Avfallsmängder: En studie om varför den genererande vikten avfall skiljer sig ifrån den förväntade vikten inom distrikt C i Uppsala kommun

(1)

Nr. 48

Självständigt arbete i miljö‐ och

vattenteknik 15 hp, 1TV017

Juni 2016

Avfallsmängder:

En studie om varför den

genererande vikten avfall skiljer sig

ifrån den förväntade vikten inom

distrikt C i Uppsala kommun

Emil Andersson, Johanna Andersson, Terese

Bergenstråle, Martina Fastlund, David Johansson och

Jonathan Sigvant

Handledare: Cecilia Johansson

Institutionen för geovetenskaper, UU

(2)

Avfallsmängder, grupp 48

Nr. Datum [1] Ärende / uppgift [2] Resultat [3] Ansvarig person [4] Övriga medverkande personer

Ärendet slutfört [5] Kommentarer Beskrivning Ange datum då

ärendet/uppgiften beslutades om.

Skriv i text vad ärendet uppgiften handlar om. T.ex. beräkna värdet på x, ta kontakt med person NN, göra presentation till ... osv.

Om ärendet/uppgiften är tänkt att resultera i en rapport ange tilltänkt rapportnummer. Annars ange kort resultatet av ärendet/uppgiften.

Ange vem som är ansvarig för att ärendet/uppgiften blir genomfört. Ange datum då ärendet/uppgiften blev slutfört.

1 2016-04-06 Projektplanering Hur ska projektet läggas upp. Vad vill grup Alla i gruppen 2016-04-06

2 2016-04-07 Kontakta Maria på Uppsala vatten David Johansson Görs under helaprojektet 3 2016-04-07 Kontakta Cecilia Handledarmöte bokat 2016-04-08 Martina Fastlund 2016-04-08

4 2016-04-07 Tidsplanering W-16-48/A2 Påbörja struktur förtidsplaneringen Jonathan Sigvant Johanna Andersson,Terese Bergenstråle, David

Johansson 2016-04-12 5 2016-04-07 Brainstorming Emil Andersson David Johansson 2016-04-07 6 2016-04-06 Internschema Terese Bergenstråle alla fortlöpande

7 2016-04-07 Gruppledare Emil Andersson 2016-04-14

2016-04-07 Brainstorming W-16-48/L19 Jonathan Sigvant

David Johansson, Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, Emil Andersson Cada 2016-04-07 8 2016-04-08 Strukturering av dokumentation

Skapar mappar för de olika dokumenten i drive, gått igenom vad de olika dokumentationsformerna

innebär Martina Fastlund 2016-04-08 2016-04-08 Renskrivning av projektplan W-16-48/A1 (projektplanen) Johanna Andersson

Johanna Andersson, Terese Bergenstråle,

Emil Andersson 2016-04-11 2016-04-08 Åtgärdsformulering inför projektplanen W-16-48/A1 (projektplanen) 2016-04-08

2016-04-08Ansvarar för bokning av handledarmötenAtt löpande bokad regelbunda mötenunder projektets gång Martina Fastlund Görs under helaprojektet 2016-04-11 Powerpoint presentation av tidsplan Terese Bergenstråle Martina Fastlund 2016-04-12

2016-04-11 Problemformulering och arbetsrapporter

Färdig projektplan första utkast för

gruppen 2016-04-11

2016-04-11Litteraturstudie- ansvara för att den blirgjord W-16-48/G1(Litteraturstudien) Martina Fastlund Alla 2016-04-19 2016-04-11 Litteraturstudie om plockanalys W-16-48/L1 (Plockanalys) Johanna Andersson 2016-04-13

2016-04-11 Litteraturstudie om körlista W-16-48/L2 (Körlista) Johanna Andersson Jonathan Sigvant 2016-04-25Görs efter mötetmed Maria 2016-04-11 Litteraturstudie: Hushållsavfall &jämförligt avfall W-16-48/L4 (Hushållsavfall &jämförligt avfall) David Johansson 2016-04-14Mycket lagtext, seöver referenser 2016-04-11 Litteraturstudie om avfallsstatistik W-16-48/L3(avfallsstatistik) Martina Fastlund 2016-04-15

2016-04-11

Litteraturstudie(forskning/riktlinjer)

-Arbetsrapport till litteraturstudien W-16-48/L8(Forskning) Emil Andersson 2016-04-14 2016-04-11 Litteraturstudie - Beräkningar införmötet med Maria W-16-48/L9 (beräkning) Emil Andersson 2016-04-11

2016-04-12 Litteraturstudie-andra kommuner Terese Bergenstråle Görs när alla svarahar kommit in 2016-04-12 Litteraturstudie- avfallsplan W-16-48/L6 (Avfallsplan-Nat ochuppsala) Terese Bergenstråle 2016-04-14 Fixa ref.. 2016-04-12 Litteraturstudie - Uppsala Vatten RutinerW-16-48/L5 (Avfallshantering -Uppsala Vattens Rutiner) Jonathan Sigvant 2016-04-15 2016-04-14 Litteraturstudie-(rötning) W-16-48/L7 (rötning) Terese Bergenstråle 2014-04-14 Fixa ref.. 2016-04-14 Litteraturstudie- Verksamhetsavfall &producentansvar W-16-48/L11 (verksamhetsavfall &producentansvar) David Johansson 2014-04-14 se över referenser 2016-04-14 Litteraturstudie- deponi W-16-48/L10 (deponi) Terese Bergenstråle 2016-04-14

2016-04-15 Kontakta handledare Cecilia Mailat om inbokning av möte vecka 17 Martina Fastlund 2016-04-15 2016-04-15 Litteraturstudie Läsa igenom de klara delarna ilitteraturstudie Martina Fastlund

David Johansson, Terese Bergenstråle,

Jonathan Sigvant 2016-04-15 2016-04-18 Sammanställning av litteraturstudie W-16-48/G1 Johanna Andersson David Johansson 2016-04-19

2016-04-18 Omarbetning av litteraturstudien Kollat igenom alla L-rapporters referesens Jonathan Sigvant

Martina Fastlund, Terese Bergenstråle, Johanna Andersson, David Johansson, Emil Andersson Cada 2016-04-18

2016-04-18 Latex Kolla upp hur latex fungerar Emil Andersson Cada Terese Bergenstråle,Martina Fastlund 2016-04-19 Basic funktioner Referenshantering av litterturstudien W-16-48/L-3.1 (Ändrat källor med

Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp

Ärendelogg

Ärendeloggen innehåller alla arbetsuppgifter som utförs inom projektet. De som avrapporteras med en rapport ingår även i rapportloggen. Projekt:

David Johansson Emil Andersson

(3)

2016-04-18 Latex Förbereda referenssystem Emil Andersson 2016-04-18 2016-04-18Referenshantering av litteraturstudie omhus- och jämförligt avfall. W-16-48/L4.1 David Johansson 2016-04-19

2016-04-19 Rapportskrivning Börjat skriva på slutrapporten, W-16-48/S-1 Jonathan Sigvant

Martina Fastlund, Terese Bergenstråle, Johanna Andersson, Emil Andersson Cada, David Johansson 2016-05-17 2016-04-19 Hypotes W-16-48/L13 Terese Bergenstårle Martina Fastlund 2016-04-19 2016-04-19 Inledning W-16-48/L17 Martina Fastlund Terese Bergenstråle 2016-04-19 2016-04-19 Målformulering W-16-48/L16 Martina Fastlund Terese Bergenstråle 2016-04-19 2016-04-19 Syfte W-16-48/L15 Terese Bergenstårle Martina Fastlund 2016-04-19 2016-04-20 Ladda upp ärendelogg W-16-48/P2 Terese Bergenstråle 2016-04-22 2016-04-20 Ladda upp rapportlogg W-16-48/P3 Terese Bergenstråle 2016-04-22

2016-04-20 Ansvarar för Latex Emil Andersson Cada Terese Bergenstråle 2016-05-17Pågår under helaprojektet 2016-04-20 Projektgruppmöte W-16-48/A3 Martina Fastlund 2016-04-20

2016-04-20Ansvarar för anteckningar under mötetmed Maria W-16-48/A5 David Johansson 2016-04-22 2016-04-25 Revidera litteraturstudien W-16-48/G1.1 Martina Fastlund Terese Bergenstråle 2016-04-26

2016-04-25 Revidera projektplanen W-16-48/A6 Terese Bergenstråle

Martina Fastund, David Johansson, Jonathan SIgvant, Johanna Andersson, Emil Andersson Cada 2016-04-26 2016-04-25 Implementera körlista i Matlab Dataunderlag Emil Andersson Cada David Johansson 2016-05-02

2016-04-25 Metoder- vad och hur ska göras? W-16-48/L21 Johanna Andersson

Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada, David Johansson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund 2016-04-25 2016-04-25 Excelberäkningar till slutrapport W-16-48/G10 Jonathan Sigvant

Johanna Andersson, Emil Andersson Cada, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund,

David Johansson 2016-05-17

2016-04-26 Revidera tidsplanen Strukturerat upp tidplanen genom att Jonathan Sigvant

Johanna Andersson, David Johansson, Emil Andersson Cada, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund 2016-04-27 2016-04-26 Powerpoint Förbereda presentation till mittredovi Terese Bergenstråle Martina Fastlund

2016-04-26 Studera körlistor och beräkningar Johanna Andersson

Jonathan Sigvant, David Johansson,

Emil Andersson 2016-04-27 2016-04-27 Minilitteraturstudie W-16-48/G2 Terese Bergenstråle Martina Fastlund 2016-04-28

