Abstrakt
Vårt syfte har varit att undersöka om läromedel i svenska förmedlar stereotypa könsroller på ett medvetet eller omedvetet sätt i bilder. Vi har granskat nio läromedels bilder och deras relation till text samt utforskat den dominerande normen ur ett genusperspektiv.
Vi fann att pojkar är normen i böckerna och att det förekommer stereotypa framställningar av såväl flickor som pojkar i bilderna.
Nyckelord: Stereotypa könsroller, granskning, läromedel i svenska, medveten och omedveten påverkan, genussocialisering, bilder
Innehållsförteckning
Inledning 4 Bakgrund 5 Skolans styrdokument 5 Granskningsansvar 5 Tidigare forskning 6 Lärobokens betydelse och tidigare undersökningar 6 Genussocialisation 7 Bilder som kunskapskälla och normskapare 9 Fotografier och tecknade bilder 9 Bildvetenskapliga metoder för bildanalys 10 Syfte 11 Metod 12 Urval 12 Datainsamlingsmetoder 12 Procedur 13 Presentation och granskningsresultat av läromedel 15 Bonniers Utbildning 15 Kiwi 15 Språket lever! 16 Svenska Plus 18 Natur & Kultur 19 Läs med oss 19 Dags för svenska 20 ESS i svenska 21 Gleerups 22 Trulle 22 Maskot 23 Magasinet – Aktiviteter 2 24 Magasinet – Språkligheter 24 Sammanfattning av granskningsresultaten 26 Slutdiskussion 30 Litteratur- och källförteckning 34 Bilagor 384
Inledning
Under vår sista termin på grundskollärarutbildningen, med inriktningen svenska, historia och religion årskurs 4-9, på Malmö Högskola har vi arbetat utifrån temat Att skolas till kvinna och
man. Kursens huvudsyfte var att anlägga ett genusperspektiv på studier inom ämnena
historia, religion och svenska. Detta perspektiv ligger helt i linje med den politiska viljeriktning som kommer till uttryck i propositionen Jämställdhet mellan kvinnor och män
inom utbildningsområdet1 . I den står det att läsa, när det gäller lärarutbildningarna, att
Jämställdhetsarbetet måste särskilt intensifieras i lärarutbildningarna. Kunskap om jämställdhetsfrågor, könstillhörighetens betydelse i undervisningen och den sociala miljön i klassrummet måste finnas hos alla lärare.(s. 9)
Under kursens gång har vi bland annat blivit uppmärksammade på hur könsroller ibland kan befästas på ett omedvetet sätt genom språk och bild. Vi upptäckte att vi kanske inte alltid reflekterade över eller hade ett kritiskt förhållningssätt gentemot de budskap som förmedlas till oss till exempel genom reklam och andra bilder i dagens media.
I skolan använder vi oss ibland av frågan ”känner ni igen er i bilden”? Det gör vi i bästa välmening för att knyta an till elevens förförståelse och dennes reella situation. Men vad är det för bild av genus eleverna möter i läroböckerna? I Lärarförbundets skrift, Genuspraktika
för lärare (2004)2, diskuterar författarna hur elever ofta möter exempel på traditionella och
könskonserverande skildringar i både text och bild i sina läroböcker. Det kan påverka elevernas attityd angående könsroller, menar de, eftersom barn ofta får en bild av sin egen position i tillvaron genom läromedel. Vi undrar om det kan finnas en omedveten påverkan genom bild och text i läromedlen.
Produktionen av läromedel styrs av en rad faktorer. Samhällets politiska och ekonomiska krafter påverkar lagstiftningens och skolsystemets inriktning. Alla myndigheter från minister ner till den enskilde läraren måste ta hänsyn till rådande styrdokument och beslut. Det sker också ett samspel mellan myndigheter och förlagsvärldens beslutsfattare som i sin tur samarbetar med läromedelsförfattarna utifrån gällande direktiv i skolan. Förlagen bär ett stort ansvar för den slutgiltiga produkt som ska läsas och användas i skolan. Det är inte endast fakta som ska granskas innan ett nytt läromedel går till produktion, utan idag ska förlagen även granska innehållet ur ett jämställdhetsperspektiv. Är läromedlen jämställda så till vida att bägge könen finns representerade på ett jämställt sätt? Ett jämställt undervisningsmaterial3
karaktäriseras av en kvantitativ jämvikt mellan kön samt en kvalitativ jämvikt där kön inte framställs stereotypt, mytiskt eller görs till objekt. Både kvinnors och mäns perspektiv bör alltså ges utrymme i jämställda läromedel.
I denna uppsats för grundskolan kommer vi att granska hur genus framställs i bilder som finns i läroböcker i ämnet svenska. Vår förhoppning med detta arbete är att vi ska kunna bidra till en ökad kunskap och medvetenhet angående genus hos pedagoger som är verksamma inom skolan.
1 Jämställd skola – strategier och metoder, s. 9 eller bilaga 2. Lärarförbundet, (2004). 2 Genuspraktika för lärare, s.28. Lärarförbundet, (2004).
5
Bakgrund
Skolans styrdokument
I skolans styrdokument finns det tydliga direktiv om vad som gäller för skolans personal angående jämställdhetsarbete. Direktiven och de gällande kursplanerna är dokument som också ligger till grund för läromedelsföretagen vid utgivningen av läromedel. I Lpo 944
stipuleras det bestämt:
Skolan skall (vår kursivering) aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rättigheter. Det sätt på vilket flickor och pojkar bemöts och bedöms i skolan och de krav och förväntningar som ställs på dem bidrar till att forma deras uppfattningar om vad som är kvinnligt och manligt. Skolan har ett ansvar för att motverka traditionella könsmönster
Skolans styrdokument ligger till grund för vår undersökning av läromedel då vi anser att de är av betydelse för det material som sätts i elevernas händer under deras skoltid. I artikeln ”Långt kvar till jämställd skola visar lärarenkät” i Lärarnas tidning nr 20/20045 kunde man
läsa om en enkät som Utbildningsradion hade gjort under skolmässorna i Malmö och Stockholm. Enkäten hade utförts på nätet med 1657 slumpvist utvalda lärare som besökte mässorna. Nästan samtliga lärare ansåg att det fanns behov av jämställdhetsarbete i skolan men endast 33 % arbetade kontinuerligt med jämställdhetsfrågor. På frågan om de ansåg att de läromedel de använde var jämställda, det vill säga att båda könen gavs likvärdigt utrymme och framställdes på ett jämbördigt sätt, ansåg endast 33 % att läromedlen var jämställda. Om man utgår ifrån enkätens resultat och ställer det mot vad styrdokumenten stipulerar, då indikerar enkäten att skolor, deras personal och utgivningsförlagen inom läromedelsbranschen kan ha svårigheter att följa de riktlinjer som gäller för skolan angående jämställdhet. Vilka de eventuella svårigheterna kan tänkas vara avser vi inte analysera i detta arbete, då det faller utanför vår undersökning.
Granskningsansvar
Historiskt sätt har skolböcker granskats och kontrollerats på olika sätt, skriver Sture Långström i sin avhandling Författarröst och lärobokstradition- en historiedidaktisk studie, publicerad 1997.6 Först var det staten och kyrkan som på 1600- talet kontrollerade att
böckerna inte innehöll några ”irrläror”. Denna granskning upphörde under 1700 - talet för att sedan uppstå igen under 1800- talet som granskningsnämnder. Under tidens gång har de olika granskningsnämnderna bytt namn för att 1991 helt upphöra att existera. Numera är det den så kallade ”marknaden” som ska garantera kvalitén på läromedel även om Skolverket har rätt att göra temagranskningar. Det kan vara intressant att veta att Norge är det enda nordiska land som har kvar granskning av läromedel. Där genomgår böckerna en fackdidaktisk-, en jämställdhets- och en språklig värdering.
4 Lärarförbundet, (2004). Genuspraktika för lärare, s. 43, Lpo 94, se bilaga 1 5 Lärarnas tidning, nr 20/2004, s.5
6
Tidigare forskning
Lärobokens betydelse och tidigare undersökningar
Läroböcker och vad de förmedlar har en stor betydelse för elever. Det gäller alla läromedel anser vi. Långströms avhandling som förvisso behandlar historieböcker och inte läromedel i svenska tar upp exempel som vi finner relevanta för vår undersökning.
