Examensarbete
15 högskolepoäng, grundnivåStudie- och yrkesvägledarens lärande
under ett reformarbete
Study- and vocational guidance counselors
learning during a reform
Petra Larsson
Studie- och yrkesvägledarexamen 180 hp
Datum för slutseminarium: 2013-03-21
Examinator: Hilma Holm
Handledare: Niklas Gustafson Fakulteten för
3
Sammanfattning
En studie- och yrkesvägledare i grundskolan måste lära sig ny kunskap hela tiden. Utan kunskap om omvärlden, samhället och skolsystemet kan de inte utföra sitt arbete. Det övergripande syftet med detta examensarbete är att undersöka hur en studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt lärande mot bakgrund av gymnasiereformen som implementerades under 2011/2012. Hur arbetar de med sitt lärande under en gymnasiereform? Hur blev de i sin yrkesroll utmanade under denna period? Hur ser de på skollagens text om kompetensutveckling? Detta är de frågeställningar som ställs och besvaras i denna studie.
Studien är en kvalitativ undersökning där sex arbetande studie- och yrkesvägledare intervjuas. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna ser sitt lärande som en del i sitt arbete och att de lär sig på olika sätt. Förändringar är en del i deras arbete och något som accepteras. När reformen implementerades blev de utmanade främst genom att lyckas inhämta all information. Ytterligare en utmaning var att tyda reglerna i reformen då den upplevdes i vissa delar som oklar och inte färdig. Tiden är en annan utmaning för studie- och yrkesvägledarna i studien där de betonar att de måste ta sig tid för lärande och omprioritera sitt arbete för att hinna med. Kompetensutveckling är viktigt för dem och resultatet visar att utan lärande kan de inte utföra sitt jobb. Studie- och yrkesvägledarna anser, precis som skollagen säger, att kompetensutvecklingen är rektorn ansvarig för. Resultatet visar att det är upp till den arbetande studie- och yrkesvägledaren själv att ta sig tid för nytt lärande.
4
Förord
Det är tack vare de studie- och yrkesvägledare som jag har intervjuat som detta
examensarbete nu finns. Utan deras tid, energi, tankar och kloka ord hade denna studie
inte kunnat genomföras. TACK!
Ett tack även till Niklas Gustafson, min handledare, som har visat ett intresse för mitt
valda ämne och gett mig nya infallsvinklar genom rak kommunikation och stor
kunskap.
Tack alla ni i mitt ”skyddsnät” som har lyssnat och visat förståelse under dessa veckor,
5
Innehållsförteckning
1 Inledning
7
1.1 Syfte och frågeställning 8
1.2 Bakgrund styrdokument 8 1.2.1 Lgr 11 9 1.2.2 Gy-11 9 1.3 Studiens disposition 9
2 Tidigare forskning
10
2.1 Kunskapsbehov 10 2.2 Lärande i arbete 11 2.3 Utveckling av kunskap 11 2.4 Sammanfattning 123 Teori
14
3.1 Kognitivt perspektiv på lärande 14
3.2 Kontextuellt perspektiv på lärande 14
3.3 Lärande 15 3.3.1 Anpassningsinriktat lärande 15 3.3.2 Utvecklingsinriktat lärande 16 3. 3.3 Handlingsutrymme 16 3.4 Sammanfattning 17
4 Metod
18
4.1 Kvalitativ metod 184.2 Urval och informanterna 18
4.3 Genomförande 19 4.3.1 Etiska ställningstagande 19 4.3.2 Datainsamling 20 4.4 Trovärdighet 21 4.5 Analysmetod 21
5 Resultat
23
5.1 Reformer 23 5.2 Lärande 24 5.3Yrkesroll 26 5.4 Kompetensutveckling 29 5.5 Sammanfattning 306
6 Analys
32
6.1 Reformer 32
6.2 Lärande 33
6.2.1 Förutsättningar och hinder för lärande 34
6.3 Yrkesroll 35 6.4 Kompetensutveckling 36 6.5 Sammanfattning 37
7 Diskussion
38
7.1 Resultatdiskussion 38 7.2 Metoddiskussion 39 7.3 Teoridiskussion 40 7.4 Slutdiskussion 41Referenslista
42
7
1 Inledning
Forskning visar att vägledningen är i förändring och möter nya villkor bland annat genom fler valmöjligheter i utbildningssektorn, förändringar på arbetsmarknaden och otydliga kompetenskrav i arbetslivet (Dresch, Lovén 2003). Ellström skriver att arbete i moderna verksamheter kräver ett ”kontinuerligt lärande och en ständig förkovran hos utövaren” (Ellström, 1996, s. 146).
Under läsåret 2011/2012 har en ny gymnasiereform implementerats i Sverige (Skolverket, 2012). Gymnasiereformen innebär helt nya regler för behörighet och en ny betygskala. Gymnasiereformen innebär också förändringar i programmen till att idag vara tolv yrkesprogram och sex högskoleförberedande program. Innehållet i programmen och ämnena är även dessa förändrade. Denna gymnasiereform påverkar studie- och yrkesvägledaren på grundskolan där de ska vägleda elever fram till ett val på den förändrade gymnasieskolan. Reformen innebär helt ny information och kunskap som en studie- och yrkesvägledare måste tillgodogöra sig för att kunna utföra ett professionellt arbete. Med dessa nya regler och bestämmelser behöver således en arbetande studie- och yrkesvägledare hela tiden arbeta med sitt lärande och sin kunskap. Med andra ord förändras villkoren för studie- och yrkesvägledarnas kunskap kontinuerligt.
Under 2007 skulle en gymnasiereform implementeras men den uteblev på grund av regeringsskifte. Regeringens proposition ”Kunskap och kvalitet - elva steg för utvecklandet av gymnasieskolan” (regeringen, 2003) gjorde att studie- och yrkesvägledarna skulle lära in ny kunskap. Gymnasiereformen avblåstes 2007 och kunskapen som studie- och yrkesvägledarna tagit till sig blev inte utnyttjad.
Vardagen för en studie- och yrkesvägledare på grundskolan är en situation med både givna omständigheter, en föränderlig värld, kunskapskrav från elever och krav från skollagen. Detta skapar förväntningar på deras lärande och således ett behov av kompetensutveckling för att nå dessa krav, men finns det resurser för det?
Den föränderliga världen, de ändrade villkoren, kraven utifrån och det historiska perspektivet på en utebliven reform borde utmana den arbetande studie- och yrkesvägledaren i dennes yrkesroll. Ser de den komplexa situationen som en utmaning?
8
Detta examensarbete kommer utifrån ovan nämnda omständigheter kring studie- och yrkesvägledarna på grundskolan försöka förklara hur de ser på sitt lärande, hur de lär sig, vad de lär sig och vad som händer med deras lärande när det sker förändringar.
1.1 Syfte och frågeställning
Det övergripande syftet med examensarbetet är att studera hur en arbetande studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt eget lärande mot bakgrund av gymnasiereformen. Från det övergripande syftet med examensarbetet ställs följande frågor:
Hur arbetar en studie- och yrkesvägledare med sitt lärande under en utbildningsreform?
Hur blev studie- och yrkesvägledaren utmanad i sin yrkesroll under reformarbetet?
Hur ser studie- och yrkesvägledaren på skollagen gällande kompetensutveckling?
1.2 Bakgrund styrdokument
Skollagen 2010:800 (Skolverket, 2013 a) reglerar skyldigheter och rättigheter som barn, elever och vårdnadshavare har och skollagen beslutas av riskdagen. Det är en grundläggande bestämmelse som innehåller kapitel för skolans olika verksamheter och skolformer såsom grundskolan och gymnasieskolan(Skolverket, 2013 a). De skilda skolformerna har olika läroplaner där verksamhetens mål, riktlinjer och uppdrag beskrivs, dessa förordningar är utfärdade av regeringen (Skolverket 2013, b).
En studie- och yrkesvägledare på grundskolan arbetar under styrdokumentet Lgr 11. Dock måste han/hon ha kunskap om gymnasieskolan, Gy-11 för att kunna vägleda eleverna i deras gymnasieval. Nedan beskrivs kortfattat vad styrdokumenten/läroplanerna säger gällande studie- och yrkesvägledning.
