Kontroversiella frågor i samhällskunskap

Självständigt arbete i fördjupningsämnet SO: Utveckling,

lärande och specialpedagogik

15 högskolepoäng, grundnivå

Kontroversiella frågor i samhällskunskap

Controversial issues in social studies

Nor Abdelghani -

Edina Seric

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i Examinator: Erica Li Lundqvist

årskurs 4-6, 240 högskolepoäng Handledare: Laid Bouakaz

Förord

I kunskapsöversikten har vi arbetat om och kring frågeställningen “Vad säger forskning om kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen?”. För att finna svar till denna fråga har vi använt oss av olika avhandlingar och forskningsartiklar som berör området. Arbetet med denna kunskapsöversikt har skett i form av ett samarbete där vi tillsammans har suttit på universitetets bibliotek och sökt information, litteratur och relaterade källor. Därefter började undersökningen och skrivandet som i sin tur mestadels gjordes tillsammans. Vid några enstaka tillfällen skedde arbetet separat, av olika anledningar. Då har vi via Google Drive kommunicerat och skrivit ihop ett utkast som vi vid senare tillfälle omarbetade tillsammans. Undersökningen av källor delades upp på så sätt att den ena sökte källor på svenska och den andre på de internationella källorna, som mestadels var på engelska. Därefter redovisade vi för varandra vad vi hade funnit och omarbetade allt tillsammans. Detta arbetssätt upplevde vi vara mer effektivt, arbetet var smidigt, samtidigt sparade vi tid genom detta sätt.

Arbetet i par gjorde det svårt för oss att beskriva precis vem som har skrivit vad, därför har vi istället valt att redovisa arbetsfördelningen utifrån de källor som har varit mest väsentliga för arbetet. Nor har varit huvudansvarig för Fournier-Sylvester (2013), Bickmore & Parker (2014), Hess (2004) samt Hess (2009). Edina har varit huvudansvarig för Andersson (2013), Ljunggren (2008), Almgren (2006) och Tursonovic (2004).

Vi vill härmed tacka vår handledare Laid Bouakaz för bra respons, handledning och all hjälp.

Sammandrag

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera vad forskning har lyft fram kring kontroversiella frågor som kan förekomma inom samhällskunskapsundervisningen. Ämnesrelaterade sökord har använts för att finna relevant forskning, i form av forskningsartiklar, avhandlingar, antologier och litteratur. Detta har gjorts genom sökningar i de olika databaserna.

Kunskapsöversikten visar att det finns tydliga och väl grundade argument kring att undervisa i och om kontroversiella frågor. Möjlighet till öppna diskussioner och samtal bör ges i samhällskunskap då forskning har visat att de kontroverser som kan förekomma vid mötet med de olika ställningstaganden skapar demokratiska medborgare. Demokratifostran sätts i fokus genom hela kunskapsöversikten, som i sin tur visar ett samband mellan arbetet med kontroverser och skolans demokratiska uppdrag. Kunskapsöversikten belyser även lärarens roll i hanteringen av dessa frågor samt varför lärare väljer att undvika arbetet med de. Vidare förklaras det om vilka konsekvenser som kan uppstå om man inte ger möjlighet till elever att möta och aktivt samtala kring de kontroversiella frågorna som finns i samhället. Exempel på de frågor som kan väcka starka känslor hos elever och som i sin tur kan betraktas som kontroversiella kan i allmän mening vara abortfrågan, köttätandet, homosexualitet, Israel/Palestina frågan som länge har varit aktuell samt framväxten av rasistiska partier i Sverige och en radikal vänster.

Innehållsförteckning

1. Inledning ... 4

1. 2. Centrala begrepp

5

1.2.1. Medborgerlig bildning ... 5

1.2.2. Demokratifostran ... 5

2. Syfte och frågeställning ... 6

2.1. Syfte

6

2. 2. Frågeställning

6

3. Metod ... 6

3. 1. Sökprocess ... 7

3. 2. Sökord ... 8

3. 3. Avgränsningar ... 9

4. Resultat ... 10

4.1. Presentation och analys av källor ... 10

4.1.1. Betydelse av undervisningen i och om kontroversiella frågor ... 10

4.1.2. Kontroversiella frågor och politik ... 11

4.1.3. Medborgarbildning ... 13

5. Slutsats och diskussion ... 15

5.1. Vidare forskning ...18

1. Inledning

Olika ämnen idag kan uppfattas som kontroversiella. Det kan exempelvis bero på vilken situation eller miljö individen tillhör eller befinner sig i, samt vilka erfarenheter som innehas (Hess, 2009). Det kan röra sig om ämnen som tar upp makt-, klass-, kön-, etnicitets- och miljöfrågor. Ett kontroversiellt ämne innebär att det finns motstridiga uppfattningar i frågan som i sin tur kan generera uppror, obehag och i vissa fall leda till allvarliga konflikter.