Långström skriver7 att för många människor är dessa de enda böcker som de läser under sitt
liv. 23 % av LO: s medlemmar läser inte andra böcker. För TCO är siffran 8 % och för SACO: s medlemmar 2 %. Vidare skriver Långström att
Läroboken har dessutom en särställning på grund av sin utformning och det sammanhang den används i. Layout, bilder, diagram, frågor och arbetsuppgifter vill ge läsaren en känsla av korrekthet och tillförlitlighet. Detta intryck förstärks av att läroböcker används i ett sammanhang där auktoriteter inte alltid ifrågasätts trots att det i alla gällande läroplaner finns skrivningar som uppmanar till kritiskt tänkande. Det är därför ganska vanligt att elever och lärare relativt okritiskt accepterar läroboken som riktig och sann. (s. 10)
Detta citat finns med i den historiska överblicken i hans avhandling där han undersöker vilka som har skrivit läroböcker i historia för gymnasiet, varför, vad och hur. Långström har intervjuat tretton läromedelsförfattare och granskat sju av författarnas läroböcker. Vad som eventuellt kan vara intressant och relevant i hans resultat kontra vår undersökning är kortfattat de här resultaten:8
1 Författarna är medelålders och äldre medelklassmän. 2 De har företrädesvis borgerliga politiska värderingar.
3 Det ekonomiska motivet finns med, mer eller mindre uttalat, som skäl till att de har
blivit läromedelsförfattare.
4 Deras skrivande har påverkats av statliga läroplaner, de marknadsmässiga villkoren,
historielärobokstraditionen samt erfarenheter ur sin egen livsvärld.
Vidare konstaterar9 han att läroböcker inte enbart överför fakta utan också idéer och
värderingar. Författarna har haft stort inflytande på utformningen av läroböckerna, särskilt när det gäller innehåll och uppgifter. Tillsammans med förlagen har de valt bilder, kartor och diagram. Man kan alltså finna en tydlig dominans av män och deras värderingar i läroböckerna även om de har försökt skriva ”objektivt”. Detta refererar Långström till som ”författarens röst”. Kanske kan Långströms resultat ligga till grund för att många lärare ”tillverkar” sina egna läromedel idag, för att få ett material som passar deras syfte eller för att de anser att läroboken inte är tillräckligt bra.
Men det finns undersökningar som visar att läroboken fortfarande är det hjälpmedel som strukturerar och påverkar undervisningen mest. Q-steps genomförde, på initiativ av Föreningen svenska läromedel (FSL), 2003 en enkät, Lärares attityd till läromedel, på nätet bland 998 slumpvist utvalda lärare, jämt fördelade över stadier och skolår. Av dessa svarade 766 på enkäten, vilket motsvarar 76,4 %. Hela 82 % anger att de använder läroböcker regelbundet och 73 % ansåg att läromedlen ger väsentligt stöd åt elevers lärande. Enkäten bekräftar de undersökningar som Långström 10 hänvisar till i sin avhandling.
7 Långström, Sture. (1997). Författarröst och lärobokstradition, s. 10
8 Långström, Sture (1997). http://www.educ.umu.se/~eruts/avhandling/abstract.html. 2004-09-28. 9 Långström, Sture (1997). http://www.educ.umu.se/~eruts/avhandling/sammanfattning.html. 2004-09-28. 10 Långström, Sture (1997). Författarröst och lärobokstradition, s.15ff.
7
Anne Marie Berggren har gjort en undersökning av läromedel i historia ur ett kvinnoperspektiv11. Hon fann att det kvinnliga perspektivet fanns med i ca 3 % av texten och
10- 15 % av bildmaterialet. Någon annan undersökning gjord ur ett genusperspektiv har vi inte funnit när det gäller läromedel. Däremot så har det de nyligen offentliggjorts två nya undersökningar av läromedel. Den ena har gjorts på uppdrag av Skolverket och den undersökningen visade att det fanns en manlig dominans när det gällde författande av läromedel inom ämnet naturkunskap. Detta sades i en Rapportsändning (den 9 december 2004). Den andra undersökningen12 är snarlik vårt arbete.
Johanna Jensen och Elin Magnusson vid Lärarhögskolan i Stockholm har i sitt examensarbete Genus i läromedel i svenska år 1 (2004) analyserat text och bild i fyra barnböcker som används som läromedel för år 1. Syftet med deras undersökning var att se hur pojkar och flickor framställdes i läromedel. De har gjort en kvalitativ undersökning av fyra läseböcker för år 1 där de har använt sig av både bild- och textanalys. Vidare har de kompletterat sin undersökning med intervjuer av barn. Deras frågor13 ligger helt i linje med
våra då även de undersöker om människornas framställning på bild och text följer de traditionella könsschablonerna eller om de avviker på något sätt. De konstaterar i sin undersökning att pojkar framställs som busiga, stökiga och idérika medan flickor framställs som snälla, tysta och omhändertagande. I deras intervju med yngre elever framgår det att redan vid skolstarten har pojkar och flickor klart för sig hur deras könsroller ska vara. Barnen kommer alltså till skolan med en klar bild av vad som förväntas av dem ur ett genusperspektiv. Rollerna är redan klara i deras medvetande. Vi kommer att återkomma till deras arbete i slutdiskussionen.
Genussocialisation
Hur formas vi till kvinnor och män? När man för den diskussionen talar man om genus (eng. gender) för att beteckna kön. Ordet i sig fungerar som orden klass, nationalitet och ras men används för att neutralisera kvinna, man och kön i sakliga diskussioner. Genus är vad det kulturella arvet och det sociala systemet format oss till d v s den könssocialisering14 som sker med hjälp av samhällssystem, hierarkier och kulturella attityder. De skrivna och oskrivna regler som män och kvinnor följer kan kallas för ett genuskontrakt där en osynlig relation och en kulturellt nedärvd överenskommelse finns inskrivet.
Man skulle kunna säga att genusstudier är studier av det abstrakta könet, d v s hur män och kvinnor uppfattas och vilka konsekvenser det har haft för dem som könssort, vad gäller möjligheter, rättigheter och utrymme. Yvonne Hirdman, känd genusforskare och professor i kvinnohistoria, talar om ”genussystemets två principer”15. Den ena principen handlar om att
män och kvinnor skall hållas isär dvs. inte göra samma saker eller få ha samma egenskaper. Pojkar får inte gråta och flickor får inte vara argsinta. Den andra principen är att mannen uppfattas som normen för det mänskliga, han uppfattas som alltings mått. Hirdman menar att genushistoria innebär att vi försöker förstå hur relationer mellan män och kvinnor har sett ut genom tiderna och vilka konsekvenser det har haft för samhället i sig. Detta resonemang
11 Långström (1997), s. 26. 12 Lärarstudenten, nr 6/2004, s.11.
13 Jensen, Johanna & Magnusson, Elin (2004). Genus i läromedel i svenska år 1. s. 11. Examensarbete.
Lärarhögskolan i Stockholm.
14 Lärarförbundet (2004). S28, se även Gems, Ingemar (2002). Från vagga till identitet – hur flickor blir
kvinnor och pojkar blir män.
8 gäller naturligtvis även för nutida historia.
Under vår kurs, Att skolas till kvinna och man, har vi tagit del av litteratur16 som på olika
sätt har berört hur begreppen kön och genus har konstruerats och tolkats genom tiderna. Vad som är utmärkande och som kan ses löpa som en röd tråd genom litteraturen, är det som vi vill referera till som den ”gängse” uppfattningen om vad som är ”typiskt” kvinnligt och manligt. Den uppfattningen är förknippad med den historiska tid, både politisk och ekonomisk, och de kulturella värderingar som är rådande i det samhälle där vår tolkning sker. Den är också förknippad med vilken samhällsklass vår tolkning av kvinnligt och manligt sker inom.
Inom kognitiv forskning17 diskuteras minnets funktion. Man har funnit att vi människor har
lättare för att se något som en ”sanning” när vi har sett det som en bild. Talesättet - en bild är värd tusen ord – bekräftar det. Det har visat sig att vi minns det vi har sett som en bild bättre än det vi bara läst om. Minnesstudier kan säga oss något om hur kunskap lagras i hjärnan - finns det rentav olika minnen för kunskap? Från praktisk synpunkt kan det vara viktigt att veta eftersom det kan påverka hur läromedel och IT-media ska utformas - skall de vara illustrerade, och i så fall på vilket sätt?
Idag bombarderas vi konstant av bilder genom media. Vi ser bilder i TV, i tidningar, reklam, böcker osv. Alla bilder påverkar oss på ett medvetet eller omedvetet sätt. Att en bild kan påverka betraktaren är ett välkänt och väl utnyttjat fenomen inom reklambranschen. Men förutom att få oss att köpa en produkt kan den också förmedla budskap (bild eller text) som kan uppfattas som ”sa nningar”. Vi tror att detsamma gäller för bilder som finns i läroböcker. Om eleverna möter tillräckligt många bilder på till exempel kvinnor som diskar och städar och män som mekar med bilar, kan sysslorna som kvinnorna och männen utför på bilderna etableras som ”sanningar”, i synnerhet om inga motbilder visas. Det budskap som når eleverna fungerar då som en identifikationsfaktor som bekräftar vilka roller män och kvinnor bör ägna sig åt, utan att de problematiserar det faktum att könsroller konstrueras av det samhälle de lever i.
