Designade brandsläckare: En studie om designade brandsläckare för hemmet

Designade brandsläckare: En

studie om designade

brandsläckare för hemmet

Amanda Ekberg

Josefine Karlsson

2018-06-08

Designade brandsläckare: En

studie om designade

brandsläckare för hemmet

Examensarbete utfört i Grafisk design och kommunikation

vid Tekniska högskolan vid

Linköpings universitet

Amanda Ekberg

Josefine Karlsson

Handledare Gary Svensson

Examinator Jonas Löwgren

ordinära omständigheter uppstår.

Tillgång till dokumentet innebär tillstånd för var och en att läsa, ladda ner,

skriva ut enstaka kopior för enskilt bruk och att använda det oförändrat för

ickekommersiell forskning och för undervisning. Överföring av upphovsrätten

vid en senare tidpunkt kan inte upphäva detta tillstånd. All annan användning av

dokumentet kräver upphovsmannens medgivande. För att garantera äktheten,

säkerheten och tillgängligheten finns det lösningar av teknisk och administrativ

art.

Upphovsmannens ideella rätt innefattar rätt att bli nämnd som upphovsman i

den omfattning som god sed kräver vid användning av dokumentet på ovan

beskrivna sätt samt skydd mot att dokumentet ändras eller presenteras i sådan

form eller i sådant sammanhang som är kränkande för upphovsmannens litterära

eller konstnärliga anseende eller egenart.

För ytterligare information om Linköping University Electronic Press se

förlagets hemsida

http://www.ep.liu.se/

Copyright

The publishers will keep this document online on the Internet - or its possible

replacement - for a considerable time from the date of publication barring

exceptional circumstances.

The online availability of the document implies a permanent permission for

anyone to read, to download, to print out single copies for your own use and to

use it unchanged for any non-commercial research and educational purpose.

Subsequent transfers of copyright cannot revoke this permission. All other uses

of the document are conditional on the consent of the copyright owner. The

publisher has taken technical and administrative measures to assure authenticity,

security and accessibility.

According to intellectual property law the author has the right to be

mentioned when his/her work is accessed as described above and to be protected

against infringement.

For additional information about the Linköping University Electronic Press

and its procedures for publication and for assurance of document integrity,

 

 

 

 

 

 

Designade 

brandsläckare 

En studie om designade brandsläckare för hemmet. 

 

Designed fire extinguishers 

A study about designed fire extinguishers for the home 

 

 

 

 

 

 

 

Amanda Ekberg  

Josefine Karlsson 

 

Handledare: Gary Svensson 

Examinator: Jonas Löwgren 

 

Linköpings universitet 

Förord 

Vi vill ta ka alla delta are so har ställt upp i de här studie .  

Abstract 

I re e t ears, e have see , e. ., ire exti uishers hi h, i our opi io , should e oth        aestheti all desi ed a d u tio al i the perspe tive o i terior de oratio , a d        o tri ute to e ha ed sa et or the user a d their surrou di s. People are relu ta t to        pla e the ordi ar red ire exti uisher visi le i their ho es, or re rai ro      u i a ire      exti uisher at all M di hete ör sa hällssk dd o h eredskap 2      a . There ore, there      is a de a d or ire exti uishers ith olours other tha the ordi ar red i id. . Thus, the        purpose o this stud is to exa i e desi ed ire exti uishers or the ho e. I the stud       e have used theories re ardi        ar i s a d i stru tio s, usa ilit , a d i terior de oratio .        As the ai data olle tio      ethod e have o du ted ualitative i tervie s ith ive        parti ipa ts that i di ere t a s ork ith ire exti uishers. We have also o du ted a        o parative a al sis o i a es o ire exti uishers. The result sho s that the aspe ts that        i various a s di ere tiate the exa i ed desi ed ire exti uishers ro a lassi red 6 k        po der ire exti uisher, i.e. shape, olour a d size, oth a have adva ta es a d        disadva ta es, e. . re ardi usa ilit a d ho      ell the ire exti uisher is oti ed. We have        also see that the desi ed ire exti uishers that e exa i ed are ell suited to urre t        i terior desi tre ds.  

Sammanfattning 

U der de se aste åre har vi sett till exe pel ra dslä kare so e li t vår upp att i dels        ska vara estetiskt desi ade o h u ktio ella i ett i red i sperspektiv, o h dels idra till        ökad säkerhet ör a vä dare o h dess o iv i . Privatperso er drar si ör att pla era de        va li a röda ra dslä kar a s li t i he      et, eller låter li att köpa e      ra dslä kare  överhuvudta et M di hete ör sa hällssk dd o h eredskap 2      a . Där ör i s det e          e ter rå a på ra dslä kare ed a dra är er ä de va li a röda i id. . S tet ed de        här studie är där ör att u dersöka desi ade ra dslä kare ör he      et. I studie har vi          a vä t teorier so      eha dlar var i ar o h i struktio er, a vä darvä li het, o h        i red i . So huvudsakli datai sa li s etod har vi e o ört kvalitativa i tervjuer        ed e delta are so på olika sätt ar etar ed ra dslä kare. Vi har äve e o ört e        jä öra de a al s av ilder på ra dslä kare. Resultatet visar att aspekter a so på olika        sätt skiljer de u dersökta desi ade      ra dslä kar a rå    e   klassisk röd 6 k        pulver ra dslä kare, det vill sä a är , or o h storlek, åde ka ha ör- o h a kdelar,        la d a at älla de a vä darvä li het o h hur väl ra dslä kare upp ärksa      as. Vi    har äve sett att de u dersökta desi ade ra dslä kar a passar väl i i råda de        i red i stre der.   

Innehållsförteckning 

1. Inledning 5  1.1 Bakgrund 5  1.2 Syfte 6  1.3 Delfrågor 6  1.4 Avgränsningar 6  1.5 Disposition 6  2. Teoretisk referensram 7 

2.1 Varna och informera om fara 7 

2.1.1 Färg 7 

2.1.2 Symboler 8 

2.1.3 Text 8 

2.1.4 Placering 8 

2.1.5 Familjaritet 9 

2.1.6 Övrigt gällande varningar och instruktioner 9 

2.2 Användarvänlighet 9 

2.3 Hemmets inredning 10 

2.3.1 Inredningshistoria 10  2.3.2 Inredningstrender 11 

3. Metod och genomförande 13 

3.1 Förstudie 13 

3.2 Datainsamling 13 

3.2.1 Intervjuer 13 

Urval 14 

Genomförande av urval 14  Etik gällande intervjuerna 14  Genomförande av intervjuer 15 

3.2.2 Bilder 15 

3.3 Analysprocess 15 

3.3.1 Transkribering 15 

Genomförande av transkribering 16  3.3.2 Kodning och meningsanalys 16  Genomförande av kodning och meningsanalys 16  3.3.3 Jämförande analys av bilder på brandsläckare 17 

4. Data och analys 18  4.1 Sammanställning av intervjuer 18  4.1.1 Intervjuperson A 18  4.1.2 Intervjuperson B 19  4.1.3 Intervjuperson C 20  4.1.4 Intervjuperson D 21  4.1.5 Intervjuperson E 22  4.2 Meningsanalys av intervjuerna 23  4.2.1 Analys gällande storlek 23  4.2.2 Analys gällande färg 23  4.2.3 Analys gällande instruktion 24  4.2.4 Analys gällande form 24  4.2.5 Analys gällande inredning 25  4.3 Bilder på brandsläckare 27  4.4 Jämförande analys av bilder på brandsläckare 29 

5. Resultat 30 

5.1 Slutsatser 30 

5.2 Avslutande diskussion 31  5.3 Förslag på vidare studier 31 

Referenslista 32 

 

Bilagor:  

Bilaga 1 Intervjuguide - Intervjuperson A  Intervjuguide - Intervjuperson B  Intervjuguide - Intervjuperson C 

Intervjuguide - Intervjuperson D och Intervjuperson E   

Bilaga 2 Följebrev 

1. Inledning 

I det här kapitlet tar vi upp ak ru de till var ör studie e o örs, sa t studie s s te        o h del rå or. Kapitlet tar äve upp av rä s i ar o h uppsatse s dispositio . 

1.1 Bakgrund 

U der de se aste åre har vi sett att det har d kt upp ler produkter so      ller lera    u ktio er eller a vä d i so råde , till exe pel desi ade re lexkläder o h desi ade        ra dslä kare. Vår upp att i         är att produkter a dels ska vara estetiskt desi ade o h        u ktio ella i ett ode- eller i red i sperspektiv o h dels ska idra ed ökad säkerhet ör        a vä dare o h dess o iv i .  

