Kooperativt lärandes effekt på elevers prestation och attityd till matematikämnet

(1)

NATURVETENSKAP–M ATEMATIK–SAMHÄLLE

Självständigt arbete i fördjupningsämnet Matematik och

lärande

15 högskolepoäng, grundnivå

Kooperativt lärandes effekt på elevers

prestation och attityd till matematikämnet

The effects of cooperative learning on pupils

accomplishment and attitude towards mathematics

Klara Andersson

Max Trolleryd

Grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4–6, 240 högskolepoäng. Självständigt arbete i

fördjupningsämnet Matematik och lärande, 15 högskolepoäng.

2021-03-19

Examinator: Jöran Petersson Handledare: David Örbring

(2)

(3)

Förord

Följande arbete har skrivits i kursen Självständigt arbete på grundnivå (15 hp) som är en del av programmet Grundlärarutbildningen årskurs 4-6 vid Malmö Universitet. Arbetet är skrivet i par inom vårt fördjupningsämne matematik där vi tillsammans har arbetat igenom texten.

(4)

Sammandrag

Målet med denna kunskapsöversikt är att ta reda på hur elever blir matematiker istället för prov-görare. För att ta reda på detta har vi valt att basera arbetet utifrån ett kooperativt förhållningssätt inom matematikämnet. I resultatet ser vi att matematikundervisning bör struktureras med ett kooperativt förhållningssätt för att främja kompetenta matematiker istället för mekaniska prov-görare. Forskningen som besvarar första frågeställningen visade på att det kooperativa arbetssättet förbättrar elevens prestation och resultat om man jämför med ett traditionellt arbetssätt. Att sammanställa en rimlig slutsats av andra frågeställningen var dessvärre svårare då studierna inte påvisat ett lika markant resultat av elevens attityd till kooperativa lärandesituationer.

Nyckelord: Attityd, grundskola, kooperativt lärande, matematiker, prestation, prov-görare, traditionella arbetsmetoder

(5)

Innehållsförteckning

1. Inledning 6 1.2 Begreppsdefinitioner 7 1.2.1 Kooperativt lärande 7 1.2.2 Traditionellt lärande 8 1.2.3 Prov-görare 8 1.2.4 Matematiker 9

2. Syfte och frågeställning 10

3. Metod 11

3.1 Sökord och sökprocessen 11

3.2 Urvalsprocess 12

3.3 Metodreflektion 13

4. Resultat 14

4.1 Resultat av kooperativt lärande 14

4.2 Elevers attityd till kooperativt lärande 17

5. Slutsats och diskussion 19

5.1 Slutsats 19

6. Referenslista 23

(6)

1. Inledning

Matematiken i grundskolan är en lång färd och elever på mellanstadiet (åk. 4-6) har rätt till minst 410 timmar matematik (Skolverket, 2021). Oberoende av ålder ska samtliga elever ges möjligheten att utveckla fem förmågor (problemlösning, metod, begrepp, kommunikation och resonemang) som ska ge dem förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivet och som ökar deras möjligheter att delta i samhällets beslutprocesser (Skolverket, 2019).

I denna kunskapsöversikt har vi därför valt att fokusera på det kooperativa lärandets effekt på elevers prestation och attityd till matematikämnet, för att sedan få en klarare bild av hur eleverna blir matematiker istället för prov-görare. Vi har blivit inspirerade under den verksamhetsförlagda kursen där vi upplevt attityden och prestationsnivån till matematiken olika beroende på undervisningens struktur. Eftersom vi observerat elevernas attityd och prestationsnivå på olika sätt började vi fundera kring vilken effekt ett speciellt arbetssätt faktiskt kan ha på en elev.

När vi diskuterade vad vi vi ville analysera och få bredare kunskap om så valde vi att först att ställa kooperativt och traditionellt lärande mot varandra eftersom det är två arbetssätt vi själva bevittnat under VFU-perioder. Vi ville få en djupare förståelse om kooperativt lärandes effekter på eleverna och vad eleverna själva anser om detta. Vi tror att en elev som besitter kunskap utifrån kooperativa lärandesituationer under sin skolgång kommer med större sannolikhet erhålla en relationell förståelse för matematiken samt en större lust för det eviga lärandet än en elev som fått lära sig traditionellt. Vi antar att det kooperativa arbetssättet har störst potential att ge elever en relationell förståelse och en livslång lust att lära. En elev med relationell förståelse och känner en livslång lust att lära anser vi är en matematiker, medan en elev som är produkten av det traditionella arbetssättet i skolan är endast prov-görare som besitter en instrumentell förståelse och tappar lusten att lära (Skemp, 2006).

Vidare i arbetet finns det andra begrepp som vi kopplar samman för att förstå båda sidorna i arbetet. Den ena sidan är den traditionella matematikundervisningen där vi anser att eleverna besitter en instrumentell förståelse till matematiken och därför blir de vad vi kallar för prov-görare. Den andra sidan är ett kooperativt klassrum där eleverna samarbetar för en relationell förståelse och diskuterar metoder och resultat som riktiga matematiker.

(7)

Skolverket (2019) säger på ett flertal ställen i läroplanen vilken sorts elev skolan ska främja, vilket stämmer in i vår definition av matematiker. Utbildningen syftar bl.a. till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden, samt främja en livslång lust att lära (Skolverket, 2019). De säger även att

Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt deras vilja att pröva och omsätta idéer i handling och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. (Skolverket, 2019, s.3)

1.2 Begreppsdefinitioner

I arbetet finns där flera begrepp som kommer användas för att tydligare förstå syftet och målet med arbetet och bör därför definieras på “rätt” sätt. Vi har därför sammanställt och försökt definiera begreppen här under för att ge läsaren en starkare förståelse till innebörden av begreppen.

