Förskolans läroplan ur ett kvinnligt föräldraperspektiv

Malmö högskola

Lärarutbildningen

Barn Unga Samhälle (BUS)

Examensarbete

15 högskolepoäng

Förskolans läroplan

ur ett

kvinnligt föräldraperspektiv

The curriculum of the preschool from a female parental perspective

Raija Kiviniemi

Barndoms- och ungdomsvetenskap 120 Hsp Handledare: Ann-Christin Eklundh Höstterminen 20071206 Examinator: Ingegerd Tallberg Broman

Abstract

Förskolans läroplan ur ett kvinnligt föräldraperspektiv. Författare: Raija Kiviniemi

Tanken på hur föräldrarna uppfattar förskolans läroplan har inspirerat mig till detta arbete. Uppsatsen handlar om vad sex föräldrar, alla kvinnor, på en förskola anser om innehållet i läroplanen.

Frågeställningen: Hur tänker föräldrarna kring läroplanen av idag/imorgon?

Frågeställningen har undersökts med hjälp av intervjuer och det visar sig att föräldrarna är mycket positiva till styrdokumenten när de väl får chansen att bekanta sig med dem, liksom att det finns möjligheter till samarbete med oss pedagoger och genom att känna till läroplanens innehåll kunna påverka verksamheten. Det framkom även i undersökningen att det råder brister i introducerandet av läroplanen från pedagogernas sida.

Teoridelen behandlar förskolans historia och styrdokument och forskningsdelen ger en inblick i liknande forskning.

I diskussionsdelen tydliggörs mina egna tankar kring undersökningen och vad den lett till.

Sökord: Läroplan, föräldraperspektiv, förskola, förskolans verksamhet.

Innehållsförteckning

1 Inledning...7

1.1 Introduktion till problemområdet...7

1.2 Syfte ...8

1.3 Frågeställning...8

2 Historisk tillbakablick...10

2.1 Förskolans historia/bakgrund...10

2.1.1 Styrdokumenten växer fram...11

2.2 Forskningsöversikt...13 2.2.1 Statlig utredning/Utvärdering...13 2.2.2 Att förstå förskolan...14 2.2.3 Osynlig läroplan...15 2.2.4 Framtida läroplan...15 3 Metod...16 3.1 Metodval...16 3.1.1 Fenomenografisk forskning...16 3.2 Urval...17 3.2.1 Genomförande...17 3.2.2 Forskningsetiska överväganden...18 3.2.3 Analysbeskrivning...19 4 Resultat...20

4.1 Hur tänker föräldrarna kring läroplanen av idag?...20

4.1.1 Läroplanen viktig och ger möjlighet till inflytande ...20

4.1.2 Verksamhetens olika pedagogiska delar faller på plats...21

4.1.3 Positivt bemötande...21

4.1.4 Kritiska synpunkter...23

4.1.5 Tankar kring strävansmålen...24

4.2 Hur tänker föräldrarna kring läroplanen för i morgon?...25

4.2.1 Kommunalt eller lokalt ansvar...25

4.3 Sammanfattning och slutsatser...25

5 Diskussion och kritisk reflektion...27

5.1 Processen...27 5.1.2 Undersökningen...27 5.1.3 Verksamheten...28 5.1.4 Introducerandet av läroplanen...29 5.1.5 Undersökningens betydelse...30 Källförteckning Bilaga A Bilaga B

1 Inledning

1.1 Introduktion till problemområdet

Läroplanen för förskolan( Utbildningsdepartementet, 1998) är förskolans första läroplan och

med Skolverket som tillsynsmyndighet. En läroplan tydliggör ramarna för innehållet i verksamheten och där står (a.a. s.3). ”Läroplanen utgår från en ansvarsfördelning där staten anger de övergripande målen och riktlinjerna för förskolan och kommunerna svarar för genomförandet”. Hur målen ska nås är upp till de professionella som arbetar i förskolan att avgöra. Vidare står det i läroplanen att föräldrarnas påverkan för verksamheten bör möjliggöras.

Eftersom jag under utbildningen blivit mer och mer insatt i läroplanen, efterlyser jag fler samtal och diskussioner bland oss kollegor om läroplanens innehåll kontra verksamheten. Jag funderade vad det kunde bero på att dessa diskussioner uteblev. Dessa funderingar ledde vidare till att jag blev inspirerad av tanken att studera på vilket sätt föräldrarna känner till läroplanen och om hur de tänker kring möjligheten att kunna påverka verksamheten. Den bästa förutsättningen att kunna påverka verksamheten måste vara att känna till läroplanen-gör föräldrar det?

Uppsatsen handlar om hur föräldrarna tänker angående läroplanen, samt vilka funderingar det finns kring en kommande läroplan. Jag har använt mig av den kvalitativa metoden, att med intervjufrågor ta reda på detta. Med detta arbete hoppas jag kunna fördjupa läroplanens innehåll för föräldrarna och utöka samarbetet med pedagogerna kring barnen i deras verksamhet. Jag önskar även få pedagogerna inspirerade att hitta tillbaka in i läroplanens värld och om det visar sig att behovet finns, hitta nya vägar till att introducera läroplanen för föräldrarna.

Genom att inleda med en kort tillbakablick i historien och om hur styrdokumenten vuxit fram, hoppas jag kunna ge en förståelse för hur förskolan utvecklats och var den befinner sig i dag, i dagens Sverige.

1.2 Syfte

Syftet med arbetet är att få ta del av sex föräldrars, vilka alla är kvinnor, tankar och reflektioner kring läroplanen i föräldrarådet. Dessa föräldrar sitter i ett föräldraråd, det vill sägaen föräldragrupp som träffas på frivillig basis cirka två gånger per termin, här diskuteras frågor som rör förskolan. För att få reda på olika tankar kring läroplanen för målgruppen, är tillvägagångssättet intervjuer med föräldrar.

Vi pedagoger kanske hade fått fler föräldrar vilka visar intresse för styrdokumenten att diskutera med angående verksamheten,om föräldrarna strävar mot samma mål, - det vill säga mot läroplanens ”strävansmål”. Att bjuda in föräldrarna till en intervju/samtal angående läroplanen, blir säkert intressant på grund av att läroplanen tolkas efter de olika förutsättningar alla har. Det kommer att leda till diskussioner, och det är ur diskussioner det föds idéer. Det är vårt professionella uppdrag att introducera och ge föräldrarna större inblick i läroplanens värld. Detta är en ypperlig möjlighet att få föräldrarna delaktiga i vår verksamhet, det är deras barn det handlar om.

Det som kommer fram ur intervjuerna leder förhoppningsvis fram till nytänkande i vår verksamhet, likaså att föräldrarna får en inblick i och en helt annan förståelse för läroplanen och hittar nya verktyg till att påverka verksamheten med. Min tanke är också att få in föräldrarådet i läroplanens värld och jag hoppas att det sprids via rådet till övriga föräldrar. Detta i sin tur leder förhoppningsvis till ett utökat samarbete mellan föräldrar och pedagoger.

1.3 Frågeställning

Frågeställningen lyder:

• Hur tänker föräldrar kring läroplanen av idag/för i morgon?

Vidare har själva frågeställningen lett till tankar som: Vet alla föräldrar om att vi har en läroplan? Fungerar introducerandet av läroplanen från pedagogernas sida, på ett för föräldrar

tillfredsställande sätt? Det kan finnas föräldrar vars kunskaper i svenska språket är begränsade, vet dessa föräldrar om att den finns översatt till ett flertal olika språk?