9
1.2.1 Lgr 11
I Lgr 11, läroplanen för grundskolan, står det; ”Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särkskilt ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter” (Skolverket, 2011, s.19). Vidare står det skrivet att studie- och yrkesvägledaren eller annan motsvarande personal ska ”informera och vägleda eleverna inför den fortsatta utbildningen och yrkesinriktningen. (…) vara ett stöd för den övriga personalens studie- och yrkesorienterande insatser” (Skolverket, 2011, s. 17).
1.2.2 Gy-11
Den 1 juli 2011 implementerades en ny gymnasiereform (Skolverket, 2012 a). Förändringar såsom gymnasieprogram, examensmål och betygsskala genomfördes. Det infördes arton gymnasieprogram där tolv stycken är yrkesprogram och sex stycken är högskoleförberedande program. Det skiljer sig mellan behörigheterna i de olika programmen. För att gå ett yrkesprogram måste eleven ha godkända betyg i åtta ämnen. I de högskoleförberedande programmen är det tolv ämnen som måste vara godkända. I dessa program skiljer det sig ytterligare genom vilka ämne som måste vara godkända för specifika program (Skolverket, 2012 a).
1.3 Studiens disposition
Det första kapitlet tar upp den tidigare forskningen som är relevant för studien. Det följs av en genomgång av teori som kan förklara begreppen som är centrala utifrån syftet. Metodkapitlet beskriver tillvägagångssättet med arbetet. Härefter presenteras resultatet av studien som följs av ett analyskapitel. Avslutningsvis följer ett diskussionskapitel.
10
2 Tidigare forskning
Den tidigare forskningen jag har tagit del av för att kunna besvara mina frågeställningar har jag delat upp i olika perspektiv; kunskapsbehov, lärande och kompetensutveckling. Avslutningsvis sammanfattar jag den tidigare forskningens relevans för min undersökning.
2.1 Kunskapsbehov
Anders Lovén (2000) avhandlar elevers förväntningar och möten med vägledare i grundskolan. Utifrån ett elevperspektiv visar hans resultat på att de vill ha en vägledare med god kunskap. Eleven vill vidare att vägledaren förfogar över kunskap om olika gymnasielinjer, jobbmöjligheter och lön. Vägledarna i studien påpekar tidsbristen och efterlyste hjälp med metodutveckling för att kunna effektivisera sina samtal.
Skolverket (2005) utreder genom intervjuer, skolverkets årliga statistik och med en enkät till Sveriges alla kommuner, hur studie- och yrkesvägledning för barn, ungdomar och vuxna organiseras och utförs i kommunerna. Studien visar, från elevernas perspektiv, betydelsen av att studie- och yrkesvägledaren besitter stor kunskap om de frågor som eleverna har. Behovet av att diskutera, kontrollera och få information bekräftat framhävs också av eleverna.
Vägledarna i utredningen arbetar antingen direkt på en skola eller centralt i kommunen tillsammans med andra vägledare. De centralt arbetande menar att deras kompetens höjs genom den nära kontakten med de andra vägledarna. De ensamarbetande på en skola upplever det svårt att hålla sig uppdaterad inom sitt område. Dresch och Lovén (2003) belyser bland annat informationsbehovet i en studie där ett resultat visar på att elever på grundskolan betonar studie- och yrkesvägledarens roll. Eleverna visar tydligt att ”De vill testa av genom att träffa vägledaren och därigenom också få lite tydligare och fördjupad information” (Dresch, Lovén, 2003, s. 10). De har ett behov av att diskutera och tolka information för att få bekräftelse.
11
2.2 Lärande i arbete
Ellström (2001) konstaterar att det är allmänt känt att lärande i arbetet är viktigt. Han konstaterar också att det saknas kunskap om hur villkoren för lärande i arbetslivet kan gynnas och stödjas. Ellström (2001) har tittat på den tidigare forskningen inom kunskapsintensiva organisationer och forskning om förutsättningar för individ- och organisatorisk lärande. Utifrån dessa källor har han identifierat och analyserat fem faktorer som förmodas kunna underlätta eller hindra lärande i arbetet.
1. Potentiellt lärande av arbetsuppgiften. Uppgiftens komplexitet, variation, kontroll och utrymme för handling har betydelse för att underlätta lärande. 2. Möjligheter till feedback, utvärdering och reflektion underlättar lärande.
3. Formalisering av arbetsprocessen. Formalisering av regler och instruktioner är ett viktigt steg för att standardisera arbete då det är svårt att förbättra en metod/process som inte blivit standardiserad.
4. Den anställdes delaktighet i problemhantering och utveckling av arbetsprocesser underlättar lärandet.
5. Tillgång till lärande. För att underlätta lärande måste tid för reflektion, analys och interaktion finnas.
Ellström (2001) menar att det inte bara är organisatoriska faktorer som spelar in i lärandet. Individens egen vilja till lärande har stor betydelse för resultatet. De fem ovan nämna faktorerna påverkar individens möjlighet till lärande, de kan både hindra eller underlätta lärandet.
2.3 Utveckling av kunskap
I skolverkets utredning (2005) poängteras det att studie- och yrkesvägledarna ser det som viktigt att få möjlighet till kompetensutveckling för att hålla sig uppdaterade. Det framkommer att det finns lite utrymme för utbildning inom vägledarens område men: ”detta med undantag för fortbildning av informativ karaktär som att få information om nya gymnasieskolan eller branschinformation” (Skolverket 2005, s. 32). Studien visar
12
även att 126 av 254 kommuner inte har upphandlat relevant utbildning till studie- och yrkesvägledarna de senaste fem åren.
Magnusson (2007) analyserar nio avhandlingar som innefattar organisatorisk kompetens och kompetensutveckling. Avhandlingarna är författade under 1996-2007. Syftet med analysen har varit att ta fram en teoretisk bas gällande lärande och utveckling. Författaren bidrar med synpunkter och reflektioner utifrån avhandlingarnas resultat. I rapporten beskrivs organisationer, privata och offentliga, och individers lärande.
Magnusson (2007) menar att kraven på medarbetarens kompetens och effektivitet har ökat genom den stora konkurrensen på arbetsmarknaden. Hon konstaterar också att medarbetarna har en önskan om att utvecklas i sitt arbete. Kompetensutveckling kan enligt henne ses utifrån två perspektiv; en kostnad eller en investering. Hon menar att organisationer måste se kompetensutveckling som en kort- och långsiktig investering för både individen som för organisationen, och inte som en kostnad på grund av produktionsbortfall. I rapporten lägger Magnusson (2007) fram olika exempel på hur en organisation kan arbeta med lärande. Ett exempel är att skapa lärandearenor där tid avsetts för att reflektera och utvärdera aktiviteter. Ett annat är en så kallad ”underlättare” som är en person som kan fördjupa sig i ett ämne och sedan lära vidare till andra. ”Underlättaren” ska även hålla sig uppdaterad inom området. Workshops är ytterligare ett exempel där deltagarna har tillfälle att diskutera och konkret arbeta med olika metoder och arbetssätt. Författaren poängterar betydelsen av tid för individen och menar att: ”vikten av tid för kommunikation och reflektion, detta är en grundläggande förutsättning för lärande” (Magnusson, 2007, s. 36).
Under 2012-2015 kommer skolverket att utvärdera hur kommunerna arbetat och mottagit reformen. Skolverket kommer att utföra både kvantitativa och kvalitativa studier och det är främst lärare och rektorer som kommer att delta. Den första delen av studien kommer att presenteras under hösten 2013. De är intresserade av att få en helhetsbild över hur reformen har förankrats på lokal nivå (Skolverket, 2012 b).
2.4 Sammanfattning
Den tidigare forskningen gällande elevers förväntningar visar på att de ställer krav på studie- och yrkesvägledarens kunskap (Lovén, 2000). Skolverkets utvärdering visar på
13
liknande sätt kravet på kunskap. Eleverna vill ha möjlighet att diskutera och få information bekräftat av studie- och yrkesvägledaren (Dresch, Lovén, 2003). Forskning (Skolverket, 2005) visar även på att det är betydelsefullt med nätverkande för att studie- och yrkesvägledaren ska kunna arbeta med sin kompetensutveckling. Skolverkets utredning (2005) påpekar att kompetensutveckling inte sker i så stor utsträckning som studie- och yrkesvägledarna önskar. Dock framstår det i studien att undantag skett när det gäller branschinformation och information om den nya gymnasieskolan. Skolverkets (2005) utredning skiljer sig i resultatet med denna studie och kommer att förklaras och användas i analysen. Vidare visar resultat på att kommunerna inte upphandlar utbildningar i den utsträckning som de torde göras (Skolverket, 2005).
