Patientperspektivets betydelse i praxis ur sjuksköterskestudentens perspektiv : En kvalitativ intervjustudie

EXAMENSARBETE - KANDIDATNIVÅ

VÅRDVETENSKAP MED INRIKTNING MOT OMVÅRDNAD VID AKADEMIN FÖR VÅRD, ARBETSLIV OCH VÄLFÄRD

K2019:81

Patientperspektivets betydelse i praxis ur

sjuksköterskestudentens perspektiv

En kvalitativ intervjustudie

David Berg

Hanna Helin-Nilsson

Examensarbetets

titel: Patientperspektivets betydelse i praxis ur sjuksköterskestudentens perspektiv

Författare: David Berg & Hanna Helin-Nilsson

Huvudområde: Vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad Nivå och poäng: Kandidatnivå, 15 högskolepoäng

Utbildning: Sjuksköterskeutbildning, GSJUK17V Handledare: Anders Sterner

Examinator: Berit Lindahl

Sammanfattning

Sjuksköterskeutbildningen är en treårig högskoleutbildning som vid den högskola där data insamlats bland annat innefattas av teoretiska ämnen som vårdvetenskap. Vårdvetenskapliga ämnen riktas mot att sjuksköterskans omvårdnad grundas i livsvärldsteori, där begreppet patientperspektivet är centralt. Sjuksköterskestudenter inhämtar kunskap från vårdvetenskap och tränar tillämpning av vetenskapsområdet under verksamhetsförlagda utbildningar och i kliniskt träningscentrum. I vårdande handlingar handlar det inte om att välja teori eller praxis utan om att förena dem. Den teoretiska kunskapen om patientperspektivet kan upplevas abstrakt och svår att integrera i praxis. Examensarbetets syfte var därför att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser och erfarenheter av hur patientperspektivet var integrerat i praxis. För att få en uppfattning om sjuksköterskestudenternas upplevelser och erfarenheter användes semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes för att analysera transkriberade intervjuer. Analysen syftade till att, på ett djupgående och systematiskt sätt, redogöra fenomen. Analysen utmynnade i tre huvudkategorier till resultatet; ”Uppfattningar om patientperspektivet”, ”Lärandeaktiviteter” och ”Patientperspektivet som stöd”. Examensarbetet visade att patientperspektivet var betydande i vårdande handlingar men inte alltid var integrerat i praxis.

Sjuksköterskestudenterna upplevde att patientperspektivet var viktigt för att ha förståelse för patientens livsvärld. Examensarbetet visade också att det fanns bidragande faktorer som påverkade sjuksköterskestudenternas förmåga att förena patientperspektivet i vårdande handlingar. Betydande var handledarnas roll och det var av vikt att handledarna hade kunskap om patientperspektivet för att lära sjuksköterskestudenter hur detta ska kunna integreras i praxis. Reflektion användes som ett verktyg för att förstå patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

INLEDNING _________________________________________________________ 1 BAKGRUND _________________________________________________________ 1 Sjuksköterskeutbildningen __________________________________________________ 1

Färdighetsträning och tillämpning av teoretiska kunskaper _______________________________ 2 Vårdvetenskapen vid aktuell sjuksköterskeutbildning ___________________________________ 2

Vårdvetenskap och praxis ___________________________________________________ 3 PROBLEMFORMULERING ____________________________________________ 4 SYFTE ______________________________________________________________ 4 METOD _____________________________________________________________ 4 Design ___________________________________________________________________ 4 Urval ____________________________________________________________________ 5 Datainsamling ____________________________________________________________ 5 Dataanalys _______________________________________________________________ 6 Forskningsetiska överväganden ______________________________________________ 6 RESULTAT __________________________________________________________ 7 Uppfattningar om patientperspektivet ________________________________________ 7

Människan bakom sjukdomen ______________________________________________________ 7

Lärandeaktiviteter _________________________________________________________ 8

Teoretiska moment ______________________________________________________________ 8 Verksamhetsförlagd utbildning _____________________________________________________ 8

Patientperspektivet som stöd ________________________________________________ 9

Reflektionens betydelse ___________________________________________________________ 9 Patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar ____________________________________ 9

DISKUSSION _______________________________________________________ 10 Metoddiskussion _________________________________________________________ 10

Förförståelsens påverkan _________________________________________________________ 11 Trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet __________________________________________ 11

Resultatdiskussion ________________________________________________________ 12 Lärandeaktiviteter ______________________________________________________________ 12 Verksamhetsförlagd utbildning ____________________________________________________ 13 Hållbar utveckling ________________________________________________________ 14 SLUTSATSER _______________________________________________________ 15 Fortsatt forskning ________________________________________________________ 15 REFERENSER ______________________________________________________ 16 BILAGA 1 __________________________________________________________ 20 BILAGA 2 __________________________________________________________ 23 BILAGA 3 __________________________________________________________ 24

INLEDNING

En sjuksköterska behöver kunskap för att kunna tillgodose patienters vårdbehov. Kunskapsformerna en sjuksköterska ska besitta tillhandahålles genom teoretisk och praktisk kunskap. Teori härstammar från det grekiska ordet theoria och betyder spekulation, betraktelse och åskådning. Genom teori kan sjuksköterskan, ur ett allmängiltigt och generellt perspektiv, betrakta det konkreta samt sätta begrepp på händelser i vårdverkligheten. Praktik härstammar från det grekiska ordet praxis och betyder handling eller utförande. Praktisk kunskap handlar om de konkreta handlingarna i olika situationer samt vetskap om hur handlingarna ska utföras (Ekebergh 2015, s. 232).

Sjuksköterskestudenter vid den aktuella högskolan inhämtar vårdvetenskaplig kunskap, bland annat kunskap om livsvärldsorienterad vårdvetenskap där patientperspektivet är centralt. Frågan som väcktes till detta examensarbete var hur vårdvetenskaplig kunskap integreras i praxis. När vi som sjuksköterskestudenter genomgått verksamhetsförlagda utbildningar upptäckte vi att patientperspektivet inte alltid var integrerat i praxis. Upplever andra sjuksköterskestudenter att patientperspektivet inte är integrerat i praxis?

BAKGRUND

Sjuksköterskeutbildningen

År 1993 skapades en utbildningsreform för sjuksköterskeutbildningen. Reformen tillförde akademisering av sjuksköterskeutbildningen. Reformen utökade sjuksköterskestudenternas lärdom om professionell omvårdnad, självständigt arbete, sjukvårdsekonomi och sjukvårdsorganisation, etiskt förhållningssätt, forskningsförberedelser samt förebyggande hälsovård (Holmdahl 1994, ss. 238–242). I högskoleförordningens examensordning (SFS 1993:100) för sjuksköterske- och kandidatexamen ska sjuksköterskestudenterna inom ramen för kursfordringar om 180 högskolepoäng fullgjort ett examensarbete. Examensarbetets ämne styrs av huvudområdet för utbildningen. Vid den aktuella högskolan är sjuksköterskeutbildningens huvudområde vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad (SFS 1993:100).

Sjuksköterskor ska utgå från professionens etiska regler gällande moraliska och etiska förhållningssätt. De etiska reglerna grundas i att sjuksköterskor primärt ansvarar för människors behov av vård. Vårdarbetet ska främja en miljö där mänskliga rättigheter, värderingar och trosuppfattningar respekteras. Genom respekt, lyhördhet, trovärdighet, medkänsla och integritet uppvisar sjuksköterskor professionella värden. Sjuksköterskor ska följa riktlinjer inom ledning, utbildning, forskning och omvårdnad. Vidare ska sjuksköterskor tillämpa forskningsbaserad kunskap som stöd för evidensbaserad vård (International Council of Nurses 2012).

