Motorik - Konsekvenser och deras betydelse för idrott och hälsa

Fakulteten för Lärande och Samhälle

Självständigt arbete i fördjupningsämnet (Idrott och

lärande)

15 högskolepoäng, grundnivå

Motorik - Konsekvenser och deras

betydelse för idrott och hälsa

Motor skills: Impacts and Their Importance for Physical

Education

Förord

Motorik bidrar till barns aktiva upptäckande av omgivningen, och det är genom sådana handlingar som barn konstruerar deras kunskaper om världen (Piaget, 1952). En tidigt väl utvecklad motorik frambringar fördelar som består flera år framöver. Likaså medför en svag motorik andra implikationer i livet. Motsvarande isbergsmodellen ses bara en del av problemet. De underliggande, efterföljande, konsekvenserna är inte uppenbarligen förutsägbara.

Som aspirerande lärare i idrott och hälsa vill jag med kunskap från lärarutbildningen och sökningen till denna kunskapsöversikt belysa vikten av att stimulera barns motoriska utveckling. För dig som läser, är kunskapsöversikten skriven för blivande lärare, oavsett valt ämne, men också föräldrar eller de som finner intresse beträffande motorikens betydelse för människan. I en värld som domineras av digital utveckling ersätts barns rörelser successivt med skärmtid och digitala medel. Stillasittande är en pågående pandemi med fysisk aktivitet längst fram som ledande friskfaktor. Innehållet du snart hänger dig är applicerbart i yrkesprofessionen som utbildare eller privatlivet. Vad som presenteras kan bokstavligen talat medföra förändringar som påverkar över flera plan och har en signifikant betydelse för individens framtida liv. Motorik får inte försummas.

Slutligen vill jag rikta ett stort tack till Marie Larneby. Hennes handledning, som sträckt sig väsentligt mer än plikten kräver, har varit enastående och möjliggjort kunskapsöversiktens tillkomst i en tid där mitt liv präglats av psykisk ohälsa, stress och ovisshet efterföljande en verkställd utvisning från Sverige för Cristiane, min sambo.

Abstract

The purpose of this annotated bibliography is to map children’s consequences, positive and negative, from motor development and how these refer to the Swedish school subject physical education (PE). Two research questions are used: (1) What positive respectively negative impacts follow a sophisticated or underdeveloped motor competence for children?, and (2) What relationship do such impacts have in a holistic perspective for PE? Through a systematic information retrieval from several databases, 12 primary sources are selected, summarized and scrutinized to answer the aforementioned research questions. The sources consist of international and national studies, dissertations and journal articles ranging back to 2003. The result section outlines each of the 12 sources from a critical standpoint. A summary of each study's purpose, method and results is presented. The results showed a connection between increased PE and improved motor development in preschool children. Physically active children were found further promoting their motor development. Moreover, motor development had an exponential development curve and if facilitated early, showed a snowball effect on its peers. Several cognitive advantages were presented. A connection between motor skills and academic achievement was shown, namely in reading, from enhanced visual motor skills and mathematics from more efficiently processing abstract information. Further affected areas are elaborated on. Several studies found significant superiority among boys compared to girls. Explanations why, for example lack of social encouragement, were provided. In a school setting motor development is further perplexed from relative age effect and students’ varying skills. Early childhood and puberty stages further intensify this. Deliberate training promotes motor development, thus structured, planned and conscious teaching is critical as well as the educated PE teacher. Motor skills and their development are a convoluted problem, and they entail real consequences.

