Barns läsning i skolan och på fritiden

Malmö högskola

Lärarutbildningen

SÄL-utbildning

Examensarbete

Barns läsning i skolan och på fritiden

Children’s reading in school and at home

Helena Lindström

Lärarexamen 60 poäng Handledare: Jan Nilsson Svenska, svenska 2 och engelska

Sammanfattning

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka vad barn i den s.k. slukaråldern läser, vad som påverkar deras val av böcker och vilken betydelse fritidsläsningen har för hur de förhåller sig till läsningen i skolan. Dessa tre frågeställningar kan hjälpa oss förstå hur vi lärare kan uppmuntra och stimulera elever till läsning.

Detta examensarbete anknyter till tidigare forskning och beaktar kursplanen i svenska. Vidare bygger det på mina egna empiriska undersökningar: en enkätundersökning bland 71 elever på två olika skolor samt på intervjuer med sex barn och en skolbibliotekarie.

Sammanfattningsvis visar mitt resultat att barn föredrar att läsa fantasy och spännande böcker och att de i hög grad påverkas av hemmets utbud av böcker. Majoriteten av mina informanter ägnar mycket tid till läsning både i skolan och på fritiden. Läsning av skön-litteratur bör vara ett naturligt inslag i skolarbetet och på detta sätt fungera som kun-skapskälla. Till skillnad från tidigare undersökningar framgår det av mitt resultat att Astrid Lindgrens böcker inte är lika populära som förut.

Innehåll

1. Inledning 5

2. Syfte och frågeställning 6

3. Litteraturgenomgång 7

Termer och begrepp 7

Vad säger kursplanen? 9 Vad läser barn i skolan och på fritiden? 9 Vad styr barns val av böcker? 13 Vilken betydelse har elevers fritidsläsning 14 för hur de förhåller sig till läsningen i skolan?

Sammanfattning 16

4. Metod 18

Urval och undersökningsgrupp 18 Datainsamlingsmetoder och procedur 19

5. Resultat 20

Bakgrundsfakta 20

Vad läser barn i skolan och på fritiden? 20 Vad styr barns val av böcker? 22 Vilken betydelse har elevers fritidsläsning 22 för hur de förhåller sig till läsningen i skolan?

Skillnader mellan de två skolornas resultat 24

6. Analys 25

Barns läsning i skolan och på fritiden 25 Faktorer som styr valet av böcker 27 Betydelsen av barns fritidsläsning 28

7. Sammanfattning 32

8. Avslutande diskussion 34

Litteraturförteckning 36

Bilagor

Bilaga 1. Enkät

Bilaga 2. Förslag på frågor inför intervjuerna med eleverna Bilaga 3. Förslag på frågor inför intervjun med skolbibliotekarien Bilaga 4. Förfrågan till föräldrarna

1. Inledning

Barns läsning är av stor betydelse för deras språkutveckling. Ordförrådet ökar, språk-känslan stärks och eleverna blir säkrare på stavning. De språkliga färdigheterna påver-kar barnens möjligheter att klara sig bra i skolan. En god förståelse av olika texter är en förutsättning för inhämtade av kunskaper. Läsning av skönlitteratur är även en viktig kunskapskälla för eleverna.

Åldrarna mellan 9 och 12 år brukar kallas slukaråldern. Det är då många barn upptäcker att det är roligt, spännande och njutbart att läsa. De slukar den ena boken efter den andra som ofta är av samma genre. Mitt examensarbete kommer att fokusera på denna ålders-grupp eftersom dessa barn i allmänhet är de flitigaste läsarna.

Den senaste tiden har media uppmärksammat att allt färre barn läser på fritiden och i skolan. Många menar att läsningen är en förutsättning för att kunna vara delaktig i ett demokratiskt samhälle. Jag anser att det är vår uppgift som lärare att inspirera och moti-vera eleverna till att läsa. För att bli en bra läsare behöver man läsa mycket och då krävs motivation och lust att läsa. I kursplanens mål att sträva mot i ämnet svenska heter det: ”Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läser på egen hand och av eget in-tresse” (Kursplaner för grundskolan - svenska. Skolverket 2005/2006).

Eftersom den skönlitterära läsningen är av stor betydelse för elevens identitet, språk-förmåga och kunskap om omvärlden vill jag ta reda på mer om barns läsvanor på friti-den och i skolan. Läser barn över huvudtaget och vad läser de i så fall? Läser de mycket serietidningar eller är skönlitterära böcker populära? Jag tycker även att det är intressant att undersöka vilka omständigheter och faktorer som påverkar barns val av böcker. In-spirerar lärare, föräldrar, syskon och kompisar barnens bokval, eller väljer de böcker av eget intresse? I mitt arbete kommer jag även att belysa fritidsläsningens betydelse för elevernas läsning i skolan.

2. Syfte och frågeställningar

Syftet med mitt examensarbete är att undersöka vad barn läser och vad som påverkar deras val av böcker. Jag vill även belysa vilken betydelse fritidsläsningen har för ele-verna. Min förhoppning är även att jag utifrån mina tre frågeställningar ska få svar på hur jag som blivande lärare kan stötta, uppmuntra och stimulera eleverna till att få en positiv inställning till läsning.

Som en hjälp att nå denna målsättning utgår jag från följande tre frågeställningar: • Vad läser barn i skolan och på fritiden?

• Vad styr barns val av böcker?

• Vilken betydelse har elevers fritidsläsning för hur de förhåller sig till läsningen i skolan?

3. Litteraturgenomgång

I inledningen av min litteraturgenomgång vill jag först klargöra några termer och be-grepp som förekommer i mitt arbete. Några av dessa preciseringar kommer jag även att ge en utförligare redogörelse för. Därefter redovisar jag vad kursplanen säger om skön-litterär läsning. Jag har valt att i teorigenomgången utgå från mina tre frågeställningar som jag belyser med hjälp av tidigare forskning och teorier.

Termer och begrepp

Fritidsläsning

Öster (2004) definierar fritidsläsning som självvald läsning på fritiden. Inspiration till sådan läsning kan bland annat komma från kamrater, familjemedlemmar och biblioteka-rier. Men hon avser även att fritidsläsning kan förstås som självvald till viss del, till ex-empel när skolan har förmedlat förväntningar att eleven läser hemma på fritiden.

Friläsning

Öster (2004) betonar att friläsning bör skiljas från allmän fritidsläsning. Friläsning sker på uppdrag av skolan ofta i uppmaning om att ett visst antal böcker ska läsas inom en viss tidsram. Man avsätter ofta tid till friläsning i skolan, i synnerhet i lägre klasser.

Slukaråldern

Eftersom min undersökningsgrupp är barn i slukaråldern vill jag definiera detta be-grepp. Wåhlin & Asplund Carlsson (1994) skriver att slukaråldern är benämningen på den period då barnet läser det mesta. Det är den tid då man upptäcker att det är roligt att läsa och man prövar sig fram bland olika genrer. Enligt statistiska undersökningar är det barn i åldrarna 9-12 år som läser mest. I slukaråldern visar barnen upp en smalhet i sitt val av böcker och slukar den ena boken efter den andra i en bokserie eller en genre. Wåhlin & Asplund Carlsson (1994) påpekar att undersökningar visar att i stort sett alla barn är bokläsare i slukaråldern.

Norström (1997) däremot, menar att det är stor skillnad på hur mycket barn läser. En del blir tidigt bokslukare medan andra avstår från att läsa, och det är en stor grupp barn och ungdomar som inte läser. Han menar att de barn som tidigt lärt sig läsa med god förstå-else läser obehindrat den ena boken efter den andra. En orsak till att barn inte läser,

en-ligt Norström, kan vara att de väljer bort läsningen för att avläsningen av texten är krä-vande.

Långserieböcker

En långseriebok handlar om samma hjälte som i bok efter bok råkar ut för liknande händelser och klarar sig ur situationerna på likartat sätt. Huvudpersonen åldras inte och genomgår ingen personlighetsutveckling. Långserieböckerna ingår ofta i speciella för-lagsserier, såsom B Wahlströms flick- och ungdomsböcker (Kåreland 2001). Några kända långserieböcker som nämns i mitt arbete är Fem-böckerna av Enid Blyton, Kitty-böckerna av Carolyn Keene, Lotta-Kitty-böckerna av Merri Vik och Dante-Kitty-böckerna av Bengt Linder.

Fry (1990) framhåller att långserieböcker såsom Fem-böckerna kan ofta utgöra en trygghet för många barn eftersom huvudpersonerna, miljön och händelseförloppen åter-kommer från bok till bok. De oerfarna läsarna blir mer självsäkra i sin läsning och så småningom känns böckerna för ”lätta” och de vill utforska andra böcker.

