”Det är jättekul med killar och sång” : En studie om hur gymnasieelever vid estetiska programmet resonerar kring instrumentval ur ett genusperspektiv.

__________________________________________________________________________________________

”Det är jättekul med killar och sång”

En studie om hur gymnasieelever vid estetiska programmet resonerar

kring instrumentval ur ett genusperspektiv

Krister Hedberg

C-uppsats 2008:15

Handledare: Maria Westvall

Musikpedagogik C

Jonathan Lilliedahl

________________________________________________________________

SAMMANFATTNING

Titel: ”Det är jättekul med killar och sång” – En studie om hur gymnasieelever vid estetiska programmet resonerar kring instrumentval ur ett genusperspektiv. Title in English: ”Guys and singing is really fun” – A study about the way pupils at the

Aesthetic Programme in Upper Secondary Schools think about instrument choices from a gender perspective.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet. Den huvudsakliga frågan är varför killar och tjejer väljer de instrument de gör. I undersökningen intervjuades två killgrupper och två tjejgrupper från två olika gymnasieskolor. Resultatet visar att det är många faktorer som tillsammans avgör vilket instrument en elev väljer. Grupperna bekräftade att det inte var en jämn fördelning mellan kön och instrument och det var företrädelsevis tjejer som satsade på sång. Många uttryckte en vilja att det skulle se annorlunda ut även om ingen var beredd att ändra på sig själv. Några av de tydligaste faktorerna kring anledningarna till instrumentval är påverkan från idoler, föräldrar och kompisar. Uppmuntran verkar också vara en viktig faktor. En anledning till att så få killar sjunger visar sig inte bara handla om rädslan för vad som verkar uppfattas som sångens feminina sidor, utan även om att tiden då de väljer instrument är en känslig period röstligt just för killar. Deltagare i undersökningen uttryckte att de gärna nu skulle kunna tänka sig att spela ett instrument som de menar är typiskt för det andra könet, att det skulle vara ”häftigt”. De menar dock att det inte tidigare skulle varit möjligt för dem att välja så när de var i den åldern då mycket går ut på att passa in och inte sticka ut. Nu menar de att det är för sent att byta inriktning med sitt musicerande. Det verkade i samtliga grupper finnas en stor rädsla att bejaka könsmönster även om de på många sätt verkade göra precis det.

Nyckelord: genus, instrumentval, sång, könsfördelning, gymnasieelever, estetiska programmet

FÖRORD

Jag vill tacka ett antal människor som gjort denna uppsats möjlig. Denna undersökning bygger på att ett antal gymnasieelever på estetiska programmet har haft möjlighet att ställa upp för att delta i mina intervjugrupper. Jag vill tacka alla dessa elever som tog sig tid att, vid sidan om undervisningen, ställa upp på detta. Jag vill även tacka de lärare på gymnasieskolorna som gav sitt samtycke för undersökningen och som ställde upp genom att hjälpa mig organisera det hela. Detta hade inte heller varit möjligt utan mina fantastiska handledare Maria Westvall och Jonathan Lilliedahl som ställt upp i vått och torrt. Speciellt tack till Maria som ställt upp med många fler handledartimmar än vad hon varit skyldig till. Tack även till opponent Jonas Brandt och examinator Eva Georgii-Hemming. Ett sista stor tack vänder jag till min livskamrat Ida Zackrisson för att hon varit ett stort stöd genom hela processen och för att hon vid flera tillfällen agerat bollplank, kommit med idéer och hjälpt till med olika formuleringar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING………. 1

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING………... 2

Skolans uppdrag……… 2

Estetiska programmet……… 2

Genus och genusforskning……… 3

Genus och musik………... 4

Kvinnligt och manligt i musiken... 4

Attityden till musik i och utanför skolans undervisning……… 5

Maktutövning i musikämnet………. 5

Genus och instrumentval………... 6

Feminina och maskulina instrument……… 6

Könsfördelningen på olika instrument idag……… 6

Genus och sång……….. 7

Målbrottet och olika skillnader mellan tjejer och killar……… 7

Synen på sångaren………. 7

Genus och teknologi……….. 8

Socialisation, musik och musikutövande……….. 9

Musikens betydelse för skapandet av identitet………... 9

Påverkan från hemmet……….. 9

Syfte………. 10

Frågeställningar………... 10

Avgränsningar………. 10

METOD………... 11

RESULTAT………. 12

Presentation av undersökningens deltagare………. 12

Resultatpresentation……….... 12

Resultatanalys………. 25

Föräldrar och förebilder………. 25

Olika förutsättningar……….. 26

”Coolt” eller ”töntigt”………. 26

”Sångtjejer” och ”gitarrkillar”……….. 27

Könsmönster och socialisation………... 28

Skillnader och likheter mellan kill- och tjejgrupperna……… 29

Förändra eller låta vara?... 29

DISKUSSION………. 30

Slutsats……….... 33

Kommentarer och förslag på vidare forskning……….... 34

1

INLEDNING

Att det är fler tjejer än killar som väljer att ta lektioner i sång är något som jag blivit påmind om under hela min utbildning. Jag är sångare och har haft sång som mitt huvudinstrument under i stort sett hela vägen från gymnasiet, folkhögskola till musikhögskolan. Som kille med huvudinstrument sång har jag på alla dessa ställen varit i klar minoritet. När jag nu stått inför att välja ämne till min C-uppsats i musikpedagogik kände jag att det skulle vara intressant att undersöka orsakerna till att könsfördelningen ser ut som den gör, inte bara på sång, utan på andra vanligt förekommande instrument. Utifrån mina erfarenheter upplever jag att det i stor utsträckning är så att tjejer oftast sjunger och att killar oftast spelar gitarr. Är detta en fördom jag har eller är det faktiskt så? En annan företeelse som jag vill undersöka är varför tjejer och killar gör de instrumentval de gör. Är det gamla beteendemönster och könsroller som lever kvar? Har det att göra med att tjejer och killar skulle ha olika förutsättningar? Tänker tjejer och killar på olika sätt och leder det till olika instrumentval? Jag inser att det inte finns några självklara svar på dessa frågor utan intentionen är snarare att öka förståelsen för hur dagens elever tänker om dessa frågor. Gymnasieelevers tankar är för mig särskilt intressanta då jag närmast kommer att undervisa den åldersgruppen. En annan fördel med gymnasieeleverna är att de dels är mogna nog att kunna reflektera över genusfrågor och samtidigt är de fortfarande under utbildning. Jag ser det som en stor vinst för mitt framtida yrke som sånglärare att få en inblick i hur de jag undervisar tänker. En annan sak som skulle vara av stort intresse är om en jämställdhetsökning inom musikämnet både i och utanför skolan är önskvärd bland eleverna själva. Är de kanske nöjda med hur det ser ut? Är jag som lärare det?

2

BAKGRUND OCH TIDIGARE FORSKNING

Bakgrunden syftar till att ge en beskrivning av några för uppsatsen väsentliga begrepp och här redogörs för tidigare forskning om genus i förhållande till musik, instrumentval och identitet. Tidigare forskning som visar hur könsfördelningen på olika instrument kan se ut på kulturskola och gymnasieskola presenteras även.

Skolans uppdrag

Genus och jämställdhet är stora diskussionsfrågor i dagens samhälle vilket avspeglar sig i skollagen och läroplaner. Skollagen är det dokument som hela offentliga skolverksamheten bygger på och där står det att:

Alla barn och ungdomar skall, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i det offentliga skolväsendet för barn och ungdom (Skollagen, kap.1, 2§).

Det beskrivs att utformningen av skolans verksamhet ska följa grundläggande demokratiska värderingar såsom elevers egenvärde, respekt för vår miljö och ”Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen…” (Skollagen, 2 §). Det som står i skollagen är övergripande för hela skolverksamheten och eftersom denna uppsats behandlar gymnasiet ska vi titta närmare på uppdraget som specifikt gymnasieskolan arbetar utifrån. I läroplanen för det frivilliga skolväsendet beskrivs lärarnas mål att arbeta för jämställdhet och motverka fördomar:

Skolan skall aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna skall uppmuntras att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt (Lpf 94, s. 4).

