Personers erfarenheter av att leva
med diabetes typ 2
-
En litteraturöversikt
Ämne: Omvårdnad
Författare: Hanna Svensson, Amanda Gröhn Handledare: Siv Honkala
People's experiences of living with
diabetes type 2.
-
A literature review
Topic: Nursing
Author: Hanna Svensson, Amanda Gröhn Supervisor: Siv Honkala
Sammanfattning
Bakgrund: Erfarenheterna av att få diagnosen diabetes typ 2 upplevs olika mellan personer. Sjukdomen finns över hela världen och antalet drabbade ökar. Diagnosen medför i många fall stora livsstilsförändringar som påverkar personerna både fysiskt och psykiskt. För att kunna tillämpa en god omvårdnad är det viktigt att
vårdpersonalen är medveten om de upplevda erfarenheterna och involverar personerna i behandlingen.
Syfte: Att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2.
Metod: Studien var en litteraturöversikt och baserades på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som analyseradesutifrån Fribergs femstegsmodell.
Resultat: Huvudfynd som framkom presenterades med fem huvudteman: Att få stöd från vårdpersonal, att få ökade ekonomiska utgifter, att känna frustration över kost-och läkemedelsförändringar, att få stöd från närstående och att känna oro och rädsla.
Slutsats: Erfarenheterna av att leva med diabetes typ 2 var olika. Det som upplevdes svårt var att hålla kostrekommendationerna. Stöd från vårdpersonal och
omgivningen var betydelsefullt för att hanteringen av sjukdomen skulle bli så bra som möjligt.
Summary
Background: The experience of getting diagnosed with type 2 diabetes was different between people. The disease is found worldwide, and the number of people affected increases. The diagnosis results in many cases big lifestyle changes that affect people both physically and mentally. In order to be able to apply a good nursing care, it is important that health professionals are aware of the perceived experience and involve people in their treatment.
Aim: Describe people's experiences of living with diabetes type 2.
Method: The study were a literature review and was based on 10 scientific papers with qualitative design which were analyzed by Friberg’s five-step model.
Results: Key findings were presented with five main themes:To get support from health professionals, to get increased financial expenditure, to feel frustration over nutrition and pharmaceutical changes, getting supported by family and to feel anxiety and fear.
Conclusion: The experience of living with type 2 diabetes were different. It was found diffucult to keep the dietary recommendations. Support from health
professionals and the surroundings were important to manage the disease as good as possible.
Innehållsförteckning
Inledning ... 1
Bakgrund ... 1
Diabetes typ 2 ... 1
Behandling ... 2
Omvårdnad vid diabetes typ 2 ... 3
KASAM ... 4
Syfte ... 5
Metod ... 5
Design ... 5
Urval och datainsamling ... 5
Dataanalys ... 6
Etiska överväganden ... 6
Resultat ... 6
Att få stöd från vårdpersonal ... 7
Att få ökade ekonomiska utgifter ... 8
Att känna frustration över kost- och läkemedelsförändringar ... 8
Att få stöd från närstående ... 9
Att känna oro och rädsla ... 10
Diskussion ...10 Metoddiskussion ... 10 Resultatdiskussion ... 12 Slutsats ...15 Kliniska implikationer ... 15 Referenser ...16 Sökresultat………..Bilaga 1 Kvalitetsgranskningsprotokoll………..Bilaga 2 Artikelmatris för resultatartiklar………Bilaga 3
1
Inledning
Diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar i hela världen (World Health
Organization, 2016a). Idag lever 350 000 personer i Sverige med folksjukdomen (Diabetesförbundet, u.å). Det är den vanligaste formen av diabetes och drabbar ungefär 90-95 procent av alla personer som får diagnosen (Lopez, Bailey, Rupnow, & Annunziata, 2014).
Personer med diabetes typ 2 har en minskad insulinutsöndring (Blair, 2016; Hicks, 2010) som gör att plasmaglukosnivån i blodet stiger (WHO, 2016a). Den största riskfaktorn för att få diagnosen är bukfetma (Blair, 2016; Hicks, 201o). Symtomen kan vara många och diffusa och därför är det vanligt att personerna kan ha haft diagnosen i flera år utan att veta om det (WHO, 2016a). Vid både hög och låg plasmaglukosnivå i blodet kan personen få olika komplikationer. Dessa delas in i mikrovaskulära- och makrovaskulära komplikationer (Blair, 2016).
Vid nydebuterad diabetes kan många känna sig oroliga och osäkra kring vad som händer samt känna sig förvirrade och ha många obesvarade frågor (Hicks, 2010). Behandlingen kan medföra stora livsstilsförändringar för personen vilket kan omfatta motion, läkemedel, kostförändringar och plasmaglukoskontroller (Asante &
Nkrumah, 2013). För att personen ska kunna hantera sin sjukdom på ett bra och säkert sätt behöver de kunskap, motivation, kompetens och uppskattning av
sjukvården. Vårdpersonalen måste hjälpa personen att förstå sin diabetes, motivera dem till eventuella livsstilsförändringar samt vara ett stöd om personen har frågor om sjukdomen och de olika behandlingarna (Bartol, 2012).
Då det är många som lever med denna folksjukdom samtidigt som antalet ökar (WHO, 2016a) är det viktigt att studera personers erfarenheter av att leva med sjukdomen för att vårdpersonalen ska kunna bemöta dem på bästa sätt och få kunskap om deras förändrade livssituation.
Bakgrund
Diabetes typ 2
Diabetes typ 2 kännetecknas av att personen har en minskad insulinutsöndring (Blair, 2016; Hicks, 2010). Förmågan att producera insulin är inte helt borta utan mängden insulin räcker inte till för kroppens behov vilket leder till att
plasmaglukosnivån i blodet stiger (WHO, 2016a). För att diagnostiseras med diabetes typ 2 ska plasmaglukosnivån vara över 7 mmol/liter vid två olika tillfällen (WHO, 2016b). Utvecklingen av sjukdomen sker ofta långsamt och i många fall har personen levt med sjukdomen i flera år innan den upptäcks (Hicks, 2010). Symtomen till diabetes typ 2 kan vara diffusa, så som trötthet, eventuell viktuppgång, svårläkta sår
2
och täta infektioner. Sena symtom som ofta leder till att personen söker vård är syn- och känselförändringar (Blair, 2016).
Riskfaktorer för att insjukna i diabetes typ 2 är övervikt, hög ålder, fysisk inaktivitet, att personer i den närmsta familjen har diabetes samt försämrad fördelning av blodfetter (Lopez et al., 2014). Den största riskfaktorn är bukfetma (Blair, 2016 Hicks, 2010) som ökar kroppens insulinresistens (Hicks, 2010). Kvinnor som haft graviditetsdiabeteshar ökad risk för att drabbas av diabetes typ 2 senare i livet (Lopez et al., 2014; Socialstyrelsen, 2014).
Diabeteskomplikationer kan uppstå vid både hög och låg plasmaglukosnivå och delas in i två huvudgrupper, mikrovaskulära- och makrovaskulära komplikationer. Vid mikrovaskulära komplikationer skadas de små kärlen vilket kan skada njurar, nerver samt ögon. Det är de stora kärlen som skadas vid makrovaskulära komplikationer och det kan leda till hjärtinfarkt, stroke och beninsufficens (Blair, 2016; Hicks, 2010). Ett exempel är att två tredjedelar av personer med diabetes typ 2 har neuropati där kroppens nerver påverkas. Det kan leda sår på fötterna på grund av nedsatt känsel (Blair, 2016).Den glykemiska kontrollen är starkt förknippad med risk för framtida komplikationer och detta kan minskas genom diet, motion eller mediciner
(O’donnell, Alvarez-Iglesias, Mcguire & Dinneen, 2016). Bra kosthållning och regelbunden motion sänker plasmaglukosnivåerna i kroppen och förbättrar insulinresistensen (Hicks, 2010). Under behandlingen är det är vanligt att det uppkommer många frågor hos personen och därför är det viktigt att vårdpersonalen möter personen där just han eller hon är (Hicks, 2010).
Behandling
Vid val av behandling är det viktigt att vårdpersonalen tillsammans med personen har ett brett perspektiv som inkluderar personens familj, jobb, liv och relationer eftersom det är faktorer som kan påverka attityd och hantering av behandling (Bartol, 2012).
