorden. Det finns vissa ord som går att argumentera om de tillhör tabuord eller inte, som exempelvis i (10) när TL diskuterar mens, men då TL använder

mörkret som en eufemism för mensen tyder det på att TL upplever att det finns en form av

5. Resultat

I det här avsnittet presenterar jag först varje typ av fult språk och dess användning (6.1 – 6.5) var för sig för att sedan sammanställa de olika typerna och jämföra hur de används (6.6). Totalt antecknades 622 belägg bland alla typer av fult språk.

5.1 Övernaturligt och religion

Tabell 1 visar de insamlade data som tillhör kategorin Övernaturligt och religion. Totalt antecknades 411 belägg i den här kategorin. Det finns en signifikant skillnad av frekvensen mellan de olika orden där fan utgör 38 % av den totala användningen, jävlar utgör 20 % och de resterande 17 orden utgör 42 % tillsammans. De diaboliska orden utgör en majoritet med 88 % av all användning. Eufemismer så som jäkla och sjutton användes 59 av de totalt 411 orden och utgör 14 %. Endast 14 belägg på engelska kunde identifieras och i samtliga fall är det fråga om ordet God. Dessa belägg utgör 3 % av de belägg som antecknats. Slutligen användes 51 % (207 av 411) av orden negativt, 43 % (179 av 411) positivt och 6 % (25 av 411) neutralt.

Tabell 1 Sammanställning av den insamlade data i kategorin Övernaturligt och Religion

Övernaturligt och religion Riktad Negativ Riktad Positiv Riktad Neutral Inte Riktad Negativ Inte Riktad Positiv Inte Riktad Neutral Fan (157) 22 9 — 76 34 16 Jävla (84) 15 11 — 35 23 — Jävlar (35) 2 7 — 5 16 5 Jäkla (31) 1 1 — 10 18 1 Jävligt (25) — 2 — 8 14 1 God (17) 1 — — 6 10 — Gud (14) 1 4 — 8 — 1 Himla (11) — — — 3 8 — Helvete (10) 1 — 1 6 2 — Jäklar (7) — 1 — — 6 — Jäkligt (5) — 1 — 1 3 — Herregud (4) — 1 — 3 — — Herrejävlar (2) — — — — 2 — Fasen (2) — 1 — — 1 — Satan (2) — — — — 2 — Sjutton (2) — — — — 2 — Jäveln (1) — — — 1 — — Jävlades (1) — — — 1 — —

Fy farao (1) — — — 1 — — Det intressanta är att det finns tydliga mönster i orden som används och hur orden används.

(1) Nä, jag ska fan inte ljuga (BI 2: 0.43).

(2) Det slog mig, jag har ju för fan inte berättat vad planen är (LA 2:14.58). (3) Vadå, ska jag ta alla? Det är fan hur många som helst (LA 2: 9:08). (4) Fan, dom här ser ju as trevliga ut (VR 2: 10.42).

(5) Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta, för det värsta är att jag kan inte gå på det här jävla mötet (LA 2: 3:17).

(6) Asså Monica Brandin pensionär är så jävla go, ja, så jävla go (JLC 2: 13.22).

Fan är det ordet som förekommer mest bland alla ord och alla typer av fult språk och det

används mest för att förstärka en negativ känsla som exempelvis i (1), (2) och (3), men används också för att förstärka positiva (4). Det är dessutom mer vanligt att inte rikta fan mot något levande ting. Däremot är jävla ett ord som är mer balanserat och används för att förmedla både negativa (5) och positiva känslor (6) samt både riktar sig (6) och inte riktar sig mot levande ting (5).

5.2 Kroppens Avfall

Tabell 2 visar den insamlade data som tillhör kategorin Kroppens Avfall. Totalt antecknades 105 belägg. Orden skit och shit utgör tillsammans 65 % av all användning i den här kategorin. 42 % av skit användningen var positiv, 40 % negativ och 18 % neutral. Det förekom endast en form av eufemism som var mörkret istället för mensen och utgör 2 % av den totala användningen. Det engelska ordet shit utgör 25 % av den totala användningen och var det enda engelska ordet som förekom. 51 % (54 av 105) av all användning var negativ, 33 % (35 av 105) positiv och 15 % neutralt (16 av 105).

