• No results found

Nollvision för plast i riksdagen Motion 2019/20:465 av Magnus Manhammar (S) - Riksdagen

N/A
N/A
Protected

Academic year: 2021

Share "Nollvision för plast i riksdagen Motion 2019/20:465 av Magnus Manhammar (S) - Riksdagen"

Copied!
2
0
0

Loading.... (view fulltext now)

Full text

(1)

Enskild motion S1293

Motion till riksdagen

2019/20:465

av Magnus Manhammar (S)

Nollvision för plast i riksdagen

Förslag till riksdagsbeslut

Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheten att etablera en nollvision för plast i riksdagen och tillkännager detta för riksdagsstyrelsen.

Motivering

Världen står inför stora utmaningar då det gäller klimatet, miljön och den biologiska mångfalden. Hela världen måste därför skyndsamt ställa om så att vi lever och arbetar på ett miljömässigt hållbart sätt. Förändringar behövs på systemnivå såväl som på individnivå. Som politiker kan vi åstadkomma nödvändiga förändringar genom att fatta beslut som radikalt anpassar samhället på det sätt som krävs och underlättar för såväl individer som företag att leva och verka miljö- och klimatsmart. Men då tiden är knapp krävs att alla tar sitt ansvar också på individnivå. Riksdagen måste självklart därför föregå med gott exempel.

Plast är ett av de mest skadliga materialen för vår miljö och plastskräp i haven har blivit ett växande problem som skadar de marina miljöerna och djurlivet. I Östersjön stod exempelvis plast för ca 70 procent av skräpet 2017, enligt organisationen Håll Sverige Rent.

Gör vi ingenting är risken stor att haven kommer att innehålla mer plast än fisk år 2050, vilket förutom plasten även beror på utfiskningen av haven, enligt en rapport från välgörenhetsorganisationen Ellen MacArthur Foundation. De har också visat att

produktionen av plast har ökat från 15 miljoner ton år 1964 till 311 miljoner ton år 2014. Av plastförpackningarna används 95 procent dessutom bara en gång samtidigt som all plast inte heller är återvinningsbar.

Plasten finns överallt omkring oss, exempelvis finns så kallade mikroplaster även i den luft vi andas in. Forskning visar att mikroplaster har negativ åverkan på många djur men ännu är det inte fastlagt vilken effekt den har på oss människor. Det finns dock forskning som tyder på att den kan ha negativa effekter på oss med.

(2)

2 EU fattade nyligen beslut om att förbjuda vissa engångsartiklar av plast. Det är ett steg i rätt riktning men användningen och tillverkningen av all sorts plast behöver ses över. I väntan på de utredningar och den forskning som behövs för att visa på vilket sätt vi kan fasa ut plasten och vilka alternativ som är bäst att ersätta den med, måste vi dock agera där vi kan för att minska plaståtgången. En bra start på det vore att vi i riksdagen inför en nollvision mot förekomst och inköp av plastprodukter.

References

Related documents

Lagförslaget enligt utkastet syftar till att öka möjligheterna att skjuta upp tidpunkten för villkorlig frigivning.. De ökade möjligheterna ska enligt förslaget knytas till

Tingsrätten anser sig inte ha ett tillräckligt underlag för att kunna instämma i slutsatsen att kostnaderna bör kunna hanteras inom ram och ifrågasätter lämpligheten i att

Utkast till lagrådsremiss En tydligare koppling mellan villkorlig frigivning och deltagande i återfallsförebyggande åtgärder. Utifrån de intressen som Polismyndigheten är satt

IFAU INSTITUTET FÖR ARBETSMARKNADS-OCH UTBILDNINGSPOLITISK UTVÄRDERING REMISSYTTRANDE Datum 2019-11-28 1(1) Dnr 194/2019 Er beteckning Fi2019/03515/S1 Finansdepartementet 103

Malmö stad har noterat att det på senare tid har föreslagits införande av ett antal nya retroaktiva krav i bland annat plan- och bygglagstiftningen, för vilka byggnadsnämnden är

Byggnads- och räddningsnämnden ställer sig positiv till rapporten men påpekar vikten av att Boverket och Energimyndigheten skyndsamt delger information till berörda

Beslut om detta yttrande har fattats av avdelningschefen Martin Eriksson Vid den slutliga handläggningen har i övrigt deltagit enhetschef Gunilla Sallhed och handläggare Anna

Förslagsställaren utgår från antalet flerbostadshus och lokalbyggnader som kommer att omfattas av regeländringen, vilket visserligen utifrån förslagets karaktär är