Dessa tankar har jag med i mina intervjufrågor till föräldrarna.

Frågeställningen behöver inte vara ”låst” redan från början, utan det är som Rienecker (2004s. 17-18) uttrycker det ”att den inte behöver vara färdigformulerad, men vi bör ha en frågeställning för att ha något att starta arbetet ifrån”. Vidare, menar författaren att det går att ändra frågeställningen löpande under arbetets gång, det är bättre att låta den vara förändringsbar ända in i det sista. Den kan till och med ändras när resultatdelen sammanställs.

2 Historisk tillbakablick

För att förstå hur lång vägen till läroplanen har varit följer här en historisk tillbakablick genom åren om förskolans historia.

2.1. Förskolans historia/bakgrund

Granberg (1991:172) anser att de första småbarnsskolorna startades 1836 i Stockholm, med iniativ av en officer vid namn Carl af Forsell. Han blev inspirerad efter en resa till England. Vidare skriver Granberg att barnen var mellan fyra och tio år gamla och undervisningens fokus låg på ämnen som läsning, räkning, musik, samt kristendom. Grupperna var stora, ca tvåhundra barn på en ledare. Skolorna finansierades av privata personer.

När den första barnkrubban startade i Stockholm 1854 var den avsedd för fattiga barn, vars föräldrar arbetade. Här lade man fokus på omsorg och tillsyn, det fanns inga pedagogiska mål, inga leksaker och ledaren som tog hand om barnen hade ingen utbildning på grund av att lönen var så dålig. Barnen började vid ett års ålder och grupperna bestod av cirka trettio barn

(Granberg, 1991:172).

Tallberg Broman (1995:20) menar att vid slutet av 1800-talet och 1900-talets början ansågs utbildning för kvinnor vara i fokus. Runt om i Europa fanns det, liksom i Sverige enorma institutioner med barn, där barnen förvarades under tiden föräldrarna arbetade. Friedrich Fröbel (1782-1852) var en tysk pedagog som var kritisk mot denna förvaring. Han startade kindergarten och det centrala i pedagogiken var lek, utbildning, kunskapen om naturen och hemmet med modern i förgrunden. Fröbel i sin tur hade inspirerats av pedagogerna; Comenius (1592-1670), Rousseau (1712-1778) och Pestalozzis (1746-1827) tankar (Tallberg Broman 1995:26).

Med inflytande av Friedrich Fröbels idéer om kindergarten startade Anna Eklund 1896 den första svenska kindergarten, vilken senare fick namnet Barnträdgård. Här togs enbart barn från välbärgade hem emot. Några år senare var även fattiga barn välkomna tack vare en förening som startades av Ellen och Maria Moberg (Granberg, 1991:172). Vidare menar Granberg att Alva Myrdal var den som fick bort fattigstämpeln på barnkrubborna.

Under och efter andra världskriget ändrades namnen på barnkrubborna till daghem och barnträdgårdarna fick namnet lekskola enligt Granberg (1991:173). Senare ändrades den gemensamma benämningen från halvöppen barnavård till barnstugor. Granberg skriver vidare att Socialstyrelsen blev tillsynsmyndighet för barnstugorna och året var 1963.

Enligt Persson (1991:41) fick lekskola namnet förskola när barnstugeutredningen kom 1972. Barnstugeutredningen innehöll olika utvecklingsteorier bland annat baserade på teoretiker som Jean Piaget (1886-1980

) och Eric H Eriksson (1902-1994) Utredningen var viktig för förskolans utbyggnad men även som en vägledning när det gällde vilken metodik och pedagogik som skulle bedrivas (Persson, 1991:41). 1975 kom förskolelagen som gav alla sexåringar rätt till förskoleplats (Granberg, 1991:174).

2.1.1 Styrdokumenten växer fram

Förändrad styrning

Innan förskolan började byggas ut på sextiotalet var den mycket decentraliserad, det vill säga allt ansvar såsom inköp, drift, administration låg hos institutionerna, det sköttes lokalt, med undantag av de större städerna. Sedan tog tillväxten fart och staten ville skapa en förskola med samma kvalitet i hela landet. Detta ledde till centralisering. På åttiotalet minskar centraliseringen igen och detta beroende på politiska åsikter och lagar och bestämmelser. Nu flyttas ansvaret ut i kommunerna och Socialtjänstlagen som trädde i kraft 1982 är en ramlag, vilket innebär att lagen kan tolkas olika, verksamhetens mål anges men inte vägen till målen, det är upp till kommunerna att tolka. Staten skulle även i fortsättningen ha det största ansvaret. Socialstyrelsen började fundera på att utarbeta ett pedagogiskt program för förskolan. Tanken med programmet är att både kommun och förskolepersonal kan använda det som stöd eftersom det innehåller riktlinjer för kommunerna och personalen i förskolorna kan använda den vid planering av verksamheten (Socialstyrelsen, 1993).

Pedagogiskt program för förskolan

En expertgrupp tillsattes för att utarbeta på regeringens begäran ett program som skulle innehålla mål och riktlinjer för den pedagogiska verksamheten inom förskolan. Det pedagogiska programmet skulle binda ramen för förskolans pedagogiska verksamhet på kommunal nivå. 1987 kom Pedagogiska programmet för förskolan (Socialstyrelsen, 1996).

Läroplan för förskolan

Förskolan fick alltså sin första läroplan 1998 och med Skolverket som tillsynsmyndighet. Läroplanen tydliggör en ansvarsfördelning där staten formulerar de övergripande målen och riktlinjerna för verksamheten och kommunerna ansvarar för genomförandet. Målen och riktlinjerna är fördelade på fem olika områden, enligt Utbildningsdepartementet (1998 s.4):

1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande 3. Barns inflytande 4. Förskola och hem

5. Samverkan med förskoleklass, skola och fritidshem

Målen i läroplanen skall ses som en strävan i utveckling och lärande hos det enskilda barnet. Riktlinjerna är en anvisning till alla som arbetar i förskolan.

Läroplanen baseras på skollagen. Vilket innebär att kommunerna har skyldighet att erbjuda förskoleverksamhet där pedagogisk verksamhet bedrivs, liksom utbildad personal. Storleken och sammansättningen i barngrupperna ska vara lämplig. Likaså att behovet hos varje barn skall styra verksamheten och barn med speciella behov ska få det särskilda stödet som de behöver. Vidare står det i läroplanen att personalen bör vara så väl utbildad att de kan genomföra sitt professionella uppdrag och synliggöra verksamheten genom pedagogisk dokumentation (Utbildningsdepartementet, 1998).

Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan (2005)

Regeringen har gett skolverket i uppdrag att utarbeta allmänna råd och kommentarer för att tydliggöra nationella krav och mål inom verksamheten för förskolan. Det innebar att uppdraget baserades på att utifrån FN:s barnkonvention, förskolans läroplan och skollagen, liksom beprövad erfarenhet, forskning och kunskap utarbeta allmänna råd och kommentarer. Kommunen har hela ansvaret för förskolans verksamhet. Här nämns bland annat att

föräldrarna ska kunna påverka kvalitén i förskolan ”inom ramen av de nationella målen” genom att delta i verksamheten, bland annat i utvecklingssamtal, daglig kontakt och andra samverkansformer (Skolverket, 2005).