Barnlitterära genrer

För att kunna besvara min frågeställning vad barn läser vill jag redogöra för olika genrer som ofta berörs i undersökningar om läsvanor. Nikolajeva (1998) betonar att barnlitte-rära genrer förslagsvis kan delas in på samma sätt som populärlitteraturen: kärlekshisto-rier, deckare, thriller, gotiska romaner och science fiction. Vidare framhåller hon att genrer som faktaböcker, djurberättelser, fantasy, realistiska skildringar, äventyr, pojk- och flickböcker ofta förekommer inom barnlitteraturen. Däremot är Nikolajeva tveksam till genrer såsom folksagor och klassiker eftersom ursprungligen var dessa skrivna för vuxna.

Ulfgard (2002) som nyligen har skrivit en avhandling om tonårsflickors läsvanor fram-håller att genrebegreppet i skolans värld ofta används för att känneteckna ”god” eller ”dålig” litteratur. Hon menar att genre, som begrepp och fenomen, kan utnyttjas av lä-rare för att kontrollera klassrumsläsningen och på så sätt begränsa elevernas bokval. Även skolbibliotekariers värderingar av olika genrer tenderar att avspegla sig i läskul-turen i skolan som i sin tur påverkar elevernas fritidsläsning.

Vad säger kursplanen?

Norberg (2003) påvisar att även om det finns olika uppfattningar om det spelar någon roll vad barn läser eller inte, så stöder kursplanerna i svenska den skönlitterära läsning-en. I Kursplanen i svenska står det att Skolan skall sträva efter att eleven:

utvecklar sin fantasi och lust genom att lära genom att läsa skönlitteratur samt gärna läser på egen hand och av eget intresse

utvecklar sin förmåga att i dialog med andra uttrycka tankar och känslor som texter med olika syften väcker samt stimuleras till att reflektera och värdera

får möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författar-skap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av värl-den

stimulerar till eget skapande och till eget sökande efter meningsfull läsning samt till att ta aktivt del av kulturutbudet.

Skönlitterär läsning utvecklar fantasin eftersom nya tankar och idéer väcks. Det är vik-tigt att stimulera och utveckla sin fantasi eftersom man då klarar att hantera och lösa vardagslivet och problemsituationer bättre. Litteraturen väcker ofta frågor, funderingar och känslor som i dialog med andra kan utveckla elevens eget tänkande. Att komma sin egen och andras kulturer närmare stärker den egna identiteten och bidrar till en förstå-else för andra kulturer som är viktig i dagens mångkulturella samhälle. Läsningen blir meningsfull när eleverna känner igen sig i andra människors livssituationer och livsö-den. Det egna skapandet stimuleras av att skriva egna berättelser utifrån teman från skönlitteraturen som man läst just läst (Norberg 2003).

Vad läser barn i skolan och på fritiden?

Här nedan beskriver jag vad tidigare undersökningar visar när det gäller vad barn läser i skolan och på fritiden. Därefter presenterar jag några forskares tankar om betydelsen av vad barn läser och om barns läsning har ökat eller inte. Slutligen belyser jag kort den politiska diskussionen och debatten i media om barns läsning.

Wåhlin & Asplund Carlsson (1994) presenterar i sin läsvanestudie vad barn läser från olika tidsperioder. På 1970-talet läste flickor Kitty-böcker, hästböcker, Lotta-böcker och Fem-böcker, sjuksköterskeböcker och kärleksromaner. Pojkarna föredrog Fem-böcker, Dante-böcker, Emil i Lönneberga-böcker och Robin Hood (som gick i TV just då).

Vidare framhåller Wahlin & Asplund Carlsson (1994) att i en undersökning bland tioå-ringar på mitten av 1980-talet kom det fram att pojkar föredrog serietidningar framför böcker och flickor föredrog böcker framför serier. Som favoritförfattare uppgavs Astrid Lindgren av 70 % av flickorna och av 40 % av pojkarna. Enid Blyton föredrogs av 25 % av pojkarna och 16 % av flickorna. Resterande uppgav någon annan favoritförfattare.

Wahlin & Asplund Carlssons (1994) poängterar utifrån sina egna undersökningar år 1989 att författaren Enid Blyton fortfarande är mycket populär. Blyton fick lika många röster bland pojkar som bland flickor. Pojkarna rangordnar henne på andra plats efter Ole Lund Kirkegaard. På flickornas lista kommer hon på tredje plats efter Carolyn Keene och Astrid Lindgren.

Öster (2004) betonar att det finns en skillnad mellan vad pojkar och flickor läser. Hon framhåller att pojkars val av böcker är mer varierat än flickors. De läser en mängd olika genrer och varje genre representeras av en mängd olika titlar. De genrer de föredrar är fantasy, rysare, skräck, deckare, klassiker och humoristiska böcker. Flickor läser också fantasy som pojkar, men de föredrar ofta realistiska och problemorienterade berättelser om jämnåriga.

Även Norberg (2003) poängterar en skillnad mellan pojkars och flickors läsning. Hon framhåller att böcker som kommer ut i långa serier, s.k. långserieböcker, dominerar flickornas bokval. Hon påpekar dessutom att manliga huvudpersoner, liksom manliga författare lockar pojkar. Förutom detta tycker pojkar att det är väsentlig att det är en stark början på boken.

Här ovan beskrivs vad barn läser, men spelar det någon roll vad barn läser? Den frågan har fått olika svar genom åren. Amborn & Hansson (1998) påpekar att det för 25 till 30 år sedan sades att det inte spelar någon roll vad barn läste, utan det viktigaste var att de

läste över huvudtaget. Därefter började framför allt skolan moralisera och det blev en debatt om skolbibliotekens utbud.

Även Norberg (2003) hävdar att vuxna och även lärare gärna moraliserar över barns läsning. Detta gäller ofta serietidningarnas roll om det anses som bra läsning. Norberg anser att det också är läsning och att huvudsaken är att barn läser. Hon framhåller dock att det finns bra och dålig litteratur; vi slukar kanske serier och känner oss bekanta med skrivsättet, och denna läsning ska inte förbjudas. Hon menar att läsaren efterhand trött-nar på att läsa bara en sorts böcker och då står dörren öppen för ny och outforskad litte-ratur. Även Fry (1990) framhåller att så småningom känns långserieböckerna för lätta för läsarna och då vill de utforska andra böcker. Norberg (2003) påpekar att många lä-rare förbjuder barnen att läsa serier i klassrummet, en av anledningarna är att annars skulle en del barn aldrig komma i kontakt med böcker. All deras läsning skulle bestå av serietidningar. Men lärare borde, enligt Norberg, i stället ha en tillåtande attityd när det gäller elevers individuella val, för huvudsaken är att de får lust att läsa och identifierar sig som läsande människor.

Norström (1997) poängterar att det finns en tydlig fördel med skönlitterära böcker och det är att de ger en personlig upplevelse på ett mycket privat plan. Som läsare skapar vi oss egna inre bilder som inte ser ut som någon annans. Här skiljer sig boken från serie-tidningar där tecknaren redan bestämt vilka bilder vi ska se och det begränsar således vår fantasi.

Norberg (2003) skriver att under 1990-talet avtog läsandet hos ungdomar, framför allt hos pojkar. Hon menar att slukaråldern som förr inföll vid 9-12 års ålder inte längre finns på samma sätt. Förklaringen kan finnas i skolbibliotekens små ekonomiska resur-ser i en del kommuner. En annan orsak kan vara föräldrars ointresse och minskade en-gagemang i sina barns läsning. Barnens brist på läsande föräldrar som förebilder är också en möjlig anledning. Vidare, menar Norberg, att barnens uppbokade fritid spelar en stor roll i det minskande läsandet hos dagens barn och ungdomar.

Öster (2004) däremot, framhåller att läsningen har ökat de senaste åren och att en av anledningarna är att barnen har blivit bättre på att hitta den litteratur som intresserar

dem. Det ökade läsintresset kan ha att göra med populariteten hos böcker såsom Harry Potter.

Barbro Johanssons undersökningar från år 1989 om hur mycket barn läser visar att bar-nen kan delas in i tre olika läskategorier, små-, stor- och medelläsarna. 20 % av barbar-nen läser mycket och gärna, 60 % läser ibland och 20 % läser aldrig eller nästan aldrig. Hon menar att slukaråldern är en myt, eftersom endast 20 % av barnen kan anses vara bok-slukare (Wåhlin & Asplund Carlsson 1994).

Hur har den politiska diskussionen och debatten i media om barns läsning sett ut den sista tiden? Riksdagsledamoten Christer Nylander (fp) skriver på Folkpartiets hemsida (25/2 2005) att ”Läsning är viktigt för att utveckla människors tänkande och ifrågasät-tande. Det går att läsa sig till en bättre framtid. Därför måste fler lockas att bli ’läsare’ redan i skolåldern. Regeringen måste göra en storsatsning på skönlitteratur i skolan”. Han skriver vidare: ”Den som i skolåldern får god kunskap i läsning och uppslukas av glädjen att läsa har en större benägenhet att fortsätta vara läsare än den som inte lärt sig läsa ordentligt.”

