Historia III, vt 2019 Kandidat uppsats
Bild: Camera Press/Gordon Evans
POMPEJI GENOM VETENSKAPLIGA OCH
POPULÄRKULTURELLA KÄLLOR
Handledare: Sara Nilsson Examinator: Johan Lundin
15 HP
My Malmborg
Innehållsförteckning
1. INLEDNING 4
1.1SYFTE 4
1.2FRÅGESTÄLLNING 4
2. FORSKNINGSLÄGE 5 2.1POPULÄRKULTURELLA TIDSKRIFTER OCH POPULÄR HISTORIA 5 2.2KÄLLOR 6
3. METOD- OCH MATERIALDISKUSSION 7
3.1KVALITATIV METOD & DISKURSANALYS 7
3.2METOD OCH MATERIAL 8
4. TEORI 9 4.1HISTORIEBRUK 9 4.2HISTORIEKULTUR 10 4.3HISTORIEMEDVETANDE 11 4.4BEGREPP 12 5. KÄLLKRITIK 13 5.1KÄLLKRITIK 13 6. POMPEJIS HISTORIA 15
6.1POMPEJI SOM STAD 15
6.2VIKTIG FAKTA ATT VETA OM POMPEJI 17
6.3POMPEJI I SKRIFTLIG FORM 18
7. ANALYS OCH RESULTAT 19
7.1ARTIKLAR 19 7.2BÖCKER 22 7.3VEM ÄR VEM? 24 8.DISKUSSION 25 8.1SLUTDISKUSSION 25 REFERENSFÖRTECKNING 28
Sammanfattning
Arbetet syfte har varit att se hur Pompeji framställs i vetenskapliga och populärkulturella källor. Teorierna historiemedvetande och historiekultur har använts.
Analysen har genomförts med hjälp av böcker och artiklar. Utdrag ifrån dessa kategorier har jämförts och tolkats genom valda punkter av Faircloughs kritiska modell. De valda punkterna var: den diskursiva praktiken, val av material och analys. Utifrån punkterna skrevs bland annat hur de två kategorierna producerades, vilken som var mest trovärdig och konsumering av källorna. Vem som läste dem. Hur uppfattades texterna och vem som påverkades av dessa? Vem påverkades mest av texterna? Hur är källorna distribuerade och vilka omständigheter källorna var producerade under? Tillgången och kunskapen om källorna. Till sist hade de gemensamma grammatiska teman?
Det ges även en bakgrund kring Pompeji och dess kultur och människor.
Litteratur har även används för att ge grund och stöd åt tidigare fakta och påstående. Övriga källor som internetkällor har används till att ge stöd till påståenden.
Trovärdigheten i böckerna och artiklarna har noggrant granskats. Efter att ha läst källorna och jämfört dem menar jag att det finns liten skillnad mellan vetenskapliga och populärkulturella källor men att det finns. Källorna skriver historia på olika sätt. De populärkulturella skriver med mer detaljer medan de vetenskapliga håller sig till vetenskapen. Det visade sig att populärkultur och vetenskapliga källor var mer lika än vad jag trott tidigare. Jag anser att populärkultur och vetenskap men även historia kan mixas men till en viss nivå. Genom detta arbetet har jag skapat en ny förståelse för skillnaderna mellan populärkultur och vetenskap men också om Pompeji.
Nyckelord: Vetenskap, populärkultur, historiemedvetande, historiekultur, Fairclough, Pompeji
1. Inledning
1.1 Syfte
Försvunna städer har alltid intresserat människor. Tanken att det finns platser som inte upptäckts än eller platser som har upptäckts återigen efter att ha varit försvunna gör
framtidens upptäckter förhoppningsfulla. Pompeji vilket uppsatsen handlar om upptäcktes år 1749 av en slump i en utgrävning av Rocque Joaquin de Alcubierre.1 Platsen har under många
tidsåldrar varit en intressant arkeologisk plats för historien. Upptäckten av Pompeji gör att det skapas en större förståelse för hur människor levde. Vilket uppsatsen ska beröra. Varför är det viktigt att undersöka hur människor levde i Pompeji? Fanns det någon kultur? Existerade politik? Vilka aktiviteter utövade dåtidens folk i Pompeji? Vilka sorters personer levde i Pompeji? På grund av dessa frågor vill jag undersöka Pompeji. Dels för att kunna göra ett samband mellan hur människor levde i dåtidens romerska rike och hur vi lever idag. Men också framförallt för att skapa en förståelse för de människor som dog i ett ögonblick år 79 e.Kr.
Uppsatsens syfte är att se hur vetenskapliga och populärkulturella källor framställer Pompeji. Källor som exempelvis böcker och tidningsartiklar används. Utdrag ifrån källorna har
jämförts och tolkats för att ge en förståelse kring hur vetenskapliga och populärkulturella källor förmedlar Pompeji. Två teorier historiemedvetande och historiekultur har använts. Historiemedvetande vars fokus är uppfattningen om nutid-dåtid-framtid och sammanhanget mellan dessa. Historiekultur vilket är en hantering av det förflutna genom bland annat skola, vetenskap och museer. Men som även kan ses som en tolkande hantering av tiden.2
1.2 Frågeställning
Främst har jag valt att fokusera på två frågor:
• Hur framställer de vetenskapliga och populärkulturella källorna att människor levde i Pompeji? Finns det någon skillnad mellan dessa?
Frågorna nedan är underfrågor:
• Vilken sorts människor beskrivs ha levt i Pompeji?
• Vilken kultur och aktiviteter beskrivs i de vetenskapliga och populärkulturella källorna?
1Science Daily, Everyday Life in Pompeii Revealed,
https://www.sciencedaily.com/releases/2007/04/070424091412.htm (2018-11-21), Wikipedia, Pompeii,
https://en.wikipedia.org/wiki/Pompeii (2018-11-21) & Furuhagen 2004, s. 24 – 25 2 Se under avsnitt teori för källor
2. Forskningsläge
2.1 Populärkulturella tidskrifter och populär historia
Historia liknades under det tidiga 1990-talet i Sverige att vara detsamma som den i
skolböckerna med Napoleon, Hitler och Gustav Vasa. Med tiden har denna typ av historia fått en ökning. Samuel Edquist menar att med alla historiska verk och historiebiografier har även populärhistoriska tidskrifter ökat.
Tidskrifterna ges bland annat ut av stora förlag och mediekoncerner såsom LRF Media (bl.a. Populär historia) och Bonnier Tidskrifter (bl.a. Bonnier historia & vetenskap). Edquist anser att det uppenbarligen finns en efterfrågan och att ”många tycks vara beredda att regelbundet köpa inte en utan flera populärhistoriska tidskrifter”.3
Populärhistoria eller populärkultur förmedlat genom historia har aldrig haft ett större
vetenskapligt intresse i Sverige skriver Marianne Sjöland. Detta är en anledning definieringar av sammanhanget begreppet finner sig i är så få. Gränsen mellan exempelvis ”populariserad historievetenskap och populärhistoriska uttryck” är svår att se eftersom den är ”flytande” anser David Ludvigsson. Populärhistoria är däremot ett etablerat forskningsfält ibland annat Storbritannien, Tyskland och USA. I nämnda länder används begreppen ”popular history” och ”public history” för vara uttryck för den historia som skapas av och för allmänheten.
Historikern Sylvia Paletscheks menar att populärhistoria formas av mediestrategier som narrativ, reducering och dramatisering samt av konsumenternas preferenser och kommersiella faktorer och att den akademiska historieskrivningen präglas av samma egenskaper och villkor. Skillnaderna mellan dessa ”handlar snarare om grader än om olika karaktärer”.
