Samlaren
Tidskrift för
svensk litteraturvetenskaplig forskning
Å rg ån g 95 1 9 7 4
Svenska Litteratursällskapet
Detta verk har digitaliserats. Bilderna av den tryckta texten har tolkats maskinellt (OCR-tolkats) för att skapa
en sökbar text som ligger osynlig bakom bilden. Den maskinellt tolkade texten kan innehålla fel.
R E D A K T I O N S K O M M I T T É
Göteborg: Lennart Breitholtz
Lund: Staffan B jörck, Carl Fehrm an
Stockholm: Ö rjan Lindb erger, Inge Jo n sso n
Umeå: M agnus von Platen
Uppsala: G unnar Brandell, Thure Stenström
Redaktör: D ocent U lf W ittrock, Litteraturvetenskapliga institutionen, V illa vägen 7,
752 36 Uppsala
’Much more
liv e ly and a ffec tin g , says o n e o f the p rin cip al ch aracters (V o l. V I I. Let. 2 2 ) m u st be the Style o f th ose w h o w rite in th e h eigh t o f apresent
d istress; th e m ind to rtu red by th e pangs o f u n c er tainty (the E v e n ts then hid d en in the w o m b o f Fate);
than
the dry, narrative, u n an im ated S ty le o f a p e rso n relatin g d iffic u lties and d an g ers su r m o u n ted , can b e ; th e re la te r p e r fe c tly at ease; and i f h im s e lf u n m o v ed b y his o w n sto ry , not lik e ly g re a tly to affe c t the R e a d e r ’ .»(1
Clarissa,
T h e S h a k e sp e a re H e a d E d ., 1 9 3 0 , I, p. xiv .)S a m tid ig h eten , nu-känslan i R ic h a rd so n s rom a ner är ett v ik tig t resu ltat av hans tek n ik . K in - k ea d -W e e k e s m en ar, att e p isk a och allvetan d e b erättare s jä lv fa lle t kan p re s te ra lev an d e d ram a tiska scen er som tycks utsp elas i d et ö g o n b lick vi läser d em — d e t är ju f. ö. frap p an t hur p rete riu m - fo rm en i fik tio n sp ro sa p a ra d o x a lt n o g g e r p re- sen sk än sla — m en att R ic h a rd so n far o ss att k än na » th e e x p e rie n c e ’p r e s e n t’. W e are m ad e to fe e l that w e are liv in g th ro u gh it as it h ap p en s» (s. 4 0 1 ) .
M a rk K in k e a d -W e e k e s har k larare än någon annan fo rsk a re visat h u r väl u p p b y g g d a R ic h a rd sons ro m an er i själv a v e rk e t är. H an s an alyser av ro m an ern a är u p p sla g srik a och noggran na, som t. ex. när han v isa r h ur P am elas k lä d e r o ch k lä d b e k y m m e r har en s y m b o lisk m en in g e lle r hu r C larissas m ard rö m a v slö ja r h en n es u n d e rm e d vetn a.
V a d m an sak n ar i d etta v e rk är dels en re so n e rand e ö v e rs ik t av R ic h a rd so n fo rsk n in g e n , dels en b ib lio grafi. K in k e a d -W e e k e s har i sitt fö re ta l en k napp sidas v ärd e rin g a r av fo rsk a re s och k ritik ers in satser som p å in tet sätt ersä tter en k ritisk fo rsk n in g sö v e rsik t. H a n säger v id are, att han inte har p lats fö r en b ib lio g rafi, v ilk e t är en fö rk larin g m en in te en ursäkt. H a n d e k la re ra r v id a re , att han m o tstått fre ste lse n att » p ro v e m y acquain tancesh ip w ith critical lite ra tu re in the fo o t n otes» (p. viii). D e tta är en ö v e rd rift, ty d e t finn s i själv a v e r k e t åtsk illig a h än visn in gar till an dra fo rsk a re i n o tern a; m en hans b eh an d lin g av fa ck litteratu ren blir o n e k lig e n n y ck fu ll, e fterso m han fra n k t p å p e k a r: » if it seem s odd that I do not ac k n o w le d g e in d eb ted n ess to so m e ideas that h ave ap p eared in p rin t, it is b ecau se I have been an ticipated in p ro d u c tio n rath er than in c o n c e p tion » (ibidem ). D e t är u p p rik tig t m en inte efte rfö lja n sv ä rt.