Skolminister Ibrahim Baylan presenterade på Bok- och biblioteksmässan i Göteborg i september i år en satsning på läsningen och skolbibliotekens roll i skolans arbete för bättre kunskapsresultat: ”Jag har tidigare lyft fram läsningen och skolbibliotekens roll för att stärka läsutvecklingen hos våra elever” (Utbildnings- och kulturdepartementet 30/9 2005).

Författaren och bibliotekspedagogen Kalle Güettler skriver i en artikel i Svenska Dag-bladet (13/8 2005) att ”Om man läser mycket skönlitteratur lär man sig sätta ord på tan-kar och känslor. Då kan man göra sin röst hörd i företag, myndigheter, föreningar, poli-tik och media. Det är en demokratifråga”. Vidare framhåller han att för att eleven ska bli bokslukare gäller det att förmedla rätt bok till rätt barn vid rätt tillfälle, annars minskar intresset.

I en artikel i Sydsvenskan (22/10 2005) diskuterar Britt Engman (pressansvarig på B Wahlströms förlag) Carolyn Keenes Kitty-böcker. De svenska biblioteken hade länge en negativ inställning till dessa långserieböcker och menade att de inte var ”god” litteratur.

Trots detta var Kitty-böckerna mycket eftertraktade och Engman framför i artikeln att de fortfarande är en av de allra populäraste serierna i B Wahlströms ungdomsböcker. ”Det viktigaste är att barn läser, inte vad. Att de får upp läsintresset och läsförmågan”.

Vad styr barns val av böcker?

I detta avsnitt redovisar jag, utifrån tidigare undersökningar, olika miljöer och faktorer som påverkar barns val av böcker.

I Wåhlin och Asplund Carlssons (1994) undersökning 1990 kom man fram till att bar-nen påverkas av tre olika bokmiljöer som styr deras val av böcker. Dessa tre miljöer, eller ”bibliotek”, som författarna kallar dem, är hemmet, kompisar och skola/bibliotek. I familjebiblioteket har barnen tillgång till böcker som finns i hemmet. Det kan vara för-äldrarnas egna barnböcker, böcker de får i present eller böcker som köps in i hemmet. I kompisbiblioteket lånar de böcker av kamrater och tipsar varandra. Samhällsbiblioteket innefattar skolbiblioteken och folkbiblioteken. Wåhlin och Asplund Carlsson (1994) påpekar att här påverkar lärare och bibliotekarier barnens val av böcker.

Norberg (2003) framhåller att det i en undersökning i Borås bland flickor i 9-12 årsål-dern visade sig att flickorna vanligtvis väljer sin läsning fritt. En del hittar böcker hos kompisar eller bland mammas gamla böcker, och ibland får de även böcker i present. Det vanligaste är dock att de lånar skönlitteratur på skolbiblioteket där bibliotekarien tipsar dem om böcker. Det finns flera olika behov som styr dessa flickors bokval såsom spänning, underhållning och kunskaper om omvärlden. En annan betydande faktor är att de kan känna igen sig i det de läser. De menar även att de får hjälp med personliga pro-blem och utvecklar sitt språk när de läser. Även nyfikenheten och lusten styr barnens egna bokval.

Ulfgard (2002) framhåller i sin undersökning om tonårsflickors läsning att flickorna väljer sin fritidsläsning efter personligt intresse och utifrån det liv de lever. Några av flickorna berättar att deras mammor förser dem med skönlitteratur och en del är med i bokklubbar. Vidare menar Ulfgard att ju mindre åtkomligheten av litteratur i hemmen är, desto större är utnyttjandet av biblioteken. Det omvända förhållandet gäller också: när tillgången på litteratur i hemmen är stor avtar bibliotekets betydelse.

Öster (2004) skriver att år 2003 gjordes en stor undersökning i Sverige om barns läsning i åldern 9–15. Det framkom att J.K. Rowlings böcker om Harry Potter var mycket po-pulära, så även J.R.R. Tolkiens Sagan om ringen. Öster menar att mycket tyder på att filmatiseringen av böcker har stort inflytande på barns litteraturval.

Vilken betydelse har elevers fritidsläsning för hur de förhåller sig till

läsningen i skolan?

Ovan har jag behandlat barns läsning på fritiden och i skolan och vad som styr deras val av böcker, men vad har då fritidsläsningen för betydelse för hur elever förhåller sig till läsningen i skolan?

Staf & Andersson (2002) skriver i sin rapport att Läsforskaren Ingvar Lundberg fram-håller att läsning utanför skoltid är en förutsättning för att elever med goda resultat ska klara av en stor del av skolarbetet. Vidare menar han att barn genom att läsa skönlittera-tur på fritiden på egen hand skaffar en god läsförmåga. Föräldrar, elever och lärare måste bli medvetna om att tiden i skolan inte räcker till för att bli en god läsare. Enligt Staf & Andersson (2002) anser Lundberg att man bör läsa 45 minuter om dagen i tjugo års tid för att uppnå en god läsnivå som vuxen.

Norström (1997) stöder Lundbergs teori om att barn behöver mycket tid för att sätta sig in i en ny bok. De ska sätta sig in i handlingen och få en uppfattning om miljöer och personer innan läsningen flyter på. Även Norberg (2003) betonar att och det är viktigt att barnen läser mycket, så att de får upp säkerheten och hastigheten. I årskurserna 3-6 behöver läsningen bli automatiserad och eleverna behöver finna lusten till läsning. Det är avgörande om barnen får tag på intressanta och spännande böcker. Den tid som bar-net ägnar åt läsning är den mest avgörande faktorn för lässkickligheten.

Norström (1997) understryker att det är nödvändigt att föräldrarna tar sitt ansvar för att barnen ska få möjligheter att utveckla sin läsning. Föräldrarnas insatser är minst lika avgörande som skolans för att stimulera barn till läsning. Även Norberg (2003) menar att föräldrarnas engagemang i elevens läsning i hemmet har stor betydelse. Dessutom är det oerhört viktigt att föräldrarna är läsande förebilder för att deras barn ska vilja läsa böcker.

Norström (1997) betonar att den bästa stimulans till läsning ett barn kan få är att växa upp i en läsande miljö, där boken är ett naturligt inslag i vardagen. Barn som läser mycket har i regel vuxit upp i ett hem med läsande föräldrar. Barn tar efter sina föräld-rar vad det gäller vanor och intressen. Att hjälpa barnen att grundlägga goda läsvanor bidrar i regel också till att vi skapar goda förutsättningar för ett fortsatt läsande. Dessu-tom ska föräldrarna se till att barnen kan dra sig undan utan att bli störda för att läsning-en ska upplevas som intressant, spännande och mläsning-eningsfull.

Som nämnts ovan är föräldrarnas roll avgörande för att barn ska bli goda läsare. Vad kan då skolan göra för att stimulera till läsning? Norberg (2003) anser att skolan måste informera föräldrarna om hur betydelsefullt deras stöd för barnets läsning är. Dessutom är en stimulerande läsmiljö i klassrummet av stor betydelse för elevernas inställning till böcker menar Norberg. Klassrummet ska vara försett med en mängd olika böcker, både skön- och facklitteratur, samt bilderböcker och många små läshäften för de svaga läsar-na.

Norström (1997) framhåller att lärarna har stora möjligheter att påverka eleverna till att bli goda läsare. Att ge tid till mycket litteraturläsning och bokprat bidrar till att läsning-en blir viktig för eleverna. Mläsning-en lärarna måste också visa att de själva tycker om att läsa och förmedla att böcker är roliga, gripande och engagerande. Barnen behöver även hjälp i sitt sökande efter intressanta och fängslande böcker. Norström poängterar att skolbib-liotekarierna har en betydande roll i elevernas boksökande. Deras kunskap och profess-ionalism ska man ta vara på.

Staf & Andersson (2004) framhåller att Skolverket poängterar att skolan bör satsa på att stimulera barns och ungdomars läsintresse. För att kunna inspirera eleverna till läsning är det betydelsefullt att skolbiblioteken är utrustade med stora mängder skönlitteratur. Förutom detta måste bibliotekarier och lärare vägleda eleverna genom litteraturen. Hur kan då detta gå till? Chambers (1998) understryker att när lärare orienterar och handle-der eleverna i litteraturen måste handle-deras bokval vara väl genomtänkta. Valen får inte ske slumpmässigt eller i stundens ingivelse eftersom ”fel” böcker kan, i värsta fall, vara avskräckande för eleverna. Vidare menar Chambers att för att lärare ska kunna fatta rätt beslut om vad eleverna ska läsa behöver de känna till vad barnen tidigare läst eftersom den nya läsningen bygger på den tidigare läsningen.

Malmgren & Nilsson (1993) framhåller att läsning av skönlitteratur utgör en viktig kun-skapskälla för eleverna eftersom litteraturen gestaltar både igenkännbar erfarenhet och erfarenheter barnen är kulturellt och historiskt främmande för. Vidare betonar de att läsning och bearbetning av skönlitterära texter är populärt bland elever, vilket innebär att de även betraktar litteraturläsning som ett naturligt inslag i skolarbetet. På så sätt, menar Malmgren & Nilsson, att eleverna kan internalisera en bild av sig själva som lä-sare av litteratur.