Vetenskaplig historieskrivning är mer frågegenererad och regelstyrd än den populariserade, som istället ger raka svar med tydlig innebörd. Viktigt att dock minnas är att båda påverkar varandra skriver Paletscheks.4
Populärkultur har generellt sätt aldrig riktigt varit ett stort forskningsämne. Historikern Jerome de Groots Consuming History från 2009 är en av de första böckerna som på ”ett mer
3 Samuel Edquist: http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2011-4/pdf/HT_2011_4_772-779_edquist.pdf (2018-12-05)
4 Marianne Sjöland:
http://portal.research.lu.se/ws/files/16300600/Historia_fr_n_tidskriftsredaktionen_Marianne_Sj_land.pdf (2018-12-10)
övergripande sätt behandlar konsumtionen av historia som ett populärkulturellt fenomen”. Han analyserar hur historia används och uttrycks i olika former som dataspel, TV, film, släktforskning och skönlitteratur. Groot ser historia som en social form av kunskap det vill säga en produkt som skapas av både producenter och konsumenter. Medier och populärkultur ”gör” ofta olika saker med historien och förståelsen av den. Exempelvis kan historia i
spelform bli en underhållning och en kunskapsform.5
2.2 Källor
I arbetet är tidigare forskning ifrån flera källor. Jag har valt att endast ta upp de källor som används kontinuerligt eller är centrala för denna del. Furuhagens bok Pompeji bakom ruinerna berör Pompeji och dess historia. Furuhagen skriver bland annat om de olika
perioderna i stadens uppbyggnad.6 The world of Pompeii är ett samlingsverk som hela denna
uppsatsens del om Pompeji grundar sig på.7 En samling av sju artiklar användes för att se
skillnaden mellan hur vetenskapliga och populärkulturella källor berättar kring människor i Pompeji. Daily life in ancient Pompeii skriver hur en dag kunde se ut för en invånare i Pompeji utifrån klockslag.8 Från det västaustralienska museet berör artikeln Daily life in
Pompeii diverse ämnen som det romerska Pompeji, affärer, medicin, livsstil, religion m.m.9
De resterande artiklarna: Everyday life in Pompeii revealed10, Pompeii11, Turns out life in
ancient Pompeii wasn’t all that different from today12, Daily life in the ancient city of
Pompeii13 och Everyday life in Pompeii14 skriver om samma ämne: livet och livsstilen i
Pompeji. Slutligen används två böcker för att se skillnaderna mellan källorna: Pompeji bakom ruinerna15 och Secrets of Pompeii. Albentiis bok Secrets of Pompeii handlar bland annat om:
politik, religion, teater, affärer, livet hemma osv. Det gemensamma är att boken som tidigare källor berör livet och livsstilen i Pompeji.16
5 Groot 2009, s. 2 – 3, 7 6 Furuhagen, 2004, s. 59 7 Jongman 2007, s. 508
8 Ettore Panella: https://www.pompei.it/pompeii/daily-life-pompeii.htm (2019-01-29)
9 Western Australian Museum: http://museum.wa.gov.au/pompeii2010/daily-life/lifestyle/ (2019-01-29) 10University of Leicester: https://www.sciencedaily.com/releases/2007/04/070424091412.htm (2019-01-29) 11 History: https://www.history.com/topics/ancient-history/pompeii (2019-01-29)
12Jim Mitchell:
https://www.sbs.com.au/guide/article/2017/03/03/turns-out-life-ancient-pompeii-wasnt-all-different-today (2019-01-29)
13Ilaria: http://www.pompeiitaly.org/en/pompeii-ruins/daily-life-the-ancient-city-of-pompeii/ (2019-01-29) 14James Wiener: http://etc.ancient.eu/interviews/everyday-life-in-pompeii/ (2019-01-29)
15 Furuhagen 2004
3. Metod- och materialdiskussion
3.1 Kvalitativ metod & diskursanalys
En kvalitativ metod är oftast intervjuer, fältobservationer och historiska källstudier.
Betydelsen av kvalitativt i arbetet är ”[…] att beskriva och analysera kulturen och beteendet hos människor och grupper med utgångspunkt från dem som studeras”. Det som studeras är de populärkulturella och vetenskapliga texterna. Kulturen och beteendet kommer respektive att analyseras. En kvalitativ metoden är undersökande och utforskande och fokuserar mer på varför, hur och vad.17
Metoden som används i arbetet är en: kritisk diskursanalys. Dock används endast ett antal av punkterna. Diskursanalys är en metod som analyserar texter och tittar på hur verkligheten konstrueras genom språk. Dock är en diskursanalys inte intresserad av vad författarna menar eller vad texten står för utan: hur sker det som sker och hur är verkligheten bakom diskursen uppbyggd? Foucault beskriver diskurs ”som praktiska handlingar som systematiskt formar de objekt de talar om”. Faircloughs kritiska diskursanalysen består av en tredimensionell modell:
1. Utformning av problemformulering a. En text, texten är data.
b. En diskursiv praktik, produktion och konsumtion av texter. Diskursiv praktik är på vilket sätt texterna är producerade, distributionen av dem och omständigheterna under vilka texterna blivit till.
c. En socialkulturell kontext som den kommunikativa verksamheten är en del av. Den sociokulturella kontexten sätter ramarna för de historiska, kulturella och sociala strukturerna.
2. Val av material. Beror på flera faktorer – först och främst av problemformulering, men dessutom av din kunskap om och tillgång till material.
3. Transkription. Här sker det datakonstruktion och en tolkning.
4. Analys. Texten arbetas, hur är den producerad och hur tas den emot. 5. Resultat.
17 Harboe 2013, s. 55, Alvesson & Deetz 2000, s. 81, Bryman 1997, s. 59 & Jørgensen & Phillips 1999, s. 73 – 104
Viktigt att lägga till är att modellen är en tolkning av Boolsen, Jørgensen och Phillips. De punkter som användes var: den diskursiva praktiken, val av material och analys. Punkterna analyserade det jag vill ha reda på som omständigheterna kring texterna, faktorer kring val av källor och till sist hur texterna produceras och tas emot. En vanlig kvalitativ metod används för att få fram svaret på frågeställningen. Med ”vanlig” menar jag det som skrevs tidigare att en kvalitativ metod fokuserar på: varför, hur och vad.18
3.2 Metod och material
Både en kvalitativ metod och en kritisk diskursanalys används i arbetet. Varför två metoder tillämpas är på grund av de tillsammans blir en fulländad analys. Vad det betyder är att den vanliga kvalitativa metoder analyserar frågeställningen och användes för att få fram hur källorna återberättade på vilket sätt människor levde istället för diskursen. Medan en kritisk diskursanalys analyserar källorna och dess ”bakgrund”. Kombinationen täcker det jag vill ha svar på med andra ord. Det vill säga Pompejis bakgrund och historia men även hur de vetenskapliga och populärkulturella källorna berättar om Pompeji.
Den är även mest lämpliga för mitt syfte och frågeställning. Dessutom känns tiden uppsatsen ska skrivas under för kort för en annan typ av metod. Exempelvis skulle den kvantitativa metoden ta längre tid. Dels skulle ett stort antal personer behövas för att ställa frågor till sedan skulle sammanställningen av resultatet ta lång tid. Metoden skulle ta längre tid på grund av att jag inte har använt den tidigare och därför inte känner mig bekväm med den.
Innan detta arbetet påbörjades inledes en noggrann sökning efter källor som täckte den information som behövdes men samtidigt var trovärdiga. Källorna skulle även vara
vetenskapliga eller populärkulturella och anses kunna besvara frågeställningen. Materialet begränsades efter dessa krav. Självklart skulle mer källor kunna användas men då skulle detta vara ett mycket större arbete. Källor jag haft tillgång till har varit ifrån Malmö Universitet och Lund Universitet. Artiklarna och internetsidorna utgick även ifrån samma krav. De
populärkulturella källorna används för att visa populär kultur. Ett exempel är: Pop Classic: Top 5 representationer av Pompeji som användes tidigare. Ingen kronologisk ordning finns hur källorna använts. Flertalet källor använts i olika delar genom arbetet. Böckerna har noggrant undersökts för att ”plocka” ut information. Internetkällorna och artiklarna
undersöktes på liknande sätt. De källorna som analyserades indelade i två grupper: böcker och artiklar. Grupperna är huvudsakligen källor jag använt mig av vilket betyder att till exempel internetkällor inte är en kategori. Individuella analyser gjordes enskilt och sammansattes sedan till ett gemensamt resultat. Mina utvalda punkter av Faircloughs modell tillämpades i denna analys. Orsaken till varför modellen användes var att jag ville få fram en annan vinkel. Med annan vinkel menar jag att jag ville ha reda på omständigheterna under
som texterna blivit till, vilket sätt texterna i exempelvis böckerna är uppbyggda, hur de producerades osv.
Varför jag valde de källor som användes i detta arbete var för att de besvarade min
frågeställning och uppfyllde mina krav för vad vetenskapliga och populärkulturella böcker skulle vara. Samma sak gällde artiklarna.
4. Teori
4.1 Historiebruk
Historiebrukande är ett ämne som ofta liknas till en slags underrubrik till historia på liknande sätt som exempelvis medeltidshistoria. Eftersom historiebruk är ett ämne finns det begrepp som beskriver betydelsen av det: historiekultur, historiebruk och historiemedvetande. Peter Aronsson menar dock att dessa kan jämföras till liknande värderingar som: social, kultur, mentalitet och genus i begreppens sätt att förändra människors perspektiv på världen och det förflutna.