2016-04-27 Exempelberäkning W-16-48/L22 Johanna Andersson

Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada, David Johansson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund 2016-04-27 2016-04-28 Sammanställa körlistor sekretess, ingen rapport Johanna Andersson Emil AnderssonCada 2016-04-28 2016-04-28 Preliminära resultat Användes till mittredovisningen, ingen Johanna Andersson

Emil Andersson Cada, David

Johansson 2016-04-28 2016-04-29 Mittredovisning Presentation mittredovisning David Johansson Johanna Andersson 2014-04-29 2016-04-29 Förtydliga metod W-16-48/G3 Johanna Andersson

Martina Fastlund, Terese Bergenstråle, Emil Andersson Cada, David

Johansson 2014-04-29 2016-04-29 Sammanställning av metod W-16-48/L20 Martina Fastlund Terese Bergenstråle 2016-04-29 2016-05-02 Beräkningsmall Excel med körlistor Martina Fastlund Jonathan Sigvant,Emil Andersson

2016-05-02 Sammanställa fler körlistor MATLAB Emil Andersson Cada Johanna Andersson 2016-05-02 2016-05-02 Kategorisering av verksamheter Kommer inte att prioriteras.. Görs om Terese Bergenstråle David Johansson,Johanna Andersson

2016-05-03 Slutrapport: Metod W-16-48/G3 Johanna Andersson 2016-05-10 2016-05-03 Beskrivning till beräkningar i Excel W-16-48/L12 Jonathan Sigvant Martina Fastlund, 2016-05-03 2016-05-04 Slutrapport: Bakgrund W-16-48/G5 David Johansson Johanna Andersson,Jonathan Sigvant 2016-05-10 2016-05-05 Slutrapport: Inledning W-16-48/G4 Martina Fastlund 2016-05-09 2016-05-05 Beräkningar/struktur Excel W-16-48/L19 Jonathan Sigvant Terese Bergenstråle,Johanna Andersson 2016-05-10 2016-05-09 Slutrapport: Definitioner W-16-48/L14 David Johansson Martina Fastlund 2016-05-09

2016-05-10 Latex W-16-48/S1 Terese Bergenstråle

Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada, David Johansson, Johanna Andersson, Martina Fastlund 2016-05-17 2016-05-10 Strukturera rapporter Johanna Andersson Martina Fastlund 2016-05-10

(4)

2016-05-11 Mötesprotokoll W-16-48/A9 David Johansson Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada, Terese Bergenstråle, Johanna Andersson, Martina Fastlund 2016-05-11 2016-05-13Bakgrunds underrubrik -Avfallsabonnemang W-16-48/L23 Jonathan Sigvant Martina Fastlund 2016-05-13 2016-05-13 Ändring av metoden till slutrapporten W-16-48/G3.1 Johanna Andersson

Emil Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, David Johansson,

Jonathan Sigvant 2016-05-16 2016-05-15Ändring av inledningsdelen tillslutrapporten W-16-48/G4.1 Martina Fastlund

Johanna Andersson, Emil Andersson, Terese Bergenstråle, David Johansson,

Jonathan Sigvant 2016-05-15 2016-05-15Ändring av bakgrundsdelen tillslutrapporten W-16-48/G5.1 David Johansson

Johanna Andersson, Emil Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund,

Jonathan Sigvant 2016-05-15 2016-05-16 Ändring av metoddelen till slutrapporte W-16-48/G3.1 Johanna Andersson

David Johansson, Emil Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund,

Jonathan Sigvant 2016-05-16 2016-05-16 Fixat till metoddelen W-16-48/S1 Johanna Andersson 2016-05-17 2016-05-16Ändring av diskussion (analys), slutsatser,rekommendationer W-16-48/G8 Emil Andersson Cada

Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, David Johansson,

Jonathan Sigvant 2016-05-17 2016-05-17 Ändring av resultat till slutrapport W-16-48/G6 Jonathan Sigvant

David Johansson 2016-05-17 2016-05-17 Första utkast till diskussion i slutrapport W-16-48/G7 David Johansson

Jonathan Sigvant 2016-05-17 2016-05-17 Ändring av sammanfattning till slutrapporte W-16-48/G9 Terese Bergenstråle

Johanna Andersson, Emil Andersson Cada, Martina Fastlund, David Johansson,

Jonathan Sigvant 2016-05-17 2016-05-17 Avgränsningsavsnitt till slutrapport W-16-48/L24 Jonathan Sigvant David Johansson 2016-05-17 2016-05-17 Läst igenom och fixat det sista på rapporten W-16-48/S1 Martina Fastlund

Johanna Andersson, Emil Andersson, Terese Bergenstråle, David Johansson,

Jonathan Sigvant 2016-05-17 2016-05-17 Ladda upp första utkastet till slutrapporten W-16-48/S1 Jonathan Sigvant

David Johansson 2016-05-17 2016-05-18 Projektgruppmöte W-16-48/A10 Jonathan Sigvant

David Johansson 2016-05-18 2016-05-19Reviderar första inlämnade versionen avslutrapporten W-16-48/S2 Emil Andersson Cada

Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, David Johansson,

Jonathan Sigvant 2016-05-20 2016-05-30Revidering av slutrapport utifrånopponeneringskritik W-16-48/S3 Johanna Andersson

Terese Bergenstråle, David Johansson, Emil Andersson Cada, Jonathan Sigvant,

Martina Fastlund 2016-05-30 2016-05-30 Rapport om bemötande av opponeringskriti W-16-48/G11 David johansson

Terese Bergenstråle, Johanna Andersson, Emil Andersson Cada, Jonathan Sigvant,

Martina Fastlund 2016-05-30 2016-05-31 Gemensamt reflektionsdokument W-16-48/G12 David Johansson

Terese Bergenstråle, Johanna Andersson, Emil Andersson Cada, Jonathan Sigvant,

Martina Fastlund 2016-05-31 2016-04-25 Dokument av MATLAB kod W-16-48/L25 Emil Andersson Cada 2016-05-31

Terese Bergenstråle, Emil Andersson Cada, Jonathan Sigvant,

(5)

Projekt: Avfallsmängder, grupp 48

Rapporttyp Dokumentkod [7] Dokumentnamn [8] Datum [9] Ersätter [10] Författare [11] Beskrivning Ange rapportens kod

Programkod-År- Projektnummer/Rapporttyp-löpnummer

Skriv i text vad rapporten är. Datum då rapporten

blev färdig. Om rapporten ersätteren tidigare rapport ange dess dokumentkod.

Ange namnet/namnen på den/de som har skrivit rapporten.

Exempel: W-10-01/ L-01 T.ex. Labbrapport, projektgruppsprotokoll, teknisk rapport etc.

Slutrapport S [12] W-16-48/S1 Rapportskrivning 2016-05-17

Johanna Andersson, David Johansson, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada, Terese Bergenstråle

W-16-48/S2 Revidering av första utkastet av slutrapporten 2016-05-20

W-16-48/S3 Revidering efter opponeringskritik 2016-05-30

W-16-48/S4 Slutgiltlig revidering 2016-06-02

Administrativa rapporter: A [13] W-16-48/A1 Mötesprotokoll 6/4-16 2016-04-06 Johanna Andersson Projektplaner, beslut om arbetsformer, W-16-48/A2 Projektplan 2016-04-11

mötesstruktur inom projektet etc. W-16-48/A3 Mötesprotokoll 13/4-16 2016-04-13 David Johansson

W-16-48/A4 Mötesprotokoll 20/4-16 2016-04-20 Martina Fastlund

W-16-48/A5 Mötesanteckningar 22/4 2016-04-26 David Johansson

W-16-48/A6 Reviderad projektplan 2016-04-26 W-16-48/A2

w-16-48/A7 Mötesprotokoll 27/4 2016-04-27 Jonathan Sigvant

W-16-48/A8 Mötesprotokoll 4/5 2016-05-04 Terese Bergenstråle

W-16-48/A9 Mötesprotokoll 11/5 2016-05-11 Johanna Andersson

W-16-48/A10 Mötesprotokoll 18/5 2016-05-18 Martina Fastlund

Projektgruppsprotokoll med P [14] W-16-48/P1 Ärende- & Rapportlogg v.14-15 2014-04-15 David Johansson ärendelogg (se flik nedan). W-16-48/P2 Ärendelogg v.16 2016-04-22 Terese Bergenstråle

W-16-48/P3 Rapportlogg v.16 2016-04-22 Terese Bergenstråle

w-16-48/P4 Rapportlogg v.17 2016-05-02 David Johansson

W-16-48/P5 Ärende- & Rapportlogg v.18-19 2016-05-10 Martina Fastlund W-16-48/P6 Ärende-& Rapportlogg v.19-20 2016-05-17 Jonathan Sigvant W-16-48/P7 Ärende- & Rapportlogg v.20-22 2016-05-31 Martina Fastlund

Grupp/aktivitetsrapport: G [15] W-16-48/G1 Litteraturstudie 2016-04-19

David Johansson, Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada

Här redovisas resultatet från en W-16-48/G1.1 Revidering av litteraturstudie 2016-04-26

David Johansson, Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada grupp/aktivitet (vanligen en milstolpe). W-16-48/G2 Minilitteraturstudie 2016-04-28 Terese Bergenstråle, Martina Fastlund

W-16-48/G3 Metod till slutrapport 2016-05-10 Johanna Andersson W-16-48/G3.1 Reviderad metod till slutrapport 2016-05-16 W-16-48/G3 Johanna Andersson W-16-48/G4 Inledning till slutrapport 2016-05-09 Martina Fastlund W-16-48/G4.1 Reviderad inledning till slutrapport 2016-05-15 W-16-48/G4 Martina Fastlund W-16-48/G5 Bakgrund till slutrapport 2016-05-05 David Johansson W-16-48/G5.1 Reviderad bakgrund till slutrapport 2016-05-15 W-16-48/G5 David Johansson W-16-48/G6 Revidering av resultat till slutrapport 2016-05-17 Terese Bergenstråle W-16-48/G7 Första utkast till diskussion i slutrapport 2016-05-17 David Johansson W-16-48/G8 Revidering av diskussion (analysen), slutsatser, rekommendatio 2016-05-17 Emil Andersson Cada W-16-48/G9 Revidering av sammanfattning 2016-05-17 Terese Bergenstråle W-16-487G10 Excelberäkningar till slutrapporten 2016-05-17 Jonathan Sigvant W-16-48/G11 Bemötande av opponeringskritik 2016-05-30

W-16-48/G12 Gemensamt reflektionsdokument 2016-05-31

L W-16-48/L1 Plockanalys, vad är det och hur går den till? 2016-04-14 Johanna Andersson Självständigt arbete i miljö- och vattenteknik 15 hp

Rapportlogg [6]

Alla rapporter som finns med i denna förteckning ska det finnas ett beslut på från ett projektmöte eller från ett grupp/aktivitets möte.