Som ett uppdrag från Skolverket har Håkan Larsson och Kajsa Ohrlander (2005), i sin rapport Att spåra och skapa genus i gymnasieskolans program- och kursplanstexter, granskat gymnasieskolans gällande styrdokument utifrån ett genusperspektiv. Enligt författarna har skolan uppdraget att förändra och korrigera den bristande jämställdheten i samhället. En svårighet i detta uppdrag är att för den enskilde läraren, menar författarna, att avgöra hur bristfälligt samhället är utifrån ett genusperspektiv. Varje lärare får själv tolka och bilda sig en egen uppfattning om hur jämställt samhället är och inrikta sitt arbete utifrån det. Detta betyder att arbetsinsatserna för jämställdhet blir olika beroende på varje lärares enskilda tankar och åsikter. Det finns två tolkningar som kan vara avgörande för hur man som lärare agerar menar Larsson och Ohrlander. Den första tolkningen är att skolan och samhället inte är jämställt, vilket skollagen markerar att skolan måste förändra, medan den andra tolkningen är att skolan och samhället hotas att bli ojämställt vilket då sätter skolan och lärarna i en mer defensiv position.

Kursplanerna i musik för grundskolan och gymnasiet tar inte upp jämställdhet mellan könen som ett specifikt mål.

Estetiska programmet

Denna undersökning bygger på intervjuer med elever på estetiska programmet och för att förstå deras situation ges här en inblick i hur deras utbildning ser ut. Estetiska programmet är ett studieförberedande, nationellt gymnasieprogram som syftar till:

3

…att ge grundläggande kunskaper inom kultur och estetik samt att ge möjlighet att allsidigt utveckla förmågan till skapande, inlevelse och uttryck. Programmet syftar vidare till att ge eleverna vana vid att möta, uppleva och analysera uttryck inom olika konstarter samt till att förbereda för fortsatta studier och för lärande i arbetslivet inom såväl estetiska som andra verksamhetsområden (Skolverket, 2008a).

Programmet består av fyra inriktningar: bild och form, dans, musik och teater. Varje inriktning består av kärnämnen, ämnen som är gemensamma för alla på estetiska programmet, samt specifika ämnen för varje inriktning. Musikinriktningen har fyra specifika ämnen vilka är ensemble, gehörs- och musiklära, instrument/sång och körsång. Kursen instrument/sång syftar till att eleven ska få uttrycka sig genom musik med hjälp av ett instrument eller med rösten. Kursen instrument/sång har tre olika nivåer som visar vilken grad av kunskap och färdighet eleven besitter där första nivån är för nybörjare. Idag måste eleverna minst läsa 150 poäng i instrument/sång med valfri kombination av dessa nivåer. Det finns även möjlighet för elever på estetiska programmet att välja att studera upp till tre instrument (Skolverket, 2008b).

Genus och genusforskning

Genus, begrepp inom humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning och teoribildning som

används för att förstå och urskilja de föreställningar, idéer och handlingar som sammantagna formar människors sociala kön (Nationalencyklopedins hemsida, 2008, sökord: genus).

Detta är den av Nationalencyklopedins definitioner av begreppet genus som denna uppsats utgår från. Definitionen av begreppet genus beskrivs på flera sätt av olika forskare vilket tyder på att det inte är någon självklarhet vad genus står för utan att begreppet kan tolkas och förstås på flera sätt. Eva Lundgren-Gothlin (1999) menar att många människor kan ha en klar bild av vad begreppet genus betyder men att det finns en svårighet i att tydligt definiera det. Hon menar att eftersom genus är ett sådant viktigt begrepp är definitionen något som ofta diskuteras och ändras. Don Kulick (1987) som är verksam som professor i antropologi (läran om människan) vid New York University definierar begreppet genus på följande sätt.

Genus, (…) betecknar ett betydelsesystem som består av två varandra motsatta och uteslutande

kategorier vari alla människor placeras. Genus baseras på en kulturell tolkning av de biologiska skillnaderna mellan män och kvinnor. Det är viktigt att framhålla att det inte är de biologiska skillnaderna i sig som utgör genus, utan det är tolkningen av dessa (Kulick, 1987, s. 11).

En del genusforskning inriktar sig på genus i relation till makt. Yvonne Hirdman som är professor i historia vid Stockholms universitet har medverkat i en utredning som heter Demokrati och Makt i Sverige (SOU, 1990:44) där hon skriver om genussystemet (som är ett begrepp som hon själv myntat) i förhållande till demokrati. En definition av begreppet genus som Hirdman formulerar lyder:

Genus (eng. gender) är ett begrepp som betecknar ett kvalitativt språng, bort från stora enhetliga förklaringssystem mot mer inträngande försök att förstå de tydliga (liksom de mer subtila) maktförhållande som finns mellan män och kvinnor och reproduktion av kvinnors underordning. Men det är också en benämning som inte står för en enda hård definition, utan i stället ett begrepp som kan användas som lösa inhägnader, där vi härbärgerar vissa förståelser (SOU, 1990:44).

Hirdman menar att en sned maktbalans mellan kvinnor och män ofta inte betraktas som en demokratifråga. Detta kan vara en orsak till att kvinnor t.ex. har sämre möjligheter på arbetsmarknaden. Exempel på detta är att kvinnor ofta har lägre löner än män, att betydligt fler män än kvinnor innehar chefspositioner samt att kvinnor är underrepresenterade i

4

politiken. Hirdman tycker att dessa frågor ofta ses som kvinnors egna tillkortakommanden istället för ett demokratiskt problem på styrningsnivå.

Men kvinnors strukturellt lägre sociala status kopplas inte ihop med bekymmer kring demokrati och styrning utan med bekymmer kring resurssvaga medborgare (SOU:1990:44).

Kön är ett annat begrepp som används när man diskuterar skillnader mellan män och kvinnor men begreppet används mer i bemärkelsen att förklara de biologiska skillnaderna, medan genus istället används för att förklara hur människor upplever och tolkar dessa skillnader (Kulick, 1987). Genus skildrar skillnader mellan män och kvinnor som kan ses som socialt konstruerade och som skiljer sig beroende på vilken kultur man befinner sig i. Ett exempel på detta kan vara sysslor och beteenden som allmänt kan ses som kvinnligt eller manlig som då i genusforskning ofta kan ses som en social konstruktion och inte något biologiskt (Lundgren-Gothlin, 1999).

Wahl, Holgersson, Höök och Linghag (2001) skriver om begreppet könsordning i förhållande till organisationer. Författarna menar att begreppet könsordning står för ”maktrelationen mellan könen på en strukturell nivå” och att det i ”organisationer uttrycks (…) via könsstrukturer och symboler” (Ibid., s. 38). Ett exempel på könsordning är hur olika sysslor är fördelade i olika organisationer. På ett företag finner vi männen med produktionsarbetet och kvinnorna med paketeringen medan vi på ett annat företag finner kvinnorna med produktionsarbetet och männen vid skötsel av maskiner. Wahl, et al. uttrycker komplexiteten med att tolka hur denna fördelning av uppgifter mellan könen ofta förklaras. Författarna menar att denna könsfördelning ofta betraktas som naturlig och att kvinnor och män kan anses passa olika bra för olika uppgifter. Männen kan t.ex. anses passa bättre för mer styrkekrävande arbetsuppgifter och de kan uppfattas ha ett större behov av möjligheten att röra på sig medan kvinnorna kan anses ha en bättre fingerfärdighet och att de passar bättre till att utföra mer repetitiva arbetsuppgifter (Wahl, Holgersson, Höök & Linghag, 2001). Lucy Green (1997) är musikforskare och har skrivit Music, Gender, Education och där gör hon en beskrivning av hur den allmänna synen på hur maskulinitet och femininitet kan definieras. Maskulinitet menar hon ofta definieras som aktiv, rationell, uppfinningsrik, experimentell och vetenskaplig medan femininitet mer kan ses som passiv, omtänksam, känslosam, en del av naturen. Dessa definitioner bygger på människors föreställningar om genus och kön vilket även Wahl, et al. (2001) menar kan medverka till att olika könsordningar bevaras.