I slutet av 2        jordes e Si o-u dersök i so visade att 2 pro e t av sve skar a        i te ä er e      ra dslä kare Bra dsk dds öre i e 2    . M di hete ör sa hällssk dd        o h eredskap 2    a skriver i e text älla de är er på ra dslä kare att privatperso er        drar si ör att pla era de va li a röda ra dslä kar a s li t i he      e , eller låter li att          köpa e    ra dslä kare överhuvudta et. Där ör i s det e e ter rå a på ra dslä kare       

ed a dra är er ä de va li a röda i id. .  

Det i s e europeisk sta dard älla de ha d ra dslä kare so heter SS-EN -        M di hete   ör sa hällssk dd o h eredskap 2        . Gälla de ha d ra dslä kare      spe i ikt ör he    iljö ka äve e        or tillä pas Bra dsk dds öre i e 2      . E li t    or e ska e      ra dslä kare la d a at ha pulver so slä k edel o h de ska i ehålla 6        k pulver i id. s. . Utöver pulverslä kare i s la d a at koldioxidslä kare ka o kså        e ä as kols reslä kare , sku slä kare o h vatte slä kare      M di hete   ör  sa hällssk dd o h eredskap 2      . I sta darde ra år att ra dslä kare ska vara röd,        ra dslä kare ör he    et år do k e li t or e avvika rå det kravet e de åste ölja        sta darde s restera de krav Bra dsk dds öre i e 2        , s. . E ra dslä kare ska e li t        sta darde vara röd ör att vara lätt att se o h hitta, o h det är där ör de är so de lesta        ra dslä kare har M di hete ör sa hällssk dd o h eredskap 2      a . De här aspekte        är do k i te lika vikti i he      iljö e terso privatperso er a tas kä a till var de har ställt        si   ra dslä kare, o h M di hete ör sa hällssk dd o h eredskap e ar att det är ra        ed a dra är er i he        iljö o det ör att ra dslä kare står ra      e istället ör att        pla eras u da ö d, alter ativt i te e s köps i id. . 

1.2 Syfte 

S tet ed de här studie är att u dersöka desi ade ra dslä kare ör he et. 

1.3 Delfrågor 

. Hur ser desi ade ra dslä kare ör he et ut? 

2. Var ör har det ko it olika desi ade ra dslä kare ör he et?  . Vad är ko sekve ser a ed desi ade ra dslä kare?

1.4 Avgränsningar 

I de här studie har vi valt att av rä sa oss till de sve ska ark ade . Både på de sve ska        ark ade o h uta ör Sveri e i s det ler varia ter av desi ade ra dslä kare ä de so        vi har valt att u dersöka. De här av rä s i e ka leda till att studie i te er e        represe tativ ild av ark ade o h ut udet.  

När vi i studie skriver ​         klassisk ra†dsläckare s tar vi på e röd 6 k pulverslä kare ed        de or so      ra år i ild i avs itt . . Vi har valt att öra det e terso det i . ra år        att e    ra dslä kare e li t sta darde ska vara röd o h e      ra dslä kare ör he    et e li t    or e ska i ehålla 6 k pulver. Do k i s det röda pulverslä kare, ed de or so        ra år i ild i avs itt . , äve i i dre o h större storlekar ä 6 k . 

1.5 Disposition 

I led i svis prese teras ak ru de till var ör studie e o örs, studie s s te, del rå or        sa t av rä s i ar. Däre ter tar vi upp releva ta teorier älla de la d a at        a vä darvä li het o h i red i . Seda öljer etod o h e o öra de där vi eskriver        datai sa li  o h a al spro ess. E ter det prese teras i sa lad data o h a al s, o h        avslut i svis redovisas resultatet av studie i or av slutsatser o h avsluta de diskussio .               

 

 

2. Teoretisk referensram 

I det här kapitlet prese teras örst tidi are orsk i       kri  var i ar o h i struktio er,      vilket la d a at i kluderar är , s      oler, text, pla eri     o h a iljaritet. Däre ter      eha dlas tidi are orsk i o a vä darvä li het hos ra dslä kare. Slutli e es e kort        eskriv i av i red i shistoria sa t råda de tre der i o i red i .  

2.1 Varna och informera om fara

 

Ki o h Wo alter 2      , s. 2 skriver att ”Var i si struktio er är vikti a e terso de är        direkt kopplade till olks säkerhet då de a vä ds ör att i or era olk o vad de ska öra        ör att u dvika att skada si .” vår översätt i . Var i si struktio er tillä pas är        säkerhete vid a vä da det av e produkt i te ka ara teras Ro ers, La so & Rousseau        2 . Ge o var i e ska a vä dare      la d a at å ku skap o      ara o h vad de i          e ativ e ärkelse ka orsaka, sa t hur he ska a era i de spe i ika situatio e Lau her        & Wo alter 2    . För att upp å det här åste a vä dare örst li varse o var i e ,        seda örstå de o h slutli e ku a uträtta dess upp a i      i id. . Det här påverkas av hur        var i e ser ut sa t situatio e o h alla i la dade perso er i id. . I ölja de avs itt       

eha dlas aspekter älla de var i e s utsee de o h o iv i . 

2.1.1 Färg 

Fär ka a vä das ör att var i e ska s as ättre o h ko trast ka a vä das ör att text        ska li lättare att läsa Lau her & Wo alter 2      . För att öka örståelse ka är so        örk ippas ed ara a vä das i id. . Pravossoudovit h, Cur , You o h Elliot 2        e ar att är e röd o h ara är sa      a kopplade. Det har visats e o e studie so visar        att ord so är sa        a kopplade till ara so är skriv a i röd text o h s      oler so är      sa a kopplade ed ara pla erade på är e röd på kortare tid asso ieras ed ara jä ört        ed o texte är skrive i rö eller rå text eller o s      oler a är pla erade på rö t eller        rått i id. . Det här t der på att o      ara uppstår ka röd vara de är so är est lä pad        att a vä da ör att å kortare o h e ektivare reaktio stid i id. . 

E li t Zieli ska, Ma hor o h Wo alter 2       asso ieras e del är er, ä li e röda        säkerhets är er o h luores era de är er, starkare till ara o h so att de har er releva s        jä ört ed a dra är det ko      er till var i ar. De röda säkerhets är er a i deras studie        i kluderar tre st ke röda är er rå :      ​A…erica† Natio†al Sta†dard I†stitute​,       

I†ter†atio†al Orga†izatio† or Sta†dardizatio† o h ​U†ited States Depart…e†t o                  Tra†sportatio† Federal High ay Ad…i†istratio†​ i id, s. 2 . 

2.1.2 Symboler 

S oler, var i s ilder eller pikto ra so e ektivt idrar till ökad örståelse ka vara        ra att a vä da Lau her & Wo alter 2      . Det här ör att la d a at visa på vilke ara        so ka uppstå, visa hur å ot ör öras, sa t vad so ka hä da o a vis i e i te öljs       

i id. .  

2.1.3 Text

Texte   ör struktureras o h delas upp, till exe pel e o att a vä da i dre st ke o h        listor av olika sla Lau her & Wo alter 2      . För att å ler att läsa e i struktio s- eller        var i stext ör de i te vara lå       i id. . Det här ka stå i otsats till att texte ka ehöva        vara ut örli ör att i ehålla de i or atio so      ehövs så att a vä dare ska ku a ölja        var i e eller i struktio e i id. . Där ör är det vikti t att ha åda i åta ke o h a passa        var i e till de tä kta a vä dar a, situatio e o h ara      i id. . Var i e eller      i struktio e   ör skrivas ed ord so de tä kta a vä dar a kä er till, sa t i ehålla        si alord so i dikerar rade av ara i id. . Äve örstärka de ord, det vill sä a adjektiv        o h adver so till exe pel vikti t e . ​       i…porta†t​ o h väldi t e . ​very​ ​ka vara ra att                  ha i åta ke Ki & Wo alter 2      . De här t pe av ord ka a vä das ör att i dikera på        olika rad av ara vilket då åde ka      ör ättra o h örsä ra a itio e att ölja        i struktio e i id. . Vilka ord so lä s till i var i stexte      ör där ör o ra t a passas        e ter sa  a ha et, det vill sä a till exe pel e ter rade av ara, så att de i te år otsatt        e ekt i id. . De ord so t dli ast påverkar a itio e att ölja i struktio e o h starkast        örk ippas till ara ör utesluta de a vä das då de verkli e      ehövs ör att u dvika att de       

lir urvatt ade o h ister si st rka i id. .  

2.1.4 Placering

Hur var i e eller i struktio e sitter på produkte påverkar hur lätt de är att å s på        Ro ers, La so & Rousseau 2        . De    ör sitta på e väl s li plats så att de lätt        upptä ks o h äve storleke påverkar hur ra upp ärksa hete      å as Lau her &      Wo alter 2  . Dessuto påverkar allt ru t o kri       hur var i e upp attas i id. .        Lau her o h Wo alter 2      , s.      e ar att var i e i te ör s älta i ör      ket i    o iv i e : ”[...] ora e är e      ra är    e skulle i te vara ett ra desi val ör e        var i i e ko text där ästa allt i o iv i e är ora e.” vår översätt i . Var i e        ör i te heller vara dold, då spelar det i e roll o de är ra i si själv, s s de i te så        u erar de i te ra i id. . Äve Ro ers, La so o h Rousseau 2       l ter vikte av      o iva de aspekter, sa t påpekar att i situatio er då i or atio krävs, är det vikti t att        de o kså i s ära till ha ds. 