Behandlingen vid diabetes typ 2 är komplex och kan omfatta stora
livsstilsförändringar för personen (Hicks, 2010). Livsstilsförändringarna kan påverka det vardagliga livet och ge psykosociala konsekvenser (Ericson & Ericson, 2013). För att hålla den metabola kontrollen stabil rekommenderas kostförändringar, eventuella farmakologiska läkemedel, motion och regelbundna plasmaglukoskontroller (Asante & Nkrumah, 2013). Kost- och motionsbehandlingen kan kombineras med
plasmaglukossänkande läkemedel i tablettform eller som injektion som hjälper kroppen att sänka plasmaglukosnivån i blodet (Hicks, 2010). Om personen inte uppnår rätt plasmaglukosnivå trots tablettbehandling och eventuella
livsstilsförändringar kan det vara nödvändigt med insulinbehandling (Kruger, 2012). Personen måste vara noga med kost och motion eftersom farmakologisk behandling endast är en tilläggsbehandling. Detta är en viktig och central del i informationen som vårdpersonalen bör ge till personen. Vid rätt kost och motion kan personen
3
avsluta läkemedelsbehandlingen eller minska dosen (Ericson & Ericson, 2013). I många fall kan inte personerna följa dessa behandlingsrekommendationer på grund av bristande förståelse och kunskap, biverkningar av läkemedel, kostnader och psykiska påfrestningar (Asante & Nkrumah, 2013). Personer med diabetes typ 2 har årliga rutinkontroller av fötter, ögon, njurfunktion och kontroll av hjärtat för att kunna förhindra diabetesrelaterade komplikationer och få snabb behandling (Blair, 2016).
Omvårdnad vid diabetes typ 2
Omvårdnad innebär vård av sjuka eller friska personer i alla åldrar, familjer och grupper. Omvårdnad inkluderar hälsofrämjande och förebyggande av sjukdom samt vård av sjuka, funktionshindrade och vård i livets slutskede (WHO, 2016c). Det är viktigt att vårdpersonalen är medveten om att alla personer som diagnostiseras med diabetes typ 2 tar beskedet olika. Känslor som kan visas är omedelbar stress, chock eller skuld och andra kan skämmas och vågar inte berätta om diagnosen för någon. Det finns även personer som känner sig lättade över att ha fått svar på alla de symtom som de upplevt (Hicks, 2010).
För att stödja den behandling som sjukdomen kräver bör vårdpersonalen göra
personen delaktig i vårdbesluten och se till deras behov för aktivitet och hantering av den nya situationen. Behandlingen är kopplad till personens välbefinnande och sjukdom, det är därför viktigt att hälso- och sjukvårdspersonalen informerar om diagnosens innebörd (Smide & Hörnsten, 2009). Vårdpersonalen har en central roll i att involvera personen i vården utefter det individuella tillståndet och det har visat sig ha stor inverkan på personens hantering av diagnosen (Blair, 2016; O’donnell et al., 2016). Individualiserad utbildning om hanteringen av diabetes typ 2 visar på
förbättrad följsamhet till behandlingen (Asante & Nkrumah, 2013). Följsamhet till behandlingen och beteendeförändring är två viktiga faktorer för att uppnå bästa möjliga resultat. Forskning har visat att det är svårt för många personer att uppnå en optimal behandling på grund av att personen känner försämrad livskvalitet och nedsatt psykiskt välbefinnande (Hicks, 2010).
Målet med den information som personerna får vid debuterad diabetes typ 2 syftar till att de ska få de kunskaper och erfarenheter som krävs för att begripa och hantera sjukdomen för att kunna leva ett bra liv (Bartol, 2012). Att informera och stödja kan bidra till att personen förbereds och får bättre självhantering av diagnosen. Att ha god förståelse av sjukdomen är viktigt för vårdpersonalen i omvårdnaden för att kunna informera samt lära personen om hantering av diagnosens olika tillstånd. God förståelse är även bra för att kunna hänvisa dem till stödgrupper för att förbättra deras resultat av behandlingen och där med hälsan (Hicks, 2010).
Hur personen hanterar sin diabetes påverkas av flera psykosociala faktorer så som den sociala miljön, främst familjestödet samt självhantering och vilken utbildning
4
personen får av vårdpersonalen (Orvik, Ribu & Johansen, 2010). Beroende av personens resurser och sjukdomstillstånd är vårdpersonalens uppgift att hjälpa och stötta personens hantering av behandlingen (Ericson & Ericson, 2013). Forskning har gjorts i området diabetes och Antonovskys känsla av sammanhang (KASAM). Det har visats att personer med diabetes typ 2 som har hög KASAM har lättare för att hantera de livsstilsförändringar som diagnosen kan medföra än de personer med låg KASAM (Nilsen, Bakke, Rodhe & Gallefoss, 2015).
KASAM
Antonovsky (2005) införde begreppet KASAM som består av tre huvudbegrepp: begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Begriplighet handlar om personens förmåga att förstå sin situation och i vilken utsträckning yttre och inre stimuli uppfattas som gripbara, att informationen är sammanhängande och tydlig. Hanterbarhet definieras som vilka resurser personen har till förfogande för att hantera de situationer och krav som uppstår. Vid hög känsla av hanterbarhet känner inte personerna att livet behandlar dem orättvist. Meningsfullhet kan även ses som en motivationskomponent, att finna mening i situationen. En viktig del var att vara delaktig i olika processer och det vardagliga livet (Antonovsky, 2005).
För att personen ska uppleva sin nya situation som begriplig, hanterbar och meningsfull kan vårdpersonalen vara ett stöd. För att personen ska åstadkomma begriplighet bör vårdpersonalen förmedla relevant kunskap samt ge tydlig och upprepande information. Öppenhet och ärlig kommunikation mellan person och vårdpersonal är viktigt i fenomenet begriplighet. För att få personen att uppleva hanterbarhet bör resurser förses som ett stöd för att han/hon ska känna att
situationen känns hanterbar. Meningsfullhet kan uppnås genom att personen och deras närstående inspireras till ett positivt tankesätt där motivation ges och att vårdpersonalen visar personen god vilja till att vilja vårda (Antonovsky, 2005).
Personer med hög KASAM nämner alltid saker som är viktiga i livet, som engagerar och som har stor betydelse för dem. KASAM kan beskrivas som hur personen
använder sina resurser för att hantera problem. Personer med hög KASAM kommer kunna hantera eventuella hinder och problem på ett bättre sätt än de med låg
KASAM. Personer med hög KASAM försöker hitta balans mellan regler och strategier. De är positivt inställda till att göra ny information begriplig, de är inte rädda för att se världen som en utmaning eller för att få feedback (Antonovsky, 2005). Kommer krav och stressorer utifrån använder personer med stark KASAM sina erfarenheter för att motverka stressorerna. Upplevelser och livserfarenheter ligger till grund för de tre komponenterna (Antonovsky, 2005).
5
Syfte
Syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2.
Metod
Design
En litteraturöversikt gjordes som baserades på vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som beskrev personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2.
Litteraturöversikter används för att sammanfatta det befintliga kunskapsläget inom ett specifikt område (Friberg, 2012b). Kvalitativ forskningsmetod användes för att förklara, beskriva och fördjupa förståelsen för människans uppfattning och
upplevelse (Willman, Stoltz & Bahtsevani, 2011). Dessa sammanställningar kan leda till ny kunskap som påverkar vårdarbetet (Segesten, 2012b). Induktiv ansats
användes där delarna i resultatet blev en helhet av personernas erfarenheter av att leva med diabetes typ 2 (Kristensson, 2014).
