Örebro Universitet
Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap
”Har man inte Facebook, så finns man inte”
En kvalitativ jämförande fokusgruppanalys av deltagarnas användning och
motivation till sociala medier
Kandidatuppsats C-nivå, 30 HP Medie-och kommunikationsvetenskap HT -12 Handledare: Mats Eriksson Författare: Elin Eriksson Johanna Gyllvik
Sammanfattning
Denna c-uppsats handlar om människors användning av sociala medier. Vår studie utgår ifrån metoden fokusgrupper. Vi har gjort intervjuer med fyra olika grupper. Två grupper med yngre deltagare i 20-årsåldern och två grupper med äldre deltagare i 50-årsåldern. Vi har använt oss utav teorin uses and gratifications som fokuserar på människors medieanvändning utifrån vilka behov människor har. Syftet har varit att jämföra dessa grupper och se ifall det finns några likheter och/eller skillnader i deras sätt att använda sociala medier. Vi har även intresserat oss för deltagarnas motivation till att använda sociala nätverk.
Resultatet av denna studie visar på både skillnader och likheter mellan de olika
fokusgrupperna. En klar skillnad är att deltagarna blir motiverade att använda sociala medier på olika sätt, utifrån olika individuella behov. Varje individ tar till sig medier på skilda sätt, dock ser vi liknande mönster mellan de yngre deltagarna och på samma sätt hos de äldre. Nyckelord: Sociala medier, behov, användning, motivation, beroende, stress.
Abstract
The focus of this thesis is on how people utilize social media. For this thesis qualitative focus groups was the primary method of compiling empiricism. Accumulated data was collected during four sessions with different participants each time. Two of the focus groups consisted of participants in their twenties while the other two groups had attendants who were in their fifties.
Our thesis applied the theory of uses and gratifications which focus on the aspect of peoples media usage and their requisites. The purpose of this research is to find similarities and differences of how the groups utilize social media. Attitude in form of motivation towards social networks was also registred.
The result of this thesis indicates on both similarities and differences between all of the focus groups. One distinct deviation is that as a result of induvidual needs the participants motivate themself to make use of social media in different ways. It appears that each and every
individual perceives media in a different manner. However, by the same token the research show indications of comformity in both type of the groups.
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
2. Bakgrund ... 2
2.1 Definition av begrepp ... 2
2.2 Sociala medier ... 3
2.2.1 Svenskarnas användning av sociala medier ... 3
2.2.2 Facebook ... 4
2.2.3 Instagram ... 5
2.2.4 Twitter ... 5
3. Syfte och frågeställningar ... 6
3.1 Syfte ... 6
3.2 Frågeställningar ... 6
4. Tidigare forskning ... 6
4.1 Personligheten styr användandet ... 6
4.2 Ökad användning av sociala medier ... 7
4.3 Ångest, stress och beroende ... 8
4.4 Ungdomars användning av sociala medier ... 8
4.5 Svenskarnas Internetanvändning ... 9
4.6 Digitala och traditionella medier ... 10
4.7 Oro kring Internet ... 11
4.8 Använder svenskarna Internet för mycket? ... 11
4.9 Tidigare forskning kopplat till vår studie ... 11
5. Teoretiska utgångspunkter ... 12
5.2 Kritik till Uses and gratifications ... 14
6. Metod ... 15
6.1 Fokusgrupper ... 15
6.2 Vad är en fokusgrupp? ... 15
6.3 Därför valde vi fokusgrupper som metod ... 15
6.4 Gruppintervju eller fokusgrupp ... 15
6.5 När bör man välja fokusgrupper som metod? ... 16
7. Material ... 17
7.1 Antal deltagare i en fokusgrupp ... 17
7.2 Gruppkonstellationer och urval ... 18
7.3 Fokusgrupper i fyra olika städer ... 19
7.4 Struktur – strukturerad eller ostrukturerad? ... 19
7.5 Att formulera frågor ... 20
7.6 Kvalitet ... 21
7.7 Fokusgrupperna i praktiken ... 21
8. Kritik till metoden ... 22
8.1 Reliabilitet och validitet ... 22
8.2 Svagheter och brister ... 23
9. Resultat ... 23
9.1 Begreppet sociala medier ... 23
9.2 Deltagarnas motivation ... 24
9.3 Att ”hålla koll” ... 25
9.4 Tidsfördriv ... 26
9.5 Skaffa sig ett användarkonto ... 26
9.7 Hålla kontakt och kommunicera ... 28
9.8 Privata grupper ... 29
9.9 Olika sociala nätverk för olika ändamål ... 29
9.10 Sociala medier i skolan ... 30
9.11 Evenemang och händelser ... 30
9.12 Ett sätt att visa upp sig ... 31
9.13 Så mycket tid lägger deltagarna ner på sociala medier ... 32
9.14 Enkelt att sprida information ... 33
9.15 Sociala medier i mobilen ... 33
9.16 Kontaktnät ... 34
9.17 Internationellt och gränsöverskridande ... 35
9.18 Nätmobbning ... 35
9.19 Sociala medier skapar ett beroende ... 36
9.20 Data sparas på Internet ... 36
9.21 Äldre är försiktiga med att uppdatera ... 37
9.22 Stress ... 38
9.22.1 Jobbrelaterad stress ... 38
9.22.2 Känner ej stress av sociala medier ... 38
9.22.3 Stressad av att uppdatera ... 38
9.22.4 Stressad av att missa något ... 39
9.22.5 Stressad över att känna sig bevakad ... 39
9.22.6 Stressad över att inte ha tillgång till sociala medier ... 39
9.22.7 Stressad över att vara borta ... 40
9.23 Om sociala medier skulle försvinna ... 41
9.24 ”Alla har facebook” ... 41
9.25 Privatliv ... 41
10. Analys och diskussion ... 42
10.1 Olika syn på sociala medier ... 42
10.2 Motivation och användning ... 43
10.3 Enskilda individers behov ... 44
10.4 Bekräftelsebehov ... 45
10.5 ”Har man inte Facebook, så finns man inte” ... 46
10.6 Att vara försiktig ... 47
10.7 Traditionella medier ... 47
10.8 Sociala medier och stress ... 48
10.9 Nyfikenhet ... 49
10.10 Sociala medier och möjligheter ... 50
11. Reflektioner över medieutvecklingen ... 50
12. Slutsats ... 51
12.1 Förslag på fortsatt forskning ... 52
13. Sammanfattning ... 53
14. Källförteckning ... 54
15. Bilaga ... 56
1. Inledning
Det har skett en stor utveckling under de senaste åren när det gäller svenskarnas Internetanvändning. För 18 år sedan var det endast 2 procent av svenskarna som hade tillgång till Internet. Idag visar rapporter att användningen ökar. Förra året hade hela 89 procent av befolkningen tillgång till Internet. I takt med detta ökar också användandet av sociala medier och medlemmar på sociala nätverken blir allt fler. 1
Utvecklingen av sociala medier har expanderat snabbt och idag behöver du inte sitta framför en dator för att ta del av dessa nätverk. Dagens teknik gör det möjligt att bära med sig de sociala nätverken i telefonen eller med bärbara datorer. Sociala medier är utformade på ett sätt för att det ska vara enkelt och snabbt att använda. Allt fler upptäcker nya potentialer och möjligheter med sociala medier. Företag och organisationer börjar ta mer plats på nätverken, men fortfarande används de främst av privatpersoner. Majoriteten av dessa människor som använder sig av sociala medier är yngre, men allt fler äldre människor börjar hitta dit. 2
Monica Ancu professor vid Department of Journalism & Media Studies, University of South Florida, skriver i en vetenskaplig artikel att det finns många studier kring hur unga vuxna och högskolestudenter använder sig av sociala medier. Men forskning kring hur äldre människor använder dessa nätverkssajter är knapp. Ancu skriver att användningen av Facebook ökar i åldern 50 år och uppåt och att det är denna åldersgrupp av användare som är snabbast växande just nu.3
Vi ser det som ett problem att det är en ojämn fördelning bland forskningen och frågar oss själva om det bara finns ett sätt att använda sociala medier på. Vi vill med vår uppsats delvis bidra med en studie till forskningen som undersöker hur äldre människor använder sociala medier för att vi tycker att detta saknas. Samtidigt som vi vill jämföra äldres användning med yngre människors för att urskilja likheter och skillnader. Vi har ej funnit några studier som jämför yngre och äldre människors användning och motivation, därför anser vi detta vara ett intressant ämne att undersöka genom en fokusgruppstudie.
