Vuxna patienters erfarenheter av att leva med
hjärtsvikt
Adults’ patients experience of living with heart
failure
Författare: Maria Davidsson och Dennis Eriksson
VT 2020
Examensarbete: Kandidat, 15 hp
Huvudområde: Sjuksköterskeprogrammet, Omvårdnadsvetenskap Institutionen för hälsovetenskaper, Örebro universitet.
Handledare: Inger Wätterbjörk, universitetslektor, Örebro universitet Examinator: Annica Kihlgren, professor, Örebro universitet
Sammanfattning
Bakgrund
Hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som för med sig flera symtom, fysiska och psykiska. Dessa uppkommer på grund av en bokomliggande sjukdom. Hjärtsvikt diagnostiseras med hjälp av EKG, blodprov och ekokardiografi. Behandlingen är farmakologisk och icke farmakologisk där bland annat kosten är en viktig del.
Syfte
Syftet med litteraturstudien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt.
Metod
Studien är en litteraturstudie som genomfördes med systematisk sökning av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. Kvalitetsgranskning skedde utifrån SBU:s granskningsmall och analyserades sedan med en integrerad innehållsanalys. Resultat
Tre kategorier presenteras i resultatet, fysiska begräsningar i det dagliga livet, psykiska begränsningar i det dagliga livet samt social påverkan på det dagliga livet. Sömnproblem och andnöd var två av de fysiska symtomen. Nedsatt fysisk ork ledde till svårigheter att klara av vardagen och det psykiska välmående försämrades. Med hjälp av olika strategier gick det lättare för deltagarna att hantera svåra situationer samt att få en hållbar livssituation. Slutsats
Personer med hjärtsvikt påverkas psykisk, fysiskt och socialt. Kunskap hos sjuksköterskor tillsammans med personcentrerad vård, patientundervisning och stöd från anhöriga ger goda förutsättningar för att hantera sjukdomen och dess symtom.
Nyckelord
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 1
2.1 Vad är hjärtsvikt? ... 1
2.2 Symtom vid hjärtsvikt ... 2
2.3 Diagnostik ... 2
2.4 Behandling vid hjärtsvikt ... 2
2.5 Sjuksköterskans uppgifter samt erfarenheter ... 2
2.6 Personcentrerad vård ... 3 3. Problemformulering ... 3 4. Syfte ... 3 5. Metod ... 3 5.1 Design ... 3 5.2 Datainsamling ... 3 5.3 Urval ... 4 5.4 Granskning ... 4 5.5 Dataanalys ... 4 6. Forskningsetiska övervägande ... 4 7. Resultat ... 5
7.1 Fysiska begränsningar i det vardagliga livet ... 5
7.2 Psykiska påfrestningar samt relationsförändringar ... 6
7.3 Social påverkan på det dagliga livet ... 7
8. Resultatsammanfattning ... 8
9. Diskussion ... 8
9.1 Metoddiskussion ... 8
9.1.1 Datainsamling, urval och dataanalys ... 8
9.1.2 Kontext ... 9
9.1.3 Forskningsetiska aspekter ... 10
9.2 Resultatdiskussion ... 10
9.2.1 Fysiska begränsningar i det vardagliga livet ... 10
9.2.2 Psykiska påfrestningar samt relationsförändringar ... 11
9.2.3 Social påverkan på det dagliga livet ... 12
10. Slutsats ... 13
10.2 Fortsatt forskning ... 13
Bilaga 1. Bilaga 2.
1. Inledning
Hjärtsvikt är en komplex sjukdom som cirka 26 miljoner människor i världen är
diagnostiserade med (Graven, Higgins, Reilly & Dunbar, 2018). I Sverige har cirka 2% av befolkningen hjärtsvikt. I dagslägen är hjärtsvikt den vanligaste anledningen till
sjukhusinläggningar för människor över 65 år (Persson & Eriksson, 2015). Ändå är
kunskapen om hjärtsvikt bristande. Som framtida sjuksköterskor är sannolikheten att möta dessa patienter stor på grund av att de är i stort behov av sjukhusvård. Därför fokuserar detta examensarbete på vuxna patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt. För att kunna ge dessa patienter en personcentrerad vård utifrån varje enskild patients specifika behov samt att få en större förståelse hur de mår. Dina kunskaper kan göra skillnad för dessa patienter.
2. Bakgrund
2.1 Vad är hjärtsvikt?
Vid hjärtsvikt har hjärtats pumpförmåga försämrat och hjärtat klarar inte att pumpa tillräckligt med blod. Hjärtsvikten kan antingen vara systolisk eller diastolisk beroende på vart i hjärtat förmågan är nedsatt. Hjärtsviktsdiagnosen medför en dålig prognos. Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom och har en hög dödlighet, hjärtsvikt försämrar även patientens livskvalitet drastiskt. Hjärtsvikt kan uppkomma av en bakomliggande hjärtsjukdom som hypertoni,
kranskärlssjukdom, ischemisk hjärtsjukdom, klaffel och hjärtmuskelsjukdom. Även
läkemedel och gifter kan led till hjärtsvikt. Vid tidig upptäckt kan läkemedelsbehandlingen optimeras för att minska symtomen från hjärtsvikten. (SBU, 2019). Vid långvarig och allvarlig hjärtsvikt påverkas flera organ i kroppen. Exempel på funktioner i kroppen som försämras vid hjärtsvikt är njurfunktionen samt hjärnans och skelettmuskulaturens funktion, vilket leder till nedsatt livskvalitet (Socialstyrelsen, 2018).
Det finns två olika typer av hjärtsvikt, systolisk hjärtsvikt och diastolisk hjärtsvikt. Vilken typ av hjärtsvikt en patient har beror på vart i hjärtat svikten sitter, om det är i förmaken eller kammaren. Systolisk hjärtsvikt mäts med hjälp av ejektionsfraktionen (EF), vilket är ett mått på hur mycket blod som pumpas ut vid varje hjärtslag. EF > 55% anses normalt, vid en EF < 40% har patienten en nedsatt ejektionsfraktion och patienten har symtom i både vila samt ansträngning. Vid nedsatt ejektionsfraktion har patienten en systolisk hjärtsvikt. Är patientens ejektionsfraktion bevarad har patienten en diastolisk hjärtsvikt (Persson & Eriksson, 2015; Rydberg & Holst, 2016).
New York Heart Association (NYHA) har tagit fram ett klassifikationssystem för att dela in hjärtsvikt i olika grader beroende på hur långt gången den är. Det beskrivs från I-IV där I är mild hjärtsvikt och IV är grav hjärtsvikt.
NYHA I – Hjärtfunktionen är nedsatt men patienten har inga symtom.
NYHA II – Mild hjärtsvikt med symtom som andfåddhet och trötthet som endas uppkommer vid fysisk ansträngning.
NYHA III – Medelsvår hjärtsvikt med symtom som andfåddhet och trötthet vid lätt fysisk ansträngning som exempelvis av- och påklädning.
NYHA IV – Grav hjärtsvikt med symtom som andfåddhet och trötthet vid vila samt symtom vid minsta ansträngning. Patienten är vid detta stadium oftast sängliggande (Socialstyrelsen, 2018).
2.2 Symtom vid hjärtsvikt
Hjärtsvikt är en invecklad sjukdom där patienterna har minst två symtom, ibland flera
samtidigt. Symtomen kan vara både fysiska och psykiska. Hjärtsvikt för med sig många olika symtom, de vanligaste symtomen är andnöd, sömnsvårigheter, ödem och yrsel. De fysiska symtomen kan i sin tur leda till psykiska symtom, på grund av patientens nedsatta
funktionsförmåga. Bland de psykiska symtomen är oro och ångest två vanliga symtom som hjärtsviktspatienter upplever. Symtomen varierar mellan patienterna och beroende på hur långt gången patienten är i sin hjärtsvikt (Graven, Higgins, Reilly & Dunbar, 2018).
2.3 Diagnostik
För att kunna diagnostisera en person med hjärtsvikt krävs flera olika undersökningar. Först utförs ett EKG och ett blodprov tas för att kolla det naturetiska peptidet som är en markör för hjärtsvikt. Sedan utförs ekokardiografi för att antingen bekräfta eller utesluta hjärtsvikt. Hjärtsvikt misstänkt framför allt om patienten kommer in med symtom och har en bakomliggande sjukdom som exempelvis hypertoni, ischemisk hjärtsjukdom,
kranskärlssjukdom, hjärtmuskelsjukdom eller ett klaffel (Person & Eriksson, 2015). Det måste även finnas en tydlig försämring i hjärtmuskulaturens funktion för att kunna ställa diagnosen hjärtsvikt (SBU, 2019).