1.2.1 Kooperativt lärande

Kooperativt lärande är en undervisningsform som bygger på principen att eleverna är aktiva och utgör själva lärprocesserna, samt att läraren är där som coach eller bollplank åt eleverna. Lärandet ska vara hos och ske mellan eleverna och inte något läraren gör med eleverna. I det kooperativa arbetssättet ser man lärandeprocessen som en social process som sker då en individ interagerar med en annan individ. Synen på lärandet grundar sig i socialkonstruktivismen och även bland annat på Vygotskijs teorier och kan kopplas till hans teori om “Zone of proximal development” (ZPD). För att eleven ska bemästra nya kunskaper behöver hen interagera med en mer kunnig person som kan hjälpa hen vidare för att utvecklas och gå vidare från sin nuvarande kunskapsnivå, det vill säga att lösa en uppgift med någon annan, en uppgift som man själv inte klarar ännu, men klarar av med en annan individ (Kagan & Stenlev, 2017). Sammanfattningsvis så

(8)

kräver lärandeprocessen mer än en individ, så att de kan utmana varandras förmågor och kunskaper (Kagan & Stenlev, 2017).

1.2.2 Traditionellt lärande

Termen traditionellt lärande utgår vi från Clark och Nelson (1993) beskrivning för hur matematikundervisningen vanligtvis är uppbyggd med en gemensam introduktion som sedan övergår till att eleverna enskilt arbetar med valda uppgifter, oftast läroboken, som ska rättas vid ett senare tillfälle. Vid prov och förhör dokumenteras poängen som ligger till grund till elevens betyg eller bedömning. Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2009:5; 2020) säger detsamma och bekräftar detta via sina rapporter. Läroboken har redan lösta exempel där eleverna över procedurer och får därför möta en mer formaliserad och generell skolmatematik där färdighet går före förståelse och därför blir lärandet och förståelsen instrumentell (Skemp, 2006).

1.2.3 Prov-görare

För att förstå begreppet prov-görare bättre har vi valt att definiera undervisningsformen i det traditionella matematikklassrummet med hjälp av Clark och Nelson (1993) samt Skolverket (2003) och Skolinspektionen (2009:5; 2020) som alla säger att undervisningen är läroboksstyrd och eleverna arbetar enskilt med den. Clark och Nelson (1993) säger även att elevernas betyg och omdömen grundar sig i provresultat som har dokumenterats flitigt under året. Att arbeta på detta traditionella sätt handlar i stora drag om färdighetsträning och det är då lätt att missa utveckling i elevernas matematiska förståelse då många elever avverkar flera uppgifter på ett mekaniskt sätt. Med detta hänvisar vi till Skemp (2006) med den instrumentella förståelsen som är inriktad på regler och metoder eftersom man får rätt svar snabbt om rätt metod används. Med allt detta har vi valt att definiera elever med detta tänk och arbetssätt för prov-görare eftersom det som styr elevens motivation i stort sätt är nationella och internationella mätningar samt betyg.

(9)

1.2.4 Matematiker

En matematiker i vår benämning besitter en relationell förståelse vilket menas med att hen förstår hur och varför en uppgift går att lösa på det viset. Den relationella förståelsen tar visserligen längre tid att lära sig och kräver mer av eleven, men eftersom individen förstår varför en lösning fungerar så ägs därför kunskapen och dessutom så ökar detta elevens motivation (Skemp, 2006). Vi anser att eleverna får större möjlighet att bli matematiker i ett kooperativt klassrum där undervisningen är lärarstyrd och elevcentrerad. Undervisningen är då strukturerad för att stärka lärandet genom samarbete och samtliga elever är aktiva under lärandeprocessen (Kagan & Stenlev, 2017). Eftersom det kooperativa lärandet sker i samspel med andra och språket är vårt främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära (Skolverket, 2019), vilket även är ett viktigt redskap inom det kooperativt lärandet, stärker det möjligheterna att utveckla elevens förmåga till att formulera, reflektera och värdera valda strategier och metoder för att lösa problem. Det hjälper även eleven att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang (Skolverket, 2019).

(10)

2. Syfte och frågeställning

Dagens elever är främst prov-görare och inte nyfikna matematiker. Med det menas att elevernas mål inom matematiken är att göra klart prov och uppgifter på snabbast och lättast sätt istället för att utveckla ett tänkande som matematiker. Under vår utbildning upprepas det gång på gång hur det kooperativa lärandet gynnar samtliga elever på flera olika sätt och i flera ämnen, vilket leder oss till arbetets syfte och huvudsakliga frågor:

- Hur påverkar ett kooperativt arbete elevens resultat och prestation i matematiken? - Vad är elevernas attityd till kooperativa arbetsmetoder inom matematiken?

Hela arbetet fokuserar på samtliga elever i grundskolan då vi tror att att formeln för ett lustfyllt lärande är densamma genom hela skolgången (Skolverket, 2019).

(11)

3. Metod

Materialet som har hittats för att besvara frågeställningarna i den här kunskapsöversikten är en samling av tidigare studier inom matematikämnet med speciellt fokus på kooperativt lärande. Studierna har främst tagits fram genom utbildningsdatabasen Libsearch med hjälp av sökord som diskuterats fram på både svenska och engelska. Vi har även använt oss av relevant forskning som vi blivit tilldelade under utbildningens gång som litteratur. Syftet och metoden till de valda källorna presenteras här, samt i bilaga 1, som en förståelse och grund för resultat/analys och diskussion som presenteras under separata rubriker.

3.1 Sökord och sökprocessen

För att hitta så relevant forskning som möjligt har vi tillsammans diskuterat olika svenska begrepp och synonymer till dem för att kunna hitta just de studierna vi vill ha och behöver. De begreppen som vi tillsammans kommit fram till översattes till engelska för att få ett vidare och internationellt perspektiv i sökningen. Våra två viktigaste nyckelord, “cooperative learning” och “mathematics”, fick alltid vara med i sökningen i kombination med andra begrepp.

Väldigt tidigt in i sökprocessen insåg vi att kooperativt lärande inom matematiken är ett ämne många forskat kring på olika sätt och därför fick vi diskutera fler begrepp och synonymer för att kunna experimentera och precisera vår sökning. Filtret “peer-reviewed” hjälpte oss och användes till samtliga sökningar då det innebär att databasen sorterar ut de studier som har blivit granskade och godkända av andra forskare innan de publicerats.

