”Hälsa är när man vinkar med handen” Pedagoger och barns syn på hälsa och välbefinnande i förskolan

Malmö högskola

Examensarbete i fördjupningsämnet

Barndom och lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

”Hälsa är när man vinkar med handen”

Pedagoger och barns syn på hälsa och välbefinnande i förskolan

“A greeting is when you wave your hand”

Educators and children's views on health and well-being in preschool

Fanny Lindskog

Emmie Olsson

Förskollärarexamen, 210 högskolepoäng Examinator: Sara Berglund Datum: 2017-06-02 Handledare: Jenny Vikman

Förord

Under de veckor som vi arbetat med examensarbetet har vi båda två blivit berikade med nya kunskaper. Vi vill börja med att tacka vår handledare Jenny Vikman för all hjälp och stöttning under arbetets gång. Vill även tacka de pedagoger och barn på respektive förskola som

deltagit i vår studie.

Vi vill börja med att tacka varandra för ett bra samarbete. I både med- och motgångar har vi under hela arbetes gång hjälpts åt och stöttat varandra med olika kompletterande egenskaper. Vi har tillsammans gjort intervjuer med både pedagoger och barn ute på förskolorna. Vi har läst litteraturen och gjort sökningar var för sig, men när det kommer till skrivandet av arbetet har vi suttit tillsammans och arbetat fram del för del.

Sammandrag / Abstract

Syftet med vår studie är att studera hur tre förskolor arbetar med hälsa och vad barnens syn på hälsa är. I förskolans läroplan finns det ett läroplansmål som handlar om att förskolan ska sträva efter att varje barn ”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande” (Lpfö,98, rev16). Frågeställningarna som studien utgår från är: Hur arbetar och tolkar pedagogerna läroplansmålet som de ska sträva efter? Hur ser barnen på vad hälsa innebär?

För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att göra en empirisk studie, där vi kommer använda oss av intervjuer med både barn och pedagoger men även enkäter till pedagogerna. I teoridelen börjar vi med att presentera de centrala begreppen som är de fysiska, psykiska och sociala hälsan. Sedan kommer vi att presentera Foucaults tankar och teoribildning om makt, styrningsmentalitet och normalisering. Teorierna och begreppen kommer vi senare att använda oss av i resultat och analysdelen.

Vårt resultat visar att inte alla aspekter av hälsa prioriteras på de förskolorna som studien gjorts på. Pedagogerna arbetar en del med hälsa, där den fysiska hälsan är i fokus. Men de har dock ingen gemensam plan på hur de ska arbeta med läroplansmålen som rör hälsa. Samtliga pedagoger var överens om att den fysiska hälsan på gården och maten har stor betydelse för barnen, men något som inte nämndes i så stor utsträckning av samtliga pedagoger var den psykiska och sociala hälsan. Barnen utryckte dock att den sociala hälsan var viktig för dem. Under studien framgick det en medvetenhet hos samtliga pedagoger där de hade önskat mer arbete kring hälsa, såväl inomhus som utomhus.

Nyckelord: fysisk hälsa, makt, miljö, normalisering, psykisk hälsa, social hälsa, styrningsmentalitet

Innehållsförteckning

Syfte och frågeställningar...6

Metod och genomförande...7

Metodval...7 Urval...8 Genomförande...8 Forskningsetiska överväganden...9 Analysmetod...10 Teoretiska perspektiv...12 Definition av begreppen...12

Michel Foucault - makt...12

Styrningsmentalitet... 13

Normalisering ……….………..13

Tidigare forskning...15

Att lära sig hälsa ...15

Förskolan påverkan på barnen ………..………15

Förskolans miljö...16

Resultat och analys...17

Pedagogernas arbetssätt och syn på läroplansmålet...17

Barnens syn på hälsa...21

Diskussion och slutsats...25

Yrkesrelevans...27

Metoddiskussion...28

Förslag på fortsatt forskning...28

Referenser...30

Bilaga 1...32

Bilaga 2...33

Bilaga 3...34

1. Inledning

”Health is a state of complete physical, mental and social well-being and not merely the absence of disease or infirmity.”

(World Health Organization; 1948)

Hälsa är viktig för oss alla och det är så mycket mer än att bara röra sig och äta rätt. Winroth och Rydqvist (2010) beskriver tydligt fyra huvudpunkter inom hälsa, vilka är den fysiska, psykiska, sociala och existentiella hälsan. Alla fyra huvudpunkterna ingår i begreppet hälsa och de spelar stor roll i vår omgivning. Därför är det viktigt att detta läroplansmål tas på allvar i förskolan och att pedagogerna har kunskap och samma uppfattning om hälsa på förskolan. Pedagogernas påverkan är viktig då de redan i tidig ålder kan påverka barnens hälsa till en viss del och styra hur hälsan kommer att bli i vuxen ålder (Osnes mfl. 2012).

Enligt Boldemann (2005) grundläggs människans livsstil redan i förskolan. För att få en god kondition och behålla kroppsvikten är all vardaglig rörelse viktig. Statistiken visar att 15-20% av de svenska barnen väger över det som anses vara normalt. Den främsta orsaken till detta är bristen på utrymme till fysiska aktiviteter i kombination med allt mer lättillgänglig kalorität mat. Genom att ha tillgång till en bra utegård och mer fysiska aktiviteter, så minskar risken för övervikt hos barnen (Boldemann 2005).

En annan orsak till varför vi valt att studera hälsa i förskolan är för att vi alltmer lever i en stressad vardag. Ellneby (2011) menar att barns vardag kan vara minst lika krävande som vuxnas, i förhållande till deras ålder. Det är långa dagar på förskolan för många barn och på många förskolor är det allt för stora barngrupper där barnen måste anpassa sig. För att minska stressen och för att må bra kan aktiviteter som yoga, massage, fysisk träning och sång stimulera barnen.

Tamm (1996) skriver att barns uppfattning om hälsa utvecklas ju äldre barnen blir. Under förskoleåldern anser barnen att hälsa är detsamma som att röra sig och att må bra. Även att få vara ute och leka tillsammans med sina kompisar är viktigt för barns hälsa. Genom att ha läst vad barn i tidigare forskning säger, så väcktes vårt intresse mer för att se vad barnen idag anser att hälsa är för dem i förskolan.

I denna studie kommer vi att studera hur förskolor arbetar med läroplansmålet som rör hälsa och vad barnens syn på hälsa är. Vi kommer till största del i studien att fokusera på den fysiska hälsan, men kommer även beröra de andra områdena inom begreppet hälsa. Vi kommer ta reda hur pedagogerna uppfattar begreppet hälsa och hur de anser att de jobbar med målet. Vi kommer även intervjua barnen för att se vad hälsa är för dem. Efter att ha varit ute på många förskolor, har vi kunnat se att läroplansmålet som rör hälsa, inte synliggörs lika starkt som de övriga läroplansmålen gör. Vi har vid många tillfällen ställt oss frågan varför det är så och om pedagogerna tillsammans har en gemensam plan för hur de ska arbeta med läroplansmålet som rör hälsa.

1.1 Syfte och frågeställningar

Syftet med vår studie är att studera hur förskolor arbetar med hälsa och vad barnens syn på hälsa är. Frågeställningarna som arbetet utgår från är:

• Hur arbetar och tolkar pedagogerna läroplansmålet som de ska sträva efter? • Hur ser barnen på vad hälsa innebär?

2. Metod och genomförande

I följande kapitel kommer vi att presentera vårt val av metod, urval, genomförande, forsknings etiska övervägande och analysmetod.