Den svenska skolan har länge haft en stor betydelse i förmedlingen av kunskaper, kulturella yttringar och demokratiska grundvärderingar. Den har en central roll i uppfattningen av vår nationella självbild, hur vi ser på oss själva som ett gemensamt samhälle. Även hur vi begriper våra sociala och politiska rättigheter och skyldigheter som medborgare (Ljunggren, Unemar Öst & Englund, 2015). Samhällskunskapsundervisningen har sedan länge berört kontroverser gällande liknande ämnen, vilket i sin tur kan väcka känslomässiga upplevelser hos elever. Detta har resulterat till att lärare har valt att agera varsamt eller helt undvikit kontroversiella ämnen i sin undervisning, trots de studier som visar vikten av detta arbete (ibid.). Undervisningen bör enligt Skolverket (2011) förmedla de demokratiska värderingar som samhället grundar sig på och därmed fostra demokratiska medborgare som aktivt verkar i samhällslivet. Genom att beröra kontroverser i undervisningen ger man möjlighet till elever att erhålla nya insikter, bryta sina åsikter och jämföra egna argument med andras. Detta möjliggör medborgarbildning i skolan (Ljunggren et al.,2015). Skolämnet samhällskunskap skall således enligt Skolverket (2011) “syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra” (s. 199). Vilket sker genom att elever får möjlighet till att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer (Långström & Virta, 2016).

Hur de kontroversiella frågorna kan hanteras och varför införandet av de kan betraktas som något viktigt inom skolan, är frågor som denna kunskapsöversikt kommer hjälpa oss att besvara.

1. 2. Centrala begrepp

1.2.1. Medborgerlig bildning

Begreppet “medborgerlig” definieras enligt SAOB (1943) som något som tillhör och utmärker en medborgare. Med tanke på medborgares samhälleliga, politiska och sociala roll. Den generella betydelsen av begreppet “medborgerlig bildning” är enligt Hartsmar och Liljefors Persson (2013) olika former av kunskap. Vidare har den kunskapen en betydelse i utvecklingen till en kompetent, reflekterade, kritisk och aktiv medborgare.

1.2.2. Demokratifostran

Att fostra demokratiska medborgare är ett arbete som bör genomsyra hela skolverksamheten. Inom undervisningsämnet samhällskunskap sker denna fostran genom att erbjuda elever ett forum där en medveten och strukturerad kunskap om samhället förmedlas. Vilket i sin tur utvecklar självständiga medborgare som förstår och resonerar kring olika samhällsfrågor och därmed bildar en egen samhällssyn (Långström & Virta, 2011).

2. Syfte och frågeställning

2.1. Syfte

Syftet med denna kunskapsöversikt är att analysera vad forskning har lyft fram kring kontroversiella frågor som kan förekomma inom ämnet samhällskunskap. Med hjälp av de resultatet som presenteras vill vi förbättra lärandesituationen gällande arbetet med kontroversiella frågor.

2. 2. Frågeställning

Frågeställningen till denna kunskapsöversikt är:

● Vad säger forskning om kontroversiella frågor som kan förekomma inom

samhällskunskapsundervisningen, samt hur kan man som lärare bäst arbeta med dessa frågor?

3. Metod

I detta kapitel kommer genomförandet av informationssökningen att redovisas; vilka sökord och sökmetoder som använts samt de avgränsningar som har gjorts.

3. 1. Sökprocess

De databaser som vi har använt oss av under vår informationssökningsprocess har varit Libsearch, Libris samt Eric via EBSCO. Dessa databaser valdes ut från ämnesguiden som finns på biblioteket på Malmö universitets webbplats. Urvalet av källor var självklar, vi vill framförallt finna vetenskapligt granskade avhandlingar och forskningsartiklar, därför begränsade vi vår sökning till Peer - review. Däremot valde vi även doktors- och licentiatavhandlingar som vi ansåg var relevanta och kopplade till vår kunskapsöversikt. På Skolverkets hemsida har vi gjort sökningar på relevanta publikationer och rapporter. Där valde vi ut två rapporter som vi tyckte innehöll information som kunde lyfta upp vår uppsats. Vid valet av litteratur har vi först granskat vetenskapligheten i de för att kunna säkerställa trovärdigheten. Huruvida texterna är presenterade, d.v.s. med abstract, introduktion, metod, resultat och referenser (Malmös universitetsbibliotek, 2018). Skola och utbildningsväsende har varit tillsammans med samhällsvetenskap våra avgränsningar under informationssökningsprocessen. Vi har i första hand försökt endast uppsöka och referera till originalkällor. Däremot lyckades vi inte finna originalkällan till Stradling (1984), vilket resulterade till att hans forskning användes som andrahandskälla i vår kunskapsöversikt.

Vi valde att följa Backmans (2008) rekommendationer vid sökning av källor till uppsatser och rapporter. Sökningsprocessen började med en granskning av ett fåtal källor som dokumenterades i arbetet med kunskapsöversikten. Denna process genomfördes flera gånger för att säkerställa trovärdiga källor. För att få en överblick och värdera våra källor har vi fört in sökträffarna i en tabell, vilket Friberg (2017) rekommenderar vid granskning av källor. Där redovisades de metoder som presenteras i texterna, vilka synvinklar som forskarna uppmärksammar samt de resultat som är framlagda i källorna.