Men det är inte endast bilder som påverkar oss i hur vi uppfattar vad som är typiskt kvinnligt eller manligt. En annan faktor är hur vi bemöter varandra. Ingemar Gems diskuterar i sin bok Från vagga till identitet - Hur flickor blir kvinnor och pojkar blir män (2002), hur genussocialisation bestämmer vårt förhållningssätt gentemot varandra. Han menar att ålder, klass och hudfärg är underordnat könets betydelse. Han menar18 att vi agerar utifrån om det är
en pojke eller flicka eftersom en könlös varelse är omöjlig att förhålla sig till. Redan från det att barnet är nyfött håller vi flickorna tätare intill oss, talar tystare och med ljusare röst med henne och antyder litenhet och utsatthet. Pojkar behandlar vi däremot robustare. Vi talar med högre röst, vi upphöjer deras status genom att kalla dem ”min prins” eller liknande. Flickor kläs gärna i rosa kläder medan pojkar bär blått och vi ger gärna flickorna en docka att leka med och pojkarna får då en bil. Flickor förväntas ofta också att vara tysta och lydiga medan pojkar får vara högljudda och ha lösare tyglar. Vi behandlar alltså inte pojkar och flickor lika på grund av vårt förhållningssätt. I enkäten19 som Utbildningsradion hade gjort ansåg endast
13 % av lärarna att pojkar och flickor blev bemötta på samma sätt, vilket bekräftar Gems tanke.
En tredje faktor som påverkar vårt förhållningssätt gentemot varandra är språket20 . Det har
16 Se litteraturförteckning för kursen Att skolas till kvinna och man under källförteckningen. 17 Kognitivavdelningen, http://www.psychology.lu.se/OK-projektet/OKprojKO.htm 18 Gems (2002). s. 10.
19 Lärarnas tidning nr 20/2004, s.5
20 Hagman & Johansson (1996). ”Kvinnor och män har olika språkbruk” i Klart uttalat.Nilsson, Agneta. ”Lär
skolan flickor att tiga och pojkar att tala?” Artikel. Kursmaterial Att skolas till kvinna och man.Molloy, Gunilla (2003). ”Kön”. Ur Att läsa skönlitteratur med tonåringar.Molloy, Gunilla (2003). ”Det nya (svensk)ämnet för
9
forskats om mäns och kvinnors språk, bland annat om hur det används och hur det uppfattas av respektive kön.
Vi tror att de ovannämnda faktorerna samverkar i vårt sätt att medvetet eller omedvetet uppfatta vad som ses som typiskt manligt och kvinnligt och de har beaktats av oss i vår undersökning.
Bilder som kunskapskälla och normskapare
De flesta bilder som har skapats och existerat genom historien har haft funktioner som till stor del har utgjort illustrationer till vetenskapliga texter, läromedel eller andra texter. Mytolo-giska, religiösa och historiska bildberättelser är exempel som kan nämnas när det gäller andra texter.
Bilden är det äldsta kommunikationsmedlet människan har21. Grottmålningar och
hällristningar är exempel på hur våra förfäder ”berättade” om sina erfarenheter. Till skillnad från en text kan en bild inte vara en utsaga eller ett påstående på samma sätt som en text. Bilden kan inte slå fast något så som en text kan göra. Man kan dock tolka bilden friare därför att den är friare i sin karaktär.
Bilder har också en annan funktion än den berättande. De skapar normer och värderingar. De är bärare av kulturella normer och värderingar och påverkar människan i hennes skapande av identitet22. Vi lär oss genom att se, att känna igen oss själva i den rätta bilden. Genom att
studera konsthistoriens bilder av män och kvinnor kan vi se och förstå hur varje tid skapar sina egna identiteter vad gäller genus. Elever ser mycket bilder i sina läromedel och lärare använder sig ofta av bilder i sin undervisning vilket ställer krav på lärarkåren att vara uppmärksamma på vad som förmedlas bildmässigt.
Fotografier och tecknade bilder
Begreppet modalitet23 används ibland inom den renodlade bildanalysen och i detta
sammanhang syftar modalitet enbart på själva bildens verklighetstrogenhet. Fotografier skulle till exempel ha ”hög modalitet”(= närmare verkligheten) medan surrealistisk eller abstrakt konst har ”låg m odalitet” ( = långt borta från verkligheten). Vi kan inte avgöra om bildens budskap är sant eller osant, vare sig vi studerar ett fotografi eller en teckning. Det kan spegla en dröm, tillåtelse, påbud, tvekan eller en önskan. Även dokumentära fotografier kan idag manipuleras men trots detta uppfattas de som mer sanningsenliga och mer verklighetstrogna. Idag kan ett konstfoto vara lika subjektivt som en målning. Anledningen att vi intuitivt uppfattar fotografier som mer verklighetstrogna beror på konventioner, det vill säga en ”överenskommelse ” mellan bildskaparen och mottagaren med dennes personliga erfarenheter. Färger i bilderna kan också påverka våra tolkningar. En grön himmel och ett rött hav med simmande vidunder får oss genast att tolka bilden som fiktiv medan en verklighetstrogen målning med vardagliga scener genast framstår som mer realistisk.
båda könen”. Ur Texter och så vidare. Ulfgaard, Maria (2003). ”Fritidsläsning – bara en privatsak?”. Ur Texter och så vidare.
21 Eriksson, Yvonne & Göthlund Anette (2004). Möten med bilder, s.23. 22 Ibid.
10
Den narrativa (tecknade och berättande) bilden innehåller för det mesta en agent som utgör grunden för ett händelseförlopp. Den ska också innehålla tre nivåer som består av texten, handlingen och berättelsen24. Att använda sig av dessa komponenter vid betraktandet av en
narrativ bild är inspirerat av litteraturvetenskapens förhållningssätt till en text. Man undersöker bilden helt enkelt som om den var en text och inte en bild.
Bildvetenskapliga metoder för bildanalys
Inom konst- och bildvetenskapen finns det genuint bildanalytiska metoder som ikonografi, formanalys och stilanalys25. Dessa metoder är fortfarande nödvändiga och användbara redskap
i bildforskningssammanhang. Men idag använder man sig också av metoder som används inom andra humanvetenskapliga discipliner. Det är framförallt semiotiska, biografiska och sociologiska tolkningsmodeller samt även psykoanalytiska, gestaltpsykologiska och perceptionspsykologiska modeller. Även modern kognitionsvetenskap har fått större betydelse för vår tolkning av bilder och visuella koder.
Vi har inte för avsikt att fördjupa oss i det här området då det i sig skulle utmynna i ett annat arbete, men vi rekommenderar läsning av boken Möten med bilder (2004) som är skriven av Yvonne Eriksson och Anette Göthlund. De presenterar några olika bildanalytiska verktyg genom exemplifiering av bilder från reklam, serier och bildböcker i boken och förklarar de olika begreppen på lättläst sätt.
Man kan bedriva bildstudier på olika sätt. Olika analysmetoder kan kombineras beroende på vilka frågor man vill ha svar på. Lena Johansson, konsthistoriker26menar att de olika sätt man
kan förstå bilder kan delas in i två kategorier. Att söka efter estetiska kategorier innebär att man analyserar stilistik, form och strukturer. Vill man däremot analysera bildens innehållsliga aspekter då letar man efter det som kallas idékategorier. När det gäller själva bildanalyserna har vi försökt att applicera ett sätt som i dag kallas Visuell kultur27 och som kan ses som ett
tvärvetenskapligt forskningsfält inom bildstudier. Visuell kultur lanserades som begrepp under 1970- talet av konsthistorikerna Michael Baxandall och Svetlana Alpers. Även om det råder delade meningar om begreppet idag har det ändå tillämpats och tillämpas fortfarande av forskare från andra discipliner. Den gemensamma syn man har är att man utgår från ett kulturbegrepp som utvecklats inom antropologin. Innebörden av det blir att kultur kan uppfattas som människors kommunikativa handlingar och man kan förstå dem genom att studera de spår de lämnar efter sig i form av bilder, symboler, text e t c. En sammanfattning kan uttryckas så här:
1 Det visuella ska alltid ses i ett kulturellt och historiskt sammanhang.
2 Vår vardagliga livserfarenhet är till stor del visuell: värderingar, ideologier, känslor
och budskap kommuniceras i hög grad visuellt och inte verbalt.
3 Genomslagskraften hos visuella medier har aktualiserat frågor kring teknikens och
mediernas betydelse.
4 Somliga forskare anser att vi har gått ifrån att uppfatta världen som text till att numera
uppfatta den som bild.