Innehållsförteckning

Inledning ... 4

Begrepp ... 5

Syfte och frågeställningar ... 6

Metod ... 7

Databaser ... 7

Tidsperiod ... 7

Söktermer ... 7

Kriterier för inkludering och exkludering ... 7

Kriterier för inkludering ... 7

Kriterier för exkludering ... 8

Sökprocess ... 8

Resultat ... 11

Motorisk utveckling ... 11

Några typer av konsekvenser av motorisk utveckling ... 14

Slutsatser och diskussion ... 21

Metoddiskussion ... 21

Konsekvenser för rörelseförmåga från motorisk utveckling ... 21

Konsekvenser för kognition från motorisk utveckling ... 22

Betydelse för lärarprofessionen ... 23

Diskussion kopplad till lärarprofessionen ... 24

Begränsningar och implikationer ... 26

Vidare forskning ... 27

Inledning

Motorik är mångfacetterat. För människans alla rörelser, stora som små, är grunden motorik. Barn som inte lär sig grovmotorik är mer benägna till att bli oerfarna, stillasittande vuxna (Stodden et al., 2008). En väl utvecklad motorik bildar en stabil bas för fortsatt utveckling medan en svag motorik skapar ett minskat rörelsemönster (Schembri et al., 2019). Om detta försummas kan det få konsekvenser längre fram i livet (Ericsson, 2003; Gadžić et al., 2016; Tidén & Nyberg, 2008). Kadesjös motoriska handlingskedja kan beskriva motorisk utveckling som en trappa (2008). Barn vars utvecklingskurva är långsammare kan ha svårigheter att komma ikapp jämnåriga. Motorisk utveckling kan därför jämföras med The Matthew Effect; de rika blir rikare och de fattiga fattigare. Vidare så bildas mer myelin kring motorneuronet i centrala nervsystemet ju oftare det aktiveras, vilket åstadkommer snabbare överföring av aktionspotentialer (Ericsson, 2003). Goda resultat främjar således nyfikenhet och glädje för fler rörelser medan misslyckanden fångar individen i en ond cirkel av färre och sämre rörelser samt en negativ uppfattning av området (Tidén & Nyberg, 2008). Den motoriska utvecklingen är exponentiell i yngre åldrar. Skärmtid är ytterligare ett nyligen framkommit fenomen som lyfts. Med begreppet menas här stillasittande och därmed mindre aktivitet och tillfälle för motorisk träning. Men rörelsemönstret är bara ena sidan av myntet. Den motoriska utvecklingen har fler konsekvenser hos barn. Kognitiva (Jansen et al., 2018; Mcclelland et al., 2014; Son & Meisels, 2006), sociala (Salvi et al., 2007; Bejerot et al., 2013), abstrakta (Jansen et al., 2018) och psykologiska (Bejerot et al., 2013) är exempel på sådana som belyses i denna kunskapsöversikt. Vidare redovisas också funna könsskillnader kring motorik. Motorik är mångfacetterat men viktigt för barn.

Som blivande lärare ställs i detta arbete ovan nämnda område i relation till skolan och ämnet idrott och hälsa (IDH). Inom IDH i svenska skolan är aktiviteter, träning och fokus mot motorisk utveckling mer förekommande i yngre åldrar. Det är en viktig komponent av dels det centrala innehållet i årskurs 1-3 där de grovmotoriska grundformerna ska inkluderas, men dels också i kunskapskravet som tillkommer för årskurs sex (Skolverket, 2019). I skolan är klasserna grupperade per kalenderår. Med barns individuella utveckling kan det ge upphov till blandade undervisningsgrupper med varierande förmågor. Därför behöver den kronologiska åldern i

riktningar (Gadžić et al., 2016). Vidare finns det känsliga perioder där barn är mer mottagliga för motorisk utveckling (Bornstein, 1989). Motorik är mer mångfacetterat i en skolkontext men fortfarande viktigt för barn.

Denna kunskapsöversikt kommer att kartlägga och belysa vikten av en kännedom om motorisk utveckling och dess konsekvenser hos barn. Det görs genom att granska 12 primära källor, redovisa deras resultat, diskutera det och ställa det i relation till skolämnet IDH utifrån ett formulerat syfte och två frågeställningar.

Begrepp

Nationalencyklopedin (2020c) definierar motorik och motorisk utveckling utifrån en tolkning av Rosenbaum (2009) Human Motor Control och Schmidt (1988) Motor Control and Learning: A

Behavioral Emphasis. Det lyder: Ett samlingsbegrepp för att beskriva en av flera färdigheter

människan utvecklar som involverar precisa muskelrörelser för att utföra en specifik rörelse. Vidare så delas begreppet in i grov- och finmotorik. Motorisk utveckling avser den fysiska utveckling barn genomgår där muskler, ben och rörelseförmågan förändras.