Ljunggrens (2008) artikel har en betydande roll i denna kunskapsöversikt då hans studier presenterar aktuell forskning beträffande kontroversiella frågor inom samhällskunskapsundervisningen. Referenslistan i Ljunggrens (2008) artikel var en hjälpande

hand i den fortsatta sökningen av lämpliga källor. Andersson (2013), Tursonovic (2004), Almgren (2006), Hess (2004), Fournier-Sylvester (2013) och Bickmore & Parker (2014) är de vetenskapliga texter som har tillämpats vid analysen och presentationen av kunskapsöversikten.

3. 2. Sökord

De sökord som användes vid informationssökningsprocessen var: “kontroversiella frågor”, “undervisa om kontroversiella frågor”, “hantera kontroversiella frågor”, “fostran till demokrati”, “medborgerlig bildning”, “controversial issues”. Nyckelordet “kontroversiella frågor” var det första sökordet som tillämpades vid början av vår informationssökningsprocess som gjordes via databasen Libsearch. Där fick vi nio sökträffar varav två böcker som betraktades vara relevanta för arbetet, vilka var Ljunggren, Unemar Öst & Englund (2015) samt Hartsmar & Liljefors Persson (2013). Vidare, för att avgränsa oss till vetenskapliga texter begränsade vi sökningen till peer review. Vilket resulterade till två träffar. Av dessa valdes Carsten Ljunggrens artikel, Det offentliga rummets princip - om kontroversiella frågor i utbildningen. De böcker som vi fann genom denna sökning undersöktes och inspirerade oss vidare till Almgren (2006), som hittades via Hartsmar & Liljefors Persson (2013), och Andersson (2013), som hittades via granskningen av Ljunggren et al. (2015).

Nyckelordet, “kontroversiella frågor”, ledde oss vidare till resterande sökord. Både svenska och engelska sökord användes för att åstadkomma bred sökresultat. Som i sin tur medförde till användningen av internationell forskning inom analysen. “Controversial issues” användes även som sökord på databasen Libserach. Där fick vi 44,724 sökträffar, detta efter att vi hade begränsat sökningen till peer review. Genom denna sökning valde vi våra tre internationella forskningar, varav tre artiklar och en bok. Hess (2004), Fournier-Sylvester (2013) och Bickmore & Parker (2014) är de tre artiklar som vi har valt. Hess (2009) är boken som tillämpades för att lyfta fram forskningarna i diskussionsdelen. Tursonovic (2004) hittades genom undersökningen av referenslistan i Ljunggren (2008).

fann när vi sökte “hantera kontroversiella frågor”, “undervisa om kontroversiella frågor” och “kontroversiella frågor” i databasen Libris, som gav oss en träff vardera.

3. 3. Avgränsningar

Kunskapsöversikten har avgränsats till att enbart handla om kontroversiella frågor inom skolämnet samhällskunskap. De texter som berör och belyser frågeställningen inom andra skolämnen har därmed uteslutits. Källor som har betraktats som äldre forskning har även valts bort. Sökningarna på de olika databaserna har vi därmed, begränsats på ett tidsspann som inte överskrider de senaste tio åren. Däremot är en andrahandskälla, som använts i kunskapsöversikten, äldre än det nämnda tidsspannet då vi och originalkällan har ansett att den fortfarande är påtaglig relevant.

4. Resultat

I detta kapitel kommer en sammanställning av vår källgranskning att presenteras. Detta utifrån den valda frågeställningen. Vi kommer att redovisa om vad de olika källorna har kommit fram till om ämnet. En beskrivning om skolämnet samhällskunskap kommer även att redovisas kopplat till kontroversiella frågor. Uppdelningen av våra underrubriker är tematiserade utifrån innehållet i våra sammanställningar.

4.1. Presentation och analys av källor

4.1.1. Betydelse av undervisningen i och om kontroversiella frågor

Betydelsen av kontroversiella frågor för elever diskuteras i Fournier – Sylvester (2013) artikel Daring to debate: Strategies for teaching controversial issues in the classroom. Där belyser skribenten vilken roll kontroverser har för elevers kritiska tänkande och demokratiska åtagande. Detta gör hon genom att närmare studera om huruvida lärare undviker att inkludera kontroversiella frågor i sin undervisning. Studien har visat att detta undvikande kan bero på att lärare i förhand inte kan förutse elevers reaktioner kring de olika diskussionsämnena som frågorna kan beröra (Fournier - Sylvester 2013, s. 1). I sin artikel beskriver hon två aspekter som hon tror avgör grunden till varför lärare undviker kontroversiella frågor i undervisningen. Den första infallsvinkeln som beskrivs handlar om rädslan hos läraren, att överföra egna åsikter och värderingar till eleverna. Den andra talar om frågornas komplexitet och lärares otillräckliga kunskaper i att hantera sociala och politiska frågor i klassrummet. Vidare förklaras det i artikeln att oron över att anklagas för att försöka driva en politisk agenda också kan vara en orsak, vilket är en sak som lärare har rapporterat under flera tillfällen (ibid). Att utsätta eleverna för kränkningar som kan åstadkomma genom arbetet med kontroversiella frågor vill lärare även undvika, menar skribenten. Som lärare bör man kunna hantera detta uppdrag på ett kompetent sätt för att förbereda elever till framtiden.