2.4 Behandling vid hjärtsvikt
Hjärtsvikt är en allvarlig sjukdom, men vid rätt behandling, tidig diagnos och täta uppföljningar ser prognosen betydligt bättre ut. Vid behandling av hjärtsvikt användes farmakologisk behandling och icke farmakologisk behandling. En förutsättning för att en farmakologisk behandling ska fungera och ha god effekt är att patienten är väl informerad och förstår vikten av att sköta sin medicinering i kombination med den icke farmakologisk
behandling (SBU, 2019). Hjärtsvikt kan behandlas med flera olika läkemedel, det vanligaste är RAAS-hämmare i kombination med betablockerare. Vid behov kan även vätskedrivande läkemedel vara nödvändigt. Vid rätt inställning på behandlingen kan risken för inläggningar på sjukhus minska samt risken för hjärtinfarkt och för tidig död minskas (SBU, 2019; Socialstyrelsen, 2015).
Vid hjärtsvikt är kosten en viktig del för att må bra i sin sjukdom. Det är viktigt att äta kost med lågt natriuminnehåll, annars finns en stor risk att vätska binds till natriumet som leder till en ökad risk att få lungstas, ödem eller hypertoni. För att inte natriumet ska binda för mycket vätska om i sin tur blir skadligt är det viktigt att dagligen följa sin vikt. Genom daglig vikt upptäcker patienten när den samlat på sig för mycket vätska genom att vikten ökar, vilket i sin tur leder till försämring i sjukdomen. Sluta röka och sänka sin alkoholkonsumtion minskar risken för att symtomen förvärras (Brennan, 2018).
2.5 Sjuksköterskans uppgifter samt erfarenheter
Information samt patientutbildningen är en stor del av sjuksköterskornas arbete vid vård av hjärtsviktspatienter. Detta för att förbättra patientens förutsättningar samt att de får en förståelse om sin sjukdom. Det är främst specialistutbildade sjuksköterskor som håller i patientundervisningen på sjukhus med hjärtsviktsmottagningar (Socialstyrelsen, 2018). Sjuksköterskorna upplevde att det framkom en laddad reaktion hos patienterna när dem fick reda på att dem hade hjärtsvikt, orsaken till det var att sjukdomen ledde till förtidig död. Det var utmanade att förklara för patienterna att de drabbats av hjärtsvikt samt vilken prognos hjärtsvikt förde med sig. Sjuksköterskorna ansåg att det vara av stor vikt att patienterna fick
rätt utbildning om sin sjukdom samt att informationen var anpassad till varje enskild individ. För att kunna ge patienterna rätt utbildningen krävdes samarbete i teamet som vårdade patienten (Glogowska et al., 2015).
2.6 Personcentrerad vård
Personcentrerad vård innebär att patientens delaktighet är den centrala delen i omvårdnaden. Inom detta begrepp ses patienten som en individ som är självständig och respekterad. Det är patients behov som utgör grunden för den vårdplan som läggs upp. Personcentrerad vård innebär även att vårdpersonalen som har hand om patienten har ett gott samarbete med
varandra. Den information som ges till patienten ska vara lämplig och förståelig för patienten, den ska också vara individanpassad. Kommunikationen inom den personcentrerade vården ska bestå av aktivt lyssnande på patientens berättelse från vårdpersonalen (Eldh, 2014). Vid vård av hjärtsviktspatienter är det viktigt att sjuksköterskan individanpassar vården samt att vården ska ges med respekt, patientens specifika behov ska tas hänsyn till. Patientens ska få vara delaktig i sin vård. Om detta genomförs blir vården säkrare för patienten samt att sannolikheten att behandlingsplanen följs ökar, detta leder till att resultatet blir bättre (Socialstyrelsen, 2018).
3. Problemformulering
Hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som drabbar både män och kvinnor välden över. Eftersom sjukdomen är obotlig kan patienterna drabbas av psykiska och fysiska symtom. Genom att sjuksköterskor har kunskap om patienternas olika erfarenheter av sjukdomen kan ett
tillvägagångssätt skapas för att stödja hjärtsviktspatienterna på ett personcentrerat sätt. Detta kommer ge patienterna de bästa tänkbara förutsättningarna. Litteraturstudien har till avsikt att bidra till en ökad förståelse och tydighet i hur personer med hjärtsvikt upplever sjukdomen. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskor lättare utföra personcentrerad vård, stödja patienterna samt utbilda de som drabbats av hjärtsvikt. Vad som patienterna kan förvänta sig uppkomma på grund av sjukdomen samt hur de kan hantera det.
4. Syfte
Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med hjärtsvikt.
5. Metod
5.1 Design
Studien är en litteraturstudie (Kristensson, 2014) som genomfördes genom en systematisk sökning av vetenskapliga artiklar, granskning av dessa samt sammanställning av relevant vetenskaplig litteratur.
5.2 Datainsamling
Systematisk litteratursökning genomfördes i databaserna Cinahl, Medline och PsycINFO. Utifrån syftet valdes nyckelord ut till sökningarna i de olika databaserna, dessa nyckelord var erfarenheter, hjärtsvikt, livserfarenheter och vuxna människor. För att få fram relevanta sökord på engelska användes Svenska MeSH för att få fram MeSH termer samt att fritextsökning genomfördes. Sökorden som användes var Heart failure, life experience, experience och patient. Sökorden kombinerades sedan med trunkeringar för att få träff på alla ord med samma grund samtidigt och citationstecken för att hålla ihop begrepp. De sökorden
som användes trunkering på var life experience*, experience* och patient*, medan citationstecken användes på ”Heart failure”. Heart failure söktes som MeSH-term i databaserna Cinahl och Medline. Sökorden kombinerades sedan med booleska operatorer AND och OR för att få fram relevanta artiklar (Karlsson, 2017). Sökningarna presenteras i Bilaga 1, Sökmatris.
5.3 Urval
Inklusionskriterier för litteraturstudien var artiklar som innehöll forskning om vuxna patienter över 18 år med diagnosen hjärtsvikt och deras erfarenheter av att leva med hjärtsvikt.
Exklusionskriterier för litteraturstudien var artiklar som innehöll forskning om
sjukvårdspersonalens upplevelser och barns upplevelser av att leva med hjärtsvikt, samt anhörigas upplevelser. Urvalet av artiklarna genomfördes i tre olika steg. I första urvalet granskades artiklarnas titlar och sammanlagt lästes 5 102 titlar. Artiklarna vars titel svarade på syftet valdes ut till andra urvalet där artiklarnas abstract granskades och sammanlagt lästes 167 abstract. Därefter valdes relevanta artiklar ut till tredje urvalet, där hela artikeln lästes igenom. I tredje urvalet valdes 11 artiklar ut.
5.4 Granskning
För att kontrollera kvalitén på de artiklarna som valdes ut till litteraturstudie utfördes en kvalitetsgranskning genom användning av en granskningsmall för kvalitativa studier (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU], 2020). Artiklarna diskuterades sedan utifrån deras syfte, metod, datainsamling samt dataanalys, resultat och etiska övervägande för att komma fram till om artikeln var trovärdig eller inte. Artiklarnas styrkor och svagheter plockades fram och beskrivs i Bilaga 2, Artikelmatris. Samtliga 11 artiklar som
kvalitétgranskades visade sig ha tillräcklig hög kvalité för att vara med i litteraturstudien.
5.5 Dataanalys
Vid analyseringen av artiklarna användes integrerad analys (Kristenson, 2014). En integrerad analysen genomförs i tre steg. I det första steget lästes alla artiklars resultatdel, likheter och skillnader mellan artiklarna identifierades. I andra steget organiserades artiklarna utifrån likheter och kategorier för att kunna presentera resultatet på ett strukturerat och logiskt sätt, för att underlätta för läsaren. Kategorier till resultatet valdes ut. I det tredje och sista steget av den integrerade innehållsanalysen sammanställdes alla resultat i de olika kategorier.
6. Forskningsetiska övervägande
Helsingforsdeklarationen påvisar vikten av att ha ett tydligt övervägande med forskningens nytta innan ny forskning tas fram. Även att ta hänsyn till deltagarnas hälsa och att se till att ingen far illa i forskningen. All forskning måste vara oberoende granskad av utomstående personer som godkänner den etiska delen i forskningen (CODEX, 2020).
Inom all forskning även inom examensarbete är det centralt att hela tiden ha ett etiskt förhållningssätt. I detta examensarbete har konfidentialitet varit en stor del, de artiklar som har använts har förvarats på ett varsamt sätt och ingen utomstående har haft tillgång till vårt arbete. Dock har inga enskilda eller känsliga personuppgifter hanterats. All text som står i resultatet är vetenskapligt framtaget. Under varje stycke finns referenser för att det inte ska finnas oredligheter i vårt arbete. Uppsatsförfattarna har också sett över tillförlitligheten i arbetet, att det finns en hög kvalitet på de artiklar som valts ut. All forskning som framkom i resultat redovisades på ett öppet sätt, genom referenser samt att det i artikelmatrisen finns
beskrivet vilken text från artiklarna som användes. Uppsatsförfattarna hade gemensamt ansvar för att informationen i arbete var överens stämde med källorna som använts. Arbetet har skett på enskilda datorer utan att andra har haft tillgång till dem. Lärare och medstudenter har tagit del av informationen under arbetets gång.