2.1.5 Familjaritet 

Ro ers, La so o h Rousseau 2      e ar att a iljaritet e . ​        a…iliarity​ är e vikti        aspekt älla de upp ärksa hete o h örståelse . Fa iljaritet, so de eskriver so ”[...]        tidi are er are het ed e produkt eller var i .” vår översätt i      Ro ers, La so &      Rousseau 2  , s.     ka ha åde e positiv o h e ativ i verka på hur väl var i e        upp ärksa as i id. . De positiva i verka ka      ero på att a vä dar a återko        a de  e i er si på platse där var i e i s i id. . De      e ativa i verka ka resultera i att        a vä dare , på ru d av a iljaritet, a tar att he har tillrä kli ku skap o h där ör issar        vikti a säkerhetsa vis i ar Lau her & Wo alter 2      . Fa iliaritet ka o kså kopplas till        hur risk lld situatio e upplevs i id. .         ​O a vä dare är a iljär ed att produkte eller        situatio e ka vara risk lld är sa olikhete hö re att he      öljer var i e eller      i struktio e i id. . Det ka o kså ha dla o att a vä dare i te i ser riske e terso att        he i te har varit ed o      å o hä delse, relaterad till produkte , so varit risk lld o h        där ör ör iser i struktio e Ro ers, La so & Rousseau 2 .  

2.1.6 Övrigt gällande varningar och instruktioner

 

Ytterli are aktorer so ka påverka var i e s e ekt är la d a at e e skaper hos        a vä dare o h storleke på i satse so krävs ör att a era e li t i struktio e ​Lau her        & Wo alter 2 . 

O det krävs e stor i sats att ta hä s till e i struktio , till exe pel e o att det är        d rt, tar    ket tid, är e stor ar ets örda, eller påverkar ekvä li hete , i s det e risk        att i struktio e ör ises, otsatse äller vid lite i sats Lau her & Wo alter 2 .  

Det är äve va li t att olk eter si på ett sätt so de har sett att a dra ör, o      å o   eter si korrekt är det troli t att a dra öljer detta etee de, o h vi e versa Lau her &        Wo alter 2  . ”Att ölja e var i      e . ​  ar†i†g co…plia†ce​ , likso a dra or er av        etee de, i lueras av so ial ko text o h a dras etee de.” vår e e översätt i        Lau her & Wo alter 2 , s. .  

A vä dare s upp ärksa het o h s ör å a ka i luera hur e var i upp attas        o h där ör ör till exe pel aspekter so      edsatt s o h är li dhet i te lö      as ort är      var i e skapas Lau her & Wo alter 2 .  

2.2 Användarvänlighet 

E li t A os o h La so 2      i s det lera aspekter hos e      ra dslä kare so ka      ör ättras ör att de ska li er a vä darvä li i e he      iljö. Följa de pu kter e ar        A os o h La so 2       ka öra e      ra dslä kare er a vä darvä li : öra de      i dre  o h lättare, vilket öjli ör att de år att ära ed si ; a vä da koldioxid vilket u derlättar       

ra dslä kare o h därav li er a iljär ed hur ra dslä kare u erar, koldioxid        s utsar äve    er i dre ä till exe pel pulver vilket ka leda till att olk kä er si      er  e ä a att a vä da ra dslä kare ; öra det öjli t att ku a a vä da ra dslä kare        ed e ha d vilket ör de till ä li ör e redare ål rupp; ha e or so a t der hur        ra dslä kare ska a vä das e o att e terlik a produkter so a vä dare seda tidi are        kä er i e A os & La so 2 . 

2.3 Hemmets inredning 

De här studie är i riktad på ra dslä kare so har he      et so ko text. För att å ett        sa a ha  till ra dslä kare ko    er ölja de avs itt att ta upp hur he      et har    örä drats i Sveri e seda        örja av    -talet, sa t tre der u der 2        -talet o h aktuella      tre der 2 .   

2.3.1 Inredningshistoria 

Det har stä di t u its e sträva att öra si      ostad er tilltala de S idare 2 2 . Hur        örskö i e har skett har i luerats av edia i ko i atio      ed perso li a ideal o h        tre der i id. . Det so i å a all ut ärker det so e tersträvas i sve ska he är e        ko i atio av att öra he        et  tt o h oder t, o h sa tidi t vär a o det a la        Sve sso 2 2 . Ett sätt att skildra he      et på är so ”[...] ett ko ept laddat ed        oraliska, estetiska, atio ella o h a dra ide titetsskapa de värderi ar.” Wester re        2 2, s. . He    ets rad av o e tli het o h privatliv har varierat över tid Wester re        2 2 .  

I red i    i he et har varit e stor del i de sve ska oder iseri e Sve sso        2 2 . I örja av        -talet örjade e ljusare, er oprete tiös o h praktisk stil l tas ra        so ko trast till de        örka överdekorerade i red i so var va li då S idare 2 2 .        He e skulle i te ara i as till ör att visas upp uta det i k s as att olk odde där        i id. . Det dröjde do k till 2 -talet, då å a a o h ljusare ostäder      des, i a de      här idéer a i k äste hos all ä hete      i id. . På    -talet spreds u ktio alis e ,      u kise , i Sveri e o h allt skulle vara u ktio ellt o h uta uts      k i ar i id. . U der      -talet, är ra tidstro var stark e till å ar a e rä sade e ter a dra världskri et,        ko det lexi la o h illi are ö ler i pl ood o h det esta e ektiviserades o h å a        sta dard ått astställdes, ra örallt i köke i id. . Det var äve i köket so livet rä st        levdes e terso salo e återko o va dlad till i ru      i id. . På det rikare        -talet  ko tv: vilket örä drade åde ö leri e o h livet i si i id. . Mö ler a, so      livit er    ekvä a ta k vare hete sku u        i, pla erades ru t tv: , o h diverse a dra ö ler o h        produkter skapades ör att passa livet vid tv: i id. . For iv i , ra ör allt i o       

På  6 -talet  des  iljo pro ra e   e o   ärdi o terade  oduler, o h    ratio aliseri var vikti are ä u ikhet S idare 2 2 . Plast örjade a vä das till det esta,        la d a at till desi öre ål, e rä st till illi a, är lada produkter so köptes e        slä des ort o h      ttes ut ot      a i id. . På      -talet spred si      iljö edvete hete   vilket ledde till e        i skad ko su tio i id. . Det rådde e      e talitet av e e skap o h        ör-det-själv, ar e i k ta er plats o h      ket i i red i e kretsade kri de      i id. .  Nästa allt var är latt o h ö strat i id. . På      -talet slo det o , ko su tio e          ökade i e , post oder is e uppstod o h det lev er okus på i dividualis o h        ori i alitet ä kollektivis o h praktisk u ktio i id. . M ket av de ori i ella desi e        riktade si rä st till u a ed ott o pe ar, e i o h ed att la d a at a talet        i red i stid i ar s a t ökade, ökade äve all ä hete s i red i se a e a      i id. .  A tikviteter lev er uppskattade o h skulle ixas ed det oder a i id. . Det lev äve        ett uppsvi     ör ori i ellt ha tverk i id. . U der        -talet lev det åter okus på iljö        o h jorde s e rä sade till å ar, ed la d a at ökad återvi i so resultat i id. .        Sa tidi t örä drades livet i o h      ed att dator , o ile o h i ter et ko      i id. .  He e skulle vara ljusa ed öppe pla lös i , i red i e prä lades av ko epttä k        o h i i alis o h re overi stre de so      örjade på    -talet ortsatte i id. . Nå ot        so lå i tide på 2      -talet var öpp a pla lös i ar o h det var i e ed o dtapet o h        a elatte- är ade vä ar Hus & He 2      . Vit var do k de är so prä lade det ljusa        o h räs ha 2    -talets se are del Elli s orth & Fors er 2 6 . E stil so ut ärks av        ljusa, vita o h öpp a ru är de ska di aviska i red i sstile so äve i kluderar la d        a at ett u ktio ellt tä k I red i sstile 2 a .  

Ett ru so sve skar a är e ä a att re overa är köket Sve sso 2 2 . E a led i        till detta är de        oder a a vä d i e av köket, köket har ko      it att li otsvari hete        till dåtide s öpp a spis, det vill sä a hjärtat i he      et so i er vär e o h där u ä e sker        i id. . De a a vä d i       av köket skiljer si rå        -talets ör i skade kök vars        u ktio var att e ektivt la a till si at i id. . 