2.2 Forskningsöversikt

I följande kapitel finnsexempel på forskningsresultat som belyser pedagogernas/föräldrarnas tankar i frågor med anknytning till läroplanen.

2.2.1 Statlig utvärdering

Gunnar Åsén och Lena M Ohlsson har skrivit en nationell rapport Förskola i

brytningstid(Skolverket, 2004) av Läroplanen för förskolan(98). De har utvärderat förskolans

utveckling efter läroplanens tillkomst. Den innefattar intervjuer och enkätsvar med pedagoger i förskolan samt chefer och ledningsansvariga, inga föräldrar är med i rapporten. Resultatet visar att läroplanen fått ett positivt bemötande i det stora hela i förskolans verksamhet. Ledningsansvariga menar att det som är bra med läroplanen är att förskolornas kvalitet blir likvärdig och förskollärarna lyfter fram tydligheten i uppdraget medan barnskötarna menar att läroplanen bekräftar dem och sätter ord på vad de gör.

I rapporten nämns att de flesta förskolechefer har alldeles för mycket olika uppgifter och känner sig splittrade och på de förskolor där cheferna inte tydliggör sin pedagogiska roll tas det pedagogiska ansvaret över av arbetslaget eller av enskilda i arbetslaget och då är det beroende på vilken kompetens eller intresse dessa har. Det framkom även att det finns risk för att tiden för pedagogerna i barngrupperna minskar på grund av att förskolecheferna delegerar ut arbetet som de själv inte hinner med.

Det negativa enligt vissa inom verksamheten är att i och med större barngrupper och en tyngre arbetsbelastning bland dem som arbetar med de yngre barnen är det svårt att leva upp till de pedagogiska krav som läroplanen ställer. Det är oftast på lokal nivå som beslut om gruppernas storlek fattas och i de flesta fall är det ekonomin som styr. Beroende på hur miljön, gruppstorleken, personalens ambitioner och barnens förutsättningar ser ut behöver resurserna delas därefter, men detta tar enligt rapporten kommunerna ytterst lite hänsyn till.

Barn i behov av särskilt stöd är de stora förlorarna visar rapporten, i och med att gruppernas storlek ökar och personaltätheten minskat så märks dessa barn mycket tydligare eftersom de ändrade förhållandena gör att dessa barn reagerar starkare än andra barn, det visar sig även att behovet av stöd är större i storstadsregionerna.

Enligt rapporten fungerar förskolan som ett stöd och samarbetet förskola-hem är nödvändig, vad som menas med stöd definieras på olika sätt, vissa menar att förskolans roll är att delge föräldrarna förskolans syn och arbetssätt medan andra att förskolan och föräldrarna bär på ett gemensamt ansvar gentemot barnen, samtidigt som det framkommer tydligt att det är föräldrarna som ska ha huvudansvaret för sina barn.

I och med att förskolan fick läroplanen har det uppstått en del problem i hur målen ska mätas och enligt rapporten behandlas i många kommuner förskolan tillsammans med skolan i skolplan och kvalitetsredovisningar utan hänsyn till att förskolan har strävansmål och skolan uppnåendemål. Vidare att många förskolor har utarbetat egna arbetsplaner vilka visar innehålla en blandning av båda målen.

2.2.2 Att förstå förskolan

I en studie av Markström (2007) beskrivs några förskolors vardag genom observationer och samtal/intervjuer med både pedagoger, föräldrar och barn. Författaren har undersökt hur pedagoger, barn och föräldrar förstår förskolan som institution, bland annat genom frågan: Vad är förskolan bra för? Författaren menar att både föräldrar och pedagoger vill att barnen ska ha det bra här och nu, samtidigt som de anser att förskolan är ett förberedande inför skolan och i detta sammanhang kan det skönjas en spänning i att ”små barn ska få vara barn och leka” och att barnen ska förberedas inför skolan, vilket leder till att pedagogerna har en press på sig att ”leverera barn” som är färdiga för skolan. Det framkommer både från föräldrar och från pedagoger att det centrala för individen är att vistas i sociala sammanhang, i grupp, vilket görs i förskolan och är en viktig del i utvecklingen, bland annat genom att alla barn, oavsett var de kommer ifrån behandlas lika i förskolan.

Avslutningsvis framkommer det att pedagogerna upplever att det finns många föräldrar som skulle behöva hjälp med att uppfostra sina barn, de menar att ämnet är så känsligt att de inte själv kan ta upp det med föräldrarna utan det är bättre att det kommer någon ”utifrån” och pratar med föräldrarna. Föräldrarna och pedagogerna i studien är överrens om att i förskolan skall barnen känna sig trygga, men att föräldrarna och hemmet är det viktigaste för barnen (Markström, 2007).

2.2.3 Osynlig läroplan

Bengtsson och Olsen (2004) behandlar i sitt examensarbete (C-uppsats i en lärarutbildning)

Förskolans läroplan en osynlig läroplan föräldrars kunskap om läroplanen och vilka

möjligheter de har att påverka verksamheten. Den empiriska delen består i enkätsvar från föräldrar på fem förskolor och två föräldrar, två rektorer och två pedagoger har fått delta i intervjuer.

Resultatet i undersökningen tyder på att föräldrarna anser förskolornas information om läroplanen kontinuerlig och bra över lag, men bristen på ork gör att föräldrarna inte engagerar sig.

När det gäller påverkan i verksamheten tycker sig föräldrarna kunna påverka i rutinsituationer såsom matsituationer, vila, utevistelse. De menar att det viktigaste för dem är att barnen trivs och mår bra, detta håller även rektorerna och pedagogerna med om. Pedagogerna tillfrågades om huruvida informationen angående läroplanen till föräldrarna har varit och hur pedagogerna själv använder den. De anser att deras information kring läroplanen är bristfällig. Båda tycker att det är bra med en läroplan, men den ene ser svårigheter i att leva upp till målen på grund av större barngrupper.

2.2.4 Framtida läroplan

När det gäller den framtida läroplanen har jag varit i telefonkontakt med Utbildningsdepartementet och en tjänsteman menade (07-04-05) att det inte finns någon anledning att förnya eller göra om läroplanen för förskolan.

Hur ska detta svar tolkas? Kan det vara så att förskolan inte står i fokus för de borgerliga politikerna i alliansen? Eller är den borgerliga regeringen nöjd med förskolans läroplan framtagen av en socialdemokratisk regering 1998? Det kanske är så att tjänstemannen inte prioriterade förskolans läroplan. Jag har även skickat mail till folkpartiets utbildningsminister Jan Björklund och frågat ifall det finns funderingar på en ny läroplan för förskolan, men inte fått något svar.

I Lärarnas tidning ger Björklund ett uttalande om att förskollärarna i den nuvarande läroplanen har ett alldeles för litet pedagogiskt ansvar, när läroplanen gjordes gavs alla som arbetar i förskolan lika stort ansvar, ingen vågade skilja på de olika yrkeskategoriernas ansvarsområden. Vidare menar Björklund att det pedagogiska ansvaret på förskolorna bör ligga hos dem med högskolestudier, och det är förskollärarna. Utbildningsministern vill även att förskolan skall bli en egen skolform i skollagen (Lärarnas tidning 2007 nr 18:9).