M e n slu to m d ö m et m åste ändå bli, att M ark K in k e a d -W e e k e s b o k är e tt b ety d a n d e arbete. H an s o m stän d lig h et och in le van d e fram ställn ing g ö r R ic h a rd so n s ro m a n te k n ik rättvisa; bland m y c k e t annat fu n g e ra r hans b o k som »a r e a d e r’s g u id e to R ic h a rd so n » . H an s p o rträtt av R ich ard
-son som k o n stn är är san n erlig en » lik e ly g r e a d y to affe c t the R e a d e r » !
Bertil Romberg
Deutsche revolutionäre Demokraten.
H e ra u sg e g e b e n u nd e in g e le ite t v o n W alter G rab . J . B . M etz- le rsch e V e rlag sb u ch h an d lu n g . Stu ttgart 1 9 7 1 - 7 3 .I. H a n s W e rn e r E n g els:
Gedichte und Lieder
deutscher Jakobiner.
1 9 7 1 .III. A lfr e d K ö r n e r :
Die Wiener Jakobiner.
1 9 7 2 . IV . G e rh a rd S te in e r:JakobinerSchauspiel und J a
kobinertheater.
1 9 7 3 .V . W alter G ra b :
Leben und Werke norddeutscher
Jakobiner.
1 9 7 3 .B e rn d W e y e rg ra f:
Der skeptische Bürger. Wielands
Schriften zur französischen Revolution.
J . B . M e tz le r- sche V erlagsb u ch h an d lu n g . Stu ttg a rt 1 9 7 2 . E fte r en sek ellån g tystnad b ö rja d e tysk litteratu r v eten sk ap u n d er 1 9 5 0 - och 6 0-talen åter sysselsä t ta sig m ed de ty sk a jak o b in ern as litterära och p u b licistisk a verk sam h e t. N y o rie n te rin g e n u tgick från D D R , m en u n d er d e sista 1 0 - 1 5 åren har även v ästty sk a fo rsk a re , bl. a. fle ra av de här m e d v e r kan d e re d ak tö rern a, läm nat v ik tig a bid rag i äm net. J o s t H erm an d , H a n s -W o lf J ä g e r och P ie rre B e r - taux har annars svarat fö r några av de m est u p p m ärksam m ad e och o m d isk u tera d e insatserna. In tresset fö r den tysk a jak o b in ism en har efterh an d , och inte m inst tack v a re P e te r W e iss’ H ö ld e r- lin-dram a, nått långt u tan fö r h isto rik ers och litte- ratu rvetares k rets.D e n fö re lig g a n d e an to lo g iserien i fy ra band bi drar till k artläggn in g en av fo rsk n in g so m råd et g e nom att p re se n te ra tid igare o k än t m aterial. D e s s främ sta v ärd e lig g er ändå i att den har en sam m an fattan d e karaktär, om än något stick p ro vsb eton ad . T y v ä r r har en ligt fö r lag sm ed d elan d e de två p lan e rade ban den II och I V , om M ain z-rep u b lik en och de sy d tysk a jak o b in ern a, inställts. Serien b ö r k u n na nå ut till en v id p u b lik av p o litisk t, h isto riskt o ch litterärt in tresserad e. D e t är b illiga band i e n k e l u tstyrsel m ed M etzlers täta m en tyd liga ty p o g rafi. W alter G ra b s in tro d u k tio n , något v ari erad i de o lik a b an d en , är en v ä lsk riv e n och stim u leran d e ö v e rs ik t ö v e r revo lu tio n stid en s m otsätt ningar och som v a rje g o d d isk u ssio n sin led n in g lo cka r den till in vän d n in g ar och frågo r. V a r je band in n eh åller sp ec ia lo m rå d esp resen ta tio n er av sk if tande u tfö rlig h e t och kvalitet. J a g v ill särskilt fram h ålla G ra b s b io g ra fie r i band V och G e rh a rd Stein ers tea terh isto risk t och litteratu rso cio lo g isk t m y ck et in tressan ta fram ställn in g i band IV . B ib - lio g ra fe rin g e n är b egrän sad till de v e rk som näm ns i v a rje band, m en d e t är inte så få. P e rso n re g iste r saknas ty vä rr i ett p ar av b an den , särskilt band I, m ed dess m ån gfald av i sk ild a sam m anhang
upp-Ovriga recensioner
2 2 5
d y k an d e nam n, had e b e h ö v t ett sådant. E n k r o n o lo g isk tablå ö v e r v ik tig are p o litisk a h än d elser sk u l le ha u n d erlättat läsn in gen , d e t rö r sig ju h är o m fö rh ållan d en som inte en s den ty sk a lä sek retsen är särsk ilt fö rtro g e n m ed .