Grundläggande motoriska färdigheter beskriver ett set av grovmotoriska rörelser som är nödvändiga

byggstenar för mer komplexa rörelser. De delas in områdena rörelse-, manipulativa- och stabiliseringsfärdigheter. Hur många som innefattas i respektive kategori varierar men till de vanligaste hör balans, sprint, vertikala hopp, horisontella hopp, sidohopp, fångst, kast, spark, och att undvika något, exempelvis en flygande boll (Logan et al., 2017). I kunskapsöversikten kommer den engelska motsvarigheten, fundamental motor skills (FMS), att användas.

Kognition är de tankefunktioner med vars hjälp som kunskap och information behandlas.

Varseblivning, minne, problemlösning och uppmärksamhet är exempel på sådana (Nationalencyklopedin, 2020b).

Kronologisk ålder avser den siffra som människans ålder mäts med, utifrån kalenderår. Biologisk ålder är ett mått på hur långt en individ kommit i livets gradvisa förändringar i organen och

Syfte och frågeställningar

Kunskapsöversikten ämnar, utifrån två frågeställningar, kartlägga barns konsekvenser, positiva som negativa, av motorisk utveckling och hur dessa berör skolämnet IDH. Det innefattar fysiska, kognitiva och psykologiska sådana. Innehållet begränsas inte till någon specifik ålder. Däremot finns en inriktning mot den essentiella motoriska utvecklingen med, utifrån forskningen, start från fyra års ålder, och kartläggningen av konsekvenserna som naturligt efterföljer denne fokuserar på skolans senare år, upp emot 17 års ålder. En gedigen koppling till skolan och ämnet IDH genomsyrar således hela kunskapsöversikten. Trots denna koppling och läroplanen som IDH förhåller sig till i svenska skolan utesluts inte ett internationellt perspektiv. För att behandla ovanstående syfte och möjliggöra ett besvarande är följande två frågor centrala för kunskapsöversikten: (1) Vilka positiva respektive negativa konsekvenser efterföljer en väl eller underhaltigt utvecklad motorik för barn? och (2) Vilket förhållande har sådana konsekvenser i ett holistiskt perspektiv till IDH?

Metod

Metoden för kunskapsöversikten beskrivs härnäst. Systematisk informationssökning av forskningsartiklar, avhandlingar och övrig litteratur ligger till grund för kunskapsöversikten. Bryman (2018) förklarar processen som att skapa en problemformulering, bestämma ett forskningsområde och systematiskt samla in material för att besvara frågeställningen. I processen bearbetas och analyseras materialet. Nedan följer vilka kriterier som förorsakar kunskapsöversikten, följt av en detaljerad sökprocess.

Databaser

Följande databaser används i kunskapsöversikten: Education Resources Information Center (ERIC), Google Scholar, Researchgate och SPORTdiscus.

Tidsperiod

Kunskapsöversikten använder forskning publicerad mellan 2003-2019. För att välja relevant, aktuell forskning har de senaste 10 åren prioriterats i sökningarna, men även äldre, för tillfället oöverträffbara, källor har inkluderats.

Söktermer

Flera söktermer används för att söka information i databaserna: Consequences, deficiency, effects,

fundamental, impact, influence motor ability, motor development, motor skills, physical education, PE, poor och skärm-generation.

Kriterier för inkludering och exkludering

Flera kriterier är nödvändiga för att selektera material under informationssökningen.

Kriterier för inkludering

- Källan är från en trovärdig publiceringskälla (Backman, 2016).

- Källan har anknytning (Thurén, 2019) till idrott och hälsa eller motsvarande ämne.

Kriterier för exkludering

- Källan är inte en primär källa. - Källan är inte referentgranskad.

- Källan berör inte motorisk utveckling eller dess konsekvenser.