Urval och datainsamling
Inklusionkriterer i studien omfattar personer från 18 år och uppåt som lever med diabetes typ 2. Artiklarna ska ha kvalitativ ansats, vara publicerade från 2006 och framåt samt vara skrivna på engelska, ha abstract tillgängligt och vara peer
reviewed. Exklusionskriterier är att inte använda artiklar som är över 11 år gamla och skrivna på något annat språk än engelska, studier på personer under 18 år samt artiklar med kvantitativ ansats. Artikelsökning till datainsamlingen görs genom databaserna CINAHL och Medline utifrån ämnet omvårdnad. CINAHL fokuserar på vetenskaplig litteratur kring omvårdnad, tandvård, sjukgymnastik och nutrition. Medline innehåller vetenskapliga referenser i omvårdnad, medicin, odontologi samt hälso-och sjukvårdsadministration (Willman et al., 2011). En avancerad sökning genomförs, MH sätts framför “diabetes mellitus, type 2/PF” för att det ska finnas med i Major subjects eller Minor subjects. PF står för psychological factors. PF används i databasen CINAHL och i Medline används PX för samma begrepp. Utifrån syftet att beskriva personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2 används följande sökord: Diabetes type 2, MH “Diabetes mellitus type 2/PF”, MH
“Diabetes mellitus type 2/PX”, to live with, experience*, perceptions*, qualitative, perspective*, narrative*, phenomen*, grounded theory*, interview*, focus group*, qualitative studies (MH), , adult*, nursing, patient (Bilaga 1). För att få ett bredare
sökresultat används trunkering och för att kombinera sökorden på olika sätt används Booleska sökord, AND och OR enligt Östlundh (2012). Dubbletter kontrollerades för hand i den aktuella sökningen jämfört med de tidigare sökningarna. Tre av de tio vetenskapliga artiklarna togs fram genom sekundärsökning. Det innebar att referenslistorna av de redan funna artiklarna genomsöktes för att få fram fler
relevanta artiklar (Östlundh, 2012). Alla relevanta artiklar kvalitetsgranskades utifrån ett kvalitetsprotokoll framtaget av avdelning för omvårdnad på Hälsohögskolan,
6
Jönköping. För att artiklarna skulle bli godkända krävdes det att fyra av fyra punkter i del 1 var uppfylla och sex av åtta punkter i del 2 (Bilaga 2). I referenslistan är
artiklarna till litteraturstudiens resultat markerade med (*). Dataanalys
Dataanalysen som gjordes var kvalitativ. Friberg (2012a) beskrev ett tillvägagångssätt för att analysera kvalitativa forskningsartiklar. Analysen var uppdelad i fem olika steg och användes i studien. Steg 1 var att få förståelse om vad artiklarna handlade om genom att läsa igenom dem flera gånger (Friberg, 2012a). Detta gjordes genom att båda författarna läste igenom samtliga artiklar upprepade gånger och artiklarna översattes sedan till svenska för att underlätta förståelsen. Steg 2 handlade om att fokusera på studiernas uppbyggnad med teman och subteman, där jämförelse av samtliga studiers resultat gjordes. I steg 3 sammanställdes studiens resultat för att få en tydlig överblick genom att stryka över olika stycken med samma tema med olika färger. I det näst sista steget, steg 4 skulle skillnader och likheter identifieras
(Friberg, 2012a) genom sammanställning av skillnader och likheter i de olika studiernas resultat. Mest fokus lades på likheterna av personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2. Genom sammanställningen skapades nya övergripande teman. Analysen avslutades i steg 5 där beskrivning till nya teman formulerades (Friberg, 2012a). Temana har under arbetet ändrats flera gånger för att passa till textens innehåll och svara på syftet.
Etiska överväganden
Vid deltagande i litteraturöversikter är det viktigt att ta hänsyn till personernas rättigheter, välbefinnande och säkerhet (Polit & Beck, 2012). I litteraturöversikten kom artiklar som blivit godkända av etiska kommittéer att studeras samt artiklar där deltagarna fått information och gett samtycke till att delta i undersökningen. Etiska kommittéer måste ge tillstånd till forskningen eller att etiska övervägande har gjorts noggrant (Forsberg och Wengström, 2013). Förförståelse innebär de kunskaper, värderingar och erfarenheter människan har innan studier påbörjas (Priebe &
Landström, 2012). De värderingar som fanns om ämnet innan studien påbörjades var att sjukdomen drabbade överviktiga och äldre människor. Vidare förförståelse var att diabetes typ 2 kunde behandlas med farmakologiska läkemedel samt bra kost och motion. Förförståelsen kom från arbete i äldrevården och media. Värderingarna och tankarna som fanns lades åt sida för att inte användas, utan fokus lades på
informationen som stod i artiklarnas resultat.
Resultat
Till resultatet framkom fem huvudteman. Det första temat var att få stöd från vårdpersonal. Det andra temat som framkom var att få ökade ekonomiska utgifter.
7
Det tredje temat var att känna frustration över kost- och läkemedelsförändringar. Att få stöd från närstående var det fjärde temat och det femte var att känna oro och rädsla.
Att få stöd från vårdpersonal
Stöd och samråd tillsammans med vårdpersonalen var viktigt för personerna vid debuten av diabetes typ 2 för att de skulle lära sig hantera och organisera sin sjukdom (Berterö & Hjelm, 2010; Hjelm & Berterö, 2009). Personerna fick information av hälso- och sjukvården som de skulle bearbeta och lära sig att tillämpa i praktiken (Carolan, Holman & Ferrari, 2015). För att få ytterligare information användes
böcker och sökningar på webbsidor om diabetesvård (Carolan et al., 2015; Nagelkerk, Reick & Meengs, 2006). Erfarenheten av samråd var i allmänhet positiv och till stor hjälp och ökade förståelsen för diabetes typ 2 och dess behandling ( Berterö & Hjelm, 2010; Hjelm & Berterö, 2009). Trots detta fanns det personer som inte upplevde samrådet som lika positivt, utan kände att de hade bristande kunskap om
kostförändringar (Nagelkerk et al., 2006).
Många upplevde att relationen till vårdgivaren och sjukdomen var bra (Carolan et al., 2015) men missnöje kunde även visas i form av upplevt bristande stöd från
vårdpersonal (Hjelm & Berterö, 2009; Nagelkerk et al., 2006). Negativa erfarenheter från vården bidrog till att personerna fick försämrad egenvård och följsamhet till hantering och behandling av sjukdomen (Nagelkerk et al., 2006). Kvinnor kunde beskriva ilska mot vårdgivare som kom med samma information vid varje återbesök och som inte lyssnade på varje individs personliga behov (Penckofer,
Ferrans, Velsor-Friedrich & Savoy, 2007). Det informativa och känslomässiga stödet var viktigt för både män och kvinnor. Kvinnor fokuserade i första hand på det
känslomässiga stödet, medan män var i större behov av det informativa stödet som tekniska hjälpmedel. Det var en trygghet att ha någon att prata med samt att få kunskap om sjukdomen och dess hantering.Det var viktigt med kontinuitet i vården, där vårdpersonalen var densamma vid varje återbesök. Tryggheten låg i att
personalen visste vilka personerna var, vad de hade för problem med sjukdomen samt att personerna inte behövde återupprepa sin sjukdomshistoria för ny personal (Hjelm & Berterö, 2009).
Personer som varit i kontakt med diabetesvården i olika länder upplevde stora skillnader i vården. Erfarenheterna visade att vårdpersonalen i Sverige gav stöd och tog personerna på allvar, vilket var av stor betydelse för personernas livskvalité. I andra länder upplevdes diabetesvården som negativ. Personerna upplevde brist på kontakt med vårdgivarna och stor besvikelse över personalens kompetens om
sjukdomen. Det begränsade stödet påverkade livskvalitén negativt (Berterö & Hjelm, 2010).
8
Ett betydelsefullt stöd hos personer med annan kulturell bakgrund omfattade förmågan att kunna kommunicera med vårdpersonalen genom tolk för att få information på sitt modersmål (Berterö & Hjelm, 2010).
Att få ökade ekonomiska utgifter
Personer med ekonomiska svårigheter väntade med att söka vård på grund av de kostnader som vårdbesöken medförde (Nicklett & Damiano, 2014). Det var många personer, främst de med ekonomiska svårigheter, som beskrev diabetesbehandlingen som dyr och var oroade för försäkring- och sjukvårdkostnader samt kostnader som eventuella framtida komplikationer kunde medföra (Nicklett & Damiano, 2014; Penckofer et al., 2007).
Personerna blev erbjudna att delta i diabeteskurser (Carolan et al., 2015; Mathew, Gucciardi, De Melo & Barata, 2012; Nicklett & Damiano, 2014). Många avböjde erbjudandet trots att det var gratis, särskilt de socioekonomiskt missgynnade
personerna då behandlingen beskrevs som en ekonomisk kamp (Nicklett & Damiano, 2014) samt män som ville vara självständiga och valde att söka kunskap på egen hand (Mathew et al., 2012). Mycket tid krävdes för att delta i kurserna och personerna kände hopplöshet om de deltog eftersom de många gånger inte hade råd med
matprodukterna som rekommenderades. Kvinnor som var ekonomiskt gynnade såg dessa kurser som något positivt där de fick nya kunskaper och fick dela sina
erfarenheter om sjukdomen med andra (Mathew et al., 2012; Nicklett & Damiano, 2014). I en studie framkom det att flera upplevde svårighet att tillämpa kunskapen de fått i diabeteskurserna i praktiken på grund av bristande motivation och resurser (Carolan et al., 2015).