Johanna Andersson, David Johansson, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada, Terese Bergenstråle Johanna Andersson, David Johansson, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada, Terese Bergenstråle

(6)

Allt "underarbete" inom en aktivitet W-16-48/L2 Körlista 2016-04-25 Johanna Andersson, Jonathan Sigvant som delrapporteras i en rapport kallas W-16-48/L3 Avfallsstatistik 2016-04-15 Martina Fastlund

för en arbetsrapport. W-16-48/L3.1 Avfallsstatistik 2016-04-19 W-16-48/L3 Martina Fastlund Det kan bestå beräkningar, försök, W-16-48/L4 Hushålls- & jämförligt -avfall 2014-04-14 David Johansson W-16-48/L4.1 Hushålls- & jämförligt -avfall 2014-04-19 W-16-48/L4 David Johansson programkod, ritningar osv. W-16-48/L5 Hur fungerar sophämtningssystemet i Uppsala 2016-04-18 Jonathan Sigvant Hit räknas även interna protokoll W-16-48/L6 Avfallsplan 2016-04-14 Terese Bergenstråle

W-16-48/L6.1 Avfallsplan 2016-04-19 W-16-48/L6 Terese Bergenstråle W-16-48/L6.2 Avfallsplan 2016-04-19 W-16-48/L6.1 Terese Bergenstråle W-16-48/L6.3 Avfallsplan 2016-04-19 W-16-48/L6.2 Terese Bergenstråle

mm för gruppen/aktiviteten. W-16-48/L7 Rötning 2016-04-14 terese Bergenstråle

W-16-48/L7.1 Rötning 2016-04-19W-16-48/L7 Terese Bergenstråle W-16-48/L7.2 Rötning 2014-04-19W-16-48/L7.1 Terese Bergenstråle W-16-48/L8 Underlag från forskning m.m till litteraturstudien 2016-04-14 Emil Andersson W-16-48/L9 Beräkning av mängd genererade sopor utifrån plockanalysresult 2016-04-11 Emil Andersson

W-16-48/L10 Deponi 2016-04-14 Terese Bergenstråle

W-16-48/L10.1 Deponi 2016-04-19 W-16-48/L10 Terese Bergenstråle W-16-48/L11 Verksamhetsavfall & producentansvar 2014-04-14 David Johansson W-16-48/L12 Beskrivning till beräkningar i Excel 2016-05-03 Jonathan Sigvant

W-16-48/L13 Hypotes 2016-04-19 Terese Bergenstråle

W-16-48/L14 Definitioner till slutrapporten bilaga 2016-05-09 Martina Fastlund

W-16-48/L15 Syfte 2016-04-19 Terese Bergenstråle

W-16-48/L16 Målformulering 2016-04-19 Martina Fastlund

W-16-48/L17 Inledning 2016-04-19 Martina Fastlund

W-16-48/L18 Brainstorm 2016-04-07

David Johansson, Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada W-16-48/L19 Beräkningar/struktur 2016-05-09 Terese Bergenstråle, Jonathan Sigvant W-16-48/L20 Sammanfattning av metoden 2016-04-29 Martina Fastlund

W-16-48/L21 Metoder - vad och hur ska det göras? 2016-04-25

David Johansson, Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada

W-16-48/L22 Exempelberäkningar 2016-04-27

David Johansson, Johanna Andersson, Terese Bergenstråle, Martina Fastlund, Jonathan Sigvant, Emil Andersson Cada W-16-48/L23 Bakgrunds underrubrik - Avfallsabonnemang 2016-05-13 Jonathan Sigvant W-16-48/L24 Avgränsningsavsnitt till slutrapport 2016-05-17 Jonathan Sigvant W-16-48/L25 Dokument av MATLAB kod 2016-05-31 Emil Andersson Cada

(7)

[1] Cecilia.Johansson:

Ange datum då ärendet/uppgiften beslutades om. [2] Cecilia.Johansson:

Skriv i text vad ärendet uppgiften handlar om.

T.ex. beräkna värdet på x, ta kontakt med Y, göra presentation till ... osv. [3] Cecilia.Johansson:

Om ärendet/uppgiften är tänkt att resultera i en rapport ange tilltänkt rapportnummer. Annars ange kort resultatet av ärendet/uppgiften. [4] Cecilia.Johansson:

Ange vem som är ansvarig för att ärendet/uppgiften blir genomfört. [5] Cecilia.Johansson:

Ange datum då ärendet/uppgiften blev slutfört. [6] Cecilia.Johansson:

Alla rapporter somm finns med i denna förteckning ska det finnas ett beslut på från ett projektmöte. [7] Cecilia.Johansson:

Skriv i text vad rapporten är. T.ex. Labbrapport, projektgruppsprotokoll, teknisk rapport etc. [9] Cecilia.Johansson:

Datum då rapporten blev färdig. [10] Cecilia.Johansson:

Om rapporten ersätter en tidigare rapport ange den dokumentkod. [11] Cecilia.Johansson:

Ange namnet/namnen på den/de som har skrivit rapporten. [12] Cecilia.Johansson:

Slutrapport

Administrativa rapporter: Projektplaner mm. [14] Cecilia.Johansson:

Projektgruppsprotokoll med ärendelogg (finns på nästa flik). [15] Cecilia.Johansson:

(8)

Uppsala Universitet

Sj¨

alvst¨

andigt arbete 15 hp

Avfallsm¨

angder:

En studie om varför den genererande vikten avfall skiljer sig ifr˚an den förväntade vikten inom distrikt C i Uppsala kommun

F¨

orfattare:

Johanna Andersson

Emil Andersson Cada

Terese Bergenstr˚

ale

Martina Fastlund

David Johansson

Jonathan Sigvant

Handledare:

Cecilia Johansson

Institutionen f¨

or geovetenskaper

Maria Khalili

(9)

Sammanfattning

I detta projekt har en undersökning gjorts om varför den teoretiskt beräknade vikten avfall skiljer sig fr˚an den vikt som faktiskt samlats in. Det har gjorts p˚a uppdrag av Uppsala Vatten och Avfall AB med fokus p˚a distrikt C i Uppsala kommun. Projektet har grundat sig i att besvara Uppsala Vattens hypotes om att verksamhetsavfall (s˚a som avfall fr˚an restauranger, tobaksaffärer och äldreboenden) väger mer än avfall fr˚an villor och flerbostadshus, samt verifiera om genereringstakten [kg/hush˚all och vecka] som beräkningarna baserats p˚a stämmer. Analysen gjordes utifr˚an tillhan-dah˚allna körlistor fr˚an Uppsala Vatten. För att undersöka Uppsala Vattens hypotes beräknades avfallsdensiteter utifr˚an de erh˚allna genereringstakterna av avfall för villor och flerbostadshus. Medelvärden för avfallsdensiteter uträknade fr˚an den to-tala kärlvolymen beräknades för villor, flerbostadshus samt verksamheter till 0.0475 [kg/l], 0.224 [kg/l], respektive 0.408 [kg/l]. Resultaten visade en stark indikation p˚a att verksamhetsavfall väger mer än hush˚allsavfall och därmed stämmer troligtvis Uppsala Vattens hypotes. Resultatet fr˚an körlistorna bekräftade dock inte hypote-sen fullständigt d˚a det finns en osäkerhet i datan vilket genom metoden som används för beräkningar av avfallsdensiet gör att resultatet inte kan ses som ett direkt bevis. Verifieringen av genereringstakten har inte kunnat genomföras p.g.a att datan som analyserats i projetet inte hade den karaktär eller omfattning som behövdes. För att möjliggöra detta hade det behövs fler körlistor samt körlistor(ordlista Appen-dix A) med enbart verksamheter. Avslutande rekommendationer är att utforma en specialanpassad körlista som endast hämtar avfall fr˚an verksamheter, flerbostadshus eller villor för att direkt avfärda eller bekräfta Uppsala Vattens hypotes och dess genereringstakt fr˚an plockanalyserna.