Sökprocess

Hur respektive källa till kunskapsöversikten söktes och valdes ut är beskrivet nedan i detalj. Sökprocessen består av kvalitativ informationssökning, vilket Bryman (2018) förklarar är baserad på ord i jämförelse med kvantitativ forskning som bygger på siffror och statistik. Sökningar gjordes främst på engelska för att kunna finna ett så brett resultat som möjligt. Vid sökningar där flera hundra resultat returnerades har titel och därefter abstract på de första hundra granskats med motivation att relevansen efter det ansetts vara för låg.

Den första sökningen skedde på Google Scholar. Genom användning av “motor development” AND “physical education” OR “PE” returnerades 6960 resultat. Efter att ha granskat titel och abstract på flera studier valdes Lemos et al. (2011). Därefter gjordes en sökning på samma söktermer i den svenska databasen SPORTdiscus. Det gav ett resultat på 498 och Schembri et al. (2019) selekterades.

Förkunskaper om Ingegerd Ericssons verk försåg arbetet med två källor. Med vetskap om att Ingegerd Ericsson är en framgångsrik forskare inom motorik i Sverige valdes det att addera hennes namn i en ny sökning. Med sökorden “motor development” AND “physical education” AND “Ingegerd Ericsson” returnerades 54 resultat på Google Scholar och Ericsson (2011) påträffades. Vidare så har vi under utbildningen bearbetat delar av hennes avhandling, Ericsson (2003), och genom att först identifiera titeln via avhandlingar.se påträffades båda källornas hela versioner på det som tidigare varit Malmö universitets elektroniska publicering, MUEP, numera sammanslaget med DiVA.

Vidare specificerades sökningen ytterligare genom söktermen “fundamental motor skills”, ett nyckelord som påträffats genom granskning av andra källor. Tillsammans med “consequences” på Google Scholar gavs 413 000 resultat. Robinson (2010) och Son och Meisels (2006) beslutades för granskning.

I brist på studier som visade rena negativa konsekvenser i relation till syftet provades sökningen “motor skills” AND “poor” OR “deficiency” på Google Scholar. Det gav 267 000 resultat och gav upphov till att Bejerot et al. (2013) granskades.

Genom söktermen skärmtid fanns nästa, något kontroversiella, källa. Efter att tidigare ha sökt på “screen-time” utan några användbara resultat för att besvara frågeställningen upptäcktes termen “Generation screen”. Efter en sökning på Google Scholar med den svenska motsatsen “skärmgeneration” gavs fyra resultat varav Tidén och Nyberg (2008) valdes ut, eftersom det var den enda riktad mot motorik. Däremot var artikeln publicerad i Svensk Idrottsforskning, vilken inte är referentgranskad. Tidskriften redovisar emellertid forskning, om än i populärvetenskapligt format. Vidare talar utformningen, med Nytidstestet på 1700 deltagare, varav 500 ingick i studien, för att ha varit en del av ett större projekt. Fortsatt sökning visade att det administrerade testet förekommer i referentgranskade tidskrifter, avhandlingar och litteratur. Därför bedömdes källan trovärdig trots dess initiala publicering och förenämnda exklusionskriterier.

Vidare sökning skedde i ERIC. Vid en sökning på “motor development” erbjöd databasen synonymer på söktermerna. Därför användes nu “motor skills” OR “motor development” OR “motor ability” AND “physical education” OR “PE” AND “effects” OR “impact” OR “consequences” OR “influence” OR “outcomes”. Det gav 366 resultat och följande källor valdes: Gadzic et al. (2016), Bardaglio et al. (2013) och Jansen et al. (2018).

Sökningen av den sista källan började genom en sekundärsökning. Det är tillvägagångssättet när den ursprungliga källan utvinns ur den befintliga (Östlundh, 2017). Från att inledningsvis funnit en artikel benämnd The Teacher as a Factor of Improving the Effects of Physical Education Classes Among

Younger School Age Children (Bilak et al., 2008) på ERIC via söktermerna “motor skills” OR “motor

development” OR “motor ability” AND “physical education” OR “PE” AND “effects” OR “impact” OR “consequences” OR “influence” OR “outcomes”, hittades istället Physical

Education, School Physical Ability, School Sports and Academic Performance (Cendra et al., 2008) som ett

förslag på liknande studier på Researchgate efter att den första titeln sökts på Google. Den senare verkade initialt intressant men saknade koppling till motorisk utveckling. Däremot fanns Mcclelland et al. (2014) listad som en relaterad studie och valdes ut till kunskapsöversikten.