För att kombinera alla begrepp så användes boolesk söklogik, vilket är en sökteknik som markerar hur sökorden ska kombineras med hjälp av AND, OR eller NOT. Vi använde oss främst av AND och OR för att koppla ihop flera sökord där resultatet av sökningen innehåller ett eller båda begreppen.

(12)

Vi har även använt oss av andras arbeten, såsom SAG och examensarbete, och kurslitteratur för att hitta forskning därifrån som kan passa vårt arbete.

3.2 Urvalsprocess

Informationssökningen landade i elva källor totalt för att besvara våra frågeställningar. Samtliga källor som tagits fram är studier eller vetenskapliga artiklar som kan användas för att svara på våra frågor om kooperaitvt lärande inom matematikämnet. Vi har valt ut tio för att svara på första frågeställningen och tre för att svara på andra, men insåg att man kan använda sig av de några studier vi hittat för besvara båda frågeställningarna. Målet med vår sökprocess har varit att hitta så relevanta källor som möjligt för vårt syfte, och eftersom det här arbetet är en sammanställning av flera olika studier var det viktigt för oss att använda filtret “peer-reviewed” så vi vet att studierna blivit lästa och godkända.

Vi använt oss av kvantitativa studier från hela världen där många elever och klasser deltagit i undersökningen som antingen experimentgrupp eller kontrollgrupp. Studierna är baserade och testade på eleverna i grundskolans alla åldrar där samtliga fått göra test innan och efter undersökningen. Från början hade vi en tanke att arbetet skulle fokusera på elever i årskurs 4-6 eftersom det är den ålder vi utbildar oss inom, men under sökprocessen hittade vi många intressanta studier för både yngre och äldre åldrar vilket ledde till att vi använt oss av studier för alla åldrar i grundskolan. Testen eleverna fått göra både innan och efter undersökningen har jämförts med varandra.

Studierna som hittats för att besvara våra frågeställningar jämför främst kooperativa lärandesituationer med traditionella arbetsmetoder som påvisar ett mer positivt resultat för ett kooperativt arbete, det var ingen aktivt val att det kooperativa arbetssättet skulle främst jämföras med det traditionella arbetssättet utan det här var en konsekvens av forskningsområdet.

Utöver detta har vi även använt oss av styrdokument, artiklar, granskningar och rapporter som hjälp att definiera olika begrepp. Vi har även använt oss av tidigare skrivna arbeten, SAG och examensarbeten, för att leta i deras referenslitteratur.

(13)

3.3 Metodreflektion

Vi inser att det är viktigt att läsaren har kritiska aspekt i åtanke då det finns uppenbara svagheter med vår metod. En viktig kritisk aspekt i vår metod var att vi snabbt insåg att det fanns ofantligt mycket forskning kring detta ämne vilket gjorde det omöjligt för oss att läsa allt inom tidsramen vi haft till godo. Vi inkluderade studier från hela världen som undersökte kooperativt lärande i grundskolans alla åldrar inom matematikämnet vilket har inneburit att vi fått precisera och specificera vår sökning in i minsta detalj. Detta påverkade kvalitén på den forskning vi fått fram eftersom vi då exkluderar studier med begrepp som vi inte använt oss av på grund av bland annat att vi inte ens tänkt på dem eller förstått innebörden. Samt att vi möjligtvis gått miste om möjligheten att komma i kontakt med studier som finner andra resultatet och därmed ställer sig emot de resultat vi hittat, vilket kan i slutändan ha berikat resultatet av vår kunskapsöversikt.

Det existerar säkert fler brister i vår sökning som vi inte har observerat och kan ha påverkat kvalitén av vår sammanställning. Därför bör den här kunskapsöversikten läsas med ett kritiskt perspektiv.

(14)

4. Resultat

Under följande rubriker presenteras en sammanställning av befintliga studier som är relevanta för kunskapsöversikten och dess frågeställningar. Det kommer läggas fram studier med deras resultat om vilken effekt kooperativa lärandemetoder kan ha på elevers attityd och prestation inom matematikämnet. Enligt Friberg (2017) bör man strukturera upp arbetet med tydliga rubriker och underrubriker för att skapa en röd tråd, vilket är det vi gjort. Inledningsvis presenteras studier om hur kooperativt arbete påverkar elevens attityd och resultat och sedan presenteras studier om elevers attityd till kooperativa arbetsmetoder.

4.1 Resultat av kooperativt lärande

Clark & Nelson (1993) hävdar i artikeln att man bör gå ifrån traditionella undervisningsmetoder till ett mer utmanande klassrum med ett kooperativt lärande som fokus för att skapa ett mer kreativt, meningsfullt och effektivt lärande för eleverna. De säger även att det inte är lätt att hitta en rätt strategi till lärande utan man måste hitta olika metoder som utvecklar elevernas självkänsla och en bättre förståelse för matematiska begrepp och procedurer. Istället för att tidigt introducera ett traditionellt mekaniskt tankesättet inom matematiken bör eleverna få möjlighet till en relationell förståelse för ämnet. De måste få förklarat för sig varför svaret blir som det blir och varför vissa metoder fungerar och vissa inte (Skemp, 2006). Enligt Skemp (2006) är det dessutom lättare att komma ihåg lämpliga procedurer och metoder om du besitter en relationell förståelse eftersom den omfattar mer kunskap, vilket i sin tur ökar elevernas motivation som kan leda till att eleven engagerar sig mer i sitt eget lärande.

Matematikundervisningens struktur kan se ut på olika sätt. I läroplanen står det att undervisningen bland annat ska bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kunna argumentera logiskt och kommunicera om och i matematik (Skolverket, 2019). Usmadi, Hayatul Hasanah & Ergusni (2020) gjorde en studie för att se resultatet av kooperativt lärande i form av en tre-stegs-metod för intervjuer. Denna studie utfördes på elever i high school (ålder ca. 16-18 år) i USA och slutsatsen var att kooperativt lärande enligt denna metod är bättre och mer effektiv

(15)

än traditionell undervisning. Studien gick ut på att eleverna fick intervjua varandra för att lösa ett matematikproblem som skulle diskuteras och redovisas med valda metoder senare i tvärgrupper. Usmadi et al. (2020) rekommenderar denna metod för att skapa ett mer kreativt och aktivt klassrum som det kooperativa lärandet behöver.