När vi har gått igenom tidigare forskning som rör studier kring människors användning av
1 Findahl, Olle. Svenskarna och Internet, 2012, s. 8. 2 Findahl, s. 16.
3 Ancu, Monica, Older Adults on Facebook: A Survey Examination of Motives and Use of Social Networking by People 50 and Older, 2012, s. 1-3.
sociala medier har vi lagt märke till att de allra flesta studier är kvantitativa surveyundersökningar. Detta ger oss skäl att istället göra en kvalitativ studie som kan söka mer djupgående data.
2. Bakgrund
2.1 Definition av begrepp
Ett centralt begrepp i denna uppsats är sociala medier. Eftersom vi använder begreppet frekvent genom hela studien anser vi det lämpligt att definiera begreppet. Då vi tycker att Nationalencyklopedin ger en bra förklaring på begreppet har vi valt att utgå ifrån denna definition. Medvetet har vi valt att citera NE för att undvika att blanda in våra egna tolkningar.
”Sociala medier, kommunikationskanaler som tillåter användare att kommunicera direkt med varandra genom t.ex. text, bild eller ljud. Genom sociala medier kommunicerar många till många, på samma villkor och genom samma kanaler. Exempel på sociala medier är bloggar, Internetforum, wikier, webbplatser för videoklipp, chattprogram, IP-telefoni och webbaserade fotodagböcker.
Sociala medier har ofta formen av webbtjänster där ett företag äger de servrar som tillhandahåller tjänsten och lagrar informationen, medan användarna själva genererar webbplatsens innehåll och kommunicerar via den. Hit hör Facebook, Myspace, YouTube och
Twitter.”4
Danah M. Boyd och Nicole B. Ellison definierar i sin studie begreppet sociala nätverkssajter som; webb-baserade tjänster där individer kan konstruera en offentlig eller halv-offentlig profil inom ett avgränsat system. Användaren väljer själv vad denne vill dela med sig av för information och vilka andra användare som man vill kommunicera med i systemet. Dessa anslutningar mellan användare kan skilja sig från olika nätverk.5
4 Eriksson, Magnus, Nationalencyklopedin., hämtad 2013-01-17.
5 Boyd, Danah. M, Ellison, Nicole B, Social Network Sites: Definition, History, and Scholarship, 2008, s. 211.
2.2 Sociala medier
Sedan introduktionen av sociala nätverk på webben har miljontals människor världen över lockats att ansluta sig till olika nätverkstjänster. Dessa webbplatser har integrerats i
människors dagliga rutiner. Olika sociala medier i form av olika nätverk erbjuder sina medlemmar och användare olika funktioner för att kommunicera och interagera med varandra. Olika nätverk för människor med olika intressen och åsikter.6
2.2.1 Svenskarnas användning av sociala medier
Vi har tagit del av rapporten Svenskarna och Internet 2012 som visar att internetanvändningen bland svenskar ökar och det har det skett en snabb expansion av de sociala nätverken, i synnerhet Facebook. För varje år har tio nya procent av befolkningen anslutit sig.
7
(Andel av befolkningen (+18) som besöker sociala nätverk) (Andel i befolkningen i olika åldrar som besöker sociala nätverk)
Rapporten visar också att 80 procent av de som arbetar och har ett användarkonto på ett socialt nätverk, exempelvis Facebook använder nätverket i huvudsak för privat ändamål. Innehållet på dessa sidor är privat och mångas syfte är att upprätthålla kontakt med vänner och familj. Användare på mikrobloggar som till exempel Twitter blandar i större grad arbete med privatliv.8
6 Boyd, Danah. M, Ellison, Nicole B, s.210. 7 Findahl, s. 17.
8 Findahl, s. 47. svenskarna och internet 2012
De sociala nätverkens expansion har stannat upp
Under de senaste fem åren har det skett en snabb expansion av de sociala nätverken, i synnerhet Facebook. För varje år har tio nya procent av befolkningen anslutit sig. Men under det senaste året har denna ökning stannat upp och antalet medlemmar är i år ungefär lika många som förra året (2.3.. En liten ökning har skett bland de yngsta i åldrarna sju till tolv år (2.4).
En tredjedel av de på Facebook gör aldrig några statusuppdateringar
Långt ifrån alla som besöker sociala nätverk och har en egen profil ägnar sig åt att göra statusuppdateringar av vad de håller på med för stunden. En tredjedel (31%) av medlemmarna gör det aldrig och en annan tredjedel (37%) gör det åtminstone någon gång i veckan. Flitigast är de unga där hälften gör någon eller några uppdateringar i veckan medan en tiondel av de äldre gör detsamma. Två tredjedelar av de äldre gör aldrig några statusuppdateringar även om de är medlemmar (Tabell 2.1).
Telefonen fortfarande det mest använda kommunikationsmedlet
Många använder sig idag av de möjligheter att skicka textmeddelanden som den nya tekniken erbjuder med e-post, SMS, instant messaging, bloggar och twitter. Men ser vi till hela befolkningen under en vecka, är rösten och talet via en vanlig telefon det absolut vanligaste sättet att kommunicera med andra. 97 procent av befolkningen använder denna möjlighet. Därefter kommer textmeddelanden via e-post och SMS och långt därefter bloggar och twitter som bara används av några få procent av befolkningen (2.5).
Vilka är de vanligaste internetaktiviteterna i olika åldrar?
Jämför vi hur internet används i olika åldrar är det några aktiviteter som är spridda i alla åldrar även om aktiviteten är något mindre hos de äldsta. Det gäller förutom e-posten att använda internet för att söka information om tidtabeller, om resor, hälsa och sådant som rör ens hobby och specialintresse. Hit hör också att slå upp ord och söka fakta och nyheter. Även några andra möjligheter som internet erbjuder som att använda sig av tv-bolagens playtjänster eller besöka videowebbplatser som Youtube utnyttjas av alla åldersgrupper. Det gäller
Diagram 2.2. Andel av internetanvändarna (12+ år) som under de senaste åren ägnat sig åt några olika aktiviteter på internet.
Internetaktiviteter som blivit vanligare 21 25 22 9 39 17 8 50 36 52 44 34 21 49 26 15 57 25 55 45 39 23 53 28 16 48 40 0% 20% 40% 60% 80% 100%
socialt nätverk musik
slå upp ord TV surfa video ip-telefoni läs a tidning inst ant mess aging 2009 2011 2012 10 27 39 53 62 64 0% 20% 40% 60% 80% 2005 200 8 200 9 2010 2011 2012
Diagram 2.3. Andel i befolkningen (+18 år) som besöker sociala nätverk.