2.3.2 Inredningstrender  

E tre d so har ut ärkt si u der 2      -talet är de i dustriella stile Elli s orth &        Fors er 2 6 . Ett t piskt dra hos de i dustriella stile är att det är rått ed la d a at        aterial so plåt o h eto      I red i sstile 2  . Det öreko    er äve i sla av stål i        de här stile i id. . De ska di aviska stile i s o kså ärvara de La       2 6 , o h    stile e ä s i la d so ​tidlös ​ La 2 6; Bo ava 2 . 

Nå ot so     u li er i tide är ekolo i o h håll arhet o h det i luerar i red i e , till        exe pel e o att kvalitet prioriteras är a öre ål i örska as Bo ava 2      . Äve    ature i spirerar, la d a at ed er dä pade är er o h aterial so trä, ste o h        läder i id. . E a a i red i si rikt i är i spirerad av      -talet o h aktivis      ed 

la d a at sla kra ti a uttr k, svart, vitt o h de röda si al är e , sa t ra iska i sla        Stora Tre dda e 2 .  

Växter o h dekorativa ori i ella öre ål är populära Pri i 2      . Olika röda a ser        so rostrött ko    er att do i era la d är er a i id. . Ytterli are e är so ut ärker        si 2     är rosa Elle De oratio 2      . Bla d är er år det äve att se pasteller, do k i te        lika ljusa so tidi are Stora Tre dda e 2 . 

3. Metod och genomförande 

I det här kapitlet tar vi upp hur vi pla erar att å till vä a ör att svara på s tet o h hur vi        seda e o örde pla e . 

3.1 Förstudie 

I örstudie sökte vi e ter artiklar o h a a data på i ter et ör att se över tre der la d        ra dslä kare på de sve ska ark ade . Vi ut i k rå e klassisk ra dslä kare se .        o h a   olika t per av desi ade ra dslä kare so skiljde si åt rå de i di e sio er a        är , or o h storlek. I di e sio e är ka      ra dslä kare ha klassiskt röd är eller e        a a är ä klassiskt röd. I di e sio e or ka ra dslä kare ha klassisk or eller e        a a or ä de klassiska. I di e sio e storlek ka      ra dslä kare ha e vikt på 6 k        eller e a a vikt ä 6 k . De här di e sio er a a vä de vi so ut å spu kt ör de        vidare studie . Förstudie i s till ä li vid ör rå a . 

3.2 Datainsamling 

I ölja de avs itt tar vi upp datai sa li      e o   att eha dla i tervjuer, urval,        e o öra de av urval, etik älla de i tervjuer a, e o öra de av i tervjuer sa t ilder. 

3.2.1 Intervjuer 

Vi ko  er att e o öra e kvalitativ studie. E kvalitativ studie ha dlar o att å e        örståelse kri    vad ett pro le      eror på e o      till exe pel i tervjuer      ed, o h    o servatio er av, i divider eller rupper so      erörs av pro le et Cres ell 2        . So    huvudsakli datai sa li s etod ko    er vi att e o öra kvalitativa i tervjuer. E li t        Cres ell 2    i s det olika t per av kvalitativa i tervjuer: i tervjuer där        i tervjuperso e o h i tervjuare      öts siskt, i tervjuer i okus rupper sa t i tervjuer via        tele o eller ejl. Vi ko        er att örsöka e o öra i tervjuer ed siska öte . O        i tervjuperso er a odkä er det ko      er vi att spela i i tervjuer a. E li t Kvale o h        Bri k a   2   ör det att det år att okusera er på i tervjusituatio e o h det so        sä s. 

E kvalitativ i tervju ka vara ostrukturerad eller se istrukturerad Br a 2      . Vi    ko er att e o öra se istrukturerade i tervjuer. I e se istrukturerad i tervju a vä ds        e i tervju uide ed rå eställ i ar Br a 2      . De rå or so        i s i i tervju uide      öljer överla de örut estä da ord i de står i e de ka      ta ord i u der i tervju s        å   i id. . I a vi e o ör i tervjuer a ko      er vi att skriva e se istrukturerad        i tervju uide till vardera i tervju. 

Urval 

Ett sätt att välja ut i tervjuperso er är e o sa olikhetsurval, vilket ka a vä das är det        är av et delse att ku a dra e erella slutsatser Br a 2      . I kvalitativa studier är det        do k va li are att orskare vill el sa orsk i s rå or a rå olika i allsvi klar, o h vikt        lä s där ör på att aktivt välja delta ar a i id. . Där ör ko      er vi att a vä da ålst rt          urval, vilket e li t Br a 2         i e är att orskare uti rå orsk i s rå or a o h valda        kriterier spe i ikt väljer ut releva ta i tervjuperso er. Urvalet ka      öras på olika ivåer        i id. . E    ivå i e är val av ko text o h e      ivå är val av vilka perso er so ska delta i        studie   i id. . För att å lera i allsvi klar på ä et ko      er vi att välja olika          or a isatio er so ko text. Vi ko        er där ör att ta ko takt ed or a isatio er so        ar etar  ed ra dslä kare på tre olika sätt: produkte s u ktio      till exe pel e      or a isatio so ar etar ed ra dsäkerhet , desi      till exe pel ett öreta so ar etar        ed desi e på ra dslä kare o h örsälj i      till exe pel ett örsäkri s ola . På          delta ar ivå vill vi å ko takt ed releva ta perso er i o or a isatio er a, till exe pel e        ra di e jör, desi er o h örsäljare. Kriterier a vi har på delta are i o      u ktio är att      de ska vara väl i satta i ra dsäkerhet o h ra dsäkerhetsprodukter. Kriterier vi har på        delta are i o desi är att de ska represe tera i st e varia t av desi ade ra dslä kare.        Kriterier a vi har på delta are i o örsälj i är att de ska represe tera ett örsäkri s ola        so säljer ra dslä kare.  

Genomförande av urval 

I led i svis a vä de vi våra valda kriterier på delta are ör att välja ut releva ta delta are        so represe terade a ti e produkte s u ktio , desi eller örsälj i . I de lesta all        ejlade vi i te e spe i ik perso uta      ejlade or a isatio e ör att li hä visade till e        releva t perso . Det resulterade i e      i okade i tervjuer    ed represe ta ter ör      produkte s u ktio , desi     eller örsälj i . Vi e o örde i te e i tervju ed ett        örsäkri s ola uta valde att a dra öreta i k represe tera örsälj i . I tervjuer a ed        I tervjuperso   A, I tervjuperso    B o h I tervjuperso      C represe terar    åde  ra dslä kare s desi    o h örsälj i    o h i tervjuer a    ed I tervjuperso D o h        I tervjuperso   E represe terar    ra dslä kare s u ktio . Vi      eslutade att alla      i tervjudelta are skulle vara a o a i studie . 

Etik gällande intervjuerna 

I ör i tervjuer a ko    er vi att skriva ett ölje rev ed i or atio till delta ar a        a åe de studie o h deras edverka i de . För att upp å i or erat sa t ke ör        i or atio e e li t Kvale o h Bri k a      2   la d a at i e atta studie s s te; vad        edverka i studie ka ha ör ör- o h a kdelar; hur o h till vad det i sa lade       

av aterialet; sa t att delta a det är rivilli t o h ka av r tas direkt, uta örvar i        Kvale & Bri k a 2 .  

Genomförande av intervjuer 

Vi jorde e se istrukturerad i tervju uide till vardera i tervju so till stor del i ehöll        öpp a rå or. Vi a passade rå or a i i tervju uide e ter i tervjuperso er a, se ila a . Vi        ski kade i tervju uide o h ölje rev till i tervjuperso e      å ra da ar i a eller da e          i a i tervju e o ördes. Se ölje revet i ila a 2.  

Vi e o örde e      st ke se istrukturerade i tervjuer. Två av i tervjuer a        e o ördes via Sk pe, två av i tervjuer a e o ördes över tele o o h e i tervju        e o ördes ed ett siskt öte. A led i e till att två av i tervjuer a e o ördes via        Sk pe o h att två av i tervjuer a e o ördes via tele o var på ru d av e rä sad tid o h        dista s.  

I tervju  ed I tervjuperso A e o ördes via Sk pe 2      - - . I tervju ed      I tervjuperso B e o ördes via Sk pe 2      - - 2. I tervju ed I tervjuperso C          e o ördes över tele o 2      - - 2. I tervju ed I tervjuperso D e o ördes över        tele o 2  - - . I tervju ed I tervjuperso E e o ördes ed ett siskt öte        2 - - .  

3.2.2 Bilder 

Utöver kvalitativa i tervjuer ko      er vi att sa la i data i or av ilder på ra dslä kare        ör att visualisera ra ko i atio er av de tre olika di e sio er a so vi ide ti ierade i        örstudie   . . De ilder vi seda sa lade i o h valde att ha ed i studie a vä ds ed        tillåtelse av Nexa, Tradi ox AB o h Fire ill.  