(10)

Avfallsm¨angder 2016-06-02

Inneh˚

allsf¨

orteckning

1 Introduktion 3 1.1 Inledning . . . 3 1.2 Syfte . . . 3 1.3 Fr˚ageställning . . . 4 1.4 Hypotes . . . 4 1.5 Avgränsningar . . . 4 2 Bakgrund 5 2.1 Hush˚allsavfall och därmed jämförligt avfall . . . 5

2.2 Plockanalys, vad inneb¨ar det och hur g˚ar den till? . . . 7

2.2.1 Plockanalys: Hush˚all i Uppsala . . . 9

2.3 Uppsala kommuns avfallshantering . . . 9

2.3.1 Avfallshantering i Uppsala idag . . . 9

2.3.2 Avfallsabonnemang . . . 10 2.3.3 Hush˚allsavfall . . . 11 2.3.4 Framtidsprognoser . . . 11 3 Metod 12 3.1 Beskrivning av material . . . 12 3.2 Ber¨akningar . . . 13 3.2.1 Omklassificering av flerbostadshus . . . 15

3.2.2 Vikten avfall f¨or flerbostadshus, villor och verksamheter . . . . 15

3.2.3 Genereringstakt f¨or verksamheter . . . 17

3.2.4 Avfallsdensitet f¨or villor, flerbostadshus och verksamheter . . 17

3.2.5 F¨orv¨antad vikt avfall varje ˚ar . . . 18

4 Resultat 19 5 Diskussion 28 5.1 Analys av data . . . 28 5.2 Diskussion av resultaten . . . 30 5.3 Slutsatser . . . 33 5.4 Rekommendationer . . . 33 6 Referenser 34 6.1 Opublicerat material . . . 34 6.2 Publicerat material . . . 34 7 Appendix 36

(11)

A Ordlista 36

B K¨orlista 37

(12)

1 Introduktion

1.1 Inledning

Uppsala kommun är Sveriges fjärde största kommun och har cirka 200 000 inv˚anare fördelade p˚a 95 000 hush˚all. Uppsalas befolkning beräknas att öka med ungefär 2000 personer varje ˚ar vilket gör att det är viktigt att ha en fungerande avfallshan-tering. I kommunen är det Uppsala Vatten och Avfall AB (benämns kommande i rapporten som Uppsala Vatten) som ansvarar för avfallshanteringen och där ing˚ar bl.a. att ta fram en avfallsplan som kommunen sedan följer efter beslutande i kom-munfullmäktige. Den avfallsplan som det idag är beslutat om gäller mellan ˚aren 2014 och 2022. Avfallsplanen berör viljan att öka användningen av inkommet av-fall som en resurs och att mängden felsorterat material ska sjunka (Uppsala Vatten och Avfall AB och Uppsala kommun 2015a, ss.1, 3-6). För att kunna förbättra sin avfallshantering använder sig kommuner ofta av plockanalyser vars syfte är att ana-lysera sammansättningen av avfallet. Dessa genomförs genom att en viss mängd insamlat material sorteras upp i olika fraktioner som vägs och dessa fungerar sedan som väsentliga nyckeltal i exempelvis beräkning av genereringstakt (hur mycket vikt avfall som genereras fr˚an ett hush˚all varje vecka) (Avfall Sverige - utveckling 2013). Uppsala Vatten har utifr˚an plockanalyser beräknat fram hur mycket avfall hush˚allen i Uppsala kommun förväntas generera. Resultaten visade att den beräknade av-fallsvikten är ungefär hälften s˚a stor som den faktiska vikten insamlat avfall, det anses enligt Uppsala Vatten bero p˚a att det jämförliga avfallet fr˚an verksamheter (t.ex. restauranger, tobaksaffärer och v˚ardboenden) väger mer än hush˚allens avfall (Kahlili 2016).

Projektet strävar mot att undersöka varför det finns en skillnad mellan den förväntade vikten avfall och den faktiska vikten avfall. Detta genom att undersöka avfall fr˚an verksamheter och hush˚all för att se om verksamheterna genererar avfall som väger mer, samt om det kan vara genereringstakterna som gett upphov till differensen. Tidigare studier inom omr˚adet har inte kunnat hittas.

I Appendix A finns en ordlista med begrepp och definitioner som anv¨ands i denna rapport.

1.2 Syfte

Projektets syfte är att undersöka varför det finns en skillnad mellan den förväntade vikten avfall och den faktiska vikten avfall inom distrikt C i Uppsala kommun.

(13)

1.3 Fr˚

agest¨

allning

För att uppfylla syftet med rapporten behandlar den första fr˚ageställningen en even-tuell skillnad i vikt mellan jämförligt avfall fr˚an verksamheter och hush˚allsavfall fr˚an villor och flerbostadshus. Den andra fr˚ageställningen syftar till att undersöka om det ¨

ar genereringstakter, beräknat utifr˚an plockanalysen, som ger upphov till differansen mellan den förväntade vikten avfall och den faktiska vikten avfall.

Fr˚ageställning 1: Finns det en skillnad i densitet mellan jämförligt avfall fr˚an verksamheter och hush˚allsavfall?

Fr˚ageställning 2: Stämmer genereringstakten beräknad utifr˚an plockanalysen?

1.4 Hypotes

Projektet har baserats p˚a Uppsala Vattens hypotes om att avfall fr˚an verksamheter, jämförligt i karaktär med hush˚allsavfall, väger mer än hush˚allsavfall och s˚aledes ger upphov till en felaktig uppskattning av avfall.

Den andra hypotesen är att det är en felaktig genereringstakt som givit upphov till differansen mellan den faktiska vikten avfall och den förväntade vikten.

1.5 Avgr¨

ansningar

Projektet har avgränsats till att behandla brännbart avfall för verksamheter och hush˚all. En geografisk avgränsing har gjorts till avfallsdistrikt C i Uppsala kommun se figur 2. Ytterligare en avgränsing har gjorts gällande datamängder, 32 körlistor har analyserats under perioden 2016-03-14 till 2016-04-08.

(14)

2 Bakgrund

Uppsala Vatten har med hjälp av en metod kallad plockanalys försökt att upp-skatta vikten hush˚allsavfall som genereras fr˚an kommunens alla hush˚all. När denna uppskattade vikt kontrollerats mot den verkligt genererade vikten har en skillnad med faktor tv˚a funnits. Projektet har sin utg˚angspunkt i detta problem och ställda hypoteser. Under följande avsnitt förklaras viktiga begrepp och strukturer som är nödvändiga för att f˚a en grundläggande först˚aelse för projektet. Inledandes förklaras begreppen hush˚allsavfall och därmed jämförligt avfall fr˚an verksamheter samt ploc-kanalys. Avslutningsvis följer en redogörelse för hur nämnda avfallstyper hanteras i Uppsala kommun.

2.1 Hush˚

allsavfall och d¨

armed j¨

amf¨

orligt avfall

Begreppen hush˚allsavfall och därmed jämförligt avfall fr˚an verksamheter, d.v.s. en affärsrörelse t.ex. v˚ardboenden eller tobakshandlare, är ett ˚aterkommande begrepp inom avfallshantering och definieras i lagtext. Begreppen och tolkningen av dem är av stor vikt för en korrekt hantering av v˚ara resurser och dikterar i lagtexten vem som har ansvar för omhändertagandet av avfall fr˚an människors uppehälle. Den juridiska definitionen av avfall fastställs i Miljöbalken 15. kap 1§.

1 §“ Med avfall avses varje förem˚al eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller förem˚al ska anses vara en biprodukt i stället för avfall, om ämnet eller förem˚alet

1. har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller förem˚alet,

2. kan användas direkt utan n˚agon annan bearbetning än den bearbet-ning som är normal i industriell praxis, och

3. kommer att fortsätta att användas p˚a ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Ett ämne eller förem˚al som blivit avfall upphör att vara avfall, om det har hanterats p˚a ett sätt som innebär ˚atervinning och uppfyller krav i fr˚aga om fortsatt användning enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 9 eller 28 §. Lag (2011:734). “(SFS 1998:808)

Begreppet avfall innefattar s˚aväl avfall fr˚an privatpersoner som olika typer av verk-samheter. För att särskilja avfall som produceras av människors uppehälle fr˚an övrigt avfall definieras det snävare begreppet ”hush˚allsavfall” i 2§ 15 kap. Miljöbalken.

(15)

därmed jämförligt avfall fr˚an annan verksamhet. Med en uttjänt bil avses en personbil, buss eller lastbil vars totalvikt inte överstiger 3 500 kilogram och som är avfall. Lag (2007:163). “

(SFS 1998:808)

Fr˚an miljöbalkspropositionens andra del (Prop. 1997/98:45, del 2, sid.184) kan av-sikten med begreppet hush˚allsavfall i juridisk mening utläsas att vara det avfall som genereras av boende p˚a en fastighet. Hush˚allsavfallet är s˚aledes ett brett begrepp som innefattar matavfall och grovsopor s˚aväl som miljöfarligt avfall. Avfall fr˚an verksam-heter jämförligt med hush˚allsavfall faller även under begreppet hush˚allsavfall enligt 2§ 15 kap. Miljöbalken (SFS 1998:808). Att det är jämförligt med hush˚allsavfall in-nebär enligt propositionen att det vid renh˚allning hanteras lika.

”Med avfall fr˚an annan verksamhet som är jämförligt med hush˚allsavfall menas avfall fr˚an industrier, affärsrörelser och annan likartad verksam-het som i renh˚allnings-sammanhang är jämförligt med avfall som kommer fr˚an hush˚all.”

(Prop. 1997/98:45).