Hur många besöker sociala nätverk. En jämförelse 2005 – 2012.
aldrig någon/några ggr i veckan 12-35 år En femtedel, 20% Hälften, 47%
Hur ofta sker statusuppdateringar?
De vanligaste aktiviteterna på Internet
9 35 64 93 95 96 89 80 68 58 40 31 25 6 15 34 64 82 80 64 51 39 30 17 12 9 0% 20% 40% 60% 80% 100% 7-8 år 9-10 år 11-12 år 13-14 år 15-16 år 17-18 år 19-25 år 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 66 -75 år 76+ år någon gång dagligen 54 52 34 21 14 8 6 5 4 1 1 97 73 72 47 36 31 18 21 13 21 3 4 0% 20% 40% 60% 80% 100% tala i telefon e-post SMS socialt nätverk instant messsaging kommentera andra intresse-community statusuppdatera ip-telefoni MMS skriva blogg twitter någon gång i veckan dagligen
I vissa avseenden skiljer sig de yngre, 12-35 år, från de äldre generationerna. Det är deras intresse för musik och deras vilja att aktivt själva bidra med innehåll till internet. De använder därför internet, mycket mer än de äldre, för att lyssna/ladda ner musik, fildela, lägga upp foton, posta inlägg i öppna diskussionsfora. De använder sig också av videosamtal och är mer intresserade att leta upp humorsidor på internet än de äldre.
Diagram 2.4. Andel i befolkningen i olika åldrar som besöker sociala nätverk.
Hur många besöker sociala nätverk.
Diagram 2.5. Andel av befolkningen (12+ år) som på olika sätt kommunicerar med andra.
Telefonen är det vanligaste kommunikationsmedlet
Vilka aktiviteter på internet domineras av de yngre 12-35 år?
Vilka aktiviteter på internet domineras av de allra yngsta 12-20 år?
De allra yngsta, 12-20 år, dominerar dock inom några områden. Det gäller titta/ladda ner videor, spela spel och använda sig av telefoni via internet. Det gäller också besök på sociala nätverk. De yngsta är också mer aktiva än andra att kommentera vad andra skrivit, statusuppdatera och använda sig av mikrobloggar som twitter. Samtidigt använder de internet minst lika mycket som andra för att söka fakta och slå upp ord.
69 64 47 45 42 90 70 61 46 44 41 87 40 35 25 16 24 59 19 17 10 3 16 24 0% 20% 40% 60% 80% 100% lägga upp foton
humor posta inlägg i öppna fora fildelning videosamtal lyssna till musik
66+ år 36-65 år 21-35 år 12-20 år 91 88 84 77 68 53 26 83 76 78 66 52 46 16 56 46 43 34 33 27 6 30 24 16 11 21 19 4 0% 20% 40% 60% 80% 100% sociala nätverk
kommentera vad andra skrivit titta på video statusuppdateringar spela spel ip-telefoni Twitter 66+ år 36-65 år 21-35 år 12-20 år
9
Studien tar även upp hur ofta facebook-användare i olika åldersgrupper gör status-uppdateringar. Långt ifrån alla som har ett konto och en egen profil på ett socialt nätverk ägnar sig åt att göra uppdateringar. Allra flitigast är yngre människor som statusuppdaterar oftare än äldre.10
2.2.2 Facebook
Idag använder flera hundra miljoner människor Facebook världen över. Facebook grundades
år 2004 av Mark Zuckerberg, tillsammans med några av hans vänner. Webbplatsen var dock endast tillgänglig för Harvard-studenter och hette då www.theFacebook.com. År 2005 köptes
domännamnet facebook.com upp och Facebook hade då spridits sig till andra universitet. I september 2006 öppnades Facebook upp för allmänheten, trots att det var många som protesterade. Det var då dock en åldersgräns på 13 år. 11
9 Findahl, s. 47.
10 Findahl, s. 16.
11 Facebook. Facebooks historia. Hämtad 2013-01-17.
Internet i arbetslivet
47 sjuksköterska, mekaniker, receptionist,
reprotekniker, upphandlare. De flesta är tjänstemän men där finns också arbetare.
Betydligt fler av användarna av mikro-bloggar som Twitter blandar kontakter från arbetsliv och det privata, men även här riktar sig majoriteten (59%) mot det privata. De som använder Twitter i huvudsak i sin professionella roll (16%) har ofta arbetsledande funktioner som VD, chef, projektledare, arbetsledare, rektor, koordinator. Men där finns även konsulter, lärare, tandläkare.
Annorlunda förhåller det sig med Linkedin som marknadsförs som ett yrkesnätverk där man kan bygga upp sin yrkesidentitet. Det domineras av yrkesinnehåll och professionella kontakter. För 60 procent av användarna är det i huvudsak frågan om yrkeskontakter och ett innehåll som är yrkesrelaterat. Men här finns också 20 procent av Linkedin-medlemmarna som blandar privat och yrkesrelaterat innehåll och kontakter och där finns en lika stor grupp (20%) som i huvudsak använder Linkedin för privata syften. (Se också Selg 2011)
Hur fördelar sig internettiden för den arbetande befolkningen i olika åldrar?
Hur används de sociala medierna?
Diagram 8.2. Genomsnittlig tid (tim/vecka) bland den arbetande befolkningen för internet i hemmet, på arbetet, mobilt och på andra platser.
Diagram 8.3. Andel av medlemmarna på Facebook, Twitter och Linkedin som använder det sociala nätverket för privata och/eller yrkesmässiga kontakter och innehåll. 12,4 9,5 8,6 6,1 13,9 12,4 11,3 9,2 6,2 4,9 3,8 2,8 2,9 1,7 1,1 0,7 0 5 10 15 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år
hemma arbete mobil annat
i huvudsak privat 80% både privat och arbete 18% i huvudsak arbete 2% i huvudsak privat 20% både privat och arbete 20% i huvudsak arbete 60% i huvudsak privat 59% både privat och arbete 25% i huvudsak arbete 16% Facebook LinkedIn Twitter Internet i arbetslivet 47
sjuksköterska, mekaniker, receptionist, reprotekniker, upphandlare. De flesta är tjänstemän men där finns också arbetare.
Betydligt fler av användarna av mikro-bloggar som Twitter blandar kontakter från arbetsliv och det privata, men även här riktar sig majoriteten (59%) mot det privata. De som använder Twitter i huvudsak i sin professionella roll (16%) har ofta arbetsledande funktioner som VD, chef, projektledare, arbetsledare, rektor, koordinator. Men där finns även konsulter, lärare, tandläkare.
Annorlunda förhåller det sig med Linkedin som marknadsförs som ett yrkesnätverk där man kan bygga upp sin yrkesidentitet. Det domineras av yrkesinnehåll och professionella kontakter. För 60 procent av användarna är det i huvudsak frågan om yrkeskontakter och ett innehåll som är yrkesrelaterat. Men här finns också 20 procent av Linkedin-medlemmarna som blandar privat och yrkesrelaterat innehåll och kontakter och där finns en lika stor grupp (20%) som i huvudsak använder Linkedin för privata syften. (Se också Selg 2011)
Hur fördelar sig internettiden för den arbetande befolkningen i olika åldrar?
Hur används de sociala medierna?
Diagram 8.2. Genomsnittlig tid (tim/vecka) bland den arbetande befolkningen för internet i hemmet, på arbetet, mobilt och på andra platser.
Diagram 8.3. Andel av medlemmarna på Facebook, Twitter och Linkedin som använder det sociala nätverket för privata och/eller yrkesmässiga kontakter och innehåll.