Genus och musik

Kvinnligt och manligt i musiken

Ca 400 år f kr i antikens Grekland levde och verkade filosoferna Platon och Aristoteles som ansåg att musiken hade makten att påverka människan på olika sätt, både positivt och negativt. Den doriska skalan sågs av Aristoteles som lugnande och han såg den även som den mest manliga skalan. Ptolemaios använde sig av astrologiska symboler i sin musiktolkning och kom t.ex. fram till att mörka klanger var manliga och ljusa klanger kvinnliga (Öhrström & Ramsten, 1989;Varkøy, 1996). Eva Öhrström beskriver detta i Kvinnors musik (Öhrström och Ramsten 1989) och hon refererar även till musikforskaren Eva Rieger som har forskat om 1800-talets könsmönster i musiken och kommit fram till att den musik som sågs som manlig under den tiden var av heroisk och majestätisk karaktär. I musiken menar Rieger att detta visas med t.ex. stora språng, stark ljudstyrka, bleckblåsinstrument, slagverk och full orkester. Det som istället uppfattades som kvinnligt i musiken menar hon var t.ex. legatopartier, lyriska

5

melodier, svag ljudstyrka och instrument som flöjt och harpa. Det som karaktäriserade det manliga var det stora och det som karaktäriserade det kvinnliga var det lilla. Detta kunde man se i genrerna med stor besättning av instrument och musiker t.ex. opera, kammarmusik och symfonisk musik som då sågs som manliga medan det lite mindre som t.ex. pianostycken och sånger var kvinnans musik.

Attityden till musik i och utanför skolans undervisning

Susan A. O’Neill (1997) refererar i sin artikel Gender and music till en undersökning som gjordes på 80-talet om barn och ungdomars attityder till musik i allmänhet. De vände sig till ungdomar i åldern tolv till arton år och kom fram till att en positiv attityd till musik ökade för både tjejer och killar med åldern, men att tjejerna var mer positiva till musik än killarna i alla åldrar och framförallt i de yngre åldrarna. Samma forskare kom, i en annan undersökning som handlade om elevers deltagande i musikaliska aktiviteter i skolan, fram till att tjejer oftare sjöng i kör, spelade instrument och gick på konserter än vad pojkar gjorde. O’Neill (1997) refererar även till en undersökning där barn i sju- till tioårsåldern ombads rang ordna ämnena i skolan efter vad de tyckte mest och minst om. Där visar resultatet att killarna värderade idrott högre än tjejerna och att tjejerna värderade musik högre än killar. Green (1997) beskriver hur några lärare i hennes undersökning såg på tjejer och killars attityder till musik i skolan och där lärarna tyckte att tjejer är mer samarbetsvilliga och uthålliga än killar som de menade mest undvek musikaktiviteterna i skolan. Enligt lärarna föredrog killarna idrott och la därför mer tid på det både på skoltid och utanför skolan medan tjejerna istället föredrog musiken. Varför tjejerna föredrog musik tror lärarna berodde på att tjejerna ser musik som ett medel att uttrycka känslor. Green berättar att lärarna tyckte att killar även kan ha en negativ inställning till musikämnet i skolan och att de kan skapa grupptryck som leder till att elever som sysslar med musik riskerar att ses som mesiga och ”omacho”. Även beskriver lärarna hur killar har makt att avgöra vilken musik som är ”inne” att lyssna på och då menar lärarna att den musik som tillhandahålls av skolan inte är något som hamnar inom de ramarna.

Åsa Bergman (2001) har i sin D-uppsats “Vi kör ju inte direkt någon typisk tjejmusik, vi spelar rätt hård musik” En studie om hur barn och ungdomar väljer instrument i musikskolan intervjuat tjejer som spelar i olika ensembler i både formella och informella sammanhang. De tjejer som hon intervjuat anser att attityden till att musicera skiljer sig mellan tjejer och killar. De menar att tjejers mål med musiken är att ha roligt, utvecklas, bli uppmärksammade och få beröm medan killar är mer prestations- och tävlingsinriktade och har förmågan att lägga ner mycket tid och specialisera sig på en sak. Bergman kommer även fram till att det är viktigt för tjejer att musicera med andra, men att de hellre gör det med andra tjejer än med killar, bland annat på grund av det som nämnts tidigare. Tjejerna anser att en förutsättning för att det ska vara roligt att musicera i grupp är att man har en fungerande kommunikation mellan deltagarna, men de tycker att det kan vara svårt att kommunicera på ett bra sätt med killar. Ytterligare ett skäl som Bergman tar upp är att tjejer och killar oftast inte vill spela samma sorts musik vilket hon i sin tur menar beror på att tjejer och killar väljer att spela olika instrument.

Maktutövning i musikämnet

Erica Enbäck och Matilda Lidström (2006) diskuterar i C-uppsatsen Vad har genus att göra med musik och identitet? maktutövande i förhållande till musikundervisning i skolan. Den kvinnliga och den manliga läraren som de intervjuat berättar om den sneda könsfördelningen som uppstår på skolans konserter där de menar att killarna oftast får bättre tillgång till de

6

gemensamma resurserna, som i detta fall är elgitarr, elbas, och trummor. Enbäck och Lidström jämför det med den sorts dominansprocess som infinner sig när killar är bättre på att påkalla lärarens uppmärksamhet i klassrummet. De tar även upp ett annat exempel på maktutövning där en tjej förlöjligas under en musiklektion:

Ett exempel på detta skedde under observationerna då en pojke ifrågasatte en flickas spel på elgitarren. Vi uppfattade kommentaren som en form av förlöjligande och menar vidare att sådana ifrågasättande kommentarer får till följd att osäkerhet skapas hos personen som inser att han/hon brutit en norm och därmed är ’onormal’ (Enbäck & Lidström, 2006, s. 53).

Genus och instrumentval

Feminina och maskulina instrument

O’Neill (1997) refererar till en undersökning som gjordes av Abeles och Porter på 1970-talet. Där lät de elever välja ut instrument som de ansåg vara feminina och maskulina. Resultatet visade att flöjt, violin och klarinett ansågs vara feminina medan trummor, trombon och trumpet ansågs vara maskulina. Cello och saxofon ansågs könsneutrala. Samma forskare utförde också en annan undersökning där de visade upp bilder på olika instrument för barn i fem- till tioårsåldern. De frågade sedan dem vilket instrument de helst skulle vilja spela och det visade sig att de minsta barnens val inte skilde sig märkbart mellan könen medan de större barnens val gjorde det. Varför de äldre barnen valde mer könsuppdelat tror de delvis kan bero på att pojkar i regel efter ett tag börjar undvika allt som kan tolkas som feminint och likadant gör flickor med det som kan tolkas som maskulint fast de i regel gör det senare än pojkarna. Detta kan bygga på en rädsla för att inkräkta på det andra könets territorium och en rädsla att bli utstött och mobbad (O’Neill, 1997).

Könsfördelningen på olika instrument idag

Det finns en allmän uppfattning om att tjejer t.ex. sjunger, spelar flöjt och fiol och att killar t.ex. spelar elgitarr, trummor och brass vilket stärks i Martin Anderssons och Markus Hallmans (2006) C-uppsats Varför vill killar inte spela tvärflöjt. De har bland annat gjort sammanställningar över hur könsfördelningen ser ut på instrumenten på två kulturskolor i Göteborg med omnejd. Resultatet från båda skolorna visar en klar dominans av killar på instrumenten bas, gitarr, keyboard, slagverk och bleckblås och de instrument som domineras av tjejer är sång, blockflöjt, stråk, piano och träblås. En översikt från de två gymnasieskolor med estetiskt program där intervjuerna till denna uppsats utförts stärker Andersson och Hallmans resultat. Det visar nämligen i stort sätt samma sak med den skillnaden att orkesterinstrument inte är representerade utan bara ”rockgruppsinstrumenten” såsom gitarr, piano, bas, trummor och sång. Sång är det instrument som flest elever har valt och av de eleverna är den klart största delen tjejer. Bergman (2001) menar att könsfördelningen på olika instrument håller på att jämna ut sig mellan tjejer och killar, dock med undantag för sång. Hon menar att det fortfarande är betydligt fler tjejer än killar som väljer sång och några av de lärare hon har intervjuat tror att det kan bero på att killarna har svårigheter med att hitta rösten efter målbrottet. Detta blir då för jobbigt för killarna att ta itu med vilket leder till att de väljer bort sång.