Historiekultur är ”de källor, artefakter, ritualer, sedvänjor och påståenden med referenser till de förflutna som erbjuder påtagliga möjligheter att binda samman relationer mellan dåtid, nutid och framtid”. Historiebruk är ”processen då delar av historiekulturen aktiveras för att forma bestämda meningsskapande och handlingsorienterade händelser helheter”.
Historiemedvetande är uppfattningen att sambandet mellan dåtid, nutid och framtid, styr, fastställer och återskapas i historiebruket.19 Aronsson skriver sedan att det finns olika sätt att
använda sig av historiebruk och ger tre exempel. Vetenskapligt, ett pedagogiskt och ett politiskt. Här väljer jag med avsikt att inte lyfta fram dessa tre sätt att se historiebruk då jag anser att det finns fler än bara dessa tre.
Historia kan brukas på olika sätt och det finns diverse sätt att använda den på. Historiebruk handlar om att förstå hur och i vilket syfte människor använder sig av historia.20
Historiebruk är ett ämne som förklaras i arbetet för att ge en grund till de två teorier jag använt mig av. Historiebruk är med andra ord bakgrund till mina teorier.
4.2 Historiekultur
Historiekultur beskrivs av Jörn Rüsen som ett ord där det inte finns ett motsvarande begrepp i den närmsta vetenskapen. Politisk kultur, vetenskapskultur och liknande är några begrepp som historiekultur har anslutit sig till. Rüsen menar att begreppet bland annat handlar om en
företeelse som många år tillbaka har kännetecknar den ”historiska erinrans roll i
offentligheten”. Han tänker även på att begreppet beskriver offentligt uppmärksammande av historiska frågor ”i vilka det inte primärt handlar om historievetenskapen och dess roll i samhället och inte heller om institutionen för historisk lärande och deras betydelse för den politiska kulturen”. Här ges även två exempel på en sådan offentlig uppmärksamhet: Richard won Weizäckers tal vid 50-årsdagen av andra världskrigets slut och Phillipp Jennigers minnestal på 50-årsdagen av Kristallnatten.
Historiekultur är en gemensam hantering av det förflutna och att bland annat
skolundervisning, vetenskap och museer är ett uttryck av detta. Historiekultur kan även ses som en tolkande hantering av tiden. Rüsen menar att denna typ av hanteringen lyfter fram historia som en tolkningsprodukt. I arbetet använder jag mig av historiekultur som en hantering av de förflutna. Genom teorin tolkar jag och ser på Pompejis historia.21
De flesta forskare är överens att det skett betydande förändringar i samhället sätt att anordna sin historia. Pierre Nora talar om ursprungliga sociétées-mémoires och hur de påverkas av dels lokala, självklara minnen och universella föreställningar inbäddade i religiösa
föreställningar. John Gillis kallar denna typ av historiekultur för förnationell klassisk medan Anne Eriksen kallar den för förmodern eller traditionell. Det var först efter franska
revolutionen under 1800-talet som den religiösa och också lokala förmoderna
tidsuppfattningen ersattes av ett nation-mémoir. Den nya tidsuppfattningen innebar ett gemensamt kulturarv som i sin tur skapade en delad identitet.22
20 Karlsson 2009, s. 60 – 63 21 Rüsen 2004, s. 149 – 150, 154 22 Eriksen 1999
Utvecklingen in i det moderna demokratiska industrisamhället gjorde att nationalismen var en viktig sammanförande ram. Länder uppvisa en kulturell satsning ibland annat nationella institutioner, symboler, läroplaner m.m. För Sverige nås höjdpunkten årtionden innan första världskriget, framhävd av uppbrottet från unionen med Norge. Stor emigration och
urbanisering samt parlamentarismen och demokratins genombrott var alla faktorer i detta. Från 1970-talet och framåt förändrades villkoren för hantering av det förflutna och
historiekulturens bredd och mångfald betonades, samtidigt som uppgörelser gjordes med det förflutna. Dessa uppgörelser har bland annat att göra med kollektiva minnen av andra världskriget och rasforskning. Under efterkrigstiden hade stora delar av norra jordklotet en genuin framtidstro. Aronsson skriver att historiekulturen har gått från att vara nationell till att vara mångkulturell som den är idag.23
4.3 Historiemedvetande
”När vi talar om att det förflutna bidrar till att skapa mening, legitimitet och hantera
förändringar säger vi samtidigt att det knyter samman det föregångna med vår egen tid. Men det slutar inte där. Förändringen bär i sig föreställningar inte bara om det förflutna utan även om framtiden.” Relationerna mellan dessa ovan i citatet har varit centrala i diskussion där begrepp som historiskt medvetande, historiemedvetande och historiemedvetenhet utvecklas för att fånga sammanhanget mellan dåtid, nutid och framtid. Jörn Rüsen har varit en central figur i denna diskussion och även den danske historikern Bernard Jensen som har varit en viktig teoretiker för nordisk publik. Fokus är historiemedvetande och betydelsen av begreppet är: en uppfattning om hur dåtid-nutid-framtid är relaterade till varandra.24
Jensen har diskuterat historiemedvetandes funktioner för: identitetsskapande, kulturmöten, sociokulturella läroprocesser, intresse-, värde- och principutveckling och berättelsens form och innehåll. Nyckelbegreppen här är identitet och berättelse. Det är i kulturmöten och sociokulturella lärprocesser som identitet formas. Huvudpoängen är att se dessa som egenskaper knutna till identiteten. Berättelserna kan vara i olika former exempelvis kan de vara svagt uttryckta men starkt närvarande i kontexten som fysisk miljö eller allmänna oklara förståelseramar som vad det innebär att vara svensk eller modern.25
23 Aronsson 2010, s. 28 – 29, Aronsson 2000, s. 11 – 14 &
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:753023/FULLTEXT01.pdf (2018-12-12) 24 Aronsson 2010, s. 67 – 68, 77
Aronsson fortsätter diskutera detta och påstår att flera berättelser och förmodligen
historiemedvetande kan existera samtidigt. Om med historiemedvetande det menas typen som inte är absolut kunskap om det förflutna. Utan hur vi tänker sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden.26
4.4 Begrepp
I arbetet använder jag mig kontinuerligt två begrepp: vetenskap och populärkultur. Begreppen förklaras båda nedan för att sätta en ”ram” som läsare kan utgå ifrån.
Vetenskap är ett begrepp som är svårt att förklara med ett ord. Det kan definieras som ”organiserad, verifierbar kunskap som bygger på ett systematiskt och metodiskt inhämtande av och klassificering av data”.27 Uppsatsen utgår specifikt ifrån vad en vetenskaplig källa
betyder. Flertal svar och versioner finns på vad en vetenskaplig källa ska innehålla.28
Utgångspunkten kommer i detta fall vara att en vetenskaplig källa betyder: ”en artikel skriven av en forskare verksam vid ett universitet eller motsvarande”, ”artikeln är granskad av andra forskare inom samma ämne”, ”artikeln är publicerad i en vetenskaplig tidskrift eller på annat sätt” och ”artikeln är skriven för en akademisk målgrupp och har ett avancerat språk och en referenslista i slutet”.29
Populärkultur används i uppsatsen som en kategori av källor. Därför definieras begreppet i denna del av uppsatsen. Vad betyder egentligen populärkultur? På vilket sätt är den ”populär” och en ”kultur”? Självaste ämnet skriver Simon Lindgren är enkelt att förklara. Populärkultur brukar innefatta kulturprodukter från exempelvis filmer, tv, radio, mode, litteratur och musik. Dessa kulturprodukter konsumeras huvudsakligen av stora delar i ett samhälle. Termen betyder bokstavligen: kultur som är populär hos folket. Men när är något ”populärt” när blir det populärkultur undrar Lindgren.30
Lawrence Grossberg sammanfattar problemet: ” […] Gränserna för det populära är
synnerligen flytande. Kultur är aldrig en fast uppsättning objekt, och innebörden av ”populär” som kriterium är ständigt skiftande. Konstruktionen av det populära är en arena för en
26 Aronsson 2010, s. 67 – 68, 77 & Chorell 2003 27 Olsson & Sörensen 2011, s. 9
28 Lunds Universitet, Sociologi: Källkritik – utvärdera källor,
https://libguides.lub.lu.se/c.php?g=296903&p=1988039 (2018-11-21) 29 Umeå Universitetsbibliotek, Vad kännetecknar en vetenskaplig artikel?