Malmgren (1996) menar att i arbete med skönlitteratur måste läraren försöka knyta an till elevernas egna erfarenheter och de som gestaltas i skönlitteraturen. Genom att läsa och samtala om deras erfarenheter kan eleverna sätta sig in i situationer som utspelar sig i böckerna. Vidare betonar Malmgren att elevernas erfarenhetsanknytning bidrar till att läsningen blir mer lustfylld.

Ett annat sätt att få eleverna intresserade av läsning är högläsning. Norberg (2003) framhåller att högläsning är ett bra medel att göra ofrivilliga läsare intresserade av böckernas värld. Långsiktigt är det även ett sätt att locka till läsning och in i litteraturens värld. Även Ahlén (2005) poängterar högläsningens betydelse. Hon menar att genom mycket högläsning kommer de flesta av de sena och långsamma läsarna så småningom ikapp sina kamrater. Dessutom är det är viktigt att vara medveten om att högläsning inte förekommer i alla hem, framhåller Norström (1997), och därför måste skolan kompen-sera den avsaknaden för en del barn.

Sammanfattning

På 1970-talet läste flickor Kitty-böcker, Lotta-böcker och Fem-böcker. Även pojkar läste Fem-böcker men också böckerna om Emil i Lönneberga. På 1980-talet var Astrid Lindgren en av favoritförfattarna. En undersökning från år 1989 visar att Fem-böckerna av Enid Blyton är fortfarande mycket populära både bland pojkar och flickor. Pojkars läsning är mer varierad än flickors. De läser ofta många olika genrer såsom fantasy, skräck, rysare och deckare medan flickor läser realistiska och problemorienterade böck-er samt långsböck-erieböckböck-er.

Det finns olika uppfattningar om det spelar någon roll vad barn läser. För en tid sedan började framför allt skolan styra elevernas läsning och idag kan fortfarande lärare mora-lisera över elevernas litteraturval och tillåter inte serier i klassrummen. Många forskare menar nuförtiden att det finns ”bra” och ”dålig” litteratur, men de flesta är dock överens om att det viktigaste är att barn läser. I stort sett betonar alla forskare fördelarna med att läsa skönlitteratur, vilket också Kursplanen stödjer. Skönlitterär läsning utvecklar fanta-sin, stärker den egna identiteten, m.m., hävdar man från olika håll.

Det finns olika meningar om läsningen har ökat eller minskat under senare år. Att läs-ningen har minskat får sitt stöd i skolbibliotekens krympande ekonomiska resurser, barns allt mer uppbokade fritid, m.m. Men flera andra uppgifter talar för att läsningen faktiskt ökar bland elever. Denna ökning har bl. a. sin förklaring i den stora popularite-ten hos vissa böcker såsom Harry Potter.

Wåhlin & Asplund Carlsson (1994) konstaterar att det finns tre olika bokmiljöer som styr barns val av böcker: familjen, kompisarna och biblioteken. Andra faktorer som kan styra barns val av litteratur är de böcker de får i present, urvalet i de bokklubbar famil-jen är med i och det faktum att en bok har filmatiserats. Även barnens egen nyfikenhet och igenkännande styr deras bokval. Flera studier visar att vid tillgång av böcker i hemmen avtar bibliotekens betydelse och vice versa.

Forskare är idag överens om att fritidsläsningen har stor betydelse för hur barn förhåller sig till läsningen i skolan. Läsning på fritiden är en förutsättning för att elever ska klara av skolarbetet, menar flertalet forskare.

Aktuella undersökningar visar att både föräldrarna och skolan har en viktig roll när det gäller att stimulera barn till läsning. Att barnen får växa upp i en stimulerande läsmiljö ger goda förutsättningar för att grundlägga goda läsvanor. Skolans roll är inte bara att informera föräldrarna om deras betydelse för barnens läsning. Lärare måste även upp-muntra eleverna till läsning istället för att moralisera. Dessutom ska skolbibliotekarierna i likhet med lärarna vägleda barnen i litteraturen på ett välgenomtänkt sätt. Skönlittera-turläsningen bör även vara ett naturligt inslag i skolarbetet och fungera som kunskaps-källa så att eleverna ser sig själva som läsare. Min litteraturgenomgång har också visat att forskare betonar hur högläsning stimulerar barn till läsning.

4. Metod

För att få svar på mina tre frågeställningar, vad läser barn i skolan och på fritiden, vad styr barns val av böcker och vilken betydelse har elevers fritidsläsning för hur de för-håller sig till läsningen i skolan, använder jag både enkäter och intervjuer.

Johansson & Svedner (2001) framhåller att enkätundersökning kan vara ett bra sätt om man avser att göra intervjuer och behöver ett underlag för att välja ut rätt personer för intervjun. De menar även att enkäter fungerar bra som metod om man söker svar på faktafrågor med fasta svarsalternativ. Nackdelen är dock att det är svårt att få svar på öppna frågor eftersom få orkar skriva fullständiga svar. Vidare understryker Johansson & Svedner att det finns två olika typer av intervjuer: kvalitativa och kvantitativa. I kvali-tativa intervjuer är endast frågeområdena bestämda och de intervjuade kan ge så ut-tömmande svar som möjligt. En kvantitativ intervju däremot innebär att frågorna är be-stämda i förväg. Jag valde att göra en enkätundersökning för att få en bred bild av vad barn läser och vad som styr deras val av böcker. Men eftersom jag ville att barnen skulle ge ännu utförligare svar valde jag att göra kvalitativa intervjuer med några elever. Av samma skäl bestämde jag mig för att intervjua en skolbibliotekarie.

Mina enkätfrågor utformade jag i stort sett utifrån mina frågeställningar, men jag ville också få bakgrundsinformation om eleverna (se bilaga 1). I intervjuerna med eleverna utgick jag från mina frågeställningar och deras enkätsvar (se bilaga 2). När jag intervju-ade skolbibliotekarien hintervju-ade jag de två första frågeställningarna, vad läser barn i skolan och på fritiden och vad styr deras val av böcker, som utgångspunkt (se bilaga 3).

Urval och undersökningsgrupp

Eftersom mitt examensarbete grundar sig på barns läsvanor i slukaråldern har jag valt att genomföra mina enkätundersökningar bland 10- och 11-åringar. Jag bestämde mig för fyra klasser på två olika skolor: två klasser med sammanlagt 34 elever i skolår 4 och två klasser med sammanlagt 38 elever i skolår 5. Skolorna ligger i närheten av varandra, men de skiljer sig betydligt åt. Majoriteten av eleverna som representerar skolår 4 kommer från akademiska hem med svenska som modersmål och endast ett litet antal har invandrarbakgrund. Övervägande delen av eleverna i den andra skolan har svenska som andraspråk. Avsikten är att få en bred urvalsgrupp där eleverna har olika förutsättningar

och bakgrunder. För att bortfallet skulle bli så litet som möjligt var jag själv närvarande i klasserna under enkätundersökningarna. Jag kunde på så sätt samla in alla enkäterna direkt och även besvara eventuella frågor och funderingar. Endast en elev (i skolår 4) var borta när jag genomförde de olika enkätundersökningarna. Jag fick därför in sam-manlagt 71 enkätsvar, dvs. 98,6 %.

Under enkätundersökningen förklarade jag för barnen att de gärna fick skriva sitt namn, så att jag på så sätt kunde välja ut några av dessa elever för intervju. Detta var givetvis frivilligt. Utifrån enkäterna valde jag därefter ut sex elever, tre pojkar och tre flickor, från två olika klasser från samma skola, som jag intervjuade. Urvalet av eleverna grun-dar sig på deras enkätsvar. Två av de intervjuade barnen har svenska som andra språk och de fyra övriga har svenska som modersmål. Från början var min målsättning att intervjua elever från båda skolorna, men det var dessvärre svårt att lösa praktiskt. Till sist intervjuade jag även skolbibliotekarien på en av skolorna.

Datainsamlingsmetoder och procedur

Inför enkätundersökningarna avtalade jag tid för besök med klassföreståndarna i de fyra klasserna. Innan jag delade ut enkäterna förklarade jag för eleverna syftet med min stu-die. Därefter svarade de på enkätens frågor i sina klassrum varefter jag samlade in sva-ren.

Efter enkätundersökningarna genomförde jag intervjuerna med de sex utvalda eleverna. Med deras samtycke skickade jag först ut ett skriftligt meddelande till föräldrarna för att även få deras godkännande (se bilaga 4). Efter samtliga föräldrars tillstånd intervjuade jag därefter eleverna en och en på deras skola. Under intervjun antecknade jag noggrant elevernas svar.

När elevintervjuerna var slutförda bestämde jag mig för att kontakta skolbibliotekarien på en av mina undersökningsskolor. Efter avtalad tid utförde jag intervjun på skolbiblio-teket där hon arbetar. Även denna gång noterade jag svaren skriftligt.