Att känna frustration över kost- och läkemedelsförändringar
Behandlingen av diabetes typ 2 krävde kostförändringar och det upplevdes som svårt (Ahlin & Billhult, 2012; Carolan et al., 2015; Mathew et al., 2012; Nagelkerk et al., 2006; Oftedal, 2014) och många personer kände frustration över att inte kunna hantera situationen (Ahlin & Billhult, 2012; Oftedal, 2014). Erfarenheter av att få in en bra kost på regelbundna tider och rätt mängd på tallriken var svårt för både män och kvinnor (Carolan et al., 2015; Mathew et al., 2012). Det var särskilt svårt vid restaurangbesök, kalas och under semestern då hänsyn ofta skulle tas till
familjemedlemmarnas behov. Kvinnor beskrev att de använde sina partners och större event som ursäkt för att få äta onyttigt (Ahlin & Billhult, 2012). Diabeteskost upplevdes som tidskrävande då det krävdes mycket planering kring måltiderna (Carolan et al., 2015; Penckofer et al., 2007) och maten tog lång tid att laga (Carolan et al., 2015). Känslan av att livet kretsade runt planering av nästa måltid var vanligt hos personerna (Penckofer et al., 2007).
9
Kostförändringarna samt att behöva äta på regelbundna tider gav även sociala konsekvenser, det var svårt att vara spontan när det gällde resor och aktiviteter (Carolan et al., 2015; Hayes, Bowman, Monahan, Marrero & McHorney, 2006). Att behöva tacka nej till kakor eller liknande kändes för flera personer besvärligt då de kände sig otrevliga (Carolan et al., 2015). Kommentarer från omgivningen om vad som var bra att äta och inte förekom hos många personer (Oftedal, 2014; Penckofer et al., 2007).
Planering för organisering av läkemedel krävdes dagligen (Hayes et al., 2006). Personerna beskrev att de vid diagnosering av sjukdomen fick informativt och materiellt stöd kring medicineringen av sjukvården (Hjelm & Berterö, 2009).
Erfarenheten av att få information om sambandet mellan farmakologisk behandling, kost och blodglukoskontroll för att få ökad förståelse för hantering av sjukdomen var viktigt och skapade trygghet (Nagelkerk et al., 2006). Läkemedlet skulle tas vid ett visst klockslag varje dag på ett specifikt sätt (Hayes et al., 2006) och detta kunde upplevas svårt då medicinen lätt glömdes att tas (Nagelkerk et al., 2006). Att injicera insulin på offentliga platser upplevdes som pinsamt, obekvämt och frustrerande. Att behöva förklara för familj, vänner eller okända människor varför insulin behövdes tas i injektionsform upplevdes som jobbigt för många personer (Hayes et al., 2006).
Att få stöd från närstående
Erfarenheterna av stöd i diabetesbehandlingen beskrevs hos personerna som individuellt och varierar beroende på sjukdomens tillstånd och svårighetsgrad (Berterö & Hjelm, 2010). Vänner och släktingar sågs som det viktigaste stödet för personer med diabetes typ 2 (Hjelm & Berterö, 2009). Familjen ansågs även som en motiverande faktor och drivkraft i behandlingen (Carolan et al., 2015; Mathew et al., 2012; Oftedal, 2014). Stöd från familj och vänner upplevdes som en viktig del i hantering av kost och motion eftersom många personer dagligen ansträngde sig för att upprätthålla kosthållningen korrekt (Carolan et al., 2015; Oftedal, 2014).
Både män och kvinnor vände sig till sin familj för att få praktiskt och moraliskt stöd (Hjelm & Berterö, 2009; Mathew et al., 2012;Nagelkerk et al., 2006). Kvinnor vände sig främst till andra kvinnor i familjen för att kunna hantera behandlingens
svårigheter (Mathew et al., 2012) och männen till deras fruar (Berterö & Hjelm, 2010; Mathew et al., 2012; Nagelkerk et al., 2006). Trots detta har många personer
erfarenheter om negativa attityder och kommentarer om hantering av sjukdom och kosthållning från omgivningen (Oftedal, 2014; Penckofer et al., 2007). Många upplevde att de inte fick något positivt stöd från närstående då de saknade kunskap om sjukdomen och dess behandling. Personerna kände irritation i familjerelaterande sammanhang då de närstående ansåg sig kunna allt om sjukdomen vilket gjorde att personerna undvek att prata om sin sjukdom i sociala sammanhang (Oftedal, 2014).
10 Att känna oro och rädsla
Den känslomässiga hanteringen av sjukdomen beskrevs av personerna som individuell och särskilt starka känslor uppkom vid sjukdomens debut. Vanliga känslor som visades var ensamhet, misstro, sorg och känsla av orättvisa (Carolan et al., 2015). Känslorna som uppstod vid debuten av sjukdomen var desamma oavsett socioekonomiskt tillstånd. De försvann däremot snabbare hos personer med stabil ekonomi (Nicklett & Damiano, 2014). Män beskrev sina känslomässiga erfarenheter vid sjukdomens debut som skam, osäkerhet och mycket tankar kring döden. Kvinnor kände sig som offer till sjukdomen och var besvikna och kände sorg över att dem hade drabbats och ilska mot sig själva för att dem inte tog hand om sin hälsa bättre (Ahlin & Billhult, 2012; Mathew et al., 2012; Penckofer et al, 2007).
Män kände oro och ångest över tanken av att deras familj och vänner skulle veta om att dem fått diagnosen diabetes typ 2 (Mathew et al., 2012). Många upplevde det tufft och svårt känslomässigt att behöva ändra kost och motion samt hantera de osynliga komplikationer som sjukdomen kunde medföra (Carolan et al., 2015; Nagelkerk et al., 2006).
Trots följsamhet till behandlingen uppkom känslor som hjälplöshet och frustration hos personer då dem inte lyckades nå målen i blodglukoskontrollen (Nagelkerk et al., 2006). Känsla av misslyckande, förlägenhet och smärta var vanligt förekommande hos personer i samband med insulininjektion i det tidiga stadiet av sjukdomen. Med tiden upplevde många ett förbättrat fysiskt och emotionellt välbefinnande i
insulinbehandlingen men trots detta ville många undvika injektionerna av insulin (Hayes et al., 2006). Kvinnor kände framför allt rädsla och oro för injektionsnålen och för att bli övervakade vid utförandet av injektionen eller blodglukoskontrollen. Känsla som oro, frustration och rädsla för blodglukoskontroll fanns hos både män och kvinnor. (Mathew et al. , 2012). Stress var vanligt och gjorde att personerna slarvade med kosten (Penckofer et al., 2007). Framförallt upplevde kvinnor
kosthållningen som svår och fick ångest och kände ilska, depression och sorg när de inte följde kostrekommendationerna (Ahlin & Billhult, 2012; Penckofer et al., 2007). Rädsla och oro över risken att drabbas av diabeteskomplikationer var vanligt
förekommande hos personer med diabetes typ 2 (Carolan et al., 2015; Penckofer et al., 2007). Flera stycken hade känslor av osäkerhet kring de osynliga komplikationer som kunde uppkomma (Carolan et al., 2015; Nagelkerk et al., 2006).
Diskussion
Metoddiskussion
En litteraturöversikt genomfördes utifrån artiklar med kvalitativ metod vilket bedömdes vara relevant då syftet var att beskriva personers erfarenheter av att leva
11
med diabetes typ 2. Enligt Friberg (2012a) är det yttersta målet med kvalitativa studier att få ökad förståelse om det studerade ämnet. Förståelsen av personers upplevelser, förväntningar, erfarenheter, behov och hur det ska bemötas ökar med kvalitativa litteraturöversikter (Friberg, 2012a). Om kvantitativa artiklar hade använts till resultatet hade personernas individuella erfarenheter inte kommit fram utan resultatet hade hamnat på en statistisk nivå (Segesten, 2012a).
Inledningsvis var avsikten att beskriva personers upplevelser av att leva med diabetes typ 2. Upplevelser exkluderades då det visade sig vara svårt att finna artiklar samt att det inriktades mer på personers känslor än helheten. Syftet ändrades till personers erfarenheter av att leva med diabetes typ 2 för att få ett helhetsperspektiv, vilket visade sig vara mer relevant till den tänkta studien.