Tabell 2 - Sammanställning av den insamlade data i kategorin Kroppens Avfall

Kroppens Avfall Riktad Negativ Riktad Positiv Riktad Neutral Inte Riktad Negativ Inte Riktad Positiv Inte Riktad Neutral Skit (42) 7 1 1 10 17 6 Shit (27) 1 — — 14 9 3 Skiten (9) — — — 8 1 — Bajs (6) — — — 4 — 2 As (5) — 3 — — 3 — Mens (4) — — — 4 — — Sket (3) 1 — 3 — — — Skiter (2) — — — 2 — — Skitig (2) — — — — — 2

Mörkret (2) — — — 2 — —

Prutt (1) — 1 — — — —

Pissar (1) 1 — — — — —

Skiter (1) — — — — — 1

(1) Jag tycker dom är skit snygga (J&J 1: 20:24). (2) Och så äter vi skit snabbt (TL 2: 18:55).

(3) Men den här gamla skit bilen är låst som ni kan se (LF 1: 15:09). (4) Shit vad kul! (LF 1: 5:13).

(5) Ni kan gå och äta er shit, jag ska gå och vila (BM 1: 18:09). (6) Vi blåser verkligen hela skiten (J&J 1: 15:30).

Det vi kan se är att skit har flera användningar i (1) förmedlar det en positiv känsla, i (2) en neutral känsla och en negativ i (3). Vi ser en positiv användning av det engelska shit i (4) och en negativ i (5). När skiten används så är det nästan enbart för att förmedla negativa känslor så som i (6).

5.3 Kroppens Organ

I Tabell 3 redovisas de 17 belägg som tillhör kategorin Kroppens Organ. 100 % av all användning riktar sig mot något levande ting och 76 % var negativa. Pussy är det ord som främst användes och utgör 56 % av all användning, likaså utgör 56 % av användningen av engelska ord.

Tabell 3 - Sammanställning av den insamlade data i kategorin Kroppens Organ

Kroppens Organ Riktad Negativ Riktad Positiv Riktad Neutral Inte Riktad Negativ Inte Riktad Positiv Inte Riktad Neutral Pussy (9) 9 — — — — — Käften (3) 3 — — — — — Röven (2) — — 2 — — — Röv (1) — — 1 — — — Rumpan (1) 1 — — — — — Ass (1) — 1 — — — —

Det som gör den här typen av fult språk unikt är att det är den enda kategorin som 100 % av all användning riktar sig mot något levande ting. En viktig anmärkning är att ordet pussy förekom 8 gånger i en video under en kort period (BM 1: 21:25) och påverkar på så sätt helhetsbilden av användningen i den här kategorin då det är så pass få belägg.

(1) Men du är en liten pussy. Ah men prova då din lilla pussy själv (BM 1: 21:37). (2) Men gud, håll käften, men asså snälla det är verkligen folk där (BI 1: 22:01). (3) Du, rör inte min röv nu, för det blir arga miner i mitt kommentarsfält (BI 2: 16:27).

Resultaten visar att engelska könsord används nedsättande så som i (1) medan inga svenska belägg kunde antecknas i liknande användning. När BI säger till sin pojkvän att inte röra hennes röv (3), är inte meningen att förmedla en positiv eller negativ känsla till pojkvännen, hon fortsätter även med att säga att det är lugnt för henne. Det är utomståendes reaktion på handlingen som skapar en reaktion.

5.4 Sexualitet

Tabell 4 redovisar de belägg som tillhör kategorin Sexualitet. Totalt kunde 78 ord antecknas, varav 71 var på engelska, nämligen fuck, fucking, motherfucker, fucked, fuckat, bitch,

fucka och fricking som utgör 91 % av all Sexualitet användning. 69 % (54 av 78) av all

användning i den här kategorin var för att förmedla en negativ känsla och resterande 31 % (24 av 78) för att förmedla en positiv känsla.