5. Resultat

Här presenterar jag de viktigaste resultaten av min empiriska undersökning. Inlednings-vis redoInlednings-visar jag bakgrundsfakta om barnen som deltagit i enkätundersökningen utifrån enkätsvaren. Därefter redogör jag för resultatet av de 71 enkäterna samt intervjuerna med de sex eleverna och skolbibliotekarien med utgångspunkt från mina tre frågeställ-ningar: Vad läser barn i skolan och på fritiden, vad styr barns val av böcker och vilken betydelse har elevers fritidsläsning för hur de förhåller sig till läsningen i skolan? Slutli-gen redovisar jag skillnader i resultatet mellan de två skolorna i min undersökning.

Bakgrundsfakta

I min enkätundersökning är 52 % av barnen flickor och 48 % pojkar. På frågan Läser dina föräldrar? svarar 82 % att deras föräldrar läser, 15 % vet ej och 3 % svarar nej. Vidare anger 27 % att de inte vet vad föräldrarna läser, 51 % att de läser böcker som t ex deckare, pocketböcker, ”vuxenböcker”, 22 % menar att de läser tidningar och 10 % skriver att föräldrarna läser barnböcker för dem.

Vad läser barn i skolan och på fritiden?

Vad läser du för böcker i skolan? (På denna fråga kan eleverna kryssa i flera olika svarsalternativ.) På denna fråga svarar 62 % svarar av eleverna att de läser barnböcker, 36 % faktaböcker och 15 % serietidningar. 34 % av de tillfrågade fyller i annat, där de själva nämner ungdomsböcker, fantasy, spök- och äventyrsböcker, mysterier och deck-are. Skolbibliotekarien framhåller i intervjun att de genrer som lånas mest på skolbiblio-teket är just deckare, skräck- och spökböcker, vilket även ovanstående resultat visar. Vidare menar hon att det också finns en stor efterfrågan på fantasyböcker som Spider-wick, liksom på de klassiska Fem-böckerna.

Samtliga sex intervjuade barn framhåller att de läser barnböcker i skolan. Tre av barnen läser även faktaböcker, men det är oftast om de vill ta reda på något. En av flickorna berättar att hon helst skulle vilja läsa serietidningar i skolan, men det får hon inte för läraren. En av pojkarna anger att de har seriepocket på fritids, men inte i klassrummet.

Vad läser du för böcker på fritiden? (Här kan eleverna kryssa i flera svarsalternativ.) 56 % av barnen i enkäten anger att de läser barnböcker, 55 % serietidningar, 27 % fakta-böcker, 20 % dagstidningar. Dessutom uppger 55 % att de läser annat, såsom fantasy, mysterier, ungdoms-, spök- och hästböcker. 10 % av eleverna framhäver att de läser Harry Potter.

Fyra av de sex intervjuade barnen berättar att de läser barnböcker på fritiden, medan alla sex nämner att de läser serietidningar. Tre av dem prenumererar på Bamse eller Kalle Anka.

På frågorna Har du någon favoritbok och vad heter den i så fall? svarar 6 % av eleverna att de inte har någon favoritbok och 8 % att de inte vet. Övriga barn anger bl.a. Harry Potter (16 %), Lasse Majas detektivbyrå (6 %), Tvillingarna (4 %) och Sagan om ring-en (4 %) som favoritböcker. Samtliga titlar, förutom Lasse Majas detektivbyrå, nämns till övervägande del av pojkar.

Även två av de intervjuade barnen (en pojke och en flicka) anger Harry Potter som fa-vorit. Lasse Majas detektivbyrå nämner två flickor som sina favoriter. En pojke nämner även att han nyligen har börjat läsa Samurajsommaren av Åke Edwardsson, som han fått av sin mormor. Det är den bästa bok han läst och under pågående intervju rusar han in i klassrummet, i rummet bredvid, för att hämta och visa mig boken. Han är mycket stolt! En annan pojke berättar att han precis har börjat läsa Fem-böckerna, som föräld-rarna har köpt till honom. En flicka berättar att hon föredrar B Wahlströms böcker.

Jag frågar skolbibliotekarien om just dessa böcker finns på skolbiblioteket. Hon fram-håller att de endast har Mangaserier (japanska serier) och Stjärnskottsserien av Gunnar Nordström, eftersom de prioriterar att köpa in dyrare böcker. Vidare menar hon att dessa ”billighetsböcker” har barnen råd att köpa själv och då kan biblioteket främja in-köp av andra böcker. Skolbibliotekarien betonar dock att denna prioritering inte har att göra med att B Wahlströms böcker ofta betraktas som ”skräplitteratur”. Skolbiblioteka-rien påpekar, liksom eleverna, att en av de mest populära böckerna som lånas på biblio-teket är Lasse Majas detektivbyrå av Martin Widmark. Men hon betonar även att Monsterakademin av samma författare är eftertraktad. Skolbibliotekarien vidhåller att dessa böcker är populära både bland flickor och pojkar, trots att det är en flicka i

huvud-rollen i Monsterakademin. En av anledningarna till populariteten även hos pojkar tror skolbibliotekarien är att de känner till och uppskattar Lasse Majas detektivbyrå.

Vad styr barns val av böcker?

Var får du tag på böcker? (På denna fråga kan eleverna kryssa i flera svarsalternativ.) Resultatet av denna fråga visar att 80 % av barnen får tag på böcker hemma, 20 % hos kompisar, 33 % i klassrummet och 64 % på skolbiblioteket. Några av eleverna har skapat ett eget alternativ där 3 % skriver affären, 3 % biblioteket i stan och 1 % genom bokklubb. Alla intervjuade eleverna säger att de får tag på böcker hemma, men att de oftast lånar på skolbiblioteken. Tre av dem berättar även att deras föräldrar köper böcker åt dem och att de lånar av kompisar.

Vem tipsar dig om böcker? (Här kan eleverna kryssa i flera svarsalternativ.) 48 % av barnen anger att de blir tipsade av sina kompisar, 32 % av läraren, 44 % av föräldrar eller syskon, 34 % av bibliotekarien och 29 % av ingen. Alla de sex intervjuade elever-na framhåller att skolbibliotekarien tipsar dem om böcker om de behöver hjälp. Skolbib-liotekarien understryker i sin intervju att många elever önskar få råd och tips av henne på bra och spännande böcker.

Vem väljer böckerna som du läser i skolan? Enkäterna visar att i 70 % av fallen väljer eleverna böcker på egen hand, 18 % anger att deras lärare väljer åt dem och 23 % väljer bok tillsammans med läraren. Resultaten ovan, som visar att majoriteten väljer bok själv, stöds av de intervjuade barnen som påpekar detsamma. Två av de intervjuade barnen framhåller dock att deras klass är indelade i grupper där alla i gruppen läser samma bok och då väljer de bok utifrån en boksnurra med böcker som deras lärare har tagit fram.

Vilken betydelse har elevers fritidsläsning för hur de förhåller sig till

läsningen i skolan?

När läser du helst, på fritiden eller i skolan? 60 % av barnen anger i enkäten att de hellre läser på fritiden än i skolan, 22 % att de hellre läser i skolan och 17 % att det inte spelar någon roll. Ett barn svarade att han aldrig läser, varken i skolan eller på fritiden.

Fem av de sex intervjuade barnen läser hellre på fritiden än i skolan. En av flickorna förklarar att hon hellre läser hemma eftersom skolan endast erbjuder vissa sorters böck-er. Hemma kan hon vraka och välja mellan ett större antal. En annan flicka däremot, berättar att hon hellre läser i skolan för där är utbudet av böcker större.

Hur ofta läser du böcker på fritiden? Enkäten visar att 56 % av de tillfrågade barnen läser varje dag, 27 % varje vecka, 11 % varje månad och 6 % nästan aldrig. Fem av de sex intervjuade barnen anger att de läser hemma varje dag. Dessa fem påpekar även att de har läsläxa vilket innebär att de ska läsa åtminstone 50 sidor i veckan. Samtliga framhäver dock att de skulle läsa böcker på fritiden även om de inte hade läsläxa från skolan.

Hur ofta läser du böcker (ej skolböcker) i skolan? 29 % av eleverna anger att de läser varje dag - ungefär, 16 % en gång i veckan – ungefär, 44 % lite olika, när jag får tid över och 11 % nästan aldrig. En av de intervjuade pojkarna berättar att han läser när han får tid över. Emellanåt läser han på rasten när fotbollen inte lockar och ibland väljer han att läsa på lektionen av fri vilja eller när läraren säger till. En flicka förklarar att hon läser i skolan varje dag när hon har eget arbete, men även på rasterna.

Tycker du om att läsa? På denna fråga svarar 67 % av eleverna ja, 29 % ibland och 4 % nej. Hälften av barnen i enkätundersökningen förtydligar att de tycker om att läsa för att det är roligt. Här följer några andra av deras motiveringar till ovanstående resultat: ”Det är jätteroligt för det känns som man är inne i en annan värld!”