24 Eriksson, Yvonne & Göthlund, Anette (2004). Möten med bilder. s. 147f. 25 Ibid.
26 Sparrman, Torell & Snickare (red). (2003). Visuella spår, s.9.
11
Gunilla Molloy tar upp problematiken kring ”ett vidgat textbegrepp”28 i skolmiljön. Man
kan under kursplanen i svenska (Grundskolans kursplaner och betygskriterier 2000:98) läsa ”Ett vidgat textbegrepp innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder”. Inom den litteraturvetenskapliga teoribildningen är detta ett mer vidgat begrepp som vill visa på att klassrumssituationen innehar speciella mönster som endast förekommer inom klassrummets fyra väggar. Om vi fryser en klassrumssituation till en bild och lägger ett könsperspektiv som ett raster över bilden, ser vi många stereotypa verksamheter och mönster. Vi ser flickor och pojkar (vanligtvis ses dessa som varandras kontrahenter), en lärare (som vanligtvis är en kvinna), ett ämne som består av språk och litteratur (som vanligtvis förknippas med en kvinna) samt läsning och böcker (som också förknippas med ”kvinnlig aktivitet”). Då detta är saker och verksamheter som förknippas med kvinnlighet kan det vara svårt för pojkarna i skolan att identifiera sig med materialen och situationerna. Med detta menar Molloy att pojkars motstånd mot att läsa skönlitteratur inte behöver vara knutet till litteraturen utan kan ses som ett avståndstagande från kvinnliga verksamheter. All ”text” kan i detta avseend e anses som genusimpregnerad.
Men feminismens perspektiv har också haft en betydelse för vår undersökning. Inom bildforskningen29 har feminismen allmänt inspirerat till att uppmärksamma betraktarens
seende och tolkning av bilden. Vi ser på bilder på olika sätt beroende på faktorer som kön, klass och etnicitet. Våra elever uppfattar alltså bilderna de möter i sina läroböcker på olika sätt, vilket lärare bör ha i åtanke och ni som läser vårt arbete bör veta följande om oss. Syfte
Vi vill undersöka vilken bild av manligt/kvinnligt eleverna får av bilder och eventuell, relevant text i läroböckerna i svenska. Är framställningen av genus medveten eller
omedveten? För att komma fram till ett resultat som eventuellt kan besvara den
frågeställningen, utgår vi från följande frågor:
• Hur många bilder finns det i läroboken totalt?
• Vilken typ av bilder används, tecknade, foto eller både och?
• Hur många bilder finns det med enbart pojkar respektive flickor och där de förekommer
tillsammans?
• Framställs personerna på bilderna på ett stereotypt eller könsbundet sätt? • Illustrerar bilden texten på ett relevant sätt?
28 Molloy, Gunilla (2003). ”Det nya (svensk)ämnet för båda könen”. Ur Texter och så vidare. s. 124 29 Sparrman, Torell & snickare (red). (2003). Visuella spår, s. 12
12
Metod
I vår undersökning tittar vi på den innehållsliga aspekten av bilden.
När vi har undersökt bilderna har vi koncentrerat oss på vilka aktiviteter som sker där pojkar och flickor förekommer och hur många pojkar och flickor det finns i böckerna. Detta för att lättare kunna se om det förekommer stereotypa framställningar av kön och vilka som utgör normen, pojkar eller flickor. I de fall där vi har reagerat av någon anledning har vi undersökt texten som är knuten till bilden. Detta för att se om bild och text har ett relevant förhållande. I övrigt har vårt fokus inte legat på texterna i denna undersökning. När det gäller själva bildanalyserna har vi försökt att applicera det tvärvetenskapliga sätt som kallas Visuell
kultur. Vi är två kvinnor, 35 +, med barn från 8- 17 år och olika sociala sfärer. Det har
betydelse för de resultat som vi har kommit fram till i den här undersökningen eftersom vi tolkar utifrån våra egna erfarenheter och värderingar.
Urval
Artikeln ”Nytt tänk nödvändigt för läromedelsförlagen” som fanns med i Skolvärlden, nr 14/2004, handlade om läromedelsbranschen. I den framgick det att Liber, Natur & Kultur, Bonnier och Gleerups täcker ca 90 % av marknaden. Vi ville granska fem förlags läromedel i svenska och valde Natur & Kultur, Bonniers, Gleerups, Almqvist & Wiksell och Ekelund Förlag. Vår tanke var att granska de största läromedelsförlagen eftersom det speglar marknaden och de läromedel som används mest på skolorna. Eftersom Natur & Kultur, Bonniers och Gleerups tillsammans täcker ca 50 % av marknaden, valde vi två mindre förlag framför Liber (som ensam har ca 33 % av marknaden). Av de fem förlag som vi valde ut för undersökningen, ville de två mindre förlagen30 inte lämna försäljningsuppgifter och därför
valde vi således endast att granska de tre förstnämnda. Skälet till att vi valde Ekelunds Förlag och Almqvist & Wiksell, och inte Liber, var med utgångspunkt från vår egen erfarenhet. Vi har inte någon erfarenhet av Libers läromedel i svenska, varken från våra partnerskolor eller från våra egna barns läromedel. Däremot är vi bekanta med de andra två förlagens läromedel.
Datainsamlingsmetoder
Vi bestämde oss för att granska läromedel för år F-3, 4- 6 och 7- 9 eftersom det är den indelning som förlagen oftast har i sina läromedelskataloger. När det gäller urvalet av vilka läromedel som skulle granskas, valde vi att ringa upp förlagen31 och ställa frågan ”Vilket
läromedel i svenska är mest efterfrågat av skolorna?”. Detta för att vi skulle få ett så aktuellt underlag som möjligt. Vår erfarenhet är att skolornas resurser för inköp av läromedel är knappa vilket bekräftas i FSL enkätundersökning32. Det gör att en del skolor kompletterar
gamla läromedel istället för att köpa nya. Men anledningen kan också vara att man har funnit ett läromedel som är bra och fungerar i undervisningssituationen. Böckerna har vi lånat på
30 Telefonkontakter: Ekelund Förlag, inget namn uppgavs, Almqvist &Wiksell, Ingalill Eklund
(informationschef)
31 Telefonkontakter: Natur & Kultur, Pia Hammarbäck (utgivningschef, år 6-7), Anu Seensalu (utgivningschef
år F-6), Bonniers, Jan- Olof Kyrö (marknadschef), Gleerups, Lars Andersson (marknadschef)
13
vårt Mediotek förutom Dags för svenska som Natur & Kultur var vänliga nog att skicka oss. Det exemplar som fanns på Medioteket var en tidigare utgåva.
De läromedel som har granskats av oss är följande: Natur & Kultur
• Läs med oss år 2 • Dags för svenska år 5 • Ess i svenska år 8 Bonniers • Kiwi steg 3 år 1-2 • Språket lever! År 5 • Plus år 8 • Gleerups • Trulle år 1 • Maskot år 4 • Magasinet år 6- 9
Vi vill göra läsaren uppmärksammad på orsakerna till varför de undersökta böckerna inte är för samma årskurs. Vår ursprungliga tanke var att undersöka år 2, år 5 och år 8. När vi ringde förlagen och frågade efter de mest efterfrågade läromedlen fick vi som svar de nämnda böckerna. Deras uppdelning är F- 3, år 4- 6 och år 6- 9 (eller år 7- 9). Detta är orsaken till det första urvalet. Den andra orsaken är att följande. På vår skola har vi ett Mediotek där man kan finna de allra flesta läromedel som finns idag. Tyvärr kan de inte hålla sig uppdaterade med varje omgångs nytryck av ekonomiska skäl. Eftersom vi har lånat alla böckerna där, utom
Dags för svenska, kan tryckåren variera. Vi har däremot varit noga med att böckerna är från
den senaste revidering som skett av läromedlen.
Maskot fanns endast för år 4. Magasinet används från år 6 till och med år 9 och är inte årskursbundet. Det är uppbyggt som ett plockmaterial för lärarna vilket gjorde att vi valde utifrån vad som fanns upptaget i de andra två böckerna för år 8. Av det skälet granskar vi två böcker men de kan ses som en. Vi har valt att redovisa dem en och en. Trulle är det läromedel som används mest för de lägre skolåren enligt uppgift från förlaget.
Procedur
När vi granskade läroböckerna började vi med att räkna och sortera upp bilderna i varje bok under de kategorier som vi undersökt;
d v s
1 Foton inklusive konstverk och andra liknande motiv
2 Bilder på enbart pojkar
3 Bilder på enbart flickor
4 Bilder på både pojkar och flickor, varav det fanns…pojkar och …flickor
14 6 Totalt antal flickor
Förutom de uppräknade kategorierna räknade vi också hur många bilder som var tecknade och hur många som var foton. I de sistnämnda kategorierna fanns alla bilder med som räknats i böckerna men de pojkar och flickor som räknades fördes in under totalt antal flickor och totalt antal pojkar.