7. Resultat
Litteraturstudien baseras på 11st vetenskapliga artiklar. Studierna utfördes i England, Irland, Kenya, Norge, Singapore, Sverige, Tyskland & USA. Se Tabell 1 för översikt av artiklarna och vilken kategori de berör. Kategorier som tas upp i tabellen är fysiska begränsningar i det vardagliga livet, psykiska påfrestningar sam relationsförändringar och social påverkan på det dagliga livet. Artiklarna i tabellen presenteras i alfabetisk ordning.
Tabell 1. Redovisning av vilka artiklar som berör vilken kategori.
Artiklar Fysiska begränsningar i det vardagliga livet Psykiska påfrestningar samt relationsförändringar Social påverkan på det dagliga livet Burström et al. (2011) X X X Gerlich et al. (2012) X Gullvåg et al. (2019) X X Jones et al. (2012) X X Kimani et al. (2018) X X Nordfonn et al. (2019). X X Pihl et al. (2011) X X
Ryan & Farelly
(2009) X
Seah et al. (2015) X X
Walthall et al. (2019) X X X
Walthall et al. (2016) X X
7.1 Fysiska begränsningar i det vardagliga livet
Andnöd, bröstsmärtor, trötthet, yrsel, brist på energi, kallsvettig, ödem och aptitförlust var symtom som uppkom hos deltagarna. Andningssvårigheterna ledde till att deltagarna upplevde att de inte fick luft, samt att ögonblicket de fick andningssvårigheter kunde vara deras sista. Vissa upplevde andningssvårigheterna som en känsla av att drunkna. Att inte kunna få luft beskrevs som jobbigt och förnedrande speciellt när de träffade andra människor. Detta ledde i sin tur till ångest, stress och panikkänslor vilket förvärrade andningen mer. Andningssvårigheterna beskrevs som värst vid läggdags och under natten, rädslan över om de skulle vakna upp och inte kunna andas (Burström, Brännström, Boman & Strandberg, 2011; Nordfonn, Morken, Bru & Lunde Husebø, 2019; Seah, Tan, Gan & Wang, 2015; Walthall, Jenkinson & Boulton 2016).
Tre huvudområden inom sömnproblematiken uppkom, svårigheten att somna, för få timmars nattsömn med flera uppvaknanden samt för tidigt uppvaknande. Att inte känna sig utvilad dagen efter ledde till oro, detta blev värre vid fler än två uppvaknande under natten som berodde på en oklar anledning, en känsla av rastlöshet uppkom. Ett problem som deltagarna upplevde var den osammanhängande, dåliga nattsömnen. Detta ledde i sin tur till svårigheter att hålla sig vaken och pigg på dagen, tröttheten ökade samt att allt deltagarna utförde gick väldigt långsamt på grund av detta. Det fanns en stor oro för vad de skulle bli för
konsekvenser på lång sikt av de negativa sömnvanorna vilket i sin tur var en stressfaktor som även kunde ha en negativ påverkan på sömnen. En ökad ålder och en minskad aktivitet i livsstilen var två faktorer som kunde leda till tröttheten, dessa kunde inte direkt kopplas till hjärtsvikt (Gullvåg, Gjeilo, Fålun, Norekvål & Broström, 2019; Jones, McGermott, Nowels, Matlock & Bekelman, 2012; Walthall, Floegel, Boulton & Jenkinson, 2019).
Minskade energinivåer ledde till att deltagarna behövde planera sin vardag på ett helt nytt sätt. Vardagliga saker som att duscha, laga mat, handla, gå i trappor var oerhört svårt för vissa eftersom andfåddheten tog över. De fysiska begränsningarna som deltagarna upplevde ledde till ett behöv av mer stöd vid dagliga aktiviteter. Detta påverkade deltagarna både positivt och negativt, vissa ansåg sig vara en börda när de inte klarade av dagliga aktiviteter själva. Medan andra upplevde det naturligt att vänner och familj hjälpte till när deltagarna var sjuka (Pihl, Fridlund & Mårtensson, 2011; Seah et al., 2015; Walthall et al., 2016).
Deltagarna beskrev en känsla av att de inte trodde på sin egen förmåga att utföra fysiskt jobbiga aktiviteter. Deltagarna kände sig trygga när de klarade av att anstränga sig,
exempelvis när de klarade av att utföra hjärtövningsprogram som de hade fått av sina läkare. Genom att deltagaren klarade av hjärtövningsprogrammet ökade deras känsla av trygghet, att kroppen fortfarande fungerade. Deltagarna beskrev att de trotts sin nedsatta fysiska förmåga var de ändå tacksamma för vad de klarade av att utföra. För att klara av vardagen tog de en dag i taget, hur mycket de utförde på en dag spelade ingen roll utan viktigast var att de klarade av att utföra uppgiften. Deltagarna sänkte sina krav på sig själva, de hade hittat olika strategier för att anpassa sig till sina symtom samt att lugna ner sig när det var som värst. Vissa lyssnade på musik för att fly verkligheten och glömma bort sin sjukdom. Deltagarna ville även få reda på hur de kunde göra olika livsstilsförändringar som att förändra sin kost samt motion för att minska risken för att symtom skulle uppkomma (Burström et al., 2011; Kimani, Murray & Grant, 2018 Pihl et al., 2011).
7.2 Psykiska påfrestningar samt relationsförändringar
Ilska, chock och panik var känslor som framkom när deltagarna berättade hur det var att leva med en obotlig sjukdom och dess symtom. Flera känslor som beskrevs var frustration, depression, ångest, hjälplöshet samt brist på motivation, vissa av dessa känslor uppkom på grund av tröttheten. Rädsla för döden, rädslan för att bli försämrad i sin sjukdom samt vad som kommer ske i framtiden eftersom de tillslut kommer avlida på grund av sin sjukdom, var ett stort orosmoment bland deltagarna. Några deltagare påpekade att de inte ville ha för mycket information om sin sjukdom för att inte känna ångest inför eventuell försämring som sjukdomen kan leda till. Rädslan för framtiden kom från oron över att inte klara någonting själv, att behöva ha hjälp med allt som personlig hygien ledde till stor ångest. Ovissheten om när de skulle dö och även att de kunde dö när som helst på grund av sin hjärtsvikt var jobbig. Det framkom även att några deltagare funderat på att ta livet av sig när andnöden och
bröstsmärtorna var som värst (Burström et al., 2011; Gerlich, Klindworth, Pfister, Hager & Shneider, 2012; Phil et al., 2011; Seah et al., 2015; Walthall et al., 2019; Walthall et al., 2016)
Hjärtsviktspatienterna delade upp sitt liv i tiden innan sjukdomen och tiden efter sjukdomen. Kontrasterna var stora, att ha gått från att vara aktiv till att inte ha någon ork var påfrestande för deltagarna. Denna omställning var svår och känslomässigt tung, detta skapade en
osäkerhet samt en rädsla av att inte klara av det de tidigare gjort, vilket ledde till ilska och besvikelse. Deltagarna uttryckte en djup förtvivlan över sin situation, en känsla av hopplöshet framkom. Hjärtsvikten begränsade deras liv, sorgen över att inte kunna utföra vardagliga uppgifter och att känna sig fängslad i sin egen kropp. Deltagarna klandrade även sig själva för att vara sjuka eftersom flera hade rökt innan sin diagnos, vilket lett till skuldkänslor samt att deltagarna trodde att de själva orsakat deras sjukdom. På grund av de fysiska begränsningarna upplevde flera en känsla av tristess och ensamhet (Burström et al., 2011; Nordfonn et al., 2019; Ryan & Farelly, 2009).
Orken att inte kunna göra det som krävdes för att klara av vardagen ledde till att deltagarna behövde hjälp från sina anhöriga. Detta ledde till en känsla av sorg och frustration, att behöva be om hjälp och bli beroende av andra människor, deltagarna uttryckte även att de kändes sig värdelösa och som en börda för sina vänner och anhöriga. Skuld och frustration över hur sjukdomen har påverkat deras anhöriga var något deltagarna påpekade. Deras förhållande hade blivit påverkade av deras diagnos på grund av att deltagarna ständigt kände sig
övervakade av sina närstående. Deltagarna beskrev även hur jobbigt det var att inte bli trodd på av den närmaste kretsen och att de inte förstod hur tung och utmattande vardagen kändes. Detta på grund av avsaknaden av kunskap om hjärtsvikt hos den närmaste kretsen. Deltagarna tyckte själva att även de fått för lite kunskap om sin sjukdom, hur den utvecklades, vad som låg bakom den samt hur behandlingen såg ut. Den psykiska påfrestningen ökade i samband med misstroheten om att tröttheten inte är sann utan att det bara är lathet. Andra människor trodde att tröttheten var en ursäkt för brist på ork eller vilja. En känsla av ensamhet i samband med sjukdomen var något som uttrycktes av deltagarna (Gerlich et al., 2012; Jones et al., 2012; Nordfonn et al., 2019; Ryan & Farelly, 2009).