2.1 Metodval

Vi valde att utgå från den kvalitativa forskningsmetoden. Som Alvehus (2013) beskriver så innebär en kvalitativ forskningsmetod många olika varianter, då frågorna som ställs kan tolkas olika. Med en kvalitativ metod får vi en fördjupad förståelse kring det ämne som ska studeras. Vi ansåg därför att den kvalitativa forskningsmetoden passade oss bäst då den låter oss gå på djupet med vår studie. Vi har utgått från intervjuer med ljudupptagningar och enkäter. Intervjuerna som gjordes var semistrukturerade, vilket innebär att man utgår från ett fåtal öppna frågor som samtalet fokuserar på. Det finns inget rätt eller fel svar på frågorna och respondenten har stor möjlighet att påverka intervjuns innehåll (Alvehus 2013). Genom intervjuer med pedagogerna ville vi se hur de utrycker sig om hälsa och hur de anser att de arbetar med det. Vi vill även se om pedagogerna tolkar målet på samma sätt och har en gemensam syn på hälsa i förskolan. Förskolorna som vi besökte har vi tidigare varit i kontakt med vilket vi ansåg som positivt då vi kände barnen, och har en trygghet tillsammans. Enligt Johansson och Karlsson (2013) är trygghet en viktig aspekt, även miljön där samtalen ska ske är det viktigt att barnen känner sig trygg i. Intervjuer och samtal gjordes med barnen då vi ville se vad barnen uppfattade att hälsa var.

Enkäterna delades ut till pedagogerna då vi ansåg att vi skulle få mer ärliga svar på frågorna. Enkäter innehöll enbart två frågor där vi ville få syn på vad pedagogerna svarade skriftligt. Annars anser vi att enkäterna har samma effekt som intervjuerna.

Det finns även några kritiska aspekter av användandet med intervjuer som metod. Alvehus (2013) menar att intervjuerna inte får likna ett förhör och att man som intervjuare ska var försiktig med att ställa för många följdfrågor, eftersom de kan leda till att svaren på frågorna inte får samma effekt. Alvehus menar också att svaren kan bli begränsade då det endast är de som blir intervjuade som får göra sin röst hörd, och man kan gå miste om andras tankar.

2.2 Urval

Vår studie är gjord på två kommunala förskolor där de arbetar utifrån pedagogiken Reggio Emilia. Vi valde de två kommunala förskolorna för att vi tidigare varit i kontakt med dem och kunde snabbt få börja med vår studie. Samtliga personer som deltagit i studien är inte strategiskt utvalt (Alvehus 2013) utan valda efter vem som utryckt eller lämnat samtycke om att vilja delta i studien.

Totalt deltog fem pedagoger under intervjuerna och alla var kvinnor i åldrarna 35-65 år. Tre stycken deltog på förskola ett och två stycken deltog på förskola två. Det var både förskollärare och barnskötare som deltog i studien. Pedagogerna som deltog i studien blev tillfrågade om de ville medverka, och fick sedan själv ta ställning till om de ville delta eller inte. För att få en bredare syn på pedagogernas arbete med hälsa, så valde vi även att lämna ut enkäter. Enkäterna lämnades ut på förskola ett och två, men vi valde även att lämna enkäter till en privat förskola för att få ytligare en förskolas syn på hälsa. Totalt fick vi in sju enkäter från både män och kvinnor. Tre från förskola ett, tre från förskola två och en från den privata förskolan.

Sammanlagt deltog åtta barn i studien, fyra från förskola ett och fyra från förskola två. Barnen som deltog från förskola ett var två flickor och två pojkar i åldrarna 1-4 år. Barnen som deltog från förskolan två var en flicka och tre pojkar i åldrarna 4-6 år. Vi valde att göra studien på en småbarnsavdelningen och på en avdelning med stora barn för att få svar från barn i olika åldrar, då svaren kan skilja sig åt beroende på ålder och kunskap.

I resultat och analys delen kommer de intervjuade pedagogerna och barnen att benämnas med F1 eller F2 efter deras fiktiva namn. F1 står för förskola ett och F2 står för förskola två. Exempelvis kan det stå Tindra F1, då är det Tindra från förskola 1.

2.3 Genomförande

Vi börjande med att kontakta pedagogerna på respektive förskola för att presentera vår studie. Vi informerade även om att vi skulle vilja göra intervjuer med både barn och pedagoger. Vi delade ut informationsbrev och samtyckesblankett till vårdnadshavarna (se bilaga 1), med förhoppningen om att så många som möjligt skulle delta.

Under fyra veckors tid pågick intervjuerna och samtalen med barnen som gjordes på förskolan i en avslappnad miljö. För att det skulle bli så naturligt som möjligt för barnen så valde vi att fånga dem i till exempel leken eller vid tidpunkten då barnen hade en lugn stund efter maten. Genom att vi valde att göra intervjuerna med barnen i till exempel leken då de inte var själva med oss, menar vi har gjort att det inte blivit så stelt. Johannsson och Karlsson (2013) stärker vårt synsätt på de, då de utrycker att enskilda barnintervjuer inte har samma effekt som gruppintervjuer. Både på förskola ett och förskola två använde vi oss av både ljudupptagningar och fältanteckningar vid intervjuerna och samtalen med barnen. Frågorna till barnen var mer öppna än vad frågorna till pedagogerna var. Vi hade en del frågor vi ville få svar på, men blev en hel del spontana frågor utifrån vad barnen intresserade sig för (se bilaga 4).

Under fjärde veckan då vi intervjuade och samtalade med barnen, lämnades det även ut enkäter till samtliga pedagoger, både på de två kommunala förskolorna men även på den privata förskolan. Pedagogerna fick cirka tre veckor på sig att svara på enkäten (se bilaga 2).

Intervjuerna med pedagogerna gjordes enskilt på förskolan i ett rum avsett för samtal. Anledning till varför intervjuerna med pedagogerna gjordes i ett rum avsett för samtal, var att vi inte ville bli störda (Alvehus 2013). Intervjuerna gjordes enskilt då vi inte ville att pedagogerna skulle påverkas av varandra och varandras svar. Intervjuerna gjordes med fem pedagoger där varje intervju varade mellan 20-30 minuter. Under intervjuerna använde vi oss av ljudupptagning för att få med allt och för att kunna arbeta vidare med materialet. Alla pedagogerna fick svara på samma frågor (se bilaga 3).

2.4 Forskningsetiska överväganden

Vi har valt att utgå från Vetenskapsrådets (2002) fyra etiska principer när vi genomförde vår

studie. De fyra etiska principerna är informationskravet, samtyckeskravet,

konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Informationskravet: samtliga personer som ska delta i studien ska informeras om studiens

syfte. Det ska upplysas tydligt att det är frivilligt att delta i studien, och det är tillåtet att avbryta när man vill (Vetenskapsrådet 2002). Förskollärare, pedagoger, vårdnadshavare och barn fick ta del av informationsblanketter innan vi började med studien. Vi talade även om för alla som deltog att denna studie var viktig för oss, och vi ville att det skulle bli så bra som

möjligt. Vid de tillfällen då intervjuerna genomfördes informerade vi barnen genom att berätta för dem om vår studie. Vid de tillfällen då intervjuer genomfördes var vi tydliga med att påminna om studiens syfte.