”Man kan få bort andra tankar och leva sig in i boken.” ”Ibland förstår jag inte vad jag läser och då är det inte kul.” ”Jag tycker inte om att läsa för jag har annat att göra på fritiden.”

En av de intervjuade pojkarna berättar att han älskar att läsa för tiden går så fort och ibland kan han inte sluta att läsa. En av flickorna förklarar för mig att hon tycker det är ”väldigt härligt att läsa eftersom det är enormt spännande”. Vidare berättar hon att emel-lanåt läser hon långt in på natten.

Skillnader mellan de två skolornas resultat

Jag har valt att redovisa de tre enkätfrågor där resultatet mellan de två skolorna skiljde sig som mest.

Hur ofta läser du böcker på fritiden? 60 % av eleverna i skolår 4 där majoriteten kom-mer från akademiska hem svarar att de läser varje dag, 30 % att de läser varje vecka, 6 % att de läser varje månad och 6 % svarar att de nästan aldrig läser. 54 % av eleverna i skolår 5 som representerar skolan där majoriteten har svenska som andraspråk svarar att de läser varje dag, 20 % att de läser varje vecka, 13 % att de läser varje månad och 8 % svarar att de nästan aldrig läser.

Läser dina föräldrar? 83 % av eleverna i skolår 4 svarar ja, 6 % nej och 11 % svarar vet ej. 85 % av eleverna i skolår 5 svarar ja, 0 % nej och 15 % svarar vet ej.

Tycker du om att läsa? 77 % av eleverna i skolår 4 svarar ja, 20 % ibland och 3 % sva-rar nej. 54 % av eleverna i skolår 5 svasva-rar ja, 36 % nej och 7 % svasva-rar nej.

6. Analys

I analysen tolkar jag resultatet av mina empiriska undersökningar och gör jämförelser med litteraturgenomgången. Jag utgår från mina tre frågeställningar: vad läser barn på fritiden och i skolan, vad styr barns val av böcker och vilken betydelse har fritidsläs-ningen för hur de förhåller sig till läsfritidsläs-ningen i skolan?

Barns läsning i skolan och på fritiden

Fem av de sex intervjuade eleverna berättar att de har läsläxa från skolan, vilket innebär att de ska läsa minst 50 sidor i veckan. Frågan är då vad lärarens syfte är med att fast-ställa ett visst antal sidor som eleverna måste läsa. Denna läsning verkar vara en färdig-hetsträning och då pekar det mot att läsningen inte framstår som något roligt och posi-tivt för eleverna. Det är inte sidantalet som bör vara väsentligt i elevernas läsning. Det betydelsefulla är att de läser istället för att bli bundna av skolans uppmaning att ett visst antal sidor måste läsas. Denna läsläxa inverkar emellertid på barnens fritidsläsning ef-tersom den är styrd av lärarens förväntningar. Öster (2004) framhåller att om läsningen sker på uppdrag av skolan kan den endast ses som självvald till viss del. Vidare menar hon att denna läsning, s.k. friläsning, bör skiljas från fritidsläsningen. Jag är medveten om att en stor del av barnen i min undersökning har läsläxa, men eftersom läsningen av denna sker på fritiden representerar den barnens fritidsläsning.

Resultatet i min enkätundersökning visar att 62 % av barnen läser barnböcker, 36 % faktaböcker och 34 % annat, såsom fantasy, deckare, spök- och äventyrsböcker m.m. i skolan. Dessa sistnämnda genrer tolkar jag även som barnböcker. Alltså, de barn som läser barnböcker läser troligtvis även några av ovanstående genrer, därför kan det vara svårt att göra en rättvis tolkning av i hur stor utsträckning barn läser barnböcker och vilka genrer de läser. ”På fritiden” anger barnen att de läser 56 % barnböcker, 27 % fak-taböcker och 55 % annat. Jag tolkar det på samma sätt som ovan, dvs. att det barnen har angivit som annat kan tillföras begreppet barnböcker.

Resultatet angående barns läsning av serietidningar visar att eleverna läser serier i större utsträckning på fritiden än i skolan. Hela 55 % läser serier på fritiden medan endast 15 % läser serietidningar i skolan. Samtliga intervjuade elever påpekar att de läser serier hemma, medan tre av dem läser serier även i skolan. Norberg (2003) förklarar denna

skillnad med att läraren ofta förbjuder läsning av serietidningar i skolan eftersom annars skulle en del av eleverna aldrig komma i kontakt med böcker. En av de intervjuade flickorna framhåller precis som Norberg att det inte är tillåtet att läsa serietidningar i skolan. En av anledningarna till att läsning av serier är vanligare i hemmen än i skolan kan vara att läraren inte tillåter det i klassrummet, som Norberg och den intervjuade flickan framhåller. Men det kan även finnas andra förklaringar, t ex att serier ofta inte finns tillgängliga på skolbiblioteken. En del lärare bryr sig säkerligen inte om vad ele-verna läser, men om utbudet av serier är litet i skolan är det inte märkligt att eleele-verna i större utsträckning läser serietidningar hemma än i skolan. Detta förutsätter emellertid att det finns en tillgänglighet av serietidningar hemma, vilket det sannolikt i allmänhet gör.

En av barnens favoritböcker, som de nämner i enkäterna och i intervjuerna, är fantasy-boken Harry Potter. Även skolbibliotekarien betonar i sin intervju att denna genre är eftertraktad. En annan omtyckt bok i samma genre är Spiderwick, menar hon. Författa-ren Öster (2004) framhåller att både pojkar och flickor föredrar fantasyböcker.

En av pojkarna nämner under intervjun att han läser Fem-böckerna. Enligt Wåhlin & Asplund Carlsson (1994) har Fem-böckerna varit populära sedan 1970-talet. Skolbiblio-tekarien framhåller att dessa böcker fortfarande är mycket eftertraktade på biblioteket. De håller alltså ännu! En anledning till Fem-böckernas fortsatta popularitet kan vara att många föräldrar läste dessa böcker som barn, och därför tipsar de sina barn om böcker-na. Dessutom framhåller Fry (1990) att Fem-böckerna ger läsarna en trygghet eftersom personerna, miljön och händelseförloppen är återkommande i böckerna.

En stor skillnad mellan Wåhlin & Asplund Carlssons (1994) undersökningar och mina resultat är att Astrid Lindgren inte längre framstår som en av favoritförfattarna hos da-gens barn. Jag är medveten om att de barn som representerar min undersökning endast är 71 stycken, men det är ändå anmärkningsvärt att ingen av dessa elever har nämnt Astrid Lindgrens böcker en enda gång. Vad kan då detta bero på? En anledning kan vara att det idag finns ett oerhört stort utbud av böcker. Det kommer ut många nya böcker och Astrid Lindgrens böcker kommer då i skymundan. Hennes minskade popularitet kan även bero på att hennes böcker inte tilltalar barnen i samma utsträckning längre

eftersom de mest eftertraktade böcker barn läser idag är fantasy och spännande böcker. Böckerna om Emil, Pippi, Lotta osv. blir i denna konkurrens inte tillräckligt fängslande och mystiska. Dessutom är många av Astrid Lindgrens böcker vardagsskildringar som utspelar sig i en gammaldags miljö som förmodligen inte tilltalar dagens barn. Däremot är Mio min Mio, Bröderna Lejonhjärta och Ronja Rövardotter, enligt min mening, spännande och gripande böcker. Att dessa böcker inte är populära kan förklaras med att de ser tråkiga ut och böckerna på biblioteket är slitna. En annan anledning kan vara att bibliotekarier och lärare inte tipsar eleverna om dessa böcker längre för att det finns många andra och nyare böcker ute på marknaden. Däremot köper säkerligen föräldrarna Astrid Lindgrens böcker till sina barn eftersom de själva läst hennes böcker när de var yngre. Att tillgängligheten av hennes böcker finns i hemmet påverkar i så fall inte bar-nens val av böcker och då kan en del av ovannämnda faktorer spela en avgörande roll. Som jag nämnt ovan är mina resultat angående Astrid Lindgrens minskande popularitet endast baserade på 71 barn. Resultaten kan därför se annorlunda ut i ett annat eller större område.

Faktorer som styr valet av böcker

Wåhlin & Asplund Carlsson (1994) betonar att det finns tre olika bokmiljöer som styr barns val av böcker: familjen, kompisar och samhällsbiblioteken. Detta resultat visas också tydligt i min enkätundersökning, där 80 % får tag på böcker hemma, 20 % hos kompisar och 64 % på skolbiblioteket. 34 % anger även att de får tag på böcker i klass-rummet, som i detta sammanhang kan likställas med skolbiblioteket. Ulfgard (2002) framhåller att när tillgången av litteratur är stor i hemmen avtar bibliotekets betydelse. Min undersökning visar däremot att trots att större delen av barnen får tag på böcker i hemmen är ändå utnyttjandet av skolbiblioteken stor. Sannolikt beror detta på att böck-erna barn läser i skolan ofta lånas på skolbiblioteken, medan fritidsläsningen styrs både av hemmens och skolbibliotekens utbud.