7

Genus och sång

Målbrottet och olika skillnader mellan tjejer och killar

Att tonårstjejer oftare väljer att sjunga än vad tonårskillar gör kan ha fysiologiska orsaker. Fagius (2007) menar att: ”Rent sångtekniskt är pojkarnas övergång till vuxenrösten mer omvälvande än för flickorna” (s. 87). Vid målbrottet växer struphuvudet med dess stämband, mest för killarna. Många killar stöter på stora röstliga problem under målbrottet. De kan t.ex. ha svårigheter att finna sig till rätta i det nya mörka registret de plötsligt har fått tillgång till. Strax innan målbrottet upplever ofta killar en period av röstlig instabilitet där rösten gärna "tuppar”. Målbrottsperioden varar mellan tre månader till upp till ett år. För att sångrösten ska kännas stabil kan det ta ännu längre tid. Både röststyrkan och klangen påverkas och förändras under denna tid (Sundberg, 2001; Fagius, 2007). Tjejer och killars röster skiljer sig åt redan innan målbrottet bryter ut. T.ex. har tioåriga killar och tjejer inte samma storlek på stämband och ansatsrör (Sundberg, 2001). Flickrösten är mer läckande och mindre pressad än pojkrösten. Det går att urskilja om det är en gosskör eller en flickkör vid noggrant lyssnande (Fagius, 2007).

Två musiklärare som nämns i Fagius (2007) menar att tjejer och killar i de yngre åldrarna, när det handlar om att sjunga i kör, skiljer sig på flera sätt. Enligt dem är sämre koncentrationsförmåga och uthållighet från killarnas håll en skillnad och tjejer och killars olika klang en annan skillnad. Båda lärarna föredrar att man därför delar upp tjejer och killar. Detta för att underlätta arbetet i kören men även för att få killar att trivas bättre i en sångsituation. I gosskörsformen får killarna möjlighet att träffa andra killar som sjunger vilket kan stärka deras tilltro till sin egen förmåga.

Synen på sångaren

Green (1997) skriver om hur röst och kön har en direkt koppling till varandra. Hon menar att rösten är det enda ”instrument” där det så uppenbart framgår om musikern är kvinna eller man. Till skillnad från andra instrument för sången därför med sig olika för lyssnaren undermedvetna genusfördomar och tankar. Sångarens budskap kan av lyssnaren tolkas och få en annorlunda betydelse och karaktär om det är en kvinna mot om det är en man som sjunger. Viktigt att poängtera är att detta skrevs för ca tio år sedan. Förutom hur rösten låter finns perspektivet i hur sångaren förmedlar sitt budskap med kroppen. Green beskriver att en kvinnlig sångare ofta betraktas från ett sexuellt perspektiv och att detta smittar av sig på hur budskapet uppfattas även om detta inte är något som är självvalt av sångaren. Oavsett hur den kvinnliga sångaren avser att bli uppfattad utstrålar hon alltid att hon är kvinna och kommer att bli bedömd utifrån det.

The woman singer who signifies a high degree of sexual attractiveness categorically affirms and reproduces those same patriarchal definitions of her femininity which the relatively subdued singer of ‘autonomous’ music more covertly conjures up. Whatever the quality of her musicianship and ability to control inherent meanings, she is judged by her display (Green, 1997, s 46).

Genom historien har kvinnor haft större möjligheter att sjunga än att spela något instrument eller komponera musik men det har ändå alltid varit en kontrovers om när, var och hur mycket kvinnor skulle vara tillåtna att sjunga. Den tidiga jazzen var ett forum där man ofta fann en kvinnlig sångare musicerandes tillsammans med manliga musiker. Den kvinnliga sångaren fick i regel väldigt dåligt betalt och möttes inte med speciellt stor respekt men hon ansågs vara

8

ett fint ansikte utåt. Kvinnliga sångare kunde dock ofta ses som besvärliga enligt en del manliga musiker (Green, 1997):

Ask any ten bandleaders as to their pet headache … nine will answer ’girl vocalists’ … Yes, girl vocalists are a nuisance. Too many of them are beautiful, and can’t sing. Those who have talent are usually gobbled up by the movies or shrewd promoters who exploit them … [But] no matter what stand you take, you can’t deny that a beautiful girl in front of a mike looks pretty good to the playing males (Swing magazine, October 1938, cited in Dahl 1984, p. 124, I: Green, 1997, s. 40).

Eftersom sången med tiden har blivit det instrument som kvinnor haft störst möjlighet att utöva så har sången fått en feminin stämpel. Detta kan ha medfört att kvinnor lättare kunnat stadga en plats i den kulturella sfären men det har även medfört att den manliga sångaren fått vänja sig vid att utföra vad som kan uppfattas som en feminin syssla. Även eftersom den kvinnliga sångaren ofta kan bli betraktad från ett sexuellt perspektiv så kan även den manliga sångaren bli betraktad på liknande sätt (Green, 1997). Green menar att många män gör försök att vända detta till sin fördel och för in en ”macho”-aspekt genom att t.ex. framföra en hårdare/tuffare musik och större, spektakulära scenshower.

Green formulerar fyra punkter som hon tycker historiskt kan beskriva den kvinnliga sångarens situation.

…first, the woman singer continues to appear masked and enclosed in her body; secondly, this helps to affirm her closeness to the nature and her alienation from technology; thirdly, public singing calls into question her sexual life; fourthly, she is contrarily counterposed as an image of maternal perfection in the domestic setting (Green, 1997, s. 36).

Genus och teknologi

En aspekt som kan ha stor påverkan på tjejer och killars intresse för musik och även deras val av instrument är påståendet att killar i allmänhet har ett mycket större intresse för tekniska ”prylar” än vad tjejer har. En undersökning av Comber från 90-talet som det refereras till i O’Neill (1997), behandlar just detta fast mer specifikt tekniken i musiken. Combers resultat visar att intresset för teknik i musik är mycket större hos killar än hos tjejer. Med utgångspunkt från det som nämnts tidigare, att musikämnet i skolan skulle vara mer populärt hos tjejerna än hos killarna, så menar Comber att tekniken får killar att få upp ögonen och intressera sig mer för musiken i skolan. Många musiklärare har anammat detta och idag är ofta tekniken en stor del i musikundervisningen vilket inte alltid behöver vara positivt dock utan det kan vara en faktor som gör genusklyftan större (O’Neill, 1997).

Although many music educators welcome this development, the increase in male interest in this area may only serve to perpetuate the image of information technology as a masculine subject, thereby increasing the ´gender gap´ in this area (O’Neill, 1997, s 51).

Som tidigare nämnts så menar Green (1997) att kvinnan i rollen som sångare, speciellt inom populärmusiken, kan hamna i en situation där hon bedöms utifrån sitt utseende och sin sexualitet istället för sin musikaliska insats. När kvinnor istället använder sig av teknologin i popmusiken så som de elektriska instrumenten, elgitarr, elbas, synt o.s.v. kan det ha en helt annan effekt. Green (1997) menar att detta går emot det som ses som feminint och istället kan den kvinnliga elgitarristen ses som någon som utmanar den allmänna synen på teknologi, att spela elgitarr är en maskulin syssla.

9

Instrumenten piano och keyboard är i stort sett samma instrument fast att keyboarden är försörjd med elektricitet och att man kan ändra ljud och göra olika inställningar på den. I Anderssons och Hallmans (2006) undersökning visade det sig att fler killar än tjejer spelade keyboard medan fler tjejer spelade piano vilket stärker antagandet om killarnas dragningskraft till teknik.