12,4 9,5 8,6 6,1 13,9 12,4 11,3 9,2 6,2 4,9 3,8 2,8 2,9 1,7 1,1 0,7 0 5 10 15 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år
hemma arbete mobil annat
i huvudsak privat 80% både privat och arbete 18% i huvudsak arbete 2% i huvudsak privat 20% både privat och arbete 20% i huvudsak arbete 60% i huvudsak privat 59% både privat och arbete 25% i huvudsak arbete 16% Facebook LinkedIn Twitter 16
svenskarna och internet 2012
De sociala nätverkens expansion har stannat upp
Under de senaste fem åren har det skett en snabb expansion av de sociala nätverken, i synnerhet Facebook. För varje år har tio nya procent av befolkningen anslutit sig. Men under det senaste året har denna ökning stannat upp och antalet medlemmar är i år ungefär lika många som förra året (2.3.. En liten ökning har skett bland de yngsta i åldrarna sju till tolv år (2.4).
En tredjedel av de på Facebook gör aldrig några statusuppdateringar
Långt ifrån alla som besöker sociala nätverk och har en egen profil ägnar sig åt att göra statusuppdateringar av vad de håller på med för stunden. En tredjedel (31%) av medlemmarna gör det aldrig och en annan tredjedel (37%) gör det åtminstone någon gång i veckan. Flitigast är de unga där hälften gör någon eller några uppdateringar i veckan medan en tiondel av de äldre gör detsamma. Två tredjedelar av de äldre gör aldrig några statusuppdateringar även om de är medlemmar (Tabell 2.1).
Telefonen fortfarande det mest använda kommunikationsmedlet
Många använder sig idag av de möjligheter att skicka textmeddelanden som den nya tekniken erbjuder med e-post, SMS, instant messaging, bloggar och twitter. Men ser vi till hela befolkningen under en vecka, är rösten och talet via en vanlig telefon det absolut vanligaste sättet att kommunicera med andra. 97 procent av befolkningen använder denna möjlighet. Därefter kommer textmeddelanden via e-post och SMS och långt därefter bloggar och twitter som bara används av några få procent av befolkningen (2.5).
Vilka är de vanligaste internetaktiviteterna i olika åldrar?
Jämför vi hur internet används i olika åldrar är det några aktiviteter som är spridda i alla åldrar även om aktiviteten är något mindre hos de äldsta. Det gäller förutom e-posten att använda internet för att söka information om tidtabeller, om resor, hälsa och sådant som rör ens hobby och specialintresse. Hit hör också att slå upp ord och söka fakta och nyheter. Även några andra möjligheter som internet erbjuder som att använda sig av tv-bolagens playtjänster eller besöka videowebbplatser som Youtube utnyttjas av alla åldersgrupper. Det gäller också e-handeln.
Diagram 2.2. Andel av internetanvändarna (12+ år) som under de senaste åren ägnat sig åt några olika aktiviteter på internet.
Internetaktiviteter som blivit vanligare
21 25 22 9 39 17 8 50 36 52 44 34 21 49 26 15 57 25 55 45 39 23 53 28 16 48 40 0% 20% 40% 60% 80% 100%
socialt nätverk musik
slå upp ord TV surfa video ip-telefoni läs a tidning inst ant mess aging 2009 2011 2012 10 27 39 53 62 64 0% 20% 40% 60% 80% 2005 200 8 200 9 2010 2011 2012
Diagram 2.3. Andel i befolkningen (+18 år) som besöker sociala nätverk.
Hur många besöker sociala nätverk. En jämförelse 2005 – 2012.
aldrig någon/några ggr i veckan
12-35 år En femtedel, 20% Hälften, 47%
36-55 år En tredjedel, 36% En tredjedel, 36%
56+ år Två tredjedelar, 65% En tiondedel, 11%
Tabell 2.1. Andel av Facebook-användarna i olika åldersgrupper som med olika frekvens gör statusuppdateringar
Facebook växte och fick fler medlemmar, men det var den 16 april 2007 som Facebook fick sitt stora genombrott. Det var efter massakern på Virginia Tech då 32 människor dödades som antalet facebook-medlemmar ökade radikalt. Eleverna som gick på skolan uppdaterade nämligen om händelserna på sina facebook-konton, direkt på plats. Det gick därför snabbare att få information på Facebook än via traditionella medier. Innan media ens var på plats hade elevernas berättelser redan publicerats på Facebook och deras statusuppdateringar den bästa informationskällan. Efter den dagen visste hela USA vad Facebook var.12
Facebook har utvecklats otroligt mycket och idag kan man bland annat chatta, statusuppdatera, lägga ut bilder, ”checka-in” på platser för att visa vart man befinner sig, skapa evenemang, visa åsikter genom att kommentera och ”gilla” saker som människor lägger upp på Facebook.13
2.2.3 Instagram
Instagram startades i oktober 2010 och grundades av Kevin Systrom och Mike Krieger. Instagram är en app där foton kan delas och redigeras. Det finns även kommentarsfält och ”gilla” funktioner, som påminner om Facebook. Instagram är speciellt då den används enbart på mobilen. Första dagen då Instagram introducerades var det redan 25 000 personer som laddade ned appen. I april 2012 såldes Instagram till Facebook för 715 miljoner dollar. Då hade Instagram över 30 miljoner användare, idag januari 2013 har Instagram över 100 miljoner användare.14
2.2.4 Twitter
I juli 2006 startad Jack Dorsey Twitter som på svenska betyder ”kvittra”. Twitter är en mikro-blogg där man på 140 tecken kan skriva en kort text (statusuppdatering) som ses av alla ens följare. Twitter har skapat en del nya uttryck såsom hashtag och re-tweet. Hashtags skrivs efter ett ord för att det ska bli lättare att finna tweets som handlar om samma ämne. De mest populära ämnena samlas sedan på startsidan och på så sätt kan man enkelt se vilket som är det hetaste samtalsämnet på Twitter just nu. ”Re-tweet” innebär att man sprider någon annans tweet. I september 2011 hade twitter över 200 miljoner användare. 15
12 Facebook. Facebooks historia. Hämtad 2013-01-17. 13 Facebook. Facebooks historia. Hämtad 2013-01-17.
14 Olsson Jeffery Miriam, I huvudet på Instagrammiljadären. Hämtad 2013-01-17. 15 Twitter. Om Twitter. Hämtad 2013-01-17.
3. Syfte och frågeställningar
3.1 Syfte
Syftet med denna studie är att undersöka likheter och skillnader mellan de yngre och de äldre deltagarnas användning av sociala medier och deras uppfattning och åsikter kring fenomenet sociala medier.
3.2 Frågeställningar
Vad innebär begreppet sociala medier för deltagarna? Vad motiverar deltagarna att använda sociala medier? Vad använder deltagarna sociala medier till?
Hur ofta använder deltagarna sociala medier?
Vad tycker deltagarna är positivt med sociala medier? Vad tycker deltagarna är negativt med sociala medier?