D e t h u vu d sak lig a u try m m e t upptas av en d o k u m en tatio n av den ja k o b in sk a p u b lic istik en s m ån ga u ttry ck sfo rm e r. U r fu rstliga ark iv , inte m inst rätteg ån gsa kter, och svårtillgän g lig a tid- nin gslägg har m an letat fram d ik te r o ch sån g er, p o litisk a u p p ro p , traktater och essäer sam t några ja k o b in sk a sk åd esp el. Å te rg iv n in g e n sk e r inte efte r te x tk ritisk a p rin c ip er. I e ssä ern a har m an bl. a. u teslu tit » erm ü d en d w irk e n d e W e itsc h w e i fig k e ite n » . O rto g ra fin är m o d ern iserad , en åtgärd som m o tiv era s av ett b eslu t v id den ty sk a h isto ri kerd agen i H a lle d en 2 4 ap ril 1 9 3 0 . D e t eg en tlig a sk älet är väl d ock en b e rö m v ä rd strävan att g ö ra m aterialsam lin gen så allm än t tillgän g lig som m ö j ligt fö r att lättare nå d e t u ttalad e syftet: » D ie A u s w ah l v o n S ch riften d eu tsc h er Ja k o b in e r soll T ra d i tion en au fzeigen , die b ish e r achtlos b e ise ite g e sc h o b e n w u rd e n , zu ih rem v e rtie fte n Stud iu m an regen u n d ein er zeitg em ässen G e sc h ic h ts sch reib u n g neue Im p u lse v e rle ih e n .» (I: X X X V . ) U tg iv n in g en skall alltså k u n n a ses som en » ak tu ell p ro v o k a tio n » , en p o litisk han dlin g. E n sådan u tgån gsp u n k t kan in n eb ära att p o litisk a fo rm a tio ner o ch h an dlin gssätt i n u et b lir en m o d e ll som fo rsk n in g sfö re m å le t får an passa sig efter. D e n ris k en har u tg ivarn a inte h elt lyck ats p a rera, ibland fö re fa lle r d e t m arxistisk t fä rgad e p e r s p e k tiv e t ha anlagts p å ett m ek an isk t, id ealistisk t e lle r ap o lo g e- tiskt sätt. P ro b le m fä lte t tysk ja k o b in ism e rb ju d e r k an sk e o van ligt sto rt u trym m e fö r en a k tu alise rand e tolkn in g. D e t har ju o n e k lig e n stor ak tu ali tet. D ä rtill k o m m e r att i 17 9 0 -ta le ts T y sk la n d av stån det var så långt m ellan å e n a sidan en rad ikal b o rg e rlig id e o lo g i som u tv eck lats u n d er in tern a tio n ell p å verk an och å d en an dra sidan b o rg a rk la s sens e k o n o m isk a u tv eck lin g sn ivå, som v isse rlig e n v arierad e k raftig t m ellan o lik a delar av rik e t m en in gen stan s e rb jö d tillräck ligt g o tt ro tfäste fö r den rad ik ala id eo lo g in .
G ra b är naturlig tvis m y ck e t väl m e d veten om d en n a m otsättn in g, » T y sk la n d s h isto risk a e fte r släp n in g» , m en u p p lö se r den i d ess två b estån d s d elar utan att låta d en p å v e rk a h e lh e tsb e d ö m n in g en av de ty sk a jak o b in ern as insats. H an säger t. ex. p å ett ställe: » D ie w e n ig en d em o k ratisch en P u b li zisten k o n n ten u n m ö glich das leisten w as das B ü r g e rtu m als K la ss e v ersäu m te» . (I: X X X . ) M en d en n a an k lag else m ot d en ty sk a b o rg a rk la ssen u pp h ävs i sjä lv a v e rk e t av ett annat p åståen d e, näm ligen att d en n a klass »w irtsch aftlich zu schw ach und u n en tw ic k elt w a r, um als selb stän d i g e p o litisch e P o ten z au ftreten und ih re sozialen und nation alen A u fg a b e n aus e ig e n e r K r a ft lö sen zu k ö n n e n .» (I: X V .)