Socialisation, musik och musikutövande

Musikens betydelse för skapandet av identitet

Lars Lilliestam (2006) skriver i sin bok Musikliv om hur vanligt det idag är att ungdomars identitet kopplas till den musikstil de lyssnar på. Han menar att ungdomar och speciellt gymnasieelever ”…förknippar olika former av musik på ett självklart sätt med olika kategorier av människor…” (Lilliestam, 2006, s. 129). Några av dessa kategorier kan t.ex. vara hårdrockare, syntare, punkare där klädstil och musikstil går hand i hand. Lilliestam skriver även om identiteten uppdelad i tre dimensioner då den första är den yttre dimensionen d.v.s. hur man själv vill bli sedd av andra och det man gör för att uppnå detta. Den andra är den inre dimensionen vilket är ens egna tankar om sig själv, t.ex. om vem man är och varför man är den man är o.s.v. Den tredje dimensionen har han inte namngett men är hur andra faktiskt uppfattar en. Börje Stålhammar (2004) beskriver musikens roll för identitetsskapandet hos ungdomar. Likt Lilliestams dimensioner föreställer sig Stålhammar individens tankar och attityder till sin omvärld beskrivna som tre rum, det individuella, det interna och det imaginära rummet. I det förstnämnda rummet, det individuella, kan individen avskärma sig från omvärlden och genom sina egna erfarenheter helt fokusera på att begrunda och tolka denna. I det interna rummet är det istället ungdomsgruppen som behandlas där musiken främjar kommunikationen. Tillsammans markerar de på olika sätt ett avståndstagande mot t.ex. den vuxna världen. Det imaginära rummet beskriver Stålhammar som en ”stilmässig gemenskapskonstellation” (Stålhammar, 2004, s. 194) där alla faktorer som åskådliggör ens identitet, såsom attityd, musik, stil och utseende, strålar samman och signalerar vem man är för världen utanför. Ove Sernhede (1996) menar att stil ofta kopplas samman med ungdomskulturen och när han pratar om stil syftar han på punk, hip hop, synt o.s.v. Relationen mellan stil och identitet kan enligt Sernhede enbart ses från en sociokulturell synvinkel då han menar att stilen blir ett medel för ungdomar att framhäva sin identitet för omvärlden. Precis som Lilliestam så beskriver Sernhede hur identiteten även vänds inåt mot människans tankar och känslor. Kombinationen av de psykiska och kulturella skeendena menar Sernhede avgör hur var och en upplever sin identitet.

Påverkan från hemmet

I en enkätundersökning som genomfördes av Andersson och Hallman (2006) fick elever på två kulturskolor svara på frågor angående instrumentval. En fråga handlade om anledningen till att eleverna valt det instrument de valt och på den frågan svarade eleverna t.ex. att det helt enkelt var roligt eller att deras föräldrar valt instrument åt dem. Maria Westvall (2007) har i sin avhandling Webs of musical significance – a study of student-teachers’ musical socialisation in Ireland and Sweden intervjuat lärarstudenter i Irland och Sverige om deras relation till musik från den tidiga barndomen till tonåren. I både Irland och Sverige menade Westvalls informanter att deras familjer hade haft en stor betydelse för deras relation till musik i den tidiga barndomen. Skillnaden var att de irländska informanterna beskrev familjens musicerande tillsammans medan de svenska informanterna beskrev mer det musikaliska utbytet mellan den enskilde föräldern och barnet. I skolåldern hade föräldrarna, i

10

båda fallen, den viktiga rollen att ge stöd och uppmuntran men även att tillhandahålla instrument till sina barn.

Syfte

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva tankar kring instrumentval och genus hos gymnasieelever vid estetiska programmet.

Frågeställningar

• Hur beskriver gymnasieeleverna orsakarna till att tjejer och killar väljer det instrument de gör?

• Hur tänker eleverna kring genus och instrumentval? • Hur ser elever på sitt eget och andras instrumentval?

• Vilka slutsatser om genus och instrumentval kan dras av gymnasieelevernas resonemang?

Avgränsningar

Jag har i min undersökning om genus och instrumentval valt att intervjua gymnasieelever på det estetiska programmet av olika anledningar. För det första har de nyligen valt instrument och har kanske därför anledningen till valet färskt i minnet, för det andra tänker jag mig att elever ser problematiken från ett annat perspektiv än vad t.ex. lärare.

11

METOD

Undersökningsmetoden som använts i denna uppsats är inspirerad av fokuserade gruppintervjuer (Wibeck, 2000). Jag har intervjuat fyra grupper från två olika gymnasieskolor, en tjej- och en killgrupp från varje skola. Denna uppdelning gjorde jag för att både tjejer och killar skulle kunna prata mer fritt om genusfrågor än när grupperna var blandade. Jag valde att ha grupper med ca fem till sex personer i varje. Antalet individer i grupperna valdes utifrån mina tankar om att för få elever i grupperna skulle kunna resultera i tystnad medan för många elever i grupperna kanske skulle få till följd att alla inte får sin röst hörd. Min intention var att låta slumpen avgöra vilka instrument som skulle få bli representerade i grupperna. Anledningen till detta var att jag ville att gruppsammansättningen på bästa sätt skulle få skildra hur könsfördelningen på instrumenten faktiskt såg ut när denna undersökning genomfördes. Ett exempel är om elgitarr skulle vara det instrument som killar oftast spelar så borde det rent statistiskt bli så att flera i killgrupperna spelar elgitarr.

För att rekrytera informanter ringde jag upp två gymnasieskolor som har estetiskt program. På den ena gymnasieskolan talade jag med den person som var samordnare i ämnesarbetslaget för musik och jag fick en mycket positiv respons från honom när jag beskrev mitt ärende. När vi hade avtalat tid och datum bestämde vi att han skulle samla två grupper med elever som hade håltimme vid det tillfället. Väl på plats var inte alla elever i killgruppen närvarande utan det blev istället några andra elever som råkade vara i närheten som ställde upp. Problem uppstod även när jag skulle intervjua gruppen med tjejer. Det hade uppstått ett missförstånd i schemat vilket betydde att de tjejer som skulle delta i intervjun var upptagna med en lektion. Detta löste sig på bästa sätt då en lärare hade möjlighet att låta sex stycken tjejer avstå från en annan lektion för att medverka i gruppintervjun.

På den andra gymnasieskolan ringde jag och fick tala med en musiklärare som tog sig tid att hjälpa mig. Även denna lärare ställde sig positiv till min förfrågan och vi bestämde att jag skulle göra ett besök på ett klassråd och kort introducera min undersökning för eleverna och sedan ta upp intresseanmälningar. Jag och läraren bestämde två tillfällen då gruppintervjuerna skulle äga rum. Det visade sig svårt för eleverna att infinna sig vid intervjutillfällena på grund av missförstånd eller att de glömt bort det. Ett av tillfällena fick därför bokas om.

Alla intervjuerna skedde inom ett tidsspann på ungefär två veckor. Intervjuerna spelades in på minidisc för att senare transkriberas till text. Därefter valdes de för undersökningens frågeställningar intressanta delarna ut vilka kan läsas i resultatpresentationen.

Undersökningen följer de fyra huvudkraven från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Enligt informationskravet har intervjugrupperna blivit informerade om vad syftet är med denna undersökning. Därefter har de enligt samtyckeskravet valt att delta av egen fri vilja och haft möjlighet att avbryta sin medverkan när som helst under intervjuerna. Enligt konfidentialitetskravet nämns varken deltagare eller de skolor där de studerar, vid namn i transkriptionerna eller själva uppsatsen. De uppgifter som inhämtats vid intervjuerna kommer enbart att användas i forskningssyfte enligt nyttjandekravet (Vetenskapsrådet, 2008).

12

RESULTAT

Presentation av undersökningens deltagare

Här följer en presentation av vad deltagare i de fyra grupperna i undersökningen har för huvudinstrument på estetiska programmet. P.g.a. konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2008) så kallas deltagarna för A, B, C o.s.v. och detta utifrån den ordning de satt runt bordet. Killgrupp 1 och tjejgrupp 1 är från gymnasieskola 1, killgrupp 2 och tjejgrupp 2 är från gymnasieskola 2.

Killgrupp 1 Killgrupp 2

A – Elgitarr A – Trummor och slagverk

B – Elgitarr B – Elbas (trumpet på Kulturskolan) C – Elgitarr C – Elgitarr D – Trummor D – Saxofon E – Sång E – Klarinett F – Elgitarr Tjejgrupp 1 Tjejgrupp 2 A – Sång A – Sång B – Sång B – Sång C – Sång C – Sång D – Sång D – Sång E – Elgitarr E – Trummor F – Trummor

Resultatpresentation

Anledningar till valet av instrument

Det var två deltagare i denna grupp som tog upp familjens påverkan på valet av instrument, både B och C har en pappa som spelar gitarr:

B: Ja, det var väl av en ren slump, för min pappa spelar elgitarr och har gjort jättelänge och så började min bror spela och då ville jag också ha en.

C: Min pappa har också spelat elgitarr väldigt länge och är gitarrlärare och så, jag har alltid tyckt det var så ”coolt”.