3 Metod

Enligt(Bjereld, Demker& Hinnfors, 2002) är metod ett slags redskap och när det används av forskaren kan man tala om ”metoder som är ändamålsenliga för vetenskaplig verksamhet”(a.a.s.103)

3.1 Metodval

Valet föll på den kvalitativa metoden, att med hjälp av intervjufrågor ta reda på hur föräldrarna tänker kring läroplanen av idag/för i morgon. I intervjufrågorna är tanken att utgå från öppna frågor (Patel, 2003s.72) vilka bör bearbetas noggrant. Tankarna kretsar kring att inte ”låsa” frågorna för att få frågeställningen besvarad, för det bör finnas utrymme för egna åsikter. Här kan trattekniken användas, vilket innebär att börja med öppnande frågor och sluta med mer specifika och på så vis komma närmare själva ämnet. Viktigt är också att tänka på att ställa frågor som alla förstår och inte briljera med svåra facktermer. Vidare menar författaren att kvalitativa intervjuer har låg grad av standardisering, det vill säga att frågorna bör vara formulerade så att intervjudeltagarna har utrymme att svara på sitt eget sätt(Patel 2003).

3.1.1 Fenomenografisk forskning

Tanken är inte att ta reda på föräldrarnas kunskaper om läroplanen utan hur de tänker kring den och enligt Lind(2001) kallas denna metod för fenomenografi och används för att få reda på hur varierande och olika uppfattningar människor har, detta görs genom att fånga upp olika teman av de intervjuades svar.

3.2 Urval

Urvalet består av en förskola i en storstad, närmiljön består av bostadsrätter/hyresrätter och många grönområden. På förskolan finns det 4 avdelningar med 70 barn i åldrarna 1-5 år, där cirka hälften av barnen har annat modersmål än svenska. Där finns 12 pedagoger varav 6 förskollärare, 6 barnskötare och ett ekonomibiträde.

Målgruppen kommer att bestå av 6 föräldrar i ett föräldraråd (gruppen består av föräldrar och är baserad på frivillig basis, de träffas två till tre gånger per termin och tar upp frågor som rör förskolan) mellan åldern 20-50 år. Jag riktar in mig på föräldrarådet av den anledningen att eftersom de frivilligt gått med på att arbeta med frågor som rör förskolan, är de säkert intresserade av att ställa upp i en undersökning som förhoppningsvis leder till att de kan påverka verksamheten i förskolan .

Av dessa sex föräldrar är två högskoleutbildade, två är förstagångföräldrar, tre har svenska som hemspråk, en är andra generationens invandrare, alla pratar svenska och är kvinnor.

3.2.1 Genomförande

En till två veckor innan det var dags för intervjuerna togs personlig kontakt med sex föräldrar i föräldrarådet. De fick muntlig och skriftlig information och blev tilldelade var sitt exemplar av intervjufrågorna samt förskolans läroplan. Fyra av sex tillfrågade i föräldrarådet ville boka tid för intervjun nästkommande vecka. Föräldrarna fick fritt välja tider som passade dem, eftersom jag tagit tjänstledigt för att kunna ställa upp på tider som passade föräldrarna. Två tog med sig materialet hem och ville fundera. Dagen efter återkom den ene med nekande svar. Då tillfrågades en förälder som inte är med i föräldrarådet och hon ville ställa upp. Nu var sex föräldrar inbokade. Veckan därpå genomfördes intervjuerna med fem föräldrar. Den sjätte ringde och kunde inte ställa upp. Eftersom det skedde dagen innan intervjun, kunde någon ny intervju inte bokas på grund av det förberedande materialet som föräldern bör få minst en vecka innan. De som inte kunde ställa upp beklagade och menade att det enbart berodde på tidsbrist.

Planeringsrummet på förskolan var inbokat vid varje intervjutillfälle. Alla föräldrar gick med på att spelas in, vilket underlättade för mig, koncentrationen kunde läggas på svaren, inte på skrivandet. Tre av intervjuerna varade cirka tjugo minuter vardera, två på ca fyrtio minuter vardera. Överlag kretsade samtalen kring intervjufrågorna och vid några tillfällen när de

rätt spår. Därefter lyssnades dessaav och transkriberades. Ytterligare en förälder som inte är med i föräldrarådet kontaktades och intervjuades. Slutligen blev det fyra från föräldrarådet och två utöver.

Enskilda intervjuer

Föräldrarna förbereds två veckor innan inför intervjuerna genom att de får material, intervjufrågorna se bilaga B och Förskolans läroplan. De blir även förberedda på att intervjun spelas in, med valmöjlighet att den skrivs ned.

Valet av enskilda intervjuer baseras på att det kan ge en bredare inblick i varje förälders tankesätt utan några krav från andra. Det kan som Patel (2003s.70) menar vara svårt att få personerna, i detta fall föräldrarna, att se nyttan i att ställa upp på intervjuer, och då gäller det att förklara att deras bidrag är viktigt för att få till stånd en förändring och ett samarbete kring läroplanen. Därför får jag se till att i intresseformuläret se bilaga A beskriva syftet så bra att det väcker intresse hos föräldrarna. Vidare menar författaren att den personliga relationen är viktig vid intervju- och samtalstillfället. Här anser jag mig ha en fördel eftersom jag är känd av alla föräldrar på förskolan där intervjuerna hålls.

3.2.2 Forskningsetiska överväganden

Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning

(Vetenskapsrådet, 2002) är en vägledning för den enskilde forskaren. Den tar upp två olika forskningsetiska principer, den ena ur forskarens synvinkel, vilken kallas forskningskravet och det innebär att samhället ställer krav på att det bör forskas på olika områden. Den andra ur individens synvinkel, i och med att forskning bedrivs måste individerna som medverkar i forskningen skyddas från igenkännande av olika skäl, det kallas för individskyddskravet. Det är ändå alltid forskaren själv som får ta eget ansvar och egna bedömningar beroende på vad forskningen går ut på.

Vidare är individskyddskravet indelat i fyra huvudkrav. Här förklaras deras innebörd i förkortad version. Informationskravet, innebär att forskaren informerar om syftet i sin forskning för de berörda, att deltagandet är frivilligt och kan avbrytas om så önskas. Samtyckeskravet, där medverkan i forskningen bestäms av de berörda själv, är deltagaren under femton år är det föräldrarna som får ge sitt samtycke. Konfidentialitetskravet har nära anknytning till sekretess och innebär att personuppgifterna förvaras från obehöriga.

Nyttjandekravet innebär att enbart i forskningssyfte använda de insamlade uppgifterna om personerna (Vetenskapsrådet 2002)

Patel (2003:71) menar att det är viktigt att tänka på vid intervju/samtalstillfällena att inte väcka en försvarsattityd om personerna känner att vi dömer eller kritiserar dem. Jag kommer att garantera föräldrarna anonymitet vilket enligt Patel ( 2003:70) innebär att det inte finns någon möjlighet till identifiering av intervjupersonernas svar, även att deras intervjusvar är konfidentiella, jag vet vilka som svarat vad, men att det är endast jag som har tillgång till svaren och att de transkriberas så att identifikation är omöjlig av utomstående. Enligt författaren är rekommendationen vid intervjuer att först informera föräldrarna via brev, sedan telefonsamtal och slutligen vid intervjutillfället återge samma information som i brevet, liksom presentation och legitimering av oss.