Samtyckeskravet: deltagarna i studien ska själva få utrycka om de vill vara med i studien. När

det gäller barn så krävs det att man har vårdnadshavarens samtycke (Vetenskapsrådet 2002). Vi börjande med att dela ut samtyckesblanketter för att få ett godkännande från barnens vårdnadshavare. Vi intervjuarna och samtalens början tillfrågades barnen och de vuxna igen om de ville delta i studien eller inte. Studien genomfördes sedan genom medverkan av de barn och vuxna som utryckt att de ville vara med och under förutsättning att man fick avbryta om man inte längre ville delta.

Konfidentialitetskravet: de som deltar i en forskningsstudie ska vara anonyma och namnen

ska vara fiktiva. Inga personuppgifter ska spridas och allt material ska förvaras så att inga obehöriga får tillgång till det (Vetenskapsrådet 2002). Deltagarna i vår studie informerades om konfidentialitetskravet, och att deras namn och personuppgifter inte kommer att synliggöras i studien. Alla namn, på både pedagoger och barn kommer att vara fiktiva. Materialet har bara vi tillgång till och kommer att förstöras då studiens är godkänd och klar.

Nyttjandekravet: Alla uppgifter som erhålls i studien får endast användas till

forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2002). Pedagogerna och vårdnadshavarna informerades om att uppgifterna som samlats in under studien, endast kommer att användas till vårt examensarbete.

2.5 Analysmetod

Efter intervjuerna med pedagogerna satte vi oss ner tillsammans för att jämföra och lyssna på det insamlade materialet. ”Transkription är ett första steg i analysen” (Alvehus 2013). Innan vi analyserade materialet transkriberades ljudupptagningar till text. Sammanlagt var våra ljudupptagningar med både barn och pedagoger 245 minuter och blev i text 30 sidor. De svar vi fick på intervjuerna samlade vi in och sorterade sedan i olika teman för att få fram de som vi ansåg var relevant för vår studie. De teman som vi har valt att använda oss av framkom genom svaren på intervjuerna, både från barn och pedagoger. Genom att sortera i olika teman fick vi fram likheter och skillnader och kunde på så sätt jämföra pedagogernas olika syn på läroplansmålet om hälsa och hur de arbetar med det. Vi kunde även jämföra pedagogernas

svar på intervjuerna med de enkäter vi fått svar på, men även med de samtal vi gjort med barnen.

Precis som Ahrne och Svensson (2011) skriver så finns det för och nackdelar med tematisk analys. Fördelarna med att ha gjort en tematisk analys är att vi fått en helhetssyn och kunnat få ett sammanhang i de svar vi fått. Vi upplever även att kategoriseringen av svaren har hjälpt oss att få fram de som är väsentligt för vårt syfte. Nackdelarna som vi ser med tematisk analys är att det är svårdefinierat och kan ha många olika definitioner, men även att det är tidskrävande. När vi väl hittade ett sätt att jobba med den tematiska analysen, menar vi att den har hjälpt oss mycket.

3. Teoretiska perspektiv

I den här delen kommer vi att ta upp studiens teoretiska utgångspunkter som är Michel Foucaults teorier om makt. Vi har valt att använda oss av styrningsmentalitet och normalisering som är Foucaluts tankar, för att vi i förskolan kunnat se att pedagogerna styr verksamheten. Innan vi går igenom teorierna kommer vi att förklara begreppen patogen och salutogen utifrån den fysiska, psykiska och sociala hälsan, så som Mikael Quennerstedt (2006) beskriver dem.

3.1 Definition av begreppen

Quennerstedt (2006) menar att hälsa är ett begrepp som kan förklaras på olika sätt och har många olika innebörder. Han menar att man till exempel kan beskriva hälsa utifrån två begrepp, patogen och salutogen. Patogen innefattar teorier som inriktar sig på de sjuka och onormala. Medan salutogen istället fokuseras på aspekter som bidrar till att orsaka och upprätthålla hälsan. Både det patogena och salutogena begreppet kan utgöras av fysiska, psykiska och sociala faktorer. Det stämmer väl överens med hur vi själv vill definiera begreppen. Hälsa ses därför som en helhet och vid till exempel en fysisk aktivitet påverkas samtidigt den psykiska och sociala hälsan. Det går alltså inte att påverka endast ett av begreppen. Quennerstedt (2006) förklarar fysisk hälsa som ett sätt till fysisk träning och att röra på sig. Med psykisk hälsa, menar han är ett tillstånd av välbefinnande där man som individ inser sin egen förmåga och kan hantera normal stress. Men i den psykiska hälsan ingår även omsorg och lugna stunder. Det sista som är social hälsa beskriver han som att ha en relation till andra människor.

Vi har valt att använda oss av Quennerstedts (2006) tolkning av begreppen fysisk hälsa, psykisk hälsa och sociala hälsa där vi i analysen kommer att undersöka om och hur pedagogerna arbetar med dem i förskolan.

3.2 Michel Foucault – makt

Foucault levde 1926-1984 och var en fransk filosof och historiker som var aktiv under 1900-talet. Han introducerade begreppet makt och hur de påverkar människan, dock är han inte intresserad av vem som äger makten. Foucault menar att det var vid demonstrationer och strejker som hans intresse för maktens problematik väcktes. Det var då som makten konkret

blev synlig, exempelvis på gatorna och kring universitet. Foucault menade också att varje litet samhälle och tid i historien hade sina egna särskilda makt-kunskapsregimer som kunde ge olika sanningar (Nilsson 2008). Foucault fokuserar mycket på makt- och kunskapsrelationer mellan olika individer och hur de påverkas av oss. Makt och kunskap går hand i hand. För att bedriva makt, krävs kunskap och utan kunskap är det omöjligt att framkalla makt (Nilsson 2008).

3.3 Styrningsmentalitet

För att kunna styra något, måste man ha en vilja till det menar Foucault (2003). Det bör finnas en bakgrundstanke med styrning som har som syfte att forma och vägleda både andra människor men även sig själv. En metod som Foucault ansåg som mest effektiv inom makt var genom disciplin. Med disciplin menar han inte att man ska tvingas till något, utan han menar att man ändå genom disciplineringen ska lyckas få någon att göra som man vill. Foucaults tänkande kring makt och styrning när det handlar om barn, är att de styrs mot att bli goda samhällsmedborgare. Det goda blir norm och barnen styrs mot normen för det samhälle vi lever i (Foucault 2003).

3.4 Normalisering

Foucault (2003) beskriver normalisering som en styrteknik som handlar om att få syn på de som är avvikande från det som anses som normalt. Genom att bedöma och undersöka individen så kan man få syn på de som kan vara avvikande gentemot det som anses vara normalt beteende. Normen bekräftas när en individ pekas ut från gruppen samtidigt som de andra ser individens avvikande beteende. Då individen pekas ut, får de andra syn på vad som anses som ett önskvärt och normalt beteende. Foucault menar att genom att straffa barnen till vad som är rätt och fel beteende, leder till i många fall att barnen bli mer medvetna och självdisciplineringen ökar.

En grundläggande förutsättning för pedagogisk strävan är den effektiva övningen av makt genom normaliserade tekniker. Tekniker kan i sin tur inte utöva makt för att presentera och förstärka normer, leder de till att undervisningen inte blir en målmedveten strävan (M.Gore 2006).

Vi har valt att använda Foucaults tankar om makt när vi gjort vår analys då vi anser hans teorier som relevant i vår studie. Vi kommer att använda oss av makt, styrningsmentalitet och normer, för att se hur de synliggöras och används av pedagogerna i förskolan. Både när de kommer till de vardagliga rutiner, men även när det gäller arbetet med barnen i förskolan.