Att det är ”coolt” var även något som B tog upp som anledning till att han valde att spela elgitarr. En anledning till varför C tyckte just elgitarr var så ”coolt” när han var yngre var för att han hörde massor ”häftiga” gitarrsolon i bakgrunden på barnprogram och tecknade filmer. D som spelar trummor, fick prova på lite olika instrument i högstadiet och utvecklade intresset för trummor den vägen. Han menade att han inte haft så stort intresse för musik innan utan att det växte fram tillsammans med intresset för trummorna. Han nämnde precis som B att det nog var slumpen som gjorde att han valde det instrumentet. E som har sång som huvudinstrument berättade att han först spelade gitarr:

13

E: Jag spelar egentligen gitarr från början, det var bara ett intresse som jag gjorde när jag hade tråkigt eller nått (…) jag var så här självlärd och sen så startade vi upp ett band och då hade vi ingen sångare, så då tyckte jag att det verka ”fränt” att vara sångare i bandet.

Han berättade vidare att han efter detta ville lära sig att sjunga bättre och valde därför sång som huvudinstrument på gymnasiet. F som är elgitarrist berättade att det inte var någon i hans familj som spelade eller höll på med musik förutom hans storebror som började spelade elgitarr när F gick i sexan eller sjuan. Trots att brodern spelade tyckte F att det verkade tråkigt att spela elgitarr till en dag då han hörde en skolkamrat spela i musiksalen:

F: När jag började, antingen var det sjuan eller åttan, då var det en kille som gick i äldre klassen på skolan som satt och spelade i musiksalen, han var så sjukt duktig och då tyckte jag det såg ”asroligt” ut och då var jag tvungen att börja spela jag med.

A hade en liknande berättelse som F, för inte heller han hade någon i familjen som spelade och han hade, som ha uttryckte det, ”…alltid levt isolerat från folk som spelar musik”. Han blev precis som F inspirerad av en kompis att börja spela:

A: Jag har alltid haft lite fördomar kanske mot just gitarr om att folk som spelar gitarr, de är inne på rock mycket och så (…) sen lärde jag känna en person för fyra, fem år sedan kanske, som var väldigt duktig på att spela gitarr och han spelade ju inte bara rock och sådant där utan han spelade allt möjligt, (…) han inspirerade mig väldigt mycket, så började jag spela gitarr också…

Gruppen fick frågan om det fanns något annat instrument de hellre velat spela eller som de skulle vilja lära sig i framtiden och då svarade A att han hade valt trumpet istället om han fått gå tillbaka i tiden. Han berättar att det har med hans ganska nya intresse att spela och lyssna på jazz som trumpeten har blivit mer intressant. B har alltid velat spela kontrabas för att han tycker att det låter snyggt och för att det verkar roligt men han tycker att en kontrabas är för dyr att köpa. Han vet inte riktigt om han hellre hade valt kontrabas än elgitarr dock. F nämner att han skulle tycka att det var riktigt ”häftigt” att vara bra på fiol eller på att sjunga men han menar att han aldrig har kommit på den idén innan han började på estetiska programmet. C har på senare tid blivit mer och mer intresserad av piano, han har det som biinstrument på gymnasieskolan och skulle gärna vilja lära sig att spela klassisk musik på pianot. Han nämner även fiol som ett instrument som vore ”häftigt” att vara bra på. Gruppen diskuterar ändå att de nog inte skulle kunna tänka sig att byta från de instrument de har nu eftersom de kommit så pass långt på det.

A: …jag spelar mycket gitarr och det tar upp mycket tid och man vill ju inte bara lägga ner det nu när man har kommit en bra bit. (…) Det känns ju som att man ger upp allt man har kämpat för.

Könsfördelningen på de olika instrumenten

När deltagarna fick frågan om hur de upplever att könsfördelningen ser ut på de olika instrumenten så var gruppen helt överens om att tjejer väljer sång i större utsträckning än killar. De kom fram till att det i deras klass bara är tre killar som har sång som huvudinstrument och de känner bara till en kille i ettan som har sång som huvudinstrument. F uttrycker sig så här när han beskriver att det är fler tjejer som väljer sång:

F: Men i nya ettan så är det ju bara X som har sång av killarna, det är ju tusen tjejer, det är ju ingen som spelar typ elgitarr.

14

D uttrycker att han inte tror att det är många tjejer som väljer elbas, men ångrar sig sedan när han kommer på att det faktiskt är fler tjejer än killar som spelar elbas på skolan.

När det kommer till anledningen till den ojämna könsfördelningen på sång så har gruppen olika tankar. E uttrycker att det alltid varit så att killar håller på med instrument och tjejer sjunger. B tar upp förebilder, han menar att det t.ex. inte finns så många kvinnliga gitarrister som man kan ha som idol och förebild. Detta menar B kan påverka att tjejer sällan väljer att spela gitarr. Han tror att det behövs någon av det egna könet att se upp till för att man ska vilja börja spela ett visst instrument. F tror att en naturlig ingång för tjejer att spela gitarr är i rollen som singer-songwriter. Gruppen resonerar kring detta och vissa tillhörande fenomen är då den akustiska gitarren och att man i det sammanhanget använder gitarren som ett ackompanjemangsinstrument till sången, sin egen eller andras. D tar upp att elgitarristen ofta är någon som tar stor plats i ett ensemblesammanhang och han menar att det nog inte är lika accepterat att tjejer tar plats som att killar gör det. F håller med om detta och uttrycker sitt ogillande att det att det ska vara så. C påpekar att det finns många duktiga kvinnliga gitarrister och att det är synd att de aldrig får komma fram i ljuset. Gruppen diskuterar vidare om att ta plats. C hävdar att männen alltid har fått ta mer plats i musiken än kvinnorna och E menar att man som sångare tar mest plats. D fortsätter resonemanget och menar att de tjejer man ser ta plats i populärmusiken är sångare och att man nästan aldrig ser t.ex. en kvinnlig trummis. Gruppen diskuterar även självförtroendets betydelse och vikten av att våga. F menar att tjejer kanske intalar sig själva att de inte är bra på gitarr vilket gör att de inte vågar välja gitarr på estetiska programmet. B menar att intresset som liten har stor betydelse och gruppen diskuterar vidare att de flesta gitarrlegender som man kan ha som förebilder är män och det skapar inte intressen hos tjejerna på samma sätt som hos killarna. C och E funderar kring tjejers val att spela elgitarr.

E: Om en tjej som spelar elgitarr ska synas då ska det ju vara en tuff tjej på något vänster med en karaktär som är manlig.

C: Elgitarr är ju inte ett ”gulligt” instrument eller vad man ska säga.

Gruppens diskussion leder in på tjejband eftersom det är där som de kan hitta kvinnliga gitarrister, trummisar o.s.v. och de diskuterar om tjejband blir omtyckta och kända just för att de sticker ut som ett band med bara tjejer. F tar upp ett exempel på ett tjejband där flera av medlemmarna går på skolan. Det bandet får mycket spelningar och F har hört att de tjejerna själva säger att de tror att det beror på att de är tjejer och inte på att de skulle vara bättre än något annat band. B tar upp sin mamma som exempel, hon är inte mycket för rockmusik, men tjejbandet Sahara Hotnights gillar hon. B menar att hon gillar dem bara för att de är tjejer vilket hon t.o.m. sagt själv. Alla i gruppen tycker det är synd att tjejband ska bedömas utefter att de är tjejer och de tar själva avstånd från det och menar att det är ett felaktigt synsätt eftersom man tar ifrån tjejerna att deras musik kan vara bra.

C: Då tar man ju bort det seriösa i deras musik, det är ju katastrof.

D menar att t.ex. Sahara Hotnights minst är lika bra som något annat band och tar sedan upp en intervju med Sahara Hotnights som han läst. I intervjun berättar medlemmarna i bandet själva att de tror att tjejer inte väljer att spela t.ex. gitarr för att de tycker det är svårt.

Varför det är så få killar som sjunger tror gruppen beror mest på att det ofta har en ”töntstämpel”.

15

B: Den där högstadiegrejen, man är fjollig om man sjunger.