Deltagande i grupp-informationssökning på biblioteket gav inte den förväntade kunskap och hjälp som krävdes för att hitta relevanta artiklar till resultatet. Brist på erfarenhet av att göra en litteraturöversikt och att använda korrekta sökord kan enligt Henricsson (2012) påverka arbetets helhet. Hjälp från biblioteket med den
avancerade artikelsökningen kan ha gjort att fler relevanta artiklar hittades än vad informationssökningen av artiklar hade gjort.
Samtliga artiklar som inkluderades i resultatet var peer reviewed. Det anses som en styrka då sökresultatet enbart visar artiklar som är publicerade i vetenskapliga tidsskrifter (Östlundh, 2012). Ytterligare avgränsningar som gjordes vid sökningen var årtal, mellan 2006–2016. Tidsramen ansågs vara rimlig då vetenskaplig forskning är en färskvara (Östlundh, 2012). Artiklar med både hög och låg kvalitet framkom i sökningarna. För att få fram artiklar till resultatet med hög standard
kvalitetgranskades samtliga artiklar. Att noggrant kritiskt granska artiklarna är viktigt för att avgöra deras kvalitet (Friberg, 2012a; Kristensson, 2014). Ett
kvalitetsprotokoll (bilaga 2) anpassat till kvalitativ metod användes för att göra en organiserad granskning av artiklarna. Samtliga artiklar utom två hade full poäng vid kvalitetsgranskningen. De två artiklarna hade sju av åtta poäng då den ena saknade diskussion om kvalitetssäkringsbegrepp och den andra saknade beskrivning av specifikt vald kvalitativ metod. Vid sammanställning i resultatet byttes tre artiklar ut då det visade sig att dem inte passade in i helheten. De tre nya artiklarna hittades genom sekundärsökning. Enligt Östlundh (2012) rekommenderas sekundärsökning för att få ett bra sökresultat och där risken att gå miste om relevanta artiklar
minimeras. En styrka i litteraturöversikten var att många titlar och relevanta abstrakt lästes. Det anses vara en styrka för att öka trovärdigheten då abstrakt och titlar ska läsas var för sig för att kunna exkludera och inkludera artiklar till resultatet
(Kristensson, 2014). Anledningen till att få abstrakt lästes gentemot antal titlar var att titlarna inte besvarade litteraturöversiktens syfte och många dubletter framkom. Bedömning av studiens etik var viktigt i kvalitetsgranskningen. Studien måste godkännas av etiska kommittéer för att skydda personerna som medverkar (Stryhn, 2007), vilket var ett inklusionskriterie. Majoriteten av databaserna var baserade på
12
engelska artiklar (Östlundh, 2012) och var en avgränsning i sökningen till resultatet. Att inte ha engelska som modersmål kan göra det svårt att hantera olika språkliga utmaningar (Östlundh, 2012). För att öka förståelsen av artiklarnas innebörd översattes samtliga artiklar till svenska. Arbetet med översättningen delades upp till fem artiklar var för att spara tid.
Nio artiklar exkluderades efter kvalitetsgranskningen då de inte uppfyllde alla fyra krav på kvalitetsprotokollets första del. Då de exkluderade artiklarna inte har använts i studien anses dem inte ha påverkat resultatet. Då dessa artiklar inte uppfyllde
kvalitetsgranskningen hade de inte heller den bekräftelsebarhet som är viktig för trovärdigheten och pålitligheten i litteraturöversikter (Wallengren & Henricsson, 2012).
Vid analysarbetet användes Fribergs femstegsmodell som ansågs vara relevant. Enligt Friberg (2012a) används modellen för att få ut helheten av artiklarna, där tydliga aspekter som svarar på syftet plockas ut från de granskade artiklarna för att få ett resultat. För att få en överblick av studiernas resultat underlättade det att följa
Fribergs femstegsmodell, där en artikelmatris (bilaga 3) gjordes (Friberg, 2012a). Alla artiklar i resultatet har lästs och tolkats av båda författarna för att öka
trovärdigheten. Det är ett sätt att stärka trovärdigheten samt bekräftelsebarheten i litteraturöversikter. För att ytterligare öka trovärdigheten har regelbunden
grupphandledning förekommit genom litteraturöversiktens gång där handledare och studiekamrater har varit till hjälp i utformning av arbetet genom regelbunden kritisk granskning (Wallenberg & Henricsson, 2012). Handledningen har gett stöd i form av råd och uppmuntran och varit av stort värde (Segersten, 2012c). För att visa
förförståelsen och hur den lades åt sidan för att inte påverka datainsamlingen och dataanalysen stärker pålitligheten i resultatet. Överförbarheten har diskuterats mellan författarna för att se om resultatet kan användas i andra sammanhang och situationer (Wallengren & Henricsson, 2012). Det diskuterade resultatet skulle kunna användas i omvårdnaden av personer med andra kroniska sjukdomar som påverkar det dagliga livet. Personers erfarenheter kan komma att användas för att ge god personcentrerad omvårdnad.
Resultatdiskussion
Stöd från vårdpersonal ansågs vara viktigt hos personerna för att få bra
förutsättningar för att hantera den nya situationen. I resultatet beskrevs det som ekonomiskt påfrestande att få diagnosen då den rekommenderade kosten var dyr. Många personer upplevde kost- och läkemedelsförändringarna som svårt då situationen var ny och främmande. Familj och vänner ansågs som det viktigaste stödet men trots detta hade många negativa erfarenheter av attityder och
kommentarer från omgivningen. Det var känslomässigt påfrestande med allt som sjukdomen innebar.
13
Ett fynd som framkom i resultatet var erfarenheten av stöd från familj, vänner och vårdpersonal och omfattar den upplevda relationen mellan personerna och
omgivningen. Hanteringen av sjukdomen påverkas främst av stödet från familj och vårdpersonal (Orvik et al., 2010). De som hade positiva erfarenheter av stöd hade lättare att få begriplighet över den nya situationen än de som hade negativa
erfarenheter. För att personerna skulle uppnå hög KASAM framkom det i resultatet att information om sjukdomens innebörd, hantering och vilka resurser som fanns var viktiga delar för personens begriplighet över situationen. Att få information från vårdpersonal om viktiga livsstilsförändringar som krävs för att minimera risken för komplikationer var betydelsefullt komponent för att öka begripligheten. Tydlig, konkret och upprepande information från vårdpersonalen är viktigt för att personen ska få hög känsla av begriplighet över situationen (Antonovsky, 2005). Utifrån detta kan man se att de personer med positiva erfarenheter har det lättare att hantera sjukdomen, vilket tyder på att vårdpersonalen och familjen är viktiga delar för att personen ska känna begriplighet över sin nya situation.
Positiva erfarenheter av stöd sågs även i resultatet som känslomässigt då den upplevda tryggheten från familj och vänner gjorde det lättare att hålla sig till en bra kosthållning, regelbunden motion och daglig medicinering. Att inte få rätt sorts stöd från sin omgivning gjorde att personerna inte tillämpade
behandlingsrekommendationerna på ett korrekt sätt för att undvika negativa kommentarer. Detta kan även ses i tidigare studier då personer beskrev det sociala stödet som avgörande för följsamheten av behandlingen (Bhattacharya, 2012). Det kan tolkas som att det är viktigt att vårdpersonalen är medvetna om att bristande följsamhet kan bero på att personen inte får tillräckligt med stöd från sina
närstående.Då det har visats att många känslor uppstår i och med sjukdomen borde vårdpersonalen lägga mer fokus på att prata och reda ut känslorna och inte bara ge teoretisk information. Detta överensstämmer med tidigare forskning som visar att det som diskuteras minst vid stödsamtalen är känslomässiga frågor och den emotionella hälsan (O’donnell et al., 2016). Att få stöd och information från
vårdpersonal om sjukdomen vid fler tillfällen skulle vara bra för att öka förståelsen om hantering och behandling.
För att känna en hög känsla av hanterbarhet var stödet från familj, vänner och vårdpersonal viktigt. Begriplighet hos personen och dem närstående var viktigt och centralt för att kunna hantera den nya situationen korrekt. Om personen saknade stöd från sin omgivning saknades det i många fall resurser för att kunna hantera sjukdomen. Med en låg känsla av hanterbarhet är det svårt att uppnå en hög KASAM (Antonovsky, 2005). Det är därför viktigt att personer får bra och tydlig information från vårdpersonalen för att kunna förstå situationen och vilka resurser som finns för att uppnå hög hanterbarhet. Forskning har visat att behandlingen verkar förbättras vid individualiserad utbildning (Asante & Nkrumah, 2013).