Tabell 4 - Sammanställning av den insamlade data i kategorin Sexualitet

Sexualitet Riktad Negativ Riktad Positiv Riktad Neutral Inte Riktad Negativ Inte Riktad Positiv Inte Riktad Neutral Fuck (30) 11 — — 18 1 — Fucking (23) 4 3 — 14 2 — Motherfucker (10) 1 7 — 1 1 — Knulla (3) — — — — 3 — Onanera (3) — — — — 3 — Fucked (2) — — — 2 — — Fuckat (1) 1 — — — — — Bitch (1) — 1 — — — — Fucka (1) — — — 1 — — Fricking (1) — — — — 1 — Knullar (1) 1 — — — — —

Sexualitet är en kategori där majoriteten av användning sker på engelska. Det som står ut är användningen av motherfuckers.

(1) Vi ses när vi ses, motherfuckers (TL 1:12:23).

(2) Åh just det, fuck, jag har inte berättat hur hamburgaren ser ut (IJWTBC 2: 8:44). (3) Men vi måste ju diskutera, hur fucking dåligt är inte årets PH? (LA 2: 9:44).

Majoriteten av beläggen av motherfucker användningen är positiv riktad så som i (1), men då det fanns youtubeprofiler som exempelvis (1) som använde motherfucker som sin avslutningsfras till sina tittare har det påverkat resultatet. Det vi kan se är att ord tillhörande

En intressant iakttagelse som går att göra är att det engelska fuck översätts ordagrant till ’knulla’, men fuck används i större grad än knulla.

5.5 Grupper eller utsatta personer

I kategorin Grupper eller utsatta personer antecknades 12 belägg som redovisas i tabell 5. 92 % av all användning var riktad mot något levande ting och hade en negativ innebörd. Endast ett belägg, nämligen sinnessjuk, som varken var negativt eller riktar sig mot något levande till antecknades.

Tabell 5 - Sammanställning av den insamlade data i kategorin Grupper eller utsatta personer

Grupper eller utsatta personer Riktad Negativ Riktad Positiv Riktad Neutral Inte Riktad Negativ Inte Riktad Positiv Inte Riktad Neutral Kärring (2) 2 — — — — — Tjockis (1) 1 — — — — — Sinnessjuk (1) — — — — 1 — Dum blondin (1) 1 — — — — — Idioten (1) 1 — — — — — Tönt (1) 1 — — — — — Dum i huvudet (1) 1 — — — — — Sjuk individ (1) 1 — — — — — Sopa (1) 1 — — — — — Efterbliven (1) 1 — — — — — Äckliga Vasastan (1) 1 — — — — —

Då inga ord förutom kärring används mer än en gång blir det problematiskt att dra några slutsatser. Det vi kan se är att kategorin Grupper eller utsatta personer främst riktar sig mot levande ting.

(1) Vad är det för sjuk individ som trodde att det här skulle kunna bli kul? (TL 2: 2:19). (2) Asså vad sjukt den är, den är ju helt sinnessjuk! (LF 1: 16:26).

I (1) hade det inte blivit någon typ av fult språk om inte orden sjuk och individ var tillsammans, likaså med äckliga Vasastan som kräver äckliga för att det ska bli en nedsättning mot människor i Vasastan. I (2) ser vi en användning av sinnessjuk som verkar förmedla en negativ känsla men då LF var imponerad över en bil som vägrade gå sönder tyder det på att LF förmedlade en positiv känsla genom att vara imponerad.

5.6 Resultatöversikt

Tabell 6 visar den sammanställda data av alla kategoriseringar tillsammans. Antalen belägg omvandlas till procent för att enklare identifiera skillnader mellan grupperna. Totalt antecknades 622 belägg varav 20 % (123 av 622) är engelska belägg. Övernaturligt och

religion står för 66 % (411 av 622), Kroppens Avfall för 17 % (105 av 622), Kroppens Organ

för 2 % (16 av 622), Sexualitet för 13 % (78 av 622) och Grupper eller utsatta personer för 2 % (12 av 622).