Svensk sjuksköterskeförening (2017) utformade ett stöd för legitimerade sjuksköterskor genom beskrivning av sjuksköterskors kärnkompetenser. Kärnkompetenserna beskriver

Sjuksköterskor ska självständigt ansvara för patienternas omvårdnad genom personcentrerad vård baserad på vetenskaplig evidens. Kärnkompetenserna uppfyller hälso- och sjukvårdslagen (HSL) (SFS 2017:30) och patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659). HSL tydliggör att vården ska tillgodose patienters självbestämmande, integritet, behov av kontinuitet, säkerhet och trygghet. Patientsäkerhetslagen (SFS 2010:659) kräver att evidensbaserad vård används för att säkerställa patientsäkerhet och förhindra uppkomst av vårdskada.

Vikten av att sjuksköterskor förfogade över en högre akademisk utbildning blev tydlig i en studie av Aiken et al. (2014). Forskarna jämförde sjuksköterskors hantering av större arbets- och patientbelastning från nio europeiska länder i relation till deras utbildningsnivå. Det visade sig att risken för patientdödlighet ökar vid större arbetsbelastning och när det blir fler patienter per sjuksköterska. I artikeln sammanställdes statistiska uppgifter där de aktuella forskarna argumenterade för att sjuksköterskor med högre akademisk utbildning hade högre kompetens och hanterade arbets- och patientbelastning bättre. Forskarna uttryckte att sannolikheten för patienters hälsa och överlevnad ökade när sjuksköterskor besatt en högre akademisk utbildning.

Färdighetsträning och tillämpning av teoretiska kunskaper

Sjuksköterskestudenter ges möjlighet för praktisk färdighetsträning där även vårdvetenskap tillämpas. Detta genomförs i form av verksamhetsförlagda utbildningar (VFU) och i kliniskt träningscentrum (KTC). Genom VFU utförs utbildningsmoment i verklig vårdmiljö där studenterna förenar vårdvetenskapliga begrepp och teorier i vårdande handlingar. Sjuksköterskestudenterna tränar praktiska färdigheter på olika vård- och omsorgsenheter under en viss period. Genom observation samt med stöd av handledare ska sjuksköterskestudenter utbildas och öva på att utföra omvårdnad självständigt. Handledningen leds av undersköterskor eller sjuksköterskor och syftar till att skapa förutsättningar för sjuksköterskestudenterna att delta, reflektera och utvecklas i vårdarbetet (Åberg 2015, s. 145).

KTC simulerar verkliga vårdmiljöer där hygienutrymmen, vårdsalar och patienter existerar. I KTC klär sjuksköterskestudenter sig i omvårdnadskläder för visualisering av verklighet. Patienterna utgörs av avancerade utbildningsdockor eller av studenterna själva. Genom simulering av fiktiva patientsituationer skapas förutsättningar för att sjuksköterskestudenterna ska bli förbereda inför kommande VFU samt kommande yrkesroll som sjuksköterska. KTC bidrar till ökad förståelse för vårdande handlingar, patientsäkerhet och att förebygga vårdrelaterade skador i vården (Elmqvist, Johansson & Tiger Axelsson, ss. 137–141).

Vårdvetenskapen vid aktuell sjuksköterskeutbildning

Vårdvetenskaplig teoribildning anknyts till konsensusbegreppen vårdande, miljö, hälsa och patient (Dahlberg & Segesten 2010, s. 34). Teoribildning inom vårdvetenskap konstrueras av samband mellan begrepp, definitioner och påståenden. Vårdvetenskap är en akademisk disciplin med eget vetenskapsområde och egen teoribildning. Inom vårdvetenskap inramas etiska och praktiska frågor samt livsfrågor. Vårdvetenskap strävar efter att lindra lidande, skydda och bevara liv samt återskapa och bevara hälsa.

Inom vårdvetenskap utformas teorier som syftar till att förenkla och begripliggöra vårdverkligheten. Vårdvetenskap förser vården med nya forskningsidéer som leder till vårdande ideal och teorier till praxis (Arman 2015, ss. 280–283).

Reflektion bidrar till erfarenhets- och kunskapsutveckling i vårdande handlingar och ökar förståelsen för att vårdvetenskap i praxis kan förenas. Reflektion i vårdande handlingar innebär att inta ett reflekterande förhållningssätt som bidrar till helhetskunskap. Genom reflektion kan kunskap om vårdvetenskapliga teorier och begrepp förstås i vårdande handlingar (Ekebergh 2015, s. 242). Tillsammans med reflektion och teoretisk kunskap vidgas sjuksköterskans förståelsehorisont för patienten (Ekebergh & Dahlberg 2015, s. 141).

Hälsa och lidande är två begrepp som synliggör och möjliggör förmågan att ha förståelse för patientens livsvärld (Arman 2015, 280–282). Inom livsvärldsteorin synliggörs patientperspektivet som skapar förståelse för människans hälsa och unika situation. Genom livsvärldsteorin möts människans existentiella sammanhang som består av frihet och sårbarhet. Det existentiella sammanhanget sammanfattas av människans hälsoprocesser där begrepp som livskraft, livsrytm och livsmening ingår (Arman 2015, ss. 286–288). Inom livsvärldsorienterad teori finns centrala begrepp som förklarar patientperspektivet (Ekebergh 2015, s. 19). Patientperspektivet möjliggör förståelse för patienters livsvärld och synliggör människan bakom sjukdomen. Genom ett öppet förhållningssätt i möten med patienter skapas vägvisare i arbetet som kan bidra till minskat lidande och ökat välbefinnande (Arman 2015, s. 184).

Vårdvetenskap och praxis

Vårdvetenskaplig kunskap är en helhetskunskap som är baserad i både teori och praxis. Teori och praxis är dialektiskt men samverkar för att utveckla förståelse och kunskap för vårdande ideal. Det handlar inte om att välja teori eller praxis utan om att förena dem (Wiklund 2003, s.33). Vårdvetenskap bidrar med kunskap om hälsa samt vårdande och tillämpas i vårdande handlingar. Den vårdvetenskapliga kunskapen är densamma i teori respektive praxis men i vårdande handlingar kan det vara problematiskt att följa vårdande ideal (Dahlberg & Segesten 2010, ss. 36). Vårdande handlingar influeras av vårdkulturer som skapar grundläggande värden och påverkar praxis. Beroende på de villkor som praxis utgår från kan vårdande ideal få olika tolkningar. Det innebär att vårdkulteter påverkar praxis som kan leda till både god och dålig praxis för vårdande handlingar (Rytterström 2011).

I detta examensarbete betraktas praxis som en konstruktion av de vårdande handlingarna.

I litteraturstudien av Rega, Telaratti, Alvaro och Kangasneimi (2017) framkom det att filosofisk och teoretisk kunskap behövde integreras i den akademiska sjuksköterskeutbildningen för att möjliggöra reflektion. Detta för att förstå människans hälsa och dess komplexitet bakom personers upplevelser och erfarenheter av sjukdom. Att filosofisk och teoretisk undervisning behövde inkluderas i den akademiska

I litteraturstudien framkom det att filosofisk och teoretisk undervisning krävs för att skapa framtidens vårdforskare. Vidare framkom det att den teoretiska och filosofiska undervisningen bidrog till djupare förståelse för människans sjukdom i relation till välbefinnande.