2 2 Ö
Övriga recensioner
Ja k o b in e rn a s jä lv a h y ste fö rh o p p n in g a r om att fö r e n a sina p o litisk a strävan d en m e d d e lä g re sam h ällssk ik ten s i u p p lop p och r e v o lte r d em o n stre ra d e m issn ö je m ed råd an d e sam h ällsfö rh ållan d en sam t o m att sam arb eta m e d d e 1 7 9 2 fram trän g a n d e fra n sk a tru p p ern a. På några håll var en sådan u tv e c k lin g m ö jlig , m en g e n o m tillfällig h etern a s sp e l och in te av h isto risk n ö d vän d igh et. E n d ast i M ain z realiserad es k o m b in atio n en s m ö jlig h e te r, u n d er d et fö rsta h alvåret 1 7 9 3 , m en då fran sm än nen d ro g sig tillb a k a åte rg ic k allt till o rd n in g e n . E n b o rg e rlig tysk re v o lu tio n var inte m ö jlig . U tg iv a r na, främ st G ra b , re so n e ra r som o m d en had e varit d e t och som o m ja k o b in e rn a då sk u lle ha spelat d en led an d e rollen . M e n v id m ak th åller m an inte d ä rm ed illu sio n e n o m en sm åb o rg erlig , ra d ik a lise rad in telligen tsias fö rm å g a att av g ö ran d e in v e rk a p å ett h isto risk t sk e e n d e g e n o m en i h u vu d sak p u b lic istisk v e rk sa m h e t?
N å g r a e x e m p e l p å d en am b iv alen ta p re se n ta tio nen får sam tid igt b e ly sa d e ty sk a jak o b in e rn a s ar b etssätt och u ttry ck sfo rm e r.
A lfr e d K ö r n e r sk ild rar h u r W ie n -ja k o b in e rn a ö n sk ad e » d en p o litisch e n und sozialen W ü n sch en d er B a u e rn , H a n d w e rk e r, G e s e lle n , S o ld aten und S tu d en ten A u sd ru c k zu v e rle ih e n u n d d ie se g e sellsch aftlich en U n te rsc h ich te n z u r A k tio n an z u sp o rn en » . D e v ä lje r d ä rfö r litterära sm åfo rm er m ed fo lk lig an klan g: e n k la sån g er o ch d ik te r, p a m fle tte r, u p p ro p och d ia lo g isk a k a te k e s e r och u tn yttjar k än d a m e lo d ie r o ch b ib lisk t färgat språk. M en e fte r d en n a u p p lad d n in g m åste han tillägga: » D e n Ja k o b in e r n g ela n g es nicht, ih re W e rk e n d ru c k e n zu lassen .» ( II I: 1 1 ff.) O ch när han åte r g e r A n d re a s R ie d e ls , g ru p p e n s led are, u p p ro p
» A n alle D e u tsc h e n » får m an fö rst v ia fo tn o tsstu - diu m k lart fö r sig att han sän d e u p p ro p e t » an o n y m an b ek an n te P e rsö n lic h k e ite n (bl. a. N ic o la i och C am p e) in v e rs c h ie d e n e Städ te D e u tsc h la n d s, von den en e r annahm , dass sie F re u n d e d e r Fran zö si schen R e v o lu tio n se ie n » , sam t, p o ste restan te, »an w o h lk lin g e n d e P h an tasiead ressen in d e r H o f f nung, auch d am it d ie V e r b re itu n g e rre ic h e n und d ie allg em ein e re v o lu tio n ä re S tim m u n g au sn ü t zen zu k ö n n e n » . ( I I I :3 0 ff., 2 2 3 f.) D e t ta illu stre rar jak o b in ern as trag isk a iso le rin g , p o litisk t och socialt, d eras svåra arb etsfö rh ållan d en i cen su ren s slag sk u g g a och deras g o d a v ilja, m en inte att de var i stånd att d riv a en h an d lin g sk raftig p le b e jis k p o li tik. D e t rö rd e sig än d å här, i m otsats till i T y s k land, om p o litisk t erfa rn a och k o m p e te n ta m än. D ä rm e d inte sagt att Franz H e b e n s tre its långa lä ro d ik t p å latin sk h ex a m e te r, H o m o h o m in ib u s, här tryc k t fö r fö rsta g ån g en , sk u lle v ara e tt m er rättvisan d e u ttry c k fö r W ie n -ja k o b in e rn a s situ a tion.