4. Tidigare forskning
4.1 Personligheten styr användandet
Vi har studerat en rad olika forskningsstudier som tidigare genomförts, som berör det ämne som har kopplingar till det som vi ämnar undersöka i vår studie. En studie som tidigare gjorts
Who interacts on the Web?: The intersection of users’ personality and social media use från
2009 som handlar om hur människors personligheter påverkar på vilket sätt människor använder Internet och sociala medier som till exempel sociala nätverkstjänster och chattfunktioner för att socialisera, kommunicera och interagera med varandra.16
I Studien var hypotesen att människor som är mer extroverta/utåtriktade använder sociala medier mer frekvent. Människor som är mer känslomässigt stabila använder sociala medier mer sällan och människor som är mer öppna för nya upplevelser använder sociala medier mer frekvent. 17
Frågeställningarna i studien var intressanta och kan till viss del likna de frågeställningar vi vill ha svar på i vår studie. Är det någon skillnad på relationen mellan personliga faktorer och användningen av sociala medier när man skiljer på män och kvinnor? Är det någon skillnad
16 Correa, (2009)
på relationen mellan personliga faktorer och användningen av sociala medier när man ser till åldersskillnader? 18
Till skillnad från vår studie genomfördes denna genom en surveyundersökning, en enkätundersökning där respondenterna bestod av ett antal studenter. Resultatet av denna studie visar bland annat att faktorer som att vara utåtriktad eller inte, känslomässig stabilitet och öppenhet är personliga faktorer som faktiskt spelar roll i användandet av sociala medier. Faktorerna påverkar hur människor använder sig av olika funktionerna på de sociala nätverkstjänsterna, till exempel chattfunktionen. Resultatet visar att 72.5 % av respondenterna i denna studie använder sociala medier, 74.8 % av kvinnorna och 67.7 % av männen. 19
4.2 Ökad användning av sociala medier
En annan studie som vi tittat närmare på är Participating in the conversation: Exploring usage of social media networking sites från 2011 som handlar om att användningen av sociala medier har ökat dramatiskt under senaste åren. Människor använder nätverk för att kommunicera med vänner och bekanta. Den här undersökningen ser till att undersöka hur olika konstruktioner av modeller påverkar beteende och attityd av konsumenters inställning till sociala nätverk och avsikten att använda, fortsätta använda och rekommendera sociala nätverk för andra. Genom framtagna strukturella modeller vill man undersöka om detta resulterar i hypotetiska relationer. Till exempel om användarbarheten påverkar om människor vill fortsätta använda nätverken eller om de kan tänka sig att rekommendera dessa för andra människor.20
Precis som i förra studien är detta också en surveyundersökning genomförd bland studenter. Denna forskning visar bland annat att njutning och tillfredställelse är en faktor som påverkar attityder. Bland annat har den en betydande direkt effekt på avsikten att använda sociala nätverk och att kunna rekommendera andra att börja använda nätverken. Användarna känner en glädje av att använda sociala medier. Undersökningen visar också att användare är positivt inställda till att vara en del av nätverken. Men man gillar inte det tryck de kan känna av att använda nätverken utanför deras nivå av komfort. Drama ses som en faktor som har en betydande och negativ påverkan på avsikten att fortsätta använda sociala nätverk och att rekommendera dessa för andra.21
18 Correa, s. 248.
19 Correa, s. 250.
20 Curran, James, Lennon, Ron. M, Participating in the conversation: Exploring usage of social media networking sites, 2011, s. 21-22. 21 Curran, s.34.
Detta är ett väldigt intressant resultat som känns relevant att jämföra med det resultat vi kommer att få ut av fokusgrupperna vi genomför. Vi ser en fördel för vår del att vi intervjuar både äldre och yngre personer, och inte enbart en viss grupp där alla är i samma ålder. Vi ser det intressant att jämföra resultatet mellan grupperna sett till ålder.
4.3 Ångest, stress och beroende
I den föregående studien bekräftades att användningen av sociala medier ökat kraftigt och intresset har blivit stort och många människor finner glädje och tillfredställelse i att använda sociala nätverk. Men en annan studie vi funnit från år 2011 undersöker forskare hur sociala nätverk kan påverka användarna på ett negativt vis. Like a Drug”? Is Excessive Online
Communication a saparate form of Internet Addiction handlar om hur online-kommunikation
kan skapa ett beroende hos människor och hur de påverkas av sociala medier. Sociala medier kan skapa ångest, stress och ett beroende hos människor som använder det dagligen. I denna vetenskapliga artikel skriver forskarna om en undersökning som genomförts för att ta reda på vilka känslor som uppkommer när man använder/inte använder sociala medier för att kommunicera.22
Precis som tidigare nämnda studier var även denna studie en surveyundersökning. Frågor som respondenterna fick svara på var bland annat dessa:
”How often do you noticed that you have spent more time communicationg with others online then intended?” och ”How often do you worry about how boring, empty and/or joyless your life would be without online communication?”23
Detta är en relativt ny studie som genomfördes år 2011 och därför anser vi det intressant att ta upp ett liknade tema i våra fokusgrupper. Det vore intressant att ställa frågan om vad deltagarna i våra fokusgrupper tycker sociala medier relaterat till stress.
4.4 Ungdomars användning av sociala medier
Changing Media Experiences of Young People in the Age of the Internet från 2010 är en
vetenskaplig artikel som berör en studie som undersöker hur unga människor använder Internet för att umgås med varandra. Allt fler unga umgås och kommunicerar med varandra via online-kommunikation, istället för att träffas i verkliga livet, ”face-to-face”. Vissa
22Krämer, Nicole., Brand, Matthias. och Pawlikowski, Mirko, m.fl.”Like a Drug”? Is Excessive Online Communication a saparate
form of Internet Addiction, 2011, s. 2.
forskare hävdar att ungdomar isolerar sig med Internet och att detta får negativa konsekvenser. Andra forskare menar att ”online-världen” istället ger barn möjligheter till en ny social värld: Internet öppnar upp för en ny mötesplats för diskussion, interaktivt spelande, träffa nya människor, lärande och ett sätt att skapa sig en egen identitet.24
Denna studie går ut på att forskare har studerat unga människor som aktivt använder sociala medier och kritiskt granskat detta. Resultatet visar att ungdomar oftast använder Internet för olika ändamål; att lära sig, underhållning och ett sätt att undvika eller verklighetsflykt.25
En viktig del av den forskning som kom fram i denna artikel är att trots att ungdomar använder Internet för att socialisera sig, så umgås de fortfarande med vänner och familj i verkliga livet.26 De olika socialiseringsaktiviteterna på Internet bidrar till identitet- och utvecklingsprocesser för ungdomar. Eftersom att ungdomar kan ansluta sig till andra människor med gemensamma intressen oavsett vart i världen de befinner sig.27
Denna artikel är intressant för vår uppsats ur det perspektivet att man kan jämföra hur yngre och äldre deltagare ser på hur unga människors användning av Internet i tidig ålder kan vara positivt eller negativt. Det kan även kopplas ihop med föregående artikel om att Internet kan skapa stress hos människor och en form av beroende. En relevant fråga i vårt fall kan vara om detta enbart berör de yngre eller om de äldre deltagarna också kan känna av detta.
4.5 Svenskarnas Internetanvändning
World Internet Institute (Wii) är ett forskningsinstitut som bedriver samhälls- och beteendevetenskaplig forskning med fokus på Internet och dess påverkan på människa och samhälle. På deras webbplats kan man finna rapporten Svenskarna och Internet 201228. Denna rapport är utförd av Stiftelsen för Internet-infrastruktur och innehåller intressant statistik som kan vara av stort intresse för vår studie. Studien är representativ för svenska befolkningen och kartlägger användningen av Internet och media samt hur det påverkar enskilda individer, familjer och samhället.29
24Basak Günes Basat, Changing Media Experiences of Young People in the Age of the Internet, 2010, s. 40. 25Basak, s. 40. 26 Basak, s. 45. 27 Basak,s. 45. 28 Findahl, (2012) 29 Findahl, s 58.