De flesta av barnen anger i enkäten att de blir tipsade om böcker av kompisar, lärare, föräldrar, syskon och bibliotekarier. Mina undersökningar visar att barns val av litteratur påverkas i hög grad av tips från omgivningen. För att styrka detta vill jag anföra Ulf-gards (2002) resultat att en del flickor blir försedda med litteratur av deras mammor. Dessutom anger skolbibliotekarien i min intervju att eleverna ofta önskar få råd och tips

om bra böcker från henne. Detta påverkar självfallet deras val av litteratur. Andra fak-torer som styr elevers val av böcker är, menar Öster (2004), filmatisering. Populariteten hos Harry Potter är en bra förklaring på detta förhållande.

Hela 70 % av barnen anger att de själva väljer bok i skolan, medan 18 % svarar att de väljer tillsammans med läraren och 23 % anser att läraren väljer åt dem. Frågan är då vad eleverna menar med att läraren väljer åt dem. Om läraren tipsar och ger förslag på böcker kan det finnas en risk att en del av eleverna, framför allt de barn som har en ne-gativ inställning till böcker, tycker att läraren väljer åt dem. De barn som har en positiv inställning till läsning tar emellertid gärna emot lärarens tips och då anser de inte att läraren väljer åt dem. Däremot om en lärare utser böcker utan samråd med eleverna har läraren utan tvekan valt bok åt dem och då drar jag slutsatsen att deras val utgår från deras egen föreställning om vad som är bra litteratur för barnen. Det i så fall problema-tiskt att elevernas egna intressen, erfarenheter och nyfikenhet inte tas på allvar av lära-ren.

Betydelsen av barns fritidsläsning

Enligt Staf & Andersson (2002), hävdar läsforskaren Lundberg att för elever ska klara av skolarbetet med goda resultat är läsning utanför skoltid en förutsättning. Vidare på-står han att man bör läsa minst 45 minuter om dagen i tjugo års tid för att uppnå en god läsnivå som vuxen. Även Norberg (2003) framhåller betydelsen av att barn läser myck-et. Hur ofta läser då barn på fritiden? I min enkätundersökning anger 56 % att de läser varje dag, 27 % att de läser varje vecka, 11 % varje månad och 6 % läser nästan aldrig på fritiden. Ovanstående resultat visar alltså att drygt hälften läser varje dag på fritiden. Detta är inte tillräckligt och därför måste skolan ta sitt ansvar att stimulera barn till läs-ning, menar Norström (1997).

Wåhlin & Asplund Carlsson (1994) framhåller att utifrån deras undersökningar kan endast 20 % av barnen klassas som storläsare. Dessutom betonar Norström (1997) att det finns en stor grupp barn och ungdomar som inte läser. Detta stämmer dock inte med mina undersökningar som visar att hela 56 % läser varje dag, vilket jag tolkar som om att de är storläsare. Vad denna skillnad beror på kan givetvis ha olika förklaringar, men en aspekt kan vara att de barn som har deltagit i min undersökning kommer från en

läsande miljö där flertalet föräldrar läser böcker. En annan viktig aspekt kan vara att mina informanter tillhör gruppen storläsare. En tredje aspekt är Östers (2004) påpe-kande att läsningen har ökat de senaste åren eftersom barn har blivit bättre på att hitta den litteratur som intresserar dem.

På frågan Hur ofta läser du i skolan? svarar endast 29 % av barnen att de läser varje dag, 16 % en gång i veckan, 11 % nästan aldrig. I enkäten anger 44 % att de läser när de får tid över. Utifrån mina intervjuer med eleverna verkar det som att de oftast får be-stämma själv om de vill läsa i skolan t ex under eget arbete eller när de har tid över. Hur blir det då med de elever som aldrig har tid över? Läser de över huvud taget något i sko-lan? Förmodligen läser de lite och sällan. Norberg (2003) betonar att det är viktigt att barnen läser mycket, så att de får upp säkerheten och hastigheten. Vidare framhåller hon att den tid som barnet ägnar åt läsning är den mest avgörande faktorn för lässkicklighet-en. Norberg fokuserar alltså endast på barns förmåga att läsa, i stället kan man arbeta med litteraturläsning som en del av undervisningen i skolan och använda skönlitteratu-ren som en kunskapskälla, som även Malmgskönlitteratu-ren & Nilsson (1993) framhåller. Om litte-raturläsning är en naturlig del i skolarbetet har alla elever tid till att läsa och på så sätt får alla elever ta del av litteraturläsningen i skolan.

Enkätresultaten visar att 60 % av barnen hellre läser på fritiden än i skolan, 22 % att de hellre läser i skolan och 17 % menar att det inte spelar någon roll. Att flertalet barn hellre läser på fritiden än i skolan bekräftas även av de intervjuade eleverna. Varför lä-ser då barn hellre på fritiden? Två barn framhåller under intervjun att valet av litteratur är avgörande för om de hellre läser i skolan eller på fritiden. Norström (1997) hävdar att läsningen kan upplevas intressant, spännande och meningsfull om man kan dra sig un-dan utan att bli störd. Även detta kan vara en avgörande faktor för att barn hellre läser hemma i lugn och ro än i skolan. En annan anledning kan vara att i hemmen styrs ele-verna inte av ett schema som innebär ständiga avbrott i läsningen.

Hela 67 % av barnen i enkäten framhåller att de tycker om att läsa, 29 % anger att de tycker om att läsa ibland, medan endast 4 % inte gillar att läsa. Norberg (2003) betonar att när barnens läsning automatiseras finner de även lusten till läsning. Min enkätunder-sökning bekräftar det självklara: de barn som tycker det är roligt att läsa ägnar stor tid till läsning. De barn som läser mycket har i regel vuxit upp i ett hem med läsande

för-äldrar och har på så sätt goda förutsättningar för ett fortsatt läsande, betonar Norström (1997). Många av barnen i min undersökning kommer från en läsande miljö eftersom enkätresultaten visar att 82 % av barnen vet att deras föräldrar läser. Detta har, som nämnts ovan, i sin tur betydelse för barnens läsintresse. Dock visar undersökningen även att endast 51 % av dessa barn som anger att föräldrarna läser, skriver att föräldrar-na läser böcker. I själva verket finns det anledning att tro att fler föräldrar läser böcker utan barnens kännedom, av den orsaken att inte alla barn reflekterar över vad deras för-äldrar läser.

Mina undersökningar är genomförda på två skolor där elevernas bakgrund skiljer sig åt. Mitt syfte med min undersökning är inte att jämföra dessa resultat men enligt min åsikt är det intressant att se om resultaten skiljer sig åt eftersom eleverna representerar två olika hemmiljöer: ”akademiska hem” och ”svenska som andraspråk”. I mitt resultat har jag valt att endast redovisa de enkätsvar där elevernas svar från de olika skolorna skiljer sig som mest. Övriga enkätfrågor där svarens resultat är snarlika menar jag inte är rele-vanta att belysa.

En av skillnaderna i resultatet mellan skolorna är att 60 % av eleverna där flertalet kommer från akademiska hem svarar att de läser varje dag på fritiden, medan 54 % av eleverna på den andra skolan anger att de läser på fritiden. Norström (1997) understry-ker att de barn som läser mycket har i regel vuxit upp i en läsande miljö. En av anled-ningarna till denna skillnad kan utifrån Norströms påpekande vara att många av elever-na som representerar skolan där majoriteten har svenska som andraspråk inte kommer från en läsande hemmiljö, men på frågan: Läser dina föräldrar svarar hela 85 % av dessa elever ja, vilket i så fall innebär att de faktiskt kommer från en läsande miljö. Vad kan då denna skillnad bero på? På frågan: Tycker du om att läsa svarar endast 57 % av eleverna där majoriteten har svenska som andraspråk ja, medan hela 77 % av eleverna från de akademiska hemmen svarar ja. En förklaring till att eleverna där flertalet har svenska som andraspråk i mindre utsträckning läser på fritiden än eleverna från de aka-demiska hemmen, kan helt enkelt vara att färre av dem tycker om att läsa. Varför deras läsintresse är mindre än hos eleverna från de akademiska hemmen kan det säkert finnas olika förklaringar till, men detta faktum går jag inte vidare in på i min analys.

Jag menar att jag har fått svar på mina frågor vad barn läser i skolan och på fritiden? och vad styr deras val av böcker? Däremot inser jag att jag inte fått tillräckligt underlag i min empiriska undersökning för att kunna besvara min frågeställning vilken betydelse har elevers fritidsläsning för hur de förhåller sig till läsningen i skolan? Vad detta beror på har säkert olika förklaringar. Först och främst inser jag att mina enkät- och intervju-frågor är för inriktade på vad barn läser och vad som styr deras val av böcker. Utifrån dessa undersökningar kommer jag inte åt hur eleverna förhåller sig till läsningen i sko-lan. Jag borde ha undersökt om och i så fall hur de arbetar med litteraturläsning i skosko-lan. Dessutom borde jag ha undersökt elevernas inställning till läsningen i skolan. Att även intervjua några lärare och eventuellt observera elever för att få mer information om hur elever förhåller sig till läsningen i skolan hade hjälpt till att besvara min sista frågeställ-ning.