E av ilder a exe pli ierar e ra dslä kare ed klassisk röd är , klassisk or o h e        vikt på 6 k . E av ilder a exe pli ierar e ra dslä kare ed e a a är ä klassisk röd        e de har klassisk or o h e vikt på 6 k . E av ilder a exe pli ierar e ra dslä kare        ed e a a är ä klassisk röd, ed a a or ä de klassiska o h e a a vikt ä 6        k . E av ilder a exe pli ierar e      ra dslä kare ed e a a är ä klassisk röd, e       

ed klassisk or o h ed e a a vikt ä 6 k .   

3.3 Analysprocess 

I det här avs ittet eskrivs tra skri eri av i tervjuer o h e i sa al s av data.  

3.3.1 Transkribering 

Vi pla erar att tra skri era de i spelade i tervjuer a e terso      det e li t Kvale o h        Bri k a   2  ka      e e ättre översikt o h u derlätta a al se av aterialet. E       

istället är e      e i sa al s av i tervjuer a so ska e o öras ehövs till exe pel i te alla        upprep i ar, eto i ar, pauser o h övri a ttra de so skratt o h hu      a de skrivas    ed Kvale & Bri k a       2 . Det här er äve direkt texte e      er skri tspråkli stil ör        att u derlätta är i tervjuperso er a seda ska läsa i e o      tra skri eri e   i id. .  E terso vi ska öra e      e i sa al s av i tervjuer a ko      er vi att tra skri era e li t det        här i te helt orda ra a sättet. För att öka relia ilitete av tra skri eri ar ka två perso ers        tra skri eri ar av sa    a i spel i   jä öras Kvale & Bri k a       2 . På ru d av        e rä sad tid ko    er vi att e o öra e varia t av det här e o att l ss a på o h läsa        i e o vara dras tra skri eri ar.  

Genomförande av transkribering 

Alla i tervjuperso er odkä de att i tervjuer a spelades i o h vi a vä de våra        o iltele o er ör i spel i ar a. Vi tra skri erade seda i tervjuer a. Vi öljde pla e att        utesluta la d a at upprep i ar o h eto i ar e vi ehöll ut lla de ord till        exe pel likso o h ju . För att e tra skri eri ar a e      er skri tspråkli stil skrev vi äve        o e del ord rå talspråk till skri tspråk. Vi delade upp varje i tervju i två delar o h        tra skri erade e del var. Däre ter l ss ade o h läste vi i e o vara dras delar o h        arkerade de delar i tra skri eri e so vi hörde o h upp attade a orlu da. Slutli e        l ss ade vi i e o våra e a delar i e o h i k i e o de a dres arkeri ar, e vid        oklara all l ss ade vi i e o det aktuella avs ittet tillsa      a s. När tra skri eri ar a var        klara ski kade vi de via ejl till i tervjuperso er a så att de i k öjli het att läsa i e o ,       

öra eve tuella justeri ar sa t odkä a texte .  

3.3.2 Kodning och meningsanalys 

I a vi ör e        e i sa al s ko  er vi att koda i tervjuer a. Br a 2      e ar att i      kod i   ear etas de tra skri erade i tervjuer a o h delas upp i i dre avs itt ed        releva t i ehåll. När vi har delat upp tra skri eri ar a ko      er vi att öra e          e i sko e treri , vilket e li t Kvale o h Bri k a      2   i e är att korta      sa a att i ar örs av de releva ta avs itte . Däre ter ko      er vi att öra e djupare        tolk i av data , vilket e li t Kvale o h Bri k a      2  vid ar et delse av texte .        Det här ko    er vi öra e o att a al sera texte uti rå e      redare ko text o h e li t        Kvale o h Bri k a      2 , s.2   ka det ske e o ​       su†da ör†u tets kritiska örståelse​,        vilket i e är att de so tolkar texte a vä der ett kritiskt ö a o h e erell ku skap o        ä et so    erörs ör att tolka e i e , sa t e o ​       teoretisk örståelse​, där teorier        a vä ds ör att tterli are tolka e i e ​. 

Genomförande av kodning och meningsanalys  

releva ta delar a, vilket resulterade i e sa      a ställ i till vardera i tervju so delta ar a        seda i k öjli het att odkä a. Vi a al serade o h tolkade seda sa      a ställ i ar a 

ed hjälp av teori. 

3.3.3 Jämförande analys av bilder på brandsläckare 

Med hjälp av teori e o örde vi e jä öra de a al s av ilder på ra dslä kare. I        a al se a vä de vi ilder a so vi sa lade i i .2.2.  

3.4 Metodkritik 

På ru d av e rä sad tid valde vi att i studie      ara i tervjua perso er so ar etar ed        ra dslä kare o h i kluderade där ör i te sluta vä dare. För att å ler i allsvi klar på        ä et valde vi att i tervjua perso er so ar etar ed ra dslä kare på olika sätt. Att        i kludera sluta vä dare hade do k ku at e ett vid at perspektiv o h eve tuellt ett a at        resultat.  

De teorier vi valde ut älla de var i ar o h i struktio er är i te spe i ikt i riktade på        ra dslä kare o h studier a so teorier a är aserade på är ut örda i a dra lä der ä        Sveri e. Äve studie älla de a vä darvä li het är ut örd i ett a at la d ä Sveri e. Det        här ka ha påverkat vår a al s o h däri e o äve vårt resultat. 

             

 

 

4. Data och analys 

I det här kapitlet prese teras i sa lad data o h a al s. Först prese teras        sa a ställ i ar a av i tervjuer a, seda        e i sa al se av de , o h däre ter de        jä öra de a al se av ilder på ra dslä kare. 

4.1 Sammanställning av intervjuer 

I det här avs ittet prese teras sa      a ställ i ar rå de e o örda i tervjuer a. Svare är        kopplade till desi ade ra dslä kare ör he iljö. 

4.1.1 Intervjuperson A

I tervjuperso A tar upp att det är a ska ko plext att örja ed de här t pe av        produkter ra dslä kare o h att det är      ket säkerhetsaspekter älla de la d a at         

erti ieri .   

Gälla de storlek på ra dslä kare tar I tervjuperso A upp att örsäkri s ola o h        ra dsk dds öre i ar reko  e derar att ha e sexkilos ra dslä kare i he      et.  I tervjuperso A har e sexkilos ra dslä kare i sitt sorti e t o h I tervjuperso A erättar        att de äve har valt att la sera e tvåkilos ra dslä kare so      e   i dre  odell.  I tervjuperso A e ar att de vill ha e s idi ra dslä kare so alla ka ha he      a o h ha      plats ör, o h att de i te vill att de ska vara i ardero e eller i städskru e so de är hos        å a. I tervjuperso A erättar att deras ål var att å olk att verkli e sätta ra        ra dslä kare . 

 

I tervjuperso A erättar att de har odi ierat utsee det på e i tli a ra dslä kare.        I tervjuperso A erättar vidare att på ra sida av deras ra dslä kare i s det e s      ol  o h på aksida      i s det e i struktio stext so      eskriver hur ra dslä kare ska        a vä das. 

 

Bra dslä kar a so I tervjuperso A har i sitt sorti e t i s i är er a vit, svart o h stål.        I tervjuperso A erättar att deras produkter ska vara oder a o h olkli a o h att deras        ra dslä kare i te ska vara ör är starka uta ska s älta i på ett aturli t sätt i        i red i e , i e he      iljö. I tervjuperso A erättar vidare att de örsöker i rikta si      ot  re odlade i red i s utiker o h att de ser si a produkter so pre iu produkter, er ä        lå prisprodukter. 

I tervjuperso A erättar att olk illar att köpa o h e ort deras ra dslä kare ör att        ra dslä kar a i te ara är e s       produkt, de har äve ett s te. I tervjuperso A e ar        vidare att deras ra dslä kare är e populär produkt helt e kelt, e o tä ksa prese t. 

4.1.2 Intervjuperson B  

I tervjuperso B erättar att de st r ut or i e av ra dslä kar a väldi t      ket e    att de åste ölja sta darder, or er, la ar o h re ler. I tervjuperso B sä er att de lesta av        deras ra dslä kare säljs till öreta      e att de äve har desi ade ra dslä kare ör att olk        ska vilja ha de i he et.  

 

I tervjuperso B tar upp att det är jättevikti t      ed ett si alvärde är det äller        säkerhetsprodukter. I tervjuperso B t ker att det är e i ta ke att e ra dslä kare alltid        ska vara röd o h se ut på ett spe i ikt sätt. I tervjuperso B erättar vidare att det i s        re lerat hur texter a ska se ut, vad det ska stå på ra dslä kare o h hur pikto ra ska        ut or as, det vill sä a s        oler ör hur ra dslä kare ska a vä das. I tervjuperso B        e ar att o det ri er o h å o ko      er i till e helt rä      a de perso så ska de          hitta ra dslä kare o h ku a slä ka elde . I tervjuperso B tar upp att e ra dslä kare        ska å att i a, alla ä iskor ska alltid kä a i e e såda produkt so      aktiskt ska    a vä das är e ra d uppko        er o h då ha dlar det alltid o seku der. I tervjuperso B        erättar att där ör är det i te tillåtet ör till exe pel öreta att ha e a a är ä röd på        ra dslä kare uta det är ara ör privat ruk so de desi ade ra dslä kar a i a dra        är er är tä kta.  