N ä r G ra b b e s k riv e r de ja k o b in d ik te r som ingår i band I u n d e rstry k e r han re se rv a tio n slö st d eras fo lk lig a k arak tär och p o litisk a m assverk an . » M
it-Övriga recensioner
tels ein p räg sam er V e r se n w an d ten sich d ie J a k o b in er . . . au ssch lielich an d en ein fach e n M ann. D ie F re ih e itsg e d ic h te
sind
als B in d e g lie d e r zw i schen d en g e b ild e te n D e m o k ra te n und d em V o lkanzusehen.»
(I: X X X V I I . M in k u rs., d e t står alltså inte att d ik te rn a v e rk lig e nvar
fö ren in g slä n k ar.) Å te r b eto n as fo lk lig h e te n , m en på b ek o stn ad av en analys av fö rh ållan d et till den p rim ära p u b lik en av sm åb o rg are och ak ad em ik er. D e ssu to m är det svårt att inte tv ivla på fle ra av d ik tern as fö rm åg a att tala till fo lk e t, även u tgivaren E n g e ls m ark erar ett sådant tvivel. M ån ga är ab strakta, d e k lam ato risk a och o rd stap lan d e e lle r id ealiserar fran sm än nen, R o u sse a u o ch n aturrätten p å ett sådant sätt att d e trots d e o m v än d a p o litisk a fö rte c k n e n sna rast p å m in n er o m tid en s fu rsteh ylln in gar och fe st d ik ter. K o n k r e tio n och slagk raft finn s d ä rem o t i d ik te r av äld re, o ch k n ap p ast jak o b in sk a , fö rfatta re som B ü r g e r , V o ss och P fe ffe l. E n rad ur den sen ares d ik t J o s t ek ar ännu i B ü c h n e rs W o y zec k : »W ir arm en B a u e rn w e rd e n w o h l im H im m e l fro n w e is d o n n ern m ü ssen .» D e t ta g e r an led n in g att e fte rly s a en i p re se n ta tio n e rn a helt fö rb ig å n g en u tv e c k lin g slin je ; d en som lö p e r fram m o t 1 8 3 0 - och 4 0 -ta len s p o litisk a d ik tn in g. S erien b id rar fa k tiskt i d etta a v se en d e till d et fö rtig an d e av en tysk d e m o k ra tisk trad ition som d en annars m ed rätta an griper.Ja k o b in e r n a u tn yttjad e d är cen su ren så tillät tid n in garn a fö r att sp rid a sin re v o lu tio n ä ra p ro p a gan d a och litteratu r. E n b ed ö m n in g av d essa tid ningars k arak tär o ch sp rid n in g saknas d o ck , v ilk e t g e r u trym m e fö r felak tig a an alo gier m ed nutida fö rh ållan d en . D e n n a p u b lic e rin g sfo rm garan tera d e ju in te någon m assverk an , även i d etta fall m åste d en p rim ära p u b lik e n h a v arit en litterat och täm ligen bildad allm än het.
