Rapporterade misstänkta matförgiftningar 2003
Sammanställda avRoland Lindqvist, Anna Westöö (SLV) och Marika Hjertqvist, Yvonne Andersson (SMI) 27 oktober 2004
Vår kunskap om matförgiftningar i Sverige bygger på sammanställningar av kommunernas frivilliga rapportering av utredda matförgiftningar till Livsmedelsverket, kompletterad med uppgifter från SMI (Smittskyddsinstitutet) om anmälningar enligt smittskyddslagen och större utredningar. Sammanställningarna rapporteras också till världshälsoorganisationen, WHO, och förväntas enligt nya direktiv också bli efterfrågade i EUs zoonosrapportering.
Under 2003 sjösatte Livsmedelsverket i samarbete med SMI ett webbaserat system för kommunernas inrapportering av matförgiftningar. Syftet är att effektivisera rapporteringen från kommunerna till Livsmedelsverket och att förbättra möjligheterna till återkoppling av resultaten. Med en effektivare rapportering avses såväl att fler av de utredda
matförgiftningarna rapporteras som att innehållet i rapporterna förbättras. Det nya systemet kommer förhoppningsvis att leda till att användbarheten av resultaten ökar både för
kommunerna och för Livsmedelsverket. Trots de begränsningar som finns med
matförgiftningsrapporteringen är resultaten från utredningarna vår kanske viktigaste källa till kunskap om var problemen i livsmedelshanteringen ligger.
Nedan presenteras den första årsvisa sammanställningen efter att den webbaserade rapporteringen startade och gäller rapporterade matförgiftningar som inträffat under 2003. Från och med de matförgiftningar som inträffar under 2005 kan rapportering enbart ske via webben.
Rapporteringen 2003 - färre men bättre rapporter
För 2003 kom det in totalt 73 rapporter om misstänkt matförgiftning vilket är färre än under de senaste åren. Det rapporterades matförgiftningar från 47 av landets 291 kommuner. Av dessa 47 kommuner var det 21 kommuner som rapporterade själva medan uppgifterna om matförgiftningar i de resterande 26 kommunerna kom via Smittskyddsinstitutet, SMI. Av de 21 kommuner (38 rapporter) som rapporterade matförgiftningar själva använde 15 kommuner webben (2 kommuner använde både webben och papper) och 6 kommuner enbart den gamla pappersrapporteringen. Det har alltså varit en försiktig inledning på användningen av
webbrapporteringen men samtidigt är det vårt intryck att de inkomna rapporterna överlag innehåller fullständigare uppgifter än tidigare år. Kanske är det så att de mindre
framgångsrika utredningarna av misstänkta matförgiftningar inte har rapporterats då de inte har gett den i webbsystemet efterfrågade informationen.
Ökar eller minskar matförgiftningarna i antal?
Det var alltså färre rapporterade matförgiftningar under 2003 än under de senaste åren. Betyder det att antalet matförgiftningar har minskat? Att en förändring i antalet rapporterade fall motsvaras av en verklig förändring i antalet inträffade fall är bara en av flera möjligheter. Det är väl känt att underrapporteringen är stor och att graden av underrapportering kan variera mellan olika år beroende på flera faktorer. I Sverige har underrapporteringen i två olika studier uppskattats till 70 (Mat Upp artikel, Mat Upp SLV rapport) respektive 270 gånger (Matförgiftningar artikel). Det är alltså mycket vanskligt att utifrån en passiv rapportering som det är fråga om här dra några slutsatser om minskningar eller ökningar av antalet inträffade matförgiftningar.
Antalet utbrott och fall
Totalt rapporterades 1904 fall av matförgiftning av vilka 14 var enstaka fall och resten, 1890 fall, var utbrottsrelaterade. (Utbrott innebär att två eller fler personer smittats av en gemensam smittkälla). De rapporterade fallen och utbrotten är färre än vad som rapporterats de senaste åren (Figur 1).