Att tillämpa konsten av att föra och vara delaktig i diskussioner är en viktig aspekt som i sin tur lär oss att samverka med och förstå andra som har andra ställningstaganden.

Bickmore & Parker (2014) skriver i deras artikel Constructive Conflict Talk in

Classrooms: Divergent Approaches to Addressing to Divergent Perspectives att arbetet med

kontroversiella frågor medför stora pedagogiska risker. Detta har de kommit fram till genom deras fallstudier av två lågstadielärare och två mellanstadielärare i olika kanadensiska kommunala skolor. Deras resultat grundar sig på de krav som arbetet ställer på lärarens professionella omdöme och pedagogiska övervägande. Detta i betydelsen av att läraren i förhand inte kan förutspå vad undervisningssituationen kommer att leda till och som kan medföra till negativa intryck hos alla deltagare, lärare som elever. Forskning kring lärares uppfattningar och erfarenheter visar enligt skribenterna, stor komplexitet och tveksamhet till att bedriva denna typ av undervisning (Bickmore & Parker 2014, s. 291 - 292). Vidare beskriver de om huruvida undervisning i och om kontroversiella frågor kan utmana kunskapssynen inom bland annat ämnet samhällskunskap, som vilar på tanken om en opartisk fast kunskap. Undervisningsformen kan beröra kunskaps föremålet när olika perspektiv och ställningstaganden möts och bryts mot varandra i undervisningen. Sammanfattningsvis beskriver Bickmore & Parker (2014) att undervisningen är en avancerad verksamhet och att användningen av kontroversiella frågor inte underlättar lärarens uppdrag. Däremot erbjuder kontroversiella frågor en didaktisk modell som i sin tur kan skapa goda förutsättningar för undervisningen.

4.1.2. Kontroversiella frågor och politik

I artikeln Det offentliga rummets princip - om kontroversiella frågor i utbildningen, diskuterar Ljunggren (2008) om medborgarutbildning och politisk bildning utifrån det offentliga rummets princip. Jämförelserna som berörs i artikeln görs utifrån skribentens erfarenheter inom den internationella arenan. I artikeln betonas vikten av det sociala och moraliska ansvaret som både lärare och elever har. Därmed förklarar författaren att utbildningens uppgift är att skapa möjligheter som öppnar elevers vilja till att kritiskt granska uppfattningen av sig själva och andra i sin närmiljö (Ljunggren 2008, s. 62). Vidare beskriver Ljunggren (2008) om huruvida förändringar som sker på samhällsnivå har förändrat utbildningens sociala och kulturella förutsättningar där förmågan att hantera kontroversiella frågor är avgörande i både skolans framgång respektive misslyckande. Skribenten lyfter även fram förutsättningar för lärare och elevers hantering av kontroverser i undervisningen om samhällskunskap. Där menar han att lärare och elever är bärare av dolda eller tydliga kontroverser. Samtal, diskussioner och debatter anses vara viktiga aspekter för elevers lärande som även förklarar det offentliga rummets princip. Där läraren uppmärksammar och

belyser kontroverser i klassrum och samhälle. Ljunggren (2008) menar att detta har en stor betydelse i uppdraget om att utbilda samhällsmedborgare.

Det beskrivs även i artikeln att det finns en kontrovers om vad som kan betraktas som en kontroversiell fråga. Begreppet har en samhällspolitisk betydelse som blir kontroversiell vid mötet av motsättningar mellan individer och grupper. Fokus ska vid sådana fall inte läggas på lösningar till de olika uppfattningarna utan snarare på de konflikter som kan uppstå vid värdesättningen av frågorna. Tillblivelsen som demokratiska medborgare kopplas därmed till en undervisning som belyser kontroverser i samhället (Ljunggren 2008, s. 63 - 64).

I sin doktorsavhandling Det politiska rummet, analyserar Andersson (2013) de kommunikativa villkoren som föreslås för utövandet av det politiska handlandet i samhället. Hur politiska frågor i vissa fall kan få en kunskapsroll istället för en politisk roll i samhällskunskapsundervisningen. I avhandlingen har skribenten använt sig av flera fallstudier och en form av en innehållsorienterad diskurs- och retorik analys för att få svar på sina frågor. Andersson (2013) menar att när de politiska frågorna får en kunskapsroll i klassrummet kan de få betydelsen av obestämdhet, att frågorna inte kan besvaras med hjälp av mer kunskap. Skribenten beskriver vidare att det snarare handlar om att skolan är en mötesplats för olika politiska uppfattningar. Därmed bör samhällsundervisningen skapa förutsättningar för elever att öppet diskutera och samtala kring kontroversiella frågor som politik. Får elever möjlighet till detta kan en kunskapsutveckling ske. Vidare förklaras det om huruvida hanteringen av politiska kontroverser är en central del av livet i vårt demokratiska samhälle. Samtidigt menar han att det är tydligt att skolor har svårigheter i hanteringen av dessa typ av frågor.