4. Tidigare forskning

I den här delen kommer vi att presentera central forskning som tidigare gjorts som behandlar de frågeställningar som vi har. Vi har utgått från de tre begreppen som är den fysiska, psykiska och sociala hälsan. I Quennerstedts (2006) forskning benämns alla de tre begreppen. Förskolans påverkan har stor betydelse för barns välbefinnande och tidigare forskning har visat på att alla de tre begreppen viktiga för barns välbefinnande även här. Den fysiska hälsan har stor fokus inom vår studie och för att kunna bidra till den fysiska hälsan är miljön på förskolan av stor betydelse.

4.1 Att lära sig hälsa

I Quennerstedts (2006) studie beskrivs hälsa som ett evighetsproblem som inte är självklart. Hälsa är ett begrepp som kan förklaras på olika sätt och har många olika innebörder. I vår vardag kan hälsa förknippas med att vara frisk men även att vara sjuk. Hälsa är därför en stor del av människans vardag och påverkar vårt välbefinnande och hur vi mår. Historiskt har hälsa sedan antiken varit ett objekt för att kunna reflektera inom filosofiska och vetenskapliga studier. Hälsa inom de filosofiska och vetenskapliga är nära sammankopplat med de som anses som viktigt i samhället men även den människosyn och vetenskapssyn som råder. Begreppet hälsa är därför inte givet då de kan ha olika betydelser i olika sammanhang (Quennerstedt 2006). Han menar att man kan beskriva hälsa utifrån två begrepp, patogen och salutogen. Patogen innefattar teorier som inriktar sig på de sjuka och onormala. Medan salutogen istället fokuseras på aspekter som bidrar till att orsaka och upprätthålla hälsa. Både de patogena och salutogena begreppen kan utgöras av fysiska, psykiska och sociala faktorer. Hälsa ses därför som en helhet och vid exempelvis en fysisk aktivitet påverkas samtidigt den psykiska och sociala hälsan. Det går alltså inte att påverka endast ett av begreppen.

4.2 Förskolans påverkan på barnen

D ´Onise m.fl (2010) beskriver i sin forskning att de första åren i barns liv är en viktig period för deras framtida hälsa. Studien som gjorts i Australien och Storbritannien visar att förskolornas insatser i vissa fall hade en påverkan på barns hälsa, så som minskad fetma, större social kompetens och förbättrad psykisk hälsa. D ´Onise m.fl menar att tillgången till bland annat hälsovårdstjänster hos både pedagoger och föräldrar kan påverka hälsan. Men

även den sociala kompetensen och psykiska hälsan kunde påverkas av utbildningar inom hälsa. Ett hälsopåstående som rapporterats är att det krävs en balans mellan, den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Slutsatsen som dras i studien är att tidig hjälp hos barnen kan förbättra hälsan på flera punkter.

Renblad och Brodin (2012) har studerat barns välbefinnande utifrån hur miljön på förskolan är uppbyggd och pedagogernas kunskap, men även utifrån läroplanen i förskolan. Studien visade att kvalitén på förskolan har stor betydelse på hur barnet påverkas både psykiskt och fysiskt. Många barn spenderar idag mycket tid på förskolan och har rätt till en verksamhet som ser till allas bästa. Barnen mår bra genom att vara trygg på förskolan, vilket har en positiv inverkan på framtiden. Även en god och stimulerande miljö ökar barnets möjligheter till att må bra. Som pedagog är det viktigt att se och lyssna till varje individ då de kan påverka barnens välbefinnande (Renblad & Brodin 2012).

4.3 Förskolans miljö

Berkhuizen (2014) har forskat kring de yngsta barnens tillgång till sampel. Hon nämner att pedagogerna anser att den fysiska utemiljön på förskolegården inte är något problem. Därför valde Berkhuizen att i sin forskning lägga fokus på betydelsen av samspelet mellan aktörerna ute på gården. Berkhuizen tar även upp i tidigare forskning något som Engdahl och Ärlemalm-Hagsér (2009) har studerat, där de menar att de aktiviteter som barnen är involverade i påverkas av hur den fysiska miljön är uppbyggd. Även den sociala miljön har stor betydelse vilket gör att den sociala förmågan att bli påverkad genom de möjligheter där barnen blir inkluderade i samspel.

Eriksson Bergström (2013) har i sin studie studerat förskolans fysiska miljö och hur individer påverkas i den. Studien är byggd på observationer av barns aktiviteter och även intervjuer med pedagoger. För barns framtida utveckling är det viktigt att verksamheten låter barnen få tillgång till fria aktiviteter men även att pedagogerna anordnar styrda aktiviteter. Utformningen av rummen på förskolan har också stor betydelse för barns framtida utveckling, så som välbefinnande, självständighet och lärande. Den fysiska miljön har en stor inverkan på barnens möjlighet att upptäcka och utforska, och bidrar också till en stor utveckling hos barnen.

5. Resultat och analys

I den här delen kommer vi till största del att fokusera på pedagogernas tankar om hälsa i förskolan, i relation till de teoretiska perspektiv som vi anser vara relevanta. Vi kommer även att analysera hur barnen ser på hälsa med hjälp av begrepp och teori. Genom att ha gjort en tematisk analys delades svaren från det insamlade materialet upp i olika teman. I resultat och analys delen har vi valt att utgå från de olika teman som framgår i fet text. De teman vi tar upp är följande: begreppet hälsas betydelse, gårdens betydelse, arbetets innehåll, arbetets tillvägagångssätt, pedagogernas tankar, sociala relationer samt synen på mat. Rubrikerna speglar våra två frågeställningar som är: Hur arbetar och tolkar pedagogerna läroplansmålet

som de ska sträva efter? Hur ser barnen på begreppet hälsa?

5.1 Pedagogernas arbetssätt och syn på läroplansmålet

Begrepp hälsas betydelse

Hälsa är ett begrepp som kan tolkas på många olika sätt. Varje individ har sitt sätt att tolka de på (Quennerstedt 2006). Så här svarade fem pedagoger på vad som ingick i begreppet hälsa för dem;

Oj, det är mat och rörelse. Det är ju hur man mår, att man mår bra (Tindra, F1) Hälsa för mig, ja, det är ju att må bra tycker jag liksom, att röra på sig. För barnens skull så ser man att de äter mycket grönsaker, äta bra mat och ja, framförallt att må bra (Clara, F1)

Där ingår både vad man äter och hur aktiv man är. Matens betydelse, var det kommer ifrån och att det är viktigt att man äter allsidigt. Även att det är viktigt att man är ute och rör på sig och får frisk luft (Ellen, F1)

Det ingår fysisk aktivitet och psykisk välbefinnande och mat. Ja det är ju huvudingredienserna (Lisa, F2)

Ja alltså hälsosam mat, kroppens välmående, rörelse på olika sätt. Jag tänker både psykisk och fysisk (Sandra, F2)

fysiska medan några nämnde den psykiska också. Ingen av pedagogerna nämnde den sociala hälsan under intervjuerna.

Vi ställde även frågan till pedagogerna om de trodde att de tolkade hälsa på samma sätt, och fick då som svar;

Vissa saker tror jag säkert vi gör de. Sen är där säkert andra som har andra tankar om de (Ellen, F1)

Nä de tror jag inte vi gör (Clara, F1) Ja det tror jag (Tindra, F1)

Det tror jag inte, jag tror att vi tolkar det på olika sätt och de kanske har med att göra att läroplansmålet är så brett och tolkningsbart (Sandra, F2)

Jag tror vi alla tycker det är viktigt (Lisa, F2)

Pedagogernas visade under denna fråga upp en osäkerhet, genom att alla svarade att de trodde. En del trodde ja och en del trodde nej. Som en av pedagogerna nämnde så kan det bero på att läroplansmålet går att tolka på flera olika sätt. Finns det ingen vilja eller bakgrundstanke med de man ska styra så uteblir styrningen (Foucault 2003). Styrningen uteblir då alla pedagogerna har olika tolkningar och visar en osäkerhet i svaren.