Ellström (2001) betonar att fem faktorer är av betydelse för att förutsättningar för lärande i arbetet ska underlättas eller hindra lärande. Tid för reflektion och analys, delaktighet i utveckling och problemhantering, uppgiftens utformning, feedback och formalisering påverkar individens lärande. De fem faktorerna är relevanta för resultatet av denna studie och kommer att användas i analysen.
Magnussons (2007) forskning på kompetensutveckling visar på vikten av tid för lärande och reflektion och att det är en investering och inte en kostnad. Dessutom önskar medarbetarna att de kan utvecklas i sitt arbete. Magnusson ger exempel på hur en organisation kan arbeta med lärande såsom underlättare och lärandearenor och detta resultat kommer att användas i analysdelen då det kan kopplas samman med resultatet av denna studie.
Sammanfattningsvis visar den tidigare forskningens resultat på att det ställs krav på studie- och yrkesvägledarens kunskapsnivå genom elevers förväntningar, skollagen och den förändrade världen. Genom den tidigare forskningen är det tydligt att kraven på studie- och yrkesvägledarnas kunskap är stora. Ett resultat av detta är enligt mig att studie- och yrkesvägledarna måste arbeta med sin kunskap och sitt lärande kontinuerligt för att stå upp till dessa krav.
Skolverket (2012 b) kommer under de närmaste tre åren att utvärdera gymnasiereformen med urvalet gymnasielärare och rektorer. I den information jag tagit del av finns inget om studie- och yrkesvägledarens arbete. Jag finner detta intressant och ser min undersökning som extra viktig för att belysa studie- och yrkesvägledarnas del i arbetet och synliggöra deras kunskap och lärande.
14
3 Teori
I detta kapitel beskrivs först två olika perspektiv på lärande. Härefter förklaras Ellströms syn på lärande ur ett anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande. Tills sist beskrivs handlingsutrymmet enligt Ellström. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
3.1 Kognitivt perspektiv på lärande
För att beskriva och kunna förklara på vilket sätt individer lär sig något, är ett perspektiv det kognitiva, där fokus ligger på individen och de processer som finns inom individen (Ellström, 1996). Processen handlar om inkodning och tolkning av information men även om lagring av information i minnet. Människan i detta perspektiv beskrivs som en tänkande individ som inhämtar sin kunskap genom formell utbildning och verbala anvisningar.
Utifrån det kognitiva perspektivet behandlar Ellström (1996) problemet med att kunna överföra intellektuell kunskap till praktisk kunskap. Han menar att problemet ligger i att kunskapen som individen får genom formell utbildning är svår att förflytta till ett praktiskt handlande i arbetslivet. Det är just den teoretiska kunskapen som betonas i det kognitiva perspektivet. När individen står inför ett problem som ska lösas utgår personen ifrån olika handlingsalternativ. Handlingsalternativen beskrivs som ett medvetet val mellan olika alternativ som i sig är grundade i tydlig information och kunskap. När valet är gjort och problemet löst, värderar individen resultatet utifrån de mål som utarbetats.
3.2 Kontextuellt perspektiv på lärande
Det kontextuella perspektivet bygger på ett lärande i ett socialt eller kulturellt förhållande och ses som en social process. Individens lärande i detta perspektiv är
15
kontextbundet och kunskapen förstås genom bland annat relationer, verksamheter och nätverk. Lärande som en social process innebär att individen lär sig genom att delta i arbetsgemenskaper och bygger kunskap genom att ta till sig gruppens kultur- och beteendemönster. Ellström (1996) menar att lärandet inte kan studeras på individnivå utifrån detta perspektiv, utan måste ses och förstås utifrån de organisationer och den kontext som individen befinner sig i. Han menar att individens lärande är sammankopplat med hur organisationens begränsningar och möjligheter ser ut. Lärandet förutsätter att individen är involverad i arbetsgemenskapen och att lärsituationer finns tillgängliga.
Enligt det kontextuella perspektivet betonas den erfarenhetsbaserade kunskapen. Individens handlande sker utifrån situationens krav och inträffar omedvetet medan individen handlar. Likaså bildas och förändras målet med handlingen under själva handlandet. Ellström (1996) menar att problemlösning sker, i detta perspektiv, genom praktiskt handling.
De två ovan beskrivna perspektiv på läranden ska enligt Ellström (1996) inte utesluta varandra. Han menar att det är viktigt att det finns en balans mellan de båda för att underlätta ett kvalificerat lärande.
3.3 Lärande
Ellström skriver ur ett handlingsteoretiskt perspektiv om förändrade förutsättningar för lärande i arbete. Dessa förändringar ställer krav på individens kontinuerliga lärande och ”… en ständig förkovran hos utövaren” (Larsson, 1996, s. 146).
Ett informellt lärande innebär enligt Ellström (1996) lärande som sker i vardagslivet eller i arbetssituationer. Lärandet kan dels ske medvetet genom bland annat nätverk dels omedvetet som en följd av andra handlingar. I det omedvetna lärandet finns även så kallad tyst kunskap som från början inte lärts avsiktligt men som längre fram kan förändras till medvetet lärande så kallad metainlärning.
3.3.1 Anpassningsinriktat lärande
Ellström skiljer på ett lägre och ett högre lärande, där det anpassningsinriktade lärandet är det lägre. Individen lär sig utifrån redan satta förutsättningar, uppgifter och mål utan att ifrågasätta eller försöka förändra situationen. I arbetslivet kan detta lärande
16
appliceras på verksamheter där instruktioner, regler och anvisningar är en del av organisationen. Givna arbetsuppgifter och befattning i organisationen är också ett kännetecken för detta lärande. ”Detta är en nödvändig form av lärande för att kunna behärska elementära principer och regler och för att kunna hantera återkommande problemsituationer” (Ellström, 1996, s. 22).
3.3.2 Utvecklingsinriktat lärande
Det högre lärandet benämns utvecklingsinriktat lärande som innebär att varken målen, uppgifterna eller utgångspunkterna är satta (Ellström, 1996). Det är individen som arbetar med att utforma och tolka uppgiften som alltså inte är förutbestämd. I det utvecklingsinriktade lärandet ställer sig individen frågor som vad? och varför? Ett kritiskt och analytiskt förhållningssätt är kännetecken i detta lärande och individen formulerar och analyserar uppgifterna utifrån ett helhetsperspektiv (Ellström, 1996).
3. 3.3 Handlingsutrymme
I varje lärandesituation finns vad Ellström (1996) benämner handlingsutrymme (frihetsgrader). Handlingsutrymmet är det svängrum av frihet som individen har i en lärandesituation. Beroende på val, uppgifter, mål och hur individen handskas med dem är handlingsutrymmet antigen brett eller begränsat. Ellström beskriver fyra typer av lärande utifrån de frihetsgrader som en lärandesituation erbjuder.
I det reproduktiva lärandet är uppgiften, metoden och resultatet redan bestämda genom regler och instruktioner, en given situation. Individen lär sig på denna nivå ett sätt att hantera och lösa problem utifrån redan satta ramar. Det produktiva lärandet innefattar två versioner; metodstyrt och problemstyrt. Det problemstyrda lärande har en given uppgift men frihet för individen att välja metod och värdera resultatet. Det metodstyrda har således en given metod och uppgift men med ett resultat för individen att bedöma själv. Utifrån handlingsutrymmet ger det kreativa lärandet mest frihet. Varken resultat, metod eller uppgift är given och individen får själv styra innehållet.
17
Figur 1. Fyra typer av lärande som en funktion av det handlingsutrymme (frihetsgrader) som finns i lärandesituationen (efter Ellström, 1996, s. 24).
Utifrån tidigare avsnitts genomgång av anpassningsinriktat och utvecklingsinriktat lärande menar Ellström (1996) att det reproduktiva och de två produktiva läranden kan ses som ett anpassningsinriktat lärande och i det utvecklingsinriktade finns det kreativa lärandet.