Tabell 6 - Sammanställning av alla grupper tillsammans

Alla grupper ihop Riktad

Negativ Riktad Positiv Riktad Neutral Inte Riktad Negativ Inte Riktad Positiv Inte Riktad Neutral Övernaturligt och Religion (411) 11 % 9 % 0 % 40 % 34 % 6 %

Kroppens Avfall (105) 9 % 5 % 4 % 42 % 27 % 13 %

Kroppens Organ (16) 76 % 6 % 18 % 0 % 0 % 0 %

Sexualitet (78) 23 % 14 % 0 % 46 % 14 % 0 %

Grupper eller utsatta personer (12) 92 % 0 % 0 % 0 % 8 % 0 %

Det intressanta med den här jämförelsen är att vi kan se tydliga skillnader mellan de olika typerna och användningarna. Det allra tydligaste resultatet som framträder ur dessa data är att den gruppen som främst förekommer är Övernaturligt och religion. Det är även Övernaturligt

och religion som främst används för att förmedla positiva känslor som inte är riktade mot

levande ting. Kroppens avfall och Sexualitet används primärt för att förmedla negativa känslor som inte riktar sig mot levande ting. Men Sexualitet är även den gruppen som främst används för att rikta positiva känslor mot levande ting. Resterande grupper Kroppens organ och Grupper eller utsatta personer kräver en viss försiktighet då de antecknade beläggen endast utgör 4 % av de totala beläggen. Det verkar däremot som att Kroppens organ och

Grupper eller utsatta personer främst används för att förmedla negativa känslor som riktar sig

mot levande ting.

Engelska låneord står för 20 % av de belägg som antecknades. Sexualitet är den kategori där engelska ord främst antecknas inom och utgör 44 % av den totala engelska användningen.

Fuck, fucking och shit är de ord som främst används och utgör 65 % av alla engelska belägg.

När alla belägg analyseras utifrån vilken känsla de förmedlar, oavsett om det riktar sig mot något levande ting eller inte, kan vi se att 55 % av alla belägg förmedlar en negativ, 38 % en positiv och 7 % en neutral känsla.

Endast 25 % (158 av 622) av beläggen riktar sig mot något levande ting medan 75 % inte riktar sig mot något levande ting. 15 % (95 av 622) av den belägg som riktar sig mot levande ting används för att förmedla en negativ känsla, 9 % (55 av 622) förmedlar en positiv och 1 % (8 av 622) förmedlar en neutral känsla.

6. Diskussion och slutsatser

I denna undersökning har jag undersökt hur olika typer av fult språk förekommer bland de 15 största svensktalande youtubeprofilerna under 2019 och hur de används. De typer som undersöks presenteras av Pinker (2008) under teori kapitlet och de användningar som kategoriseras var positiva, neutrala och negativa samt om beläggen riktar sig mot något levande ting eller inte. Med hjälp av Andersson (1985) och Ljung (2010) definieras vad fult språk är för något, nämligen, tabuord, kraftuttryck och svordomar. Slutligen genomförs en tematisk analys på de belägg som antecknas med hjälp av Braun & Clarkes (2006) analysmodell.

De sammanställda data visar ett tydligt mönster på hur fult språk används bland youtubeprofilerna. Det går att konstatera att den kategori som främst används är Övernaturligt

och religion som står för 66 % av de belägg som antecknas. Övernaturligt och religion är

också den typ som främst används för att förmedla positiva känslor som inte riktar sig mot levande ting. Då Övernaturligt och religion är den typ som främst används och till störst del inte riktar sig till levande ting går det att dra en slutsats om att den här typ av ord inte längre anses vara lika kraftfulla. Resultaten stämmer väl överens med Stroh-Wollins (2010) och Rathjes (2017) slutsatser, nämligen att celesta och diaboliska ord förlorar sin kraft i samhället och inte anses vara lika fula. Kroppens avfall följer liknande mönster men används primärt för att förmedla negativa känslor som inte riktar sig mot något levande ting.

Sexualitet är en kategori där beläggen främst är negativa och inte riktar sig mot levande

ting. Sexualitet är även den typ av belägg som främst används för att förmedla positiva känslor som riktar sig mot levande ting. Det intressanta med Sexualitet är att 91 % av beläggen är låneord från engelskan. Då fuck förekommer 30 gånger medan knulla endast förekommer 3 gånger är det en rimlig slutsats att knulla upplevs som mer tabu än den engelska motsvarigheten fuck då knulla används mer sällan. Att fuck inte används på ett likartat sätt som knulla kan skapa problematik eftersom fuck anses vara ett av de mest fula orden i andra kulturer så som exempelvis i Amerika (Fägersten 2014:77). Att använda ett fult språk kräver en insikt i hur det används i andra kulturer (Ljung 2007:7). Andersson (1985:31) menar som tidigare nämnt att ungdomar tar efter språkbruk från sina idoler och det kan innebära att ungdomar som följer dessa youtubeprofiler kan få en felaktig bild av hur exempelvis fuck används i Amerika om deras kulturella kunskaper inte kompletteras. Då ett av Skolverkets (Gy 11) mål är att elever ska kunna samspela i möten med andra människor