http://www.ub.umu.se/skriva/vetenskaplig-artikel (2018-11-21) 30 Lindgren 2009, s. 17, 9
pågående kamp, dess innehåll såväl som dess publik varierar från en historisk period till en annan”.31
Jag väljer att definiera begreppet populärkultur utifrån några punkter. Orsaken är både för mig själv och läsare begränsa begrepp och ha tydliga utgångspunkter. Punkterna är följande: att bland annat musik som strömmar ur radion, reklambilder, aftonbladet.se, Nintendo Wii och Vikt Väktarna är populärkultur enligt mig och Lindgren. Populärkultur finns överallt och är något alla kan relatera till, det genomsyrar vår vardag. Det är även som nämnt ovan en kultur som är populär hos folket. Och slutligen att populärkultur formar och uttrycker flertal
människors känslor, attityder, tankar, drömmar och livsstilar.32
5. Källkritik
5.1 Källkritik
Källkritik handlar om att fundera kring hur sanningen ska bedömas i informationen som möts och hur vet vi det vi tror vi vet skriver Torsten Thurén. Sammanfattningsvis skulle källkritik kunna förklaras som en rad kriterier som används för att få reda på sanningen. Uppgiften källkritik har är att värdera källor och bedöma trovärdigheten. Källkritik är dock begränsat till ”människor och mänskliga aktiviteter”. Ett exempel på ett ämne som är utanför området för källkritik är: naturvetenskap. Thurén anser att källkritik är särskilt nödvändigt för framför allt historiker. Ursprungligen kom källkritiken från historievetenskapen. Den historiska
källkritiken slog igenom kring sekelskiftet till 1900-talet i Sverige med hjälp av Curt och Lauritz Weibull som drev idén. Weibull ville rensa alla påstående som inte höll för kritisk granskning och det som återstod skulle vara säkerställdfakta. Med denna fakta skulle en trovärdig historievetenskap byggas upp. Källkritik var en produkt av sin tids tro på ”förnuftet och på den exakta vetenskapen”. Dock har mycket hänt sedan dess och både källkritik och historia har utvecklats.33
De kriterier som källkritiken använder sig av är: äkthet, tidssamband, oberoende och tendensfrihet.34 Äkthet betyder att källan bör vara det den utger sig för att vara. Just gränsen
mellan äkta och falsk kan ibland vara svår att dra.35 Tidssamband beskrivs ofta som tiden
31 Grossberg 1992, s. 75, 76 32 Lindgren 2009, s. 17, 9 33 Thurén 2007, s. 9 – 11 34 Thurén 2007, s. 13 35 Thurén 2007, s. 19
mellan en händelse och när källan ges ut. En källa anses vara mer trovärdig ju närmare händelsen den är. Om detaljerad kunskap söks är det desto viktigare att källan är samtida. Orsaken är: glömska. Det är relativt självklart att människor minns mindre ju längre tid som går. Dock är det så att vi glömmer mest strax efter en händelse och det som blir ihågkommit bevaras under lång tid. Detta betyder att glömske kurvan först ”faller kraftigt och planar sedan ut”. Men glömske kurvan varierar med vilken slags händelse det är som minns, vilka
omständigheter som fanns och vem det är som minns.36
En källa ska gärna vara oberoende, källan ska ”stå för sig själv” helt enkelt inte vara
avskriven från en annan källa eller ett referat av en.37 Tendensfrihet berör att en källa inte ska
ge en falsk bild av verkligheten orsakat av personliga, ekonomiska, politiska eller andra intressen. Låt säga ett en person själv sprider information vilket leder till frågan om denna person låtit sitt eget intresse gå före sanningen. I detta fallet är källan tendentiös vilket betyder att källan med avsikt ger en falsk bild av verkligheten. Om misstankar finns att en källa är tendentiös bör denna jämföras med ytterligare källor för att informationen ska vara trovärdig anser Thurén.38
Detta arbetet har kontinuerligt använt källkritik som ett verktyg och jag skulle vilja klargöra dels varför dessa kriterier är viktiga inom historia, historiebruk och historisk fiktion men även för detta arbete. Som Thurén uttrycker sig så är historia ett ämne som har extra mycket
användning av källkritik. Historia är som nämnt tidigare ett komplext ämne med många förklaringar. Historiebruk är även ett ämne under historia och är på sitt sätt brett. Gemensamt för både historia och historiebruk är att källkritik är väsentligt för bägge ämnena. Historia behöver källkritik för att jag som granskare ska kunna avgränsa vilka källor som är trovärdiga och om en händelse har utspelat sig.
Självklart finns det många andra orsaker till varför historia har användning av källkritik men det skulle ta för mycket plats att nämna alla dessa. Om källkritik kan användas som verktyg kan även historiebruk upptäckas. Med detta menar jag att historiebruk är olika sätt att använda sig av historia och om källkritik förstås kan dessa punkter där historiebruk har använts hittas. Liknande orsaker berör historisk populärkultur. Om källkritik kan användas och förstås vet läsaren att det den läser är ren populärkultur med ingen anknytning till verklig historia eller
36 Thurén 2007, s. 30 37 Thurén 2007, s. 13
om det är en bok med djupa kopplingar till verklighetens historia. Orsakerna ovan till varför källkritik och dess kriterier används inom historia, historiebruk och historisk fiktion är även orsakerna till varför källkritik används i detta arbete. Trovärdighet har varit den viktigaste punkten jag utgått ifrån angående alla källor. Historia behöver som sagt källkritik för att se om en händelse utspelat sig. Om jag kunde se att flera detaljer och beskrivningar av händelser och livet av invånare i Pompeji upprepade sig i flertal böcker utgick jag ifrån att det var mer trovärdig information. Dock är jag medveten om att även författare kan påverka eller influera varandra.
Varför källkritik används i arbetet kan även kopplas till mina teorier: historiekultur och historiemedvetande. Historiekultur som i arbetet används som en hantering av de förflutna och ett tolkningsverktyg av Pompejis historia i arbetet. Och historiemedvetande som används för att se sambandet mellan det förflutna, nutiden och framtiden. Källkritik är centralt i detta. För att tolka Pompejis historia och för att se sambandet måste källorna exempelvis vara trovärdiga och oberoende bara för att nämna två kriterier. Helt enkelt för att kunna genomföra analysen och ha användning av teorierna kräver det att jag använder mig av källkritik.
6. Pompejis historia
6.1 Pompeji som stad
Det första permanenta bosättningsområdet vilket skulle bli staden Pompeji verkar inte existera innan 600-talet f.Kr. Den första invånaren av Pompeji bosatte sig sydvästligt på detta område. Arkeologiska bevis visar att staden expanderade norrut troligen innan mitten av 600-talet f.Kr. Att någon bostad eller liten fristad funnits tidigare än 600-talet f.Kr. kan dock inte uteslutas menar Jean Paul Descœudres. Vilket skulle förklara de oregelbundna upptäckterna av ålderdomliga material.39 Flertal björninristningar i grekiska bokstäver men på etruskiska
hittades (ett utdött språk från riket Etrurien).40 Vilket visar att Pompeji var en etruskisk stad i
alla fall genom sin kultur. Denna första period tog sitt slut runt 470 f.Kr och framåt blev Pompeji ”tyst” i över ett århundrande. Sen mitten av 500-talet f.Kr. hade samniter ockuperat stora områden.41 Troligtvis var även Pompeji ockuperat eller bosatt av samniter. Staden var
troligen en anspråkslös bosättning runt mitten av 400-talet f.Kr. och lite senare. Från sent 300-tal f.Kr. börjar staden blomstra och växa. På kort tid har Pompeji det lilla landskapet
39 Descœudres 2007, s. 14
40 Se exempelvis: https://www.so-rummet.se/fakta-artiklar/etruskerna (2019-01-22) angående förklaring kring begrepp
utvecklats till ett helleniskt urban center med underhållning som teater, sportanläggning och ett allmänt bad. Teatern eller det första auditorium hade olika funktioner i denna period; från att ha dramatiska föreställningar och spel till att hålla folksamlingar skriver Christopher Parslow.42
Trots sin lojalitet till Rom (sen slutet av 400-talet f.Kr.) hade Pompeji få politiska rättigheter. Vilket ledde till deltagandet i revolten mot Rom som egentligen misslyckades. Fast revolten misslyckades militärt lyckades Pompeji med sitt mål. År 89 f.Kr. fick alla italienska
samhällen söder om Po fullt medborgarskap. Konsekvenserna av revolten blev dock att 80 f.Kr. blev Pompeji en romersk koloni. Bevis tyder dock på att trots övergången från ett samnitsamhälle till en romersk koloni hade detta liten effekt på Pompejis sociala och ekonomiska struktur. Det betyder inte att staden inte genomgick förändringar.43