Gruppen säger att de själva inte tycker att det är töntigt att sjunga men att det allmänt kan ses som det, speciellt när man är yngre. D menar att, eftersom det ses som ”fjolligt” och ”töntigt” när man är liten, så är inte sång något som killar kommer på att de vill syssla med. C säger skämtsamt att det är mer okej för en kille att ”growla”. B berättar om en gammal klasskamrat som slutade spela saxofon eftersom han blev mobbad för det i skolan. Han jämför det med sång och menar att det är rädslan för att bli mobbad och bli kallad tönt som gör att killar undviker sång.

Viljan att förändra och tankar om hur man kan göra det

Alla i gruppen tycker att det är olyckligt att det ska ha betydelse vilket kön man har när man väljer instrument. C tänker sig att många missar roliga saker i livet på grund av detta:

C: Det är säkert jättemånga som går miste om en massa roligt bara för att man är så invand i det här med könsroller och allt vad det heter.

För att ändra på saker och ting så tycker gruppen att man bör ”pusha” tjejerna till att spela instrument som de i annat fall inte brukar spela och sen menar de att det behövs fler kvinnliga förebilder. D menar att det bästa är att ”peppa” tjejerna till att ta steget själva istället för att killar ska lämna plats åt tjejer för då menar D att det ändå blir fokus på killarna. Han hittar på ett exempel hur man kan peppa tjejer:

D: T.ex. om man har en tjejkompis som är så här, jag tycker det vore kul att spela elgitarr men jag vet inte om det nått för mig, då kan man ju fråga, jaha varför då, om de säger typ så här, nej det är väl inget tjejer gör bla bla bla… då säger man, nämen strunta i det, kör!

A håller helt med D på den frågan och tycker att man borde ha ett sådant synsätt oavsett vad det än gäller.

A: Jag tycker det är lite så med allting (…) vad det än gäller, inte bara musik, om man är intresserad av någonting men känner att man inte är av rätt kön. Att man då ska uppmuntra dem, vad det än är. Man ska göra det man vill.

Övriga tankar

C och D diskuterar hur man ser på rockband med kvinnliga medlemmar. C tror att det kan vara så att människor omedvetet kan välja att inte lyssna på ett band bara för att det t.ex. är en kvinnlig gitarrist, han menar att det helt enkelt är för annorlunda och okänt. D spinner vidare och nämner det svenska death metal bandet Arch Enemy som har en kvinnlig sångare vilket är väldigt ovanligt inom den genren. Han berättar att hon och bandet blivit väldigt uppmärksammade eftersom hon kör så kallad skriksång eller ”growl”. C och D menar att människor i allmänhet anser hennes sångsätt att vara väldigt okvinnligt medan massor av manliga hårdrocksgitarrister tycker att hon är snygg.

F funderar på om tjejer som spelar gitarr skulle vara seriösare i sitt utövande än vad killar är. Han menar att tjejerna väljer att spela gitarr för att de verkligen vill, jämfört med killar som kanske mer ser det hela som en tävling:

16

F: Nä men killar drivs ju av den här tävlingsinstinkten, de ska ju bli bäst på gitarr (…) nu ska jag börja på musikestet på (skola 1), nu sitter jag här hemma på sommarlovet och ”nördar” gitarr, så är det ju bara. Tjejer har inte samma, de är ju mer, jag tycker det är jätteroligt att spela gitarr, jag tränar på min läxa, det är ju så eller hur. Tjejer som kör elgitarr, det är ju mer ”true”.

Gruppen diskuterar även attityden på deras skola och menar att det på något vis är mer accepterat att vara hur man vill på deras skola än på andra skolor. De jämför med en annan gymnasieskola i samma stad och menar att man inte alls är lika öppen för människor som är annorlunda där som på deras skola. B menar att de som ”går musik” är mer öppna för människor som är annorlunda just eftersom de håller på med musik. F tror också att ens attityd till sådana saker har med ens uppväxt att göra.

F: Det beror ju på vad man har för uppväxt innan också (…) vi har väl haft en ganska bra uppväxt eftersom vi är så öppna med att tjejer ska spela gitarr. Om ens farsa är ”bilbrännarhasse”, därmed intalad att ”fruntimmer” inte ska spela eller typ de ska stå vid spisen och sådant där, då hade man ju kanske, om jag sett en tjej spela gitarr, [hö hö] hon ska ju inte hålla på med sådant där, det är ju bara skit. Det är ju så.

Gruppen kommer fram till att alla som väljer instrument måste ha en influens från något håll som får dem att välja det de väljer.

A: I viss mån måste man ju alltid ha inspiration. Jag tror inte man kan sitta utan någon fakta som helst och komma på att, aha jag ska göra det här. Någonstans måste ju fröet sås.

Gruppen menar dock att det är lite skillnad på hur killar och tjejer tänker i denna fråga. C menar att om en tjej har en pappa som spelar gitarr så kanske det är skillnad på om en kille har det. Killen kanske väljer att spela gitarr men inte tjejen menar han. C började spela gitarr för att hans pappa gör det och därför fick han frågan om han hade valt att spela gitarr om det var hans mamma som spelade gitarr istället. Han hade svårt att svara på det och valde istället att börja prata om något annat. F som blev inspirerad att börja spela gitarr på grund av en skolkamrat fick en liknande fråga. Frågan var om han hade blivit inspirerad att börja spela gitarr om det hade varit en tjej istället för en kille som han hade hört spelat så där bra. Han svarade på följande sätt:

F: Om hon hade spelat det, samma som han spelade, så hade jag börjat spela gitarr, det garanterar jag.

Killgrupp 2

Anledningar till valet av instrument

A har spelat trummor sedan han var liten och valde att gå estetiska programmet just p.g.a. av det. När jag frågade varför han började med just trummor från första början så refererar han till fäktning:

A: Jag vet inte, jag tyckte det verkade kul (…) slå med pinnar, jag har ju fäktats många år också.

B som spelar trumpet på kulturskolan och elbas på estetiska programmet ser sig mer som trumpetare än basist och berättar därför om båda. Han vet inte riktigt varför han började spela trumpet men berättar varför han fortsatte spela när han var på väg att sluta:

B: Jag fortsatte spela trumpet i alla fall, jag var lite inne på, några år sen, att sluta men jag fortsatte för att jag fick upp ögonen för lite fler genrer.

17

Han menade att trumpet är ett ”brett instrument” som man kan använda i många olika musikstilar. Anledningen till att han valde att spela elbas var för att han tyckte det var ”coolt”, han hade provat gitarr men insåg att bas passade honom bättre. C berättade att han också hade spelat trumpet från början men att han senare under högstadiet började intressera sig för gitarren:

C: Jag spelade faktiskt trumpet också några år först fast sedan på högstadiet började vi lira lite i grupprummen i musiksalen, så kom jag in på lite gitarr och bas och trummor, sen blev det gitarr för att det blev så. Jag började väl lira lite i några band och då fastnade jag lite för gitarren, så valde jag det som huvudinstrument och sen dess har det fått gälla.

D tror att han valde saxofon för att han tyckte det var ett ”fränt” soloinstrument och det tycker han fortfarande att det är. Anledningen till att E valde att spela klarinett har med den musikstil som han håller på mycket med:

E: Jag håller mycket på med orientalisk musik och klarinett passar ju väldigt bra i orientalisk musik med tanke på alla kvartstoner och sådant där, det kan man ju göra lätt på en klarinett…

Vidare berättar han att det finns ett visst grepp som man kan göra på klarinetten för att spela just kvartstoner.

Andra instrument som killarna i gruppen skulle vilja lära sig att spela är t.ex. piano som C skulle vilja kunna bättre eller fiol och trumpet som A hade velat lära sig eftersom de är melodiinstrument. Dock så nämner varken A eller C att nämnda instrument skulle vara något de hellre hade velat spela. B är väldigt nöjd med sitt val att spela just trumpet och är glad att han inte valde något annat men om han skulle skada sig eller på något sätt bli hindrad från att fortsätta spela trumpet så skulle han istället välja saxofon eller trombon som precis som trumpeten är en del i ett storband. E säger skämtsamt till B att han kunde välja klarinett men det kunde B verkligen inte tänka sig:

B: Klarinett skulle jag inte spela… aldrig.