och eftersom samhället allt mer globaliseras är det häpnadsväckande enligt mig att fult språk inte utgör en del av läroplanen. Det kan bli problematiskt för elever som söker sig vidare till högre studier eller yrken där de integrerar med andra kulturer. En inkludering av fult språk i läroplanen skulle mest troligen leda till en ökad förståelse för andra kulturer och stödja eleverna till att bli globala medborgare. Det skulle även öka elevernas språk kunskaper enligt Ljung (2007:7). Dessutom skulle tabuord och liknande språkbruk få en minskad kraft då enligt Andersson (1985:78) blir ord tabu genom att de är tabuord. Naturligtvis går det att argumentera att fult språk inte hör till dessa områden av livet, men faktum är att det är allmänt förekommande i alla områden av livet (Fägersten 2014:68).

Då de två sista typer av fult språk Kroppens organ och Grupper eller utsatta personer utgör tillsammans 4 % av de belägg som samlats in blir det problematiskt att generalisera om de typerna. Dessa resultat kräver därför en försiktig tolkning. Det allra tydligaste resultatet som framträder ur dessa data är att avsaknaden av belägg antyder att ord tillhörande dessa typer av fult språk mest troligen tillhör det som youtubeprofilerna anser är mest fult att använda. Det är däremot inte förvånande att de belägg i dessa två kategorier som antecknas används till en stor majoritet för att förmedla negativa känslor som riktar sig mot levande ting. Då resterande typer har en större variation av känslor som de förmedlar tyder det ytterligare på att Kroppens organ och Grupper eller utsatta personer anses vara fulare än de andra typer. Det är uppmuntrande att jämföra dessa användningar med vad Stroh-Wollin (2010) och Rathje (2017) kom fram till i sina studier, vilket visar att vi anser att ord som beskriver andra människor är mer fula idag än celesta och diaboliska ord.

Ännu ett viktigt resultat var att engelska låneord används på ett annat sätt än de svenska motsvarigheterna. Pussy som ordagrant översätts till ’fitta’ används i likhet med fegis. Det vi kan se här är att det engelska könsordet pussy används nedsättande, men inga svenska könsord antecknas i den användningen. Det handlar troligen om vad Fägersten (2017a:185) menar med den semantiska blekningen, det vill säga, att låneord förlorar en del av sin kraft när de används i ett annat språk.

Den förlegade synen att fult språk används för att förmedla negativa känslor stämmer inte helt överens med resultatet i den här studien, då 55 % av beläggen som antecknats förmedlar negativa känslor, 38 % förmedlar positiva och 7 % neutrala. Även om majoriteten av beläggen används för att förmedla negativa, visar resultaten att en signifikant del av beläggen används för att förmedla positiva känslor. Dessutom riktar sig fult språk oftast mot icke levande ting då 75 % av beläggen inte riktar sig mot levande ting. Men när beläggen riktar sig mot levande ting används det till en större del för att förmedla negativa känslor. Den stora

skillnaden mellan beläggen som riktar sig och inte riktar sig anser jag tyder på ett resultat om att det fula språket inte används för att nervärdera andra människor utan för att förstärka känslor.

Youtubeprofilerna som undersökts i den här studie har gjort ett medvetet val när de låtit de aktuella svordomarna finnas kvar i de videor de publicerat då de haft möjligheten att redigera ut beläggen innan de laddade upp sina videos. Jag tror att syftet till att låta svordomarna vara kvar är att sänka den sociala distansen till sina tittare. Detta talar även Fägersten (2017b) om i sin studie om PewDiePie. Det går inte säga med säkerhet att en samhällsförändring sker men resultatet i den här studie stämmer överens med de tidigare studier som genomförts (Stroh-Wollin 2010; Fägersten 2014; Rathje 2017). Den förändring som går att observera är att fult språk rörande Övernaturligt och religion och Kroppens avfall verkar att tappa kraft. Sexualitet sker främst på engelska och att Kroppens organ och Grupper eller utsatta personer ökar i kraft.