Efter räkningen jämförde vi våra resultat för att få ett så säkert resultat som möjligt och för att diskutera bilder som vi var tveksamma till om hur de skulle räknas. Det finns några få bilder som inte ingår i granskningen och de förekommer i Ess i svenska, Aktiviteter 2,
Språkligheter och Svenska Plus. De är av typen ”massbilder” 33 där det förekommer mängder
av människor. Vi har valt att inte räkna dessa då de inte har någon avgörande effekt på vår undersökning. I andra fall där det också har funnits många människor har vi räknat de som vi klart och tydligt kunde se vilket kön de tillhörde. Vi vill därför reservera oss för eventuell, marginell felräkning. Under denna första genomgång skrev vi också upp bilder och sidor som vi reagerade på vid ”första ögonkastet”.
I den andra granskningsomgången gick vi igenom vilka aktiviteter som skedde på bilderna. Därefter delade vi upp dem i olika verksamheter som till exempel: sport, nöje, skola, hushåll etc. Här stötte vi på ett problem. Hur kategoriserar vi bilder som till exempel porträtt eller där ungdomar poserar framför kameran? Det fanns en hel del bilder där aktiviteterna bestod av till exempel ungdomar som satt och samtalade (vår tolkning) och andra liknande situationer. Dessa bilder diskuterar vi inte här eftersom pojkar och flickor kan anses lika aktiva i handling. Vi har koncentrerat oss på de bilder där det klart och tydligt gick att se någon typ av ”aktiv” aktivitet. Även under denna genomgång antecknade vi vilka bilder vi fann diskutabla för att kunna använda oss av dem i tredje granskningsomgången.
Efter de två första genomgångarna diskuterade vi de olika bilderna ur ett genusperspektiv. Med utgångspunkt från dem granskade vi den text som hörde till varje bild för att se om det fanns ett relevant förhållande mellan dem.
Slutligen har vi diskuterat och försökt komma underfund med förhållandet mellan antalet tecknade bilder och foton.
15
Presentation och granskningsresultat av läromedel
I det följande avsnittet presenteras läromedlen förlagsvis. Varje läromedel presenteras först med en kort beskrivning. Därefter följer resultatet av granskningen av det aktuella läromedlet och en kort, sammanfattande granskningskommentar.
Bonniers Utbildning Kiwi
Kiwi är ett arbetsmaterial från Nya Zeeland, som vuxit fram ur det arbetssätt som används i
skolorna där. Materialet är indelat i tre steg: Klara (förberedande stadiet), Färdiga
(nybörjande stadiet), Gå (Fortsättningsstadiet) som är avsedda för förskoleklasser och år 1-3.
Dessa tre steg är i sin tur graderade i fyra steg och innehåller totalt 120 titlar (sex exemplar av varje) sorterade i 12 bokställ, totalt 720 böcker. Till serien hör även 25 av titlarna i storböcker, som används vid den gemensamma läsningen i storgrupp, tre lärarhandledningar, metodboken: Lyckas med läsning, bokmärken, etiketter samt ”mjukisfågeln” Kiwi.
I Bonniers läromedelskatalog kan man läsa att
Varje elev har rätt att känna läsglädje och genom en mångfald av böcker får barnen möta olika typer av texter och ämnen som berör och skapar motivation att läsa vidare. (s. 8- 15)
Läromedlet är uppbyggt så att svårighetsgraden ökar något för varje steg och böckerna används vid den vägledda läsningen i små läsgrupper. Då läromedlet är konstruerat på ett annorlunda sätt jämfört med den traditionella läroboken, har vi valt att genomföra undersökningen på ett stadium som kan användas av år 2.
Författare till böckerna är Trish Puharich och klass CI, Island Bay School, Margaret Mahy, Judy Raymond och Klass 2 på Maungawhauskolan, Diana Noonan, Robyn Belton, Valery Carrick, Beth Becker och Joy Cowley. För den svenska översättningen ansvarar Heidi Hedrenius och Boel Blomberg. Böckerna är tryckta 2001, första upplagan och första tryckningen.
Vi har valt att granska gradering nummer 11 i steg Gå. Detta steg innehåller 10 böcker på totalt 148 sidor. Av dessa är åtta böcker tecknade medan de resterande två innehåller foton och fotocollage.
De tio böckernas titlar:
Hur mäter man en dinosaurie? Ett bra knä för en katt
Jätten kokar soppa Skatans stjärt Ord
Ett skåp fullt av sommar Den stora böntävlingen Krokodilsjön
En fjärilsdag Jag kan se bladen
16
Vid granskningen av dessa böckers bilder fick vi fram följande:
1 Foton inklusive konstverk och andra liknande motiv 33 st. 2 Tecknade bilder 95 st.
3 Bilder enbart på pojkar 44 st. 4 Bilder enbart på flickor 14 st.
5 Bilder med både pojkar och flickor 36 st. varav det fanns 109 st. pojkar och 109 st.
flickor.
6 Totalt antal pojkar 171 st. 7 Totalt antal flickor 126 st.
Dessa böcker ger eleverna en bild av ett mångkulturellt samhälle. Böckerna är korta och handlingarna är varierande, alltifrån traditionella sagor till ett vardagligt besök hos optikern. Stereotyperna i dessa läromedel är få i förhållande till de andra läroböckerna. Man kan se en stereotyp indelning inom yrkeskategorin, såsom kvinnlig danslärarinna och affärsbiträde, medan böckerna visar på att optiker är manliga. I böckerna finner man lika många pappor som mammor som umgås och tar hand om sina barn. Lärarna i böckerna som behandlar skolvärlden är både kvinnliga och manliga.
Kommentar
Kiwiböckerna skiljer sig vitt från övriga läromedel. Både bildspråk och formspråk är nytt för
läromedel i Sverige och ger en frisk fläkt i gammal läromedelstradition. Böckerna som är indelade i 120 små berättelser påminner mer om sagoböckerna som barnen kommit i kontakt med tidigare. Berättelserna är mycket nära elevernas bildvärld, och är därför lätta för dem att känna igen sig i.
Språket lever!
Språket lever! är ett läromedel som vänder sig till skolår 4- 6. Materialet för skolår 6 har titeln Språnget för att markera att det är en länk mellan år fem och sju. Författarna är Kalle
Güettler, Lennart Husén och Hans Thorbjörnsson. Till grundböckerna finns övningsböcker, läseböcker, lärarens bok 4 och 5 samt kassettband för elever med lässvårigheter eller svenska som andraspråk (endast år 4). I presentationen av läromedlet står det att boken ”bygger på en aktiv lärarroll” och att ”Text och bild i ”Språket lever! rör sig i barnens värld.”34 Vi har
granskat läroboken för år 5, tryckt 1997, första upplagan. Boken har 128 sidor och 159 bilder totalt. Dessa består av både foton och tecknade bilder. Vid vår genomgång av bilderna kom vi fram till följande:
1 Foton inklusive konstverk och andra liknande motiv 67 st. 2 Tecknade bilder 133 st.
3 Bilder på enbart pojkar 49 st. 4 Bilder på enbart flickor 22 st.
5 Bilder med både pojkar och flickor 43 st. varav det fanns 78 st. pojkar och 67 st.
flickor.
17
6 Totalt antal pojkar 160 st. 7 Totalt antal flickor 95 st.
När vi undersökte vilka aktiviteter flickor och pojkar skildras i fann vi att flickor och kvinnor sysslar med hushållssysslor som bakning, diskning och uppackning av varor. Till yrket är de häxor, sjuksköterskor, lärare, väderflicka eller skönhetsmissar. De pratar mycket, de läser om kärlek och de spanar på killar (seriestripp s. 124f). I studiesituationer kan vi se dem läsa, skriva och redovisa. Pojkarnas aktiviteter består av lekar där de klättrar i träd och svingar sig i lianer. De kör bil och experimenterar. Till yrket är de vetenskapsmän, matador, kirurg, sjöman, kejsare, fånge och ”fixare” av olika slag. Pojkarna finns med på flest bilder i boken.
En uppgift i boken reagerade vi starkt på, både ur ett genusperspektiv och ur ett värdegrundsperspektiv.
Den första bilden föreställer en pojke, som skjuter ifrån sig en bok, och en flicka, som sitter med en penna i handen. På den andra bilden står pojken upp med ena handen på midjan och den andra pekande mot huvudet. Flickan sitter ner med höjd arm och pekar mot honom Följande dialog utspinner sig emellan dem. Den är skriven som den står i boken med understrykningar.
Bild 1.
”P: - Jag tänker i alla fall inte göra läxan! F: - Tänker? Kan du tänka? Det var något nytt!” Bild 2.