De kontroversiella frågorna beskrivs i avhandlingen som tvistefrågor med specifika innehåll. För att kunna hantera och vara delaktig i frågorna behöver deltagarna skapa förståelse och kunna lägga sig i andras ståndpunkter. Att besätta en viss inställning samt att tala för vissa intressen och därmed argumentera för dem, har en social och politisk innebörd. Kontroversiella frågor skapas i sin tur av mötet mellan med- och motspelare där påvisandet av de sociala politiska grunderna och byggstenarna får möjlighet att fastställas. Uppfyller undervisningen i skolämnet samhällskunskap det ovanstående påståenden så har skolan uppfyllt både sitt kunskaps-, och demokratiuppdrag (Andersson 2013, s. 87 - 88).

4.1.3. Medborgarbildning

I Tursonovics doktorsavhandling i sociologi, Fostran till demokrati (2004), studeras skolans roll i bosniska ungdomars politiska socialisering i Sverige. Vilket förklaras genom en del fallstudier som skribenten har gjort på en grupp bosniska ungdomar i en svensk skola.

Skribenten understryker i sin avhandling att skolan är som en mötesplats för ungdomar från olika kulturer, vilket betraktas vara begränsat utanför skolans miljö. Vidare beskriver Tursonovic (2004) de förutsättningar som man bör utveckla för att kunna leva i dagens globaliserade värld. Förmågor som behöver utvecklas i och för mötet med andra, det kritiska tänkandet till oss själva samt förmågan till att sätta sig i andras perspektiv, är alla nödvändiga färdigheter som avhandlingen bland annat diskuterar. Detta sätts i överenskommelse med skolans roll i demokratifostran. Frågor som bland annat rör migration, miljö och hållbar utveckling är exempel på områden där utmanande kontroversiella frågor kan förekomma, där frågan om att förhålla sig till andras perspektiv blir aktuellt (Tursonovic 2004, s. 93 - 99). Skribenten beskriver dessutom om huruvida elever redan är politiskt involverade medborgare i ett klassrumsklimat. Det här ger möjlighet till att öppet diskutera kontroverser som skapar förutsättningar för eleverna att utveckla deras medborgarkompetens och därmed socialiseras i samhället (Tursonovic 2004, s. 101 - 109). I sin slutdiskussion beskriver skribenten om huruvida beklagligt det är att diskussioner om samhälle och politik är sällsynta i skolorna. Han menar att vid samtal där åsikter får konfronteras med andra argument utvecklar ungdomar sin kommunikativa förmåga och kommer närmare delaktigheten i politiken.

Liknande problematik belyses i Almgrens doktorsavhandling i statsvetenskap Att fostra demokrater (Almgren, 2006). Där avhandlingen närmare studerar och ställer frågan om elevinflytande i skolan verkligen gynnar elevernas demokratiska och politiska kunskaper. Svaret till denna fråga är enligt skribenten överraskande. Avhandlingen visar att direktdemokrati ger negativa effekter på elevers politiska vetande. Där direkta påverkansmöjligheter på bland annat undervisningens utformning, schema och läromedel har visat negativ påverkan. Däremot påstår Almgren (2006) att öppet klassrumsklimat är den som främjar elevernas politiska kunskap. Genom detta får elever chansen till att möta flera olika synvinklar på politiska och samhälleliga frågor, där diskussioner och fritt argumenterande samtal tillämpas. På så sätt kommer eleverna möta de kontroversiella frågor som utvecklar deras medborgerliga kompetens och har positiva effekter på deras politiska kunskaper (Almgren 2006, s. 164 - 190). Skribenten skriver att elever redan är indragna i politiken, att de inte enbart är medborgare i framtida politiskt vuxenliv. Därför är det viktigt att bemöta