 

I tervjuperso B tror att å a ka ske i te har e      ra dslä kare i sitt e et he , o h har de        e   ra dslä kare är de u da stuvad å o sta s där de i te är ära till ha ds.        I tervjuperso B tar upp att hela ta ke      ed deras desi ade ra dslä kare är att öra de        lättill ä li a o h ära till ha ds, o h där ör tä kte de att o      ra dslä kare örs s       så vill olk ha de        ra e, de ka ske till o h      ed ka vara e i red i sdetalj.          I tervjuperso B e ar att det allra vikti aste ed ra dslä kare aktiskt är säkerhete , att        de ör sitt jo       o h är till örlitli a, e I tervjuperso B t ker att o      tta ka    ko i eras ed att de ser s a ut så är det ara positivt. 

 

I tervjuperso B erättar att det reko      e deras att alla he        ska ha e sexkilos        pulver ra dslä kare o h att det då var självklart ör de      att e av deras desi ade          ra dslä kare skulle ha just de storleke . I tervjuperso B erättar vidare att det år att        ko plettera ed e      i dre ra dslä kare o h där ör to de äve ra e desi ad tvåkilos        ra dslä kare. I tervjuperso B tar upp att det i te är så e kelt ör alla att orka l ta o h        ha tera e sexkilos ra dslä kare o e      ra d skulle uppko    a. I tervjuperso B e ar       

att idealiskt är att alla klarar av det, äve      ar o h ä iskor so i te är så starka o h då är        det ju väldi t i t att ko plettera ed e ra dslä kare so är lite lättare. 

 

I tervjuperso B tar upp att är öreta et startade ed desi ade ra dslä kare hade de e        text på de      e u har de istället ått över till att ha e s      ol. På aksida av de desi ade        ra dslä kar a erättar I tervjuperso B att det i s i or atio o hur de ska a vä das.        I tervjuperso B sä er att det i te i s å ot krav på att de a i or atio ska i as, e        att öreta et kä er att de vill ta sitt a svar o h i or era o hur ra dslä kar a ska        a vä das. 

I tervjuperso B tror att de valde är er a vit, svart, stål är ad på de desi ade        ra dslä kar a ör att passa det ska di aviska he      et, o h I tervjuperso B e ar att då        är vitt ett säkert kort. I tervjuperso B erättar att de vita o h svarta ra dslä kar a år he       

äst i stu or a o h att de vita säljer est i Sveri e.     

I tervjuperso B erättar att öreta et har e ra dslä kare i sitt sorti e t so trots att de        har e a a or har livit odkä d e li t e Europasta dard EN so sätter or e        ör hur ra dslä kare ska ut or as. I tervjuperso B sä er do k att ett st ke i        Europasta darde st r är e , att de      åste ha e spe iell röd kulör. I tervjuperso B tar        upp att är det ko        er till deras ra dslä kare ed e a a or ha dlar det jätte      ket  o er o o i o h a vä darvä li het, att de är lätt att ära o h a vä da, att de ka        a vä das ed ett e ha ds repp, o h att de är s      , det vill sä a er o o i o h desi i        ko i atio . 

 

I tervjuperso B e ar att e desi ad ra dslä kare är e a tastiskt o tä ksa prese t        o h erättar att det är a ska va li t att till exe pel öreta väljer att e ort desi ade       

ra dslä kare so julklapp till si perso al. 

4.1.3 Intervjuperson C

 

I tervjuperso C erättar att de u derade      ket på olika är er till deras desi ade        ra dslä kare, rå    örja var de i e på orstad alu i iu , e i slutä da      lev det e      svart o h e vit. I tervjuperso C tar upp att de o kså har ta kar på att ta ra e röd,        ka ske i te rikti t de        ra dslä karröda e ä då e röd så att det s s att det är e       

ra dslä kare.   

När det ko    er till koppli e      ella   ra dslä kare o h i red i sprodukter t ker        I tervjuperso C att ko eptet är rätt, ör ra dslä kare ska vara i ärhete är det örjar        ri a. I tervjuperso    C  erättar att deras i te tio har varit att lä a si i       

I tervjuperso C e ar att deras ra dslä kare har si      ark ad la d desi produkter.      I tervjuperso C tä ker si att olk so har ett s      t kök he    a ed å a i a saker i        o kså vill sk dda det ed e s ra dslä kare.  

 

I tervjuperso C tar upp att de vill att deras ra dslä kare ska upp attas so       e statuss ol o h de ser olk ed desi kök so si pri ära ål rupp ör de      uvara de  odelle . I tervjuperso C e ar att o det år att å ra dslä kare att li so e        statuspr l, o    olk vill visa upp att de har de , är stolta över de o h verkli e har de        ra e, lär si kä a i e de o h örstå vad det är, så är det jätte ra ur ett        säkerhetsperspektiv.  

I tervjuperso C tar upp att de lesta ra dslä kare är e å sprodukter, att de aldri år        att öva ed, e att e      ra dslä kare ed kols repatro      år att öva ed vilket är e        jättestor ördel. I tervjuperso C tar vidare upp att tterli are e ördel är att kols reslä kare        i te örstör vid slä k i o h att slä k i då ka på örjas direkt.  

 

I tervjuperso C erättar att deras ra dslä kare har e a a or so kä des aturli att        ha. I tervjuperso C tar upp att ördelar a      ed deras ra dslä kare är att de        örhopp i svis är så s         att olk vill ha de ra        e o h ära till ha ds, att de är lätt att        a vä da o h där ör s a t ka a vä das, de år att prova o h de s utsar i te er, vilket        e li t I tervjuperso C ör att olk aldri ehöver tveka att på örja e ra dslä k i äve        o ra de i te är så stor.  

 

I tervjuperso C e ar att de eve tuella a kdele      ed deras ra dslä kare är att de är        lite o h där ör i te slä ker så stora rä der o h där ör ra håller de att deras ra dslä kare        är ett ko ple e t till de va li a sexkilos ra dslä kare . 

4.1.4 Intervjuperson D 

I tervjuperso D el ser att öjli hete att a vä da a dra är er ä röd e art äller ör        ostäder, i övri t ör de sta dard SS-EN - so re lerar e ha d ra dslä kares        e e skaper, u ktio skrav o h prov i s etoder öljas ullt ut. I tervjuperso D erättar        vidare att det e li t sta darde      la d a at ska i as e i struktio so är väl s li o h        läs ar där s oler as är t dli t ko trasterar ot ak ru ds är e . 

 

I tervjuperso D tar upp att 6 k pulverslä kare är vad so reko      e deras i varje ostad. I          stora ostäder eller ostäder i lera pla ka det vara ra att ha lera slä kare, exe pelvis e        på varje vå i . Däre ot ser I tervjuperso D i dre ra dslä kare so ett ko ple e t        till 6 k pulverslä kare, 2 k pulverslä kare ka vara lättare att ha tera o de      oe de  exe pelvis har edsatt u ktio s ör å a. 

I tervjuperso D tror att desi ade ra dslä kare idrar till att ler ska ar ra dslä kare,        vilket etraktas so e ördel ur ett ra dsk ddsperspektiv. När det äller a dra är er ä        röd på ra dslä kare sä er I tervjuperso D att ra dslä kar a ed a dra är er ka ske        i te ö s i sa      a utsträ k i i he      et, till exe pel i e ardero , uta istället pla eras        lättåtko li t i ostade . I tervjuperso D e ar att lättåtko li slä kutrust i       är att

öredra vid e skarp hä delse.     

I tervjuperso D tar upp att det är e risk att estetike på de desi ade ra dslä kar a lir        så vikti att exe pelvis i struktio e påverkas e ativt. Det är vikti t att i struktio e        varke döljs eller örsvi er. 

 

I tervjuperso D ser e positiv tre d i att allt ler köper ra dslä kare o h tror att        a led i e   eror på e ko i atio av till ä li het, att pris ilde har ått er o h        desi e . Gälla de desi e på ra dslä kare är det säkert å a so      öredrar e ”s    ” 

ra dslä kare he a. 

4.1.5 Intervjuperson E 

I tervjuperso E tar upp att det är vikti t att veta exakt var ra dslä kare i s o h att det        ska ra å t dli t på ra dslä kare vad det är o h hur de ska a vä das. 

 

I tervjuperso E t ker i te att det har å o      et delse o    ra dslä kare har e a a        or , det vikti a är att de upp ller de krav so      di heter a ställer på de t pe av       

ra dslä kare.   