14
I resultatet framkom det att kontinuitet i vården var av stor betydelse då personerna kände trygghet och fick stöd, råd och hjälp av samma rådgivare. Att bli erbjuden att delta i diabeteskurser där erfarenheter kunde delas med personer med samma sjukdom kunde vara till stor hjälp i hanteringen av sjukdomen. Responsen av kurserna kunde vara negativa då tillämpning av kunskapen i praktiken upplevdes som svår och krävde mycket tid. Positiv respons kunde visas genom att kunskapen om sjukdomen blev större och erfarenheter fick delas med andra människor med samma diagnos. En tolkning av resultatet av erfarenheter om diabeteskurser skulle kunna vara att hur upplevelsen blir beror på inställningen till hanteringen av
sjukdomen.
Information, kunskap, resurser och stöd ökar i många fall motivationen till
behandling. Att få lära sig att hantera den nya situationen från början var en trygghet och kunde väcka nyfikenhet genom att personerna på egen hand sökte information för att få mer förståelse. Meningsfullhet kunde ses som motivation genom att personerna fick vara delaktiga i de vardagliga processerna. Personer med hög
begriplighet och hanterbarhet har lättare att känna meningsfullhet och får på så sätt en hög KASAM (Antonovsky, 2005). Resultatet visade att mycket kunskap om sjukdomen och stöd från familj, vänner och vårdpersonal gav en positiv inställning och meningsfullhet sågs i situationen. En tolkning av detta är att om vårdpersonalen uppvisar trygghet och ger personerna relevant, tydlig och enkel information kan personernas självkänsla öka då dem har förståelse över den förändrade
livssituationen. Utbildning och information om diabetesbehandlingen skulle i högre utsträckning behöva ges till närstående för att motivera personer som diagnostiserats med diabetes typ 2 på ett bättre sätt. Tidigare studier visar att många personer hade bra stöd från vårdpersonalen, medan det var få personer som upplevde positivt stöd från vänner och familj (Oftedal, Bru & Karlsen, 2011). Andra studier har visat på att många personer tyckte att de fick för lite praktiskt stöd från vårdpersonalen (Oftedal, Karlsen & Bru, 2010). Det kan även ses i litteraturöversiktens resultat där för lite stöd kunde bidra till att personerna hade svårare att hantera den nya situationen.Detta kan tolkas som att personer är i behov av olika mycket stöd. Det är därför viktigt att individanpassa vården (Blair, 2016; O´donnell et al.,2016) för att personer med diabetes typ 2 ska känna sig nöjda med det stöd de får.
Ett fynd i resultatet var att personerna hade negativ inställning till kosthållning. De tyckte att det krävdes mycket tid, kostade pengar och gav sociala konsekvenser. Det kan även ses i andra studier där personer upplevde kostförändringarna som svåra och tidskrävande (Bhattacharya, 2012). Det kan tolkas som att vårdens utbildningar kan behöva förnyas och enklare kostrådgivning kan behövas till personerna. Till skillnad från resultatet har andra personer vänt den negativa synen på begränsningarna och ser istället kostförändringarna som något positivt, att de får äta bra mat (Johansson, Ekebergh & Dahlberg, 2009). Negativa kommenterar om kost från omgivningen fick personerna att bli irriterade, vilket ledde till en försämrad kosthållning. Det kan tolkas som att närstående behöver utbildning och information om
15
diabetesbehandlingen för att kunna motivera personer som diagnostiserats med diabetes typ 2. Att upprätthålla bra kost är viktigt för att hålla bra
plasmaglukosnivåer (Kruger, 2012). En tolkning av resultatet kan vara att en negativ syn på livsstilsförändringar påverkar motivationen som är viktigt i att känna
meningsfullhet.
Slutsats
Erfarenheterna av att leva med diabetes typ 2 upplevdes olika men en gemensam nämnare var att det dagliga livet påverkades. Diagnosen påverkade personernas välbefinnande både fysisk och psykiskt genom att livssituationen förändrades. Det kunde omfatta planering av måltider, ökade utgifter och svårigheter i sociala sammanhang. Kostförändringarna var svåra att hantera, vilket ledde till
frustration. Diagnosen medförde känslor av oro och rädsla över framtiden och de eventuella komplikationer som kunde uppstå. För att kunna hantera sjukdomen och upprätthålla god behandling var det sociala stödet från både vårdpersonal och närstående betydelsefullt. Vidare forskning inom ämnet behövs då diabetes typ 2 är en folksjukdom som ökar i världen (World health organization, 2016) och för att kunna ge bra personcentrerad omvårdnad.
Kliniska implikationer
Det är viktigt i sjuksköterskans yrkesroll att förstå vilka erfarenheter personer med diabetes typ 2 har av sjukdomen. Denna kunskap leder till att sjuksköterskan och andra professioner kan bemöta personen på ett bättre sätt, förstå deras situation och se dem som enskilda individer. Deras erfarenheter kan användas i den kliniska verksamheten för att kunna ge bättre stöd och säkrare vård. Det är viktigt att vårdpersonalen möter personen där just han eller hon är för att kunna anpassa information på personens individuella nivå. Ökad kunskap om erfarenheterna hos personer med diabetes typ 2 och om hur viktigt det är att ge rätt stöd kan göra att vården blir bättre, som i sin tur leder till att begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten ökar hos personen.
16
Referenser
*Ahlin, K., & Billhult, A. (2012). Lifestyle changes a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study. Scandinavian Journal of Primary
Health Care, 2012, Vol.30(1), P.41-47, 30(1), 41-47.
DOI:http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.3109/02813432.2011.654193
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och Kultur
Asante, E., & Nkrumah, K. (2013). Interventions to promote treatment adherence in type 2 diabetes mellitus. British Journal Of Community Nursing, 18 (6), 267-274. Hämtad från
http://web.b.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=18af49 c0-8886-488c-821b-a8aa81a2db3e%40sessionmgr120&vid=1&hid=116
Bartol, T. (2012). Improving the treatment experience for patients with type 2
diabetes: Role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 24, 270-276. doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00722.x
*Berterö, C., & Hjelm, K. (2010). Social support as described by foreign-born persons diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden. Nursing & Health
Sciences, 12(4), 505-514. DOI:
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1442-2018.2010.00569.x
Bhattacharya, G. (2012). Psychosocial impacts of type 2 diabetes self-management in a rural African-American population. Journal of immigrant and minority Health,
14(6), 1071-1081. doi:10.1007/s10903-012-9585-7
Blair, M. (2016). Diabetes mellitus review. Urologic nursing, 36(1), 27-36. doi:10.7257/1053-816X.2016.36.1.27
*Carolan, M., Holman, J., & Ferrari, M. (2015). Experiences of diabetes
self-management: A focus group study among Australians with type 2 diabetes. Journal
of Clinical Nursing, 24(7-8), 1011-1023. DOI:
17
Diabetesförbundet. (u.å). Svensk diabetesforskning. Hämtad 7 mars, 2016, från http://www.diabetes.se/sv/Diabetes/Forskning/
Ericson, E., & Ericson, T. (2013). Medicinska sjukdomar : Patofysiologi,
omvårdnad, behandling (4., rev. och utök. uppl.. ed.). Lund: Studentlitteratur
Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Att göra systematiska litteraturstudier;
värdering, analys och presentation av omvårdnadsforskning. Stockholm: Natur &
kultur
Friberg, F. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. F, Friberg (red.). Dags för uppsats- vägledning för
litteraturbaserade examensarbeten. (s.121-132). Lund: Studentlitteratur AB
Friberg, F. (2012b). Att göra en litteraturöversikt. F, Friberg (red.). Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.133-143). Lund:
Studentlitteratur AB
*Hayes, R., Bowman, L., Monahan, P., Marrero, D., & Mchorney, C. (2006). Understanding diabetes medications from the perspective of patients with type 2 diabetes: Prerequisite to medication concordance. The Diabetes Educator, 32(3), 404-14. doi: 10.1177/0145721706288182
Henricsson, M. (2012). Diskussion. M, Henricsson (red.). Vetenskaplig teori och
metod: Från idé till examination inom omvårdnad. (s.471-479). Studentlitteratur AB
Hicks, D. (2010). Self-management skills for people with type 2 diabetes.(learning zone: Diabetes focus)(Clinical report). Nursing Standard,25(6), 48. Hämtad från http://web.a.ebscohost.com.bibl.proxy.hj.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?sid=5473c2 ac-b3d5-41b9-a043-6137151e87e9%40sessionmgr4010&vid=1&hid=4101
*Hjelm, K., & Berterö, C. (2009). Social support as described by Swedish people diagnosed with type 2 diabetes mellitus. Primary Health Care Research &
18
Johansson, K., Ekebergh, M., & Dahlberg, K. (2009). A lifeworld phenomenological study of the experience of falling ill with diabetes. International Journal of Nursing
Studies, 46(2), 197-203. http://dx.doi.org/10.1016/j.ijnurstu.2008.09.001
Kristensson, J. (2014). Handbok i uppsatsskrivande och forskningsmetodik för
studenter inom hälso- och vårdvetenskap. Stockholm: Natur & Kultur.