eleverna som meningsskapande individer och medborgare redan vid tidig ålder. Det här menar Almgren (2006) är ett perspektiv som ökar intresset för att studera klassrumsklimat och dess förutsättningar att öppet diskutera kontroversrelaterade frågor. Perspektivet handlar således om hur komplext mötet mellan lärare och elever kan vara. Vilket kan väcka funderingar kring vilka möjligheter respektive begränsningar dessa typ av möten utgör. I den vetenskapliga artikeln Controversies about Controversial Issues in Democratic Education skriver Hess (2004) om att kontroversiella frågor ger positiva effekter på skolbarn och därmed gynnar elevers demokratifostran. Skribenten har studerat detta närmare genom att observera elever i olika klassrumsmiljöer. Hess (2004) skriver om nödvändigheten av att introducera kontroversiella ämnen i samhällskunskapsundervisningen. Detta eftersom mötet mellan olika åsikter betraktas vara den ledande processen i en demokrati (Hess 2004, s.257). Genom att undvika kontroversiella frågor i undervisningen skapar man framtida medborgare som är mindre demokratiska. Dessutom beskriver Hess (2004) om att det finns bevis som påstår att diskussioner om kontroversiella frågor i skolorna kan stärka det demokratiska tänkandet hos eleverna (ibid). Forskningen visar ett positivt förhållande mellan diskussioner om komplicerade politiska frågor och utvecklingen av toleranta demokratiska medborgare. I artikeln presenteras tre huvudsakliga faktorer som förklarar varför kontroversiella ämnen undviks i skolan. Den första faktorn som presenteras är att det finns olika uppfattningar på vad demokratisk fostran innebär. Den andra faktorn är rädslan om att påverka elevers politiska åsikter. Den sista faktorn är att det i själva verket inte finns någon homogen uppfattning av vad kontroversiella frågor är (Hess 2004, s. 260). Skribenten påpekar att man måste erkänna hur utmanande denna form av demokratisk utbildning kan vara i praktiken, som kan bero på den begränsade tillgängligheten av modeller som presenterar praktiska metoder för lärare. Trots detta skriver hon avslutningsvis att det finns många lärare som är otroligt skickliga för att anta denna utmanande form av undervisning och att arbetet med kontroversiella frågor inte är praktiskt omöjlig i verkligheten (ibid).

5. Slutsats och diskussion

I detta avsnitt kommer forskningen som vi har presenterat utifrån vår frågeställning, att diskuteras. Vårt vidare arbete kring detta ämne kommer även att redovisas.

Syftet med denna kunskapsöversikt har varit att sammanställa och analysera vad forskning har lyft fram kring kontroverser som kan förekomma inom skolämnet samhällskunskap.

Frågeställningen som vi därför har försökt att besvara har varit Vad säger forskning om kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen? Vår analys har främst behandlat frågorna vad och varför, alltså vad kontroversiella frågor innebär samt varför arbetet med kontroverser i samhällskunskap kan vara elev främjande. Därefter har vår granskning visat att det mesta som har skrivits om kontroversiella frågor har varit positivt. Däremot har vår granskning av Bickmore & Parker (2014) visat några kritiska aspekter när det gäller att arbeta med denna typ av frågor som en oförberedd lärare, men avslutningsvis förklarar de fördelarna med arbetet och menar på att införande av detta betyder stora förutsättningar för undervisningen.

Kontroversiella frågor definieras som frågor som väcker starka känslor och skapar spänningar i samhället (Papamichael, 2016). Frågorna har en stor bredd och kan beröra lokala frågor som exempelvis att bygga en moské till mer globala frågor som att minska växthuseffekten.

Utifrån den vetenskapligt grundade forskningen som vi har funnit visar det sig att införandet av kontroversiella frågor i skolverksamheten i allmänhet samt samhällskunskapsundervisningen i synnerhet, har goda grunder. Detta eftersom att det kan hjälpa till med att fostra demokratiska medborgare (Hess 2004) som enligt Skolverket (2011) är ett av skolans uppdrag. Därmed utvecklas resonemangen om de kontroversiella frågornas roll i undervisningen, i Hess (2009). Där beskriver skribenten diskussionen om kontroversiella ämnen som nödvändig för en välfungerad demokrati. Detta eftersom att diskussioner om dessa frågor är en demokrati i sig. Sådana diskussioner kan enligt Fournier-Sylvester (2013), utveckla det kritiska och demokratiska tänkandet hos eleverna. Även Hess (2009) belyser att elevernas kritiska analysförmåga utvecklas genom att diskutera sådana frågor. Där även tolerans för andras åsikter främjas. Vad lärare istället för att förmedla

normer kan göra är att aktivera elevernas ideologiska skillnader som kan användas som resurs i undervisningen där kontroverser kan mötas. Genom detta kommer eleverna se kontroverser som en nödvändig del av demokratin (Hess, 2009). Hon förklarar även i sin vetenskapliga artikel att det finns brist på strategier som presenterar praktiska metoder för lärare, om hur de kan hantera kontroverser i undervisningen.