6.1 Begränsningar

Min studie har ett antal begränsningar som är viktiga att belysa. Likt andra som studerat maledictologi har jag stött på problematik när det gäller att definiera olika förekomster av fult språk. Ett av orden som visade sig vara problematiskt var pussy. Pussy är ett engelskt könsord och med direkt översättning betyder ’fitta’, men den pragmatiska användningen av pussy i svenskan är mer i likhet av fegis. Det ledde till att det blev problematiskt att kategorisera ordet

pussy eftersom det kan tillhöra flera kategorier. Att kategorisera vissa ord som samma typ av

fult språk visade sig även skapa problematik. Ord som onanera och motherfucker har kategoriserats inom samma grupp, nämligen Sexualitet, men orden är inte likvärdiga.

Onanera är inte lika nedsättande som motherfucker, det vill säga, det finns olika grader av

fult språk och att kategorisera vissa ord tillsammans ger inte en realistisk översyn på användningarna. En annan begränsning är att jag har utgått från min egen intuition och tolkning i första hand och vid tillfällen där jag tvekat har jag sökt hjälp från ordlistor. Då jag inte transkriberat hela videor finns det en möjlighet att jag missat belägg som jag personligen inte upplever som fult språk men som rent teoretiskt tillhör det fula språket. Det är alltså tydligt att min definition av fult språk visade sig vara problematiskt och min metod blivit bristande då jag inte beräknat olika grader av användningar utan samlat beläggen under samma kategoriseringar.

6.2 Vidare forskning

Min studie visar att det är lönsamt att använda sociala medier som en resurs för att utforska fult språk. Enligt min uppfattning behövs det mer forskning som använder sig av sociala medier som sitt underlag istället för kontrollerade former så som enkäter. Sociala medier fungerar som ett arkiv av kommunikation.

Det hade varit intressant att utforska hur det fula språket har förändrats sedan sociala medier startade, det vill säga, att utgå från youtubeprofiler som varit aktiva under en längre tid och analysera hur användningen av fult språk har utvecklats i takt med hur de växer på youtube för att kunna se om det finns någon relation mellan fult språk och popularitet.

7. Didaktiska implikationer

Tidigare nämnde jag hur Ljung (2007:7) anser att kunskaper om det fula språket är en förutsättning för att kunna behärska ett språk. I samma tankar menar Jay & Jay (2015:7) att kunskaper om det fula språket ökar ens ordförråd. Båda aspekterna är viktiga för skolvärlden, oavsett språk eller nivå av undervisningen. Den svenska skolan ska enligt Skolverket främja för förståelse för andra människor, ingen ska någonsin utsättas för diskrimineringar och dessutom är skolan en kulturell mötesplats (Gy 11). Det innebär att en kunskap om hur fult språk används är nödvändig. Dels för att skapa förståelse över vad som är diskrimineringar för att det ska kunna motverkas, dels för att skapa förståelse för andra kulturer. Dessutom nämner läroplanen för ämnet svenska på gymnasiet att elever ska få kunskaper om hur samhället påverkar språket, men även kunskaper om det svenska språket (Skolverket 2011). Det innebär att alla delar av språket bör undervisas för annars får eleverna enbart delar av språket. Även om det går att argumentera att undervisning om det fula språket kan bidra till att elever får en ökad kunskap i hur det går att diskriminera eller kränka andra så tror jag att det är mer troligt att det bidrar till en förminskning. En medvetenhet om vad som kan anses vara kränkande kan hjälpa elever att skapa förståelse för andra individer eller kulturer. När det fula språket även synliggörs förlorar det en del av sin makt. Det är även något som förekommer dagligen i samhället.

Min studie synliggör att det fula språket kan användas på olika sätt och är inte nödvändigtvis i syfte att diskriminera eller väcka negativa känslor. Det kan användas för att väcka positiva känslor och skapa kontakt med människor (Jay & Janschewitz 2008:270). Faktum att det är ett språkbruk som kan skapa kontakt med människor är enligt mig en viktig anledning till att det bör bedrivas undervisning om det fula språket.

8. Sammanfattning

I denna undersökning har jag undersökt hur olika typer av fult språk förekommer hos youtubeprofiler samt hur de olika typerna används. Fult språk har flera positiva aspekter och kan förminska smärta, skapa en komisk effekt, används för att förmedla känslor och är en förutsättning för att behärska språk.