Ekeberg och Määttä (2005) undersökte hur vårdvetenskapliga teorier var förenade i praxis. Det framkom att sjuksköterskestudenter som använde vårdvetenskapliga teorier, bland annat patientperspektivet, tillsammans med reflektion gav en större förståelse för patienters behov. Reflektion utvecklade förmågan att kunna förena teori i praxis. Grilo, Santos, Rita och Gomes (2014) förklarade att sjuksköterskeutbildningens läroplan var en faktor som avgjorde sjuksköterskestudenternas förståelse av patientperspektivet i praxis. Medan Culha och Acaroglu (2019) menade att sjuksköterskestudenternas användande av patientperspektivet i vårdande handlingar grundades i en personlig hållning. Sjuksköterskestudenternas personliga hållning bidrog till att patientperspektivet integrerades i praxis.

PROBLEMFORMULERING

Ekebergh (2009, s.13) förklarade att sjuksköterskestudenter erfor påtaglig skillnad mellan patientperspektivet och praxis. Ekebergh menade att den teoretiska vårdkunskapen i sjuksköterskeutbildningen var abstrakt och gav generella beskrivningar vilket upplevdes komplext i vården. Ofta berodde det på att patientperspektivet upplevdes diffust och att det fanns avsaknad av perspektivet i vårdverkligheten. En annan orsak till detta var att sjuksköterskestudenternas handledning ofta inte var vårdvetenskapligt förankrat.

Vårdvetenskapliga ämnen riktas mot att sjuksköterskans omvårdnad bedrivs med grund i livsvärldsteorin, där begreppet patientperspektivet är centralt. Sjuksköterskestudenter vid den aktuella sjuksköterskeutbildningen tillägnar stora delar för inlärning av detta ämne som ska tillämpas i vårdande handlingar och integreras i praxis. I vårdande handlingar är det av vikt att förstå patientperspektivets betydelse. Patientperspektivet behöver integreras i praxis för att fördjupa förståelse att bedriva vård av god kvalitet. Det kan uppstå en klyfta mellan patientperspektivet och praxis som kan bidra till att sjuksköterskestudenterna inte upplever att perspektivet har relevans i vårdande handlingar. Hur upplevs förhållandet mellan patientperspektivet och praxis hos sjuksköterskestudenter?

SYFTE

Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser och erfarenheter av hur patientperspektivet var integrerat i praxis.

METOD

Design

Examensarbetets design var en empirisk kvalitativ intervjustudie med hjälp av semistrukturerad intervjuguide. Semistrukturerade intervjuer synliggör fenomen ur

informanternas perspektiv av deras levda värld (Kvale & Brinkman 2014, s. 45). Semistrukturerade intervjuer möjliggör breda frågeområden och skapar förutsättningar att hitta specifika fenomen förknippat till ämnet (Polit & Beck 2016, s. 204).

Data analyserades utifrån Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av induktiv innehållsanalys. En innehållsanalys med induktiv ansats syftar till att beskriva och identifiera fenomen genom analys av språk baserat på människors upplevelser (Lundman & Hällgren Graneheim 2008, ss. 159–160).

Urval

Urvalsmetoden som användes till examensarbetet var ett ändamålsenligt urval. Ett ändamålsenligt urval innebär att forskare har kunskap om en viss population och bjuder in informanter i enlighet med studiens syfte (Polit & Beck 2016, s. 200). Informanterna rekryterades personligen via sociala medier och tilldelades ett informationsbrev (Bilaga 1.) om examensarbetets syfte. Totalt inbjöds sex informanter till examensarbetet som bestod av fem kvinnor och en man. Åldrarna varierade mellan tjugotvå och trettioett år. Fem informanter hade genomgått fyra VFU medan en informant hade genomgått fem VFU. Deras VFU hade skett på olika vård- och omsorgsenheter inom slutenvård, öppenvård och kommunal vård. Alla informanter hade tidigare vårderfarenhet men med varierande längd. Fem av sex informanter hade arbetat inom hälso- och sjukvård under studietiden. Inklusionskriterierna var sjuksköterskestudenter som studerade termin fem. Vidare skulle sjuksköterskestudenterna genomgått minst fyra VFU.

Datainsamling

Datainsamlingens process inleddes med att informanterna ombads att ge sitt informerade samtycke att delta i examensarbetet. Data samlades in genom att informanterna besvarade ett formulär innehållande frågor om deras bakgrund (Bilaga 2.). Data samlades även in med hjälp av digital inspelning. Den semistrukturerade intervjun (Bilaga 3.) skapades utifrån examensarbetets syfte. Informanterna var informerade om syftet och var införstådda med att deltagandet var frivilligt. Det förklarades att insamlad data skulle behandlas anonymt och att informanterna skulle kodas med siffor. Informanternas uppgifter behandlades konfidentiellt och bevarades för skydd mot obehöriga som inte var en del av examensarbetet.

Inledningsvis beräknades intervjuerna ta cirka trettio minuter men genomförda intervjuer tog cirka tio till femton minuter. De insamlade ljudfilerna överfördes till en dator för att kunna radera ljudfilerna från den digitala inspelningen. Insamlad bakgrundsinformation och insamlade ljudfiler avidentifierades och ersattes med koder för att behålla konfidentialitet. Transkriberingen påbörjades samma dag eller dagen efter. Det transkriberade materialet kontrollästes för att se att materialet överensstämde med ljudinspelningarna. Därefter raderades även ljudfilerna från datorn och det transkriberade materialet analyserades.

Dataanalys

En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats som beskrivits av Elo och Kyngäs (2008) användes för att analysera transkriberade intervjuer. Analysen syftade till att, på ett djupgående och systematiskt sätt, redogöra för fenomen i förhållande till vårt syfte och ge en bredare och djupare förståelse. Enligt Elo och Kyngäs dataanalys analyseras data i tre steg. I de tre stegen ingick förberedelse, organisering och redogörelse. I förberedelsefasen valdes analysenhet, som i detta examensarbete var intervjuade sjuksköterskestudenter. Därefter lästes det transkriberade materialet detaljerat i flera omgångar för att förvärva en bredare och djupare förståelse. I den andra fasen, organiseringfasen, användes den induktiva ansatsen och möjliggjorde öppen kodning. Syftet med öppen kodning var att upptäcka meningsbärande begrepp. De meningsbärande begreppen som hittades i varje intervju klassificerades och skrevs ned i en tabell, så kallade subkategorier. Subkategorierna genomgick abstraktion som utformade tre huvudkategorier. Huvudkategorierna formulerades ur respektive innehållsanalyskaraktär och gjorde det möjligt att skriva resultatet.

Forskningsetiska överväganden

Utförandet av examensarbetet krävde inte en etisk prövning enligt etikprövningslagen då examensarbetet utfördes under högskoleutbildning på grundnivå (SFS 2003:460). Examensarbetet utfördes enligt Vetenskapsrådets rapport (2017, ss. 7–13, s. 40) för etiska överväganden. Examensarbetet följde individskyddskravet, vilket innebar att examensarbetets syfte skulle vara av kvalitet och skydda deltagarnas integritet från skada och kränkning. Informanterna fick information om examensarbetets syfte, att deltagandet var frivilligt och hur insamlat material förväntades behandlas. Informanternas ombads att ge sitt informerade samtycke att delta i examensarbetet. Informanternas identitet avidentifierades i form av kodning för att eliminera kopplingar mellan insamlad data och informanterna. Informanterna erhöll information om att påskrivet samtycke skulle förvaras hos examensarbetets handledare.

RESULTAT

Resultatet presenteras i tre kategorier med fem subkategorier, (Figur 1.).

Figur 1. Resultatöversikt

Uppfattningar om patientperspektivet

Uppfattningar om patientperspektivet innefattar sjuksköterskestudenternas tolkningar om patientperspektivet och vilken betydelse perspektivet kan ha i praxis.