Figur 1. Antalet rapporterade utbrott, enstaka fall och totala antalet fall av matförgiftning i Sverige sedan 1992. 0 500 1000 1500 2000 2500 3000 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 År A n ta l dr ab bade per s o n er 0 20 40 60 80 100 120 140 160 A n ta l ut br o tt Enstaka fall Totalt Utbrott
I cirka 66 % av matförgiftningarna rapporterades 10 personer eller färre att ha drabbats. Cirka 20 % av matförgiftningarna rörde endast en person. Men stora utbrott förekom också under året, cirka 12 % av de rapporterade matförgiftningarna drabbade fler än 50 personer (Figur 2). 0 5 10 15 20 25 30 35 40 1 2-10 11-20 21-50 51-100 101-200 201-400 Fall/anmälan A n ta l a n m ä ln in g a r 0.00 0.20 0.40 0.60 0.80 1.00 K u m u la ti v andel
Figur 2. Frekvensen av anmälningar av olika storlek (antal drabbade personer) i de rapporterade matförgiftningarna 2003.
Vilka mikroorganismer har orsakat matförgiftningarna?
Bakterier angavs som orsak till 42 % av utbrotten och 48 % av fallen. Virus angavs som orsak till 29 % av utbrotten och 44 % av fallen. I 29 % av utbrotten och 8 % av fallen kunde ingen mikroorganism utpekas (Tabell 1). Bland enskilda mikroorganismer var norovirus (tidigare kallat Norwalk-liknande virus och calicivirus) vanligast, 15 utbrott och 827 fall. Efter norovirus var salmonella (12 utbrott och 460 fall) respektive Grupp A streptokocker (GAS) vanligast (1 utbrott, 200 fall). GAS ger inte typiska matförgiftningssymptom utan halsont och feber (Fakta streptokocker) och har tidigare inte varit vanlig i matförgiftningsrapporteringen. Utbrottet 2003 gällde smitta spridd via smörgåstårtor (Epi-aktuellt).
Tabell 1. Sammanfattning av antal utbrott och fall per agens i de rapporterade matförgiftningarna 2003. Agens Antal utbrott (%) Antal fall i utbrott (%)
Enstaka fall Total antal fall (%) Bakterier Campylobacter spp. 4 (7) 24 (1) 0 24 (1) Clostridium perfringens 3 (5) 81 (4) 0 81 (4) Flera agens* 1 (2) 50 (3) 0 50 (3) ETEC 2 (3) 90 (5) 0 90 (5) Listeria monocytogenes 0 0 1 1 (<1) Salmonella spp 12 (20) 460 (24) 0 460 (24) Shigella sonnei 1 (2) 6 (<1) 0 6 (<1) Stafylockockenterotoxin 1 (2) 2 (<1) 1 3 (<1) Streptokocker Grupp A (GAS) 1 (2) 200 (11) 0 200 (11) Totalt bakterier 25 (42) 913 (48) 2 915 (48) Virus Norovirus 15 (25) 827 (44) 0 827 (43) Hepatit A 2 (3) 5 (<1) 0 5 (<1) Totalt virus 17 (29) 832 (44) 0 832 (44) Okänt 17 (29) 145 (8) 12 157 (8)
Totalt alla agens 59 1890 14 1904
* EPEC (Enteropatogen E. coli) och ETEC (Enterotoxigen E. coli).
Vilka livsmedel har orsakat matförgiftningarna?
Vid utredningen av en misstänkt matförgiftning kan livsmedel som smittkälla utpekas med olika grad av säkerhet. Inför webbrapporteringen satte vi upp kriterier för att kunna klassa livsmedelssmittan som verifierad, trolig, möjlig eller som att det var okänt om smittan spridits via livsmedel. Sammanställningen i det följande baserar sig på de 61 rapporter där
livsmedelssmittan klassificerats som verifierad (22 rapporter), trolig (23 rapporter) eller möjlig (16 rapporter).
Tabell 2 visar att den vanligaste utpekade livsmedelskategorin var Smörgåsbord (10 rapporter) eller endast måltid kunde utpekas (16 rapporter) tillsammans med kategorin
Blandade rätter (14 rapporter).
Tabell 2. Livsmedelskategorier som klassificerats som verifierade, troliga eller möjliga smittkällor i matförgiftningar som rapporterats för 2003.