I tervjuperso E t ker att ra dslä kare i he      et ka ha vilke är so helst, det vikti a        är att de perso er so har de vet vad det är ör å o ti o h att de ka ha tera de .   

När det ko    er till vikt på ra dslä kare t ker I tervjuperso E i te att det är e ativt att        ha e tvåkilos ra dslä kare        e I tervjuperso E ra håller att det är e sexkilos       

ra dslä kare so reko e deras.   

I tervjuperso E är positiv till utve kli e av desi ade ra dslä kare ör privat ruk        he a, då det i s e ha s att ler då ko      er att köpa ra dslä kare. I tervjuperso E        tror att a dele so har ra dslä kare he      a ko  er att öka, ra örallt o det u        ko er desi ade, lite trevli are ra dslä kare so i te lir ör d ra.  

  

I tervjuperso E t ker att de desi ade ra dslä kar a ästa år att ha so pr d ad.        I tervjuperso E tar do k upp att det      åste vara översiktli t o h lätt att å i å       

4.2 Meningsanalys av intervjuerna 

I det här avs ittet ör vi e      e i sa al s av i tervjuer a. Vi ko        er att a al sera data det          vill sä a sa    a ställ i ar a av i tervjuer a rå avs itt .      ed hjälp av teorier rå          kapitel 2. Först a al serar vi storlek, seda är , i struktio , or o h slutli e i red i .        De här uppdel i e      aseras på de teoretiska re ere sra e i kapitel 2. I det här avs ittet        har vi valt att e ä a i tervjuperso er a e dast ed respektive okstav ör att u derlätta        läs i e . 

4.2.1 Analys gällande storlek 

B . .2 tar upp att det i te är så e kelt ör alla att orka l ta e 6 k ra dslä kare o h D        . .   ser  i dre ra dslä kare so      ett ko ple e t till 6 k pulverslä kare, 2 k        pulverslä kare ka vara lättare att ha tera o      de   oe de exe pelvis har edsatt        u ktio s ör å a, o h E . . ser i te å ot e ativt ed att ha e 2 k ra dslä kare. A        . . har e 2 k ra dslä kare ör att de vill ha e s idi ra dslä kare, B . .2 har        o kså e    ra dslä kare på 2 k o h C . . har e ra dslä kare so är i dre ä 6 k . A        . . o h B . .2 har äve      ra dslä kare på 6 k i si a sorti e t. I 2.2 ra år det att e        aspekt ör    er a vä darvä li het är att ra dslä kare är      i dre o h lättare vilket        öjli ör att de      år att ära ed si A os & La so 2      . Det här t der på att de        i dre ra dslä kar a so A, B o h C har, uti rå aspekte älla de storlek, ka a ses vara        er a vä darvä li a ä de större ra dslä kar a på 6 k . Do k tar A . . , B . .2 , D        . . o h E . . upp att 6 k reko      e deras till he    et, B . .2 o h D . . tar        spe i ikt upp att det ska vara e pulverslä kare. B . .2 , C . . o h D . . tar upp att        e i dre ra dslä kare är ett ko ple e t till e 6 k ra dslä kare. 

4.2.2 Analys gällande färg  

B . .2 ra håller att det ara är ör privat ruk so de desi ade ra dslä kar a i a dra        är er är tä kta o h D . .      el ser att öjli hete att a vä da a dra är er ä röd e art        äller ör ostäder. B . .2 tar upp att det är vikti t ed si alvärde är det ha dlar o        säkerhetsprodukter o h att det är e i ta ke att e      ra dslä kare alltid ska vara röd o h se        ut på ett spe i ikt sätt o h ra håller att alla alltid ska ku a hitta o h kä a i e e        ra dslä kare. I 2. . ra år att är e röd o h ara är sa      a kopplade o h att det ka          vara de är so är est lä pad att a vä da ör kortare o h e ektivare reaktio stid vid        ara Pravossoudovit h, Cur , You         & Elliot 2  . I 2. .      ra år äve att röda        säkerhets är er asso ieras starkare till ara o h so att de har er releva s är det ko      er  till var i ar Zieli ska, Ma hor & Wo alter 2      . Det här t der på att o        ra dslä kare är röd ka de kopplas till ara o h det ka leda till kortare o h e ektivare       

D . . tar upp att o      ra dslä kare har e a a är ä röd ka ske de i te ö s i        sa a utsträ k i i he      et, till exe pel i e ardero , uta istället pla eras lättåtko li t        i ostade o h e ar att lättåtko li slä kutrust i är att öredra vid e skarp hä delse. I        2. . ra år att e var i i te ör vara dold, ör o de i te s s u erar de i te ra        Lau her & Wo alter 2      . Det här t der på att det ka vara e ördel att ra dslä kare        har e a a är ä röd då det ka öra att de pla eras er lättåtko li t o h i te dolt. 

A . . o h B . .2 har valt att ha desi ade ra dslä kare i är er a vit, svart o h        stål, o h C . . har e svart o h e vit ra dslä kare sa t u derar på att ta ra e i e        röd a s i ra tide så att det s s att det är e ra dslä kare. I 2. .2 ä s att svart, vitt        o h de    röda si al är e    är är er so      öreko er i e      av de uvara de      i red i stre der a Stora Tre dda e 2       sa t att olika röda        a ser so rostrött      ko er att do i era ra över Pri i 2      . I 2. .2 ra år äve att stål i s        represe terat i de i dustriella stile I red i sstile 2      , e tre d so ut ärkt si        u der 2  -talet Elli s orth & Fors er 2 6 . Råda de tre der i dikerar där ör på att        de röda är e , åde de röda si al är e o h a dra a ser av rött, sa t äve vitt, svart        o h stål, ör till ället ka u era ra i he ets i red i .   

4.2.3 Analys gällande instruktion 

På de desi ade ra dslä kar a rå A . . o h B . .2 är i struktio e på aksida        o h på otsatt sida sitter e s      ol. D . .      e ar att det i s e risk att estetike på de        desi ade ra dslä kar a lir så vikti att exe pelvis i struktio e påverkas e ativt, sa t        att det är vikti t att i struktio e varke döljs eller örsvi er. D . .      ra håller äve att      e i struktio ska sitta väl s li t o h vara läs ar. E . . tar upp att det ska ra å t dli t        på ra dslä kare vad det är o h hur de ska a vä das, det åste vara översiktli t o h lätt        att å i å      ra dslä kare , o h ara ör att de ska vara s       år det i te li krå li t. I        2. . ra år det att var i ar o h i struktio er ör sitta på e väl s li plats så att de lätt        upptä ks Lau her & Wo alter 2        . I 2. . ra år äve att i situatio er då i or atio        krävs, är det vikti t att de o kså i s ära till ha ds Ro ers, La so & Rousseau 2      .  Att i struktio e sitter på de desi ade ra dslä kar a so A o h B har t der på att de        i s ära till ha ds är de krävs. Do k sitter i struktio e på aksida på de desi ade       

ra dslä kar a so A o h B har vilket ka påverka hur väl de s s. 

4.2.4 Analys gällande form  

När det ko    er till or      ra håller E . . att det i te har å o      et delse o    ra dslä kare har e a a or så lä e de upp ller de krav so      di heter a ställer    på de t pe av ra dslä kare. Både B . .2 o h C . . har e desi ad ra dslä kare        ed e a a or o h åda ra håller att de är lätta att a vä da. B . .2 ra håller äve        att deras desi ade ra dslä kare ed e a a or har ett e ha ds repp o h är e       

ra dslä kare er a vä darvä li är att öra det öjli t att ku a a vä da de      ed e    ha d, vilket ör de till ä li ör e      redare ål rupp A os & La so 2      . Det här      t der på att ra dslä kare so B har ed e a a or      ed e ha ds repp ka vara        till ä li ör ler ä vad e klassisk ra dslä kare ka vara.  

C . .    ra håller att deras desi ade ra dslä kare år att prova o h att de i te        s utsar er. C . .        ra håller vidare att de lesta ra dslä kare är e å sprodukter o h        aldri år att öva ed e att ra dslä kare ed kols repatro år att öva ed vilket är e        jättestor ördel, de örstör i te heller o h slä k i e ka på örjas direkt. I 2.2 ra år att     

 

e aspekt so ka        öra e    ra dslä kare er a vä darvä li är att a vä da koldioxid        A os & La so 2      . Koldioxid u derlättar på ll i , vilket ka leda till att olk kä er        si   er e ä a att i tera era ed ra dslä kare o h därav li er a iljär ed hur        ra dslä kare u erar, o h koldioxid s utsar er i dre ä till exe pel pulver vilket ka        leda till att olk kä er si      er e ä a att a vä da ra dslä kare i id. . Det här t der på        att a vä dare ka       li er a iljära ed hur ra dslä kare so C har u erar, jä ört       

ed a dra ra dslä kare so är e å sprodukter o h so s utsar er. 