Gårdens betydelse

Vid intervjuerna var pedagogerna överens om att utevistelsen och den fysiska miljön var en stor bidragande faktor till hur de arbetade med hälsa och rörelse på förskolan. Detta stärktes när vi fick svar på enkäterna. Även där svarade samtliga pedagoger att gården och utevistelsen var en stor faktor till hur de arbetade med läroplansmålet hälsa. Vi ställde oss frågan varför pedagogerna var överens om att de arbetade med hälsa och rörelse på gården. Genom svaren vi fått från pedagogerna synliggörs en norm som säger att det är bra för hälsan att vara ute. Pedagogerna nämner inte själv att de utgår från en norm, men enligt M.Gore (2006) är den pedagogiska strävan en normaliserad teknik. Genom att stödja, kräva och stämma överens med standarden, definieras det normala.

Vi ställde frågan till pedagogerna om deras förskolegård är anpassad för fysisk rörelse och hur många timmar om dagen de är ute.

En pedagog på förskola ett svarade såhär;

Alltid en viss rörelse mer när man är ute. Därför är det viktigt att utemiljön stimulerar. Tyvärr är vår gård inte så stor till ytan som man hade önskat och barnen blir då begränsade till att röra sig. Och hur många timmar är vi ute, under sommar, vår och tidig höst är vi mer ute, det blir kanske cirka två timmar. Men nu under vintern blir det lite mer än en timme (Ellen, F1)

En pedagog på förskola två svarade så här;

Ja, vi är ute mycket. Vi har en stor gård som vi är nöjda med. Stor yta där barnen kan röra sig fritt, de kan även klättra i träd och springa över kullarna. Vi är väl ute minst tre timmar om dagen, på sommaren blir det lite mer (Lisa, F2)

Båda förskolorna utrycker precis som Quennersted (2006) att den fysiska aktiviteten handlar om att röra på sig. Dock gav pedagogerna på de två olika förskolorna oss skilda svar på hur de ansåg att deras utemiljö var utformad och även hur mycket tid de spenderade ute. På förskola ett hade Ellen önskat att gården utomhus hade varit bättre, vilket hade kunnat leda till mer fysisk aktivitet. På förskola två menar Lisa att de är nöjda med hur gården är. Barnen har gott om plats till fysisk aktivitet.

Arbetes innehåll

Genom intervjuerna framgår det från pedagogerna att de varken inomhus eller utomhus har några planerade aktiviteter kring hälsa. Pedagogerna på förskolorna anser att de jobbar mycket med barns välbefinnande och utveckling utomhus, men menar att de inte är lika aktiva inomhus. Pedagogernas styrning av aktiviteter på förskolan menar Foucault (2003) är viktiga för framtiden och uppfattas som nödvändiga för barns framtida kompetenser. Så här säger pedagogerna om hur de arbetar med hälsa inomhus;

Automatiskt jobbar vi med hälsa, det är inget vi säger att vi gör. Men tillexempel miniröris och när vi spelar musik med rörelser. Det är något som är i vardagen. Vi har inga planerade aktiviteter. Sen är det även maten, vi har bra med grönsaker och att vi nämner att det är bra att äta grönsaker (Tindra, F1) Vi försöker göra de, minirörs har vi inte så mycket av nu, men hade de alltid innan. Bandet med olika rörelser till musik har vi nu. Vi har ingen planerad rörelseaktivitet nu, förr hade vi alltid miniröris en gång i veckan (Clara, F1)

Alltså de beror på vad man jämför med, nä i något fall och ja. Jag tycker vi är bra på maten, iallafall att de ska ta en grönsak. Jag försöker föregå med gott exempel. Vi har faktiskt inga planerade aktiviteter, jag tycker att vi är så bra på att hålla igång själv. Barnen tycker ju om just dance, så ibland blir det de (Sandra, F2)

Pedagogerna uttrycker i intervjuerna att de inte har några planerade rörelseaktiviteter inomhus på förskolan. Men en av pedagogerna säger att barnens naturliga rörelse är bra. Vi ställde en följdfråga till pedagogerna om de hade önskat mer planerade aktiviteter med fokus på hälsa, och fick då som svar från samtliga pedagoger att de hade önskat mer planerade aktiviteter med fokus på hälsa.

Arbetets tillvägagångssätt

Genom tidigare svar framgår det från pedagogerna att de mycket sällan har planerade fysiska aktiviteter, vi ställde därför frågan till pedagogerna hur de gjorde för att motivera barnen till fysisk aktivitet trotts att deras planerade aktiviteter uteblev. Som svar fick vi;

Barnen gör som vi säger och gör (Clara, F1)

Vi introducerar till exempel en rörelsesång och är med och visar rörelserna. Hade vi inte gjort de tror jag att de bara hade sprungit runt (Ellen, F1)

Är med i den mån den går. Inte när de springer (skratt). Men att man tillexempel är med och dansar och visar rörelserna för att visa att det är roligt (Sandra, F2) Hjälper dem igång och deltar själv (Lisa, F2)

Vid intervjuerna utryckte pedagogerna att deras inställning till fysisk aktivitet var viktig, då det kan påverka barnen mer eller mindre. Pedagogerna utryckte även att det var viktigt att man visar ett engagemang. För att motivera barnen till fysisk aktivitet så använder sig pedagogerna av styrningsmentalitet. Med styrningsmentalitet menar Foucault att det bör finnas ett syfte och en bakgrundstanke med det man ska styra. Detta kan ske genom disciplinering. Disciplinering kan se på många olika sätt, bland annat genom att inte tvingas till något utan med hjälp av disciplineringen ska man ändå lyckas få någon att göra som man vill (Foucault 2003). Genom svaren vi fick på intervjufrågan framgår det att pedagogerna får barnen att göra som de vill utan att tvinga dem. Detta genom att pedagogerna visar och deltar i den aktivitet som de introducerar för barnen.

Pedagogernas tankar

Vid intervjuerna och enkäterna fick pedagogerna svara på om de tror att barnen är medvetna om vad hälsa är. Svaren blev så här;

Hade varit roligt att fråga dem. De äldsta barnen tror jag absolut (Lisa, F2) Inte alla, mycket kanske från föräldrarna. En del barn vet jag är med sina föräldrar på träningen eller går på någon sport själv. Spontant JA (Sandra, F2) En del kan nog svara på det (Ellen, F1)

Tror inte att barnen vet vad ordet hälsa är, men när vi pratar om vad som är bra och mindre bra så är barnen medvetna om det (Tindra, F1)

Pedagogerna svarade olika på om barnen var medvetna om vad hälsa är, men alla nämnde att en del förmodligen hade kunnat svara på det. Pedagogerna på förskolorna nämnde att de ofta pratade med barnen om vad som är bra och dåligt när det gäller deras välbefinnande. Till exempel vad som är bra och dålig mat och varför man ska röra på sig. På så sätt vägleds barnen till att få en bättre förståelse om begreppet hälsa. Styrningens syfte är att forma och vägleda (Foucault 2003). Genom att prata om vad som är bra och dåligt vägleds barnen till en bättre förståelse.