G ra b u n d e rstry k e r m y c k e t starkt teatern s ro ll i o p in io n sfö rm e d lin g e n . » D ie W irk u n g sb re ite d er B ü h n e ü b e rt r a f in fo lg e des A n alp h ab eten tu m s b re ite r B e v ö lk e ru n g ssc h ic h te n sogar noch d ie d e r P resse .» M en p å ståen d et u tgår från d en roll som den p o litisk a teatern har i v å ra d agar o ch b o rtser helt från tea tern s sociala fu n k tio n i den tid ens T y sk la n d e lle r åtm in sto n e från d en b estäm n in g av d en n a so m g e s av G e rh a rd S te in e r i p re se n ta tio nen av fra m fö ra llt teatern i M ainz. O ch e fte r att no gsam t ha u p p räk n at teatern s alla fö reträd e n k o n statera r G r a b la ko n isk t: » D as T h e a te r . . . w ar ab er v ie l w e n ig e r als d ie P re sse im stan de, d ie b e steh en d e O rd n u n g u n v e rh ü llt und o ffe n zu b e k ä m p fe n .» (I: X X I X . ) M e n fö r d en b o rg erlig a p u b lik som bar upp teatern i M ainz var d en u to m o rd en tlig t v ik tig , d et v isar Stein er. Ä v e n här b lir alltså G r a b s u p p rep a d e fö rsö k att k n y ta ja k o b in ism e n till svårg rip b ara p o litisk a strö m nin gar i d e lä g sta sam h ällssk ik ten ägn ade att fö r svåra u p p fattn in ge n av d ess roll som ett avant gard e in o m en d e l av b o rg e rlig h e te n . Sed an är
det en annan sak att S te in e r b o rd e ha b ehan dlat frågan o m d e t fanns någon p o litisk teater fö r fo lk e t, o m än i p ro v is o risk a fo rm e r, v id sidan av de spännande och d elvis fram g ån g srik a fö r sö k en att eta b lera en b o rg e rlig nation alteater. Å sid o sättan d et av jak o b in ism en s b o rg e rlig a fö r an k rin g och b eto n in g en av dess fo lk lig h e t an tyder att k lassan alysen in te drivs särskilt en erg isk t. D e n tysk a b o rg a rk la ssen b esk riv s o d iffe re n tie ra t, den enda m otsättn in g in o m d en som fram h ålls är den m ellan lib erala och rad ik ala sk riftställare, m en om d essa re p re se n te ra r några b estäm d a k lassin tres sen, och i så fall vilk a , fö rb lir oklart. B o r g a r klassen och d ess o lik a fra k tio n e r b lir d ärm ed en b art ett id e o lo g isk t b eg rep p . O k larh eten ökas av fö rsö k e n att ge d etta en k lassm ässig fö ra n k rin g g e n o m d et frik o stig a m en o p re c isa b ru k e t av b ete ck n in g ar som » W o rtfü h re r» , » S p re c h e r» , » A n w älte» och » V e rtre te r » . D e lib erala fö rfa t tarna kallas ibland »d ie in tellek tu ellen W o rt fü h re r des B ü rg e rtu m s» (I: X V ) m ed an i uttalad m otsats till d essa de ja k o b in sk a litteratö re rn a får h eta »d ie radikalen W o rtfü h re r d er au fstei g e n d e n B ü rg e rk la sse » ( IV : V II) . D ä rm e d m ark e ras v isserlig en , m en m y ck et vagt, de båd a g ru p p ern as plats och fu n k tio n i den v ä ste u ro p e isk a b o rg a rk la ssen s allm än na em anicipation skam p, m en b ete ck n in g arn a fö rty d lig a r inte deras p o si tion i d et tysk a 17 9 0 -ta le ts klasstrid er.
B å d a p e rsp e k tiv e n är lik a v ik tig a, m en att g ö ra båd a rättvisa p å en g ån g är k a n sk e en o m ö jlig uppgift. O m d et fö rra får ö verv äg a, särskilt om det k o m b in eras m ed en aktu aliseran d e ten d en s, finns e m e lle rtid en fara fö r att den trad ition som räddas ur glö m sk an u tform as som en p seu d o -trad ition , en ab strah erad ö n sk eb ild . In g e Step h an v arn ar fö r d etta i sin b iog rafi ö v e r Jo h a n n G o ttfr ie d S eu m e (se recen sio n av U l f W ittro ck i Sam laren 1 9 7 3 , s. 2 4 3 ). D e n fö relig g an d e d o k u m en tatio n sserien g år inte så långt att d en kan d rabbas av den an k lag el sen även o m jag här har p e k a t p å en d el an satser i den riktn in gen . S o m fö rsv a r fö r d essa kan andra- gas att utgivarn a drivits av en n atu rlig o ch sm ittan d e sym p ati fö r de ty sk a jak o b in e rn a s d em o k ratis k a syften , fö re b ild lig a m od o ch p e rso n lig a in te g ri tet, att de g e n o m en v iss ak tu aliserin g lo c k a r även andra än sp ecialister till stu d iet av ja k o b in sk a sk rifte r och att de i sam m anfattand e fo rm p re se n terat den h ittillsvaran d e fo rsk n in g e n på några av d e v ik tig aste avsnitten. D e t kan tilläggas att fo r s k n in gsläget när d et g ä lle r det ty sk a klassam h ället u n d er revo lu tio n stid en och fö rb in d e lse rn a m ellan jak o b in ism och V o rm ä rz är sådant att u tgivarn a haft liten h jälp p å två av de p u n k te r som här u tp ekats som o tillräck lig t behan dlade.