3.4 Sammanfattning
I detta kapitel har olika teorier och begrepp beskrivits. De som kommer att användas i analysen av det empiriska materialet kommer att kursiveras.
Ellström (1996) beskriver lärande från ett kontextuellt och ett kognitivt perspektiv. Han menar att dessa perspektiv måste balansera varandra för att underlätta lärande. Han förklarar vidare hur ett anpassningsinriktat lärande ser ut och hur stort eller litet
handlingsutrymmet är beroende på vilket lärandenivå individen befinner sig i.
Handlingsutrymmet påverkas av om uppgiften, metoden och resultatet är givna eller inte. Det problemstyrda lärandet beskrivs som en typ av lärande där uppgiften är given men metod och resultatet är upp till individen att själv bestämma över och utvärdera. De kursiverade begreppen kan förklara hur en studie- och yrkesvägledare arbetar med sin kunskap under ett reformarbete och på vilket sätt de lär sig.
ASPEKT AV
TYPER AV
LÄRANDE/LÄRANDENIVÅER
LÄRANDE- Reproduktivt Produktivt lärande Kreativt SITUATIONEN Lärande Metodstyrt Problemstyrt lärande
Uppgift Given Given Given Ej given
Metod Given Given Ej given Ej given
18
4 Metod
I detta kapitel beskrivs val av metod och urval för att kunna besvara frågeställningarna. Hur studien har genomförts redovisas och härefter diskuteras trovärdigheten och sist förklaras analysmetoden. En diskussion över valet av metoden görs i kapitlet diskussion under 7.2.
4.1 Kvalitativ metod
För att kunna besvara frågeställningarna har en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer använts (Dalen, 2008). Eftersom att jag vill undersöka hur studie- och yrkesvägledare upplever sin kunskap kan jag genom den kvalitativa metoden få en djupare bild av deras verklighet. ”Den kvalitativa intervjun är speciellt väl lämpad för att ge insikt om informantens egna erfarenheter, tankar och känslor” (Dalen, 2008, s. 9). Jag har använt mig av semistrukturerade intervjuer för att kunna ha möjligheten att ställa följdfrågor och för att kunna få eventuella otydligheter förklarade. Genom denna metod har samtalen fått ett djup och därmed en avslappnad och positiv miljö. Informanterna visade på ett intresse och vilja att besvara frågorna.
Larsen (2009) menar att en nackdel med den kvalitativa metoden är att det inte går att generalisera resultaten men påpekar ”Det är inte alltid viktigt att kunna generalisera” (Larsen, 2009, s. 77). Genom en kvantitativ metod och en enkät, hade jag kunnat generalisera dock hade jag inte fått samma djup och uttömmande svar. Detta är något som jag har övervägt och kommit fram till att djupet är viktigare än möjligheten till generalisering i min undersökning.
4.2 Urval och informanterna
Kommunen som ligger till grund för min undersökning är en medelstor kommun med både privata och kommunala skolor. Jag har valt att involvera både den privata och den
19
kommunala skolan. Valet av grundskola som urval, är att reformen gäller nya förutsättningar för gymnasieskolan, och det är studie- och yrkesvägledarna på grundskolan som måste informera om dessa förändringar. Eftersom att jag inte har för avsikt att se på skillnader eller likheter mellan social bakgrund, kön, ålder eller dylikt hos studie- och yrkesvägledarna har dessa variabler inte behandlats. Urvalet har skett genom så kallad snöbollsmetod där jag först tagit kontakt med en studie- och yrkesvägledare som jag mött genom mina praktikperioder (Larsen, 2009). Jag har efter denna kontakt frågat om personer som han/hon tycker är lämplig och härefter tagit kontakt med denne. Denna snöbollsmetod har jag fortsatt tills jag nått mitt mål med sex studie- och yrkesvägledare. Metoden fungerar väl utifrån mitt syfte, dock skriver Dalen: ”Man bör emellertid inse att denna metod lätt resulterar i små och ”skeva” urval” (Dalen, 2007, s. 64). Möjligen kan detta icke representativa urval, visa sig genom att en studie- och yrkesvägledare rekommenderar en individ som har liknande grundvärderingar. Dock anser jag att det inte bör ha någon betydelse för mitt resultat då mina frågeställningar är av individart. Det totala urvalet resulterade i studie- och yrkesvägledare med kortare eller längre erfarenhet med anställning på privata och kommunala grundskolor med bred åldersspridning. De arbetar hel- eller deltid och har ansvar för en eller flera skolor. Alla har en studie- och yrkesväglednings examen.
4.3 Genomförande
4.3.1 Etiska ställningstagande
Under mitt arbete har jag följt de forskningsetiska principer som vetenskapsrådet givit ut (Vetenskapsrådet, 2012). Det finns fyra huvudkrav där informationskravet innebär att alla deltagare ska informeras om undersökningens syfte. I första kontakten per telefon med studie- och yrkesvägledarna, för en bokning av intervju, berättade jag om studiens övergripande syfte. I första kontakten tog jag även upp konfidentialitetskravet (Vetenskapsrådet, 2012), ett krav som innebär att informanternas identitet ska skyddas. Min upplevelse var att detta var ett viktigt krav för studie- och yrkesvägledarna, att inget skulle kunna härledas till dem. Genom snöbollsmetoden, upplevde jag ett dilemma, studie- och yrkesvägledarna hade vetskap om vem som deltog. Detta är jag medveten om och har varit försiktig i min beskrivning av individerna. Jag har även varit
20
noggrann med att inte beskriva skolorna, området i detalj för att ytterligare eliminera möjlighet att härleda uttalanden och berättelser. Studie- och yrkesvägledarna har även fått fingerade namn. Det tredje kravet, samtyckeskravet, innebär att informanterna har rätt att bestämma själva över sin medverkan och att de när som helst kan avbryta sin medverkan. Efter intervjuerna skickade jag ett mail för att tacka för deras medverkan och ställde frågan om jag möjligen kunde återkomma om behov uppstod? Alla studie- och yrkesvägledarna svarade och påpekade att jag kunde höra av mig. Något som jag tolkar som att de gärna medverkade igen.
Inledningsvis i intervjun gick jag igenom ovan beskrivna etiska ställningstagande och tillade även nyttjandekravet som innebär att det empiriska materialet endast får användas inom forskningsändamål (Vetenskapsrådet, 2012). Härefter kontrollerade jag att de godkände kraven och genomförde sedan intervjuerna.
4.3.2 Datainsamling
Intervjuerna föranledde att jag arbetat fram en intervjuguide som innehåller på förhand bestämda teman och frågor som ska kunna besvara mina frågeställningar (Dalen, 2008). Stor vikt har lagt vid utformningen av frågorna och de har under arbetets gång förändrats och förbättrats. Larsen uttrycker det: ”Det viktigaste av allt är att ställa just de frågor som frågeställningen kräver” (Larsen, 2009, s. 87). Först när frågorna har uppnått en god kvalitet har jag genomfört intervjuerna.
Inför intervjuerna har jag kontrollerat den tekniska utrustningen och gått igenom min intervjuguide. Alla intervjuer har spelats in på en iPhone och jag har transkriberat dem så nära inpå intervjun, tidsmässigt, som möjligt för att få en närhet till materialet då detta enligt Dalen (2007) kan stärka analysprocessen. Transkriberingen har förvarats på en plats endast åtkomlig för min del. Materialet kommer efter examinationen att förstöras.
Intervjuerna har genomförts på studie- och yrkesvägledarnas arbetsplats och arbetsrum. Jag har strävat efter att skapa en trygg och avslappnande miljö och jag har inledningsvis bland annat gått igenom syftet med intervjun. Den så kallade intervjuareffekten (Larsen, 2009), där min roll som forskare kan påverka informanten, har jag varit fullt medveten om. För att undvika detta har jag bland annat lagt stor vikt vid frågorna och inte påvisat vad jag tycker. I de fall där samtalet glidit iväg har jag
21
kunnat hitta tillbaka till mitt syfte genom min intervjuguide, då det är jag som har ansvaret för att samtalet handlar om det förutbestämda ämnet (Larsen, 2009). Intervjuareffekten kan även visas genom att informanten svarar så som den tror att forskaren vill ha det (Larsen, 2009). Informanten vill kanske dölja okunskap eller göra ett gott intryck. Dock upplever jag inte det i mina intervjuer. Informanterna har kontaktats då det är de som innehar kunskapen och inte jag. Vidare är det deras upplevelser och tankar som jag har fokuserat på och inte på min förförståelse.