Människan bakom sjukdomen

Informanterna hade liknande uppfattningar om patientperspektivet. Informanterna förklarade patientperspektivet som att det hjälpte dem att ta del av patientens livsvärld och bejaka de subjektiva upplevelser och erfarenheter en patient hade av en sjukdom. Förståelsen om patientperspektivet möjliggjorde att människan bakom sjukdomen synliggjordes. Användandet av patientperspektivet i vårdande handlingar bejakade patientens autonomi och tillät därmed patienten att bli hörd, sedd och delaktig i vården. Informanterna förklarade att kunskap om patientperspektivets betydelse möjliggjorde att förförståelsen åsidosattes och möjliggjorde ny förståelse för varje enskild individ som vårdades.

”Man ska lägga sin förförståelse åt sidan och aldrig bemöta en människa på ett sätt som man själv vill bli behandlad… för det är en sån stor skillnad på hur man vill bli

behandlad.” (5)

Patientperspektivets betydelse

Uppfattningar om patientperspektivet

Lärandeaktiviteter Patientperspektivet som stöd Människan bakom sjukdomen Teoretiska moment Verksamhetsförlagd utbildning Reflektionens betydelse Patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar

Lärandeaktiviteter

Lärandeaktiviteter innefattar sjuksköterskestudenternas upplevelser om vad som alstrat betydande kunskap om patientperspektivet. Lärandeaktiveter innefattar också hur synliggjort och integrerat patientperspektivet är i vårdande handlingar.

Teoretiska moment

Informanternas gemensamma upplevelse av vilken lärandeaktivitet som alstrat betydande kunskap om patientperspektivet var genom reflektionsseminarium medan tillfällen för KTC hade gett minst kunskap. Framförallt var reflektionsseminarium från utbildningens första termin av betydelse för informanternas nuvarande förståelse om hur de tillämpar patientperspektivet i vårdande handlingar. Reflektionsseminarium där patientperspektivet diskuterades uppgavs till en början vara abstrakta och objektiva. Reflektionsseminariumen upplevdes även vara svåra att förstå i relation till hur patientperspektivet kunde integreras i praxis.

”Även om man kanske från början tyckte att seminarium känns lite såhär sega typ, så tycker jag ändå att man alltid går därifrån och tycker att det har varit ett bra

lärandetillfälle” (1)

Det framkom att sjuksköterskeutbildningen riktade omfattande fokus på vårdvetenskap och att den inte erbjöd tillräcklig medicinsk vetenskap eller praktisk färdighetsträning. Informanterna upplevde inte heller att vårdvetenskap, där patientperspektivet var centralt, integrerades i medicinsk vetenskap eller i praktisk färdighetsträning. En sammanflätning av praktisk färdighetsträning i KTC tillsammans med patientperspektivet uppfattades som en bidragande trygghet inför kommande yrkesroll. Det framkom att en sammanflätning av vårdvetenskap i andra kurser skulle bidra till kunskap och förståelse om hur patientperspektivet integreras i praxis.

”Jag är ju klar till sommaren men känner mig inte jätteredo… hade velat mer praktiska moment.” (6)

Verksamhetsförlagd utbildning

Informanternas upplevelse av hur förenat patientperspektivet var under VFU berodde på vilka vård- och omsorgsenheter de blev tilldelade. Patientperspektivet upplevdes framförallt tillhöra teoretiska lärandeaktiviteter och inte inom vård- och omsorgsenheter. Inom vård- och omsorgsenheter var patientperspektivet etablerat eller inte aktuellt. Informanterna förklarade att patientperspektivet var tydligare inom hemsjukvården än i slutenvården då hemsjukvårdens insatser var längre och bedrevs i patienternas hem. Användandet av patientperspektivet upplevdes viktigare inom hemsjukvård då hemmet representerade patienternas trygghet och personliga sfär. Under VFU upplevdes ofta ett självständigt handlande i att synliggöra patientperspektivet. Det framkom att sjuksköterskestudenter, tillskillnad från legitimerade sjuksköterskor, hade tid att reflektera över patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar.

”Asså jag har ju märkt att man som student har mer tid att tänka på patientperspektivet, men jag har också haft tur… jag har ju varit på avdelningar där de alltid skapat tid för

patientperspektivet liksom.” (1)

Upplevselen av hur integrerat patientperspektivet hade varit under VFU berodde även på tilldelad handledare. Informanterna ansåg att handledare som inte studerat vid den aktuella högskolan hade ett annat synsätt på patientperspektivet. Handledare av den äldre generationen ansågs ha bristande kunskap om patientperspektivet. Det framkom att handledare förknippade patientperspektivet med ett personligt förhållningssätt som istället möjliggjorde vård av god kvalitet. Informanterna menade att handledare som aktivt använde patientperspektivet tillsammans med reflektion i vårdande handlingar bidrog till förståelse av hur patientperspektivet kan integreras i praxis.

”Jag tror att man ska se till att handledarna verkligen vet vad det är, så att de liksom kan visa vad det innebär. Får man en förebild som kan det liksom… tar man ju till sig

det på ett annat sätt!” (6)

Patientperspektivet som stöd

Patientperspektivet som stöd innefattar hur informanterna upplever att perspektivet fungerar som stöd i vårdande handlingar. Hos informanterna framkom skillnader om hur patientperspektivet fungerar som stöd.

Reflektionens betydelse

Informanterna upplevde att ett personligt förhållningssätt likt patientperspektivet fungerade som ett stöd i vårdande handlingar. Det ansågs att ett personligt förhållningssätt bidrog till ett naturligt vårdande. Informanterna förklarade att de innan sjuksköterskeutbildningen utförde vårdande handlingarna oreflekterat. Informanterna upplevde att förvärvad kunskap om patientperspektivet bidrog till reflektion. Reflektion ansågs som ett viktigt stöd i vårdande handlingar samt för yrkesrollen. Reflektionen bidrog till förståelse och utveckling för patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar.

”Jag förstår nu hur jag arbetade innan jag hade ord på patientperspektivet. Man gjorde ju på samma sätt, men när man arbetade var det ganska oreflekterat.” (2)

Patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar

Informanterna ansåg att patientperspektivet fungerade som ett stöd för kommunikation i vårdande handlingar. Patientperspektivet gav kunskap om att samtal med öppna frågor och lyhördhet bidrog till att informanterna kunde förstå patientens livsvärld. Det ansågs att förförståelsen behövde läggas åt sidan för att i mötet ha förståelse för patientens livsvärld. Det framkom att det fanns olika tillvägagångssätt att nå patientens livsvärld och att kommunikativa samtal inte alltid var lösningen.

Det framkom också att patientperspektivet inte fungerade i realtid. Det förklarades att vårdvetenskaplig litteratur behövde användas för att patientperspektivet skulle fungera som stöd i vårdande handlingar. Det framkom att bristande tid inom vården var en bidragande faktor till att patientperspektivet inte var möjlig att använda som stöd. Tidsbristen ansågs bidra till korta patientmöten och sämre möjlighet att integrera patientperspektivet i praxis. Tidsbristen påstods bero på att nyexaminerade sjuksköterskor behövde ägna tid på andra yrkesspecifika moment. Informanterna upplevde ändå att patientperspektivet skulle vara värdefullt i vårdande handlingar som sjuksköterska.

”Asså jag… tror det kommer ligga med hela tiden. Men att man kanske inte alltid benämner patientperspektivet i alla situationer // Men det kommer ändå ligga där i

grunden till mitt möte med patienten.” (2)

DISKUSSION

Examensarbetets syfte var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser och erfarenheter av hur patientperspektivet var integrerat i praxis.