Underhållningen hade exempelvis efter koloniseringen blivit delad. Med detta menas att kolonisterna eller med andra ord romarna föredrog militär underhållning i amfiteatern och urinvånarna valde istället teatern.44 Politiskt sätt var nu de ledande familjerna i Pompeji en del
av staten där de stod i svars till kejsaren Augustus vars makt överskuggade deras. Övrigt gällande underhållning var det ofta folk ifrån närliggande byar som flockade till Pompeji på högtider för att njuta av mängder av underhållning som; den lokala fabulae Atellanae, pantomimföreställningar i teatern, gladiatorspel och jakter i spectacula. De här tre platserna skulle underhålla Pompejis folk till sitt slut.45
62 e.Kr. lämnade en jordbävning staden i ruiner (vilket arkeologiska bevis bekräftar). Jordbävningen var även starten på en ökad aktivitet av vulkanen. Befolkningen började så småningom bygga upp staden igen. Vikten av underhållning för invånarna i Pompeji kan förstås efter denna händelse. När platser så som teatern och amfiteatern blev återuppbyggda medan flertal religiösa och allmänna bad låg kvar som ruiner.46 Områden som innan varit
bebodda användes annorlunda efter jordbävningen. De omvandlades till handels och
industriella platser. Utvecklingen har tolkats och diskuteras. Den anses vara anledningen till förändringen i Pompejis ekonomi. Ekonomin skiftade från ett landsbrukssystem till ett där
42 Richardson 1988, s. 75 – 80 & Descœudres 2007, s. 15 & Parslow, 2007, s. 212 43 Descœudres 2007, s. 15 – 16
44 Zanker 1976, s. 272 & Parslow 2007, s. 213 45 Parslow 2007, s. 215
handel och industriell produktion tog stora roller. Klasser som handelsmän och köpare ersatte aristokraten. År 79 e.Kr. begraver vulkanens aska Pompeji någorlunda intakt under sig.47
6.2 Viktig fakta att veta om Pompeji
Självklart är det jag skrivit ovan om Pompeji inte allt där är att veta om staden. Kunskap som att ett stort antal affärer, verkstäder och värdshus fanns är något av det jag tycker är viktigt att nämna. Felix Pirson skriver just om ”affärer” och nämner termen tarbernae vilket jag även kommer att använda mig av kring detta ämne. I antiken var tarbernae inte bara värdshus eller pubar utan även artistverkstäder, affärer och enkla bostäder. Varor producerades och såldes främst för att möta efterfrågan från den lokala marknaden i Pompeji. Självklart importerades särskilda varor. Produktionen av dessa varor tog plats i speciella verkstäder i tabernae eller i konverterade privata hus. Textil och bageri var de populära industrierna i Pompeji där den förstnämnda hade en viktig roll i det ekonomiska livet. Naturligtvis fanns det även andra industrier; smedjor, krukmakeri m.m.48
Religion tog en central del i många invånares liv vilket kan ses på samlingarna av tempel i dagens ruiner. Innan Pompeji var en romersk koloni var det mest viktigaste templet dedikerat till Apollo vars anhängare redan fanns vid grundandet av staden tidigt 600-tal f.Kr. När Pompeji väl var en romersk koloni tog naturligt de romerska gudarna över de tidigare grekiska skriver Alastair M. Small. Templen som var dedikerade till gudarna blev även till samlingsplatser för folket. Olika typer av kulter skapades och förekom tidigt redan vid stadens grundande och fortsatte till Pompeji gick under. Den tydligaste religiösa förändringen mot Pompejis slut var bland annat att flertal gudar smälte samman och fick liknande egenskaper. Men även att egyptiska gudar fick sin plats bland de dyrkade.49
Sexualitet är inte direkt en av de första saker som förknippas med antiken. Sanningen är att antikens folk var mer sexuellt fria än vad folk vanligtvis tror. Nyklassicismen skapade bilden av att antikens folk var stiliga, ädla och moraliskt utvecklade. Arkeologiska fynd talar emot denna bild. Fynden omfatta en ”brokig folklighet och en gräll vulgaritet”. Anteckningar berättar om amuletter, lampor, fresker och reliefer med ”obscena” bilder. Bland dessa fynd räknades även alla skulpturer av nakna kvinnor och män liksom de erotiska freskerna med motiv ur den grekiska mytologin. Flertal pornografiska samlingsbilder hittades även. De
47 Descœudres 2007, s. 18 – 20 & Richardson, 83 – 87 48 Pirson 2007, s. 457 – 458, 460, 463, 466, 467 49 Small 2007, s. 184 & 200
obscena bilderna gav upphov till en diskussion bland forskare och allmänheten. En del menade att föremålen påvisa vilken stor skillnad det fanns mellan den antika och den kristna synen på sexualitet. Andra påpeka ”kontinuiteten i den folkliga sexualiteten från antiken till samtiden” skriver Hans Furuhagen.50
Slutligen är det viktigt att veta anser jag att Pompeji hade en form av ett klassystem. De rika var rika och de fattiga var fattiga uttrycker Willem M. Jongman enkelt. De fattiga ifrågasatte ej rätten för de rika att vara rika och styra Pompeji. Det fanns ingen typ av liberalismen och överklassen blev aldrig utmanade. Överklassen styrde från generation till generation.51
6.3 Pompeji i skriftlig form
Källor för information kring Pompeji kan indelas i två grupper: den skrivna och den oskrivna. Skrivna källorna är runt 50 avsnitt i antik (grekisk eller latin) litteratur och över 11, 000 ristningar i staden. Den andra kategorin är mer varierande och består av geografiska,
geomorfologiska, topografiskdata och arkeologiska bevis. Det existerar ingen historisk källa om Pompeji av en antik författare. De runt 50 avsnitten i utdrag av grekisk och romersk litteratur som nämner staden gör det tillfälligt och i förbifarten. Men det finns källor där staden nämns.
Exempelvis nämns Pompeji 11 gånger i kontexten kring ett gigantiskt utbrott av berg
Vesuvius år 62 e.Kr. Skriftliga källor kunde exempelvis vara officiella eller privata. Officiella nedskrivningar var gjorda för att bestå och blev därför inristade i sten. Inristningar kunde hittas på statyer men mest på allmänna byggnader för att minnas magistraten som de blev upprest, förstorat, förbättrat eller fixat av. Privata eller icke officiella meddelande är som regel av tillfällig natur och inte menat för framgång. Innehållet är bland annat valaffischer och annan reklam målad på husväggar och tusentals meddelande inristade i murbruk av både privata och allmänna väggar.
Stora delar av inristningarna är relativt oviktiga men skapar som helhet en källa för social historia om staden och hjälper till att få ett grepp om den politiska organiseringen.52 Miljön är
ett annat bevis på oskrivna källor. En tydlig koppling mellan ett bosättningsområdes historia och dess naturliga miljö är särskilt tydligt i Pompejis fall. Främst är det på grund av lavans
50 Furuhagen 2004, s. 35 – 36 51 Jongman 2007, s. 508 52 Descœudres 2007, s. 9 – 10
ursprung som den är byggd på och askan under som den blev begravd under. Vilket är
resultatet av vulkanen 20 km till nordöst. Geomorfologiska studier har upptäckt att den antika kustlinjen var mycket närmare staden än den är idag vilket bekräftar påståendet av antikens författare: att Pompeji var en hamnstad.53
7. Analys och Resultat
7.1 Artiklar
För att se skillnaden mellan hur vetenskapliga och populärkulturella artiklar berättade om hur människor levde i Pompeji jämfördes alla källor. Totalt är det sju stycken artiklar som
använts: Daily life in ancient Pomeii54, Daily life in Pompeii55, Everyday life in Pompeii
revealed56, Pompeii57, Turns out life in ancient Pompeii wasn’t all that different from today58,
Daily life in the ancient city of Pompeii59 och Everyday life in Pompeii60. Även fast de
populärkulturella och vetenskapliga artiklarna skiljer sig åt är det inte mycket.
Exempel populärkulturell källa: ”[…] In a famous example of hooliganism, riots broke out in 59 AD between Pompeians and neighboring Nuceria. As a result, the city had a 10-year ban on gladiatorial games.”61 och exempel på en vetenskaplig källa: ”In 59 AD a riot broke out in
the amphitheatre between Pompeian fans and the people of nearby Nuceria, and as a result the amphitheatre was closed for ten years.”62 Bokstavligt talat skriver artiklarna nästan alla om
samma saker. Skillnaderna är endast formuleringen eller valet av ämnet artikeln fokuserar på. De fyra som skiljer sig år är de artiklar som tar upp lite kunskap som inte finns i de andra källorna eller har ett annorlunda format.