4.4 Trovärdighet
Genom att använda semistrukturerade intervjuer har trovärdigheten stärkts då informanten har kunnat tala fritt och jag har haft möjlighet att lösa upp eventuella frågetecken och kunnat be om förklaringar (Larsen, 2009). Larsen menar att intervjun kan ses som en flexibel process där möjligheten finns att förändra och utveckla frågorna så att trovärdigheten ökar. Dalen (2007) menar att forskaren bör ”… vara ytterst korrekt i beskrivningarna av de enskilda leden i forskningsprocessen…”(Dalen, 2007; 114). Eftersom att jag i detta kapitel explicit förklarar hur studien har genomförts och att jag dessutom är medveten om min roll som forskare bör trovärdigheten vara hög (Dalen, 2007).
4.5 Analysmetod
I denna studie är det informanternas svar och ord som ligger till grund för resultatet. Dalen (2007) uttrycker det: ”I en intervjustudie utgör informanternas egna ord och berättelser huvudmassan av det material som ska bilda underlag för tolkning och analys” (Dalen, 2007, s. 118). Genom intervjuguiden har frågorna ställs för att få så fylliga svar som möjligt (Dalen, 2007).
Eftersom att syftet med studien inte har varit att testa olika teorier mot frågeställningen har arbetet genomsyrats av ett induktivt angreppsätt (Larsen, 2007). Genom studiens övergripande syfte; att studera hur studie- och yrkesvägledare ser på sitt eget lärande, har målet varit att få en helhetsförståelse.
22
I analysarbetet har innehållsanalys som metod valts (Larsen, 2007). Studie- och yrkesvägledarnas intervjuer har transkriberats och deras namn har kodats. Härefter har intervjuerna skrivits ut för att få en lättöverskådlig bild och mönster och skillnader i texterna har markerats och tematiserats. Härefter har resultatet av det empiriska materialet vävts samman med den tidigare forskningen och teoridelen för att kunna besvara studiens frågeställningar i analysen.
23
5 Resultat
I detta kapitel presenteras resultatet av den kvalitativa undersökningen som gjorts. Kapitlet är upplagt i teman såsom: reformer, lärande, yrkesroll och kompetensutveckling. Studie- och yrkesvägledarnas namn är konfidentiellt och därmed har de fått fingerande namn; Tess, Minna, Ronja, Liv, Lisa och Freja. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
5.1 Reformer
Inledningsvis i intervjuerna med grundskolevägledarna ställdes frågan om hur deras tankar gick när de hörde talas om reformen Gy-11? De besvarar frågan genom att relatera till en utebliven reform som under 2007 skulle implementeras men som uteblev på grund av ett regeringsskifte. Svaren visar att de således har erfarenhet av en reform som inte verkställdes. De hade läst in sig på den nya informationen och hade även ändrat sitt presentationsmaterial och förberett information till föräldrarna. Tess uttrycker sina tankar gällande reformen så här:
Då tänkte jag lite granna att det gällde att ligga lite lågt för den förra gick ju inte igenom. Då jobbade dem ju väldigt mycket innan och sen bytte man regering. Så man var väl lite tveksam. Men nu gick ju den här igenom...
Minna har liknande erfarenhet:
… vi hade ju 2007 som det också skulle förändras, det blev val också drogs det tillbaka. Då hade man mer eller mindre tagit bort det gamla från sitt eget tänk för att tänka i det nya. Sen ändrade man tillbaka till det gamla. Sen kom då det här 2011 och då ska det bli nytt. Då var man lite så här … är det samma som det var förra gången? Eller kommer det att ros i land det här?
24
Liv menar att de hade läst in sig på de nya reglerna och hade till och med information för föräldrar och säger:
Ja, så blev det inte av. Platt fall tillbaks till det gamla.
Minna poängterar också informationen och beskriver sin erfarenhet:
Jag kommer ihåg till 2007, då hade man ju.., jag hade ju åtminstone rensat undan allt papper, allt det gamla för att man skulle använda det nya. Man hade skrivit nya Power Point så det blev en liten chock. För jag kommer ihåg att samma dag som man fick höra det på radion att det blåser av det, samma kväll skulle jag ha gymnasieinformation för föräldrar.
Svaren gällande gymnasiereformen Gy-11 visar att studie- och yrkesvägledarna hade en avvaktande inställning. I följdfrågorna framkommer det att de även hade en accepterande attityd till den nya reformen och Minna uttrycker det:
… det var bara att kavla upp armarna.
och Liv säger att:
Då tänkte ja, jaha då läser vi på om det.
Inför Gy-11 reformen hade studie- och yrkesvägledarna erfarenhet av en reform som uteblev under 2007 och det innebar att de hade en avvaktande inställning. Den tidigare reformen innebar att de läst in sig, förändrat material och haft information för föräldrar men reformen uteblev. När de fick information om Gy-11 reformen visar deras svar att de har en avvaktande men en accepterande inställning till förändringen.
5.2 Lärande
Under intervjuerna ställdes frågor om studie- och yrkesvägledarnas lärande under reformtiden. Svaren visar att lärandet under implementeringen ses som en del i arbetet för studie- och yrkesvägledarna. Lisa menar att:
25
Det är mycket så att man måste vara om sig och kring sig hela tiden. Fast det hade jag varit tvungen att vara även om man inte ändrat till Gy-11.
Svaren visar att studie- och yrkesvägledarna inte ser Gy-11 som något besvärligt och svårt i sig utan en del av deras yrke.
Studie- och yrkesvägledarnas lärande under reformtiden sker på olika sätt. De får information från olika håll genom sina nätverk, internetsidor, gymnasieintagningen och skolverket. En tydlig uppfattning är att information finns tillgänglig på olika ställen men att det till sist är informanten själv som måste lära sig.
Alltså vi måste lära oss själva. Vi måste ta reda på fakta själva. Det är ingen som kommer och säger varsågod; här har du information. Man blir inbjuden till dragningar som skolverket har och då får man se till att gå på dem och ta till sig och se till att lyssna och ta reda på. Använda skolverket som en informationskälla där man hittar den äkta informationen som man vet stämmer och är rätt (Freja).
På frågan om hur de lär sig framkommer olika sätt att inhämta och lära sig informationen. De lär sig genom att själva producera material och gör Power Point presentationer, de omarbetar material för att lära sig. Ett annat sätt som framkommer är att de ser till att veta var de kan finna information, de lär sig vilka vägar som finns för att finna kunskap. Det främsta sättet är att själv läsa och någon informant läser från pärm till pärm. Liv uttrycker sitt lärande:
… men man läser in det mesta själv. Tar ett tag att förstå, går in i styrdokument, skolinspektion allting, skolverket, också läser man själv. Det måste man. Det är ingen som lägger upp någonting för en.
Nätverkande är en annan källa till inlärning som studie- och yrkesvägledarna framhäver som en viktig del i sitt lärande. För de som arbetar ensamt har nätverket stor betydelse. Lisa säger:
Sen också att man inte bara sitter och ugglar på sitt kontor. Utan att man måste ut. För det är det värsta man kan göra att sitta på sitt rum. Så fort man är iväg någonstans så får man någon ny information.
26
Genom sina nätverk får de möjlighet att utbyta erfarenheter, diskutera problem eller få ny input. Nätverket kan även hjälpa studie- och yrkesvägledarna med tankar om tolkningar av regler från reformen. Freja menar:
Sen tror jag att det är väldigt bra om man är flera. Träffas och diskutera hur man tolkar vissa regler, någon att bolla med.
Studie- och yrkesvägledarna betonar också möjligheter till inlärning via kontakt med olika myndigheter för hjälp med den nya reformens regelverk och tolkningar. Studie- och yrkesvägledarna med kortare yrkeserfarenhet betonar just denna källa till kunskap som viktig i deras lärande.