In ge S tep h an har o ck så en d e l in vän d n in g ar att g ö ra m ot sjä lv a term en jak o b in ism . H a n g e r inte själv något bättre altern ativ och d et b e ro r p å att han ö v e rh u v u d ta g e t inte v ill e tik e tte ra en så
m ån gsk iftan d e fö re te e lse . D e t lig g er n ågot till h älften sun t i en sådan inställn in g. D e n tar hän syn till d e o lik a rtad e fö rh ållan d en som råd d e i d et p å m ånga sätt sp littrad e T y sk la n d o ch den g ö r rätt v isa åt d et faktu m att » ja k o b in e rn a » inte v a r en stö rre g ru p p än att det är m en in g sfu llt och i p rin cip m ö jlig t att sä rsk ilja v a rje b e ty d e lse fu ll in d iv i d u ell insats. M e n å an d ra sidan ig n o re ra r en sådan term in o lo g isk p u ritan ism att d et här rö r sig om m än n isk or som hölls sam m an av ett gem en sam t syn sätt och som p å ett g a n sk a lik artat sätt b esva ra de d e utm aningar som d en h isto risk a situ ation en gav. D e t m åste v ara rim lig t att g e en g em en sam b ete ck n in g åt d e m än som från d en »and ra» fran s k a re vo lu tio n en hösten 1 7 9 2 och fram till N a p o leo n s m ak ttillträd e » p o stu lierten d ie p o litisch e G le ic h h e it u nd F reih eit aller B ü r g e r , u n abh än gig v o n d eren H e rk u n ft, B e sitz und so z ialer Stellu n g , in ein em rep u b lik an isch en S taatsw ese n und rie fe n das V o lk zum U m stu rtz d er b e ste h e n d e n S o z i alord n u n g au f». (I: V I II .) N å g o t an geläg et b e h o v av att re se rv e ra term en fö r sådan a som m era o tv e tydigt stod i fö rb in d e lse m ed d en fra n sk a jak o - b in k lu b b en fö re lig g e r inte. O ch som term är o rd e t k o rt, k o n c ist o ch slagk raftigt, d e t är in te o v ä se n t ligt. G iv e tv is utgår en stark su gg estio n från o rd e t och d et kan d ä rfö r inge fö rvän tn in g ar om att de ty sk a ja k o b in e rn a svarad e fö r en h isto risk insats som kan jäm fö ras m ed de fran sk as. M e n i de här p re se n te ra d e an to lo g iern a använ ds inte term en p å ett otillstän d igt sätt o ch k o m p le tteras f. ö. av b e teck n in gen » re v o lu tio n ä ra d e m o k ra te r» .