Metoddiskussion

För att beskriva hur sjuksköterskestudenter upplevde hur patientperspektivet var integrerat i praxis valde vi en kvalitativ intervjustudie enligt Elo och Kyngäs (2008) beskrivning av induktiv innehållsanalys. Den induktiva innehållsanalysen valdes som en lämplig metod för att belysa enskilda iakttagelser till mer generella omdömen om sjuksköterskestudenternas upplevelser. Fördelen med metoden var dess flexibilitet. Nackdelen med metoden var att den var komplicerad och att det tog tid att identifiera nyckelord. Eftersom det var första gången vi använde metoden ville vi inte under analysprocessen dra förhastade slutsatser eller ha förutfattade meningar i våra tolkningar av data. Vi valde därför att lägga omfattande tid på analysprocessen.

Innehållsanalyser analyserar vetenskapligt kommunikationsinnehåll i intervjuer om personers upplevelser av ett specifikt ämne. Innehållsanalyser beskriver och synliggör uppenbara komponenterna för att möjliggöra tolkningar av det. Analysens avgränsning är beroende av hur brett eller djupt kommunikationsinnehållet i frågorna hade avgränsats (Olsson & Sörensen 2011, s. 210). Det upplevdes därför vara av vikt att tillsammans med handledaren att framställa en intervjuguide med fokus att kondensera frågorna till examensarbetets syfte.

Inledningsvis skapades frågor som hade kunnat leda till svar som hade varit svåra att härleda till syftet. Med stöd av handledaren arbetades avsmalnade och semistrukturerade frågor fram. Med en semistrukturerad intervju ansågs det att informanterna skulle ha större möjlighet att koncentrera fokus på det som de ansåg vara viktigt i frågan. Vi ansåg att informanternas möjlighet att koncentrera fokus till ämnet bidrog till en bredare förståelse. Polit och Beck (2016, s. 204) beskriver att en semistrukturerad intervju är ett lämpligt alternativ som möjliggör att informanter pratar fritt och definierar viktiga dimensioner av ett ämne.

Kvalitativa studiers syfte är att utvinna största möjliga information från ett litet antal urval av informanter. Ett ändamålsenligt urval kan anses som att forskare väljer informanter av partiska skäl (Polit & Beck 2016, 200). I intervjustudier varierar antalet informanter mellan fem till tjugofem personer men är beroende av tid och resurser som är tillgängliga (Kvale & Brinkman 2014, s. 156). För att möjliggöra examensarbetet under pressad tidsram ansågs det att sex till sju informanter samt användandet av ett ändamålsenligt urval var lämpligast.

Till examensarbetet bjöd vi in sju sjuksköterskestudenter att delta men endast sex kunde medverka. Till examensarbetet eftersträvades en maximal variation i rekrytering av informanter. Informanterna var av olika ålder och kön, informanterna hade genomfört olika VFU och hade olika vårderfarenheter. Maximal variation belyser fenomens omfattningar och identifierar olika men viktiga mönster som således ger olika djupgående beskrivningar på frågor (Polit & Beck 2016, s. 200).

Intervjuteknik och förståelse för utförande av semistrukturerade intervjuer behövde studeras som förberedelse då ingen av oss hade genomfört intervjuer tidigare. Intervjuteknik utvecklas vid utförande och kvaliteten i en intervju avspeglas i resultatet (Kvale & Brinkman 2014, ss. 33–34). Intervjuernas längd varierade mellan tio till femton minuter. Intervjuerna genomfördes i lokaler vid den aktuella högskolan. Miljön var lugn och tyst vilket möjliggjorde att intervjuerna kunde genomföras utan avbrott. Den digitala inspelningen av intervjuerna kan ha påverkat resultatet. Vi anser att upplevelsen av att bli inspelad kan leda till känslan av att behöva prestera och försöka ge tillfredställande svar.

Förförståelsens påverkan

Forssén och Carlstedt (2008, s. 64) förklarar att en forskares förförståelse skapar ett förväntat svar innan den har genomförts. Resultatet kan bekräfta eller förstärka forskarens förförståelse. Vidare förklarar Wiklund (2003, s. 224) att förförståelsen kan styra en omedveten tolkning och leda till en egen uppfattning som inte stämmer överens med det som egentligen beskrivs.

Vår förförståelse i ämnet kommer från samma sjuksköterskeutbildning, det vill säga vi har studerat samma vårdvetenskapliga kurser som informanterna. Vi var medvetna om våra upplevelser samt kunskaper om ämnet och det fanns en rädsla att det skulle färga informanternas svar.

Trovärdighet, pålitlighet och överförbarhet

Examensarbetet inleddes med övervägning om vad som skulle kunna påverka resultatets trovärdighet. Valet av informanterna ansågs främst kunna påverka resultatet. Därför valdes informanter som studerade en annan termin och som inte var bekanta för oss. Om vi hade valt bekanta informanter för oss hade det funnits en stor risk att resultatet påverkades.

Trovärdigheten och pålitligheten undersöks genom hur tydlig struktur examensarbetet har samt om syftet anses vara besvarat. Syftet var besvarat och examensarbetet upplevdes ha en tydlig struktur då bakgrund, metod och resultat kunde kopplas samman med diskussion. Polit och Beck (2016, ss. 296–297) förklarar att trovärdighet avser förtroende för sanningsvärdet av data och tolkningar av dem. I en kvalitativ studie strävar forskaren efter att skapa sanning om resultatet för de specifika deltagarna och de sammanhangen som finns i en studie. Genom en tydlig struktur i studien ökar resultatets trovärdighet.

Pålitlighet i en studie avser hur stabil data har varit över tid och under studiens genomförande. Frågan om studiens pålitlighet är om undersökningsresultat replikeras på samma sätt med liknande deltagare i liknande sammanhang (Polit & Beck 2016, s. 296). Pålitligheten i detta examensarbete kan vara svår att påvisa då personers upplevelser undersökts. Att genomföra likande examensarbete kan därmed ge ett annat resultat då personers upplevelser är individuella.

Överförbarhet avser hur kvalitativa fynd kan överföras i liknande sammanställningar och grupper (Polit & Beck 2016, s. 296). Examensarbetets resultat skulle kunna vara överförbart till sjuksköterskeutbildningen vid den aktuella högskolan. Examensarbetet anses inte uppfylla en generell överförbarhet till övriga sjuksköterskeutbildningar i Sverige eftersom examensarbetet hade ett litet underlag. För att detta examensarbetet ska uppfylla en generell överförbarhet till övriga sjuksköterskeutbildningar måste läroplanerna inneha samma upplägg som sjuksköterskeutbildningen vid den aktuella högskolan.

Resultatdiskussion

Examensarbetet visade att patientperspektivet var betydande i vårdande handlingar men inte alltid var integrerat i praxis. Resultatet visade att det fanns bidragande faktorer som bidrog till sjuksköterskestudenternas förmåga att integrera patientperspektivet i vårdande handlingar. Sjuksköterskestudenterna upplevde att patientperspektivet var viktigt för att ha förståelse för patientens livsvärld. Reflektion användes som ett verktyg för att förstå patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar. Sjuksköterskestudenternas erfarenhet av hur patientperspektivet var förenat i praxis korrelerade inte. Betydande var handledarnas roll och att det var av vikt att handledarna hade kunskap om patientperspektivet. Handledarnas roll var också betydande för sjuksköterskestudenternas förmåga att integrera patientperspektivet i vårdande handlingar och därmed i praxis.

Lärandeaktiviteter

Lärare för sjuksköterskeutbildningen vid informanternas utbildningsort upplevdes inte inkludera vårdvetenskap i medicinsk vetenskap. Detta kan medföra att sjuksköterskestudenter inte förstår patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar och därmed inte kunna bidra till en god praxis. Det finns risk att sjuksköterskestudenter upplever att vården utformas ur ett medicinskt perspektiv. Examensarbetets resultat visade att en sammanflätning av vårdvetenskap och medicinsk vetenskap skulle

möjliggöra bredare och djupare förståelse av hur patientperspektivet integreras i vårdande handlingar och praxis.