Kombinationen nätverk och lärande illustrerar en informant där denne efterlyser en ”samordnare” för nätverket. Informanten menar att denna person skulle belysa viktiga frågor och se till att alla vägledare får komma till tals. Vidare skulle personen arbeta med frågor viktiga för studie- och yrkesvägledarna och hålla sig uppdaterad med ny information för att sedan vidarebefordra till de andra.
Studie- och yrkesvägledarna ser lärandet som en stor och viktigt del i deras arbete. De lär sig genom att ta in information via olika källor såsom internet, skolverket och genom sina nätverk. Nätverk har stor betydelse för dem där de bland annat kan diskutera regler och utbyta erfarenheter. Studie- och yrkesvägledarna betonar också att det är viktigt att veta var de kan hitta information. För att underlätta lärandet efterlyser en informant en ”samordnare” som skulle fungera som en person som lyfter viktiga frågor för studie- och yrkesvägledaren. ”Samordnaren” skulle även hålla sig ajour med ny information och nya regler. Svaren på hur deras lärande såg ut under reformarbetet visar att de poängterar att det är deras egen inlärning som är i fokus. Lärande måste ske för annars kan de inte utföra sitt arbete.
5.3Yrkesroll
I intervjuerna med grundskolevägledaren ställdes frågan om de tyckte att de stod inför någon utmaning i sin yrkesroll under reformen? Svaren visar på att deras utmaning bestod av att ”sätta sig in” i informationen och att få med all information. Svaren pekar
27
på att de inte anser det vara något speciellt och det rådde en viss tvekan inför om reformen överhuvudtaget var en utmaning för dem. Liv menar att:
Nej, inte direkt. Jag tycker om att plugga och lära mig.
Ronja kopplar ihop lärandet och utmaningen när hon säger:
Lära är alltid en utmaning och den ska man ju ta. Annars hade man inte jobbat så här, det är en del av utmaningen, det kommer alltid något nytt. Även om man inte gör nya program eller gör en hel ny reform eller så, så är det alltid något nytt du måste alltid lära dig. Det är ju det livet går ut på, att lära sig.
Under intervjuns följdfrågor visade svaren på ytterligare utmaningar i deras yrkesroll, när de menar att informationen gällande Gy-11 reformen kunde hanteras på ett annat sätt. De menar att informationen inte var helt färdig och därmed otydlig med utrymme för tolkningar. Lisa säger:
Det är ju tolkningsfrågor i allting, inga klara besked. Det vill jag ha.
Den information som fanns tillgänglig upplevdes i vissa fall som otydlig och ännu inte är klar.
Det som var betungande då det var att det inte var färdigt. När det skulle behöva vara det och vi skulle ge ut information. Allt kunde vi inte säga för det fanns inte. Och det var ett väldigt jobbigt år för man vågade inte säga någonting för man visste ingenting säkert ingenting var färdigt första året det var riktigt jobbigt… (Liv).
Svaren visar att själva gymnasiereformen ses som en del i yrkesrollen och därmed upplevs reformen inte som utmaning. Dock är avsaknad av information en utmaning men även tidsaspekten då någon menar att informationen skulle kommit tidigare. Den borde kommit tidigare då de behövt mer tid för inläsning men även för att få tid till att reflektera över hur de skulle förmedla informationen vidare.
Under intervjuerna återkommer studie- och yrkesvägledarna till själva yrkesrollen kopplat till lärandet och vardagen. Deras yrkesroll och vardag består av regler, reformer och krav på kunskap utifrån, en utmaning i det dagliga arbetet, Ronja uttrycker:
28
Nånannan har bestämt att detta måste jag lära mig, det måste jag köpa för det är ju mitt yrke. Jag kan ju inte påverka det för nu är det ju bestämt och ska jag fortsätta inom mitt yrke så måste jag ju fortsätta lära mig och det är ju inte så konstigt.
Lisa menar att:
Jag upplever att jag kan och vill jag göra någonting så bara jag har någon tanke med det så får jag göra det känner jag, absolut. Sen måste man ju förhålla sig till, alltså jag kan ju inte flippa ut när det gäller gymnasievalet direkt, där finns ju vissa regler.
Freja uttrycker:
Du ska se till att det blir gjort men ingen talar om hur du ska göra det. Så kan man säga. Sen är man ju styrd med vissa saker. Du kan ju planera din tid (…) Jobbet är väldigt roligt och väldigt fritt, så länge man inte har någon som pekar uppifrån vad man ska göra, så länge man känner att man kan lägga upp det, en vettig planering
Studie- och yrkesvägledarna har regler att följa men menar att de har frihet ändå. Utformningen på hur deras arbete ska utföras upplevs som fritt. Studie- och yrkesvägledarna menar att de själva kan lägga upp sin planering tidsmässigt och på vilket sätt de ska arbeta.
Svaren på frågan om studie- och yrkesvägledarna ställdes inför någon utmaning i sin yrkesroll under reformen visar en viss tveksamhet. Under intervjuerna framkommer det dock att de främst utmanades genom att lyckas få med all information och att sätta sig in i den. Under intervjuerna visar sig utmaningen även genom reformens otydliga regler och tolkningsutrymme. De menar att reformen inte var helt klar och mycket av det som var klart kändes otydligt. Tiden betonas av studie- och yrkesvägledarna, som menar att informationen om reformen kunde tidigareläggas så att de fick tid till reflektion. En annan utmaning i deras yrkesroll som framkommer i svaren är yrkets vardag med regler och krav. Å ena sidan består yrkesrollen av utformade regler och ramar som de ska följa. Å andra sidan betonar studie- och yrkesvägledarna friheten av att kunna planera och bestämma över sitt arbete.
29
5.4 Kompetensutveckling
I intervjuerna har grundskolevägledarna fått texten gällande kompetensutveckling och ansvar upplästa: ”Rektorn har ansvaret för skolans resultat och har, inom givna ramar, ett särskilt ansvar för att personalen får den kompetensutveckling som krävs för att de professionellt ska kunna utföra sina uppgifter” (Skolverket, 2011, s.19). Härefter har de fått möjlighet att kommentera huruvida detta följs. Svaren visar att de anser att det är rektorns ansvar och att det följs i vissa fall.
Det är klart det är. Han/hon måste ju ha ett ansvar och det måste vara så att det jag vill göra eller det jag känner att jag måste ha det måste han/hon bevilja för annars blir det inte så bra. Så är det ju. Och det är aldrig några problem, utan jag bara säger att nu är det och nu är det detta, och han/hon bara jaha bra. Då gör vi det (Ronja).
Minna har samma erfarenhet och säger:
Sen är det nåt speciellt man önskar så får man väl ta det med sin rektor och fråga om det är litteratur eller vad det nu kan vara. Det har jag inte större problem med utan det blir nog inga problem. Jag har ännu inte blivit nekad till att åka på någonting.
Det är tydligt i svaren att de frågar sin chef/rektor om det är något de vill gå på och får oftast detta. Dock skiljer det sig hos någon informant som menar att hon inte får några besked från sin överordnad och därmed bestämmer själv huruvida hon kan gå.
Studie- och yrkesvägledarna går på olika kompetensutbildningar såsom skolverkets informationsträffar, gymnasieintagningens informationsmöten, nätverk, gymnasiebesök och branschinformation. Det finns mycket fortbildning enligt studie- och yrkesvägledarna men det är tiden som begränsar dem. Uttalandena visar att de försöker sålla och hinna med det de kan gå på.
… man får ta sig tid för något som är viktigt (Minna). Tid? Alltså det har vi inte (Tess).
30
Kompetensutveckling ses som en viktig del för studie- och yrkesvägledarna och är allt från nyheter till olika lärmetoder. Svaren visar att de menar att utan kompetensutveckling så utvecklas de inte i sitt arbete. Liv menar:
Utan kompetensutveckling stannar man upp, det blir inte bra så småningom. Man blir kass helt enkelt, det är ju nyheter hela tiden och de måste man ju ha.
Under intervjuerna ställdes frågan om de ser gymnasiereformen som en kompetensutveckling och svaren visar att det på ett vis är det men samtidigt inte. Lisa menar:
… så nej, eller ja, jag kan inte säga varken det ena eller det andra.