Roldán-Álvarez, Bacelo, Martín & Haya (2020) skapade ett kreativt klassrum på ett annat sätt i sin forskning. De tog hjälp av IKT (informations- och kommunikationsteknik med digitala verktyg) för att främja elevernas akademiska och icke-akademiska färdigheter. I studien används en multitouch screen vilket är en stor skärm som kan känna av beröring på flera olika punkter samtidigt. Studien genomfördes med 180 elever i åldrarna 6-11 år där de i smågrupper om tre personer som fick sätta sig runt en multitouch screen för att lösa olika matematiska problem. Syftet med undersökningen var att få eleverna att samarbeta och interagera på olika sätt med hjälp av skärmen för att kunna observera vilken kommunikationstaktik som får flest elever aktiva. Resultatet påvisar dock att en multitouch screen inte påverkar lärandemålet något särskilt.

Capar & Tarim (2015) utförd en metaanalys och säger att kooperativa inlärningsmetoder är mer framgångsrika än de traditionella. De gjorde metaanalysen med elever som gick i årskurs 1 upp till universitetet och jämförde de olika arbetsmetoderna inom matematikämnet. Resultatet visar då att kooperativa arbetsmetoder är effektivare än traditionella arbetsmetoder och de vågar därför säga att det kooperativa lärandet kan vara ett metodiskt alternativ som gynnar samtliga elever oavsett den kognitiva tendensen inom ämnet.

Vega & Hederich (2015) gjorde en liknande studie med 76 elever i årskurs 4 där även de jämförde effekterna av kooperativt lärande och traditionella arbetsmetoder inom matematikämnet. I sin studie visar det sig att kooperativa lärandesituationer stärkte elevernas förmågor som de redan besitter och de lärde sig att känna igen positiva aspekter i sig själv och andra och såg därför fördelar med att arbeta tillsammans.

Även Turgut & Turgut (2018) har utrett en metaanalys som liknar Capar och Tarims (2015) där även de undersökte effekter av kooperativt lärande på elevers prestation inom matematiken. Det genomfördes genom att analysera 59 studieresultat, 55 av resultaten visar en positiv utveckling av elevernas matematiska förmåga och fyra av resultaten påvisar negativa resultat vilket innebär en signifikant skillnad som antyder att det kooperativa har en positiv effekt på elevernas prestationsförmåga inom matematiken. Det kan vara värt att uppmärksamma att kriterierna för

(16)

studierna i den här metaanalysen av området var att studierna skulle vara bedrivna i Turkiet. Analysen av studierna resulterar även i att det fanns ingen markant skillnad i förbättringen av elevernas prestation beroende på elevernas ålder. Det noterades att effekterna på prestationen stämmer generellt över alla matematikens grenar förutom geometri där det fanns en större förbättring hos eleverna.

Ozsoy & Yildiz (2004) tog två årskurs 7 klasser (Turkiet) och introducerade det kooperativa arbetssättet i en av dem, så det blev en testgrupp och en kontrollgrupp. Båda grupperna fick genomgå ett för-test och slut-test i studien. Det vill säga att de ställde det kooperativa- mot det traditionella arbetssättet. Den stora slutsatsen var att eleverna som hade arbetat med skoluppgifter på ett ett kooperativt sätt hade deltagit i en effektivare inlärning kontra kontrollgruppen. I experimentgruppen skapades ett större sammanhang mellan eleverna och läraren, det vill säga att läraren kom närmare elevernas inlärningsprocess och inte var fast framme vid tavlan längre. Experimentgruppen fick även möjlighet att öva på sin kommunikativa förmåga eftersom de var tvungna kommunicera sina tankar i formen av lösningsförslag och antaganden. Detta främjar även den matematiska förståelsen då de eleverna själva behöver resonera och lyssna på andras resonemang. Det här fungerar även som ett stöd för eleverna.

Utöver kommunikationsförmågan så stärktes elevernas självförtroende i sin matematiska förmåga. Sammanfattningsvis menar Ozsoy & Yildiz (2004) att det kooperativa arbetssättet ger en starkare matematisk grund att stå på kontra det traditionella arbetssättet, eftersom de får jobba problemlösande i grupp. Eleverna som deltog i studien och var en del av experimentgruppen hade i intresse att fortsätta jobba kooperativt i matematikundervisningen samt andra ämnen.

Peklaj (2003) undersöker i sin studie om elevers förmåga påverkas olika av implementerandet av det kooperativa arbetssättet. Det vill säga om låg-, medium- eller högpresterande elever påverkas olika. Det testades på 373 elever i årskurs 5 totalt, 170 elever som bestod av experimentgruppen, sedan 203 elever i kontrollgruppen. Studiens resultat visar att det kooperativa arbetssättet inte gynnade eller missgynnade någon av dem olika presterande elevgrupperna mer än de andra. Studien undersöker det här även efter kön, men resultatet visar ingen signifikant skillnad inom matematiken där heller.

(17)

I en “Best-evidence Synthesis” som undersöker de effektivaste metoderna eller strategierna för förbättrandet av elevers prestation inom matematiken, går Slavin & Lake (2008) noggrant och kritiskt igenom den existerande forskningen som mäter effektiviteten på olika metoder och strategier för matematikinlärning. De kategoriserar sina resultat efter hur starkt beviset var för varje metod eller strategi. I den kategorin med starkast bevis fanns fem slutsatser. Fyra av de fem slutsatser var olika kooperativa arbetssätt, studierna som de var baserade på var hög-kvalitativa studier och stod för pålitlig data påstår Slavin & Lake (2008). Ur flera av studierna som analyserades rapporterades resultat efter socioekonomisk ställning och bakgrund. Alla studierna var överens om att kooperativa arbetssätt var lika effektiva och gav samma förbättring för alla olika elevers prestation. Detta går i linje med Peklaj (2003) resultat att ingen av de olika presterande elevgrupperna tjänar mer eller mindre än den andra.