3.2.3 Analysbeskrivning

Tanken med undersökningen är att få reda på hur föräldrar tänker kring den nuvarande läroplanen och kring en framtida läroplan. Arbetets syfte är också att ge föräldrarna en större inblick i läroplanen och därigenom möjligheter genom utökat samarbete med pedagogerna påverka verksamheten. För att komma närmare frågeställningens resultat är den kvalitativa metoden mitt arbetssätt. Intervjufrågorna är en hjälp att komma åt själva frågeställningen. Enligt Patel (2003:119) dyker det upp olika tankar under arbetets gång och dessa bör tas vara på till senare när analysen görs. Som intervjuare, skall forskaren, enligt samma källa, efter varje intervjuinspelning skriva ned texten när minnet är färskt och innan bearbetning av intervjutexten görs, bör den läsas ett flertal gånger. Efter att intervjuerna spelats in, lyssnades de av och skrevs ordagrant ned. Sedan läste jag dem om och om igen och letade efter ett sätt att sammanfatta de olika svaren på eller som författaren uttrycker det ” börjar se dessa mönster, teman, och kategorier är det nödvändigt att bearbeta och sortera ursprungstexten”(Patel, 2003,s.122)

4 Resultat

För att få reda på föräldrarnas tankar kring frågeställningen: Hur tänker föräldrarna kring läroplanen av idag/ för i morgon? redovisas i följande kapitel den empiriska delen som bygger på en kvalitativ undersökning. Citat från deltagarna finns i varje svar, vilket enligt Patel (2003:120) gör det lättare för läsaren att hålla intresset uppe när texten har en balans i både intervjusvar och egna kommentarer. I min undersökning deltog sex kvinnor. Jag försöker se bland anat se hur vida det kan finnas skillnader i deras sätt att tolka läroplanen, beroende på ifall de är med i föräldrarådet eller ej liksom vad de har för utbildning, till exempel högskolestudier, språkliga hinder, förstagångs föräldrar.

4.1 Hur tänker föräldrarna kring läroplanen av i dag?

4.1.1 Läroplanen viktig och ger möjlighet till inflytande

Alla föräldrarna ansåg läroplanen viktig och att alla bör känna till den. Överlag ansågs den lättläst av dem som var bekanta med svenskan som skriftspråk. Jag kan se tydliga tecken bland föräldrarna på att de som är med i föräldrarådet poängterar vikten av att kunna påverka verksamheten.

Det var lättare för dem som hade bakomliggande högskolestudier att sätta sig in i läroplanstexten, t.ex. kunde de säga:

Att föräldrarna kan vara med mer, jag tycker att man vid inskolningen ska introducera läroplanen. Borde ha mycket mer information på olika språk ip3 Ger en delaktighet, då vet jag som förälder att läroplanen finns, vad det står i den, och tycker jag någonting är uppåt väggarna, då kan ju jag komma och säga det. Ger inblick och möjlighet till delaktighet ip4

Det visade sig att bara två av föräldrarna hade bekantat sig lite med läroplanen sedan innan och resten kände inte alls till den:

Jag visste att den fanns och vad den är till för, men inte det egentliga innehållet i den ip4

4.1.2 Verksamhetens olika pedagogiska delar faller på plats

Föräldrarna var överrens om att det var bra med riktlinjer för personalen att gå efter. Några av föräldrarna var av den åsikten att det är mycket beroende på vilka som arbetar på avdelningen vad som blir gjort. De ansåg att vi har en läroplan för att:

Ni måste ha något skelett till verksamheten, nånting ni kan stödja er på, nånting som ni kan utgå ifrån ip5

Det märks på föräldrarna att de redan efter en första inblick i läroplanen känner att de vet mycket mer om hur personalen på förskolan arbetar och varför. Jag är positivt överraskad över att deltagarna visade ett så stort intresse för läroplanen bland annat på grund av att inte en enda förälder tidigare har ifrågasatt vad vi arbetar efter. De har många synpunkter men vissa förslag är svåra att tillmötesgå. Detta bottnar i, vilket jag varit inne på i syftesdelen, att när föräldrarna tar upp någonting som har med verksamheten att göra, kan det lätt bli missförstånd. Jag kan här nämna ett exempel där föräldrarna i föräldrarådet för en tid sedan ifrågasatte småbarnens utevistelse med frågan: Varför är inte småbarnen ute varje dag? En av dessa föräldrar är med i undersökningen och efter att ha läst läroplanen, berättade hon för mig att nu förstår jag varför inte småbarnen är ute varje dag, då skulle ni inte hinna med allt det andra som står i läroplanen att ni ska göra. Den möjligheten våra föräldrar i dagsläget har att påverka verksamheten handlar om olika rutinsituationer såsom utevistelse, barnens vila, matsituationer.

4.1.3 Positivt bemötande

Alla föräldrarna är mycket positiva till läroplanen i sin helhet, de påpekar att den ger inblick i verksamheten och är skriven ur ett barnperspektiv, att alla barn har lika möjligheter:

Mycket positiv, med respekt åt olika nationaliteter.

Läroplanen leder till att påverka människor att utvecklas positivt ip5 Positiv för att alla förskolor ska kunna likställas och

ha en gemensam bas oavsett var man bor ip4

Man följer varje individ, alla barn är olika men får samma möjligheter ip1

Vidare att barnen lär sig umgås med andra, grupptillhörigheten viktig. Grupptillhörigheten poängterades såhär:

Gruppens betydelse tas upp i studien Att förstå förskolan(Markström, 2007) där både föräldrar och personal tycker att det centrala för individen är att vistas i sociala sammanhang, i grupp. Detta görs i förskolan och är en viktig del i utvecklingen, bland annat genom att alla barn, oavsett var de kommer ifrån behandlas lika i förskolan. Jag håller med om att det är bra för barnen att vistas i grupp, men inte till vilket pris som helst, här syftar jag på gruppstorlekarna av idag. Finns det cirka arton barn mellan ett till fem år på en avdelning, vilket det finns idag, så har det gått för långt. Min pensionerade kollega brukade uttrycka det så här ” till och med grisar har begränsningar på hur många som får vistas på en kvadratmeter” men barn har det inte. Detta bekräftas även i den statliga utvärderingen(Ohlsson & Åsén, 2004)där studien visar att det är oftast på lokal nivå gruppstorlekarna beslutas och då är det ekonomin som styr. En av föräldrarna upplevde det positivt att jämlikhet nämndes i läroplanen:

Det med pojkar och flickor, man ska inte påverka dem gammaldags, intressant att alla har lika möjligheter oavsett kön ip5

Hur pojkar och flickor i förskolan blir bemötta är enligt mig mycket intressant och kan diskuteras i det oändliga. I läroplanen står att: ”Arbetslaget ska verka för att flickor och pojkar får lika stort inflytande över och utrymme i verksamheten”(Utbildningsdepartementet, 1998, s.15)

Detta citat kan ställas mot följande citat där en förskollärare påstås ha sagt:

Vår uppgift är att se till att flickor får vara flickor och pojkar får vara pojkar. För det vet man väl hur barn är. Flickorna vill vara prinsessor och pojkarna vill slåss. Så har det alltid varit och hur skulle det se ut om pojkarna började gå omkring med rödmålade läppar (Elvin-Novak & Thomsson, 2003, s.102)