University of Leicester skriver till exempel om Dr Penelope Allison och intervjuar henne i sin artikel och har därför ett annorlunda format ifrån de tidigare artiklarna. ”There is a common
53 Descœudres 2007, s. 12
54 Ettore Panella: https://www.pompei.it/pompeii/daily-life-pompeii.htm (2019-01-07)
55 Western Australian Museum: http://museum.wa.gov.au/pompeii2010/daily-life/lifestyle/ (2019-01-07) 56 University of Leicester: https://www.sciencedaily.com/releases/2007/04/070424091412.htm (2019-01-07) 57 History: https://www.history.com/topics/ancient-history/pompeii (2019-01-07)
58 Jim Mitchell:
https://www.sbs.com.au/guide/article/2017/03/03/turns-out-life-ancient-pompeii-wasnt-all-different-today (2019-01-07)
59 Ilaria: http://www.pompeiitaly.org/en/pompeii-ruins/daily-life-the-ancient-city-of-pompeii/ (2019-01-07) 60 James Wiener: http://etc.ancient.eu/interviews/everyday-life-in-pompeii/ (2019-01-07)
61 Jim Mitchell:
https://www.sbs.com.au/guide/article/2017/03/03/turns-out-life-ancient-pompeii-wasnt-all-different-today (2019-01-07)
perception that life in the once-thriving Roman city of Pompeii is well-known from the wealth of artefacts that have been uncovered since its accidental discovery in 1748, but this is far from the case, according to findings of University of Leicester archaeologist Dr Penelope Allison.”63 James Wiener skriver om en visning av Pompeji och intervjuar också i sin tur
kuratorn för denna visning vilket även gör att artikeln är skriven med ett annorlunda format än tidigare artiklar vilket gör att den liknar University of Leicesters artikel.64 De resterande två
artiklarna skriver om det dagliga livet i Pompeji med fokus mest på arbete, Pompeji och självaste vulkan utbrottet.65
Den diskursiva punkten i Faircloughs modell pratar om produktion och konsumtion.
De sju artiklarna är alla producerade på olika sätt. Allt från ett australienskt mediebolag till en italiensk turistsida.66 Alla artiklar har inte skribenter eller författare. De som tycks mest
trovärdiga är det australienska museet, University of Leicester och James Wiener.
Konsumeringen av artiklarna kan vara olika. För vem läser egentligen dessa artiklarna? Från att kanske vara nöjesläsning till en vetenskaplig jämförelse. Det finns ingen statistik över detta eller kunskap om vem som läser dessa källor. De mest troliga svar är studenter, historieintresserade och helt enkelt vanligt folk.
Ännu en fråga är hur uppfattas texterna och vem påverkas av den och dess uppbyggnad? Hur artiklarna och dess texter uppfattas vet jag inte. Det saknas information kring detta. Utifrån var artiklarna är producerade kan jag dra slutsatserna att det är studenter, turister och historieintresserade som blir påverkade. Dock finns det inget som stödjer detta förutom exempelvis att de två italienska artiklarna är producerade på turistsidor.
Alla artiklar är distribuerade över nätet och vissa av dem som exempelvis History är utgivna via tv.67 Jag vet helt ärligt talat inte under vilka omständigheter texterna är producerade under
det finns ingen information om detta. Det finns ingen information som visar detta men jag skulle kunna tänka mig att History och de bägge italienska sidorna har det lättare att skriva
63 University of Leicester: https://www.sciencedaily.com/releases/2007/04/070424091412.htm (2019-01-07) 64 James Wiener: http://etc.ancient.eu/interviews/everyday-life-in-pompeii/ (2019-01-07)
65 History: https://www.history.com/topics/ancient-history/pompeii (2019-01-07) & Ilaria:
http://www.pompeiitaly.org/en/pompeii-ruins/daily-life-the-ancient-city-of-pompeii/ (2019-01-07) 66 Jim Mitchell:
https://www.sbs.com.au/guide/article/2017/03/03/turns-out-life-ancient-pompeii-wasnt-all-different-today (2019-01-07) & Ettore Panella: https://www.pompei.it/pompeii/daily-life-pompeii.htm (2019-01-07)
texterna än till exempel ett icke vinstdrivande företag.68 Orsakerna är att jag helt enkelt tror att
History som är en stor välkänd medial plattform har enklare att komma åt information
eftersom de har mer pengar att spendera och kan anlita de med bäst kunskaper. Det italienska sidorna skriver om sitt eget lands historia vilket de lär sig om i skolan. Men hur mycket de lär sig om Pompeji finns det inget bevis på.
Tillgången till artiklarna är relativt lätt om du vet var du ska leta och vad du ska söka efter. Självklart hjälper det att vara antingen insatt i ämnet eller akademiskt vetande. Jag fokuserade på att söka efter vetenskapliga och populärkulturella artiklar som berättade om livet i
Pompeji. Texterna i sig har även gemensamma grammatiska teman. Artiklarna använder sig av rubriker och underrubriker för att understryka antingen ämnet de pratar om eller att de börjar skriva om ett nytt och fetstilar detta oftast. Författarna använder sig även av
bestämningar speciellt använder de ordet: ”very”. Bestämningarna anser jag är i texterna för att författaren antingen vill understryka ett ord eller information som anses vara viktig. Genom alla artiklar kan även skiljetecken ses för att hjälpa läsaren att se betydelse av termer och ord som skribenten vill fästa uppmärksamhet vid eller använder på ett annorlunda sätt.69
Kursivering av ord är även vanligt genom alla artiklar. Flertal av artiklarna väljer även att ha med ”extra” fakta de anser är viktig eller endast vill nämna.70 Bilder används genom nästan
alla texter för att ge stöd till ämnet och en kontext. Det är endast två artiklar som inte
använder sig av bilder.71 Två artiklar som sticker ut lite extra är Jim Mitchells och University
of Leicesters. Varför de sticker ut är på grund av att de använder sig av något som endast finns i dessa två artiklarna: humor. Genom humor visar de även sin personlighet i texterna. En artikel jag vill fokusera lite extra på är James Wieners text. Kontinuerligt genom texten finns det direkta länkar till andra sidor om ämnet eller just det ordet som är understruket. Genom denna artikel skriver även Wiener om sina egna känslor och åsikter vilket färgar texten personligt. Se exempelvis detta utdrag:
68 History: https://www.history.com/topics/ancient-history/pompeii (2019-01-07), Ilaria:
http://www.pompeiitaly.org/en/pompeii-ruins/daily-life-the-ancient-city-of-pompeii/ (2019-01-07), Ettore Panella: https://www.pompei.it/pompeii/daily-life-pompeii.htm (2019-01-07) & James Wiener:
http://etc.ancient.eu/interviews/everyday-life-in-pompeii/ (2019-01-07) 69 Se alla artiklar
70 Ex Western Australian Museum: http://museum.wa.gov.au/pompeii2010/daily-life/lifestyle/ (2019-01-07) & History: https://www.history.com/topics/ancient-history/pompeii (2019-01-07)
71 History: https://www.history.com/topics/ancient-history/pompeii (2019-01-07) & Ilaria:
” The people of Pompeii form the heart of the exhibition, and it was difficult not to be moved by the objects on display. I was drawn to the items of everyday life: a gladiator’s helmet; oil lamps; coins and scales used by men of commerce; a pitcher which once held garum; and even food that had been perserved for over two thousand years.”72
Självklart är det viktigt att tänka att författarnas egna åsikter kan ha färgat artiklarna men det kan jag inte urskilja i någon av texterna.