7. Sammanfattning

I detta avsnitt sammanfattar jag mina resultat och min litteraturgenomgång utifrån mina tre frågeställningar: vad läser barn på fritiden och i skolan, vad styr barns val av böcker och vilken betydelse har elevers fritidsläsning för hur de förhåller sig till läsningen i skolan? Slutligen relaterar jag även mitt resultat till detta examensarbetes huvudsyfte: att få mer kunskap om hur jag som lärare kan stötta, uppmuntra och stimulera eleverna till en positiv inställning till läsning.

Resultaten från mina undersökningar visar att de mest populära genrerna som barn i åldrarna 10-11 år läser i skolan och på fritiden är fantasy, deckare, mysterier och spök- och äventyrsböcker. Serietidningar är också omtyckta, men eftersom många lärare mo-raliserar över barns läsning läser barn dessa i mycket större utsträckning hemma än i skolan. Dessutom menar jag att även den begränsade tillgängligheten av serier i skolan och på skolbiblioteken leder till att denna läsning är mindre i skolan än hemma.

De mest populära böckerna som barnen nämner är Harry Potter, Lasse Majas detektiv-byrå, Tvillingarna, Sagan om ringen och Spiderwick. Tidigare forskning visar att förut var Astrid Lindgren en mycket populär författare för denna åldersgrupp, men enligt mina resultat är hon inte lika eftertraktad längre. Olika orsaker till detta diskuterar jag i analysen. Enid Blytons Fem-böcker däremot, är fortfarande mycket omtyckta.

Forskare framhåller ofta att barns val av litteratur styrs av tillgången till böcker i hem-men, hos kompisarna och biblioteken, vilket även mina resultat visar. Vad jag har fått fram i mina undersökningar är att majoriteten av barnen får tag på böcker i hemmen, men att även skolbiblioteken utnyttjas i stor omfattning. Annan forskning visar att när tillgången på böcker är stor i hemmen avtar bibliotekens betydelse, vilket jag emellertid inte kan konstatera utifrån mina resultat. Självfallet styrs även barnens val av böcker av deras egen nyfikenhet och intresse liksom av tips från kompisar, lärare, bibliotekarier, föräldrar och syskon.

Alla forskare är överens om att fritidsläsningen har stor betydelse för hur eleverna för-håller sig till läsningen i skolan. Att barnen ägnar stor tid åt läsning är en avgörande faktor för lässkickligheten. Men hur påverkar litteraturläsningen i skolan elevernas

fri-tidsläsning? Enligt mina resultat ägnar många elever sig åt läsning i skolan endast när de har tid över. Dessutom uppmanar lärarna eleverna att läsa ett visst antal sidor i veck-an, vilket kan leda till att barnen får en negativ inställning till böcker eftersom det då är kvantiteten som räknas. Istället kan litteraturläsningen vara en del av undervisningen där böckerna fungerar som kunskapskälla för eleverna.

Hela 56 % av barnen i min undersökning läser varje dag på fritiden, men enligt tidigare forskningsresultat är endast 20 % storläsare. Jag menar att det visserligen är otillförlit-ligt att dra slutsatsen att läsningen har ökat endast utifrån mina resultat, men även nyare forskning visar att läsningen har ökat den senaste tiden. Flertalet av barnen i min enkät framhåller också att de tycker om att läsa, vilket självfallet är avgörande för ett fortsatt läsande.

Skillnaderna mellan resultaten från de två skolorna där mina undersökningar är genom-förda är tämligen små. Det mest nämnvärda är att eleverna som kommer från akade-miska hem tycker mer om att läsa än de elever som representerar skolan där majoriteten har svenska som andraspråk.

Eftersom syftet med mitt arbete är att utifrån mina frågeställningar få svar på hur jag som lärare kan stötta, uppmuntra och stimulera eleverna till att få en positiv inställning till läsning vill jag här kort belysa denna fråga. Forskare menar att det är oerhört viktigt att vara medveten om att både skolan och föräldrarna har en betydelsefull roll i barns läsning, därför är först och främst min roll som lärare att informera föräldrarna om de-ras betydelse för barnens läsning. Vidare måste jag uppmuntra eleverna till läsning i stället för att moralisera. Dessutom ska klassrumsmiljön vara stimulerande med många sorters böcker. Både jag som lärare och skolbibliotekarierna har en viktig roll att på ett välgenomtänkt sätt vägleda barnen i litteraturen. Jag kan även stimulera framför allt de ointresserade eleverna till läsning genom att ha högläsning i skolan. Sist men inte minst kan litteraturläsning i skolan fungera som en viktig kunskapskälla för eleverna genom att alla läser samma bok inom ramen för ett definierat kunskapsinnehåll eller tema. På detta sätt kan barnen få en positiv inställning till läsning.

8. Avslutande diskussion

Eftersom min undersökningsgrupp endast representerar en skolbibliotekarie och 71 ele-ver från fyra klasser från en och samma stad anser jag inte att mina resultat ger en all-män bild av vad barn läser i slukaråldern och vad som styr deras val av böcker. Men resultaten har åtminstone givit mig en inblick i och en uppfattning om barns läsning. Jag tycker därför att jag vågar dra några slutsatser som har en mera generell räckvidd.

När jag utifrån mina enkäter undersökte vad barn läser i skolan och på fritiden insåg jag hur svårt det är att formulera och ge barnen rätt svarsalternativ som, på ett så tillförlitligt sätt som möjligt, presenterar vad barn läser. Jag hade avsett att svarsalternativet barn-böcker skulle innefatta alla genrer, men eftersom jag även hade alternativet annat an-vände flertalet av barnen detta alternativ till att nämna olika genrer de läser. Från början var inte min målsättning att ta reda på vilka genrer barn läser utan jag ville få en upp-fattning om i vilken utsträckning de läser barnböcker, faktaböcker, serietidningar. Där-emot är jag ändå tacksam för att de flesta barn skrev ner sina genrer eftersom jag på så sätt får en tydligare bild av vad barn läser. Nackdelen är dock att eftersom inte alla barn angav vilka genrer de läser, vid alternativet annat, ger inte mitt resultat en helt rättvis bild av vilka genrer barn läser.

I min inledning framhöll jag att på den senaste tiden har media uppmärksammat att allt färre barn läser på fritiden och i skolan. Som jag nämnt i slutsatsen har tidigare forsk-ning betonat att endast en femtedel av barnen är storläsare. Mina resultat visar dock att mer än hälften av barnen läser varje dag på fritiden. Detta innebär i så fall att läsningen har ökat, men jag är väl medveten om att jag inte kan dra alltför många allmängiltiga slutsatser endast utifrån mina 71 enkäter, eftersom majoriteten av de barn som har del-tagit i min undersökning kommer från akademiska hem. Dessa barn representerar därför inte alla grupper i samhället. Det är emellertid intressant att även en del av den aktuella forskningen visar att läsningen har ökat på sistone.

I mitt resultat fick jag även fram att Astrid Lindgrens popularitet har minskat de senaste åren. Detta vill jag här än en gång utförligare kommentera. Återigen är frågan om mina undersökningar ger en sann bild av hur det förhåller sig. Jag menar att mina resultat är tillförlitliga när det gäller att Astrid Lindgrens böcker inte är lika eftertraktade längre.

Även mina egna erfarenheter pekar i riktning mot att hennes popularitet bland barn minskar. Vad denna minskning beror på har säkerligen flera olika förklaringar. En vik-tig anledning är säkert själva det faktum att det i dagsläget publiceras en uppsjö av böcker, vilket innebär att dagens barn har oerhört många fler böcker att välja mellan. Dessutom styrs barns bokval i hög grad av vilka böcker de har hemma, möjligen är Astrid Lindgrens böcker inte lika vanliga i hemmens bokhyllor längre eller lockar dessa böcker inte dagens barn eftersom de inte anses tillräckligt spännande och mystiska. Jag tycker att det vore intressant att gå vidare med denna fråga genom att göra större under-sökningar.

Att fritidsläsningen är av stor betydelse för barns läsförmåga känner säkert många till. Jag vill betona att vi lärare har ett mycket stort ansvar att få eleverna intresserade av läsning. Vi måste vara insatta i vilka böcker eleverna tycker om och vägleda dem rätt bland litteraturen så att det inte blir ett slumpmässigt val, för det kan i värsta fall av-skräcka barnen från läsning. Vi måste prioritera läsningen i skolan och vi måste även framhäva läsningens betydelse för föräldrarna. Jag anser att det är upp till oss lärare att medverka till att läsintresset bland barnen ökar i Sverige. Vi måste vara inspirations-källorna samt bedriva en medveten och professionell litteraturpedagogik!