7.3 Social påverkan på det dagliga livet
Hjärtsvikten ledde till att deltagarna inte träffade sina anhöriga lika mycket, de tog social distans till sina anhöriga och kommunicerade istället över telefon med dem. Deltagarna upplevde en stigmatisering kring sin sjukdom och undvek därför att träffa människor samt att dejta och inleda nya förhållanden. Samtidigt var de även rädda att mista sina vänner på grund av att de inte orkade ta sig ut och träffa dem. En orsak till att deltagarna undvek sociala kontakter var att de inte orkade ta tag i saker som skulle göras på grund av tröttheten och därför orkade de inte bli ifrågasatta om varför saker inte hade blivit gjorda. Deltagarna påverkades även ekonomiskt på grund av sjukskrivningar, mediciner samt sjukhusbesök. Detta kan förvärra de negativa känslorna. Det är vanligt att måendet förbättras om personerna har ett starkt stöd ifrån, familj, vänner och jobbarkompisar. Genom ett starkt socialt nätverk var det ofta lättare att för deltagarna att ta sig ur negativa tankemönster. Tryggheten av att bo med sin partner, ha en familj som hör av sig samt någon som hjälper till med vardagen var en faktor som ökade tryggheten och var väldigt viktig för deltagarna. Samt om behandlingen hade god effekt och symtomen förbättrades upplevde deltagarna en stark positiv känsla samt en känsla av hoppfullhet (Burström et al., 2019; Gullvåg et al., 2019; Kimani et al., 2018; Walthall et al., 2019).
8. Resultatsammanfattning
Hjärtsvikt för med sig flera olika symtom bland annat trötthet och andnöd. Andnöden ledde till att deltagarna upplevde en känsla av att inte få luft, vilket i sin tur ledde till ångest, stress och panikkänslor. Trötthet och sömnproblem var även påtagande hos deltagarna. Att inte veta hur natten kommer bli eller att vakna upp flera gånger ledde även de till ångest hos
deltagarna.
Ilska, chock, panik, frustration, depression, ångest, hjälplöshet samt brist på motivation var några av känslorna deltagarna upplevde. Rädslan för döden, att bli försämrad i sin sjukdom samt vad som kommer ske i framtiden var påtaglig för deltagarna. Det framkom även att vissa deltagare hade haft suicidtankar när symtomen var som värst. Deltagarna blev beroende av sina vänner och anhöriga för att klara av vardagen. Genom att ha ett starkt kontaktnät med familj, vänner samt jobbarkompisar påverkades deltagarnas mående till det positiva samt upplevde en trygghet att ha någon i närheten som kan hjälpa till med vardagen. Dock ledde hjärtsvikten till att vissa av deltagarna tog social distans till familj och vänner samt undvek att träffa nya människor.
9. Diskussion
9.1 Metoddiskussion
9.1.1 Datainsamling, urval och dataanalys
I detta examensarbete valdes det att sökas efter artiklar till resultatet i tre olika databaser, dessa var Cinahl, Medline och PsycINFO. Genom att söka i flera olika databaser stärks examensarbetets trovärdighet (Henricson, 2017). Databaserna Cinahl och Medline valdes eftersom de fokuserar på omvårdnad och databasen PsycINFO valdes eftersom den fokuserar på psykologi där uppsatsförfattarna ansåg att de kunde hitta artiklar om hur hjärtsvikten påverkar människor psykiskt (Karlsson, 2017). Till nästa gång hade databasen PubMed kunnat användas eftersom den innehåller allt från Medline samt har med artiklar som ännu inte är publicerade där (Karlsson, 2017). Genom att använda PubMed istället för Medline missas inga artiklar som kan svara på syftet genom att de är inlagda i PubMed men inte i Medline. Uppsatsförfattarna valde att söka i Medline två gånger och använde sig av olika sökord vid de två sökningarna. Detta eftersom uppsatsförfattarna ville få fram fler relevanta artiklar till sitt resultat, genom att använda olika sökord kom olika träffar upp på de två olika sökningarna. Till nästa gång hade samma sökord använts vid båda sökningarna, sökorden hade kombinerat med AND och OR för att få en bredare träff och för att göra det lättare för uppsatsförfattarna själva samt för läsare att kunna genomföra samma sökning ingen.
Sökningen hade bara behövt göras en gång istället för två vilket kunde ha underlättat processen.
Begränsningar som genomfördes i databaserna var peer-reviewed för att få fram artiklar med vetenskaplig kvalité samt var vetenskapligt granskade detta för att stärka examensarbetet (CODEX, 2020; Karlsson, 2017). Även vilket årtal artiklarna var skrivna begränsades för att få fram aktuell forskning (Kristensson, 2014). Vid alla sökningar utom en begränsades årtalen till 2010–2020, vid en sökning ändrades årtalen till 2000–2020 för att hitta fler relevanta artiklar. En artikel från 2009 valdes ut och togs med i examensarbetet eftersom den
fortfarande ansågs vara relevant och aktuell för examensarbetes syfte. Avgränsning till ålder genomfördes eftersom detta examensarbete undersöker vuxna patienters upplevelse, därför valdes åldern 18+/19+ samt att uppsatsförfattarna ville få en bredare bild och inte utesluta eventuellt yngre människor som drabbas av hjärtsvikt.
Fritextsökningar samt sökningar med MeSH-termer genomfördes. Fritextsökningar användes för att få en bredare sökning eftersom fritextsökningar ger träffar i både titlar, ämnesord samt abstract (Karlsson, 2017). MeSH-termer användes för att sökningen skulle bli mer specifik samt ge träffar inom område hjärtsvikt (Kristensson, 2014). Sökorden som valdes att
användas i detta examensarbete diskuterades fram och genomfördes testsökningar på för att se om de svarade på syftet eller inte. Sökorden valdes att kombineras med de booleska
operatorerna AND och OR för att få en specifik sökning (Karlsson, 2017). AND användes vid varje sökning medan OR användes bara vid ett tillfälle. Till nästa gång kan OR användas vid alla sökningar för att kombinera ihop två ord som liknar varandra för att få en bredare
sökning. Hade en ny sökning genomförts kunde orden quality of life, personal experience och Chronic heart failure använts. Genom att använda andra sökord till nästa gång samt
kombinera de på andra sätt hade kanske antalet sökträffar minskat och blivit lättare att gå igneom.
Vid dataanalysen lästes alla artiklar var för sig och understrykningar gjorde för att lättare kunna sammanställa informationen. Genom att båda uppsatsförfattarna läste varje artikel minskade risken för att information missades. Kategorierna till resultatet diskuterades fram och ändrades ett flertal gånger innan de resulterade i kategorierna som finns med i resultatet. 9.1.2 Kontext
Syftet med detta examensarbete var att beskriva vuxna patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Därför eftersträvade uppsatsförfattarna att ha med artiklar med lika många kvinnor som män med i studierna för att resultatet skulle kunna vara överförbart till båda könen. En stor variation samt likvärdig åldersfördelning ökar studiens trovärdighet samt att de lättare kan överföras på vårt samhälle (Karlsson, 2017). Av de 11 artiklar hade 10 av de som valdes ut till resultatet studiedeltagare av båda könen, men största delen av deltagarna var män. Genom att mer män än kvinnor studeras kan det leda till en missvisande bild av sjukdomen eftersom den kan skilja sig mellan män och kvinnor, även resultatet kan bli feltolkat på grund av detta. En av artiklarna som valdes ut till resultatet fokuserade bara på det kvinnliga könet, denna artikel valde att tas med för att jämna ut resultatet och se till att det manliga könet inte blev dominerande i detta examensarbete. Eftersom studierna som användes i resultatet fokuserar på båda könen är examensarbetet överförbart på båda könen.
Runt om i världen ser sjukvården olika ut, därför kan det vara svårt att överföra viss forskning som utförts i andra länder på det svenska samhället (Henricsson, 2017). Artiklarna som valdes till resultat var utförda i England, Irland, Kenya, Singapore, Sverige, Tyskland och USA. Studierna som utfördes i Sverige kan appliceras på vårt samhälle eftersom deltagarna är svenskar samt lever i Sverige, även studien från Norge kan appliceras på vårt samhälle
eftersom Sverige och Norges sjukvård ser väldigt lika ut. Även studierna från England, Irland, Tyskland och USA kan appliceras på det svenska samhället eftersom sjukvården inom dessa länder har kommit lika långt som den svenska sjukvården. I USA måste dock patienterna betala alla kostnader för vården själva vilket kan påverka resultatet i denna artikel genom att vissa personer kanske väljer att inte söka vård på grund av att de inte har råd. Studierna från Singapore och Kenya kanske inte kan appliceras på vårt samhälle eftersom sjukvården där ser annorlunda ut (Eriksson, 2014). Dock kan information och lärdomar tas från studierna i de andra länderna för att se vad skillnaderna kan vara och vad som kan tas med och appliceras i den svenska sjukvården. Genom att ha artiklar från olika delar av världen stärks resultatet genom att deltagarnas etnicitet är olika samt att de kan överföras på alla folkgrupper i Sverige oavsett ursprung.