Livsmedelskategori Antal Rapporter
Ex underkategorier * Smörgåsbord eller endast
måltid utpekad
26 Smörgåsbord (10 rapporter), Endast måltid (16 rapporter)
* Blandade rätter 14 Smörgåsar, smörgåstårta, pizza, tonfiskröra, sillsallad
* Kött o köttprodukter 7 Kebabkött, färsspett, kyckling, julskinka * Spannmålsprodukter, bageri-
o konditorivaror
3 Bakelser, prinsesstårta, semlor
* Mjölkprodukter 3 Opastöriserad mjölk, hemost av opastöriserad mjölk
* Frukt o bär 3 Frysta hallon, jordgubbar * Fisk o skaldjur 2 Kallrökt lax, ostron
* Grönsaker 1 Solrosgroddar
* Torkade baljväxter, nötter o frön
1 Falafel * Ägg, äggprodukter 1 Ägg
Totalt 61
Vilka mikroorganismer har smittat via vilka livsmedel?
I tabell 3 ses några livsmedelskategorier som varit utpekade i matförgiftningsutbrott under 2003. Under året förekom bland annat utbrott av norovirus orsakade av hallon (Epi-aktuellt) och salmonella av kebabkött (Epi-aktuellt).
Tabell 3. Utpekade smittkällor för olika orsakande mikroorganismer i matförgiftningar rapporterade för 2003.
Agens Antal Rapporter
Exempel underkategorier Grupp A Streptokocker 1 Smörgåstårta
Norovirus 15 Buffé/måltid, frysta hallon, bageriprodukter
Campylobacter spp. 4 Opastöriserad mjölk, kyckling, kycklingkorv, kycklingsallad
Clostridium perfringens 3 Måltid, gratänger
Flera agens* 1 Buffé
ETEC 2 Buffé, hemost av opastöriserad mjölk
Listeria monocytogenes 1 Kallrökt lax
Salmonella spp. 11 Kebab, julskinka, buffé, ägg Stafylokockenterotoxin 1 Pizza
Okänd 22 Buffé, måltid, pizza
Totalt 61 * EPEC och ETEC
Var kommer livsmedlen ifrån?
I endast 14 av 61 rapporter där livsmedelssmittan var klassificerad som möjlig eller högre angavs ursprungsland. I 8 av dessa 14 rapporter var livsmedlet från Sverige och i 6 rapporter angavs livsmedlen vara importerade eller införda.
Den vanligaste beredningsplatsen för de utpekade livsmedlen var Restauranger och andra Storhushåll (44 rapporter). I 6 av rapporterna angavs ingen beredningsplats. Övriga angivna beredningsplatser var enskilt hushåll (5 rapporter), livsmedelsindustri (5 rapporter), och livsmedelsbutik (1 rapport).
Storhushåll (inklusive restauranger) var också den vanligaste platsen där livsmedlet hade ätits, (42 rapporter), följt av enskilt hushåll (18 rapporter).
Vilka är de viktigaster faktorerna som bidragit till matförgiftningen?
Den vanligaste bidragande faktorn var förekomst av en sjukdomsframkallande mikroorganism i livsmedlet och den näst vanligaste faktorn var smittbärare i köket. Även bristande
hygienkunskaper och för hög kylförvaringstemperatur rapporterades vid flera tillfällen (Tabell 4).
Tabell 4. En sammanställning av de vanligaste bidragande faktorerna till matförgiftning angivna i 24 rapporter där livsmedelsmitta var verifierad, trolig eller möjlig. I resterande 37 rapporter angavs inga faktorer.
Bidragande faktor Rapporterat antal gånger
Patogen i livsmedlet 8
Smittbärare i köket 6
Bristande hygienkunskaper 4 För hög kylförvaringstemperatur 4 Dålig rengöring in enskilda faktorer 2
Ätit risklivsmedel 1
Olämplig upptining av fryst vara 1 Saknas nedkylningsutrustning 1 För lång kylförvaringstid 1
För låg varmhållning 1
Inga faktorer rapporterade 37
Totalt antal rapporter 61
Vilka blir sjuka?