Ja k o b in is m e n re p re se n te ra d e en m ö jlig v ä g fö r » d en ty sk a b o rg e rlig h e te n s talesm än » hö sten 1 7 9 2 . O m den väg en s v an d ra re tid igare varit o k än d a v e t vi så m y c k e t m er o m de sto rh eter som v ald e d en an dra v ä g e n och u p p sö k te en k o m p ro m iss m ed den g am la o rd n in ge n . A v d essa var W ielan d inte den stö rste, m en han var i h ö g grad rep rese n ta tiv. W e y e rg ra fs lilla avh an dlin g sam m anfattar W ieland s fö rsö k att i takt m ed den sn abba re v o lu tio n sp ro ce sse n m o tiv e ra h ur d et b o rg e rlig a fö rn u fte t kan u tveck las och m o g n a även i ett fe o d a lt o ch ab so lu tistisk t statssystem . B o k e n u tre d e r och so rterar hans argum ent. D e t är som en k ata lo g ö v e r de lib erala u p p lysn in gsm än n en s id e o lo g isk a arsen al d en har sin främ sta fö rtjän st. T y v ä rr har W e y e r g r a f valt en p å frestan d e p resen ta- tio n sfo rm . Fram ställn in gen är i långa styck en ett citatm on tage m en d et är o m ö jlig t att utan tillgån g till W ielan d s sam lade sk rifte r v e ta v arifrån citaten är häm tad e och , fram fö rallt, från v ilk e t år de är; d e t är ju fråga o m en u tred n in g av syn p u n k ter som u tv eck las u n d er try c k e t av en hastig p o litisk u t v e ck lin g och k ro n o lo g in är d ä rfö r särsk ilt vik tig. T ä ta e k o n u r social- o ch b e te e n d e v e te n sk a p lig jarg o n g stör, lik so m de m ån ga tillrättavisn in garn a av W ielan d fö r b ristan d e tan k esk ärp a. E tt e x e m
2 2 8
Övriga recensioner
p el: » In d e m er die k la ssen sp ez ifisch e b ü rg e rlic h e V e r n u n ft zu r allg em ein en h y p o sta sie rt u nd som it auch d em A d e l u n terstellt, ü b e rsie h t er, dass f e u d ale H e rrsc h a ft sub stan tiell d em b ü rg e rlic h en V e r n u n ftb e g r iff w id e rsp re c h e n m u sste» , osv. (s. 8 5 ). D e n re to risk a sn årig h eten sk ad ar fö rfattaren s fö rsö k att h u vu d sak lig en på te x tin te rn a g ru n d e r an alysera sk iftn in g arn a i W ielan d s fö rsö k att av g rä n sa o ch b efä sta sin id e o lo g isk a p o sitio n .
W ielan d k o m m e r väl ald rig att m ötas m ed sam m a re sp e k t som ja k o b in e rn a , m en han och d e an dra lib e ra le rn a g jo r d e ju i viss m en in g d et rik ti ga. D e v ald e att an passa sig till en h isto risk situ ation som ju st då in te g ick att fö rä n d ra i g ru n d en . D e t iro n isk a e lle r trag isk a m ed W ielan d och hans m en in g sfrän d er är att de tro d d e att den k u n d e förän d ras. D e v ar stark are i sin ö v e r ty g e ls e om re v o lu tio n e n s fram g ån g än m ån ga av jak o b in ern a. D e t var d ä rfö r de v än d e sig m o t den .
Christer Åsberg
H a n s R itte :
Das Trinklied in Deutschland und
Schweden. Vergleichende Typologie der Motive. Bis
1800.
W ilh elm F in k V e rla g . M ü n c h en 1 9 7 3 . D e n e u ro p e isk a d ry c k e sv ise d ik tn in g e n från anti ken till v åra dagar har länge v a rit ett i sto rt sett o u tfo rsk a t o m råd e. O m den fra n sk a o ch e n g e lsk a d ry c k e sv isa n finn s bara k o rta re stu d ier, om d en ty sk a har tid ig are fu n n its b ara två lä n g re v e rk : S te id e lsDie Zecher- und Schlemmerlieder im deut
schen Volksliede bis zum dreissigjährigen Kriege
(K a rlsru h e 1 9 1 4 ) , nu fö rå ld ra d och svåråtk om lig , sam t L in n erz
Das Trinklied in der deutschen Dich
tung von Johann Hermann Schein bis Viktor von
Scheffel
( K ö ln 1 9 5 2 ) , v ilk e n ty vä rr b ara fö re lig g e r i m ask in sk rift. D e n sv e n sk a d ry c k e sv isa n beh an d las m y c k e t k o rtfattat av C astrén iStormaktstidens
diktning
(Sth lm 19 0 7 ) , av S a n d w all i k o m m en ta re rn a till L u cid o rs o ch R u n iu s sam lade s k rifte r och n ågot u tfö rlig a re o ch m ed sp e c ie ll to n v ik t p å B e llm a n s v is o r i u n d e rte c k n a d sBellman och Bac
chus
(Lun d 1 9 7 3 ) .I d e tta läge hälsar m an H a n s R itte s a rb e te