5.2 Barnens syn på hälsa

Begreppets hälsa betydelse

Begreppet hälsa är inte givet, och kan ha olika innebörder i olika sammanhang, dessutom kan begreppet hälsa beskrivas utifrån två olika begrepp, patogen som inriktar sig på de sjuka och salutogen som inriktar sig på de friska (Quennerstedt 2006). Vi frågade några barn vad hälsa var för dem, och fick som svar;

Hälsa är när man vinkar med handen (Olle, F2)

Det är när jag är hos doktorn, jag och min lillebror. Vi mår bra när vi har varit där (Folke, F1)

Många av barnen kopplade hälsa till att vinka och hälsa med handen och inte till den hälsa som rör välbefinnandet. Folkes svar är kopplat till begreppet patogen som inriktar sig på det sjuka. Hälsa för Folke var när han var hos doktorn, då både han och hans lillebror ofta är där när de mår mindre bra. Efter besöken hos doktorn beskrev Folke att han mådde bra.

Sociala relationer

För att få fram barnens tankar om hälsa, så valde vi att inleda ett samtal med barnen där vi inte nämnde begreppet hälsa men där vi berörde begreppet salutogen som inriktar sig på barnens friska välbefinnande. Frågan till barnen blev följande;

Vad mår du bra av?

Att få leka med mina kompisar (Ture, F1)

Att springa och leka med mina kompisar (Malte, F2)

Leka med kompisar och springa, sen också att vila så att jag blir pigg igen (Folke, F1)

Utifrån svaren vi fick från barnen är det sociala samspelet och att få röra på sig viktigt för att de ska må bra och stämmer överens med Quennersteds (2006) begrepp, den fysiska och sociala hälsan. Med den fysiska hälsan mår barnen bra av att röra på sig. Med den sociala leken får barnen tillgång till sociala relationer och socialt samspel.

Eftersom barnen visade intresse för det sociala samspelet och att röra på sig, blev en följdfråga till det; Går du på någon sport?

Jag går på GK splitt (Gymnastik) (Sonja, F2) Jag spelar handboll och tennis (Malte, F2)

Jag är med när min bror och pappa spelar fotboll (Eva, F1) Nä men jag ska börja på fotboll för jag är bra på det (Olle, F2) Jag går på simning (Mårten, F2)

I svaren vi fick av barnen ser vi att de ofta är med föräldrarna och ibland syskonen när de utövar någon fysisk aktivitet. I många fall är barnen inte själv medvetna om varför de går på någon sport utan att det är föräldrarna som styrt in barnen på det. Enligt Foucault (2003) tyder detta på att det pågår en generell styrningsmentalitet, och med det menas det att det finns olika sätt att styra. Ett sätt att styra är att vuxna lär barnen vad som anses som bra och dåligt. Syftet med styrningen är att forma och vägleda barnen. Det goda i styrningen blir en norm och barnen styrs in i det samhälle som råder (Foucault 2003).

Synen på mat

Måltiden på förskolan kan vara lik maten som serveras hemma, men den kan också skilja sig från det som serveras hemma. Den pedagogiska måltiden serveras alltid på förskolan och har som syfte att styra barnens matvaror och hälsa. Foucault (2003) menar att det ska finnas ett syfte med styrningen. Barn tillbringar mycket av sin vakna tid på förskolan och hinner ibland med tre måltider, därför är det viktigt vad barnen får i sig.

Vad tycker du om för mat?

Hamburgare och Pizza (Sonja, F2) Köttbullar och makaroner (Malte, F2)

Jag tycker om all mat här på förskolan, det är gott (Ture, F1) Jag tycker om godis (Mona, F1)

Vad är bra mat?

Grönsaker och potatis (Olle, F2)

Grönsaker är bra, jag älskar grönsaker (Ture, F1)

Vad är dålig mat?

Godis är inte bra, för då får man hål i tänderna (Folke, F1) Godis är gott men jag får bara äta det på lördagar (Sonja, F2) Vet inte (Mona, F1)

Vid samtal med barnen framgick det att godis inte var någon bra mat. Vid ett senare tillfälle uppstod en diskussion med Ellen (pedagog) på förskola ett kring godis. Vi tog då upp svaren vi fått från barnen vid ett tidigare tillfälle om vad som var dålig mat. Ellen utryckte då att hon trodde att barnen hemifrån fått kunskapen om att godis är onyttigt och får bara ätas på helger. Foucault nämner den produktiva makten, en makt som producerar kontroll och

disciplineringstekniker för att forma en viss typ av människa som ska gynna samhället (Foucault 2003). Ellen menar att den produktiva makten kommer från föräldrarna då barnen fått reda på att godis är onyttigt och får endast ätas på helgen.

En av de avslutade frågorna till barnen var om de vilade på förskolan. Vi fick endast ja eller nej som svar. Vila ingår i den psykiska hälsan som Quennerstedt (2006) nämner. Den psykiska hälsan nämndes inte i någon större utsträckning vid intervjuerna med pedagogerna. Efter lunchen varje dag är det en del barn som sover på förskolan medan de andra barnen vilar genom att de har en lugn stund med till exempel läsning eller film. Under studiens gång pratade pedagogerna högst två gånger om den psykiska hälsan, en av pedagogerna nämnde att hon trodde att vilan efter maten var en självklarhet för alla förskolor. Den självklara rutinen efter lunchen är något som M.Gore (2006) ser som en normaliserad teknik. Vilan efter lunchen varje dag är något som upprepas dagligen i verksamheterna och har därför blivit en normaliserad teknik.

6. Diskussion och slutsats

I detta kapitel kommer vi att diskutera vårt resultat i förhållande till vårt syfte, frågeställningar samt tidigare forskning. Därefter kommer vi presentera varför vår studie är relevant till vårt yrke samt diskutera vår metod som vi använd oss av. Avslutningsvis kommer vi ge förslag på hur man kan forska vidare kring vårt ämne.

Syftet med vår studie är att studera hur förskolor arbetar med hälsa och vad barnens syn på hälsa är. Vi har utgått från de två frågeställningar som är; Hur arbetar och tolkar

pedagogerna läroplansmålet som de ska sträva efter? Hur ser barnen på vad hälsa innebär?

Vårt resultat visar att inte alla aspekter av hälsa prioriteras på de förskolorna som studien gjorts på. Pedagogerna arbetar en del med hälsa, där den fysiska hälsan är i fokus. De har dock ingen gemensam plan för hur de ska arbeta med läroplansmålen som rör hälsa. I de fallen då de arbetar med hälsa är aktiviteterna spontana. Hälsa för barnen var inte självklart. Men genom samtal och dialoger med barnen så kunde det leda till en bra diskussion om vad som till exempel var bra och mindre bra för deras välbefinnande. Barnen utryckte att den sociala hälsan var viktig för dem och att de mådde bra av att leka med sina kompisar. Detta var något som pedagogerna inte nämnde. Resultat vi fick fram från pedagogerna visade att de pratade mest om den fysiska hälsan och matens betydelse på förskolan. Detta menar vi kan bero på att våra frågor till stor del handlade om den fysiska hälsan, något som vi i inledningen betonade att vi kommer lägga störst vikt på. Något som förvånade oss trotts vår inriktning på den fysiska hälsan var att samtliga pedagoger pratade en del om matens betydelse.