Kyndt, Raes, Lismont, Timmers, Cascallar & Dochy (2013) granskar det kooperativa arbetssättets effekt på elevers prestation och attityd. Det här sker genom en metaanalys på 65 studier som är genomförda från 1995 fram till 2013. Syftet var att undersöka om elever som deltar i ett kooperativt arbetssätt generellt sett överpresterar elever i ett traditionellt arbetssätt samt om det sker en positiv förändring av elevers attityd mot matematiken av det kooperativa arbetssättet. Resultatet av metaanalysen visar på en signifikant positiv förändring av elevernas attityd och prestation. Kan vara av värde att markera att det var en större förbättring av elevernas prestation än förbättringen av attityd. I analysen så försökte de även analysera om den positiva utvecklingen skilde sig åt beroende på elevernas ålder. Analysen antydde att elever i åldrarna 6-12 och +18 tjänade mest på det kooperativa arbetssättet.

Sammanfattningsvis så vågar samtliga forskare vi tagit fram i nutid påstå att kooperativa inlärningsmetoder är betydligt mer framgångsrika och positiva än traditionella lärandesituationer när det gäller elevernas matematiska förståelse, prestation och resultat. Forskarna är inte helt enade om vilken ålder som gynnas mest.

4.2 Elevers attityd till kooperativt lärande

Kyndt et al. (2013) redovisar i sin metaanalys att det var större förbättringar i elevernas prestation än i deras attityd till ämnet. Trots den betydligt mindre förbättringen av attityd så finner Kyndt et

(18)

al. (2013) resultatet av värde då ingen av studierna i metaanalysen som rapporterade om attityd rapporterade någon negativ förändring av attityden hos eleverna. De förklarar att den allmänna positiva förändring på attityden och prestationen kan vara en konsekvens av variablernas ömsesidiga relation, alltså att de går hand i hand.

Capar och Tarim (2015) redovisar även i sin metaanalys som pågick under fem veckor att kooperativt lärande inte påvisar lika stora förbättringar i elevernas attityd som med prestation, men de ser ändå en förbättring i attityden. Författarna antar att anledningen till det resultatet kan bero på att studierna enbart varade under fem veckor.

I en två år lång studie av Slavin & Stevens (1995) där de följer 1012 elever för att se hur deras attityd påverkas av att få jobba kooperativt. Genom en kvantitativ undersökning så fick eleverna svara på en enkät under hösten första året av studien för att se hur deras attityd låg till. Sedan fick de ett slut-test på våren andra året för att se om den hade förändrats. I enkäten får de svara på hur deras inställning är samt hur de uppfattar sin egen förmåga inom matematik, baserad på en tregradig-skala. Enkätens resultat visar att det inte finns någon skillnad i elevernas motivation efter att de har arbetat kooperativt i 2 år. Bristen på resultat kan vara en konsekvens av att enkäten endast hade en tregradig-skala.

Roldán-Álvarez et. al (2020) resultat visar även i sin studie att en multitouch screen inte påverkar lärandemålet något särskilt som de först trodde men elevernas tillfredsställelse var hög när de använde sig av skärmen vilket skapar en positiv samarbetsinlärningsaktivitet. Studien påvisar även ett annat relevant resultat. Den visar att turbaserad interaktion fick eleverna att kommunicera mer och bättre med varandra än när samtliga i gruppen kunde interagera samtidigt för att lösa problemet.

För att sammanfatta ovanstående resultat så finns det ingen gemensam trend för studiernas resultat.

(19)

5. Slutsats och diskussion

I följande kapitel kommer vi dra slutsatser med hjälp av det resultat vår sökprocessen givit. Vi kommer försöka dra en slutsats och problematisera resultatet genom att sätta vår frågeställning “Hur påverkar ett kooperativt arbete elevens attityd och prestation i matematiken?” i relation till resultatet av sökprocessen. Vi kommer sedan diskutera slutsatsens innebörd för vår lärarprofession. Sedan diskuteras möjligheterna för fortsatt forskning.

5.1 Slutsats

Sammanställningen av kunskapsöversikten har gett svar på en av våra två frågeställningar. Resultaten från forskarna ovan är enade om att det kooperativa arbetssätt gör en stor positiv påverkan på elever som blir utsatta för kooperativt lärande(Clark & Nelson, 1993; Hasanah & Ergusni 2020; Usmadi et al. 2020; Roldán-Álvarez et. al 2020; Capar & Tarim, 2015; Vega & Hederich, 2015; Turgut & Turgut, 2018; Ozsoy & Yildiz, 2004; Peklaj, 2003; Slavin & Lake, 2008; Kyndt et al. 2013).

Om de olika elevgrupperna prestationsmässigt gynnas olika av det kooperativa lärandet, det vill säga om låg-, medium- eller högpresterande elever gynnas eller missgynnas men än en annan grupp är enat i forskningen. Ingen av elevgrupper gynnas signifikant mer än någon annan grupp (Peklaj, 2003; Slavin & Lake, 2008).

Angående hur elever påverkas beroende på ålder är inte enat i forskningen. Turgut & Turgut (2018) visar i deras slutsats baserat på deras undersökning att elevernas förbättring av det kooperativa lärandet resultat- och prestationsmässigt inte påverkas av elevernas ålder. Utan att ökningen är konsekvent över hela grundskolan upp de högre utbildningsnivåerna. Kyndt et al. (2013) antyder däremot med hjälp av resultatet av deras studier att det finns en skillnad i ökningen av elevernas prestation och resultat beroende på elevernas ålder. Deras resultat visar att elever mellan åldrar 6-12 och 18+ tjänar mer på det kooperativa arbetssättet.

(20)

I sammanställandet av resultatet till vår andra frågeställning finner vi det svårt att dra någon slutsat, eftersom vi inte kan se någon linje i studiernas resultat. Då alla studierna drog olika slutsatser angående det kooperativa arbetssättets påverkan på elevers attityd till matematikämnet.