Studie- och yrkesvägledarna resonerar sig fram till svaren och Ronja uttrycker:
Ja, det är det ju. Det är ju en form av att lära mer. Och lära nytt, så det är klart att det är. Jo, det är det ju. Men man kan ju inte välja att inte lära sig mer om det, så det är ju lite tvång i det också ju. Man kan ju inte säga att nej, det här tänker jag inte lära mig för att är inte så intresserad, det går ju inte ju utan det måste man ju lära sig.
Kompetensutveckling ses som en viktig del i studie- och yrkesvägledarens arbete och de menar att ansvaret ligger på rektorn. Svaren visar att tillgången till kompetensutveckling är stor. Dock råder det tidsbrist och studie- och yrkesvägledarna måste ta sig tiden till det. Svaren visar att studie- och yrkesvägledarena både ser och inte ser reformen som kompetensutveckling. Gy-11 reformen är påtvingad och inte ett lärande som de själva valt. Dock menar studie- och yrkesvägledarna att genom reformen har de lärt sig något nytt och att det då är kompetensutveckling.
5.5 Sammanfattning
När Gy-11 reformen skulle implementeras hade studie- och yrkesvägledarna kunskap om en reform som uteblev och det skapade en avvaktande inställning inför Gy-11. Trots deras tidigare inlärning och omarbetning av presentationsmaterial, som inte behövdes,
31
visar studie- och yrkesvägledarnas svar på en accepterande inställning till den nya reformen.
Studie- och yrkesvägledarna ser lärandet som en viktig del och har en stor roll i deras arbete. Lärandet sker hela tiden bland annat genom nätverk, internet och via skolverket. De lär sig på olika sätt och poängterar att de själva måste lära sig och att de utan lärande inte skulle kunna arbeta som studie- och yrkesvägledare. Lärandet sker oavsett reform eller inte och de menar att det är viktigt att veta var informationen finns. En informant pratar om en ”samordnare” som skulle kunna hjälpa studie- och yrkesvägledarnas lärande genom att belysa viktiga frågor och hålla sig ajour med ny information.
Under intervjuerna framkommer det olika utmaningar som studie- och yrkesvägledarna ställdes inför i sin yrkesroll under reformtiden. Utmaningen att kunna ta till sig all information om reformen kommer fram. Vidare visar svaren att reformens regler sågs som otydlig med stort utrymme för tolkningar. Tiden blev även en utmaning då det saknades tid för reflektion och att de hade önskat få information om reformen tidigare. En tydlig utmaning visar sig i svaren där den övergripande uppfattningen om yrkesrollen står mellan regler/förordningar och frihet till planering. Reglerna är krav som de måste förhålla sitt till. Samtidigt ses yrkesrollen som obunden och fri att planera själv. Det är en dubbel roll med både krav och frihet.
Kompetensutvecklingen är viktig för studie- och yrkesvägledarna och utbudet är stort. De måste tillfråga sin chef/rektor om tillåtelse att gå på till exempel informationsträffar, nätverksträffar eller på branschinformation. Studie- och yrkesvägledarna menar att tiden är en bristvara, men att de måste prioritera. Det är inte helt tydligt om de ser reformen som kompetensutveckling men de menar att reformen har gett dem nytt lärande. Utan kompetensutveckling kan studie- och yrkesvägledarna inte utföra sitt arbete.
32
6 Analys
I detta kapitel analyseras resultatet av studien med de teorier och den tidigare forskningen som beskrivits i tidigare kapitel. Det övergripande syftet med studien är att studera hur studie- och yrkesvägledare på grundskolan ser på sitt eget lärande mot bakgrund av gymnasiereformen Gy-11. Kapitlet har tematiserat under de rubriker som återfinns i resultatdelen; reformer, lärande, yrkesroll och kompetensutveckling.
Temadelen reformer, 6.1 och lärande, 6.2 återspeglas i forskningsfråga ett: Hur
arbetar en studie- och yrkesvägledare med sitt lärande under en utbildningsreform?
Den andra forskningsfrågan; hur blev studie- och yrkesvägledaren utmanad i sin
yrkesroll under reformarbetet? besvaras under delkapitel 6.3, yrkesroll. Forskningsfråga
tre; hur ser studie- och yrkesvägledaren på skollagen gällande kompetensutveckling? besvaras under 6.4, kompetensutveckling.
I varje tema del kommer teoretiska begrepp som beskrivits i den tidigare forskningen och i teorikapitlet tas upp. Ellströms (1996) begrepp som beskriver kontextuellt och kognitivt perspektiv och Ellströms (2001) fem faktorer för förutsättningar och hinder för lärande kommer att belysas. Vidare tas det anpassningsinriktade lärandet, lärandets handlingsutrymme och det problemstyrda lärandet upp (Ellström, 1996). Magnussons (2007) syn på kompetensutveckling och hur organisationer kan arbeta med detta kommer också att belysas. Skolverkets (2005) resultat gällande studie- och yrkesvägledares låga utrymme för kompetensutveckling med undantag för informativ fortbildning kommer även att tas i beaktande.
6.1 Reformer
Studie- och yrkesvägledarna på grundskolan hade en viss avvaktande inställning till gymnasiereformen Gy-11 vilket kan förklaras genom deras erfarenhet av reformen som uteblev 2007. Dock visade de en accepterande inställning till den förändring som skulle innebära inläsning och ny kunskap. Studie- och yrkesvägledarnas attityd kan förklaras
33
genom att de arbetar i en organisation med ett anpassningsinriktad lärande (Ellström, 1996) där de lär sig utifrån redan satta förutsättningar och regler. Genom det anpassningsinriktade lärandet finns inte utrymme till att ifrågasätta eller försöka förändra situationen. Utifrån detta perspektiv så är det en del av deras vardag och därför har de en accepterande inställning.
6.2 Lärande
Under implementeringen av gymnasiereformen fick studie- och yrkesvägledarna information via olika källor och resultatet av studien visar att de lär sig själva genom att bearbeta informationen på olika sätt. Utifrån detta synsätt har de ett kognitivt perspektiv på sitt lärande (Ellström, 1996). Fokus i detta perspektiv ligger på själva individen och processer inom individen. Studie- och yrkesvägledarna processar informationen inom sig genom att registrera, tolka och lagra informationen i minnet. Det är tydligt att de framhäver just detta sätt att lära sig, att det handlar om dem själva.
Ur ett kontextuellt perspektiv kan deras lärande beskrivas som något som uppstår genom det sammanhang de befinner sig i och genom verksamheter och relationer (Ellström, 1996). Ett lärande i detta perspektiv är en social process och ska ses ifrån de organisationer som individen agerar i. Studie- och yrkesvägledarna i studien poängterar inte bara sitt kognitiva lärande utan även lärande som uppstår genom deras nätverk och informationsträffar. Genom sina nätverk kan de tillsammans tolka oklara regler och utbyta erfarenheter och härmed lära sig. De formella informationsträffarna betonas också av studie- och yrkesvägledarna och här lär de sig genom verbala anvisningar.
Ellström (1996) menar att de två perspektiven inte ska exkludera varandra utan syftar snarare till att balansera för att underlätta individens lärande. Detta kan förklara studie- och yrkesvägledarnas svar att deras lärande kommer från olika håll men att de är de själva som lär in ny kunskap. Resultatet stämmer vidare med Ellström (2001) som menar att det är individens egen vilja till lärande som ger det främsta resultatet.
34
6.2.1 Förutsättningar och hinder för lärande
Ellström (1996) menar att lärandet förutsätter att lärsituationer finns tillgängliga för individen. Han har identifierat fem faktorer som underlättar eller hindrar lärande (Ellström, 2001):
1. Potentiellt lärande av uppgiften såsom variation, kontroll och utrymme för handling.
2. Tillfällen för feedback, utvärdering och reflektion.
3. Formaliseringen av arbetsprocessen genom regler och instruktioner. 4. Delaktighet och utveckling i arbetsprocessen.
5. Tillgången till lärande, tid för reflektion, analys och interaktion.
Utifrån faktor ett är studie och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter styrda till viss del av regler och ramar, en slags kontroll. Genom deras variation i arbetsuppgifterna underlättas deras lärande då de måste ha kunskap om olika saker. Studie- och yrkesvägledarna betonar sin handlingsfrihet och genom friheten kan de välja hur de vill lära sig då metoden för inlärning inte är styrd.