Quennerstedt (2006) menar i sin studie att hälsa inte har någon speciell definition och är ett begrepp som kan förklaras på många olika sätt. Detta har vi tydligt kunnat se i vår studie. Under intervjuerna fick pedagogerna svara på vad hälsa var för dem, och vi fick inget svar som var den andra lik. I med begreppets breda betydelse har vi en förståelse för att de tolkas olika. Men vi anser ändå att man i verksamheten bör ha en gemensam uppfattning om vad hälsa är på förskolan och hur de ska arbeta med läroplansmålet, för att alla ska ha samma förståelse för hälsa i förskolan och kunna lära ut på samma sätt.

Quennerstedt (2006) beskriver också att hälsa kan förknippas med att både vara frisk (salutogen) och sjuk (patogen). Barnen på förskolorna definierade också begreppet hälsa på

olika sätt. Vid samtalen kring hälsa var det endast ett barn som direkt kopplade hälsa till sitt välbefinnande, vilket vi kan koppla till begreppet patogen. Folke och även hans lillebror tillbringar mycket tid hos doktorn och genom det menar vi att Folke har en bra kunskap om vad hälsa är då han vid upprepande tillfällen besöker doktorn. De andra barnen kopplade hälsa till att vinka och hälsa med handen, vilket vi inte alls var ute efter. Men efter att gått in mer djupet och pratat om hälsa, kunde vi få fram en bra diskussion om hälsa och välbefinnande med barnen. Fokusen hos barnen låg på den sociala och fysiska hälsan, då de flesta av barnen utryckte att de mådde bra av att få leka med sina kompisar och att få röra på sig.

D´Onise m.fl (2010) menar att det krävs en balans mellan den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Under vår studie har vi inte kunnat se någon balans mellan de tre begreppen, då största fokusen har legat på den fysiska hälsan. Som vi tidigare nämnt kan det beror på frågornas innehåll, som riktar sig mot den fysiska hälsan. D´Onise m.fl (2010) tror att mer tillgång till utbildning och kunskap inom hälsa hade gjort att det blivit en mer balans mellan den fysiska, psykiska och sociala hälsan. Utifrån resultatet vi fått har vi kunnat se att det finns för lite kunskap kring hälsa hos pedagogerna som gör att deras syn på begreppet skiljer sig. Kanske hade utbildningsinsatser för samtliga pedagoger kunnat hjälpa och hade kanske gjort att de kunnat komma fram till en gemensam plan på hur de ska arbeta med hälsa.

Winroth och Rydqvist (2010) skriver som vi tidigare nämnt om de fyra huvudpunkterna som för dem ingår i begreppet hälsa där bland annat den psykiska hälsan är en stor bidragande faktor. Både Quennerstedt (2006) och Renblad och Brodin (2012) tar upp i sin studie hur viktig den psykiska hälsan är för barns hälsa och välbefinnande. Något som vi reagerade över under intervjuerna, var att endast två pedagoger pratade om den psykiska hälsan när vi frågade vad som ingick i begreppet hälsa för dem. Den psykiska hälsan är minst lika viktig som den fysiska hälsan. Renblad och Brodin (2012) nämner även den psykiska miljön, och hur stor inverkan den har på barnen. I vår studie har vi inte kunnat se att den psykiska hälsan haft så stor fokus och att pedagogerna inte har nämnt hur de arbetar med den psykiska hälsan i den dagliga verksamheten, då den största fokusen inom hälsa låg på den fysiska miljön och då främst utomhus.

Förskollärarna har stor betydelse för barns välbefinnande och utveckling och det är därför viktigt att läroplanen och läroplansmålen tas på allvar i förskolan, såväl inomhus som

utomhus (Renblad & Brodin 2012). Vi anser precis som Renblad och Brodin (2012) att det därför är av stor betydelse att arbetslagen på förskolorna har en plan för hur de ska jobba med hela begreppet hälsa. Det är också viktigt som pedagog att lyssna och se till varje individ då de kan vara med och påverka barnets välbefinnande.

Berkhuizen (2014) har i sin studie studerat kring hur barn samspelar på förskolegården. Hon menar att den fysiska miljön på förskolegården har stor betydelse för hur inbjudande barnen känner sig till lek och sociala samspel. Den har även stor betydelse för pedagogerna. De planerade aktiviteterna begränsas om den fysiska miljön inte är tillräckligt bra. Pedagogerna som intervjuades på förskolorna nämnde att vara ute och röra sig, var en stor bidragande faktor till barnens hälsa. I snitt spenderar förskolorna 1,5-3 timmar ute varje dag vilket utgör en stor del av dagen och därför har förskolans utemiljö en stor betydelse (Berkhuizen 2014). Förskola två var ute fler timmar om dagen än förskola ett. Det kan bero på som en av pedagogerna på förskola ett nämnde, att deras gård är betydligt mindre och tätare. På så sätt anser vi att utrymmen för fysiska aktiviteter begränsas. Utvecklingen för utemiljön på förskolorna glöms ofta bort och man lägger inte den tid som behövs för att utforma den till de bättre. Det finns inte heller längre några speciella riktlinjer för hur stor förskolegården ska vara utformad (Berkhuizen 2014).

Planerade och spontana aktiviteter inom hälsa, utryckte pedagogerna att det inte blev så mycket av på förskolan. Någon gång då och då hade de spontana aktiviteter, så som miniröris och just dance, men någon planerad aktivitet inom hälsa hade de inte längre. Orsaken till varför de var så, fick vi aldrig något svar på. Eriksson Bergström (2013) tar upp i sin studie att de planerade aktiviteterna på förskolan är minst lika viktiga som barns fria lek. Hon menar också att den fysiska miljön påverkar barnens välbefinnande och att det därför är viktigt att barnen får möjlighet att röra sig fritt lika väl inomhus som utomhus.

6.1 Yrkesrelevans

Idag har förskolan många läroplansmål att sträva efter, och vi frågar oss om alla synliggörs lika mycket i verksamheten. Efter att varit ute på en del olika förskolor, har vi kunnat se att läroplansmålet som rör hälsa inte berörs så mycket som de andra ämnena. Vi anser därför att vår studie är relevant. Med studien ville vi bland annat att pedagogerna skulle få upp ögonen och bli mer medvetna om och hur de arbetar med målen som rör hälsa. Under studiens gång

ifrågasatte pedagogerna sig själv och arbetslaget, vilket var ett av de mål vi hade med studien. En annan anledning till varför vår studie är relevant är för att hälsa är viktigt för alla människors välbefinnande, och det är viktigt att redan i tidig ålder blir medveten om det. Uppmärksammas inte de fyra huvudpunkterna kan det i sin tur leda till ohälsa (Winroth & Rydqvist 2010).

6.2 Metoddiskussion

För att få ett brett och tolkningsbart resultat anser vi att den kvalitativa metoden har varit bra för vår studie. Genom den kvalitativa metoden har vi kunnat få många olika tolkningar. Valet med individuella intervjuer tror vi har gett oss mer ärliga svar på frågorna. Hade vi haft intervjuer i grupper tror vi att pedagogernas val av svar hade kunnat påverkas av varandra. Ljudupptagningarna vid intervjuerna anser vi som mycket positivt då vi lätt kunnat gå tillbaka och få med viktiga detaljer. Med både intervjuer och enkäter har vi kunnat få en bredare förståelse för hur de arbetar med hälsa, vi har även kunnat se likheter och skillnader i vad pedagogerna gör och säger. Enkäterna för oss blev mer som en bekräftelse på svaren vi fick på intervjuerna då vi fick samma svar. Svaren på enkäterna var även väldigt korta och vi hade förväntat oss mer utförliga svar. Nu i efterhand tänker vi att fler och annorlunda frågor hade varit av större betydelse.