4.2.5 Analys gällande inredning 

D . . ser e positiv tre d i att allt ler köper ra dslä kare o h D . . tror att        a led i e   eror på e ko i atio av till ä li het, att pris ilde har ått er, o h        desi e då å a säkert öredrar e ”s      ” ra dslä kare he    a. E . . tror att          a dele so    har ra dslä kare he    a ko  er att öka, ra örallt o det ko      er  desi ade ra dslä kare so i te är ör d ra. A . . tar upp att de vill ha e s idi        ra dslä kare so alla ka ha he      a o h ha plats ör, de vill i te att de ska vara i        ardero e eller städskru e so de är hos å a o h ålet var att å olk att sätta ra        ra dslä kare . B . .2 tror att å a ka ske i te har e      ra dslä kare he  a, o h o      de har e så är de u da stuvad å o sta s där de i te är ära till ha ds. B . .2 har        desi ade ra dslä kare ör att olk ska vilja ha de      ra e i he    et, lättill ä li a o h      ära till ha ds o h B . .2 tar upp att e desi ad ra dslä kare ka ske till o h ed ka        vara e i red i sdetalj, o h E . .      ra håller att desi ade ra dslä kare ästa år att        ha so pr d ad. B . .2 poä terar do k att säkerhet är det vikti aste, att de är till örlitli a        o h E . . poä terar att det i te år li krå li t ara ör att ra dslä kare ska vara        s  o h att det är vikti t att veta exakt var ra dslä kare står. B . .2 tar upp att o det        ri er o h å o ko      er i till e helt rä      a de perso så ska de hitta ra dslä kare        o h ku a slä ka elde . B . .2 tar upp att e      ra dslä kare ska å att i a, alla        ä iskor ska alltid kä a i e e såda produkt so      aktiskt ska a vä das är e      ra d  uppko er o h då ha dlar det alltid o seku der. I 2. . ra år att e var i i te ör        vara dold, ör o de i te s s u erar de i te ra Lau her & Wo alter 2      . Det här      t der på att det ka vara e ördel o      ra dslä kare har e desi so      ör att olk vill ha          de ra e o h i te dolt.  

C . . tar upp att deras ra dslä kare örhopp i svis är så s       att olk vill ha de        ra e o h ära till ha ds. C . . vill att deras ra dslä kare ska upp attas so e        statuss ol, ör o      olk vill visa upp de o h ha de ra      e o h lär si örstå o h kä a        i e vad det är så är det ra ör säkerhete . I 2. .6 ra år att det är va li t att olk eter si        på ett sätt so de har sett att a dra ör, o      å o   eter si korrekt är det troli t att a dra        öljer detta etee de, o h vi e versa Lau her & Wo alter 2      . Det här t der på att o        ra dslä kare   lir e produkt so ställs ra , so s s o h visas upp, ka det leda till att        ler tar e ter etee det att ställa ra ra dslä kare . 

A . .    ra håller att olk illar att köpa o h e ort deras desi ade ra dslä kare ör        att ra dslä kar a i te ara är e s       produkt, de har ett s te o kså. A . .      e ar att    deras ra dslä kare är e populär produkt helt e kelt, e o tä ksa prese t. B . .2 tar        upp att o      tta ka ko i eras ed att de ser s      a ut så är det ara positivt. B . .2        tar äve upp att desi ade ra dslä kare är e a tastiskt o tä ksa prese t o h att det är        a ska va li t att till exe pel öreta er ort desi ade ra dslä kare till si perso al. A        . .   ra håller att deras ra dslä kare är pre iu produkter o h C . . att deras        ra dslä kare tillhör pre iu se e tet. A . . riktar si till i red i s utiker o h C        . . till köksdesi     o h C . . tä ker si att olk ed ett s      t kök he    a ed    å a i a saker i vill sk dda det ed e s      ra dslä kare. Bra dslä kar a so A . .          har ska vara oder a o h olkli a o h i te ör är starka uta ska s älta i på ett aturli t        sätt i i red i e . B . .2 ra håller att vitt är ett säkert kort ör det ska di aviska        he et e att åde vitt o h svart år he       ra i stu or a. E . . t ker att ra dslä kare        i he  et ka ha vilke är so helst, det vikti a är att de perso er so har de vet vad det        är o h ka ha tera de . I 2. . ra år att allt ru t o kri       påverkar hur e var i        upp attas  Lau her & Wo alter 2      . Var i e    ör i te s älta i        ör  ket i    o iv i e : ”[...] ora e är e      ra är    e skulle i te vara ett ra desi val ör e        var i i e ko text där ästa allt i o iv i e är ora e.” vår översätt i       i id., s. . I      2. . ra år att det stä di t har u its e sträva att öra si      ostad er tilltala de o h        det har i luerats av edia i ko i atio      ed perso li a ideal o h tre der S idare 2 2 . I        2. .2 ra år det att de ska di aviska stile är tidlös La 2 6; Bo ava 2       o h i 2. .      ra år det att stile ut ärks av ljusa, vita o h öpp a ru I red i sstile 2      a . I 2. .2      ra år att stål är ett öreko      a de i sla i de i dustriella stile I red i sstile 2      ,  e tre d so har ut ärkt si u der 2      -talet Elli s orth & Fors er 2 6 . Det här        t der på att de vita ra dslä kar a passar i i de ska di aviska stile , o h de stål är ade        ra dslä kar a i de i dustriella stile . Det ra år do k i 2. . att var i e i te ör        s älta i ör ket i o iv i e .  

I 2. . ra år att a iljaritet ka ha åde e positiv o h e ativ i verka på hur väl        var i e upp ärksa  as Ro ers, La so & Rousseau 2      . De positiva i verka ka          ero på att a vä dar a återko        a de e i er si på platse där var i e i s i id. .        De   e ativa i verka ka resultera i att a vä dare , på ru d av a iljaritet, a tar att he        har tillrä kli ku skap o h där ör issar vikti a säkerhetsa vis i ar Lau her & Wo alter        2 . Det här t der på att o      ra dslä kare   lir e del i i red i e i he      et ka olk     

Bild 1: Nexa.

Brandsläckare med klassisk röd färg. Brandsläckare med klassisk form. Brandsläckare med en vikt på 6 kg.

Bild 2: Nexa.

Brandsläckare med annan färg än klassisk röd. Brandsläckare med klassisk form.

Bild 4: Tradingbox AB.

Brandsläckare med annan färg än klassisk röd. Brandsläckare med klassisk form.

Brandsläckare med en annan vikt än 6 kg.

I jämförelse med en klassisk brandsläckare, se bild 1, skiljer sig tre av brandsläckarna i dimensionen färg, se bild 2, bild 3 och bild 4. En av brandsläckarna skiljer sig i dimensionen

4.4 Jämförande analys av bilder på brandsläckare 

I det här avs ittet ör vi e jä öra de a al s av ilder på ra dslä kare. Vi ko      er att    a al sera data det vill sä a i sa lade ilder rå . ed hjälp av teorier rå kapitel 2.  

 

Det är e dast ra dslä kare på ild so har e i struktio på ra sida so      eskriver  hur ra dslä kare ska a vä das. På ild 2, ild       o h ild      ra år det i te o        ra dslä kar a har e i struktio på aksida . I 2. . ra år det att var i ar o h        i struktio er ör sitta på e väl s li plats så att de lätt upptä ks Lau her & Wo alter        2 . Uti rå i struktio e s pla eri på ra dslä kar a, av det so      ra år på ilder a,      sitter i struktio e    er s li t på ra dslä kare på ild      ä vad de      ör på   

ra dslä kar a på ild 2, ild o h ild .  

Bra dslä kar a på ild , ild 2 o h ild      har alla sa    a ha d repp    e   ra dslä kare på ild har i e sla . Bra dslä kare på ild har ett a at ha d repp.        A vä d i e av ra dslä kare på ild      eskrivs på ölja de sätt: ”För att slä ka e eld        ed Fire ill ehövs ara e t ist, so att skruva på e pepparkvar .” Fire ill u.å. . I 2.2        ra år att e aspekt so       

 

​

ka öra e      ra dslä kare er a vä darvä li är att ha e or        so   a t der hur ra dslä kare ska a vä das e o      att e terlik a produkter so        a vä dare   seda   tidi are kä er i e      A os & La so 2      . Utsee det på      ra dslä kare på ild , sa t eskriv i e av de , t der på att de är tä kt att e terlik a        e produkt so      a vä dare ka kä a i e vilket ka leda till att de ka       li er  a vä darvä li .  

Både ra dslä kare på ild o h på ild har e läderdetalj. I 2. .2 ra år att e        i red i si rikt i  ida är i spirerad av ature      ed la d a at aterial so läder        Bo ava 2  . Det här t der på att detalje på de desi ade ra dslä kar a på ild o h       

ild passar i i i red i si rikt i e so är i spirerad av ature .