Tidigare studier har visat att det har skett en förändring i vilka typer av fult språk som anses vara de värsta. Fult språk skapar oftast en positiv eller negativ känsla hos lyssnaren och eufemismer är ett effektivt sätt att förminska den negativa känslan hos lyssnaren. Det finns även studier som tyder på en ökad användning av fult språk bland media och en studie visar att användning av fult språk på sociala medier kan minska den sociala distansen mellan youtubeprofilen och tittarna.

Forskarna inom fult språk anser att det är problematiskt att definiera vad som är fult språk då kulturella skillnader är avgörande. Men många forskare är eniga om att fult språk utgör sig av tabubelagda ord som ger kraft till andra ord och fult språk används främst för att förmedla positiva och negativa känslor. Med hjälp av Andersson (1985), Pinker (2008) och Ljung (2010) skapade jag en definition av vad som är fult språk för att kunna genomföra min studie. Resultatet visar att det sker en förändring som stämmer överens med slutsatser från andra studier (Rathje 2007; Stroh-Wollin 2010). Den typ av fult språk som främst förekommer tillhör Övernaturligt och Religion och det är den kategorin som också främst för att förmedla positiva känslor tyder det på att den kan ha förlorat en del av sin kraft. Sexualitet är en typ av fult språk där majoriteten av belägg tillhörde engelska låneord och är därför möjligt att svenska ord som tillhör den här kategorin anses som mer negativa än de engelska som i sin tur styrker vad Fägersten (2017a) menar med att låneord får en semantisk blekning. Ord som tillhör typerna Kroppens Organ och Grupper eller utsatta personer är de orden som mest troligen anses vara de mest negativa bland youtubeprofilerna då de främst användes för att förmedla negativa känslor som är riktade mot levande ting. Fult språk riktar sig främst mot icke levande ting. När det riktar sig mot levande ting används det främst för att förmedla negativa känslor.

Primärmaterial

Anis Don Demia [ADD]

ADD1: https://www.youtube.com/watch?v=lhOsvEvsCw8

ADD2: https://www.youtube.com/watch?v=GBsrsLZxrUw

Antonija Mandir [AM]

AM1: https://www.youtube.com/watch?v=uZu-hfMV7aw

AM2: https://www.youtube.com/watch?v=TpKygHVYx40

Ben Mitkus [BM]

BM 1: https://www.youtube.com/watch?v=8V4LNHGVxn8

BM 2: https://www.youtube.com/watch?v=suc7l_ESNig

Bianca Ingrosso [BI]

BI 1: https://www.youtube.com/watch?v=x7hNvfbsHus BI 2: https://www.youtube.com/watch?v=o8oEombFgLk Familjen Torsgården [FT] FT 1: https://www.youtube.com/watch?v=eUZb1mmNYUw FT 2: https://www.youtube.com/watch?v=23SAewIrBpg IJustWantToBeCool2 [IJWTBC] IJWTBC 1: https://www.youtube.com/watch?v=otaaVI6V2MM IJWTBC 2: https://www.youtube.com/watch?v=WJ7O63t6W8k JLC [JLC] JLC 1: https://www.youtube.com/watch?v=IbdfO7vFfEU JLC 2: https://www.youtube.com/watch?v=ZIBtObNPxkI

Jocke & Jonna [J&J]

J&J 1: https://www.youtube.com/watch?v=d3MeKST3npU

Let’s Feast [LF]

LF 1: https://www.youtube.com/watch?v=zipJU_aIT4E

LF 2: https://www.youtube.com/watch?v=1rOhJD3VCmE

Linn Ahlborg [LA]

LA 1: https://www.youtube.com/watch?v=Ahdn1AbnXy0 LA 2: https://www.youtube.com/watch?v=JS85HfNmfaI Margaux Dietz [MD] MD 1: https://www.youtube.com/watch?v=VBwVMdkHnMU MD 2: https://www.youtube.com/watch?v=xhVRuksyPcc Moa Murderess [MM] MM 1: https://www.youtube.com/watch?v=WlKmO0aW8_E MM 2: https://www.youtube.com/watch?v=aC5HNp4E9RQ