Hälso- och sjukvårdslagen (SFS 2017:30) och patiensäkerhetslagen (SFS 2010:659) ska följas och det är av vikt att sjuksköterskestudenter tillhandahåller rätt kunskaper om hur vård bedrivs. Sjuksköterskestudenterna förklarade hur betydelsefullt patientperspektivet var och att det fungerade som stöd i vårdande handlingar. Examensarbetets resultat framhävde att reflektionsseminarium skapade grundläggande kunskap och förståelse för patientperspektivet. Knutsson, Lundvall och Lindberg (2018) belyste att reflektion om vårdvetenskapliga teorier och begrepp bidrar till utveckling av studenternas förmåga att sammanfläta patientperspektivet inom vård och hälsa. Vilket Eskilsson, Hörberg, Ekebergh och Carlsson (2014) menade var en grundförutsättning för sjuksköterskestudenter att bedriva vård av kvalitet samt finna sin roll som sjuksköterska. Reflektion skapar med andra ord arbetssätt som möjliggör förståelse att gå från teori till praxis och ökar trygghet i sjuksköterskerollen.

Informanterna upplevde att de inte förfogade över praktiska kunskaper och uppgav oro att inte kunna hantera den nya yrkesrollen. Tidigare studier publicerade av Numminen, Laine, Isoaho, Hupli, Leino-Kilpi, och Meretoja (2014) visade att nyexaminerade sjuksköterskor hade en högre nivå av yrkeskompetens gällande engagemang och etisk vård jämfört med sjuksköterskor med längre yrkeserfarenhet. Det framkom också att nyexaminerade sjuksköterskor hade bristande kunskap om praktiska handlingar. Vidare förklaras vikten av att det krävs en jämn kompetens hos nyexaminerade och erfarna sjuksköterskor. En jämn kompetens nås genom kompetensbedömning och ett intensivt samarbete mellan vård- och omsorgsenheter och sjuksköterskeutbildningar.

Examensarbetets resultat visade att KTC inte upplevdes som en lärandeaktivitet där patientperspektivet integrerades i vårdande handlingar. Risken är att tillfällen för KTC i allt för hög grad riktas mot att behandla symtom och att vikten av att ta hänsyn till patientperspektivet förbises. Ett alternativ till problemet kan vara att tillämpa debriefing efter ett KTC-tillfälle. Debriefing optimerar lärande av hälso- och sjukvårdssituationer, enligt Auberry, Wills och Shaver (2017). Efter en vårdande situation eller simulering möjliggör debriefing en reflekterande diskussion kring det som upplevts. Diskussionen utgörs av konstruktiv kritik och fokuserar på inlärning och tillämpning av teoretisk kunskap i vårdande handlingar. Debriefing utvecklar insikter från utförda handlingar och förbättrar kliniska färdigheter. Zhang, Mörelius, Hong Li Goh och Wang (2018) visade att utbildningseffekterna av debriefing efter simulering gav en påtaglig förbättring av inlärningsupplevelser och utövandet i yrkesverksamheter.

Verksamhetsförlagd utbildning

I resultatet framkom det att sjuksköterskestudenters förmåga att förstå patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar föll på plats under VFU. Däremot framkom det att handledare saknade en vårdvetenskaplig förankring. Resultatet kan visa att handledarna inte förstod patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar och att handledare övergått till en medicinsk förankring. Resultatet kan också visa att det finns

(2009, s. 13) anser. Ekebergh menar att sjuksköterskestudenternas lärandeprocess ska grundas i en didaktik som underlättar förståelsen mellan abstrakt vårdvetenskap och konkret vårdverklighet. Det krävs förutsättningar för att klyftan inte ska växa, annars finns det risk för att sjuksköterskestudenter adapterar det medicinska perspektivet. Examensarbetets resultat visade att handledare som använde patientperspektivet tillsammans med reflektionen bidrog till sjuksköterskestudenternas förmåga att förstå hur patientperspektivet integreras i vårdande handlingar. Det bidrog också till att de förstod att patientperspektivet kan bidra till en god praxis. Enligt Duffy (2009) ökade reflektion handledarnas förmåga att lägga sina förkunskaper åt sidan och anamma vårdvetenskapliga teorier och begrepp. Reflektion blev ett verktyg som underlättade handledarnas undervisning i vårdande handlingar. Vidare menar Duffy att reflektionen också bidrog till att handledare förstod sjuksköterskestudenternas utsatta position och därmed kunde handleda med empati. Vidare förklarar Ekebergh (2009, s.18) att handledare behöver ha en vårdvetenskaplig förankring för att sammanfläta patientperspektivet i praxis. Handledare som hade en vårdvetenskaplig förankring i praxis bidrog till att sjuksköterskestudenter upplevde att vårdvetenskapliga teorier och begrepp fungerade i vården.

Hållbar utveckling

Hållbar utveckling omfattas av tre dimensioner; social, ekonomisk och ekologisk. Den sociala dimensionen förklarar vikten av att skapa förutsättningar för en miljö där kunskap utvecklas och tillgodogörs (Pellmer Wramner, Wramner & Wramner 2017 ss. 225–226). Vidare förklarar Agenda 2030 (Regeringskansliet 2013) att utbildningar ska bidra till att rätt kunskap tillämpas och tillgodogörs inför kommande yrkesroll. Med rätt förutsättningar från sjuksköterskeutbildningen kan trygghet inför kommande yrkesroll skapas. Att uppleva trygghet och erhålla vårdvetenskaplig förankring kan innebära att nyexaminerade sjuksköterskor hanterar komplexa arbetssituationer bättre.

Examensarbetet visade att patientperspektivet var betydande i vårdande handlingar men inte alltid var integrerat i praxis. Att förstå patientperspektivet möjliggör lindrat lidande och förmågan att stärka hälsan hos patienter. Genom förståelse av patientperspektivets betydelse i praxis kan ett etiskt förhållningssätt och god vård skapas.Pellmer Wramner, Wramner och Wramner (2017, ss. 225–226) förklarar att hälsa är en grundförutsättning för hållbar utveckling.

Det är av vikt att sjuksköterskeutbildningar vid landets högskolor förmedlar kunskap för att möjliggöra sjuksköterskestudenternas förmåga att hantera vårdarbetet. Resultat från genomförda intervjuer visade att läroplanen för sjuksköterskeutbildningen kan behöva revideras och utöka färdighetsträning, integrera patientperspektivet i medicinsk vetenskap samt utveckla en plan för bättre handledning under VFU. Med detta är det av vikt att rätt didaktiska metoder används för att patientperspektivets betydelse ska integreras i praxis. Men eftersom examensarbetet hade en liten mängd data kan vi inte påvisa något allmänt gällande.

SLUTSATSER

Patientperspektivet omfattar de väsentligaste delarna i hälso- och sjukvårdslagen och patiensäkerhetslagen. Sjuksköterskeutbildningen vid den högskola där data insamlats ska tillgodose sjuksköterskestudenter kunskaper om patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar och därmed i praxis. Samtidigt är det studenterna själva som väljer hur de förvaltar kunskap och förståelse om patientperspektivets betydelse i vårdande handlingar. Patientperspektivet omfattar sjuksköterskans kärnkompetenser samt hälso- och sjukvårdslagen och patientsäkerhetslagen. Resultatet redovisade att patientperspektivets betydelse i praxis var värdefullt för vårdandet. Examensarbetet

visade att patientperspektivet var betydande i vårdande handlingar men inte alltid var integrerat i praxis. Vår uppfattning är att patientperspektivet behövs för att vägleda i vårdande handlingar. Däremot krävs det en medvetenhet och kontinuerlig utbildning om hur patientperspektivet integreras i praxis.