7.2 Böcker
Är vetenskapliga och populärkulturella böcker vitt skilda världar? Skriver vetenskapliga och populärkulturella författar olika? Är några av de få frågorna jag har ställt mig själv när jag läst böckerna. För att se skillnaderna valde jag att parallellt både läsa vetenskapliga och
populärkulturella böcker. På detta sätt jämförde jag de bägge källorna. Jämförelserna gjordes utifrån vad jag anser är populärkulturellt och källkritik. Vad jag menar med detta är att böckerna passade inom ramen av populärkulturellt och att de genom sina texter inte hade någon tydlig källhänvisning. Böckerna som användes var: Secrets of Pompeii 73och Pompeji
bakom ruinerna74. Nämnt tidigare är att vetenskapliga källor oftast har liknande fakta som de
utgår ifrån och skriver vilket fortfarande är sant i böckernas fall. Skillnaden är att populärkulturella böcker formulera annorlunda eller har med information som inte den vetenskapliga tar upp eller ofta färgar sina texter med meningar som kan verka som
personliga tankar och åsikter. Med detta menar jag att det inte är personliga tankar och åsikter men kan ses som det. Ett exempel på detta är ifrån Furuhagen: ”Ingenstans är romaniseringen så tydlig som vid Forum. När man idag står på Forum i Pompeji befinner man sig på en stor plats som är tom-bortsett från turisterna- och runt om torget ser man ruinerna av diverse byggnader.”75 Vem anser detta? Jag kan tolka det som att det är han som ser Forum på detta
sättet. Ytterligare ett exempel ifrån Albentiis:
”These places were their physical and exstential reality. Modern visitors feel this strongly, and this leads naturally to reflections on the cultural and symbolic nature of the place.”76
72 James Wiener: http://etc.ancient.eu/interviews/everyday-life-in-pompeii/ (2019-01-07) 73 Albentiis, 2009
74 Furuhagen, 2004 75 Furuhagen 2004, s. 69 76 Albentiis 2009, s. 17
Det kan verka som att han anser att platsen är ”deras” fysiska och existentiella verklighet och att det är han som säger att besökare reflekterar. Flertal av dessa formuleringar av meningar finns igenom bägge böckerna. När jag pratar om att populärkulturella böcker formulerar annorlunda menar jag att de ofta beskriver med mycket detaljer till skillnad från vetenskapliga som håller sig till vetenskapen. Se ex:
”[…] It is the opportunity to be immersed so immediately into the reality of the streets and houses that were the backdrop to the lives of Pompeii’s inhabitants some two thousand years ago that make any visit to this ancient, unlucky city so unforgettable.”77
”This need, which can be satisfied only by repeated and exhausting effort, implies an existence that includes the process of aging and the inevitability of death.”78
Slutligen har populärkulturella böcker med information som inte vetenskapliga har med. Vad det betyder är helt enkelt att författarna till dessa böckerna oftare väljer mer varierande områden att skriva om. Vetenskapliga böcker skriver som sagt oftast om samma ämnen och saker. Albentiis bok har tillexempel ämnen som: kulten av Dionysos, musik, begravning och strukturen av Pompeji.79
Böckerna är producerade av olika förlag: Furuhagens bok är producerad av Natur och Kultur i Stockholm och Albentiis bok är tryckt av J. Paul Getty Museum i Los Angeles. Boken som verkar mest trovärdig är Secrets of Pompeii. Orsakerna är att den främst är ifrån ett museum men också att boken i sig faktiskt är på gränsen till en vetenskaplig bok anser jag. Boken är välskriven och detaljerad men den saknar hänvisningen till källor i texten. Konsumering av böckerna anser jag är liknande. Jag tror att de flesta som läser dessa två böcker antingen är studenter, historieintresserade, lärare eller personer intresserade av Pompeji, Italien,
arkeologi, vulkaner. Dessa är troligtvis målgruppen för denna typ av böcker. Dock finns det ingen information som stödjer detta påstående.
Böckerna anser jag kan vara allt från nöjesläsning till en källa för ett skolarbete. Jag uppfattade texterna i böckerna som givande och fick en känsla av att jag lärde mig något. Information saknas om läsare av böckerna verkligen känner så efter att ha läst böckerna. Jag
77 Albentiis 2009, s. 17 78 Albentiis 2009, s. 43
kan endast utgå ifrån mig själv. Bägge böckerna är tillräckligt täckande för att ge
grundkunskap och mer om Pompeji så har läsaren inga kunskaper kan de vara nog. Även om Furuhagens bok är enklare skriven. Böckerna kan jag gissa mig till är utdelade i
universitet/högskola, bibliotek, museer och skolor. Med utgångpunkten är var jag själv har fått dem ifrån: Göteborgs Universitet och Vitterhetsakademiens bibliotek.
Omständigheterna hur böckernas texter blivit till vet jag inget kring. Mina tankar är att Furuhagen är historiker och författare dessutom har han sen tidigare skrivit flertal
populärhistoriska verk inom historia och kulturhistoria. Albentiis är en fakultetsmedlem vid konstnärshögskolan i Perugia. Säkerligen har bägge författarna efter dessa förutsättningar haft någorlunda lätt att skriva och publicera böckerna. Skillnaden kan vara att Albentiis haft det enklare då detta är en del av hans ”egen” historia precis som de italienska artikelförfattarna. Dock finns det inget som stödjer detta. Att komma åt dessa böcker är lätt om du som
artiklarna vet var du ska leta och vad du ska söka efter. Här hjälper det även att antingen vara insatt i ämnet eller akademiskt vetande.
När jag skulle leta efter populärhistoriska böcker gjorde jag en stor sökning först på nätet och sedan genom katalogen i biblioteket där jag bor och till sist genom universitetsbibliotekets katalog. Fokus var böcker som antingen berättade om kultur eller ”allt” om Pompeji.
Böckerna hade gemensamma teman igenom. Båda författarna använde sig av kursiv text och skiljetecken för att betona begrepp eller meningar. I båda böckerna finns ”extra” fakta under exempelvis bilder.80 Bilder finns även kontinuerligt genom böckerna. Inga riktigt
gemensamma ordval kan hittas i böckerna utan i så fall är de slumpmässiga. Ingen av författarna använder sig av bestämningar.
Det som skiljer böckerna åt är att Furuhagens bok känns på ett sätt vara mer personlig än. Albentiss som känns mer vetenskaplig. Furuhagens bok har dessutom enklare språk än Secrets in Pompeii. Dock är ingen svår att läsa.
7.3 Vem är vem?
Slutligen är en intressant fråga att ställa sig vem som var vem i Pompeji med andra ord: vilka sorters människor beskrivs ha levt i Pompeji? Med den kunskap som finns kan vi dra
slutsatserna att personer som levt i Pompeji var ett folk som uppskattade underhållning, att det
fanns handelsmän, artister, bagare och personer med andra variationer av yrken. Även att folket var religiöst och mer ”vulgära” än vi trott tidigare. Tyvärr skriver varken de
vetenskapliga eller populärkulturella källorna hemskt mycket om personerna individuellt utan föredrar samhället eller folket i sig. Men det är inte att säga att det inte finns. Ruinerna av Pompeji är en källa i sig för vilka sorters personer som levt där. Med detta menar jag att det finns tusentals inristningar och klotter samt föremål som talar för befolkningen.81
Enstaka överlevande brev talar för individer och familjer. Ett sådan exempel är Plinius d y till historieskrivaren Tacitus:
”[…] Till slut lättade mörkret, det liksom förtunnades till svart dimma eller rök. Så blev det riktig dager, solen bröt fram men den var blek och svag, ungefär som när det ska bli solförmörkelse. Allting dansade för vår syn innan ögonen vant sig. Allting var förändrat och höljt av ett tjockt lager aska, som ett svart snötäcke.[…] Det här ska du läsa men inte skriva i din bok, för det är absolut inte värt att betrakta som historia. Tycker du att det inte ens varit värt ett brev, så får du skylla dig själv, det var du som bad mig skriva! Farväl”82
8. Diskussion
8.1 Slutdiskussion
Hur framställer de vetenskapliga och populärkulturella källorna att människor levde i Pompeji? Finns det någon skillnad? Är de stora frågorna som jag försökt mig på att svara. Pompeji är ett ämne som det har skrivits mycket om. Mängder av populärkulturell- och vetenskaplig information finns om staden och dess invånare. Skillnaderna mellan hur vetenskapliga och populärkulturella källor framställer Pompeji är inte så stor. Bland annat kultur och aktiviteter skrivs inte annorlunda i källorna och exakt samma information ges. Det som skiljer källorna åt är att de berättar om Pompeji på olika sätt. Källorna formulerar olika, vetenskap håller sig till vetenskap och populärkulturella källor använder sig mer av detaljer för att beskriva något. De vetenskapliga källor som använts tycker jag är ett exakt uttryck för vad Paletscheks skriver att ”vetenskaplig historieskrivning är mer frågegenererad och
regelstyrd än den populariserade och ger istället raka svar med tydlig innebörd”.83
81 Furuhagen 2004, s. 80 82 Furuhagen 2004, s. 183 83 Marianne Sjöland: http://portal.research.lu.se/ws/files/16300600/Historia_fr_n_tidskriftsredaktionen_Marianne_Sj_land.pdf (2018-01-29)
De vetenskapliga källor som jag valt att analysera har oftast haft liknande fakta och kunskap de väljer att skriva om. Eftersom det är den de utgår ifrån. Se exempelvis dessa två utdrag:
”[…] Yet resarchers from up to 20 nations are engaged at Pompeii, recording and analysing their predecessor’s excavations, bringing new science to old finds and making new discoveries as they try to save and restore what remains.”84
”Even after hundreds of years of work, about a third of the city still lies buried. Yet there is no rush to unearth these hidden Pompeii neighborhoods. Today’s great challenge is preservation of what has been uncovered.”85
Källorna skriver och diskuterar om liknande saker i sina artiklar. Medan en populärkulturell källa kan vara ”top 5 representationer av Pompeji i en tv serie”.86 Dock finns det ingen historia eller tidslinje över hur vetenskapliga och populärkulturella källor skriver om Pompeji och vad skillnaderna är. Vilket är en av anledningarna till att arbetet skrivs. Fokus var att hitta en vinkel som inte används i tidigare forskning. Det finns en tydlig forskningslucka i hur historia genom populärkulturella och vetenskapliga källor berättar om Pompeji.