5.2 Diskussion

Under diskussioner vi hade i början av arbetet märkte vi av stora skillnader angående hur lärare på våra partnerskolor arbetade och lärde ut matematik annorlunda i sina klassrum. En av oss jobbade med ett kooperativt arbetssätt på instruktion av handledare och den andra jobbade traditionellt på instruktion av handledare. En av oss märkte tydligt av hur traditionella arbetsmetoder dominerade klassrummet och eleverna var nöjda eftersom de inte visste om något bättre. Medan den andra arbetade med matematiken med ett kooperativt tankesätt, där eleverna fick utforska djupa problem i grupp, samt resonera och äga sitt lärande, eleverna hade lusten till att lära, det var kul att lära sig. Det intresserade oss i det kooperativa arbetssättet och dess oändliga möjligheter, därav valde vi att undersöka det kooperativa lärandets effekt på prestation och attityd inom matematikundervisningen.

En sak som vi fortfarande ställer oss frågande till är vår andra frågeställning “Vad är elevernas attityd till kooperativa arbetsmetoder inom matematikämnet?” eftersom vi känner inte att vi hittat rätt studier eller tillräckligt många studier som hänvisade till det. Vissa studier som vi nu läst har redovisat att attityden förändrats till det positiva men inte lika markant som elevens prestation eller resultat(Roldán-Álvarez et. al 2020; Capar & Tarim, 2015; Turgut & Turgut, 2018; Slavin & Lake, 2008; Kyndt et al. 2013). Medan Slavin & Stevens (1995) som bedrev en studie i två år på 1012 elever inte fann någon signifikant skillnad i elevernas attityd till matematikundervisningen. Vilket är intressant då resterande studier till frågeställning fann en liten positiv förbättring på endast fem veckor (Roldán-Álvarez et. al 2020; Capar & Tarim, 2015; Turgut & Turgut, 2018; Slavin & Lake, 2008; Kyndt et al. 2013).

Det kan vara värt att problematisera Turgut & Turgut (2018) resultat av deras metaanalys eftersom det hamnar i kontrast med resultatet från Kyndt et al. (2013) metaanalys. Turgut & Turgut (2018) resultat tyder på att det inte finns någon skillnad i hur de olika åldrar påverkas av det kooperativa lärandet. Kyndt et al. (2013) finner i sammanställningen av sina resultat att åldrarna 6-12 och 18+ gynnas signifikant mer. Den enda skillnaden i urvalet av studier för båda

(21)

parterna är att Turgut & Turgut (2018) endast använde sig av studier från Turkiet. Därav bör det här resultatet av hur elever påverkas olika av det kooperativa lärandet beroende på ålder läsas kritiskt och inte bidra till någon slutsats. Eftersom det krävs mer forskning för att kunna göra ett mer stabilt resonemang angående ålderns roll i det här.

Det här arbetet har lärt oss flera stora fördelar med kooperativa arbetsmetoder inom matematikämnet och det tar vi såklart med oss in i vår lärarprofession. Enligt våra källor finns det i princip inte några nackdelar med ett sådant arbetssätt vilket såklart är bra men man kan ställa sig frågan om det alltid är bra att använda sig av ett kooperativt arbetssätt i alla lärandesituationer.

I hänsyn till sammanställningen av våra resultat och erfarenheter från VFU-kurser så vågar vi nu påstå att en elev som skolas med ett kooperativt arbetssätt kommer belönas med en djupare relationell förståelse i fler fall och bli vad vi benämner en nyfiken matematiker. Listan på anledningarna till att arbeta med kooperativt lärande är lång, det befriar läraren från tavlan och lägger lärandet hos eleverna. Samtliga elever gynnas lika mycket oberoende av deras prestationsnivå eller eventuella svårigheter. Sist så ger man eleverna kommunikativa och problemlösande färdigheter som dem kommer få nytta av livet ut. En elev som däremot skolas med traditionellt arbetssätt besitter en instrumentell förståelse (Skemp, 2006) och blir vad vi kallar en prov-görare även om lärandet anses som lustfyllt eller meningsfullt från elevens sida så är det lärarens valda arbetssätt som avgör vilken slags elev som främjas. Vi anser även med hjälp av det enade resultatet av första frågeställningen att den svenska skolan är omodern och inte anpassar sig efter nutida studier och läroplanens riktlinjer kring vilken sorts elev skolan ska främja (Skolverket, 2019).

5.3 Förslag på vidare forskning

Även fast att det finns en oändlig mängd forskning om kooperativt lärande, så finns det många aspekter som inte undersöks nog. Vårt resultatet angående det kooperativa lärandets effekt på elever resultat och prestation var övertygande positivt. Det blandade och icke-övertygande resultatet som belyser elevers attityd och hur det påverkas av kooperativt lärande inspirerar till fortsatt forskning om aspekten. Ett förslag på fortsatt forskning för att berika området är en longitudinell kvalitativ studie med högt deltagarantal, för att kunna komma in på djupet hur

(22)

elevers attityd till matematikämnet ändras. I ett försök att komma ett steg närmre till att knäcka koden för hur ett lustfyllt lärande ser ut och hur vi främjar ett evigt lärande hos eleverna (Skolverket, 2019).

En studie som den här hade kunnat bedrivas i Sverige, då vi har möjligheten att ha en väldigt stor testgrupp som sedan jämför sina resultat med nationella provens resultat. Därmed kan man få tillgång till en enormt stor kontrollgrupp samt se om testgruppens resultat urskiljer sig från mängden.

Det hade även varit av intresse att se en undersökning angående hur stor andel av svenska klassrum som arbetar med kooperativt lärande samt i vilken utsträckning. För att kunna dra paralleller till nationella prov.

(23)

6. Referenslista

Capar, G., & Tarim, K. (2015). Efficacy of the Cooperative Learning Method on Mathe- matics Achievement and Attitude: A Meta-Analysis Research. Educational Sciences: Theory & Practice, 15(2), 553–559. Tillgänglig:https://doi-org.proxy.mau.se/10.12738/estp.2015.2.2098

Clifford Clark, H., & Nelson, M. (1993). Improving mathematics evaluation through cooperative learning strategies. Middle School Journal, 24(3), 15-18. Tillgänglig:

https://www-jstor-org.proxy.mau.se/stable/pdf/23024146.pdf?refreqid=excelsior%3Ac99a3550 8e6147a7b1ee046700c9e3ef

Friberg, F. (red.) (2017). Dags för uppsats: vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (Tredje upplagan). Lund: Studentlitteratur.