Resultat från rapporten visar att i sjutton år har tillgången till Internet i befolkningen ökat för varje år. Från 2 procent 1995 till 89 procent år 2011. Som mest, i slutet av 90-talet, skaffade sig 20 procent av befolkningen tillgång till internet under ett år, vilket motsvarar ungefär 1,5 miljoner nya internetanvändare. Om man jämför med tidigare år är det intressanta att användningen av Internet ökar, men inte spridningen. Speciellt den dagliga användningen ökar, vilket gäller i alla åldrar. 30
Rapporten visar hur mycket människor använder Internet i olika åldrar. Ser man till den dagliga användningen använder 92 procent av 16-24 åringar Internet. Jämfört med 45-54 åringar och 55-64 åringar som använder Internet dagligen sett, 75 respektive 66 procent.31
4.6 Digitala och traditionella medier
Vidare i rapporten kan man läsa att allt fler människor tar del av traditionella medier via Internet, så som att lyssna på musik och radio, titta på TV och läsa tidningar. Men trots detta dominerar ändå de traditionella plattformarna på de flesta plan, till exempel TV och radio. Den ända traditionella plattformen som egentligen blivit mer populär på webben är kvällstidningarna.32
Internet har idag blivit en del av vardagen för många, men för ett par år sedan var det inte alls lika självklart. Under många år hade svenskarna en avvaktande och i många avseenden skeptisk syn på Internet och dess möjligheter att förändra samhället. För tio år sedan betraktades Internet inte som en viktig informationskälla. Dagstidningen och televisionen ansågs då som viktigast. Idag anses Internet vara lika viktigt som televisionen. Men allra viktigt anses ändå personliga kontakter vara.33
30Findahl, s. 8. 31 Findahl, s. 9. 32 Findahl, s. 42. 33 Findahl, s. 51. Synen på internet 51 Olika mediers viktighet som
informationskälla 2012
Internet har blivit allt viktigare som informationskälla men de traditionella mediernas viktighet består
För tio år sedan betraktades inte internet som någon viktig informationskälla. Inte ens bland de som använde sig av internet. Dagstidningen var fortfarande viktigast tillsammans med televisionen. Idag är televisionen fortfarande viktigast men internet har blivit lika viktig som informationskälla. Och dagstidningen och radion har visserligen tappat något i viktighet men finns fortfarande kvar på en hög nivå. Allra viktigast är dock fortfarande de personliga kontakterna, vilket kan tyckas paradoxalt i en allt mer medierad värld.
Bakom denna stabilitet på ytan döljer sig förändringar. Det gäller i första hand hos de unga (12-25 år). Hos dem har internets intåg kommit att spela en stor roll. Personliga kontakter och internet är betydligt viktigare som informationskällor än allt annat. Med ökad ålder blir de olika informationskällorna mer likvärdiga i betydelse. I medelåldern, 46-55 år, bedöms alla medier vara viktiga. Det gäller också bland pensionärerna, där televisionens, dagstidningens och
Hur har bedömningen av olika mediers viktighet som informationskälla förändrats under 10 år?
radions viktighet är större än i andra åldersgrupper. Undantaget gäller internet, som förlorar i betydelse ju äldre man blir och som har mycket liten betydelse som informationskälla bland de äldsta.
Diagram 9.2. Genomsnittlig bedömning i befolkningen år 2002 och 2012 av internets viktighet på en femgradig skala.
Diagram 9.3. Genomsnittlig bedömning i olika åldersgrupper i befolkningen av internets viktighet som informationskälla på en femgradig skala.
4,1 3,8 3,7 3,5 2,6 4 3,4 3,6 3,3 3,6 0 1 2 3 4 5 personliga kont akter dagstidningen TV radion internet 2002 2012 4 4,2 4,2 4 3,6 3,3 2,8 1,8 1 2 3 4 5 12-15 år 16-25 26-35 år 36-45 år 46-55 år 56-65 år 66-75 år 76+ år personliga kontakter TV internet dagstidning radio
(Tabellen ovan visar Genomsnittlig bedömning i olika åldersgrupper i befolkningen av internets viktighet som informationskälla på en femgradig skala34)
4.7 Oro kring Internet
För ett decennium sedan var oron bland människor hög, folk trodde att allt de gjorde på nätet kontrollerades och övervakades. Idag har denna oro minskat, men vissa människor uttrycker ändå en oro för att regeringen eller företag ska ha koll på vad privatpersoner håller på med. Det människor fortfarande oroar sig över i hög grad är att barn lätt kan komma åt sådant som faktiskt inte är lämpligt. Denna oro finns i alla åldersgrupper, men främst i föräldrar-generationerna. 35
4.8 Använder svenskarna Internet för mycket?
Internet-användningen ökar, intresset blir allt större och det anses mer och mer viktigt. Människor använder Internet både hemma i privatlivet och på arbetet. Vissa menar på att det tar alldeles för mycket av deras tid och att det nästintill skapar ett beroende. En del människor medger att de tillbringar mer tid på Internet än vad de egentligen vill, eller alldeles för mycket tid än vad de borde. 36
Resultaten från denna studie av svenskars internetanvändning kan vara intressanta att jämföra med resultatet som vi kommer att komma fram till i vår studie. En del av ovanstående resultat rör Internet och traditionella medier, men kan ändå vara viktiga att ha i åtanke i vår analys. Denna rapport är väldigt färsk (2012) och är därför relevant för att jämföra med våra resultat vi kommer fram till i vår studie.
4.9 Tidigare forskning kopplat till vår studie
Denna tidigare forskning anser vi vara som en grund för vårt syfte och frågeställningar. Studier och resultat som vi sammanfattat i denna del påminner om det vi vill undersöka i vår studie, men skiljer sig exempelvis på det sätten att de använder andra metoder och respondenter i andra åldrar. Vi har valt att se till dels internationella studier, men även valt att ta med en nationell rapport för att stödja upp forskningen kring den svenska befolkningen.
Det finns oerhört mycket litteratur kring ämnet, men vi anser att eftersom ämnet ständigt utvecklas så känns det nödvändigt att ta med tidigare forskning som är relativt ny. Mycket av den forskning vi tagit del av handlar om hur yngre människor använder sociala medier, men
34 Findahl, s. 51.
30 Findahl, s. 52. 36 Findahl, s. 55.
vi saknar dock studier som tar upp hur äldre människor använder det. Därför anser vi att vår studie kan bidra till forskning kring detta.
5. Teoretiska utgångspunkter
5.1 Uses and gratifications
I den tidigare forskningen vi har fördjupats oss i har man använt sig av olika teoretiska utgångspunkter. Vi har i denna studie valt att använda oss av teorin uses and gratifications. Många medieforskare har undersökt och forskat kring vad medier gör med publiken. Vissa forskare menar att publiken är passiv och att det är mediet i sig som påverkar publiken. Andra forskare menar att publiken, eller mottagarna av mediet, inte alls är passiva, utan ser publiken som aktiv. Dessa forskare talar för vad publiken gör med mediet, istället för vad mediet gör med publiken. Denna inriktning eller teori brukar på engelska benämnas uses and
gratifications. Inriktning fokuserar på vad eller hur publiken använder sig av det tänkta
mediet och hur man blir tillfredsställd av det.37
Forskare inom uses and gratifications baserar sin forskning på att det finns en förankrad uppfattning om att massmedier serverar publiken ett innehåll, som sedan den enskilde individen väljer att ta till sig utifrån olika behov och sin egna personliga situation. Det centrala i teorin uses and gratifications rör publikens val av medie. Även sättet att motta innehåll då publiken, enligt teorin, är aktiv och gör ett medvetet och motiverat val, när publiken väljer bland de kanaler som finns.38
Centrala frågor som uses and gratifications besvarar kan exempelvis vara ”Varför använder människor medier?” och ”Hur använder publiken medierna?”39. Detta är frågor som liknar det som vi vill besvara i vår studie och därför en anledning till varför vi har valt just uses and gratifications som teori. Man kan dela upp forskningen kring uses and gratifications i en klassisk och en modern period.40 Den allra första forskningen på detta fält gjordes redan på 1940-talet. Det gjordes studier som kom fram till att såpoperor och fråge-quiz var populära radioprogram. Det gjordes även undersökningar om vad dagstidningar ”betydde” för människor. Upptäckten att tidningar inte bara var en källa till information, utan även gav
37Severin, Werner J. & Tankard, James W., Communication theories: origins, methods, and uses in the mass media, 5. ed., Addison Wesley
Longman, New York, 2001, s. 293
38McQuail, Denis, McQuail's mass communication theory, 6. ed., Sage, London, 2010, s. 318.