Kruger, D. (2012). Intensifying insulin treatment: Options, practical issues, and the role of the nurse practitioner. Journal of the American Academy of Nurse
Practitioners, 24, 260-269. doi: 10.1111/j.1745-7599.2012.00724.x
Lopez Janice, M.S., Bailey, Robert.A., Rupnow, Marcia F.T., & Annunziata, K. (2014). Characterization of Type 2 Diabetes Mellitus Burden by Age and Ethnic Groups Based on a Nationwide Survey. Clinical Therapeutics, 36(4), 494-506.
http://dx.doi.org/10.1016/j.clinthera.2013.12.016
*Mathew, R., Gucciardi. E., De Melo, M., & Barata, P. (2012). Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes mellitus: A qualitative analysis. BMC Family Practice, 13(1), 122. DOI:10.1186/1471-2296-13-122
*Nagelkerk, J., Reick, K., & Meengs, L. (2006). Perceived barriers and effective
strategies to diabetes self‐management. Journal of Advanced Nursing,54(2), 151-158. DOI: http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1365-2648.2006.03799.x
*Nicklett, E., & Damiano, S. (2014). Too little, too late: Socioeconomic disparities in the experience of women living with diabetes. Qualitative Social Work, 13(3), 372-388.
Nilsen, V., Bakke, P., Rodhe, G., & Gallefoss, F. (2015). Is sense of coherence a predictor of lifestyle changes in subjects at risk for type 2 diabetes?. Public Health,
129(2), 155-161. http://dx.doi.org/10.1016/j.puhe.2014.12.014.
O’donnell, M., Alvarez-Iglesias, A., Mcguire, B.E., & Dinneen, S.F. (2016). The impact of sharing personalised clinical information with people with type 2 diabetes prior to their consultation: A pilot randomised controlled trial. Patient Education and
19
*Oftedal, B. (2014). Perceived support from family and friends among adults with type 2 diabetes. European Diabetes Nursing, 11(2), 43-48.
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1002/edn.247
Oftedal, B., Karlsen, B., & Bru, E. (2010). Perceived support from healthcare practitioners among adults with type 2 diabetes. Journal of Advanced Nursing,
66(7), 1500-1509. doi: 10.1111/j.1365-2648.2010.05329.x
Oftedal, B., Bru, E., & Karlsen, B. (2011). Social support as a motivator of
self-managment among adults with type 2 diabetes. Journal of Nursing and Healthcare
of Chronic Illness, 3, 12-22. doi: 10.1111/j.1752-9824.2010.01074.x
Orvik, E., Ribu, L., & Johansen, O. (2010). Spouses' educational needs and
perceptions of health in partners with type 2 diabetes. European Diabetes Nursing,
7(2), 63-69. DOI: 10.1002/edn.159
*Penckofer, S., Ferrans, C-E., Velsor-Friedrich, B., & Savoy, S. (2007). The psychological impact of living with diabetes: Women's day-to-day
experiences.(Report). The Diabetes Educator, 33(4), 680. doi:10.1177/0145721707304079
Polit, D.F., & Beck, C.T. (2012). Nursing reseach; generating and assessing evidence
for nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer Healh/lippincott Williams &
Wilkins.
Priebe, G., & Landström, C. (2012). Den vetenskapliga kunskapens möjligheter och begränsingar - grundläggande vetenskapsteori. M, Henricson (red.). Vetenskaplig
teori och metod: från idé till examination inom omvårdnad. (s. 31-50).
Studentlitteratur AB
Segesten, K. (2012a). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys an kvantitativ forskning. F, Friberg (red.). Dags för uppsats- vägledning för
20
Segesten, K. (2012b). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. F, Friberg (red.). Dags för uppsats- vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.97-100). Lund: Studentlitteratur AB
Segesten, K. (2012c). Ännu en metodbok. F, Friberg (red.). Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s. 13-22). Lund:
Studentlitteratur AB
Smide, B., & Hörnsten. (2009). People’s reasoning about diagnosis in type 2 diabetes.
Journal of Nursing and Healthcare of Chronic Illness, 1(3), 253-260.
http://dx.doi.org.bibl.proxy.hj.se/10.1111/j.1752-9824.2009.01028.x
Socialstyrelsen. (2014). Nationella riktlinjer för diabetesvården 2014: Stöd för styrning och ledning. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 8 mars, 2016, från http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19470/2014-6-19.pdf
Stryhn, H. (2007). Etik och omvårdnad. Lund: Studentlitteratur AB
Wallengren, C., & Henricsson, M. (2012). Vetenskaplig kvalitetssäkring av
litteraturbaserat examensarbete. M, Henricsson (red.). Vetenskaplig teori och metod:
från idé till examination inom omvårdnad. (s.481-498). Studentlitteratur AB
World health organization. (2016a). Diabetes fact sheets. Hämtad 12 september, 2016. från http://www.who.int/mediacentre/factsheets/fs312/en/
World health organization. (2016b). Diabetes Programme. Hämtad 11 januari, 2017. från http://www.who.int/diabetes/action_online/basics/en/index1.html
World health organization. (2016c). Nursing. Hämtad 13 september, 2016. från http://www.who.int/topics/nursing/en/
Willman, A., Stoltz, P., & Bahtsevani, C. (2011). Evidensbaserad omvårdnad; En bro
21
Östlundh, L. (2012). Informationssökning. F, Friberg (red.). Dags för uppsats-
vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (s.57-79). Lund:
Bilaga 1 - Sökresultat
Databas Sökord Avgräns ningar Antal träffar / (dubble tter)* Lästa titlar Lästa abstrakt Till kvalitetsgra nskning Till resultat CINAHL MH ”Diabetes mellitus, type 2/PF” AND qualitative studies (MH exact subjecct heading) 2006-2016, peer reviewed , english 55 55 7 4 2 CINAHL MH "diabetes mellitus, type 2/PF" AND qualitative OR phenomen* OR grounded theory* OR interview* OR focus group* OR narrative* 2006-2016, peer reviewed , english, All Adults 137 / (45) 137 6 2 2 CINAHL MH ”Diabetes mellitus, type 2/PF” AND qualitative OR experience* OR perceptions* OR view* OR perspective* 2006-2016. peer reviewed , english 171 / (74) 171 10 5 2 Medline MH ”diabetes mellitus, type 2/PX” AND qualitative OR experiences 2006-2016, english, all adults: 19+years 235 / (49) 235 1 1 1
Bilaga 2 – Kvalitetsgranskningsprotokoll
Bilaga 2 - Protokoll för basala kvalitetskriterier för studier med kvalitativ metod
Titel: Författare: Årtal: Tidskrift: Del I. Beskrivning av studien
Beskrivs problemet i bakgrund/inledning? Ja Nej Kunskapsläget inom det aktuella området är Ja Nej beskrivet?
Är syftet relevant till ert examensarbete?Ja Nej
Är urvalet beskrivet? Ja
Nej
Samtliga frågor ska besvaras med ja för att artikeln ska granskas med hjälp av frågorna i Del II. Vid Nej på någon av frågorna ovan exkluderas artikeln.
Del II
Kvalitetsfrågor
Beskrivs vald kvalitativ metod? Ja Nej
Hänger metod och syfte ihop? Ja Nej
(Kvalitativt syfte – kvalitativt metod)
Beskrivs datainsamlingen? Ja Nej
Beskrivs dataanalysen? Ja Nej
Beskrivs etiskt tillstånd/förhållningssätt/ Ja Nej
ställningstagande?