För att underlätta den juridiska tolkningen har Naturv˚ardsverket utgett en hand-ledning för att tydliggöra begreppet hush˚allsavfall (Naturv˚ardsverket 2008). Ur Na-turv˚ardsverkets vägledning framg˚ar hush˚allsavfallsbegreppets komplexitet och den ger en fingervisning om vad som vid givna situationer skall klassas som hush˚allsavfall. Exempelvis ger vägledningen hjälp vid bedömning av avfall fr˚an byggnadsarbeten. För mindre underh˚allsarbeten och reparationer räknas avfallet som hush˚allsavfall, medan avfall fr˚an större ombyggnationer/underh˚all inte är jämförligt med hush˚allsavfall och s˚aledes faller utanför definitionen av hush˚allsavfall. Vidare exemplifieras olika fall av avfall fr˚an aktiviteter som jakt, husdjur, latrin, sjukv˚ard och verkstäder. Huvudansvaret att avgöra vad som är hush˚allsavfall och hur det skall sorteras är avfallsproducentens. Kommunen är tillsynsman och ansvarig för att kontrollera att avfallet har hanteras korrekt (Naturv˚ardsverket 2008).

Den kommunala renh˚allningsskyldigheten i Miljöbalken 15 kap. 8 § pekar ut kom-munen som skyldig att tillhandah˚alla transport av hush˚allsavfall och ombesörja att det ˚atervinns eller bortskaffas (SFS 1998:808). Kommunen är skyldig att redovisa sin avfallshantering i form av en renh˚allningsordning samt avfallsplan i enlighet med 11 § 15 kap. Miljöbalken (SFS 1998:808).

(16)

2.2 Plockanalys, vad inneb¨

ar det och hur g˚

ar den till?

M˚anga kommuner använder sig av plockanalyser som underlag för att förbättra sin avfallshantering och säkerhetställa att de uppfyller de krav och m˚al som finns. En plockanalys g˚ar ut p˚a att analysera sammansättningen av avfallet genom att samla in en viss mängd avfall och sortera in i olika fraktioner. Fraktionerna vägs sedan och väsentliga nyckeltal som till exempel genereringstakt kan beräknas.

För att kunna jämföra resultat fr˚an olika plockanalyser är det viktigt att alla analyser utförs s˚a likt som möjligt. Branschorganisationen Avfall Sverige har därför tagit fram en manual för hur plockanalyser av hush˚allsavfall ska g˚a till. Metoden som beskrivs nedan är baserad p˚a den manualen och syftar till att f˚a en tydlig överblick av plockanalyser (Avfall Sverige - utveckling 2013).

Vid en plockanalys är det först och främst viktigt att bestämma syftet, vad är det egentligen man vill f˚a ut av plockanalysen? Ett tydligt syfte är viktigt för att kunna bestämma vilket avfall som ska sorteras, vilka omr˚aden det ska samlas in ifr˚an och vilka fraktioner det ska delas upp i, se figur 1 för en översiktlig bild över hur en plockanalys g˚ar till.

Figur 1: Konceptuell bild ¨over plockanalysens huvuddelar

Det undersökningsomr˚ade som studeras delas in i olika delomr˚aden, till exempel villor och flerbostadshus, där avfallet till plockanalysen ska hämtas. För varje del-omr˚ade bestäms sedan en provtagningsrutt där avfallet samlas in. Provtagningsrut-ten ska vara representativ för hela delomr˚adet. Det insamlade avfallet fr˚an prov-tagningsrutten kallas modermaterial och vägs in genom att väga insamlingsfordonet

(17)

med och utan avfall. Modermaterialet blandas sedan försiktigt s˚a att inget krossas och läggs ut p˚a en ren yta i en l˚ang sträng. Fr˚an strängen väljs fem jämnt fördelade delprov ut där varje prov ska väga minst 100 kg, denna del kallas neddelning. Varje delprov vägs sedan och en första översiktlig undersökning görs där farliga förem˚al plockas bort för att minska risken för olyckor. Provet sorteras sedan noggrant och försiktigt och delas upp i olika fraktioner (Avfall Sverige - utveckling 2013, ss. 1-14). Hur m˚anga och vilka fraktioner beror p˚a syftet men Avfall Sverige rekommenderar följande fraktioner som ofta ger en tillräcklig analys. Listan är tagen fr˚an Bilaga 1 i Avfall Sveriges rapport (Avfall Sverige - utveckling 2013, Bilaga 1)

• Bioavfall- Matavfall, tr¨adg˚ardsavfall

• Papper- Tidningar och liknande, pappersförpackningar, well, övrigt papper • Plast- Mjukplastförpackningar, frigolit, h˚ardplastförpackningar, övrig plast • Glas- Glasförpackningar, övrigt glas

• Metall- Metallförpackningar, övrig metall • Övrigt oorganiskt

• Farligt avfall • Elavfall

• Övrigt- trä, textil, blöjor, bindor och liknande, annat

Varje fraktion vägs och vid behov kan en analys av kemiska eller fysikaliska egen-skaper som t.ex. fukthalt, densitet eller liknande utföras. Det utsorterade avfallet lämnas sedan till ˚atervinning eller annan behandling beroende p˚a vilken typ av avfall det handlar om.

Till slut ska all dokumentation sammanställas och medelvärden samt standardavvi-kelser beräknas. Om n˚agot delprov skulle avvika fr˚an övriga kan det diskuteras om det provet ska uteslutas. Medelvärdet representerar varje moderprov och används för att beräkna utifr˚an syftet nödvändiga nyckeltal. Det kan t.ex. vara andel felsor-terat i matavfallet eller genereringstakt i vikt avfall i kilogram per hush˚all och vecka. När det gäller bland annat förpackningar och returpapper är det ofta mycket smuts och fukt bundet i materialet, för att kunna jämföra med torrt och rent material kan det därför korrigeras med hjälp av en fukt- och smutskorrektionsfaktor. Resultatet kan sedan jämföras med andra plockanalyser men det gäller att vara uppmärksam p˚a hur resultaten redovisas och tänka p˚a vilka eventuella felkällor som kan finnas (Avfall Sverige -utveckling 2013, ss. 15-24).

(18)

2.2.1 Plockanalys: Hush˚all i Uppsala

Uppsala Vatten har utfört plockanalyser för att kunna beräkna hur mycket hush˚allsavfall av kategori brännbart som genereras av hush˚allen i Uppsala. I plockanalyserna har hush˚allen delats upp i tv˚a kategorier, villor och flerbostadshus. Utförda plockanaly-ser har resulterat i m˚att p˚a hur mycket hush˚allsavafall som generars av de tv˚a olika boendeformerna per hush˚all och vecka. I tabell 1 redovisas resultatet av plockanaly-sen.

Tabell 1: Genereringstakt av br¨annbart avfall efter boendeform Boendeform Genereringstakt [kg/hush˚all och vecka]]

Villa 6.0

Flerbostadshus 4.6

2.3 Uppsala kommuns avfallshantering

2.3.1 Avfallshantering i Uppsala idag

Avfallshanteringen i Uppsala kommun hanteras av Uppsala Vatten, som har delat in avfallshämtningsdistriktet i fyra omr˚aden. Distrikt A omfattar västra delar av kommunen där entreprenören är Ragnsells. Distrikt B omfattar norra delar och city, ansvarande entreprenör är RenoNorden. Distrikt C omfattar östra delar av kommunen och entreprenör är RenoNorden, se figur 2. Distrikt U är ett nyligen tillagt omr˚ade som omfattar underjordiska kärl vid flerfamiljsfastigheter, där ansvariga för tömning är Uppsala Vatten (Lille 2016).

(19)

Vid hantering av avfall i kommunen ˚atskiljs brännbart, grovavfall, farligt avfall, slam, förpackningsmaterial, tidningar och verksamhetsavfall. Den brännbara de-len skickas till kraftvärmeverket där värme tas tillvara i ett fjärrvärmesystem. Det insamlade matavfallet behandlas huvudsakligen genom rötning och biogasen som produceras används bland annat till att driva bussar i kollektivtrafiken. I Uppsa-la kommun samUppsa-las drygt 40 000 ton säck- och kärlavfall fr˚an hush˚all in ˚arligen. Hush˚allens grovavfall samlas in via kommunens ˚atervinningscentraler där den to-tala mängden grovavfall fr˚an hush˚all i Uppsala kommun ˚arligen är 30 000 ton. P˚a ˚atervinningscentralerna lämnas även farligt avfall, varje ˚ar samlas totalt cirka 500 ton farligt avfall in för behandling. Uppsala kommun hämtar slam fr˚an 10 000 pri-vata avloppsanläggningar och transporterar det till Kungsängsverket för behand-ling. Förpackningar och tidningar lyder under producentansvar och samlas in via fastighetsnära insamling (FNI). Den totala mängden insamlade förpackningar och tidningar uppg˚ar varje ˚ar till 16 000 ton. I Uppsala kommun uppst˚ar ungefär 500 000 ton verksamhetsavfall ˚arligen (Uppsala Vatten och Avfall AB och Uppsala kommun, 2015a, s. 4).

2.3.2 Avfallsabonnemang

I Uppsala kommun är fastighetsinnehavare betalningsskyldiga för ett avfallsabonne-mang, som omfattar hämtning av brännbart avfall och matavfall som i sin tur ing˚ar i kommunens avfallsplan som Uppsala Vatten ansvarar för. Fastighetsinnehavaren ansvarar för en anläggning och har d˚a ansvar för att teckna ett abonnemang för fastighetens avfall, tillhandah˚allande av information om regler för avfallshantering m.m.

Abonnemanget avser dels en grundavgift, dels en hämtningsavgift och kan dels ocks˚a avse en tilläggsavgift om detta skulle behövas. Grundavgiften baseras p˚a kostnader som fördelas utifr˚an hur fastighetsinnehavaren i olika boende- och verksamhetsfor-mer utnyttjar tjänsterna för avfallshantering. Ett exempel p˚a olika boendeformer är; hush˚all i en- och tv˚afamiljshus, hush˚all i flerfamiljshus, verksamhet, institutionsbo-ende, o.s.v. Vidare baseras hämtningsavgiften p˚a antal tömningar per ˚ar, avfallstyp och beh˚allarstorlek. Beh˚allarstorlek avser en viss kärlvolym, som visas i tabell 2. I tabell 3 visas de tömningsintervall som erbjuds i Uppsala kommun (Uppsala Vatten och Avfall AB 2015, ss. 3-16).