”P: - Du då? Du tänker alldeles för mycket. Du får ju skavsår i hjärnan, din plugghäst! F: - Det skavsåret kallas intelligens. Men det fattar väl inte du.” (s. 42)
Vad är det bilden ska illustrera? Rubriken till sidan lyder ”Hör du vad du läser?”. Eleverna uppmanas att läsa dialogen utan att betona något ord. Rösten ska vara entonig och sakna melodi. Därefter ska de läsa samma dialog med känsla och stark betoning på de understrukna orden. Visst fungerar den kombinationen av text och bild men vad är det eleverna lär sig om hur man talar till varandra? Vi ska arbeta aktivt med värdegrunden i skolan och lära våra elever att respektera och bemöta varandra på ett bra sätt. Det är en skyldighet vi är ålagda enligt gällande styrdokument Ur ett genusperspektiv framstår pojken som ”den ansvarslöse pojken” och flickan som den ”duktiga flickan”.
Kommentar
Vårt intryck av boken är att den är ”pojkvänlig”. Med det menar vi att pojk ar antagligen har lättare att identifiera sig med bilderna än vad flickorna kanske har eftersom de förekommer på så många bilder. Det finns ett inslag i boken som kan uppfattas som fördomsfullt. Det ena är en bild (s. 29) på en kvinna som sitter och dricker öl och röker cigarr tillsammans med en flicka som äter glass. De ska föreställa danskar. Bilden illustrerar ett avsnitt om varifrån å, ä och ö kommer. Det är en fördom att framställa danska kvinnor som öldrickande och cigarrökande, anser vi.
Flickan Jojo i berättelsen Rock-set kan representera en slags ”pojkflicka” som inte kan sitta still på lektionerna. Fröken blir galen på hennes trummande med pennan mot bänklocket. Här handlar exemplet om en flicka som inte uppför sig som hon bör uppföra sig som flicka.
18 Svenska plus
Svenska plus är ett basläromedel för skolår 7- 9 och är skrivet av författarna Kerstin
Erlandsson- Svevar och Hans Thorbjörnsson. I presentationen skriver man att eleverna får ”bygga upp rejäla baskunskaper i att tala, lä sa och skriva svenska, läsa både skönlitteratur och sakprosa, en varierad och integrerad färdighetsträning”35. I läromedelspaketet ingår
grundböcker för år 7- 9, studieböcker, antologier, elevfacit, kassettband och lärarböcker. Vi har valt att granska grundboken för år 8, tryckt 1997, första upplagan andra tryckningen. Boken har 223 sidor och innehåller 159 bilder som består av foton och tecknade bilder. Vid genomgång av bilderna kom vi fram till följande resultat:
1 Foton inklusive konstverk och andra liknade motiv 106 st. 2 Tecknade bilder 37 st.
3 Foton på bokomslag 22 st. 4 Bilder på pojkar 55 st. 5 Bilder på flickor 34 st.
6 Bilder på både pojkar och flickor 32 st. Varav det fanns 167 st. pojkar och 125 st.
flickor.
7 Totalt antal pojkar 220 st. 8 Totalt antal flickor 155 st.
Vid undersökningen av aktiviteter som flickor och pojkar förekom i fann vi att pojkar utförde olika typer av sporter, bland annat löpning, skidåkning och ishockey. Yrkesmässigt fanns talare, skådespelare, filmare, redigerare och chefsbefattningar representerade. Pojkar/män är överrepresenterade i bilder från sagor, myter och film där de slåss för livet, räddar någon, försvarar någon eller agerar stuntmän.
Flickor fanns med på en bild av supportrar men det finns ingen bild där de utför någon sport. Yrkesmässigt är de författare, skådespelerskor, vårdbiträde och tandsköterska.
Det finns många porträtt i den här boken av författare och kända personer och där är fördelningen mellan kvinnor och män relativt lika.
Kommentar
Bilderna i boken innehåller förvånansvärt mycket vuxna människor. Endast ett fåtal bilder visar ungdomar som eleverna kan relatera till. Författarna har bemödat sig med att presentera författare som skriver böcker för ungdomar och bland dem är könsfördelningen jämlik. Ofta har författarna använt sig av bilder från film, teater och tv-serier för att illustrera aktuella kapitel. ”En tv -serie blir till” (s. 48) är ett bra exempel på hur elever kan lära sig om tillkomsten av en serie.
När det gäller stereotyp framställning av könen märks det bland annat, på en del bilder där män figurerar, att de utstrålar makt (kameravinkeln är nerifrån och upp) eller överlägsenhet gentemot kvinnan (mannen ”ser ner” på kvinnan, s. 61). Pojka r framställs som okoncentrerade medan flickor framställs som uppmärksamma och duktiga i skolan eller som att de bara tänker på utseendet.
19
Natur & Kultur
Läs med oss
Läs med oss är ett läromedelspaket för de lägre åldrarna, år 1- 3. Det presenteras inte i Natur & Kulturs katalog med bilder och text utan finns upptaget under ”övrig aktuell utgivning”. Den bok vi har valt att granska heter Elsas bok (1985, första upplagan, tredje tryckningen) och ingår i år 1. Boken är skriven av Monica Emilson- Benoit och Kerstin Sundh och bilderna är gjorda av Pija Lindenbaum. Det finns tre böcker för år 1: Olas bok har stora bokstäver och många bilder. Elsas bok som har lite mindre bokstäver och Leos bok som har mycket text och lite mindre antal bilder. Den sistnämnda boken finns också tillgänglig på kassettband. Förutom de här tre grundböckerna finns Min egen bok, lärarens bok och en affisch som heter
Staden.
Boken har 127 sidor och 120 bilder. Av dessa är tre foton på rävar, ett foto på böcker och ett på blomman ”Sko gsfrun”. De tecknade bilderna, som ser ut som akvareller, är både i färg och ”svart - vita”.
Fördelningen av pojkar och flickor på bild är följande:
1 Bilder på enbart pojkar 31 st. 2 Bilder på enbart flickor 12 st.
3 Bilder med både pojkar och flickor 67 st. varav det fanns 146 st. pojkar och 132 st.
flickor.
4 Övriga bilder 9 st.
5 Totalt antal pojkar 206 st. 6 Totalt antal flickor 149 st.
I den här boken finns det flest bilder på pojkar som är aktiva i bild. De snickrar, målar, bygger tunnel, cyklar, läser för flickor och läser själva. Det finns flera bilder där papporna är aktiva med t ex barnpassning, bära barn och leta efter kläder. Flickornas aktiviteter illustreras av cykling, lek med docka, ridning och mammor som bär barn. Gemensamma aktiviteter består av promenader, biltur, utflykter, lek i sandlåda och rollekar. Många bilder, 24 st. visar undervisningssituationer där fröken är aktiv och flickorna och pojkarna är passiva lyssnare. Nästa grupp med många bilder av både pojkar och flickor är familjebilder som visar familjekonstellationer, högtider eller utflykter. Yrkesmässigt finns det bilder på en kvinnlig lärare, en författarinna och en kvinnlig illustratör. Bonde och astronaut representerar de manliga yrkena rent bildmässigt.
Kommentar
Boken innehåller små kapitel som vart och ett berör barnens värld i den här åldern. Bilderna illustrerar varje berättelse. I boken finns två familjeexempel. Dels Leo som bor med sin pappa för mamma är i USA, dels Elsas och Olas familjer som är typiska kärnfamiljer. Att Leo bor ensam med sin pappa kan representera en alternativ familjebildning då det nog är vanligast med ensamstående mammor.
Det är traditionella bilder av pojkar och flickor som finns i boken. Pojkar snickrar och målar, farfar meckar med bilen, pojkar vill inte spela kvinnoroller i lek. Flickor rider, leker med dockor, sjuksyster i skolan är kvinna och äldre damer vill ha pälsar. Det finns två berättelser som visar ”otraditionellt” beteende och det är i ”Hemma hos Ol a”, där Ola och
20
pappa ska passa de mindre barnen för att mamma ska arbeta. I kapitlet ”Cyklar, cyklar” tränar pappa på en motionscykel för att bli smal.
Trots stereotypa framställningar av könsroller så har de flesta berättelserna ett neutralt perspektiv. Det är lätt att ”byta ut” pojke mot flicka och vice versa utan att poängen med berättelsen går förlorad.
Dags för svenska
Dags för svenska är ett läromedel för år 4 - 6. I katalogen beskrivs det som ett gediget,
innehållsrikt och välstrukturerat läromedel. Det består av Språklära med tillhörande
Övningsbok A och Övningsbok B. Förutom grundböckerna finns Uppslaget 4- 6, som är en
gemensam bok för alla tre åren, finns med tillhörande cd. Till böckerna finns också en
Lärarbok. Uppslaget 4- 6 är den bok vi har valt att granska. Elevens ålder och intresse är
utgångspunkten för planeringen och arbetsuppgifterna varierar i svårighet Författarna heter Göran Ejeman, Sten Frennberg och Per Olof Köhler. Boken är från 2002, första upplagan, första tryckningen. Den innehåller 224 sidor och har 155 bilder. Vid granskningen fann vi följande:
1 Foton inklusive konstverk och andra liknande motiv 94 st. 2 Tecknade 61 st.
3 Bilder på enbart pojkar 36 st. 4 Bilder på enbart flickor 27 st.
5 Bilder med både pojkar och flickor 22 st. varav det fanns 66 st. pojkar och 55 st.
flickor.