För att sammanfatta, har 12 primära, aktuella, och till majoritet referentgranskade källor från fyra olika databaser selekterats utifrån relevanta söktermer. Deras innehåll presenteras härnäst.

Resultat

Nedan följer resultatet av informationssökningen. Det är tematiskt strukturerat i motorisk utveckling och efterföljande konsekvenser. Varje resultat inleds med en kort sammanfattning av forskarnas metod, därefter följer resultatet av forskningen. Ett kritiskt förhållningssätt till artiklarna tillämpas och eventuella kommentarer förekommer.

Motorisk utveckling

Artikeln Physical Education in Kindergarten Promotes Fundamental Motor Skill Development, skriven av Lemos et al. publicerades 2011. Artikeln beskriver en studie som studerade förskolebarn i São Paulo, Brasilien. Syftet var att undersöka huruvida en medveten och planerad idrottsundervisning ledd av en utbildad pedagog kunde förbättra barnens FMS i jämförelse med traditionella skolgårdsaktiviteter. Med en hypotes att barns FMS utveckling skulle vara överlägsen av idrottsundervisningen valdes 50 barn slumpmässigt ut fördelade på experiment- och kontrollgrupp som båda undergick 50 minuter idrottsundervisning eller rekreationsaktiviteter var vecka under ett läsår. Tester på rörelseförmåga och objektkontroll utfördes i första och sista månaden av läsåret vilket senare bedömdes av tre utbildade idrottspedagoger användandes Test of Gross Motor Development-2 (TGMD-2) metoden som matris.

Författarna fann att den grundläggande motoriska färdigheten hos förskolebarn är positivt påverkad om idrottsundervisningen är ledd av en utbildad pedagog. Detta konstaterades i en jämförelse med kontrollgruppen vars deltagare endast undergick ej ledarledda rekreationsaktiviteter på raster. Vidare så visade eleverna från experimentgruppen i slutet på studien en objektkontroll som var över förväntan för deras ålder. Författarna drar slutsatsen att den utbildade idrottspedagogen är en avgörande faktor, genom att diskutera det faktum att deltagarnas FMS förbättrades genom idrottsundervisning och inte speciella åtgärdsprogram utformade för motoriskt svaga barn (Lemos et al., 2011).

Schembri et al. (2019) skrev artikeln The Relationship Between the Practice of Physical Activity and Sport

utförde en studie som undersökte 120 barn i åldrarna 6-11 på olika skolor i södra Italien. Syftet var att undersöka vilka faktorer bland dagsrutiner, kön och skolbetyg som påverkar motorisk förmåga, med en hypotes att tidigt fysiskt aktiva barn skulle visa högst värden på motoriska tester. De utvärderade och analyserade elevernas FMS utifrån TGMD som videofilmades samt följde upp deltagarnas fritidsaktiviteter med ett frågeformulär för deras föräldrar.