39 McQuail, s. 423.
läsare en känsla av trygghet, ämnen att diskutera med andra, och att det skapade en daglig rutin för människor, var starten för uses and gratifications.41
Ett viktigt steg i utvecklingen av teorin uses and gratifications, som innebar att man gick över till en mer modern fas under 60 -70-talet, var övergången från effektforskningen. Istället studerades enbart publiken. Utifrån en aktiv, självständig publik som gör sina egna val och inte påverkas av själva mediet.42 Där man ser att medierna står till tjänst inför samhället i sitt sätt att serva publiken för att tillfredsställa den, utifrån publikens tyckte och smak.43
En viktig artikel som publicerades av Blumler och Katz är The Uses of Mass Communication, i vilken den beskriver teorin på detta vis:
”They are concerned with (1) the social and psychological origins of (2) needs, which generate (3) expectations of (4) the mass media or other sources which lead to (5) differential patterns of media exposure (or engangement in other activities) resulting in (6) need gratifications and (7) other consequences, perhaps mostly unintended ones.”44 Detta är en väldigt vanligt förekommande förklaring vad teorin går ut på och vi har funnit den i flera böcker som tar upp just forskningen kring medier och dess publik.
I Denis McQuail’s Mass Communication Theory utgår uses and gratifications ifrån valet av medier och att innehållet är i allmänhet rationellt och kan oftast förklaras med att man vill få ut något av själva mediet och dess innehåll. Med andra ord tillfredställelse och att publiken är målinriktad. Publiken är alltså aktiv i sitt val, medveten och utifrån personliga behov och dess omgivning väljer individen själv vad som motiverar just denne att använda ett medie. I stort sätt kan man säga att det är viktigare att tillgodose personliga och sociala behov, än kulturella eller estetiska egenskaper. Man kan mäta publiken vad gäller många faktorer, så som motiv till användning, tillfredställelse, medieval och andra bakgrundsvariabler.45
Enligt Fiske kan man inte värdera eller döma massmedias kulturella betydelse. Om en TV- serie tillfredsställer ett behov hos en vis grupp av människor så kan man inte kalla det för skräp, trots att den inte tillfredsställer hela massan. Även om ett TV-program kan anses ”mindre” intellektuellt eller kulturellt bland vissa människor så är det fortfarande viktigt ifall
41 McQail 2010, s. 423.
42 McQuail & Windahl, s.133-134.
43 McQuail, s. 423. 44 McQuail, s. 318.
det tillfredsställer en viss grupp av människor. Fiske menar också att medieproducenten inte är medveten om hur hans program kan användas, och hur olika publikmedlemmar kan använda samma program för att tillfredsställa olika behov. 46
En känd forskare inom teorin uses and gratifications, B.S Greenberg, gjorde en undersökning år 1974. Han undersökte vad ungdomar sökte för slags tillfredsställelse när de tittade på TV. Han hittade åtta stycken olika anledningar till varför ungdomar valde att titta på TV. Dessa var: ”a) tidsfördriv b) att glömma c) att lära sig saker d) att lära sig om sig själv e) för
uppväckande f) avslappning g) för sällskap och h) för att det är en vana”. 47
Vi kan dra likheter mellan Greenbergs undersökning och det vi vill undersöka. Hans undersökning handlar om motivation och varför unga väljer just TV som medie. Vi kommer också att hantera liknande frågor i våra fokusgrupper. Men istället för det traditionella mediet TV, kommer vi att undersöka sociala medier. Vi tycker ändå att denna undersökning är relevant då den handlar om ämnet "behov."
5.2 Kritik till Uses and gratifications
Teorin har fått kritik framförallt för att vara icke-teoretisk och för att vara vag i att definiera nyckelbegreppet ”behov”. Begreppet behov kan tolkas på väldigt många olika sätt och därför finns det inget givet tolkning att utgå ifrån.48
Ytterligare ett problem med uses and gratifications är att både sociala och psykologiska behov är kontextspecifika och individualistiska. En kritik av uses and gratifications tillvägagångssätt är att det fokuserar alltför snävt på individen. Denna teori frambringar inga data som går att generalisera, utan visar bara individers personliga behov och åsikter.49
Kritikerna till uses and gratifications menar också att publiken inte alls har den fria viljan att välja mellan vilka medier som helst. Kritikerna menar att publiken tenderar att ta till sig det kulturellt dominerande medieinnehåll som serveras och att publiken inte alls väljer vad de själva vill. 50
46Fiske, John, Kommunikationsteorier: en introduktion, Ny, rev. uppl., Wahlström & Widstrand, Stockholm, 1997, s. 205.
47Ross, Karen & Nightingale, Virginia., Media and audiences: new perspectives, Open University Press, Buckingham, 2003, s. 30.
48Severin & Tankard, s. 298.
49McQuail, s. 318.
6. Metod
6.1 Fokusgrupper
Vi har valt att göra en kvalitativ studie och därmed valt att använda oss av fokusgrupper som metod för att genomföra vår undersökning. Som vi tidigare klargjort under Syftet är det tänkt att denna studie ska undersöka hur människor i olika åldrar använder sig av sociala medier. Vi har genomfört intervjuer med fokusgrupper, för att kunna analysera och dra slutsatser kring likheter och skillnader i hur deltagarna använder sig av sociala medier och deras uppfattning och åsikter kring detta.
6.2 Vad är en fokusgrupp?
Syftet med fokusgrupper är att samla en grupp med människor som under en tid får diskutera ett redan bestämt ämne med varandra. Samtalet leds av en moderator, som beroende på involveringsgrad introducerar nya aspekter på ämnet som deltagarna i gruppen sedan får diskutera. Ordet fokus innebär att gruppen ska diskutera just ett ämne som är bestämt på förhand. Fokusgrupper har blivit allt vanligare, metoden används bland annat inom ett antal samhällssektorer. Genom fokusgrupper kan man undersöka människors föreställningar, attityder och värderingar inför ett visst ämne.51
6.3 Därför valde vi fokusgrupper som metod
Vi bestämde oss i ett tidigt skede för att vi ville använda oss av en kvalitativ metod. Detta för att vi ville undersöka frågor som användning, motivation och uppfattning och då anses en kvalitativ metod vara mer effektiv än en kvantitativ forskningsmetod. Självklart kunde vi valt att göra någon form av enkät eller liknande, men vi vill gå mer på djupet och därför anser vi att en kvalitativ metod är att föredra.