Fortsatt forskning

Examensarbetet bidrog till nya frågeställningar då resultatet redovisade att handledare uppfattades ha en bristande vårdvetenskaplig förankring. Vad är grundorsaken till det? Informanterna uppgav att sjuksköterskeutbildningens tillfällen för KTC hade avsaknad av patientperspektivet. Hur skulle det kunna göras annorlunda? Det krävs vidare forskning om hur patientperspektivet kan förenas i olika moment i sjuksköterskeutbildningen.

REFERENSER

Ahlarbu, TS., Ekman, I., Olsson, L-E., Dudas, K. & Carlström, E. (2012).

Organizational culture and the implementation of person centered care: Results from a change process in Swedish hospital care. Health Policy. 108 (2–3). ss. 294–301. doi: 10.1016/j.healthpol.2012.09.003

Aiken, LH et al. (2014). Nurse staffing and education and hospital mortality in nine European countries: a retrospective observational study. The Lancet. 383(9931). ss. 1824–1830. doi: 10.1016/S0140-6736(13)62631-8.

Arman, M. (2015). Vårdande med grundvärden – värdighet, helhet och caritas. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 180–188.

Arman, M. (2015). Vårdvetenskaplig teori i utveckling. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 280–296

Auberry, K., Wills, K. & Shaver, C. (2017). Improving medication practices for persons with intellectual and development disability: Educating direct support staff using

simulation, debriefing and reflection. Journal of Intellectual Disabilities, 23(4), ss. 498– 511. Doi: 10.1177/1744629517731231

Culha, Y. & Acaroglu, R. (2019). ‘The relationship amongst student nurses’ values, emotional intelligence and individualized care perceptions’, Nursing Ethics, 26(7/8), ss. 2373–2383. doi: 10.1177/0969733018796682.

Dahlberg, K. & Segesten, K. (2010). Hälsa och vårdande i teori och praxis. Stockholm: Natur & Kultur

Duffy, A. (2009). Guiding students through reflective practice – The preceptors experiences – A qualitative descriptive study. Nurse Education in Practice, 9(3), ss. 166–175. Doi:10.1016/j.nepr.2008.07.002

Ekebergh, M. & Dahlberg, K. (2015). Vårdande och lärande samtal. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 129–144.

Ekebergh, M. (2015). Kunskapsformer. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 232–237.

Ekebergh, M. (2009). Livsvärldsdidaktik på vårdvetenskaplig grund i sjuksköterske- och

specialistutbildningar – utveckling av en handledningsmodell. Nr. 196/2009. Växjö:

Växjö University Press.

Ekebergh, M. & Määttä, S. (2005). Lärande på en utbildningsvårdavdelning: att sammanbinda vårdvetenskaplig teori med vårdpraxis. Borås: Institutionen för vårdvetenskap, Högskolan i Borås

Ekebergh, M. (2015). Vårdvetenskap som kunskap och perspektiv. I Arman, M., Dahlberg, K. & Ekebergh, M. (red.) Teoretiska grunder för vårdande. Stockholm: Liber, ss. 16–24.

Elmqvist, C., Johansson, C. & Tiger Axelsson, M. (2015). Kliniskt Träningscentrum - en miljö som främjar ett reflekterat lärande. I Berglund, M. & Ekebergh, M. Reflektion i lärande och vård en utmaning för sjuksköterskan. Lund. Studentlitteratur AB, ss. 129– 143.

Elo, S., & Kyngäs, H. (2008). The qualitative content analysis process. Journal of Advanced Nursing, 62(1), ss. 107–115. Doi: 10.1111/j.1365-2648.2007.04569.x Eskilsson, C., Hörberg, U., Ekebergh, M. & Carlsson, G. (2014). Student nurses’ experiences of how caring and learning is intertwined: A phenomenological study. Journal of Nursing Education and Practice, 4(2), ss. 82-93 doi: 10.5430/jnep.v4n2p82

Forssén, A., & Carlstedt, G. (2008). Genusperspektiv. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom hälso- och sjukvård. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 57–72.

Grilo, AM., Santos, MC., Rita, JS. & Gomes, AI. (2014). ‘Assessment of nursing students and nurses’ orientation towards patient-centeredness’. Nurse Education Today, 34(1), ss. 35–39. doi: 10.1016/j.nedt.2013.02.022

Holmdahl, B. (1994). Sjuksköterskans historia: Från siukwakterska till omvårdnadsdoktor. Stockholm: Liber

International Council of Nurses (2012). The ICN Code of Ethics for nurses. Schweiz, Genève.

https://www.icn.ch/sites/default/files/inline-files/2012_ICN_Codeofethicsfornurses_%20eng.pdf [191218]

Knutsson, S., Lundvall, M. & Lindberg, E. (2018). Participating in reflection seminars: Progressing towards a deeper understanding of caring science described by nursing students. Nordic Journal of Nursing Research. 38 (2), ss. 111–116. doi:

10.1177/2057158517721832

Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. Uppl., Lund: Studentlitteratur AB

Lundman, B. & Hällgren-Graneheim, U. (2008). Kvalitativ innehållsanalys. I Granskär, M. & Höglund-Nielsen, B. (red.) Tillämpad kvalitativ forskning inom Hälso- och

sjukvård. Lund: Studentlitteratur, ss. 159–172

Numminen, O., Laine, T., Isoaho, H., Hupli, M., Leino-Kilpi, H. & Meretoja, R. (2014) Do educational outcomes correspond with the requirements of nursing practice:

Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen: Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Liber AB: Stockholm

Pellmer Wramner, K., Wramner, H. & Wramner, B. (2017). Grundläggande Folkhälsovetenskap. Stockholm: Liber AB

Polit, D F. & Beck, C T. (2016). Essentials of Nursing Research: appraising evidence

for nursing practice. 9th editions. Philadelphia, PA: Wolters Kluwer Health/Lippincott

Williams & Wilkins

Rega, ML., Telaretti, F., Alvaro, R. & Kangasniemi, M. (2017). Philosophical and theoretical content of the nursing discipline in academic education: A critical interpretive synthesis. Nurse Education Today. 57. ss. 74–81. doi:

10.1016/j.nedt.2017.07.001.

Regeringskanseliet (2013) God utbildning för alla.

https://www.regeringen.se/regeringens-politik/globala-malen-och-agenda-2030/god-utbildning-for-alla/ [2019-12-20]

Rytterström, P. (2011). Tradition och horisont: vårdkulturens betydelse för vårdens praxis. Diss. Linköping: Linköpings universitet.

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:458611/FULLTEXT01.pdf

SFS 2017:30 Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: Socialdepartementet SFS 1993:100 Högskoleförordning. Stockholm: Utbildningsdepartementet

SFS 2003:460 Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet

SFS 2010:659 Patientsäkerhetslag. Stockholm: Socialdepartementet

Svensk Sjuksköterskeförening (2017). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm. https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-

sjukskoterskeforening/publikationer-svensk- sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-publikationer/kompetensbeskrivning-legitimerad-sjukskoterska-2017-for-webb.pdf [191128]

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet

https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf [191128]

Zhang, H., Mörelius, E., Hong Li Goh, S. & Wang, W. (2018) Effectiveness of Video-Assisted Debriefing in Simulation-Based Health Professions Education. A Systematic Review of Quantitative Evidence. Nurse Educator, 44(3), ss. E1-E6. doi:

10.1097/NNE.0000000000000562

Åberg, C. (2015). Att lära i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen I. Berglund, M. & Ekebergh, M. Reflektion i lärande och vård en utmaning för sjuksköterskan. Lund: Studentlitteratur AB, ss. 145–162.