Tabell 2: De k¨arlvolymer som erbjuds i Uppsala kommun K¨arlvolym [l] 190 240 370 400 600 660

(20)

Tabell 3: De tömningsintervall som erbjuds i Uppsala kommun Tömningsintervall [tömningar/˚ar] 7 13 26 52 104 156 260

Uppsala Vatten har för att underlätta i sitt arbete med hämtning och tömning av avfall använt sig av ett anläggningsnummer, där en anläggning avser ett boende eller verksamhet. Anläggningsnumret ˚aterfinns i körlistorna för att knyta an till vilken boende- och verksamhetsform vars avfall har hämtats av Uppsala Vatten (Khalili 2016).

2.3.3 Hush˚allsavfall

I Uppsala kommun indelas hush˚allen p˚a tv˚a boendeformer, 72 procent i flerbostads-hus och 28 procent i villor. Av befolkningen i Uppsala kommun fördelar sig 76 procent i Uppsala stad, 11 procent i mindre tätorter och resterande 13 procent ut-anför tätorterna. Som privatperson ansvar man för att sortera avfallet enligt regler för kommunens renh˚allningsföreskrifter. Insamling och transport av hush˚allsavfall under producentansvar ombesörjs dels av hush˚allen själva via ˚atervinningscentraler (8 st) och ˚atervinningsstationer (41 st) och dels av olika entreprenörer. Dessa ent-reprenörer är upphandlade av Uppsala Vatten (Uppsala Vatten och Avfall AB och Uppsala kommun, 2015b, ss. 2–3).

2.3.4 Framtidsprognoser

De globala avfallsmängderna ökar i takt med att fler människor f˚ar ett ökat välst˚and som möjliggör förändrade konsumtionsmönster. Enligt Uppsala Vatten förväntas det ske en konsumtionsökning av livsmedel samt av elektroniska produkter. Samtidigt skärps lagstiftningen p˚a avfallsomr˚aden inom de rikare delarna av världen. I takt med den tekniska utvecklingen öppnas möjligheter till ett smartare sätt att ˚atervinna och behandla avfallsmängder. Dagens system med hämtning av avfall i säck- och kärl fungerar generellt väl och förväntas även i framtiden kunna möta de flesta krav ang˚aende insamlingssystem och tillgänglighet. Framtidens insamlingssystem kom-mer även att behöva erbjuda lösningar för exempel bebyggelse där kulturhistoria begränsar tillgängligheten för avfallshantering (Uppsala Vatten och Avfall AB och Uppsala kommun, 2015a, ss. 4–5). Avfallshantering är en mycket viktigt kompo-nent i infrastrukturen och planeringen av den blir därmed viktig för ett fungerande samhälle samt bidrar till att göra Uppsala kommun till en attraktiv kommun för näringsliv (Uppsala Vatten och Avfall AB och Uppsala kommun, 2015b, s. 23).

(21)

3 Metod

För att kunna svara p˚a varför det finns en differens mellan den förväntade vikten avfall och den faktiska har Uppsala Vattens hypotes testats. För att kunna besvara hypotesen uppskattades avfallets densitet [kg/l] för villor, flerbostadshus och verk-samheter. Detta gjordes genom en modell som uppskattar vikten avfall fr˚an flerbo-stadshush˚all och villor p˚a varje körlista där resterande vikt antas tillhöra verksamhe-ter. De teoretiska avfallsvikterna för flerbostadshush˚allen och villorna beräknades p˚a varje körlista utifr˚an genereringstakterna erh˚allna fr˚an Uppsala Vatten. Vikten avfall för villor, flerbostadshus och verksamheter blir d˚a en förutsägelse av fördelningen mellan bostadstyperna som används som grund till vidare densitets- och genere-ringstaktsberäkningar. Med hjälp av antaganden som värden för fyllnadsgrad av avfallskärl, avfallets homogenitet och lika genereringstakt för de olika bostadsklassi-ficeringarna antas resultatet kunna säga n˚agot om förh˚allandet inom varje körlista. Genom att jämföra resultatet fr˚an m˚anga körlistor förväntas metoden visa p˚a hur avfallets densitet varierar mellan de tre olika bostadsklassificeringarna.

Fr˚an tillgängliga körlistor, lista över verksamheter och lista över flerbostadshus sor-terades relevant information ut. Fr˚an den utvalda informationen gjordes beräkningar och resultaten fr˚an dessa presenterades i grafer.

3.1 Beskrivning av material

Den data som använts är hämtat fr˚an Uppsala Vattens datasystem EDP Future. Det innehöll bland annat körlistor med information om anläggningsnummer, kärlstorlek, antal tömningar per ˚ar samt den totala vikten insamlat avfall fr˚an varje körlista. P˚a listan finns även tidpunkt för tömning som registreras automatiskt när kärlen töms. Totalt analyserades 32 körlistor fr˚an distrikt C i Uppsala kommun fr˚an pe-rioden 2016-03-14 och 2016-04-08. Omr˚ade C valdes efter rekommendation av upp-dragsgivare och uppskattades inneh˚alla omr˚aden med övervägande del av enskilda bostadshush˚allstyper. Perioden för valet av datan berodde p˚a att entreprenörerna i samarbete med Uppsala Vatten försökt ha liknande körrutter för att datan skulle variera mindre. P˚a vissa körlistor ˚aterkommer flera identiska rader med avseende p˚a anläggningsnummer, kärlstorlek o.s.v. Vissa rader har även en kommentar om att en komprimator finns p˚a platsen (se ordlista Appendix A). Ett exempel p˚a hur en körlista ser ut, se figur i Appendix B.

Utöver körlistorna användes en sammanställd lista över de anläggningar i distrikt C som är knytna till dess grundavgift som registrerad verksamhet, denna refereras till som “verksamhetslistan” i rapporten.

(22)

En lista över alla flerbostadshus med antal hush˚all i fastigheten och anläggningsnummer fanns ocks˚a till förfogande (i resterande delar av rapporten refereras denna som “lis-ta över flerbostadshus”). P˚a listan fanns tv˚a kolumner som beskrev antal hush˚all, en direkt tagen fr˚an EDP Future och en manuell kolumn som tagits fram i ett tidigare projekt där de bl.a. undersökte hur m˚anga hush˚all som fanns i varje flerbostadshus. Kolumnen som är framtagen manuellt inneh˚aller en hel del felskrivningar i form av t.ex. “219” hush˚all istället för “19” hush˚all. Det har vid kontroll visat sig att vissa av flerbostadshush˚allen egentligen är villor som delar avfallskärl, vilket d˚a innebär att de skulle ha klassificerats som villor.

Till förfogande fanns ocks˚a teoretiska genereringstakter av avfall för villor respektive flerbostadshus [kg/veckan och hush˚all] som beräknats fram av Khalili 2016, se tabell 1 under avsnitt 2.2.1 Plockanalys: Hush˚all i Uppsala.

3.2 Ber¨

akningar

Under avsnittet kommer utförande och beräkningar att presenteras mer i detalj. Följande fyra huvudberäkningar utförs för varje enskild körlista:

• Beräkning av den teoretiska vikten avfall som förväntas produceras av villor samt flerbostadshush˚all per körlista.

• Vikten avfall som motsvarar verksamhetsavfall per k¨orlista. • Genereringstakter f¨or verksamhetsavfall.

• Densiteter f¨or verksamhetsavfall.

(23)

Figur 3: Översiktlig bild över de huvudsakliga beräkningarna och tillhörande ekva-tioner.

Följande information har använts vid beräkningarna:

• Genereringstakten av avfall f¨or villor och flerbostadshus, se tabell 1. • Fyllnadsgrad av avfallsk¨arlen.

• Antal hush˚all för respektive tömningsintervall och typ av boende eller verk-samhet fr˚an körlistorna. Varje boende eller verksamhet antogs ha ett unikt anläggningsnummer.

• Totala volymen avfall f¨or respektive t¨omningsintervall och typ av boende eller verksamhet.

• Antal kärl av en viss volym för respektive typ av boende eller verksamhet. • Totalvikt för varje körlista.

För att klargöra hur beräkningarna av genereringstakt av avfall utförs med avseende p˚a hush˚all g˚ar det i tabell 4 att se hur m˚anga hush˚all som varje bostadsform eller verksamhet kan ha. Inom samma anläggning är en villa och verksamhet ett hush˚all medan ett flerbostadshus kan inneh˚alla flera.

Tabell 4: Visar hur m˚anga hush˚all flerbost¨ader, villor och verksamheter kan inneh˚alla

Villor Flerbostadshus Verksamheter

Ett hush˚all Ett eller flera hush˚all Ett hush˚all

(24)

3.2.1 Omklassificering av flerbostadshus

Genereringstakten av avfall fr˚an plockanalysvärdena skiljer sig beroende p˚a om det gäller en villa eller flerbostadshus. I vissa fall kan det dock vara sv˚art att avgöra vilket värde p˚a genereringstakten som ska användas d˚a en del flerbostadshus är av villakaraktär. För att ta reda p˚a hur stor inverkan det har beräknades avfalls-densiteten av villor och flerbostadshus även under antagande att fem procent av flerbostadshusen istället var villor. Fem procent valdes godtyckligt.