6 Totalt antal pojkar 114 st. 7 Totalt antal flickor 92 st.
När det gäller stereotypa framställningar fann vi till exempel en pojke som fiskar, några andra drar el-sladdar, sköter belysningen, målar. Flickorna läser, redovisar, är prinsessor, syr och sminkar sig. Men det finns bilder på flickor som är löpare, regissör och som snickrar medan pojkar läser och en spelar boll tillsammans med en flicka.
Kommentar
Även om det förekommer stereotypa framställningar av pojkar och flickor är de få i förhållande till det totala antalet bilder. En bild vi reagerade på fanns i kapitlet ”Massmedier”. Det handlar om tidningar och bilden föreställer Aftonbladets börssida på nätet. På den bilden finns enbart män som är chefer, en avgående och en nyutnämnd. En av rubrikerna lyder: ”Presskonferens med nye Ericssonchefen Michael Treschow idag. En hårding som sparkat 14 000” (s. 136). Vilka signaler sänder den här bilden till pojkar och flickor? Kan den tolkas som att män alltid är chefer i ekonomins värld och att kvinnor inte kan bli chefer? Den här bilden bör verkligen diskuteras. I avsnittet som behandlar sagor finns det många bilder på flickor. Snövit och Rödluvan är två exempel. Ett annat är en flicka sminkad och klädd till prinsessa. Den sistnämnda är väl stereotyp i sin framställning. Påpekas bör att det inte är pojkar som dominerar på bild för att illustrera sagornas värld vilket sker i andra böcker. I övrigt illustrerar bilderna texterna väl.
21 ESS i svenska
ESS i svenska vänder sig till elever i årskurs 8. Författare till materialet är Lennart Husén,
Runo Lindskog, Hans Thorbjörnsson, Dixie Eriksson, Hugo Rydén, Gunnar Stehag och Dick Widing. Två av ovanstående författare, Thorbjörnsson och Husén, kan vi också finna som medförfattare till Bonniers Utbildnings läromedel Språket lever! Läromedlet ESS i svenska består av tre komponenter: studieböcker, lärobok, antologier samt extramaterial såsom ljudband och lärarböcker. I presentationen av läromedlet i Natur och Kulturs läromedelskatalog kan man läsa att ” Ess i svenska är ett läromedelspaket med mångfald och variation”. (s. 24)
Vi har valt att granska läroboken för år 8, tryckt 1988, andra upplagans tredje tryckning. Boken har 204 sidor och innehåller totalt 189 bilder. Dessa består av fotografier, tecknade bilder och porträtterande teckningar av forna tiders författare och vetenskapsmän.
Vid granskningen av bokens bilder kom vi fram till följande:
1 Foton inklusive konstverk och andra liknande motiv 105 st. 2 Tecknade bilder 85 st.
3 Bilder på enbart pojkar 64 st. 4 Bilder på enbart flickor 30 st.
5 Bilder med både flickor och pojkar 40 st. På dessa bilder fanns det 88 st. pojkar och 70
st. flickor.
6 Totalt antal pojkar i boken 152 st. 7 Totalt antal flickor i boken 100 st. 8 Övriga bilder 51 st.
I läroboken fann vi ett antal exempel på stereotypa könsroller. Vi kan finna bilder på kvinnor som innehar de stereotypa kvinnorollerna, såsom att vara piga, tvätterska, filmstjärna eller ”fin” d am. Vi kan även finna de hjälplösa damerna på bilder där de omges av hjältar, vetenskapsmän eller stora trygga karlar. Idrottande ungdomar representeras endast av pojkar i boken. Den enda sport som flickor illustrerar är ridsporten.
Kommentar
Aktiviteterna mellan könen ger en ytterst stereotyp bild av sportvärlden. Man kan finna pojkar som hoppar fallskärm, åker skidor och snowboard, är isklättrare, orienterar och hoppar bungyjump, medan man endast finner en sport som utövas av flickor – ridning. De flesta bilder som innehåller gemensamma aktiviteter visar på passiva flickor och aktiva pojkar, till exempel mannen dricker öl på en pub medan kvinnan serverar, kvinnan fläktar sitt ansikte med en solfjäder medan mannen diktar, skriver böcker och noveller.
22
Gleerups
Trulle
Trulle är namnet på ett språkmaterial som vänder sig till förskoleklassen och år 1. Syftet med materialet är att träna barnens språkliga medvetenhet på ett lekfull och tryggt sätt vid starten av läs- och skrivinlärningen. Materialet är författat av Anne- Marie Bryntse och Anita Palmkvist som har arbetat som lågstadielärare och special- och talpedagoger. Tillsammans har de lång erfarenhet av att arbeta med barns språkliga utveckling. Trulle innehåller följande material: För förskolan finns Trulle storbildsbok, Trulles arbetsbok, Trulledocka, Trulle
lärarbok, Trullespel (innehållande fem olika spel) och Trulletrallar (sångbok och CD). För
skolår 1 finns följande material: Trulles småböcker (tre paket med fyra böcker i varje), Full
rulle med Trulle nivå 1 och 2 (läseböcker), Trullesagor, Trulles ABC, Skriv med Trulle, Trulle Tips- och metodbok för skolår 1, Trulles väggalmanacka, Trulles månadskort och Trulles bokstavsplanscher.
Vi har valt att granska Full rulle med Trulle nivå 2, (2001). Boken har 64 sidor och innehåller 30 tecknade bilder, 28 texter och två brev, ett inledande och ett avslutande, från Trulle till läsaren. Inga foton finns i boken. Vid granskningen kom vi fram till följande:
1 Bilder på enbart pojkar 2 st. 2 Bilder på enbart flickor 0 st. 3 Bilder på enbart djur 1 st.
4 Bilder med både pojkar och djur 7 st. 5 Bilder med både flickor och djur 4 st. 6 Bilder med pojkar, flickor och djur 16 st. 7 Totalt antal pojkar 77 st.
8 Totalt antal flickor 48 st.
9 Totalt antal djur 160 st. Av djuren var 3 av maskulint kön (framgick av texten), resten,
158 st. har inget uttalat kön.
Ser man till de aktiviteter som flickorna utför på bild är det kaffekokning, rensa fisk och omhändertagande fokus ligger på. En flicka gräver guld och farmor öppnar café. Pojkarna finns på bilder där det mekas med bilar, byggs hus, grävs efter guld och fiskas. De leker med flygplan och lådbilar. Flickor promenerar med en ballong och bollar en boll emellan sig. En flicka går balansgång på ett broräcke. Tillsammans cyklar, dansar, har picknick eller reser de. I dessa aktiviteter är både pojkar och flickor aktiva.
Kommentar
Vi fann att i Trulle presenteras könsroller på ett stereotypt sätt. Alla flickor bär klänningar och alla pojkar bär byxor. Äldre trollkvinnor har ringar i öronen och armband. Flickor är omhändertagande, behöver hjälp, är lugna i sitt sätt, gråter när de blir retade och har det rent och fint omkring sig. Pojkar leker med bilar, fiskar, räddar någon osv. Den enda bild som Trulle befinner sig inomhus på, är då han ska såga sönder Stinkes potta. Miljön är smutsig och rörig. I texten säger Trulle att de måste städa så att det är fint när Trulsa kommer hem. Kan inte pojkar ha det städat omkring sig precis som flickor? En annan fråga vi ställer oss är varför det finns så många djur med på bilderna och varför de är könlösa? Endast tre av djuren är av maskulint kön, men det får man reda på genom att läsa texten och inte genom att studera
23
bilden. Trulle och hans vänner bor förvisso i en skog, men varför detta överflöd av djur? Bilderna är annars mycket fint tecknade och för eleverna in i en sagomiljö där bokens karaktärer säkert får dem att le igenkännande.
Maskot
Maskot, Aktiviteter 2, är den andra av tre grundböcker (Aktiviteter 1-3) i svenska som är
avsedda för år 4-6. Böckerna är indelade i fyra delar: skriva, tala, läsa och lyssna samt lära. I serien ingår även Texter och tema 1 (år 4-5) och 2 (år 6), språkhäften, grammatikhäften, språknyckel samt lärarmaterial. Böckerna kan användas fristående men även kombineras med hjälp av lärarhandledningen.