Vidare menar författaren att ett barn i tvåårsåldern inte vet att flickor blir kvinnor och pojkar blir män som vuxna. Barnen får via barnböcker och Tv-program för det mesta den uppfattningen att det oftast är pojken i berättelserna som hittar på något spännande, som att klättra i trän, rymma hemifrån och så vidare. Författaren menar att detta tar barnen med sig i sin fortsatta utveckling. Även att barnen på förskolorna möter nästan bara kvinnor och att de män vilka de möter oftast spelar fotboll och brottas. De som sticker ut är männen, bakgrundsfigurerna är kvinnorna, det finns massor av exempel och det är sådant här som gör barnen till respektive pojkar och flickor menar författaren. Det som sägs i boken om hur alla situationer redan i förväg är ”bekönade” bestämmer vårt sätt att behandla flickor som flickor och pojkar som pojkar är skrämmande om man inte har tillräckliga kunskaper. Enligt mig finns alldeles för få som arbetar inom barnomsorgen som reflekterar över hur flickor och

pojkar blir bemötta, det kanske inte alla gånger stämmer det som står i läroplanen, hur gärna man än vill. Det kanske finns en och annan förskola som tagit detta på allvar, eller jag kanske ska säga att de förstått vad det här handlar om. Det behövs absolut mycket mer diskussioner på hur man ska nå upp till läroplanens riktlinjer ute på förskolorna, och det gäller att börja när barnen är små. Men problemet är att hur ska de anställda kunna diskutera ifall de inte vet vad de ska diskutera om? Det räcker inte att någon enstaka går någon utbildning, det ska fram obligatoriska utbildningar, som berör alla anställda, som arbetar på förskolor/skolor. Först då kan man få fram diskussioner som leder till förändringar.

4.1.4 Kritiska synpunkter

Enligt föräldrarna var det svårt att se på läroplanen med kritiska ögon eftersom de flesta av dem just bekantat sig med den, det var lättare för dem med högskolestudier att komma med kritik och en förälder utryckte sig så här:

Det är stort, det är brett och det är svävande moln,

man får en vision, men inga direkta riktlinjer på hur man ska nå dit, det hänger jättemycket på er som personal, och det är kanske inte alltid så jättelätt, det kan vara stort ip5

Eftersom det ändå är pedagogerna på varje förskola som i slutändan bestämmer det som sker i den dagliga verksamheten, då gäller det att det finns mycket duktiga utbildade pedagoger, vilka har kunskaper om hur läroplanen används i den dagliga verksamheten. Det framkom även i den statliga utvärderingen(Olsson & Åsen, 2004) hur viktigt det är att förskolecheferna tydliggör den pedagogiska verksamheten på förskolorna så att alla som arbetar vet vad som ingår i deras uppdrag.

En annan förälder tyckte det var alldeles för lite skrivet om lekens betydelse:

Där står inte tillräckligt om leken, lek är också en kommunikation

för barn som inte kan prata och genom leken får man reda på många saker. Jag är speciellt intresserad av leken personligen för genom leken får man hela utvecklingen. Bara sju rader om leken, det kunde vara mycket mer ip3

Jag som pedagog förstår kritiken samtidigt som jag inser att ännu en gång har vi varit otydliga i att beskriva verksamhetens innehåll för föräldrarna, nämligen att leken finns med i nästan allt vi gör.

4.1.5 Tankar kring strävansmålen

Föräldrarna ansåg att det är bra med strävansmål för att barnen inte ska stressas, de ska få befinna sig här och nu och utvecklas i sin egen takt . Samtidigt poängterade de att det sista året i förskolan borde finnas några fasta mål att fästa sig vid som varje barn bör kunna innan de lämnar förskolan:

Jag kan se förmånerna kring strävansmålen, man vill att ens barn kan allt, så länge de inte är i skolan kan de få utvecklas i sin egen takt, allt faller nog på plats, men när mitt eget barn har ett år kvar på förskolan då kanske jag vill ha uppnåendemål ip3

Barnets utveckling följs upp på utvecklingssamtalen, för där lägger man upp delmål som är möjliga att genomföra för barnet ip5

Jag kan skönja en rädsla hos vissa föräldrar i att barnen kanske inte kan tillräckligt mycket inför skolstarten. De som poängterade detta var förstagångsföräldrarna, det är förståeligt eftersom det är första barnet och de saknar erfarenheten med skolstart. Jag kan märka tydliga likheter med studien Att förstå förskolan(Markström, 2007) i den anses föräldrarnas och personalens förväntningar på förskolan vara att barnet ska vara här och nu och även förberedas inför skolan. Jag kommer fram till slutsatsen att vi som arbetar i förskolan bör se till att vi tydliggör vår verksamhet och vårt arbetssätt, nämligen hur vi kommer fram till de olika strävansmålen i läroplanen för föräldrarna. Att vi bakar in lärandet i leken, exempelvis när vi leker affär(matematik), barnen får presentera maten med ordlappar (skriftspråk) och så vidare. I och med att verksamhetens arbetssätt inte är tydligt i föräldrarnas ögon så kanske de får för sig att barnen ”bara” leker och därmed följer oron i att deras barn inte kan tillräckligt inför skolstarten.

Jag håller även med om att vi i förskolan har influerats en aning av att det hela tiden ska visas på resultat och då är det kanske inte så konstigt att det blir som den statliga utvärderingen(Thomsson & Åsén, 2004) också kommit fram till att strävansmål och uppnåendemål blandas ihop och att dessa behöver tydliggöras för dem som arbetar i förskolorna.

4.2 Hur tänker föräldrarna kring läroplanen för i morgon?

4.2.1 Kommunalt eller lokalt ansvar?

Överlag ansåg föräldrarna att det var svårt att tänka sig hur en kommande läroplan skulle vara utformad när de nyligen bekantat sig med dagens läroplan. Men det fanns åsikter om att även fortsättningsvis skulle målen/riktlinjerna styras från staten och kommunerna ansvara för genomförandet. En förälder hade önskemål om att nästa läroplan skulle vara lokalt utformad:

Det hade gett mer konkurrens, dagens föräldrar är mycket krävande. Så att man har möjlighet att välja det bästa stället med de bästa målen för sitt barn. Läroplanen kan tolkas olika, fast det är samma sak, kan två olika förskolor nyansera betydelsen olika. Först lagen och sedan får man göra en egen version och då kan även personalen välja jobb efter eget intresse ip3

4.2.2 Framtida läroplan

Det framkom tydligt att föräldrarna ville att utbildade pedagoger, föräldrar, det vill säga alla som har med barnet att göra under vistelsetiden på förskolan ska representera den kommande läroplanen:

Utbildad personal från olika kategorier, med god insyn till aktuella resurser,

som hämtar information och inspiration från engagerade föräldrar t.ex. föräldrarådet ip5

En annan förälder uttryckte det såhär:

Först riktlinjer från regeringen, sedan ska den enskilda förskolan få bestämma och föräldrarådet. Om alla föräldrarna är med blir det för många åsikter. Det kräver att man har inlevelse och en bra chef, väldigt viktigt med en god kontakt mellan föräldrar och pedagoger ip3

4.3 Sammanfattning och slutsatser

Det har tydligt framkommit att personalen brister på att introducera läroplanen för föräldrar. Kan det vara så att vi helt enkelt inte har diskuterat den delen så mycket . Vi har kanske inte fått direktiv om hur vi ska gå till väga. Personligen minns jag inte att någon över huvudtaget har nämnt det under alla år jag har arbetat. Inte förrän nu när jag själv har blivit mer och mer insatt har jag börjat ifrågasättavårt sätt att handskas med styrdokumenten för verksamheten. Det är verkligen tur eftersom det är en del i vårt uppdrag. Läroplanen poängterar föräldrarnas påverkan i verksamheten, men för att kunna påverka måste de givetvis känna till läroplanen.