3.2.2 Vikten avfall f¨or flerbostadshus, villor och verksamheter

För att ta reda p˚a hur mycket avfall som kom fr˚an verksamheterna beräknades den teoretiska vikten avfall fr˚an flerbostadshus och villor utifr˚an genererintgstakterna, se ekvation 1 och 2 och subtraherades sedan fr˚an totalvikten p˚a varje körlista, ekvation 3. Totalvikten representerar allt avfall som har samlats in p˚a den körrutten och har enheten [kg/tömning]. Genereringstakten, r, erh˚allen fr˚an Uppsala Vatten, se tabell 1, är i enheten [kg/vecka och hush˚all] och för att ta reda p˚a vikten avfall som villor eller flerbostadshus bidrar med p˚a varje körlista m˚aste allts˚a genereringstakten göras om s˚a att enheten [kg/tömning] erh˚alls.

mvilla= rvilla· (n7villa· f7+ n13villa· f13+ ... + n260villa· f260) (1)

mf lerb= rf lerb· (n7f lerb· f7+ n13f lerb· f13+ ... + n260f lerb· f260) (2)

mverk = mtot− (mvilla+ mf lerb) (3)

mvilla = vikten avfall villor teoretiskt bidrar med vid varje t¨omning [kg/t¨omning]

mf lerb= vikten avfall flerbostadshus teoretiskt bidrar med vid varje tömning [kg/tömning] mverk= vikten avfall verksamheter teoretiskt bidrar med vid varje tömning [kg/tömning] mtot = den totala vikten vid varje tömning [kg/tömning]

rvilla = genereringstakten f¨or villor, se tabell 1 [kg/vecka och hush˚all]

rf lerb = genereringstakten f¨or flerbostadshus, se tabell 1 [kg/vecka och hush˚all] nivilla = antal villor som har t¨omning i g˚anger per ˚ar [hush˚all]

nif lerb = antal hush˚all bland flerbostadshusen som har t¨omning i g˚anger per ˚ar [hush˚all]

(25)

Varje anläggning kan ha olika tömningsintervall, vilket behövs tas i beaktande för att kunna omvandla genereringstakten fr˚an [kg/vecka] till [kg/tömning]. Ett hush˚all som t.ex. har tömning 26 g˚anger per ˚ar, har hämtning varannan vecka och kommer därmed att bidra med tv˚a veckors avfall vid varje tömning jämfört med ett hush˚all som har tömning varje vecka. Här gjordes antagandet att alla hush˚all med samma tömningsintervall bidrar med samma vikt avfall oavsett kärlvolym. Vikten avfall per tömning m, beräknades d˚a genom att genereringstakten, r, multiplicerades med en faktor, f (ekvation 5), som beror av hur m˚anga tömningar per ˚ar de har och med antalet hush˚all, n, med samma tömningsintervall. Ekvation 4 visar ett exempel p˚a hur stor vikt avfall villorna med 26 tömningar per ˚ar skulle bidra till totalvikten p˚a körlistan. Beräkningen för flerbostadshus utfördes p˚a samma sätt. Det är viktigt att komma ih˚ag att det är antalet hush˚all i fastigheten som ska användas och inte antalet flerbostadshus.

mvilla26 = rvilla· nvilla26· f26 (4)

Värdet p˚a faktorn, f, beror p˚a tömningsintervallet och har beräknats genom att omvandla antal tömningar per ˚ar till antal veckor per tömning, se ekvation 5. Se tabell 5 för att se vilken faktor som ska användas för respektive tömningsintervall, T.

f = 52

T (5)

Tabell 5: Visar tömningsintervall, T, i Uppsala kommun och den faktor, f, som används för beräkningar för samtliga bostadsformer.

Faktor, f T¨omningsintervall, T

[veckor/antal t¨omningar] [antal t¨omningar/˚ar]

7,43 7 4 13 2 26 1 52 1/2 104 1/3 156 1/5 260 16

(26)

3.2.3 Genereringstakt f¨or verksamheter

Genom att dividera verksamheternas avfallsvikt med antalet verksamheter p˚a körlistan f˚as ett m˚att p˚a hur stor vikt avfall varje verksamhet genererar förutsatt att alla verk-samheter bidrar med samma vikt. Även verksamheterna har olika hämtningsintervall som m˚aste tas hänsyn till för att kunna beräkna genereringstakten, r, se ekvation 7. I det här fallet används enheten [kg/vecka och hush˚all] för att kunna jämföra med genereringstakterna för villor och flerbostadshus. Antalet verksamheter som hade ett visst tömningsintervall multiplicerat med en faktor, se ekvation 6, användes för att ta reda p˚a hur stor del dessa verksamheter bidrog med. Om det till exempel finns en verksamhet med 26 tömningar per ˚ar m˚aste antal verksamheter multipliceras med en faktor tv˚a för att den genererade vikten avfall ska bli hälften s˚a stor per vecka. För vilken faktor som ska användas vid de olika hämtningsintervallen se tabell 5.

nviktad = n7· f7+ n13· f13+ .. + n260· f260 (6)

rverk = mverk nviktad

(7)

ni = antal verksamheter som har t¨omning i g˚anger per ˚ar [hush˚all]

nviktad= antal verksamheter viktat mot tömningsintervall [hush˚all · veckor / tömning] rverk = genereringstakten för verksamheter [kg/vecka och hush˚all]

3.2.4 Avfallsdensitet f¨or villor, flerbostadshus och verksamheter

Densiteten p˚a avfallet fr˚an de olika hush˚allstyperna beräknades genom att dela totalvikten, m, fr˚an villor, flerbostadshus respektive verksamheter med den totala kärlvolymen. Vid beräkningarna antogs att inte hela kärlet var fullt vid tömning ut-an en fyllnadsgrad p˚a 80 procent användes enligt praxis (Khalili 2016). Alla volymer multiplicerades därför med 0,8 för att f˚a ut mer realistiska resultat. För att kunna jämföra p˚averkan av olika m˚att har b˚ade den faktiska volymen och en uppskattad medianvolym utifr˚an den dominerande kärlvolymen använts. Medianvolymen har multiplicerats med antal villor, flerbostadshus eller verksamheter, n, för att f˚a en uppskattad totalvolym och p˚a s˚a sätt har avfallets densitet, ρ, kunnat beräknats, se ekvation 8.

ρ = m

(27)

ρ = densiteten [kg/l]

m = totalvikten p˚a varje körlista för varje bostadstyp [kg] V = totalvolymen p˚a varje körlista för varje bostadstyp [l]

För att kunna jämföra mellan körlistorna beräknades även densiteten per hush˚all med hjälp av genereringstakten. Den har enheten [kg/l och hush˚all], se ekvation 10. Volymen viktades d˚a mot tömningsintervallen s˚a att enheten blev [l/vecka] och g˚ar d˚a att jämföra med genereringstakten. Samma princip som i ekvation 6 används för att beräkna den viktade volymen, se ekvation 9.

Vviktad = V7 · f7+ V13· f13+ ... + V260· f260 (9)

Vi = volymen f¨or de som har t¨omning sju g˚anger per ˚ar [l]

fi = faktor som korrigerar för olika antal tömningar under ett ˚ar [veckor/tömning]

ρhushall = r Vviktad

(10)

ρhushall = densiteten per hush˚all [kg/l och hush˚all]

r = genereringstakten f¨or avfall f¨or de olika bostadstyperna[kg/vecka och hush˚all]

3.2.5 F¨orv¨antad vikt avfall varje ˚ar

För att kunna jämföra den totala förväntade vikten avfall per ˚ar med de faktiska vikterna avfall som samlas in i Uppsala kommun ˚arligen beräknades detta utifr˚an genereringstakterna för avfall, se ekvation 11. Den totala förväntade vikten avfall beräknades för villor, flerbostadshush˚all och verksamheter separat och summerades sedan.

mar = r · nhushall· 52 (11)

mar = f¨orv¨antade totala vikten avfall per ˚ar i Uppsala kommun [kg/˚ar] r = genereringstakten av avfall [kg/vecka och hush˚all]

nhushall = totala antalet hush˚all i Uppsala kommun [hush˚all]

(28)

4 Resultat

I figur 4 kan bostadstypfördelningen för varje körlista avläsas, d.v.s hur m˚anga verk-samheter, flerbostadshush˚all och villor det finns p˚a varje körlista. I figuren kan det avläsas att flerbostadshush˚allen dominerar i antal följt av villor, medan verksamhe-terna ofta är f˚a till antalet i förh˚allande till det totala antalet.

Figur 4: Visar fördelningen av verksamheter, flerbostadshush˚allen och villor för varje körlista.

(29)

För att f˚a en tydligare överblick av hur antalet villor, verksamheter och flerbostads-hush˚allen skiljer sig mellan körlistorna i figur 4 har dessa delats upp i figurerna 5, 6 och 7. Här kan det ses i en mer rättvis skala p˚a y-axeln för varje hush˚allstyp och därmed en mer användarvänlig bedömning av respektive bostadsantal för vidare beräkningar av avfallsdensitet.

Figur 5: Visar antal villor per k¨orlista.

(30)

Figur 6: Visar antal verksamheter per k¨orlista.

(31)

Figur 8 visar avfallsdensiteten per körlista uträknad med medianvolymen av av-fallskärlen, se ekvation 8. Medelvärde av avfallsdensiteten för villor, flerbostadshus samt verksamheter blev 0.0569 [kg/l], 0.181 [kg/l], respektive 0.300 [kg/l]. Media-nen blev 0.0755 [kg/l], 0.176 [kg/l], respektive 0.244 [kg/l]. I figuren syns det att det finns en stor variation mellan verksamheternas avfallsdensiteter medan flerbo-stadshush˚allens avfallsdensiteter har en liten variation. Även villornas visar en viss variation mellan avfallsdensiteterna, men inte i lika stor utsträckning som verksam-heterna.