Vi har valt att granska Maskot, aktiviteter 2 (2001) som är skriven av Lena Alvåker och Ann Boglind (första upplagan och första tryckningen) för att den vänder sig till elever i år 5. Boken består av 116 sidor och med ett totalt bildantal på 124 stycken. Vid vår granskning av bokens bilder fann vi följande:
1 Foton inklusive konstverk och andra liknande motiv 20 st. 2 Tecknade bilder 104 st.
3 Bilder på enbart pojkar 31 st. 4 Bilder på enbart flickor 7 st.
5 Bilder med både flickor och pojkar 19 st. varav det fanns 58 st. pojkar och 50 st.
flickor.
6 Totalt antal pojkar 92 st., 7 Totalt antal flickor 69 st.
Boken innehåller endast ett fåtal bilder som visar pojkar och flickor i elevernas ålder. Kommentar
Bokens bilder är till största delen tecknade. När läsaren kommer i kontakt med fotografier är dessa ofta av abstrakt natur.
När boken tar upp ämnet serier, kommer vi i kontakt med fyra seriemagasin, Fantomen,
Kalle Anka, Bamse och Gustaf. I texten till dessa bilder står det att ”Alla typer av personer
läser serier, både vuxna och barn, både män och kvinnor”., ”Män och pojkar läser mest”. Efterföljande reportage handlar om en pojke vars största intresse är att rita serier. Då boken till största del innehar tecknade bilder och författaren själv medger att pojkar är de som läser mest serier, kan man känna att den riktar sig till pojkarna i klassrummet.
Magasinet
Magasinet innehåller de två grundböckerna Aktiviteter 1 (år 6-7) och Aktiviteter 2 (år 8-9).
Böckerna innehåller två delar, färdigheter och tillämpningar som behandlar och tränar färdigheterna: skriva, tala och lyssna, läsa och lära. Magasinet är uppbyggt som ett förråd, ett magasin, där man kan välja och komponera sitt eget läromedel. Alla delarna kan användas var
24
för sig. Förutom grundböckerna ingår följande böcker i serien: Svenska texter, Texter 1 och 2,
Svenska författare, Författare, Medier, Språkligheter och Grammatik 1 och 2. Dessutom finns
det en grammatisk lathund som kallas G- nyckeln och lärarhäften till böckerna. För lärarna finns också ett nyhetsbrev som utkommer tre gånger per termin som innehåller tips och nyheter knutna till läromedelspaketet.
Vi har valt att granska Aktiviteter 2 (1998) som är skriven av Lena Alvåker och Ann Boglind, som också har författat Maskot, och Språkligheter (1997) som är författad av Bengt Brodow.
Aktiviteter 2
Boken har 128 sidor och består av 98 st. bilder, både tecknade och foton. Vid granskningen fann vi följande:
1 Foton inklusive konstverk och andra motiv 44 st. 2 Tecknade bilder 54 st.
3 Bilder på enbart pojkar 20 st. 4 Bilder på enbart flickor 13.
5 Bilder med både pojkar och flickor 27 st. varav det fanns 40 st. pojkar och 57 st.
flickor.
6 Totalt antal pojkar 80 st. 7 Totalt antal flickor 70 st.
Det finns ett fåtal stereotypa framställningar i boken. Några pojkar är detektiver och ett par andra framställs som busar eller kriminella. Flickorna visar mer känslor och engagemang här. Den tecknade serien Ensamma mamman finns med där hon visar oro och uppgivenhet. De tecknade bilderna är enkla och grovt tecknade. Färgerna är svart, gult och vitt. Fotona är både i färg och svartvita.
Kommentar
Bilderna i boken illustrerar generellt sett texterna bra i de exempel som vi har granskat. Det finns ofta en symbolik i bilden som understryker innehållet i texten eller kapitlet. Som ett exempel kan nämnas bilderna till avsnittet ”Etik och moral” som är utmärkta att använda som diskussionsunderlag i en klass. Boken har många intressanta frågeställningar till eleverna som de kan arbeta med.
Språkligheter
I förordet till Språkligheter talas det om vikten av att känna till vårt språk. Eleverna bjuds på glimtar ur språkets värld. De får studera hur vårt språk har utvecklats, hur det talas och hur det skrivs av olika människor. Boken berör hur vi tillverkar nya ord, namnens betydelse och ursprung och hur vi värderar olika språkbruk. Syftet är att få eleverna intresserade av språket
25
och att utveckla sig till skickliga och kunniga ”språkare”.
Boken innehåller 13 kapitel fördelade på 128 sidor. Till vissa texter finns hänvisningar till andra böcker i Magasinet serien som berör ämnet. Det finns totalt 96 stycken bilder som är både tecknade och foton. De är fördelade på följande sätt:
1 Foton inklusive konstverk och andra motiv 45 st. 2 Tecknade bilder 51 st.
3 Bilder på enbart pojkar 28 st. 4 Bilder på enbart flickor 14 st.
5 Bilder med både pojkar och flickor 13 st. varav det fanns 40 st. pojkar och 40 st.
flickor.
6 Totalt antal pojkar 90 st. 7 Totalt antal flickor 60 st.
Även i den här boken är de tecknade bilderna grovt tecknade och enkla i sin framställning. Fotona är både i färg och svartvita. I den här boken finns det bilder på pojkar som sysslar data och teknik. Det finns exempel på viking, munk och militär som yrke och på sportbilderna dominerar pojkar. En sjuk sjuksköterska finner vi och flickor som skrattat tillsammans eller arbetar som kassörska är ett några exempel på vad flickor gör. Servitrisyrket är också representerat. Överlag är pojkarna mer aktiva än flickorna i den här boken.
Kommentar
Trots att vi fann några stereotypa framställningar av pojkar och flickor, måste vi få ge en eloge åt Bengt Brodow för kapitlet ”Manligt och kvinnligt språk – finns det?”. Här får eleverna lära sig lite om den forskning som finns kring genus, både när det gäller bemötande av könen och språket. Arbetsuppgifterna som är knutna till kapitlet fungerar utmärkt. Uppgifterna knyter på ett utmärkt sätt an till den vardag och miljö som eleverna befinner sig i. Av de böcker vi har granskat är den här boken den enda som har ett helt kapitel med fokus på genus. Även i den här boken illustrera bilderna texten på ett bra sätt.
26
Sammanfattning av granskningsresultaten
Hur många bilder finns det i läroboken totalt och vilken typ av bilder används? Kiwi, År 1-2 Elsas bok, År 2 Trulle År 1
Totalt antal bilder 128 120 30
Totalt antal tecknade bilder 95 115 30
Totalt antal fotografier och
konstverk 33 5 0
Vår granskning av läromedlen visade att böckerna för de yngre åldrarna till största delen består av tecknade bilder. Gleerups bok Trulle, är ensamt läromedel i vår granskning om att endast innehålla tecknade bilder. I de två andra läromedlen som riktar sig till de tidigare stadierna, Elsas bok och Kiwi, är de tecknade bilderna i klar dominans gentemot fotografier på konstverk, människor och natur.
Då det är känt att det är bilderna som barn tar till sig mest, spelar det mindre roll om tillhörande text försöker förmedla någonting annat. Så även om texten vill förmedla en jämställd hållning, påverkar tillhörande bild och talar sitt eget språk Vi ser tydligt i vår granskning och analys av läromedlens bilder att den norm som finns i samhället upprätthålls utav förlagen och visas bildligt i elevernas böcker. Genom detta förstärks hos både pojkar och flickor den norm som finns i samhället. Problemet med detta, anser vi, är att de barn som inte följer de angivna könsrollerna inte har något att identifiera sig med i läroböckerna.
I de flesta böckerna är det väldigt tydligt att det är pojkarna som är de aktiva och de som tar mest plats, även om boken eller berättelsen har en kvinnlig huvudperson. Bilderna visade ofta på ett stereotypa könsroller, t ex pojkar snickrar, cyklar, leker med bilar och fiskar, medan flickorna har de passiva omvårdande- och känslomässiga rollerna.
Barn i de lägre klasserna är inte omedvetna om vad som krävs av en flicka eller en pojke i dagens samhälle och skola. Deras stereotypa bild är inte något de lär sig då de befinner sig i skolan, utan detta är invanda koder som de har lärt sig genom Tv, tidningar, familjen och deras samhällsklass tolkning av vad som är manligt och kvinnligt.
I Kiwi möter läsaren en helt annan värld kanske p.g.a. att undervisningsmetoden och böckerna kommer ifrån Nya Zeeland och är uppbyggda utifrån ett helt annat koncept. Illustrationerna i de 10 Kiwi- böcker som ingick i vår granskning, består av både teckningar, collage och fotografier Då böckerna har olika textförfattare och illustratörer, varierar böckernas illustrationer, vilket ger en mångfald i bildernas framställning.
I de läromedel som riktar sig till år 4-6, Språket lever!, Maskot och Dags för svenska, ser man ganska tydligt att förlagen ändrat bilderna i böckerna.