Gränsen för det populära som nämndes tidigare i arbetet är ”flytande” Jag tror att ofta blandas populärkulturellt och historia i en mix. Gränsen mellan vad som är populärkultur och historia kan bli otydligt. Precis som Ludvigsson skriver att gränsen mellan ”populariserad
historievetenskap och populärhistoriska uttryck” är ”flytande”.87
Här håller jag med Jerome de Groot att historia kan användas och uttryckas i olika former som exempelvis tv, film, skönlitteratur m.m. 88 Genom att ha undersökt Pompeji ser jag varför
ämnet är så intressant och hur det kan användas genom skolundervisning, museer och andra sätt för att uttrycka historiekultur. Även genom Pompejis historia kan vi se kulturmöten och
84 Science Focus, Pompeii: past, present and future
https://www.sciencefocus.com/science/pompeii-past-present-and-future/ (2018-11-27)
85 National Geographic, Pompeii
https://www.nationalgeographic.com/archaeology-and-history/archaeology/pompeii/ (2018-11-27)
86 Pop Classics, Top 5 Representations of Pompeii
http://popclassicsjg.blogspot.com/2012/11/top-5-representations-of-pompeii.html (2018-11-27) 87 Marianne Sjöland:
http://portal.research.lu.se/ws/files/16300600/Historia_fr_n_tidskriftsredaktionen_Marianne_Sj_land.pdf (2018-01-29)
hur invånarnas identitet kan ha formats. Historiemedvetande är centralt här och Pompeji är med andra ord ett uttryck för italienarnas historia.
Ämnet intresserar mig och skulle jag göra en liknande uppsats igen skulle jag vilja ha tillgång till fler böcker och artiklar. Dock skulle nog mer tid också krävas.
Källförteckning
Elektroniskdatahttps://www.sciencedaily.com/releases/2007/04/070424091412.htm (2018-11-21) (kan uppdateras)
https://en.wikipedia.org/wiki/Pompeii (2018-11-21) (kan uppdateras)
http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2011-4/pdf/HT_2011_4_772-779_edquist.pdf (2018-12-05) (kan uppdateras)
http://portal.research.lu.se/ws/files/16300600/Historia_fr_n_tidskriftsredaktionen_Marianne_ Sj_land.pdf (2018-12-10) (kan uppdateras)
http://umu.diva-portal.org/smash/get/diva2:753023/FULLTEXT01.pdf (2018-12-12) (kan uppdateras)
https://libguides.lub.lu.se/c.php?g=296903&p=1988039 (2018-11-21) (kan uppdateras)
http://www.ub.umu.se/skriva/vetenskaplig-artikel (2018-11-21) (kan uppdateras)
https://www.sciencefocus.com/science/pompeii-past-present-and-future/ (2018-11-27) (kan uppdateras) https://www.nationalgeographic.com/archaeology-and-history/archaeology/pompeii/ (2018-11-27) (kan uppdateras) http://popclassicsjg.blogspot.com/2012/11/top-5-representations-of-pompeii.html (2018-11-27) (kan uppdateras)
https://www.pompei.it/pompeii/daily-life-pompeii.htm (2019-01-07) (kan uppdateras) http://museum.wa.gov.au/pompeii2010/daily-life/lifestyle/ (2019-01-07) (kan uppdateras)
https://www.sciencedaily.com/releases/2007/04/070424091412.htm (2019-01-07) (kan uppdateras)
https://www.history.com/topics/ancient-history/pompeii (2019-01-07) (kan uppdateras) https://www.sbs.com.au/guide/article/2017/03/03/turns-out-life-ancient-pompeii-wasnt-all-different-today (2019-01-07) (kan uppdateras)
http://www.pompeiitaly.org/en/pompeii-ruins/daily-life-the-ancient-city-of-pompeii/ (2019-01-07) (kan uppdateras)
http://etc.ancient.eu/interviews/everyday-life-in-pompeii/ (2019-01-07) (kan uppdateras https://www.historytv.se/ (2019-01-07) (kan uppdateras)
Tidskrift
Peter Aronsson. ”Historiekultur, politik och historievetenskap i Norden”, Historisk tidskrift 122:2 (2002)
Litteratur
Albentiis, De Emidio (2009) Secrets of Pompeii. J. Paul Getty Museum. Los Angeles
Alvesson, Mats & Deetz, Stanley (2000). Kritisk samhällsvetenskaplig metod. Studentlitteratur AB. Lund
Aronsson, Peter (2010). Historiebruk att använda det förflutna. Studentlitteratur AB. Lund
Aronsson, Peter (red) (2000). Makten över minnet. Historiekultur i förändring. Studentlitteratur AB. Lund
Aronsson, Peter & Larsson, Erika (2002). Konsten att lära och viljan att uppleva:
historiebruk och upplevelsepedagogik vid Foteviken, Medeltidsveckan och Jamtil. Centrum för kulturforskning. Växjö
Boolsen, Watt Merete (2007). Kvalitativ analys: forskningsprocess, människan, samhället. Gleerup. Malmö
Breisach, Ernst (1994). Historiography: ancient, medieval, and modern. University of Chicago Press. Chicago
Bryman, Alan (1997). Kvantitet och kvalitet i samhällsvetenskaplig forskning. Studentlitteratur. Lund
Chorell, Torbjörn (2003). Studier i Hayden Whites historietänkande. Norma Bokförlag. Skellefteå
Descœudres, Paul-Jean (2006) History and historical sources. I The world of Pompeii, John J. Dobbins (red) & Pedar W.Foss (red), 9 – 27. Routhledge. New York & London
Dobbins, J. John (red) & W.Foss, Pedar (2007). The world of Pompeii. Routhledge. New York & London
Eriksen, Thomas & Sørheim, Torunn (1999). Kulturforskjeller i praksis: perspektiver på det flerkulturelle Norge. Ad notam Gyldendal. Oslo
Groot, De Jerome (2009). Consuming History: Historians and Heritage in Contemporary Popular Culture. Routledge. New York & London
Grossberg, Lawrence (1992). We gotta get out of this place: popular conservatism and postmodern culture. Routhledge. New York & London
Harboe, Thomas (2013) Grundläggande metod: Den samhällsvetenskapliga uppsatsen. Prepress Team Media Sweden AB. Falkenberg
Iggers, George (1997). Historiography in the twentieth century: from the scientific objectivity to the postmodern challenge. University Press of New England. Hanover
Jensen, Eric (1994). Historiedidaktiske sondering. DLH. Danmark
Jongman, Willem (2007). The loss of innocence: Pompeian economy and society between past and present. I The world of Pompeii, John. J Dobbins (red) & Pedar W.Foss (red), 499 – 517. Routhledge. New York & London
Jørgensen, Winther Marianne & Phillips, Louise (1999). Diskursanalys som teori och metod. Studentlitteratur. Lund
Karlsson, Göran-Klas & Zander, Ulf (red) (2009) Historien är nu: en introduktion till historiedidaktik. Studentlitteratur. Lund
Olsson, Henny & Sörensen, Stefan (2011). Forskningsprocessen: kvalitativ och kvantitativa perspektiv. Liber. Stockholm
Pirson, Felix (2007). Shops and industries. I The world of Pompeii, John J. Dobbins (red) & Pedar W.Foss (red), 457 – 473. Routhledge. New York & London
Parslow, Christopher (2007). Entertainment at Pompeii. I The world of Pompeii, John J. Dobbins (red) & Pedro W.Foss (red), 212 – 223. Routhledge. New York & London
Richardson, Lawrence (1988). Pompeii: an architectural history. The John Hopkins University Press. Balimore
Rüsen, Jörn (2004). Berättande och förnuft: historieteoretiska texter. Daidalos. Göteborg
Small, Alastair (2007). Urban, suburban and rural religion in the roman period. I The world of Pompeii, John J. Dobbins (red) & Pedar W.Foss (red), 184 – 211. Routhledge. New York & London
Smith, Sheridan Alan (2002). The archaeology of knowledge. Routhledge. New York & London
Thurén, Torsten (2007). Källkritik. Liber AB. Stockholm