Diskuteras metoden mot kvalitetssäkringsbegrepp (t ex tillförlitlighet och trovärdighet) i
diskussionen? Ja Nej
Diskuteras huvudfynd i resultatdiskussionen?
Ja Nej
Sker återkoppling, från bakgrunden gällande, teori, begrepp eller förhållningssätt i
Är resultatet relevant för ert syfte? Om ja, beskriv:
……… ……… ………
Om nej, motivera kort varför och exkludera artikeln:
……… ……… ………
Forskningsmetod/-design (t ex fenomenologi, grounded theory) ………. ……… Deltagarkarakteristiska Antal……… Ålder……….... Man/Kvinna………. Granskare sign: ……….
Bilaga 3 – Artikelmatris för resultatartiklar
Författare, år,
tidskrift, land
Titel Syfte Deltagare Design Kvalitetsgranskning Resultat
Nummer: 1 Författare: Ahlin, K & Billhult, A Tidskrift: Scandinavian Journal of Primary Health Care Årtal: 2012 Land: Sverige Lifestyle changes –a continuous, inner struggle for women with type 2 diabetes: A qualitative study
Syftet var att beskriva hur kvinnor med diabetes typ 2 hanterar nödvändiga livsstilsförändringar. Antal: 10st Män: Kvinnor: 10st Ålder: medelålder 65år
Kvalitativ design Del 1: 4 ja / 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja
Kvinnor med diabetes typ 2 upplevde
livsstilsförändringar som en ständig inre kamp. De känner sig ofta som offer till sjukdomen och de upplevde att regelbunden kosthållning var svårt. Nummer: 2 Författare: Berterö, C & Hjelm, K Tidskrift: Nursing and Health Sciences Årtal: 2010 Social support as described by foreign-born persons diagnosed with type 2 diabetes mellitus and living in Sweden
Syftet var att undersöka och
beskriva betydelsen av stress och hur stress påverkar
livssituationen för utrikesfödda personer med diabetes typ 2 och som bor i Sverige, i relation till ålder, kön och sjukdomens varaktighet. Antal: 34st Män: 24st Kvinnor: 10st Ålder: över 18 år Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer. Del 1: 4 ja / 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja De flesta av deltagarna upplevde att stödet från familj och vänner var
positivt för livssituationen. I jämförelse av erfarenheter av vården i hemlandet och Sverige framkom det är de är mycket nöjda med hur vården fungerar i Sverige.
Land: Sverige Nummer: 3 Författare: Carolan, M., Holman, J & Ferrari, M Tidskrift: Journal of Clinical Nursing Årtal: 2015 Land: Australien Experiences of diabetes self-management: a focus group study among
Australians with type 2 diabetes
Syftet var att undersöka
erfarenheter av oro hos personer med diabetes typ 2. Antal: 22st Män: Kvinnor: Ålder: 40 år och äldre
Kvalitativ design Del 1: 4 ja / 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja
Många deltagare upplevde oro och rädsla för
komplikationer i framtiden. Det framkom även
svårigheter att använda kunskapen från
diabetesutbildningen i praktiken på grund av brist på motivation och resurser.
Nummer: 4 Författare: Hayes, R-P., Bowman, L., Monahan, P-O., Marrero, D-G & McHorney, C-A Tidskrift: The Diabetes EDUCATOR Årtal: 2006 Understanding diabetes medications from the perspective of patients with type 2 diabetes:
prerequisite to medication concordance
Syftet med studien var att undersöka
erfarenheterna av diabetes medicinering hos personer med diabetes typ 2 Antal: 138st Män: 44st Kvinnor: 94st Ålder: 30 och äldre Kvalitativ design. 18 fokusgrupper Del 1: 4 ja / 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja De flesta personerna såg diabetes som ett 24-timmar jobb. Känslan av att behöva injicera insulin på offentlig plats var pinsam, obekväm och frustrerande. De fick alltid förklara sig varför de var tvungna att ta insulin.
Land: USA Nummer: 5 Författare: Hjelm, K & Bertero, B. Tidskrift: Primary Health Care Research & Development Årtal: 2009 Land: Sverige Social support as described by Swedish people diagnosed with type 2 diabetes mellitus
Syftet var att identifiera och beskriva stödets betydelse och hur det påverkar livssituationen hos personer som diagnostiserats med diabetes typ 2 i förhållande till kön, ålder och varaktigheten av sjukdomen. Antal: 40st Män: 24st Kvinnor: 16st Ålder: 18 år och uppåt Kvalitativ design. Semistrukurerade intervjuer. Del 1: 4 ja/ 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja Kvinnor fokuserar på känslomässigt stöd, medan männen vill ha informativt stöd. Erfarenheter av stöd hos kvinnor sågs som begränsat eller obefintligt. Män önskade mer stöd från sjukvårdspersonalen och kvinnor önskade mer stöd från familjen. Nummer: 6 Författare: Mathew, R., Gucciardi, E., De Melo, M & Barata, P Tidskrift: BMC Family Practice Årtal: 2012 Land: Kanada Self-management experiences among men and women with type 2 diabetes
mellitus: a qualitative analysis
Syftet med studien var att undersöka
diabetesbehandlingens erfarenheter,
utmaningar, särskilda behov och hinder mellan kvinnor och män. Antal: 35st Män: 17st Kvinnor: 18st Ålder: medelåldern var 57år.
Kvalitativ design. Del 1: 4 ja/ 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja
Stödet från familjen och vänner var positivt och hjälpte dom att upprätthålla behandlingen. Män kände oro och ångest över tanken av att närstående skulle veta om deras diabetes.
Nummer: 7 Perceived
Författare: Nagelkerk, J., Reick, K & Meengs, L Tidskrift: ISSUES AND INNOVATIONS IN NURSING PRACTICE Årtal: 2006 Land: USA effective strategies to diabetes self-management oh effektiva strategier för egenvård hos vuxna med diabetes typ 2. Kvinnor: 12st Ålder: 21 år och äldre
Del 2: 7 ja / 8 ja försämrad behandling och följsamhet till hantering av sjukdomen. Nummer: 8 Författare: Nicklet, J., Damiano, E., & Kuziminski, S Tidskrift: Qualitative Social Work Årtal: 2014 Land: USA
Too little, too late: Socioeconomic disparities in the experience of women living with diabetes
Studiens syfte var att undersöka hur
kvinnors sociala status bidrar till sjukdomserfarenheter av diabetes mellitus typ 2. Antal: 18 Män: Kvinnor: 18 Ålder: medelålder och äldre Kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer Del 1: 4 ja / 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja
De mer socialt gynnade personerna uppfattade diagnosen som en mer hanterbar process än de personer som inte var det. Oavsett socioekonomiskt tillstånd kände deltagarna rädsla, ångest och ilska vid beskedet av diagnosen. Nummer: 9 Författare: Oftedal, B Perceived support from family and friends among
Syftet med studien var att beskriva hur vuxna personer med diabetes mellitus typ 2 uppfattar stöd från Antal: 19st Män: 12st Kvinnor: 7st Ålder: 30-65
Kvalitativ design Del 1: 4 ja / 4 ja Del 2: 8 ja / 8 ja
Resultatet visade att de flesta personerna upplevde att stödet från familj och vänner inte var konstruktivt. Personerna upplevde inget
Tidskrift:
Eur Diabetes Nursing
Årtal: 2014 Land: Norge
adults with type 2
diabetes vänner och familj och hur stödet påverkar deras
diabetesbehandling.
praktiskt stöd när det gällde kosthållning. Nummer: 10 Författare: Penckofer, S., Ferrans, C-E., Velsor-Friedrich, B & Savoy, S Tidskrift: The Diabetes EDUCATOR Årtal: 2007 Land: USA The Psychological Impact of Living With Diabetes: Women's Day-to-Day Experiences
Syftet var att förstå hur kvinnor med diabetes typ 2 upplever känslor av depression, ångest och ilska och hur dessa känslor påverkar deras livskvalitet Antal: 41st Män: Kvinnor: 41st Ålder: 40 och äldre Kvalitativ design. Utforskande och beskrivande design. Del 1: 4 ja / 4 ja Del 2: 7 ja / 8 ja
Kvinnor upplevde att sjukdomen styrde deras liv. Komplikationer och
kostnader för sjukvård och försäkring skapade oro inför framtiden. Många kände sig stressade vilket gjorde att de åt fel saker. Det ledde till känslor av sorg, ilska eller depression.