Detta har lett till att jag nu diskuterat med min chef och som första led ska hon introducera läroplanen på kommande föräldramöte. Det visade sig även att föräldrarna undrade varför vi inte har läroplanen på andra språk Jag har inte ens vetat och ingen av mina kolleger har heller tagit upp detta till diskussion att den finns på andra språk. Detta ska också åtgärdas snarast möjligt. Jag har även tagit upp introducerandet av läroplanen på ett arbetsplatsmöte där personalen efter diskussion kom fram till att fast man nämner läroplanen vid inskolningen, är föräldrarna kanske inte mottagliga, för det är deras första kontakt med förskolan, med så många nya intryck. Vi kom fram till att man vid uppföljningssamtalet som följer några veckor efter inskolningen tar upp frågan igen.

Intresset för läroplanen bland alla intervjuade verkar stort, vilket jag uppfattar som en mycket god sak för hela förskolan. Intervjuerna genomsyrades av en positiv anda gentemot läroplanen. Det rådde lite blandade åsikter om den fortsättningsvis skulle göras kommunalt eller lokalt, men det rådde inget tvivel om att riktlinjerna ska styras uppifrån. De flesta tyckte ändå att det är bra om kommunen har samma riktlinjer men att sedan varje förskola kan forma dem efter sitt eget behov. Det är ungefär så som det är idag. Det märktes under intervjuerna att några föräldrar redan efter att ha fördjupat sig i läroplanen en första gång hade fått en större förståelse för verksamheten. Alla var mycket positiva. Det jag la märke till var att de som var högskoleutbildade gav både positiv och negativ kritik gentemot läroplanen medan de övriga enbart kom med lovord. Likaså att förstagångsföräldrarna trodde, att när deras barn blir äldre stiger även föräldrarnas krav på att strävansmålen i läroplanen ska kunna vara mätbara gentemot barnen. De andra föräldrarna vilka hade barn sedan innan var mer avslappnade när det gäller strävansmålen. De tyckte att de fick reda på tillräckligt vid utvecklingssamtalen om barnens utveckling. I övrigt kunde jag inte se några märkbara skillnader.

5 Diskussion och kritisk reflektion

5.1 Processen

Jag har under arbetets gång haft stora problem med att skriva akademiskt, jag har blivit lite bättre på det men erkänner att jag är långtifrån klar. Det här har varit en mycket stor process och nu när jag äntligen har fått något sammanhang i arbetet ska det lämnas in.

När jag skulle koppla ihop teori med empiri fick jag problem för då upptäckte jag att jag borde ha haft större teoretisk bakgrund men det tog alldeles för lång tid för mig att förstå det som lärarna tjatade om från första början, det vill säga: läs in er på teorier. Jag förstod inte vad de menade förrän nu när jag ser sammanhanget i hela arbetet.

Jag har även saknat att ha någon att ”bolla” tankar fram och tillbaka med.

Under intervjun upptäckte jag att det var ganska svåra frågor som gick in i vartannat. Det hade räckt med färre frågor. Själva frågeställningen är ganska bred, men tack vare intervjufrågorna har jag fått en sammanhängande bild av hur föräldrarna tänker.

För att få en bättre bild av hur fler föräldrar tänker kring läroplanen, kunde jag ha haft ett större empiriskt underlag. Nu i efterhand har jag kommit på att jag kunde ha gjort en kvantitativ studie vid sidan om, till fler föräldrar, men eftersom jag själv som ensam student (projektet planerades utifrån två) fick fortsätta med arbetet efter att projektplanen var klar, så hade jag inte haft möjlighet, tiden har helt enkelt inte räckt till.

5.1.2 Undersökningen

Resultatet av intervjuerna visar på att det inte behövs enorma mängder av empiriskt material för att kunna göra en undersökning. Givetvis beror det på vilka grupper som intervjuas. Det visade sig att föräldrarna var en tacksam grupp att intervjua, för de visade ett stort intresse av att ställa upp i en undersökning som förhoppningsvis leder till att intresset av läroplanen ökar bland föräldrar och de känner att de får en bättre inblick i verksamheten.

Eftersom det bara fanns kvinnor i föräldrarådet, så blev intervjupersonerna kvinnor. Det vore intressant att göra samma undersökning med enbart män. Det kanske hade varit svårare att få

dem att ställa upp, hur gärna man än vill tro att det är ett jämlikt samhälle vi lever i, har erfarenheten visat att det fortfarande än idag är övervägande kvinnor som sköter omsorgsdelen i familjerna.

Vid jämförelse med examensarbetet Förskolans läroplan- en osynlig läroplan(Bengtsson & Olsen, 2004) kan jag se skillnader i frågeställningen, de har försökt få reda på föräldrarnas kunskaper om läroplanen, jag däremot hur de tänker kring den. Här upptäckte jag en viktig detalj, genom att vinkla det som jag har gjort, tar det bort rädslan i att bli intervjuad om något som de kanske själva upplever som att de bör ha kunskaper om, men kanske inte har. När jag delade ut läroplanen åt föräldrarna poängterade jag att det absolut inte är något förhör om läroplanen som min undersökning går ut på. Detta tror jag medförde den positiva och gemytliga atmosfär vilken var närvarande under intervjutillfällena. Frågorna gick i vartannat så det var inte helt lätt för de inblandade att svara.

5.1.3 Verksamheten

Föräldrarna har inte haft så mycket att säga till om när det gäller verksamheten på förskolan. När Pedagogiska programmet för förskolan (Socialstyrelsen, 1996) kom 1987 fick personalen det lättare för de hade något att gå efter, men vad jag kommer ihåg så var det inte tal om att man ville att föräldrarna skulle blanda sig i verksamheten på den tiden, det var precis som om det ansågs att föräldrarna ska sköta fostran i hemmen så sköter vi pedagoger ”dagisbiten”. Inte förrän under de senaste tio åren har man börjat ta vara på föräldrarnas kunskaper om sina egna barn och kommit på att samarbete är en bra form som hjälper oss pedagoger i vår roll kring barnet.

I examensarbetet Förskolans läroplan- en osynlig läroplan(Bengtsson & Olsen, 2004) kan man läsa om att enligt föräldrarna är det i rutinsituationer det går att påverka. Jag hoppas givetvis att min undersökning är ett första steg i rätt riktning, vilket vidare leder till att föräldrarna får upp intresset för läroplanens innehåll och detta i sin tur leder till ett bättre samarbete med oss pedagoger på ett djupare plan, alltså om innehållet i läroplanen.

En bättre förståelse för vårt uppdrag kan jag märka nu efter undersökningen hos dem som var med, de har större förståelse för att vi har så många barn att ta hänsyn till och inte bara just deras och även att vi försöker tillfredsställa allas behov. När det gäller gruppstorlek står det i läroplanen att storleken ska vara lämplig, hur ska detta tolkas. Det kan vara så att vissa tolkar gruppstorlekens lämplighet till exempelvis femton barn andra till tjugo. Enligt mig borde varje förskoleavdelning ses individuellt, samtal med pedagoger och föräldrar kring hur stor

gruppstorleken kan vara. Här tycker jag kommunpolitikerna har svikit förskolorna genom att inte ta hänsyn till gruppsammansättningar när de öser in deltidsbarn ett efter ett.