B har ingen riktig förklaring till varför han inte vill spela just klarinett men han säger lite skämtsamt att han hellre spelar trumpet eftersom han tycker det är mer ”macho”. E tycker att pianot är ett bra instrument att kunna om man vill skriva musik eftersom pianot möjliggör melodi- och ackordspel på samma instrument. E var inne på att välja elbas innan han bestämde sig för klarinett för att han menar att det precis som pianot gynnar förståelsen för musik och förståelsen för andra instrument. D skulle tycka att det var kul att spela lite trombon av samma anledning som B, för att det också är ett storbandsinstrument. Men han kan inte tänka sig att spela trumpet för att han tycker det låter för ljust, han menar att han gillar mer mörka instrument.

Könsfördelningen på de olika instrumenten

Gruppens spontana tanke är att fler killar väljer trummor och elgitarr medan tjejer övervägande väljer sång. E säger att det är ungefär 40 tjejer i deras årskurs som har sång som huvudinstrument och då menar gruppen att det sammanlagt bara är lite över 65 elever som går musik i deras årskurs. D berättar att tjejerna, som biinstrument, alltid väljer piano eller akustisk gitarr. Att tjejer väljer sång tror E kan bero på tv-program som Idol, han menar att de vill bli kända och få fans. C tror att tjejer väljer sång i högre utsträckning än killar för att tjejer kanske har lättare för just sång än vad killar har.

18

C: Tjejer har kanske lite lättare för just sången. Sopran och alt, båda kan ju passa in i melodislingan medan det för en kille är väldigt svårt, t.ex. som bas, att ta ett bra sångparti om man inte kan trycka upp sig på tenortonerna vill säga.

Vidare menar han att den musik som produceras idag för manliga sångare ligger i ett väldigt ljust läge vilket gör det svårt för killar med mörkare röster att sjunga det.

C: Dagens musik är ju väldigt mycket baserad på tenorsolosång. Det är ju inte ofta man hör en bas två som går in och tar ett kontra C eller någonting mitt i en låt.

A tar upp att killar mycket oftare än tjejer drar ihop ett gäng och startar band där de får spela, som han uttryckte det, ”coola” rockinstrument. Han fick frågan om killar lika ofta startade t.ex. en vokalgrupp vilket han menade inte var så vanligt. C berättar dock om att de haft en manskör på skolan vilket han tyckte var väldigt roligt men den rann tyvärr ut i sanden efter ett tag. Gruppen diskuterar hur många killar det är som har sång som huvudinstrument på skolan och kommer fram till att det inte är fler än tre stycken. Däremot menar de att det finns många killar som är väldigt bra sångare och de nämner speciellt killarna i trean. Gruppen menar att de killarna utan problem skulle kunna ta plats som sångare och sjunga på konserter men eftersom de inte har det som huvudinstrument så prioriteras tjejerna i första hand. C menar att de tre killarna som har sång som huvudinstrument inte heller tar så mycket plats som sångare eftersom de även är bra på något instrument och han menar då att killarna spelar instrument istället och lämnar plats åt tjejerna att sjunga. Han spånar vidare och menar att många av de tjejer som valt sång ofta är väldigt bra på piano. D säger att de dock aldrig kliver fram:

D: De gör ju alltid sin grej sången, man hör dem aldrig spela så man vet ju inte vilka som är bra på något instrument eller någonting.

D tror att det beror på att tjejerna inte vågar spela instrument offentligt utan att de hellre håller sig till sången för att de känner sig bättre på det. En annan anledning menar D är att det känns som att det finns en oskriven lag som säger att killar ska kunna spela gitarr och trummor och att tjejer ska kunna sjunga. C håller med och menar att tjejer och killar omedvetet blir placerade i dessa instrumentfack. C tar upp ett exempel på en tjej som trotsar dessa könsmönster. Han berättar att hon tillsammans med sin folkhögskoleensemble var på deras skola och hade konsert för esteterna.

C: Det var en jättehäftig tjej som spelade elbas, det var verkligen grymt och just att hon var tjej och liksom knäckte så himla hårt. Man blir så ”stört” imponerad när det finns tjejer som tar steget fram och liksom, vi kan också spela.

Diskussionen leder vidare in på förebilder. C menar att barn och ungdomar ofta engagerar en stor del av sitt liv på idoler och för tjejerna finns det väldigt många kvinnliga sångare att se upp till medan det för killarna finns många manliga elgitarrister. Ändå menar gruppen att det minst finns lika många kända sångare som är manliga som det finns kvinnliga medan några kända kvinnliga gitarrister som kan agera förebilder åt tjejerna knappt finns alls. Gitarrister som lägger ut inspelningar av sig själva på YouTube behöver i och för sig inte vara så kända men C tar ändå det som ett exempel.

C: Om man går in på YouTube t.ex. (…) och söker på gitarrsolo så kommer det upp femton bilder på gitarrer och det är alltid en kille som sitter vid den, sen så får du leta en halvtimme för att hitta en tjej som har spelat in någonting.

19

Gruppen tror även att hur man lyssnar och uppfattar musik har betydelse för valet av instrument. C tar upp exemplet med tjejen som var på skolan och spelade elbas igen och han menar att han lyssnade ganska noga på hur hon spelade medan tjejerna bara lyssnade på tjejen som sjöng. Gruppen diskuterar att tjejer i högre grad än killar lyssnar på texter i musiken medan killar lyssnar på hur musiken låter och hur musikerna spelar. På samma sätt menar gruppen att tjejer attraheras av att få förmedla ett budskap eller en känsla utifrån en text och musikens medel för detta är sången.

A funderar på om sång är mer intressant för tjejer eftersom det är något man gör med kroppen och att det inte är en pryl som man ska lära sig kontrollera på olika sätt. C fortsätter och menar att killar gärna sysslar med olika prylar medan tjejer kanske hellre lägger tid och pengar på sitt utseende.

C: Tjejer känner att de vill lägga pengar på annat, t.ex. kläder eller fika eller vad de gör med sina pengar, medan killar kanske är lite mer så här prylglada. Så en kille är lite mer: ååå, jag vill köpa ett instrument, medan tjejer: ååå jag vill köpa en tröja (…) och så känner man att det blir enkelt med sången, man behöver inte några specifika accessoarer.

A: Man behöver inte sitta och dona och ställa in och stämma och man behöver inte lära sig något mer fysiskt.

D och C jämför med killars stora intresse för bilar, IT och datorer som de menar att tjejer oftast inte delar. En annan sak som A kom att tänka på var om det är mamman eller pappan som sjunger vaggvisor för barnen när de är små. D tror helt klart att mamman är den som sjunger mest vilket A håller med om och menar att det kan påverka att fler tjejer än killar väljer sång. C tror att skolkören får in tjejer på sång. Han berättar att han själv var med i skolkören ett tag när han gick på lågstadiet men att han slutade ganska fort eftersom det bara var tjejer i kören.

Andra instrument som gruppen tycker att det är ojämn könsfördelning på är t.ex. flöjt. D menar att det finns en del duktiga killar som spelar flöjt men att majoriteten som gör det är tjejer. B berättar att han bara känner till en tjej som spelar trumpet och bara en som har spelat elbas men han säger att han däremot känner till många tjejer som spelar valthorn. D vet inte så många tjejer som spelar saxofon, B däremot känner till några stycken. C och D tänker sig att det är fler tjejer än killar som spelar i orkester men vilken sorts orkester de menar framgår inte. A tar upp fiol som ett instrument som killar sällan väljer men ändrar sig i samma mening och säger att det nog finns en del som gör det ändå.

Viljan att förändra och tankar om hur man kan göra det

C tycker att alla ska få välja instrument utefter sin egen vilja utan påtryckningar från olika håll men att det handlar om att ta eget initiativ. Gruppen motsätter sig att det ska finnas regler och menar att alla instrument borde vara för alla. D tror inte alltid att det är så att alla väljer det de verkligen vill. B menar att det är mycket grupptryck i de yngre åldrarna, medan äldre, professionella musiker inriktar sig mer på det de verkligen vill. Gruppen tycker att viljan är en viktig faktor, A tycker t.ex. att man inte kan tvinga tjejer att spela elgitarr eller trummor utan att deras val måste bygga på egna viljan. B ser musikens och instrumentens egna värde som mer betydelsefullt än genusfrågorna i musiken. Han menar att musiken låter lika oavsett om det är en tjej eller kille som spelar och att könsfördelningen på instrumenten därför inte har någon större betydelse. Han vill ändå klargöra att han tycker att det är kul att se tjejer som spelar instrument som kan ses som maskulina.