BILAGA 1

Information angående deltagande av examensarbete

Vi vill fråga dig om du vill delta i vårt examensarbete Upplevelsen av patientperspektivet i praxis ur sjuksköterskestudentens perspektiv (nr K2019:81). Vi är två sjuksköterskestudenter som studerar på sjuksköterskeprogrammet vid Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, Högskolan i Borås. Som en del i denna utbildning gör vi ett examensarbete på grundnivå.

Vad är det för projekt och varför vill ni att jag ska delta?

Du tillfrågas att delta i vårt examensarbete av den anledning att du studerar i termin fem och genomfört flera verksamhetsförlagda utbildningar.

Idén om att fördjupa oss inom området, om hur vårdvetenskaplig teori synliggörs till yrkesutövandet, väcktes när vi som sjuksköterskestudenter genomfört verksamhetsförlagda utbildningar. Vid våra verksamhetsförlagda utbildningar upptäckte vi att utövandet av vårdvetenskaplig kunskap och utövandet av praktiskt arbete kunde skilja sig åt. Därför uppkom tankar hur andra sjuksköterskestudenter upplever detta. Som sjuksköterskestudent tillhandahålles mycket vårdvetenskaplig teori. Vårdvetenskaplig teori är, enligt sjuksköterskeutbildningens läroplan, en grund för hur praktiska vårdhandlingar bör utföras. Teori behövs för att vägleda i praktiskt arbete men ibland kan den vårdvetenskapliga teorin vara abstrakt. Å ena sidan kan vårdvetenskapliga teorier vara till hjälp att förstå vårdande handlingar och vårdverkligheten i praxis. Å andra sidan kan det uppfattas som svårt att applicera när det möter praxissammanhang.

Huvudman för examensarbetet är Högskolan i Borås, som är en statlig myndighet. Med

huvudman menas den organisation som är ansvarig för studien.

Hur går examensarbetet till?

Datainsamlingen till examensarbetet kommer samlas in i form av att ni besvarar ett formulär innehållande bakgrundsinformation om er samt en intervju med hjälp av en diktafon. Intervjun beräknas ta cirka 30 minuter och startar med ett vårdvetenskapligt begrepp som vi kommer be dig att beskriva. Utefter det vårdvetenskapliga begrepp som har presenterats får du därefter besvara frågor som är relaterat till dina upplevelser för aktuellt begrepp i relation till praxis. Vi kommer förfråga dig gällande önskemål om tid och plats för intervjun.

Hur får jag information om resultatet av studien?

När examensarbetet är examinerat kommer det att publiceras enligt sedvanliga rutiner för examensarbete vid Högskolan i Borås och finnas tillgängligt i databasen DIVA. Om du önskar, kan Högskolan tillhandahålla en kopia till dig.

Deltagandet är frivilligt

Ditt deltagande är frivilligt och du kan när som helst välja att avbryta deltagandet utan förklaring. Om du väljer att inte delta eller vill avbryta ditt deltagande behöver du inte

uppge varför. All insamlade data kommer att behandlas och presenteras anonymt i vårt examensarbete. Materialet kommer att analyseras och därefter presenteras i avidentifierade citatformer. För att delta behöver du lämna ditt samtycke. Om du vill avbryta ditt deltagande ska du kontakta handledaren [kontaktuppgifter se nedan].

Vad händer med mina uppgifter?

I examensarbetet kommer vi att samla in information från dig. Inga namn, uppgifter eller resultat som kan härledas till dig som person kommer att redovisas i examensarbetet. Allt material kommer att behandlas så att inte obehöriga kan ta del av det, i enlighet med gällande lagstiftning.

Det datamaterial som samlats in via intervjuer kommer att förstöras när examensarbetet är examinerat och godkänt varvid personuppgiftsbehandlingen upphör.

Behandlingen av uppgifter om dig sker med stöd av artikel 6.1 (a) i dataskyddsförordningen (samtycke). Högskolan i Borås är personuppgiftsansvarig. Som deltagare har du ett antal rättigheter enligt dataskyddsförordningens artikel 15-18, 20 och 22, som bland annat innebär att du har rätt att ta del av de uppgifter om dig som behandlas i studien samt få dessa rättade eller raderade. Du har också rätt att få behandlingen av uppgifter om dig begränsad. Kontakta ansvarig handledare [kontaktuppgifter nedan] i dessa fall.

Om du har frågor kring behandlingen av dina personuppgifter är du välkommen att i första hand kontakta ansvariga för examensarbetet eller handledaren. Du är också välkommen att kontakta högskolans dataskyddsombud via e-post, dataskydd@hb.se, med synpunkter. Du har därtill rätt att klaga på högskolans behandling av personuppgifter till Datainspektionen, som är tillsynsmyndighet

Ansvariga för examensarbetet Författare: XXXXXXX Ansvarig handledare: XXXXXXX Samtycke om deltagande Fylls i av handledaren

Härmed intygas att ansvariga studenter har uppvisat skriftligt samtycke av informanten till deltagande i examensarbetet och behandling av informantens personuppgifter enligt ovan.

--- Datum och handledares namnteckning

---

Fylls i av deltagaren

Jag har fått muntlig och skriftlig information om examensarbetet och har haft möjlighet att ställa frågor. Jag får behålla en kopia av den skriftliga informationen.

Jag samtycker till att delta i examensarbetet Integreringen av vårdvetenskapligt begrepp med vårdpraxis ur sjuksköterskestudentens perspektiv (nr K2019:81). och att uppgifter om mig samlas in och behandlas på det sätt som beskrivs i informationen ovan.

--- Namnteckning

--- Ort och datum

BILAGA 2

Bakgrundsfakta

Ålder: ________

Kön:

Kvinna

Man

Vart har du haft verksamhetsförlagda studier?

_____________________________________________________

_____________________________________________________

_____________________________________________________

_____________________________________________________

____________

Har du tidigare vårderfarenhet?

_____________________________________________________

_____________________________________________________

_____________________________________________________

_____________________________________________________

____________

Har du arbetat eller arbetar du inom vården under din studietid?

Och var isåfall?

_____________________________________________________

_____________________________________________________

_____________________________________________________

Annat

BILAGA 3

1. Hur beskriver du det vårdvetenskapliga begreppet patientperspektivet.

*Därefter beskriver vi vad litteraturen säger om patientperspektivet*

Kort beskrivning: Patientperspektivet enligt Arman och Ekebergh är ett

vårdvetenskapligt begrepp som belyser vårdens grundvärde. Genom vårdande samtal kan vi ta del av patients värld och upplevelser och det är då detta perspektiv lyfts. Genom att ta del av patientens värld ses människan bakom sjukdomen och skapar en vägvisare att lindra lidande, skapa välbefinnande och hälsa. Detta är ett grundvärde för vårdandets handling och hållning.

2. Vilken lärande aktivitet har gett dig mest kunskap om patientperspektivet?

3. Hur upplever du att patientperspektivet har synliggjorts under dina verksamhetsförlagda utbildningar?

4. Handledarna på vfu, använder de sig av detta perspektiv?

5. Hur använder du patientperspektivet i vårdandet?

6. Upplever du att patientperspektivet fungerar som ett stöd i praxis?

7. Har du utvecklats i användandet av patientperspektivet sett från din första verksamhetsförlagda utbildning till din senaste?

8. Kommer du att använda det vårdvetenskapliga begreppet patientperspektiv i din kommande yrkesroll som sjuksköterska?

Följdfrågor att använda vid svar som är outvecklade:

Kan du utveckla det lite mer? Kan du berätta mer?

Hur upplever du det? Varför upplever du så? Hur menar du då?