9.1.3 Forskningsetiska aspekter
Under hela examensarbetet fanns ett etiskt förhållningssätt till all information, från artiklarna samt annan litteratur. Under hela processen hade uppsatsförfattarna i åtanke att ingen skulle komma till skada samt att deltagarnas autonomi och integritet i de olika artiklarna behölls. Samt att alla deltagare oavsett ålder, kön eller etnicitet har lika värde och att den information de delta med sig av är lika viktig (CODEX, 2020). Av de 11 artiklar som valdes ut till resultatet var 10 av dessa etiskt granskade och godkända av en etisk kommitté. I den artikeln som inte var etisk granskad framkom det att forskarna hade haft ett etiskt synsätt. Denna artikel granskades etiskt av författarna för att se om artikeln haft ett etiskt synsätt och att ingen hade kommit till skada under studien. Denna artikel hade ett etiskt synsätt och valdes därför att tas med till resultatet trots att den inte var etiskt godkänd av en etisk kommitté. Även de andra 10 artiklarna som var etiskt granskade och godkända av en etisk kommitté lästes och granskades etiskt av författarna för att se om dessa artiklar höll måttet för att vara med i detta examensarbete vilket de gjorde. Ett etiskt resonemang har funnits med under hela examensarbetes process.
CIOMS (The Council for international organization of Medical Sciences) har tagit fram en deklaration som ska användas vid forskning som bedrivs i länder där fattigdomen är hög eller att kvinnor är en utsatt grupp. Det är viktigt att denna deklaration finns samt används för att inte världsomfattande forskning ska dra nytta av fattigdom samt personer som lever i utsatthet (Kjellström, 2017). En av studierna som används i resultatet är utförd i Kenya vilket gör att det är extra viktigt att studien är etiskt godkänd samt att inte deltagare farit illa eller tagit skada av studien. Detta eftersom Kenya är ett land med stor fattigdom samt att kvinnorna är en mer utsatt grupp. Genom att använda CIOMS deklaration kan vi se att studien inte skadat någon eller dragit nytta av de dåliga sociala förhållandena vissa människor där lever i.
9.2 Resultatdiskussion
Litteraturstudien syfte var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att leva med
hjärtsvikt. Studiens resultat kommer att diskuteras i relation till personcentrerad vård. Detta eftersom hjärtsvikt ser olika ut för de som är drabbade, ingen upplever sjukdomen på exakt samma sätt som någon annan. Eftersom hjärtsvikt är en obotlig sjukdom anser vi att det är viktigt att dessa patienter får en bra och individanpassad vård. Vi valde därför att diskutera resultatet kopplat till personcentrerad vård.
9.2.1 Fysiska begränsningar i det vardagliga livet
I studiens resultat framkom det att deltagarna led av flera olika fysiska symtom, dessa varierade mellan person till person. Två symtom som framkom mest i resultatet var andnöd och trötthet, vilket påverkade deltagarna mest i vardagen. Tröttheten berodde på
sömnsvårigheter under natten vilket ledde till att deltagarna var trötta på dagen samt att energinivån minskade. Genom att inte kunna sova på nätterna och vara trött på dagarna ledde det till att deltagarna behövde ta en tupplur på dagen. Det ansågs vara nödvändigt för att orka ta sig igenom dagen. Om deltagarna sov på dagen blev det ännu svårare att somna på kvällen och nattsömnen stördes ytterligare. Den minskade energinivån ledde till att deltagarna inte heller orkade utföra sina vardagliga sysslor, de behövde planera upp vardagen på ett helt annat sätt än innan sjukdomen för att klara av att utföra vardagliga sysslor. På grund av minskade energinivåer behövde deltagarna extra stöd och hjälp från sina anhöriga vilket upplevdes både som negativt och positivt. Tidigare forskning visar på att deltagarna kände sig fångade i sin egen kropp på grund av hjärtsvikten. Samt att deltagarnas autonomi försvann och att de blev beroende av andra för att klara av vardagen (Olano, Oroviogoicoechea, Errasti,
Saracíbar, 2016). Att bli beroende av en annan människa kan ses som skamfyllt eftersom vi människor ska vara självständiga. Att behöva be en anhörig om hjälp för att duscha eller gå på toaletten på grund av att ens kropp inte klarade av det anses för många vara psykiskt
påfrestande. Detta kan leda till att personerna med hjärtsvikt känner sig fångade i sin egen kropp.
Andnöden påverkade deltagarna negativt, de upplevde en känsla av att inte få luft vilket i sin tur triggade psykiska symtom som ångest och stress som ledde till ännu mer svårigheter att andas. Andningssvårigheterna kunde kopplas samman med sömnen eftersom deltagarna upplevde att andningen försämrades vid läggdags och oron fanns hela tiden i bakhuvudet att de kanske skulle vakna upp under natten och inte kunna andas. I tidigare forskning var
tröttheten relaterad till andnöden samt att andnöden var ett stort problem bland deltagarna och påverkade dem negativt (Herr et al., 2014; Olano et al., 2016; Zambroski et al., 2005).
Upplevelsen av att inte få luft försämrades när personen låg ner vilket kan resulterade i att nattsömnen blev påverkad och att personen undvek att gå och lägga sig. Detta för att inte behöva vakna upp av känslan att inte få luft vilket ledde till ångest och oro. En ond spiral skapas och energinivåerna sjunker ytterligare på grund av andnöden och den minskade nattsömnen.
Eftersom patienter med hjärtsvikt kan drabbas av flera olika symtom samt av olika
svårighetsgrad är det viktigt att varje patient får en skräddarsydd individuellplan samt att de får vara delaktig i upplägget av sin omvårdnad. Det är därför av stor vikt att vårdpersonalen aktivt lyssnar på patienten för att kunna ta reda på vilka symtom de upplever som värst, samt vad som kan göras för att underlätta symtomen (Eld, 2014). Det är också bra att lägga upp en plan med omvårdnadsåtgärder och medicinska åtgärder. Det kan handla om förändringar i vardagen, att lägga om sin kost och sina motionsvanor eller att sluta med tobak och alkohol. Det kan även vara att ta sina läkemedel för hjärtsvikten trots att de för med sig biverkningar. Planen bör vara individanpassad för att på bästa sätt kunna minska symtomen samt underlätta vardagen. Dessa åtgärder görs för att minimera eller lindra symtomen som uppkommer av hjärtsvikt (Olano et al., 2016).
9.2.2 Psykiska påfrestningar samt relationsförändringar
Studiens resultat påvisar att deltagarna upplevde flertalet psykiska symtom som var
påfrestande för deltagarna och deras familjer. Rädslan för framtiden och att de kommer dö av sin sjukdom var väldigt skrämmande. Tanken på att de kanske skulle bli helt beroende av andra människor var påfrestande. Detta eftersom det ansågs skamligt att bli beroende av en annan människa och det sågs även som en självklarhet för oss människor att vara
självständiga. Genom att mista sin självständighet ökade även känslan av sorg och frustration eftersom deltagarna kände sig som en börda för sin familj och anhöriga, detta blir i sin tur en ond spiral och de psykiska symtomen förvärras. I tidigare forskning beskrivs även att
deltagarna drabbades av psykiska symtom som depression, ångest, frustration, ensamhet rädsla, skuld och ilska. Samt att vissa deltagare trots alla negativa känslor och symtom även kunde se det positiva i sin situation eftersom de för tillfället klarade av att utföra dagliga aktiviteter självständigt (Herr et al., 2014; Olano et al., 2016; Zambroski et al., 2005). För att klara av att se det positiva i en dålig situation är det viktigt att ha ett bra socialt stöd både från familj och vänner, men även från vården. Eftersom hjärtsvikt för med sig psykiska symtom kan det vara nödvändig att behöva ta kontakt med den psykiatriska vården. Detta kan vi sjuksköterskor som vårdar hjärtsviktpatienterna hjälpa till med, exempelvis ta kontakt med avdelningens kurator eller hänvisa till en annan vårdinstans om patienten behöver träffa en kurator eller psykolog regelbundet. Det är viktigt att de psykiska symtomen inte glöms bort
utan de är minst lika viktiga som de fysiska symtomen. Mår patienten inte bra psykisk spelar det ingen roll hur bra den mår i sin hjärtsvikt.
Som tidigare nämnt upplevde patienter med hjärtsvikt sin sjukdom och dess symtom olika, därför kan det kopplas samman med personcentrerad vård. Detta på grund av att alla hjärtsviktspatienter mådde olika i sin sjukdom, samt hade olika känslor vilket behövdes ta hänsyn till för att kunna utföra den bästa möjliga vården för varje enskild individ. Samt att patienten får vara delaktig i hur mycket den vill ha hjälp med. Det är dock viktigt att patienten får göra den själv klarar av för att bibehålla sin självständighet (Eldh, 2014). Det kan
exempelvis vara att gå på toaletten själv eller att patienten få gå med rullator i korridorerna istället för att åka rullstol. Det är därför av stor vikt att hela tiden ha en dialog med patienten för att kunna utföra personcentrerad vård.