Figur 8: Visar avfallsdensiteten beräknad utifr˚an medianvolym av avfallskärlen för flerbostadshush˚all, villor och verksamheter.

(32)

Figur 9 visar avfallsdensiteten per körlista uträknad med den totala kärlvolymen p˚a varje körlista. Medelvärde av avfallsdensiteten för villor, flerbostadshus samt verksamheter blev 0.0475 [kg/l], 0.224 [kg/l], respektive 0.408 [kg/l]. Medianen blev 0.0600 [kg/l], 0.214 [kg/l], respektive 0.329 [kg/l]. I figuren kan det observeras att det liknar resultatet som erh˚allits i figur 8 som visar avfallsdensiteterna beräknad fr˚an medianvolymen av avfallskärlen. Det finns dock vissa skillnader som främst kan observeras om linjen för verksamheterna studeras, bl.a. att linjen i figur 9 har en förskjutning i höjd.

Figur 9: Visar avfallsdensiteten för villor, flerbostadshush˚all och verksamheter, beräknad utifr˚an den totala kärlvolymen per körlista.

(33)

I figur 10 kan avfallsdensiteten för verksamheternas avfall mot andelen av antalet verksamheter i procent per körlista avläsas, där varje cirkel motsvarar en körlista. Det som kan avläsas är att ju färre verksamheter det finns p˚a varje körlista, desto större spridningen av densitet f˚as det.

Figur 10: Visar avfallsdensiteten f¨or verksamheterna mot andelen verksamheter per k¨orlista.

(34)

I figur 11 kan avfallsdensiteten för flerbostadshush˚all, villor och verksamheter avläsas för varje körlista beräknad utifr˚an medianvolymen av avfallskärlen. Figuren kan liknas med figur 8, men här har det antagits att fem procent av flerbostadshush˚allen istället är villor.

Figur 11: Visar avfallsdensiteten, utifr˚an medianvolym av avfallsk¨arlen d¨ar fem pro-cent av flerbostadshush˚allen klassificerats om till villor.

(35)

I figur 12 kan avfallsdensiteten för villor, verksamheter och flerbostadshush˚all avläsas m.a.p. dess totala volym p˚a avfallskärlen per körlista. Figuren kan jämföras med figur 9, men även här har fem procent av flerbostadshush˚allen antagits vara villor som i figur 11

Figur 12: Visar avfallsdensiteten, utifr˚an den totala volymen p˚a avfallskärlen per körlista, där fem procent av flerbostadshush˚all har klassificerats om till villor.

(36)

I tabell 6 redovisas genereringstakten, i form av medelvärde och median fr˚an de olika körlistorna, för det jämförliga avfallet fr˚an verksamheter (se ordlista Appendix A). Vissa körlistor har gett negativa resultat p˚a verksamheternas vikt och därför har ¨

aven medelvärdet p˚a genereringstakten beräknats när de körlistorna har tagits bort. De negativa körlistorna togs bort d˚a det inte är teoretiskt möjligt för en verksamhet att ha en negativ vikt, utan det är ett resultat av att de beräknade vikterna för villor och flerbostadshus har överskridit den totalavikten p˚a körlistan p.g.a osäkerheter i datan eller i modell. Det g˚ar att utläsa att genereringstakten är som högst för medelvärdet utan negativa värden och lägst för medianen p˚a genereringstakten.

Tabell 6: Genereringstakten [kg/vecka och hush˚all] för jämförligt avfall fr˚an verk-samheter utifr˚an körlistorna. Visar medelvärde och median för genereringstakterna fr˚an körlistorna. Körlistor som genererat negativa resultat p˚a verksamhetsvikten har plockats bort och resterande redovisas som medelvärde utan negativa värden.

Medelv¨arde Median Medelv¨arde utan

negativa v¨arden

[kg/vecka och hush˚all] [kg/vecka och hush˚all] [kg/vecka och hush˚all]

149.77 80.43 193.50

I figur 13 visas de teoretiska totala förväntade vikten avfall för flerbostadshush˚all, villor och verksamheter beräknade fr˚an ekvation 11. Där villorna och flerbostads-husen är beräknade utifr˚an genereringstakten medan värdena för verksamheterna har beräknats med tre olika m˚att, medelvärdet, median samt medelvärde utan de negativa värdena utifr˚an genereringstakten p˚a de olika körlistorna. Utifr˚an figuren g˚ar det att observera att totalvikten f˚ar stor spridning beroende p˚a vilket m˚att som används. Det största värdet f˚as när medelvärdet utan minusvärden använts och det lägsta värdet när medianen har använts.

(37)

Figur 13: Visar de förväntade teoretiskt beräknade totalvikterna för flerbostads-hush˚all, villor och verksamheter i hela Uppsala kommun p˚a ett ˚ar. Verksamhetsvik-ten är beräknad utifr˚an genereringstaktens medelvärde, median och medelvärde där de negativa värdena är borttagna, se ekvation 11.

5 Diskussion

5.1 Analys av data

Avfallets sammansättning och genereringstakt är till stor del beroende av när det samlades in. Exempelvis finns en variation i allt fr˚an vilken dag i veckan det är, till om det är storhelg eller lov. D˚a konsumtionsmönstret förändras under ˚aret och data som analyserats är fr˚an en mycket specifik period p˚a ˚aret finns det en osäkerhet i hur representativ avfallet är för hela ˚aret.

Genom stickprov och närmare genomg˚ang av n˚agra körlistor har det visat sig att körlistorna inte är helt korrekta. I vissa fall finns det adresser som är felaktiga t.ex. felstavade eller att de inte g˚ar att finna i Uppsala. Vidare finns det kolumner i körlistorna som motsäger varandra, t.ex. kolumnen med kärlvolym är inte alltid samma som volymen p˚a avfallskärlen som st˚ar vid tömningsfrekvensen. Dessa fel är enstaka för varje körlista och uppskattas inte p˚averka resultatet i stor utsträckning. För att kunna dra slutsatser kring datat behövs därför ett stort dataset för att dessa fel inte ska p˚averka resultatet i för stor utsträckning.

(38)

Ett annat vanligt förekommande fel i körlistorna var att flera rader var identiska vad gäller anläggningsnummer, kärlstorlek etc. För vissa adresser har det troligen blivit tekniska problem som resulterat i att det blivit en eller flera kopior av samma adress i körlistan. I körlistorna finns även rader som beskriver att en komprimator finns. Det är oklart om dessa tömts separat eller räknats in i vikten p˚a tömningen. D˚a densiteten p˚a avfallet i en komprimator är drastiskt mycket högre innebär det att de finns en osäkerhet om, och hur mycket det bidrar till totalvikten p˚a körlistorna. Tyvärr fanns inga uppgifter att tillg˚a för att kunna uppskatta omfattning p˚a dessa och har approximerats bort.

Felen med ˚aterkommande rader hanterades genom att plocka ut unika anläggningsnummer fr˚an datasetet. Det filtrerar bort alla rader som förekommer flertal g˚anger, men i vis-sa fall där n˚agot anläggningsnummer av n˚agon anledning har flera abonnemang p˚a samma nummer, försvinner även dessa. Det finns en osäkerhet i vilken rad som faktiskt stämmer överens med verkligheten, men det programtekniska valet är ett effektivt sätt som gör att körlistorna inte behöver hanteras manuellt. Vid stickprov p˚a körlistorna p˚aträffas endast felet enstaka g˚anger och det förväntas inte p˚averka resultatet i sin helhet genom att den bidragande volymen som skiljer sig är ca 400 liter jämfört med totalen p˚a ca 60000 liter för en körlista.

Eftersom listan över flerbostadshus innehöll flertalet felskrivningar valdes det att analysera antal hush˚all registrerade fr˚an EDP Future istället för fr˚an den manuella listan. Fördelarna är framförallt att dessa lättare kan hanteras i programmeringen d˚a den manuellt framtagna listan saknar m˚anga poster och har oregelbunden struktur med textinslag. Nackdelarna är att vissa flerbostadshus ofta har fler hush˚all än vad som är registrerats i EDP Future, vilket gör att resultaten inte är helt tillförlitliga. Alla verksamheter som p˚aträffas i körlistorna borde vara registrerade i verksamhets-listan som erh˚allits fr˚an beställaren. Vid stickproven p˚a körlistorna visade det sig att alla inte fanns med, och likt tidigare fel i listorna, antas det vara ett resultat av att informationen i EDP Future inte är helt uppdaterat.

Begränsningarna med informationen som utvinns fr˚an körlistorna är att de endast anger hur mycket varje tömning har vägt och inte bidraget av avfall fr˚an varje kärl. För att kunna säga n˚agot om förh˚allande mellan vikten avfall fr˚an verksamheterna och villor och flerbostadshus, krävs antaganden och approximationer. Ett antagande som kan anses ganska grovt är att alla med samma tömningsintervall bidrar med samma vikt oavsett kärlstorlek. Detta var ett nödvändigt antagande för att kunna g˚a vidare med beräkningarna utifr˚an den data vi hade tillg˚ang till.

I projektet användes genereringstakt av avfall för att skapa ett m˚att p˚a en förväntad vikt avfall som kommer fr˚an antingen flerbostadshush˚all eller villor. Genereringstak-ten av avfall är ett tidsrelaterat m˚att som jämförs med ett icke tidsrelaterat m˚att