5.1.4 Introducerandet av läroplanen

Hur kan vi ha missat att ha läroplanen på olika språk, liksom att introducera den bättre, jag kan tänka att vilken tur att jag började utbildningen och upptäckte dessa brister, det har ändå gått nio år sedan vi fick läroplanen. Vad kan detta bero på, jag kan tycka att vi pedagoger inte tagit vårt ansvar angående läroplanen när det gäller att presentera den för föräldrarna även när det gäller att tydliggöra att den finns på olika språk. Här skulle jag vilja på ett mycket försiktigt sätt rikta en lite större del av kritiken till förskollärarna. Då tycker säkert många att jag är orättvis, att jag lägger skulden på förskollärarna och säger: men barnskötarna då? Och då vill jag försvara barnskötarna när det gäller pedagogernas uppdrag enligt läroplanen genom att ställa frågan: Hur i hela friden kan man begära lika mycket av barnskötarna som förskollärarna? Jag anser mig kunna vara kritisk eftersom jag arbetat i snart trettio år som barnskötare och är snart färdig förskollärare. Enligt mig är det omöjligt som barnskötare att ta till sig läroplanen på samma sätt som en förskollärare med högskolestudier (det finns säkert de som kan, liksom det finns förskollärare som inte kan fast de läst på högskolan) men överlag vad jag själv iakttagit.

Barnskötarna har lämnats åt sitt eget öde kan jag känna, på grund av att det är tänkt att de ska göra samma uppgifter som förskollärarna fast utan utbildningen som är nödvändig i detta sammanhang. Jag har mött många barnskötare vilka påstått att eftersom vi på förskolan gör samma arbete borde vi få lika lön som förskollärarna. Jag kan vara ärlig här och säga att jag var en av dem innan jag började utbilda mig och jag kan säga som så att man kan lätt få för sig det på ett ytligt plan, nämligen att vi gör lika arbete, men när man väl går djupare så upptäcker man att det är så mycket, det är hela ens tankevärld som ändras under utbildningen. När jag skrivit detta såg jag i tidningen Förskolan utbildningsministern Jan Björklund uttala sig om just det här och han menar på att ingen vågade skilja på förskollärarnas och barnskötarnas pedagogiska ansvar när läroplanen skrevs så jag tror att det är därför man benämner alla oss som arbetar i förskolan som pedagoger, fast de som skrev den var mycket medvetna om att förskollärarna har högskolestudier och barnskötarna studerar på gymnasienivå.

Jag kan även tycka att när läroplanen kom skulle barnskötarna (jag bland dem) ha sagt stopp, vi gör inget utöver det vanliga om vi inte får fortbildning.

5.1.5 Undersökningens betydelse

Undersökningen leder förhoppningsvis till att alla pedagoger introducerar läroplanen för föräldrar i fortsättningen och att vi för kontinuerliga diskussioner kring den. Vid det här laget har vi haft föräldramötet och chefen introducerade läroplanen för föräldrarna och berättade att hon tryckt ut den på de språk som behövdes. Jag tänker föreslå att vi gör en introduktionsserie av läroplanen för föräldrar där vi bland annat tydliggör verksamheten på vår förskola gentemot läroplanens mål/riktlinjer. Detta är några steg i rätt riktning och är något som min undersökning har lett till.

Källförteckning

Bengtsson, Charlotte & Olsen, Tina (2004) Förskolans läroplan- En osynlig läroplan. En

studie kring föräldrars kunskap om förskolans läroplan. (Examensarbete) Kristianstad:

Lärarutbildningen.

Bjereld Ulf, Demker Marie, Hinnfors Jonas(2002) Varför vetenskap? Lund: Studentlitteratur. Davidsson, Bo/ Patel, Runa (2003). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur. Elvin-Novak, Ylva/Thomsson Helene(2003). Att göra kön. Stockholm: Bonniers.

Granberg, Ann (1998). Förskoleboken. Stockholm: Bonnier.

Markström, Ann-Marie(2007)Att förstå förskolan. Poland: Studentlitteratur.

Lagerlöf Ingvar (2007) Ge förskollärarna pedagogiskt ansvar. Lärarnas tidning Nr.18 s.9 Lind Ulla (2001) Positioner i svensk barnpedagogisk forskning. Kalmar: Liber AB. Olsson M Lena, Åsén Gunnar(2004) Förskola i brytningstid.(Utvärdering av LpFö98) Stockholm: Fritzes AB

Persson, Sven (1991). Förskolan i ett samhällsperspektiv. Lund: Studentlitteratur. Rienecker, Lotte (2004) Problemformulering. Malmö: Liber AB.

Skolverket (1998) Läroplanen för förskolan. Stockholm: Fritzes.

Skolverket (2005)Allmänna råd och kommentarer Kvalitet i förskolan. Stockholm: FritzesAB Socialstyrelsen(1993) Förskolan och det pedagogiska programmet. Stockholm: Modin Socialstyrelsen (1996) Pedagogiskt program för förskolan. Stockholm: Fritzes.

Tallberg Broman, Ingegerd (1995). Perspektiv på förskolans historia. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet(2002). Forskningsetiska principer. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Bilaga A

Malmö Högskola Lärarutbildningen Barn Ungdom Samhälle

Hej!

Jag heter Raija Kiviniemi och studerar till lärare i förskola/förskoleklass vid Lärarutbildningen Malmö högskola.

Mitt examensarbete kommer att handla om Läroplanen och dess betydelse för föräldrar i förskolan.

Tanken med undersökningen är att få ta del av era tankar och reflektioner kring läroplanen, vi vill sträva mot samma mål med barnen, eller hur? På detta vis kan vi få ett samarbete kring läroplanen, vilket leder till större inblick i verksamheten. Ni behövs, ni är viktiga, ni är barnens föräldrar och samhällets röster.

Jag vill intervjua sex till åtta föräldrar. Jag kontaktar er personligen och då får ni frågeställningarna att fundera kring, vi bokar även tid för intervju. Jag spelar in intervjuerna och förstör dem vartefter jag är färdig.

Kontakta mig om ni undrar över något: Raija: xxx-xxxxxx

Tack på förhand! Med vänliga hälsningar Raija Kiviniemi

Bilaga B

Till intervjuerna bifogar jag Läroplanen för förskolan. Är du bekant med Läroplanen för förskolan?

Läs läroplanstexten och fundera på följande: Varför har vi en läroplan?

Fundera kring läroplanens betydelse, för - och nackdelar, positiva/negativa tankar.

Finns det någon/ några speciella kapitel som fångar ditt intresse? Blir du förvånad över något? Saknar Lpfö något viktigt?

I dagsläget finns det strävandemål i Lpfö ( mål som man strävar efter, men de behöver inte uppnås) hur tänker du kring det?

Vilka förändringar skulle du vilja se i en framtida läroplan?

Om du fick bestämma nästa läroplan, hur skulle den göras? Kommunalt eller lokalt? Vem tycker du ska medverka i skrivandet av nästa läroplan?

Är något oklart så fråga gärna.

Med vänlig hälsning: Raija Kiviniemi Tel: xxx-xxxxxx