Faktor två kan förklaras som ett hinder för lärande för studiens studie- och yrkesvägledarna. De upplever tiden som begränsad och detta påverkar således tiden för reflektion och utvärdering. Faktor tre; formaliseringen av arbetsprocessen finner jag inget stöd för i denna studie. Ellström (1996) menar att formalisering av regler och instruktioner, är ett steg för att standardisera arbetet. Han menar att om inte metoden standardiseras kan den inte förbättras. Studie- och yrkesvägledarna i denna studie lär sig på olika sätt och får information via olika källor. Enligt mig går det inte att standardisera deras lärande då de lär sig på individnivå och genom att deras lärande ser olika ut varje gång.
Studie- och yrkesvägledarnas lärande i denna studie underlättas genom att de har frihet att själva lägga upp sitt arbete och planera året. De medverkar härmed till att utveckla arbetsprocessen själva och faktor fyra underlättar deras lärande.
Faktor fem, tillgång till lärande kopplas samman med studie- och yrkesvägledarna i denna studie som menar att det finns tillgång till lärande i form av bland annat information, skol-och bransch dagar och kurser och genom att utbudet är stort. Dock
35
upplever det att tiden är ett hinder för deras lärande då de menar att det måste prioritera och sålla för att hinna med. Tiden för reflektion och analys är därmed också begränsad.
6.3 Yrkesroll
Utmaningen för studie- och yrkesvägledaren under gymnasiereformen står i att i en organisation med ett anpassningsinriktat lärande finna metoder för att kunna utföra sitt arbete. Ellström (1996) förklarar att varje lärandesituation har ett handlingsutrymme som antingen är stort eller mindre. Studie- och yrkesvägledarna arbetar i en organisation med ett anpassningsinriktat lärande, där regler och ramar redan är satta och där de inte ifrågasätter eller försöker förändra situationen. Således är uppgiften för studie- och yrkesvägledarna given, att lära sig den nya reformen. Metoden för uppgiften är dock inte given utan hur de lär sig är upp till individen. Resultatet för uppgiften är inte heller den given när det gäller Gy-11 reformen utan det är studie- och yrkesvägledaren själv som värderar resultatet av sitt lärande. Ellström (1996) förklarar detta lärande som ett problemstyrt lärande. Resultatet visar på just detta faktum att de har ett fritt arbete med möjlighet till att planera själva. Resultatet visar att studie- och yrkesvägledarna har inställningen att ”det är som det är”. De är helt medvetna om att de inte kan ändra eller påverka förutsättningarna, given uppgift, och detta kan förklaras med Ellströms uttalande om det anpassningsriktade lärandet: ”Detta är en nödvändig form av lärande för att kunna behärska elementära principer och regler och för att kunna hantera återkommande problemsituationer” (Ellström, 1996, s.22). Det är en del i deras arbete och är accepterat.
Det är tydligt att avsaknaden av helt färdiga regler påverkade och utmanade deras arbete då allt inte var färdigställt. Återigen finner de sig i det och ser det som en del i arbetet och något de inte själva kan påverka. Vidare upplevde studie- och yrkesvägledarna en utmaning i att sätta sig in i all information och tidsaspekten sågs som viktig för en del. Magnusson (2007) skriver i sin rapport om just tiden som en viktig faktor för reflektion och kommunikation. Tidsaspekten betonar studie- och yrkesvägledarna när det gäller ny information som de ska ta till sig, att hinna med, vilket upplevs som svårt.
Magnusson (2007) menar att organisationer kan arbeta med lärande på olika sätt likt Ellströms (2001) tankar om förutsättningar för lärande. Magnusson (2007) beskriver
36
olika sätt för organisationer att arbeta med lärande såsom en underlättare, olika workshops och lärandearenor. I denna studie uttryckte en studie- och yrkesvägledare en önskan om en slags samordnare som skulle arbeta med frågor viktiga för studie- och yrkesvägledarna. Personen skulle även hålla sig uppdaterad med ny information och kan beskrivas som Magnussons (2007) underlättare. Studie- och yrkesvägledarna efterlyste möjligheter till vad Magnusson (2007) beskriver som workshops, där de kunde få möjligheter till brainstorming, diskussioner och reflektioner.
6.4 Kompetensutveckling
Studie- och yrkesvägledarnas svar gällande gymnasiereformen som en kompetensutveckling har delade meningar. Reformen är ett påtvingat lärande som de måste lära sig för att klara av sitt jobb. Kan det då jämställas med kompetensutveckling, eftersom att det inte är självvalt? Samtidigt gav reformen dem kunskap och kompetens som de inte hade tidigare och det torde innebära kompetensutveckling.
Likt Magnusson (2007) anser studie- och yrkesvägledarna att kompetensutveckling är viktigt för att kunna följa med i samhällets förändringar. Arbetsmarknaden, branscher och utbildningar förändras och studie- och yrkesvägledarna menar att de måste och vill utvecklas för att kunna utföra sitt arbete. Magnusson (2007) menar att kompetensutveckling kan ses som en investering eller en kostnad. Resultatet av denna studie visar att studie- och yrkesvägledarna ser kompetensutveckling som en investering med det är de själva som betalar med sin tid och prioriterar om sitt dagliga arbete för att få tid till lärande.
Skolverkets (2005) utredning visar på brist i utrymmet för kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledarna, men inte när det gäller utbildningar av informativ karaktär. Skolverket (2005) skiljer alltså på dessa två områden och studie- och yrkesvägledarna i denna studie har delade meningar om detta faktum. Resultatet visar att det råder en skillnad i uppfattningen om kompetensutveckling som något ”extra” för studie- och yrkesvägledaren eller om det är information som till exempel reformen. Dock framkommer inget som säger att utrymmet för dem är större när det gäller informativ utbildning, såsom reformen, än för annan kompetensutveckling. I resultatet framkommer det att det är studie- och yrkesvägledarna själva som bestämmer om de ska närvara vid sådana tillfällen, några har gjort, några har inte. Oavsett om det är
37
kompetensutveckling inom reformen eller en kurs i samtalsmetoder så måste de sig tid för det från det dagliga arbetet. Resultatet i denna studie är tydlig; utan kompetensutveckling kan de inte utföra sitt arbete och de måste själva ta sig tid.
6.5 Sammanfattning
Sammanfattningsvis kan studie- och yrkesvägledarnas syn på sitt lärande, sin yrkesroll och sin kompetensutveckling förklaras genom att de arbetar i en organisation med ett anpassningsinriktat lärande, då mycket av deras vardag består av regler och förordningar och av ett handlingsutrymme som de själva förfogar över. Deras syn på lärande innebär att utan kan de inte utföra sitt arbete. De måste hela tiden hålla sig uppdaterade och kan inte välja att inte lära sig när till exempel en reform ska implementeras. Ett tydligt spår är att de inför den uteblivna reformen 2007 lärde sig och när Gy-11 kom lärde de sig på nytt. Studie- och yrkesvägledarna menar att det är en del av deras arbete.
Inlärning sker både kognitivt och kontextuellt. Studie- och yrkesvägledarna menar att det är deras egen inlärning som ger dem kunskap. Men de poängterar även nätverk och informationsträffar som tillfällen för lärande.
Yrkesrollen påverkades till viss del under reformarbetet då resultatet visar att de stod inför olika utmaningar. Studie- och yrkesvägledarna menar att själva informationshanteringen, att få med allt av reformen, var en utmaning. Vidare framkommer tiden som en utmanande aspekt, där de önskat informationen om reformen tidigare för att få tid till reflektion. Själva reformen var utmanande då de upplevde den som otydlig och i vissa delar inte klar. Tolkningsutrymmet för de regler som var satta upplevdes som brett.
Studie- och yrkesvägledarna anser att kompetensutveckling är viktigt och att det är rektorns ansvar. Resultatet visar att tiden är en brist och att de måste ta sig tid och prioritera för att hinna med. Tiden är således ett hinder för deras lärande.
Handlingsutrymmet för studie- och yrkesvägledarna upplevs som stort. Deras dagliga arbete består av regler och ramar men studie- och yrkesvägledarna menar att de har utrymme för att själva bestämma över hur och på vilket sätt de ska utföra sitt arbete.