Stradling (refererad i Ljunggren, Unemar Öst & Englund, 2015) lyfter fram ett antal strategier som har till syfte att underlätta för lärare att undervisa om kontroversiella frågor. Att vara en neutral ordförande är en av de teorier som han har presenterat. Vilket innebär att läraren i en diskussion ska inta positionen som en debattledare där inga personliga åsikter får företrädas alls, läraren ska alltså vara neutral i frågan. Följer man detta och en rad andra riktlinjer, underlättar man för sig som lärare menar Ljunggren et al (2015). Men kollar man historiskt på detta fenomen så märker man hur det efter införandet av Skolverket (1980) fastställdes att skolan inte kan vara passiv i frågor som rör kontroverser och demokratiska värderingar. Tillochmed Skolverket (1994) förtydligade detta genom att förklara hur skolverksamheten bör genomsyras av grundläggande demokratiska värderingar. Även Fournier-Sylvester (2013) har diskuterat detta om lärarens neutralitet i hanterandet av kontroversiella frågor i undervisningen. Hennes förklaring har varit att läraren alltid förväntas vara professionell och därmed inte överföra egna åsikter i liknande diskussioner, som enligt henne kan vara omöjligt. Det här grundar sig på de studier som har visat att lärares hantering av kontroversiella frågor kan i de flesta fall förknippas med lärarens personliga ställningstaganden. Som kan betyda att en lärare inte kan hålla sig neutral vid diskussioner om kontroversiella frågor, som exempelvis politik (Fournier-Sylvester, 2013).

Ljunggren (2008) förklarar i sin forskning, att kontroversiella frågor kan ses som kontroversiella när de berör frågor med ingen direkt sanning, att man inte kan rättfärdiga frågorna inför alla. Enligt honom betyder det att skolan bör fostra elever till att de kan ha fel och att man i princip aldrig kan komma fram till en universell sanning. Tillämpar man kontroversiella frågor i undervisningen inom samhällskunskap, som Ljunggren (2008) förespråkar, så utvecklar eleverna förståelsen för “den andre”. Att elevens tillvaro i samhället alltid är i relation med någon annan som kan ha andra värderingar, åsikter och uppfattningar.

ståndpunkter. Vidare visar vår granskning av Andersson (2013) att skolan bör ställa krav på lärarens kommunikativa förmåga som blir extra påtagligt vid samtal om kontroversiella frågor, där politiska diskussioner kan intas. Väljer läraren att inte inta öppna diskussioner eller tysta ner elever med avvikande åsikter så utestänger skolan elevernas möjlighet till att genomföra djupa och meningsfulla samtal, vilket är något som skolan enligt Skolverket (2011), bör arbeta med och ge möjlighet till. Undervisningen ska därmed bedrivas enligt demokratiska arbetsformer som gynnar elevernas personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande medborgare (Skolverket, 2011). Tursunovic (2004) belyser i sin doktorsavhandling att skolan fullgör sitt demokratiska uppdrag när elever ges förutsättningar till att öppet diskutera betydelsefulla frågor och även ges möjlighet till att forma och omforma sina ställningstaganden. Huddleston & Kerr (2017) besvarar i sin tur varför arbetet med kontroversiella frågor är viktigt, genom att dela in förklaringarna under tre punkter. Den första förklaringen är att bygga förståelse för att konflikter kan uppstå vid mötet av olika ställningstaganden. Där elever kan utveckla insikten om att alla kan tycka olika i en demokrati. Den andra förklaringen är att arbetet med kontroverser är övergripande i läroplanen. Där språkkunskaper, kommunikationsförmåga, självförtroende och samarbetsförmåga är alla förmågor som enligt Huddleston & Kerr (2017), kan utvecklas genom att tillämpa kontroversiella frågor i undervisningen om samhällskunskap. Den sista förklaringen är att arbetet med dessa typ av ämnen är demokratistärkande. Diskussioner om liknande frågor kan leda till större politiskt intresse, respekt för mänskliga rättigheter, ökade medborgerliga kunskaper och ökad sannolikhet att elever kommer vela rösta och engagera sig i frivilligarbete.

Granskningen av Almgrens (2006) avhandling har visat en gemensam ståndpunkt till alla ovannämnda forskare, att skolornas allmänna demokratiska uppdrag är att skapa förutsättningar till elever att utveckla deras demokratiska kompetens. Som enligt UNICEF (2009) är en av barnens grundläggande demokratiska rättigheter; att utveckla självständiga ställningstaganden i och om olika frågor. Därefter skriver Almgren (2006) att skolornas allmänna demokratiska uppdrag ökar intresset och möjligheterna för att studera klassrumsklimatet och dess förutsättningar som ger möjlighet till eleverna att öppet diskutera och samtala kring kontroversrelaterade frågor.

En annan del i vårt syfte har varit att förbättra lärandesituationen vad gäller arbetet med kontroversiella frågor. Detta genom att uppmärksamma det forskning som lägger en stor vikt på detta arbete, samt presentera vilka konsekvenser arbetet kan medföra. Huddleston & Kerr (2017) beskriver att kontroversiella frågor inte bör undvikas och att denna typ av frågor bör accepteras som en del av skolverksamheten, därmed kan de hanteras genom samtal och dialog. Vilket utgör ett demokratiskt arbetssätt enligt skribenterna. I rapporten förklaras det att samtal och diskussioner alltid bör prägla miljön i skolan. Diskussionerna ska inte