6.4 Gruppintervju eller fokusgrupp
Det är icke önskvärt att blanda ihop gruppintervjuer med fokusgrupper, det finns skillnader dessa i mellan. Fokusgrupper är en forskningsteknik, alltså en metod som kan använda för att bedriva forskning. Målet med en fokusgrupp är alltså att samla data för vidare analys och forskning. Detta till skillnad från en gruppintervju som kan ha ett annat syfte, så som en terapi- eller arbetsgrupp. I en fokusgrupp är ämnet också alltid förutbestämt, vilket det inte alltid behöver vara i en gruppintervju.52
51 Wibeck, Victoria, Fokusgrupper: om fokuserade gruppintervjuer som undersökningsmetod, 2., uppdaterade och utök. uppl.,
Studentlitteratur, Lund, 2010, s. 12.
Efter att vi tog beslutet att använda en kvalitativ metod valde vi mellan att göra enskilda intervjuer eller fokusgrupper. Valet föll på fokusgrupper med motivet att man kan få ut mycket av deltagarnas tankar som uppkommer ur diskussioner. Frågor som vi som moderatorer kanske inte tänkt på kan uppkomma eller ställas mellan deltagarna själva och det kan vara intressant att se vilken riktning de olika fokusgruppsintervjuerna tar. Då vi har valt ett ämne där kunskapen även kan skifta mellan de olika deltagarna anser vi det mer intressant att se till vilka diskussioner som uppkommer under intervjuerna.
6.5 När bör man välja fokusgrupper som metod?
I metodlitteraturen som vi har gått igenom har vi läst om olika motiv till att välja just fokusgrupper. Några skäl som vi tycker är relevanta att ta upp i denna metoddel pekar på varför fokusgrupper lämpar sig väl för vår studie.
”När det finns stora olikheter mellan människor”
Fokusgrupper kan vara en väl vald metod då syftet är att genomföra en studie som kan uppvisa att människor lever och tänker på olika sätt. 53 Detta är en av anledningarna till varför vi valt fokusgrupper. Vi anser det vara en metod som är relevant i relation till vad vi ska undersöka, skillnader och likheter mellan deltagare i olika åldrar.
”När olikheter ska förstås”
Ämnen kan uppfattas på olika sätt av olika människor. Fokusgrupper kan få människor att förstå hur människor ser på fenomen, ur olika synvinklar.54 Vårt syfte är främst att jämföra skillnader och likheter mellan grupperna, men det kan även komma att dyka upp intressanta olikheter inom varje fokusgrupp som kan vara av värde att nämna i analysen.
”När handlande och motivation ska undersökas”
För att undersöka hur människor skulle handla i en viss typ av situation, eller åtminstone vad de säger att de skulle göra, vilka motiv de ger för att handla på ett visst sätt.55 I denna studie är det av intresse att undersöka hur deltagarna använder sig av sociala medier och vad som motiverar de.
53 Wibeck, s. 53.
54 Wibeck, s. 53. 55 Wibeck, s. 52.
”Minska intervjuarens styrande roll”
Moderatorn i en fokusgrupp behöver inte ta samma initiativ till att ställa frågor, samtalet mellan gruppdeltagarna brukar flyta på rätt bra. Moderatorns roll är att inflika med nya frågeställningar när diskussionen mellan deltagarna mattas av eller om diskussionen leder utanför ämnet i fråga. 56 Vi anser att det positivt att inte styra deltagarna för mycket, utan låter deltagarna tala fritt inom grupperna i hopp om att det kan dyka upp nya intressanta frågor.
”Hur deltagarna i en viss grupp tillsammans tänker kring ett fenomen”
I en fokusgruppstudie inriktas intresset på gemensamma, kulturellt förankrade föreställningar och attityder och alltså inte vad den enskilde individen tycker.57 Vilket vi anser vara viktigt att förklara för deltagarna redan innan samtalet i gruppen inleds. Alltså att främst jämföra grupperna sinsemellan och inte individerna inom grupperna. Givetvis kan det dyka upp intressanta saker i någon grupp där deltagarna har helt skilda åsikter och då kan det vara intressant att ta upp till analys.58
7. Material
7.1 Antal deltagare i en fokusgrupp
Hur många man bör vara i en fokusgrupp beror helt på ämnet som ska diskuteras och situation. Det finns flera teorier om hur många man bör vara i en grupp. Olika forskare och författare menar att antalet personer i en grupp kan variera. Richard A. Krueger menar att det traditionellt brukar delta sex till tolv personer i varje grupp, men idealet är mellan sex och nio personer. Men Krueger menar också att mindre grupper har blivit allt mer populära, då det både är lättare att hitta personer som vill vara med och att deltagarna kan känna sig mer bekväma om det är runt fyra till sex personer i en grupp. Mer än tolv personer bör undvikas då risken finns att personer känner att det inte får komma till tals, och då börjar tala med varandra i mindre konstellationer inom gruppen istället.59
Victoria Wibeck menar att mindre grupper är det optimala, mellan fyra till sex personer, inte färre och inte flera. Wibeck skriver att ett antal på färre en tre kan orsaka att en av personerna
56 Wibeck, s. 53. 57 Wibeck, s. 54. 58 Wibeck, s. 55.
59 Krueger, Richard A., Focus groups: a practical guide for applied research, 2. ed., Sage, Thousand Oaks, Calif., 1994, s. 78-79.
blir en ”medlare” i diskussionen och om antalet överstiger sex personer finns risken att subgrupper skapas eller att personer inte alls får komma till tals. 60
I vår studie har vi genomfört intervjuer med fyra olika fokusgrupper, vid fyra olika tillfällen inom loppet av en tvåveckors-period. Då syftet är att jämföra personer i olika åldrar har vi valt att ha två grupper med yngre personer och två grupper med äldre personer. Vår första tanke var att de yngre grupperna skulle bestå av personer i ålder 20-25 och de äldre grupperna i åldern 50-60. Varför vi valde just dessa ålderskategorier var för att vi tror att man kan se likheter och skillnader i dessa deltagares sätt att använda, men även tänka kring sociala medier, vilket kan vara intressant att undersöka.
7.2 Gruppkonstellationer och urval
I den litteratur vi har gått igenom råder delade meningar om hur man ska välja deltagare till fokusgrupperna. Vissa författare och forskare menar att man ska vara försiktig med att välja redan existerande grupper, där personerna känner varandra sedan innan. Till exempel arbetsgrupper eller kollegor, chefer och anställda. 61 Andra menar att det inte spelar någon roll och kan till och med vara positivt om personerna känner varandra om det är en fungerade social enhet. Om personerna är främlingar för varandra kan det lätt bli stelt och deltagarna kan känna sig obekväma att tala öppet om ett ämne inför varandra.62
När valet föll på fokusgrupper som metod funderade vi direkt på hur vi skulle gå till väga för att välja personer till grupperna. Det finns en rad olika sätt att sammanställa grupper. Tankarna gick fram och tillbaka vad som skulle vara bäst för oss och hur vi skulle få tag på personer. Vi läste in oss på litteratur som övervägde för- och nackdelar med olika gruppkonstellationer. Vi ska tillägga att vi strategiskt valt ut personer som använder sig av minst ett socialt medie eller har ett användarkonto på ett socialt nätverk. Vi ansåg att det skulle vara lättast för oss att välja ut personer som vi känner eller finna personer genom bekanta till oss velat ställa upp. Vi såg inget negativt med att sammanställa grupper där vi som moderatorer känner någon eller flera av deltagarna. Om detta skulle ses som ett problem har vi löst det genom att den av oss moderatorer som känner någon i en fokusgrupp, har ej agerat moderator i just den gruppen, utan enbart varit med och iakttagit diskussionen på en stol i ett hörn av rummet. Detta för att ingen deltagare ska påverkas på något sätt av att denne
60 Wibeck, s. 62.
61 Krueger, Richard A, s. 86-87. 62 Wibeck, s. 65.