Med barnen hade vi öppna samtal i deras lek och en stor bidragande faktor till varför det var så avslappnat anser vi har med att göra att vi kände barnen sedan tidigare. En kritisk aspekt som Johansson och Karlsson (2013) nämner med gruppintervjuer med barn, är att det lätt blir att barnen tar efter varandra, och svarar samma som kompisen gjort. Vi anser till en viss del att några barn kan ha tagit efter varandra, men vi anser ändå att vi är nöjda med vårt val av intervjuer med barnen. Under några samtal använda vi oss av ljudupptagningar, men när vi granskat materialet har vi kommit fram till att mycket fallit bort i ljudupptagningarna, så som nickningar. Vi tror att filminspelning hade kunnat vara till stor nytta för oss.

6.3 Förslag på fortsatt forskning

Som vi tidigare nämnt så har vi inte kunnat utläsa att förskollärare arbetar i så stor utsträckning med hälsa på förskolan som de hade önskat. Det hade därför varit intressant att

jämföra vårt resultat med en större kvalitativ undersökning. Det hade även varit av intresse att inkludera förskolechefer men även vårdnadshavarna för att få deras syn på hälsa i förskolan. Som fortsatt forskning hade det också varit intressant att studera andra förskolor i Sverige, för att se hur de ser på hälsa och hur de arbetar med det. På så sätt hade man kunnat få fram jämförbar statistik.

Vi anser även att ett utvecklingsarbete hade varit en god idé. Genom att göra insatser och jobba med pedagogerna och barnen kring ämnet, för att sedan följa upp det efter ett tag. På så sätt hade man fått syn på om pedagogernas syn och arbetssätt kring hälsa hade förändrats.

Referenslista

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Ahrne, Göran, Ahrne, Göran & Svensson, Peter (2011). Handbok i kvalitativa metoder. 1. uppl. Malmö: Liber.

Berkhuizen, Carina (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. Licentiatavhandling Malmö : Malmö högskola, 2014.

Boldemann, Cecilia (2005). En studie av hur förskolegårdar kan påverka barns fysiska

aktivitet och solexponering / [Cecilia Boldemann] .... Stockholm: Stockholms läns landsting.

Constitution of the World Health Organization. Geneva: World Health Organization; 1948.

D'Onise, Katina, W. Lynch, John, G. Sawyer Michael, A. McDermott, Robyn (2010). Can

preschool improve child health outcomes? Social Science & Medicine 70: 1423-1440.

Ellneby, Ylva (2011). Må bra i förskolan: [musik, yoga, lek, miljö, mindfulness, massage]. Stockholm: Sveriges utbildningsradio.

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-hagsér, Eva (2009) Barns delaktighet i det fysiska rummet. Hämtad från http://www.omep.org.se/uploads/files/omep.uppslag.pdf

Hämtad: 2017-04-12

Eriksson Bergström, Sofia. (2013). Rum, barn och pedagoger. Om möjligheter och

begränsningar i förskolans fysiska miljö. Diss. Umeå: Umeå universitet.

Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning (2002).

Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig på Internet:

http://www.gu.se/digitalAssets/1268/1268494_forskningsetiska_principer_2002.pdf

Foucault, Michel (2003). Övervakning och straff: fängelsets födelse. 4., översedda uppl. Lund: Arkiv.

Johansson, Barbro & Karlsson, MariAnne (2013). Att involvera barn i forskning och

utveckling. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. uppl.] (2016). Stockholm: Skolverket.

M.Gore, Jennifer (2006). On the Continuity of Power Relations in Pedagogy. Hämtas från

http://dx.doi.org/10.1080/0962021950050203

Hämtad: 2017-04-10

Nilsson, Roddy (2008). Foucault: en introduktion. Malmö: Égalité.

Osnes, Heid, Skaug, Hilde Nancy & Eid Kaarby, Karen Marie (2012). Kropp, rörelse och

hälsa i förskolan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur.

Quennerstedt, Mikael (2006). Att lära sig hälsa. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2006.

Renblad, Karin & Brodin, Jane (2012). Kvalitén i förskolan påverar barns välbefinnae. Några

förskolechefters syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan. Hämtas från

http://hj.diva-portal.org/smash/get/diva2:579251/FULLTEXT01.pdf

Hämtad: 2017-04-06

Tamm, Maare (1996). Hälsa och sjukdom i barnens värld. 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning.

Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & hälsopromotion: med fokus på

Bilaga 1. Brev till vårdnadshavare

Malmö högskola

Hej! Vi är två studenter som studerar till förskollärare på Malmö högskola och ska skriva vårt examensarbete nu i vår. Vi är intresserade av att göra en studie för att se hur förskolan arbetar med allt som rör hälsa, men även hur medvetna barnen är om hälsa. Vi kommer att göra observationer där vi använder oss av fältanteckningar (papper och penna) och ljudupptagningar för att sedan analysera det vi sett och hört. Vi kommer även att göra intervjuer i dialog med barnen. Vi försäkrar att ditt barns namn och förskola kommer att vara anonymt i denna studie. Fältanteckningarna och ljudupptagningarna kommer bara att användas i samband med denna studie och det är endast vi två som kommer att ta del av det insamlade materialet som kommer att förstöras när vårt examensarbete är klart.

Vill du inte att ditt barn ska medverka i studien fyller du bara i barnets namn här undertill och lämnar till personalen eller direkt till oss. Har du några frågor eller funderingar är det bara att fråga oss när vi är på plats eller via mail.

Malmö, 27 februari 2017

Med vänliga hälsningar, Fanny Lindskog (Lindskogs@live.se) & Emmie Olsson (meregott@hotmail.com)

Förskollärarstudenter från Malmö högskola – Termin 6 av 7. ...

Jag godkänner att mitt barn får vara med i intervjuer med ev. Ljudupptagningar för att få syn på hans eller hennes perspektiv på hälsa i förskolan

Jag godkänner att mitt barn får bli observerad med ev. fältanteckningar för att få syn på hans eller hennes perspektiv på hälsa i förskolan

Barnets namn:______________________________________________ Förälders underskrift:_________________________________________

Bilaga 2. Enkät till pedagogerna

Enkät till pedagogerna

• Beskriv utförligt hur ni arbetar med detta läroplans mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn:

”utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande”

Bilaga 3. Intervjufrågor till pedagogerna

1. Vad ingår i begreppet hälsa för dig?

2. Arbetar ni aktivt med hälsa/rörelse på er förskola? 3. Tror du att ni alla tolkar hälsa på samma sätt?

4. Skulle du vilja ha mer fokus på hälsa/rörelse på er förskola? 5. Hur många timmar per dag är ni ute?

6. Hur motiverar ni barnen till fysisk aktivitet? 7. Deltar ni i barnens fysiska aktiviteter?

8. Har ni planerade rörelseaktiviteter varje vecka?

9. Vilka faktorer på förskolan anser du påverkar barnen hälsa? 10. Tror ni barnen är medvetna om vad bra hälsa är?

Bilaga 4. Intervjufrågor till barnen

1. Vad är hälsa för dig? 2. Vad mår du bra av? 3. Går du på någon sport?

4. Tror du att det är bra att röra på sig? 5. Tror du att alla mår bra av att röra på sig? 6. Vad händer i kroppen när vi rör på oss? 7. Vad tycker du om för mat?

8. Vad är bra mat? 9. Vad är dålig mat?

10. Vet du vad som händer i kroppen när vi äter bra/dålig mat? 11. Hur många timmar sover du på en natt?

12. Vilar du på förskolan?