Kagan, S. & Stenlev, J. (2017). Kooperativt lärande: samarbetsstrukturer för elevaktiv undervisning. (Upplaga 1). Lund: Studentlitteratur.

Kyndt, E., Raes, E., Lismont, B., Timmers, F., Cascallar, E., & Dochy, F. (2013). A meta-analysis of the effects of face-to-face cooperative learning.Do recent studies falsify or verify earlier findings? Educational Research Review, 10, 133–149.https://doi.org/10.1016/j.edurev.2013.02.002)

Ozsoy, N., & Yildiz, N. (2004). The Effect of Learning Together Technique of Cooperative Learning Method on Student Achievement in Mathematics Teaching 7th Class of Primary School. Turkish Online Journal of Educational Technology- TOJET, 3(3), 49–54.

Peklaj, C. (2003). Gender, abilities, cognitive style and students’ achievement in cooperative learning. Psihološka Obzorja, 12(4), 9–22

Roldan-Alvarez, D., Barcelo, A., Martín, E. & Haya, P-A. (2020). Impact of different interaction protocols on group communication, satisfaction and learning outcomes of primary school children when using multitouch tabletops. Computers & Education, 152(2020), 2-16.

(24)

Skemp, R. (2006). Relational Understanding and Instrumental Understanding. Mathematics

Teaching in the Middle School, 12(2), sid 88-95. Tillgänglig:

https://www.jstor.org/stable/41182357?seq=1#page_scan_tab_content

Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik – utbildningens innehåll och ändamålsenlighet (2008:553). Skolinspektionen Stockholm. Tillgänglig:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tk g/2009/undervisning-i-matematik/granskningsrapport-matematik.pdf

Skolinspektionen (2020). Matematikundervisningen i årskurserna 4-6 (400-2018:10258). Skolinspektionen Stockholm. Tillgänglig:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/02-beslut-rapporter-stat/granskningsrapporter/tk g/2020/matematik/matematikundervisningen-4-6.pdf

Skolverket (2003). Lust att lära: med fokus på matematik: nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm:Skolverket.

Tillgänglig:https://www.mau.se/pages/45519/lustattlara.pdf

Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2019. (Sjätte upplagan). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (5 januari 2021). Timplan för grundskolan. Tillgänglig:

https://www.skolverket.se/undervisning/grundskolan/laroplan-och-kursplaner-for-grundskolan /timplan-for-grundskolan#Viserovertimplanerna

Slavin Robert E., & Lake Cynthia. (2008). Effective Programs in Elementary Mathematics: A Best-Evidence Synthesis. Review of Educational Research, 78(3), 427–515.

https://doi.org/10.3102/0034654308317473)

Stevens, R. J., & Slavin, R. E. (1995). The Cooperative Elementary School: Effects on Students’ Achievement, Attitudes, and Social Relations. American Educational Research Journal, 32(2), 321–351.https://doi.org/10.3102/00028312032002321

(25)

Turgut, S. ( 1 ), & Turgut, I. G. ( 2 ). (n.d.). The effects of cooperative learning on mathematics achievement in Turkey: A meta-analysis study. International Journal of Instruction, 11(3), 663–680. https://doi.org/10.12973/IJI.2018.11345A)

Usmadi. Hayatul Hasanah. Ergusni. (2020). The impact of the implementation three-step interview cooperative learning model in mathematics learning toward the

learners’ activities and outcomes. Malikussaleh Journal of Mathematics Learning, 3(1), 8-12. DOI:

https://doi.org/10.29103/mjml.v3i1.2447

Vega, M. L., & Hederich M., C. (2015). The Impact of a Cooperative Learning Program on the Academic Achievement in Mathematics and Language in Fourth Grade Students and Its Relation to Cognitive Style. Journal of New Approaches in Educational Re- search, 4(2), 84–90. Tillgänglig:

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebsco-host.com/login.aspx?direct=true&db=eri c&AN=EJ1127147&lang=sv&site=eds-live

(26)

7. Bilaga 1

Sammanställning av källor Författare, titel, år, land, databas, länk

Syfte Urval Resultat

Capar, G., & Tarim, K. (2015). Efficacy of the Cooperative Learning Method on Mathe- matics Achievement and Attitude: A Meta-Analysis Research. Educational

Sciences: Theory & Practice, 15(2),

553–559. Tillgänglig: https://doi-org.proxy .mau.se/10.12738/es tp.2015.2.2098

Syftet med studien var att undersöka det kooperativa

arbetssättet kontra det traditionella arbetssättets påverkan på

prestation inom och inställning till matematikämnet.

En metaanalys baserad på studier med ett “för-test” och “slut-test” som jämför grupperna. Studierna var gjorda mellan 1988 och 2010. Studierna var tvungna att vara baserade på elever antingen i grundskolan, gymnasiet eller universitetsnivå. 26 studier användes för meta-studien. Resultatet påvisade att det kooperativa arbetssättet hade en större påverkan på elevers akademiska prestation än det traditionella arbetssättet.

Det stämde även för elevers inställning till matematikämnet. Ett flertal begränsningar i studien uppstår, endast 7 studier undersökte attityd-aspekten. Samt att de 7 studierna bedrevs under endast 5 veckor.

Kyndt, E., Raes, E., Lismont, B.,

Timmers, F., Cascallar, E., & Dochy, F. (2013). A meta-analysis of the effects of face-to-face cooperative learning. Do recent studies falsify or verify earlier findings? Educational

Syftet var att undersöka hur det kooperativa lärandet påverkade resultat, attityd och uppfattning. En metaanalys baserad på 65 studier. Studierna skulle vara skrivna från år 1995 och framåt. Studierna kunde vara

genomförda på alla nivåer utom universitetsnivå.