9.2.3 Social påverkan på det dagliga livet
Resultatet påpekar att deltagarnas sociala umgänge minskat till följd av deras diagnos. Eftersom energinivån och orken minskade behövde istället energin läggas på att utföra dagliga sysslor. Energin räckte inte till för att träffa familj eller nya människor vilket i sin tur ledde till att deltagarnas kontaktnät minskade och att rädslan av att förlora sina närstående uppkom. Samtidigt var det en trygghet att ha familj och vänner som hörde av sig samt hjälpte till med vardagssysslor. Ha en familj eller vänner som exempelvis kan handla mat eller hjälpa till att städa leda till att deltagarna fick mer energi och orkade umgås med familjen och vännerna istället. I tidigare forskning beskrev det att deltagarna förnyade och förbättrade sina relationer med sin familj på grund av sjukdomen. Detta genom att de vågade be om hjälp samt att de var villiga att ta emot hjälpen från sina anhöriga. Medan vissa deltagare kände sig ensamma och att deras sjukdom begränsade deras sociala liv (Olano et al., 2016). Ensamheten kan bero på att deltagarna inte orkade träffa sin familj eller att de inte vågade be sina anhöriga om hjälp. Det kan även bero på att familjen inte har tillräckligt mycket kunskap om hjärtsvikt. För lite kunskap kan leda till att familjen inte förstår varför deras anhörig inte orkar göra vissa saker eller varför de drar sig undan. Det kan även bero på att deltagarna känner skam och skuld över sin sjukdom och inte vågar be sina anhöriga om hjälp. Det är av stor vikt att patienten vågar be sina anhöriga om hjälp med exempelvis att städa eller handla mat. Genom att få hjälp med hushållssysslor kan personer med hjärtsvikt lägga sin energi på saker som är extra viktiga för livskvaliteten så som att träffa vänner och familj och framförallt prioritera de viktigaste sakerna såsom nutrition och sömn. Patienternas hälsa måste gå före
vardagssysslorna, för mår patienten inte bra spelar det inge roll om det är städat i hemmet eller om det finns mat i kylen om energin inte finns där till att orka äta maten.
På grund av kunskapsglappet som finns hos många av de anhöriga är det av stor vikt att även de får tillräckligt mycket information om hjärtsvikt. För att kunna stötta patienten i vardagen men även för att förstå när patienten mår dåligt eller inte har energi till att utföra vissa saker. Inom personcentrerad vård är det inte bara patienten som är i fokus utan även patientens anhöriga. Det är viktigt att patientens anhöriga involveras i vården eftersom det är de som tar hand om patienten utanför sjukhuset (Eld, 2014). Det är av stor vikt att patientens anhöriga får tillräckligt mycket information om sjukdomen för att på bästa sätt kunna stötta personen som är sjuk (Näsström, Luttik, Idvall & Strömberg, 2016). Om anhöriga inte får tillräckligt med information förstår inte varför deras anhörig mår som den mår och det blir svårt att stötta personen med hjärtsvikt. Detta kan i sin tur leda till att personen med hjärtsvikt mår ännu sämre i sin sjukdom och igen ska behöva lida mer än nödvändigt. Patient-och
anhöriginformation är minst lika viktig. Genom tillräcklig information kan patienten lära sig känna igen sina symtom samt veta vad de ska göra när ett symtom uppkommer. Om de
anhöriga får tillräcklig information kan de förstå när patienten mår dålig samt veta hur de ska kunna stöta patienten. Det är av stor vikt att se till hela patienten och dess kontaktnät för att omvårdnaden ska bli bra.
10. Slutsats
Litteraturstudiens resultat påvisar att hjärtsvikt påverkar personen psykiskt, fysisk och socialt. Personer med hjärtsvikt möts i hela vårdkedjan, såväl på akuten som på en vårdavdelning eller inom primärvården. Därför behövs kunskap om hjärtsvikt finnas hos alla sjuksköterskor för att kunna ge hjärtsviktspatienterna en personcentrerad vård, samt att sjuksköterskan är trygg i sin roll vid omvårdnaden. Ökad medvetenhet i samhället men främst ökad kunskap till patienter för att skaffa sig strategier för att hantera hjärtsvikten samt ökad kunskap till
anhöriga för att de ska kunna stötta patienten. Samt att hjärtsviktspatienterna får veta att de inte är ensamma att känna dessa symtom.
10.1 Klinisk nytta
Denna studien anser vi kunna vara till nytt för vårdpersonal och patienter med hjärtsvikt samt deras anhöriga. Genom att läsa detta examensarbete kan sjuksköterskor få en inblick i hur det är att leva med hjärtsvikt samt få en förståelse hur patienterna mår och varför de mår dom de mår. Med hjälp av informationen som framkommer i detta examensarbete kan sjuksköterskor applicera den kunskapen om hur patienter upplever att det är att leva med hjärtsvikt i sin omvårdnad. Patienterna får en inblick i att de inte är ensamma i sina upplevelser om att leva med hjärtsvikt och anhöriga får en bättre förståelse om hur personer med hjärtsvikt mår.
10.2 Fortsatt forskning
Framtida forskning behövs för att få en bättre kunskap inom området hjärtsvikt. Framtida forskning kan lyfta skillnader mellan hur män och kvinnor upplever hjärtsvikt samt om det finns några skillnader mellan könen i omvårdnaden. Framtida forskning skulle även kunna studera hur anhöriga påverkas av att en familjemedlem drabbas av hjärtsvikt.
11. Referenser
Brennan, J. (2018). Chronic heart failure nursing: integrated multidisciplinary care. British
journal of nursing, 27(12), 681–688. doi:10.12968/bjon.2018.27.12.681
*Burström, M., Brännström, M., Boman, K., & Strandberg, G. (2011). Life experience of security and insecurity among women with chronic heart failure. Leading Global Nursing
Research, 68(4), 816-825. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05782.x
CODEX regler och riktlinjer för forskning. (2020, april). Forskning som involverar
människan. Uppsala: CODEX.
http://www.codex.vr.se/forskningmanniska.shtml
Eldh, A.K. (2014). Delaktighet i rollen som patient. I F. Friberg & J. Öhlén (Red.),
Omvårdnadens grunder: Perspektiv och förhållningssätt (485–501). Lund: Studentlitteratur.
Eriksson, A. (2014). Global hälsa och omvårdnad. I A. Ehrenberg & L. Wallin (Red.),
Omvårdnadens grunder: Ansvar och utveckling (s. 459–495). Lund: Studentlitteratur.
Glogowska, M., Simmonds, R., McLachlan, S., Cramer, H., Sanders, T., Johnson, R., Kadam, U., Lasserson, D., & Purdy, S. (2015). Managing Patients With Heart Failure: A Qualitative Study of Multidisciplinary Teams With Specialist Heart Failure Nurses. Annals of Family
Medicine, 13(5), 466-471. doi: 10.1370/afm.1845
Graven, L. Higgins, M. Reilly, C. Dunbar, S. (2018). Heart Failure Symptoms Profile Associated With Depressive Symptoms. SAGE journal, 29(2), 73–83. doi:
10.1177/1054773818757312
*Gerlich, M., Klindtworth, P., Pfister, M., Hager, K., & Shneider, N. (2012).‘Who is going to explain it to me so that I understand? Health care needs and experience of older patients with advanced heart failure. European Journal of Aging, 9(4), 297-303. doi: 10.1007/s10433-012-0244-6
Henricson, M. (2017). Diskussion. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod: från
idé till examination inom omvårdnad (s. 411–420). Lund: Studentlitteratur.
*Gullvåg, M., Gjeilo, K., Fålun, N., Norekvål, T., & Broström, A. (2019). Sleepless nights and sleepy das: a qualitative study exploring the experience of patients with chronic heart failure and newly verified sleep-disordered breathing. Scandinavian Journal of Caring
Sciences, 33(3), 750-759. doi: 10.1111/scs.12672
Herr, J., Sayler, J., Lyon, D., Goodloe, L., Schuber, C., & Clement, D. (2014). Heart Failure Symptom Relationship: A Systematic Review. The Journal of Cardiovascular Nursing, 29(5), 416-422. doi: 10.1097/JCN.0b013e31829b675e
*Jones, J., McGermott, C., Nowels, C., Matlock, D., & Bekelman, D. (2012). The experience of fatigue as a distressing symptom of heart failure. Journal of Cardiopulmonary and Acute
Karlsson, E. K. (2017). Informationssökning. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och
metod: från idé till examination inom omvårdnad (s. 81–97). Lund: Studentlitteratur.
*Kimani, N., Murray, S., & Grant, L. (2018). Multidimensional needs of patients living and dying with heart failure I Kenya: serial interview study. BMC Palliative Care, 17(28). doi: 10.1186/s12904-018-0284-6
Kjellström, S. (2017). Forskningsetik. I M. Henricson (Red.), Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad (s. 57–80). Lund: Studentlitteratur.