användas som en formell övning utan som ett självklart sätt som bör tillämpas vid lösningen av kontroverser. Elever ska genom detta bygga en förståelse kring syftet med kontroversiella frågor, att de kan uppstå både i och utanför klassrummet. Genom att skapa förutsättningar för elever att öppet samtala om kontroverser i undervisningen och utanför klassrummet, så ger man eleverna möjlighet till att utveckla förmågan att hantera spänningsfält och olikheter i ställningstaganden och diskussioner. Detta samtidigt som deras teoretiska kunskaper främjas, vilket även förespråkas i Fournier - Sylvester (2013). Där beskriver skribenten även att det finns två sorter av debatter, en förberedd och en oförberedd. Den oförberedda är den som kan uppkomma under lektionstid, läraren är då inte inställd på de argument som kan presenteras samt vilka känslor som kan väckas. Den förberedda debatten är därför bättre på så sätt att läraren kan vara mer förberedd och kan bilda sig en uppfattning på vilka ämnen som kommer att tas upp samt vilka känslor som kan väckas, i förväg (ibid.).

5.1 Vidare forskning

Utifrån den forskning som vår kunskapsöversikt har presenterat anser vi att kontroversiella frågor inte bör undvikas i undervisningen i samhällskunskap, men även i hela skolverksamheten. Fördelarna med tillämpandet av dessa typ av frågor är så relativt viktiga och även kopplade till styrdokumenten som alla skolor bör följa. Arbetet med kontroversiella frågor kan enligt den uppfattning som vi har bildat, medföra till ett mer inkluderande och

finns brister i forskningen i allmänhet. Metoder kring hur lärare kan hantera olika kontroversiella frågor har vi även upplevt saknas. Detta kommer förmodligen bli vår utgångspunkt i undersökningen inom vårt kommande examensarbete; Att undersöka vilka metoder som finns när det gäller arbetet i och om kontroversiella frågor inom de samhällsorienterade ämnena.

6. Referenslista

Almgren, E. (2006). Att fostra demokrater: om skolan i demokratin och demokratin i skolan. Diss. Uppsala: Uppsala universitet, 2006. Uppsala.

Andersson, E. (2013). Det politiska rummet: villkor för situationspolitisk socialisation i en nätgemenskap av och för ungdomar. Diss. Örebro: Örebro universitet, 2013. Örebro.

Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser. (2., uppdaterade [och utök.]. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Bickmore, K. & Parker, C. (2014): Constructive Conflict Talk in Classrooms: Divergent Approaches to Addressing Divergent Perspective. Theory Research in Social Education, 42(3), s. 359-386.

Ekman, J. & Todosijevic, S. (2003). Unga demokrater: en översikt av den aktuella forskningen om ungdomar, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndighet för skolutveckling.

Fournier- Sylvester, N. (2013). Daring to debate: Strategies for teaching controversial issues in the classroom. College Quarterly, 16(3), p1-1.

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Hartsmar, N. & Liljefors Persson, B. (red) (2013). Medborgerlig bildning: demokrati och inkludering för ett hållbart samhälle. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Hess, D.E. (2004). Controversies about Controversial Issues in Democratic Education. Political Science & Politics, 37(02), p 267-261.

Hess, D.E. (2009). Controversy in the classroom: the democratic power of discussion. New York: Routledge.

Ljunggren, C., Unemar Öst, I. & Englund, T. (red.) (2015). Kontroversiella frågor: om kunskap och politik i samhällsundervisning. (1. Uppl.) Malmö: Gleerups Utbildning.

Ljunggren, C. (2008) Det offentliga rummets princip – om kontroversiella frågor i utbildningen. Norsk pedagogisk tidskrift, 04, s. 316–327.

Långström, S. & Virta, A. (2016). Samhällskunskapsdidaktik: utbildning i demokrati och samhällsvetenskapligt tänkande. (2., [rev.] uppl.). Lund: Studentlitteratur.

Malmös universitetsbibliotek [mautb]. (2018, 06 december). Vad är en vetenskaplig text? [Videofil].Hämtad från

https://www.youtube.com/watch?time_continue=18&v=lGNzqPoL6ik

Papamichael, E. (2016). Att verka i spänningsfält: Undervisa om kontroversiella frågor genom utbildning i demokratiskt medborgarskap och mänskliga rättigheter (EDC/HRE): utbildningspaket för lärare,. [Europa]: Council of Europe.

Svenska akademien. (1943). Svenska Akademiens ordböcker: SAOL, SO, SAOB. Stockholm: Svenska akademien.

Utbildningsdepartementet. (1994). Läroplaner för det obligatoriska skolväsendet och de frivilliga skolformerna. Lpo 94: Lpf 94. Stockholm: Utbildningsdep..

Skolöverstyrelsen. (1980-1986). Läroplan för grundskolan: Lgr 80. Stockholm: LiberLäromedel/Utbildningsförl..

Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Tursanovic, M. (2004). Fostran till demokrati: tre sociologiska delstudier av bosniska ungdomars politiska socialisering. Diss. Göteborg: Univ., 2004. Göteborg.

UNICEF. (2009). Barnkonvention: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.