Resultatet visar att det fanns signifikant positiv förbättring av elevers resultat samt en mindre positiv skillnad i

(27)

Research Review, 10,

133–149.

https://doi.org/10.1 016/j.edurev.2013.02. 002)

Ozsoy, N., & Yildiz, N. (2004). The Effect of Learning Together Technique of Cooperative Learning Method on Student Achievement in Mathematics Teaching 7th Class of Primary School.

Turkish Online Journal of Educational

Technology - TOJET, 3(3), 49–54.

Syftet var att undersöka det kooperativa lärandets effekt på elevers prestation i sjunde klass inom matematiken. Det är en studie baserad på 70 turkiska elever. Det fanns en

experimentgrupp och en kontrollgrupp. Studien mätte resultatet genom ett för- och ett sluttest.

Resultatet visar en signifikant positiv förbättring av elevernas prestation.

Roldan-Alvarez, D., Barcelo, A., Martín, E. & Haya, P-A. (2020). Impact of different interaction protocols on group communication, satisfaction and learning outcomes of primary school children when using multitouch tabletops. Computers & Education, 152(2020), 2-16. https://doi.org/10.1 016/j.compedu.2020. 103875

Syftet var att undersöka hur multitouch screens påverkade elevers resultat samt kommunikation. 180 elever deltog totalt, bestående av blandade åldrar i låg och mellanstadiet i Spanien. Resultatet visade ingen förbättring i elevernas prestation. Men den fanns en ökad nivå av uppskattning för matematiken efter studien. Peklaj, C. (2003). Gender, abilities, cognitive style and students’

achievement in

Syftet med studien var att undersöka det kooperativa lärandets effekt på prestation utifrån kön, förmåga 373 slovenska femteklassare deltog i experimentet. Det genomfördes med hjälp av en Resultatet visar en signifikant positiv förbättring av elevernas prestation. Samt ingen markant

(28)

cooperative learning.

Psihološka Obzorja, 12(4), 9–22

och kognitiv stil inom matematiken.

experimentgrupp och en kontrollgrupp.

skillnad utifrån kön, förmåga och kognitiv stil.

Slavin Robert E., & Lake Cynthia. (2008). Effective Programs in Elementary Mathematics: A Best-Evidence Synthesis. Review of Educational Research, 78(3), 427–515. https://doi.org/10.3 102/0034654308317 473)

Syftet med analysen var att se om det fanns något arbetssätt som gav större ökning i prestation än någon annan. Resultatet kategoriseras utifrån hur pålitlig och stark forskningen var.

Analysen var baserad på 87 studier.

Studierna var tvungna att sträcka sig över 12 veckor minst.

Resultatet visade att 4 av de 5 arbetssätt som gav bäst ökning i prestationsnivån och var mest försvarbara var kooperativa arbetssätt. Stevens, R. J., & Slavin, R. E. (1995). The Cooperative Elementary School: Effects on Students’ Achievement, Attitudes, and Social Relations. American Educational Research Journal, 32(2), 321–351. https://doi.org/10.3 102/0002831203200 2321

Syftet med studien var att följa 1012 elever under två år och se hur ett

kooperativt arbetssätt påverkade deras prestation och attityd.

1012 elever deltog under två år. Studien var kvantitativ. Det fanns en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Resultatet visade på positiv förbättring prestationsmässigt. Men ingen skillnad i attityden. Turgut, S. ( 1 ), & Turgut, I. G. ( 2 ). (n.d.). The effects of cooperative learning on mathematics achievement in Turkey: A meta-analysis study. International Journal of Instruction, 11(3), 663–680. https://doi.org/10.1 Syftet med

metastudien var att undersöka hur kooperativt lärande påverkar elevers prestation i Turkiet. 59 studieresultat användes i metastudien. Det fanns en experimentgrupp och en kontrollgrupp. Studierna skulle vara bedrivna med ett för-och ett sluttest.

Resultatet visade på positiv förbättring i 55 av 59 studier prestationsmässigt. Samt att det stämde över alla åldrar.

(29)

2973/IJI.2018.11345 A) Usmadi. Hayatul Hasanah. Ergusni. (2020). The impact of the implementation three-step interview cooperative learning model in mathematics learning toward the learners’ activities and outcomes. Malikussaleh Journal of Mathematics Learning, 3(1), 8-12. DOI: https://doi.org/10.2 9103/mjml.v3i1.2447

Syftet med studie är att författarna ville avslöja studenternas aktiviteter och inlärningsresultat efter att ha tillämpat den kooperativa inlärningsmodellen i tre steg i form av en intervju-baserad aktivitet

Utfördes på två klasser i high school (ålder 16-18 år) för att bevisa att denna arbetsmetod inom kooperativt lärande ger bättre än traditionell undervisning. En kvantitativ studie med experimentgrupp och kontrollgrupp. Av resultaten från studien fann man att elevernas inlärningsaktiviteter under tillämpningen av den tre-stegs-intervjun så ökade samarbets-inlärningsmodellen vid varje möte. Man kan därför dra slutsatsen att matematikens inlärningsresultat för studenter med inlärning genom att tillämpa en tre-steg-intervju inom kooperativ

inlärningsmodell är bättre än de som inte använder teknikerna Vega, M. L., & Hederich M., C. (2015). The Impact of a Cooperative Learning Program on the Academic Achievement in Mathematics and Language in Fourth Grade Students and Its Relation to Cognitive Style. Journal of New Approaches in Educational Re- search, 4(2), 84–90.

Tillgänglig:

https://proxy.mau.se

Syftet med studien var att undersöka det kooperativa lärandets effekt på lärande generellt hos

fjärdeklassare jämfört med det traditionella arbetssättet.

Studie med

experimentgrupp och kontrollgrupp. Studien utfördes i Colombia. Det fanns ett för- och ett eftertest.

Prestationen ökades signifikant mer hos de eleverna som jobbade kooperativt än hos de som jobbar individuellt med det traditionella

(30)

/login?url=https://s earch.ebsco-host.com /login.aspx?direct=tr ue&db=eric&AN=E J1127147&lang=sv& site=eds-live