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik: för studenter
inom hälso-och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
*Nordfonn, O., Morken, M., Bru, L., & Lunde Husebø, A. (2019). Patients’ experience with heart failure treatment and self-care – A qualitative study exploring the burden of treatment.
Journal of Clinical Nursing, 28(9-10), 1782-1793. doi: 10.1111/jocn.14799
Näsström, L., Luttik, M.L., Idvall, E., & Strömberg, A. (2016). Exploring partners’
perspectives on participation in heart failure home care: a mixed-method design. Journal of
Advanced Nursing, 73(5), 1208-1219. doi: 10.1111/jan.13216
Olano-Lizarraga, M., Oroviogoicoechea, C., Errasti-Ibarrondo, B., & Saracíbar-Razquin, M. (2016). The personal experience of living with chronic heart failure: a qualitative meta-synthesis of the literature. Journal of Clinical Nursing 25(17-18), 2413-2429.
doi: 10.1111/jocn.13285
Persson, H. & Eriksson, B. (2015). Hjärtsvikt. Hämtad 9 april 2020, från Läkemedelsboken, https://lakemedelsboken.se/kapitel/hjarta-karl/hjartsvikt.html#e2_21
*Pihl, E., Fridlund, B., & Mårtensson, J. (2011). Patients ‘experience of physical limitations in daily life activities when suffering from chronic heart failure: a phonomyographic analysis.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 25(1), 3-11. doi:
10.1111/j.1471-6712.2010.00780.x
*Ryan, M., & Farrelly, M. (2009). Living with an Unfixable Heart: A qualitative Study Exploring the Experience of Living with Advanced Heart Failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 8(3), 223-2312. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2009.02.005
Rydberg, E., & Holst, M. (2016). Hjärtsjukdomar. I A. Ekwall & A. Jansson (Red.),
Omvårdnad & medicin (s. 215–259). Lund: Studentlitteratur.
*Seah, A., Tan, K., Gan, J., & Wang, W. (2015). Experience of Patients Living With Heart Failure: A Descriptive Qualitative Study. Journal of Transcultural Nursing, 27(4), 392-399. doi: 10.1177/1043659615573840
Socialstyrelsen. (2018, juni). Nationella riktlinjer för närsjukvård: Stöd för styrning och
ledning. Hämtat 6 april 2020, från Socialstyrelsen,
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/nationella-riktlinjer/2018-6-28.pdf
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2020, april). Bedömning av studier
med kvalitativ metod. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering.
Från https://www.sbu.se/globalassets/ebm/bedomning_studier_kvalitativ_metodik.pdf Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. (2019, juli). Optimering av
hjärtsviktsbehandling genom upprepade mätningar av natriuretiska peptider (SBU:s
upplysningstjänst nr ut201917). Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Från
https://www.sbu.se/contentassets/29440c9baea644e986ee308575cfa499/optimering_hjartsvikt sbehandling_upprepade_matningar_natriuretiska_peptider.pdf
Zambroski, G.H., Moser, D., Bhat, G., & Ziegler, C. (2005). Impact of Symptom Prevalence and Symptom Burden on Quality of life in Patient with Heart Failure. European Journal of
Cardiovascular Nursing, 4(3), 198-206. doi: 10.1016/j.ejcnurse.2005.03.010
*Walthall, H., Floegel, T., Boulton, M., & Jenkinson, C. (2019). Patients experience of fatigue in advanced heart failure. Contemporary Nurse, 55(1), 71-82.
doi:10.1080/10376178.2019.1604147
*Walthall, H., Jenkinson, C., & Boulton, M. (2016). Living with breathlessness in chronic heart failure: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 26(13-14), 2036-2044. doi: 10.1111/jocn.13615
Bilaga 1 Sökmatris
Datum Databaser Sökord Avgränsningar Resultat av sökningen: Antal träffar Urval 1: Lästa titlar Urval 2: Lästa abstract Urval 3: Antal artiklar till studien 3/4 2020 Kl. 10.56 Sökning 1 Medline (MM “Heart Failure+”) 92 188 3/4 2020 Kl. 11.00 Sökning 2 Medline Experience* 1 047 970 3/4 2020 Kl. 11.15 Sökning 3 Medline (MM ”Heart Failure+”) AND Experience* 2000-2020 Peer-reviewed Ålder 19+ Språk: English 2 531 2 531 40 4 3/4 2020 Kl. 13.50 Sökning 1 Cinahl (MM ”Heart Failure+”) 32 926 3/4 2020 Kl. 13.55 Sökning 2 Cinahl Life experience* 99 483 3/4 2020 Kl. 14.00 Sökning 3 Cinahl Experience* 446 616
3/4 2020 Kl. 14.15 Sökning 3 Cinahl Experience* OR Life experience* 468 455 3/4 2020 Kl. 15.15 Sökning 4 Cinahl (MM”Heart Failure+”) AND Experience* OR Life experience* 2010-2020 Peer-reviewed Ålder: all adult Språk: English 789 789 35 1 8/4 2020 Kl. 13.00 Sökning 1 PsycINFO ”Heart Failure” 4 007 8/4 2020 Kl. 13.03 Sökning 2 PsycINFO Life experience* 152 479 8/4 2020 Kl. 13.07 Sökning 3 PsycINFO ”Heart Failure” AND Life experience* 2000-2020 Peer-reviewed Ålder: 18+ Språk: English 163 163 25 2 17/4 2020 Kl. 14.00 Sökning 1 Medline (MM “Heart failure+”) 92 327 17/4 2020 Kl. 14.05 Sökning 2 Medline Patient* 492 400
17/4 2020 Kl. 14.10 Sökning 3 Medline Experience* 2 821 8844 17/4 2020 Kl. 14.18 Sökning 4 Medline (MM “Heart failure+”) AND Experience* 2 136 17/4 2020 Kl. 14.26 Sökning 5 Medline (MM “Heart failure+”) AND Experience* AND Patient* 2010-2020 Peer reviewed Ålder: 19+ Språk: English 1 513 1 513 43 2 17/4 2020 Kl. 15.50 Sökning 1 PsycINFO “Heart failure” 4 014 17/4 2020 Kl. 15.55 Sökning 2 PsycINFO Life experience* 152 750 17/4 2020 Kl. 16.00 Sökning 3 PsycINFO “Heart failure” AND Life experience* 2010-2020 Peer reviewed Ålder: 18+ Språk: English 106 106 24 2
Bilaga 2, Artikelmatris
Författare, år, titel,tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Burström, M., Brännström, M., Boman, K., &
Strandberg, G. (2011).
Life experience of security and insecurity among women with chronic heart failure.
Leading Global Nursing Research, 68(4), 816-825. doi: 10.1111/j.1365-2648.2011.05782.x Sverige. To illuminate women´s experience of living with chronic heart failure with a focus on feelings of security and insecurity. Kvalitativ metod: Inklusionskriterier:
Kvinnligt kön och diagnosen hjärtsvikt enligt kriterier från European Society of Cardiology och NYHA klass II till III. Exklusionskriterier: Framkommer ej i studien. Urvalsförfarande: Avsiktligt urval. Urval:
Inga bortfall framkommer. Studiegrupp: 8 kvinnor i åldrarna 76-88år. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerad fokusgruppintervju. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor:
Citat från intervjuerna med deltagarna i artikeln. Inga intressekonflikter har inträffat bland författarna. Framkommer hur de har rekryterat deltagarna. Svagheter:
Bortfall framkommer inte i studien.
Genom att intervjuerna skedde i grupp kan de riskera att
deltagarna inte vågar säga exakt vad de känner.
Studien innefattar bara kvinnor. Exklusionskriterier framkommer inte i studien.
Nedsatt fysiska förmåga ledde till brist på ork. För att klara av vardagen tog de en dag i tag och hur mycket de utförde på en dag spelade ingen roll utan viktigast var att de klarade av att utföra uppgiften. Olika strategier för att anpassa sig till sina symtom samt att lugna ner sig när det var som värst.
Familj var en trygghetsfaktor.
Klandrade sig själv för sin sjukdom. Flera hade innan sin diagnos rökt vilket senare gett dem skuldkänslor och trott att de själva orsakat sin sjukdom.
Andningssvårigheter, trötthet, ödem, yrsel och kallsvettig.
Det största ororosmomentet var framtiden och döden
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Gerlich, M., Klindtworth, P., Pfister, M., Hager, K., & Shneider, N. (2012).
‘Who is going to explain it to me so that I
understand? Health care needs and experience of older patients with advanced heart failure.
European Journal of Aging, 9(4), 297-303. doi: 10.1007/s10433-012-0244-6
Tyskland.
To explore the needs and experience of older patients with advanced heart failure in
Germany.
Kvalitativ metod. Inklusionskriterier: Deltagarna skulle vara 70år eller äldre med hjärtsvikt med avancerad grad enligt NYHA. Exklusionskriterier:
Personer med en
demenssjukdom. Personer som inte pratar tyska. Eller personer som har cancer.
Urvalsförfarande:
25 deltagare valdes ut varav 12 intervjuer användes.