Information om könsfördelningen bland fallen uppgavs i 20 av de 61 rapporterna. Totalt fanns uppgift om att 192 kvinnor och 144 män hade insjuknat vilket betyder att 57 % av de
rapporterade fallen gällde kvinnor. Data över åldersfördelningen bland de sjuka rapporterades inte i tillräckligt många rapporter för att det ska vara meningsfullt att göra en
sammanställning.
Vilka konsekvenser får en matförgiftning?
Information om kontakter med sjukvården förekom i 12 rapporter och gällde totalt 78 fall. Cirka 10 % (8/78, uppgifter från 2 rapporter) hade kontaktat enbart öppenvården när de
drabbades medan 20 % (16/78 personer, uppgifter från 7 rapporter) dessutom hade vårdats på sjukhus. Dessa siffror betyder att cirka 30 % av fallen har tagit sjukvården i anspråk som en följd av matförgiftningen (20 + 10). Inga dödsfall fanns rapporterade.
Riskbaserad tillsyn
Den bild som framträder i rapporteringen 2003 är att norovirus och salmonella orsakar de flesta matförgiftningsfallen. Dessutom dök en förhållandevis okänd mikroorganism upp i rapporteringen, grupp A streptokocker, som orsak till en matförgiftning. Detta är särskilt intressant då symptomen för denna mikroorganism inte är de klassiska för en matförgiftning. Två viktiga faktorer som orsak till matförgiftningarna förutom de välkända som bristande kunskaper och för höga temperaturer träder fram. Sjuka personer i köket som lagar mat åt andra, samt att livsmedel som innehållit sjukdomsframkallande mikroorganismer sedan har hanterats på ett sätt så att de kunnat sprida smitta.
Den orsakande maten varierar ganska mycket men noterbart från året är frysta hallon som källa för norovirus och olika köttprodukter som innehöll Salmonella. Bland de rapporterade matförgiftningarna dominerar sådana där maten beretts och konsumerats i restauranger och andra storhushåll.
Är den här bilden riktig?
En förutsättning för att den här bilden är riktig är att de rapporter vi får in är representativa och inte utgör ett skevt urval av de matförgiftningar som faktiskt inträffar. Kanske är det så att vi får in bara de större utbrotten. Eller de som ger kraftigare symptom. Eller de som inträffar när konsumenten äter ute. Vi vet inte svaren på dessa frågor i dagsläget. Men det är många länkar som kan brista i kedjan mellan det att en matförgiftning inträffar och att den hamnar som en rapport i vårt system. Den drabbade ska först och främst misstänka en matförgiftning och dessutom anmäla den, den ska sedan utredas och slutligen ska den på frivillig basis rapporteras vidare till oss. I rapporteringen återfinns cirka 57 % av de salmonellafall som rapporterades 2003 till SMI enligt smittskyddslagen. Som en jämförelse återfinns endast cirka 0,9 % av de campylobacterfall som rapporterades till SMI under samma år. Frågan är då om alla campylobacterfall är solitärfall. Andra studier visar att så inte är fallet. Ett problem är att så länge det inte finns en tillfredsställande subtypning för Campylobacter är det mycket svårt att upptäcka utbrott spridda i landet. Man kan ju jämföra problemet med om vi bara hade Salmonella som en stor grupp och ingen sero- och fagtypning. Då skulle inte speciellt många salmonellautbrott upptäckas heller. (Anmälningspliktiga sjukdomar SMI).
All rapportering via webben från och med de matförgiftningar som inträffar under 2005 Trots dessa begränsningar är resultaten från matförgiftningsutredningar kanske den viktigaste källan till kunskap vi har om var problemen i vår livsmedelshantering ligger. Det är därför vår förhoppning att vi med det webbaserade systemet som bas och en kontinuerlig redovisning av resultaten kan bidra till ett ökat intresse för utredning och rapportering av matförgiftningar. Glöm inte att rapportera!!
Ytterligare upplysningar:
Roland Lindqvist, Mikrobiolog, Livsmedelsverket, tel. 018-175631 Marika Hjertqvist, Epidemiolog, Smittskyddsinstitutet, tel. 08-457 23 97