Random Making Movies [RMM]

RMM 1: https://www.youtube.com/watch?v=iFpl4YNE-Xo RMM 2: https://www.youtube.com/watch?v=xZDe7QL_Q2U Therese Lindgren [TL] TL 1: https://www.youtube.com/watch?v=aE1XN-Nolzg TL 2: https://www.youtube.com/watch?v=VTZjIVeQt18 Vlad Reiser [VR] VR 1: https://www.youtube.com/watch?v=P3Q4iExoDI0 VR 2: https://www.youtube.com/watch?v=HHaWhkO-zVo

Referenslista

Andersson, Lars Gunnar 1985. Fult Språk. Svordomar, dialekter och annat ont. Stockholm: Carlsson Bokförlag AB.

Braun, Virginia & Clarke, Victoria 2006. Using thematic analysis in psychology. Qualitative

Research in Psychology, 3(2), S. 77–101.

Bowers, Jeffrey & Pleydell-Pearce, Christopher 2011. Swearing, Euphemisms, and Linguistic Relativity. I: PLOS One 6(7), 1–8. 8. https://doi.org/10.1371/journal.pone.0022341 (Hämtad: 2020-05-22).

Fägersten Beers, Kristy 2014. The use of English swear word in Swedish media. I: Swearing

in the Nordic Countries [1] S. 63 – 82.

Fägersten Beers, Kristy 2017a. English-language swearing as humor in Swedish comic strips.

I: Journal of Pragmatics [121]. S. 175 – 185.

https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S0378216617302849?via%3Dihub (Hämtad: 2020-05-18).

Fägersten Beers, Kristy 2017b. The role of swearing in creating an online persona: The case of YouTuber PewDiePie. I: Discourse, Context and Media [18]. S. 1 – 10. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S2211695816301647 (Hämtad: 2020-05-18).

Fägersten Beers, Kristy & Stapleton, Karyn 2017. (red.) Advances in Swearing research: new

languages and new contexts. Amsterdam: John Benjamins.

Internetstiftelsen 2019. Svenskar och internet.

https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-2019/ (Hämtad: 2020-05-18).

Jay, Timothy 2009. The utility and ubiquity of taboo words. I: Perspectives in Psychological

Science [4], S. 153–161.

Jay, Kristin & Jay, Timothy 2015. Taboo word fluency and knowledge of slurs and general pejoratives: deconstructing the poverty-of-vocabulary myth. I: Language Science [52] S. 251 – 259.

Jay, Timothy & Janscheqwitz, Kirstin 2008. The pragmatics of swearing. Journal of

Politeness Research [4], S. 267–288. https://doi.org/10.1515/JPLR.2008.013 (Hämtad:

2020-05-25).

Ljung, Magnus 2007. Svordomsboken. Om svärande och svordomar på svenska, engelska och

24 andra språk. Danmark: Norstedts Akademiska Förlag.

Ljung, Magnus 2010. Swearing: a Cross-Cultural Linguistic Study. London: Palgrave Macmillan.

Gy 11 2019. Läroplan för gymnasieskolan. Stockholm: Skolverket. https://www.skolverket.se/undervisning/gymnasieskolan/laroplan-program-och-amnen-i-gymnasieskolan/laroplan-gy11-for-gymnasieskolan (Hämtad: 2020-05-25).

Pinker, Steven 2008. The Stuff of Thought: Language as a Window into Human Nature. New York: Penguin Group.

Rathje, Marianne 2017. Swearing in Danish children’s television series. I: Kristy Beers Fägersten & Stapleton Karyn (red.) Advances in Swearing Research: New language and

new contexts. Amsterdam: John Benjamins.

Skolverket 2011: Ämnesplan i svenska för gymnasieskola. Stockholm: Skolverket.

Stephens, Richard & Umland, Claudia 2011. Swearing as Response to Pain-Effect of Daily Swearing Frequency. I: The Journal of Pain [12] S. 1274 – 1281. https://www.sciencedirect.com/science/article/pii/S1526590011007620 (Hämtad: 2020-05-18).

Stroh-Wollin, Ulla 2010. Fula ord – eller? En enkät om attityder till svordomar och andra fula ord. I: SoLiD [20] (FUMS Rapport nr 230). Uppsala: Uppsala universitet.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se