Studiegrupp:
6 kvinnor och 6 män i åldrarna 73-94år. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerad intervju. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor: Citat från intervjuerna med deltagarna i artikeln. Framkommer hur de har rekryterat deltagarna. Lika många män och kvinnor studerades. Svagheter:
Många bortfall i studien. Att deltagarna är äldre än 70år, kan vara svårt att applicera på yngre människor med hjärtsvikt.
Deltagarna i studien var kluvna till mängden informationen som gavs. Vissa deltagare ville ha mer för att få mer kunskap och förståelse om hur sjukdomen utvecklades, vad som låg bakom den och hur behandlingen såg ut. Andra deltagare ville inte ha så mycket information utan ville endast ha lite information för att inte känna ångest inför eventuell försämring som sjukdomen kunde leda till.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Gullvåg, M., Gjeilo, K., Fålun, N., Norekvål, T., & Broström, A. (2019).
Sleepless nights and sleepy das: a
qualitative study exploring the
experience of patients with chronic heart failure and newly verified sleep-disordered breathing. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 33(3), 750-759. doi: 10.1111/scs.12672 Norge. To explore how newly verified sleep-disorder breathing is experienced by patients with chronic heart failure. Kvalitativ metod. Inklusionskriterier:
Verifierad sömnstörd andning med AHI>15 tre månader efter intervjun. Patienter som bodde i sitt eget hem. Läsa och prata norska.
Exklusionskriterier:
Patienter med pågående behandling för sömnstöd andning. Patienter med demensdiagnos eller psykiatrisk sjukdom. Stå på väntelistan för hjärtkirurgi eller patienter med en cancerdiagnos.
Urvalsförfarande: Bekvämlighetsurval. Urval:
Inga bortfall framkommer i studien. Studiegrupp.
14 män och 3 kvinnor i åldrarna 41-80år. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor:
Framkommer hur de har rekryterat deltagarna. Inga intressekonflikter har inträffat bland författarna. Författarna hade lång klinisk erfarenhet av vård av kroniska hjärtsviktspatienter. Svagheter:
Använder sig inte av citat från deltagarna.
Fler män än kvinnor studerades.
Vissa av intervjuerna var korta.
Svårigheten att somna, för få timmars nattsömn med flera uppvaknande samt för tidigt
uppvaknade. Det var en känsla av en oklarhet av att vakna. Det var vanligt att det uppkom en ilska och frustration som påverkade nattsömnen ännu sämre.
Ett problem var den osammanhängande och dåliga nattsömnen. Svårigheter att hålla sig vaken och pigg på dagen ökade, tröttheten blev övertagande och allting gick väldigt långsamt. Det fanns oro hos deltagarna över de negativa sömnvanorna. Stressen bidrar till försämrad nattsömn. En ökad ålder och en minskad aktivitet i livsstilen var två faktorer som i sig kunde leda till att tröttheten och de förändrade sömnvanorna inte kopplas direkt till hjärtsvikt.
Mindre sociala möten med familj och vänner, tar istället social distans.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Jones, J., McGermott, C., Nowels, C., Matlock, D., & Bekelman, D. (2012). The experience of fatigue as a distressing symptom of heart failure. Journal of Cardiopulmonary and Acute care, 41(5), 484-491. doi: 10.1016/j-hrtlng.2012.04.004 USA. To explore the perceptions, experience and meaning of fatigue as a distressing
symptom of chronic heart failure.
Kvalitativ metod. Inklusionskriterier: Minst 18år gamla. Har diagnosen hjärtsvikt med symtom från NYHA klass II-IV. Exklusionkriterier: Demensdiagnos. Urvalsförfarande: Avsiktligt urval. Urval:
Bortfall framkommer inte i studien. Studiegrupp: 8 kvinnor och 18 män i åldrarna 50-71år. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Tolkande beskrivning. Styrkor:
Citat från intervjuerna med deltagarna i artikeln. Intervjuerna varade i 60– 90 minuter.
Framkommer hur de har rekryterat deltagarna. Svagheter:
Inte tydligt presenterat syfte.
Fler män än kvinnor studerades.
En vanlig oro hos patienterna vid läggdags var att vakna upp dagen efter och känna att dem inte var utvilade. Flera deltagare upplevde det jobbigt att inte bli trodd på av den närmaste kretsen samt hur de inte förstod hur tung och utmattande vardagen kändes. Detta på grund av den avsaknaden av kunskap om hjärtsvikt hos den närmaste kretsen. Den psykiska påfrestningen ökar i samband med när misstroheten om att tröttheten inte är sann utan att det är lathet istället. Andra människor tror att tröttheten är en ursäkt för brist på ork eller vilja.
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Kimani, N., Murray, S., & Grant, L. (2018).
Multidimensional needs of patients living and dying with heart failure I Kenya: serial interview study. BMC Palliative Care, 17(28). doi: 10.1186/s12904-018-0284-6 Kenya. To understand how patients made sense of their illness as well as examine how their social and cultural context may have influenced their interpretations using a constructivist epistemological approach. Kvalitativ metod. Inklusionskriterier:
Patienter med hjärtsvikt med grad III eller IV enligt NYHA. Och som var andfådda vid vanlig fysisk aktivitet eller vid vila.
Exklusionskriterier: Patienter med kognitiv nedsättning eller med en livshotande sjukdom som krävde mer vård. Och de som bodde 35km bort från
sjukhuset.
Urvalsförfarande: Avsiktligt urval. Urval:
18 deltagare varav tre dog och fyra valde att avsluta studien. Studiegrupp: 11 deltagare. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturella intervjuer. Analysmetod: Tematisk analys. Styrkor:
Citat från intervjuerna med deltagarna i artikeln. Bortfall redovisas. Framkommer hur de har rekryterat deltagarna. Svagheter:
Framkommer inte hur många av deltagarna som var män samt kvinnor.
Framkommer inte vilken ålder deltagarna hade. Studien är den första longitudinella kvalitativa studien som undersöker upplevelser hos patienter med hjärtsvikt i Kenya. Kan vara svårt att överföra till andra länder.
Personer som drabbas av hjärtsvikt påverkas också ekonomiskt. Sjukskrivning, mediciner och sjukhusbesök är ekonomiska utgifter som tillkommer. Det är vanligt att det kan förvärra de negativa känslorna vilket gör att det blir ännu tyngre psykiskt. Det är vanligt att må bättre genom ett starkt stöd ifrån, familj, vänner och jobbarkompisar. Genom ett starkt socialt nätverk så är det ofta lättare att ta sig ur ett negativt tankemönster. Om
behandlingen som ges en god effekt, där flera symtom på sjukdomen minskar det leder också till att många upplever en stark positiv känsla och en hoppfullhet.
I artikeln ville mer än hälften av deltagarna ha reda på hur dem kunde göra olika
livsstilsförändringar så som kost och motion för att undvika att risken för att likvärdiga symtom skulle uppkomma
Författare, år, titel, tidskrift, sidnummer och land
Syfte Metod Värdering Resultat
Nordfonn, O., Morken, M., Bru, L., & Lunde Husebø, A. (2019).
Patients’ experience with heart failure treatment and self-care – A qualitative study exploring the burden of treatment. Journal of Clinical Nursing, 28(9-10), 1782-1793. doi: 10.1111/jocn.14799 Norge. To explore chronic heart failure patients’ perceptions of the burden related top treatment and self-care.
Kvalitativ metod. Inklusionskriterier:
Patienter med hjärtsvikt som diagnostiseras genom
ekokardiografi minst tre
månader före samt NYHA klass II eller III.
Exklusionskriterier:
Patienter som inte pratar norska, upplevde en akut kris eller hade kognitiv nedsättning.
Urvalsförfarande: Avsiktligt urval. Urval:
Inga bortfall framkommer i studien.
Studiegrupp:
11 män och 6 kvinnor i åldrarna 46-74år. Datainsamlingsmetod: Semi-strukturerade intervjuer. Analysmetod: Kvalitativ innehållsanalys. Styrkor:
Citat från intervjuerna med deltagarna i artikeln.
Studien är nyligen genomförd, information är därför aktuellt. Framkommer hur de har rekryterat deltagarna. Intervjuerna varade i 30–90 minuter.
Svagheter:
Fler män än kvinnor som var med i studien.
Intervjufrågorna ändrades under studiens gång för att deltagarna skulle förstå frågorna. Kan ha lett till att deltagarna som svarade på frågorna innan ändringarna inte förstått frågan helt och svaret kunde sett annorlunda ut om de ändras till dem med.
Dagliga uppgifter kändes omöjliga på grund av bristen på energi och initiativ. Deltagarnas sociala liv hade försvårats eftersom orken att träffa andra människor eller ta sig någonstans inte fanns längre. Delar upp livet i tiden innan sjukdomen och tiden med sjukdomen. Stora kontraster, omställningen kan vara känslomässig tung. Inte kunna orka med allt som krävs för att klara av vardagen kan leda till att det i större utsträckning behövs hjälp från anhöriga. Många upplevde att de vart beroende av anhöriga samt blev mindre självständiga.