Studien konstaterade könsskillnader och samband mellan mängden fysisk aktivitet och motorisk utveckling. Författarna fann först en tendens till sämre motorik bland flickor med förklaring av en social- och miljöpåverkande effekt. Det utvecklades vidare att pojkar har mer tendens till att röra på sig på sin fritid och att flickor ofta möter mindre uppmuntran till engagemang för fysiska aktiviteter och sporter. Liknande förklarades pojkar, barn från lägre årskurser samt pojkar och flickor som utövar sport på fritiden att med större sannolikhet ha en högre nivå av motoriska färdigheter i jämförelse med referenskategorier. Författarna hävdar att barn som applicerar sina motoriska färdigheter blir mer involverade i fysiska lekar och sportaktiviteter eftersom de är mer benägna till att engagera sig än barn med svag motorik. Vidare så lyfts ett dilemma, utifrån föräldrarnas svar på enkäten, att milda nivåer av fysisk aktivitet inte nödvändigtvis förbättrar barnens motorik utan en mer intensiv investering behövs. Det diskuteras utifrån ett förhållande mellan vilka motoriska färdigheter som berörs, intensitet på den fysiska aktiviteten och barnets kön. En slutsats drogs att mindre än 120 minuter sport och/eller fysisk aktivitet per vecka ansågs minska oddsen att tillhöra den bäst utvecklade gruppen. Utifrån resultaten diskuterar sedan författarna skolans roll i utvecklandet av FMS. För att överkomma senare uppkommande problem blir det avgörande att kunna planera och föra strategier i barnens yngre åldrar (Schembri et al., 2019).

2010 publicerades en artikel skriven av Robinson, The Relationship Between Perceived Physical

Competence and Fundamental Motor Skills in Preschool Children. Den innehöll en studie som

undersökte 119 barn, 54 flickor och 65 pojkar, medelålder 4 år, samlade från svaga socioekonomiska storstadsområden i USA. Varken teori eller hypotes för studien fanns att finna, men syftet var att undersöka barnens upplevda fysiska kompetens i förhållande till deras faktiska FMS och om det fanns några könsskillnader. TGMD-2 användes för att skapa underlag till FMS

som videodokumenterades. De analyserades av två opartiska bedömare och interbedömarreliabiliteten verifierades sedan av en extern bedömare.

Resultaten visade ett måttligt och signifikant samband mellan upplevd fysisk kompetens och FMS. Vidare så visade pojkarna en högre rapporterad upplevd fysisk kompetens och mer skicklig motorik jämfört med flickorna. Författaren lyfter att självuppfattning baseras på: (1) tidigare erfarenheter, (2) svårigheter eller utmaningar associerade med en uppgift, (3) förstärkning och personlig interaktion med närstående, och (4) innestående motivation. Därför är det nödvändigt för barn att få lämpliga erfarenheter av rörelser men också fysiska aktiviteter som utmanar deras förmågor. Barn som innehar färre färdigheter saknar också självförtroende och är därmed ofta oförberedda för inlärning. Från ett lärandeperspektiv förklarar författaren att resultaten av studien kan förstärka behovet av ett regelbundet, planerat och strukturerat rörelseprogram under barndomen som främjar den upplevda fysiska kompetensen och FMS. Genom att pedagoger förstår detta förhållande kan en bättre förståelse skapas. Denna kunskap kan assistera barnens utveckling av färdigheter och attityder som förbättrar den upplevda kompetensen, vilket bidrar till uppskattning av rörelser och potentiellt ett mer rörelse involverat liv (Robinson, 2010).

2008 publicerades artikeln Vad har hänt med “skärm-generationens” motorik?, vilken innehöll en undersökning utförd av Tidén och Nyberg. Syftet var att undersöka motoriken för vad som benämndes skärm-generationen, en generation som växt upp med mer tillgång till skärm och elektronik. Med en utgångspunkt i kultursociologisk teori studerades tredjeklassares motorik och följdes upp sex år senare när de gick i nionde klass. Cirka 500 elever, ålder 8-9, deltog inledningsvis varav 250 senare kunde delta i uppföljningen. Eleverna genomgick 2001 och 2007 ett motoriktest benämnt NyTidstest som avser allsidig rörelsekompetens. Deltagarnas prestationer poängsattes och resultaten jämfördes i diagram med tidigare årgångar.

Överviktiga, svaga, lågaktiva unga och företrädesvis flickor var överrepresenterade i gruppen 2001 som identifierades som motoriskt svaga. Resultaten vid uppföljningen visade att eleverna hade förbättrat sin motorik men den var fortfarande inte tillfredsställande. En sådan förbättring i sig är inte speciellt anmärkningsvärt eftersom deltagarna blivit sex år äldre. Ungefär 15% i årskurs 9 2007 visade en tillfredsställande motorik. Författarna uppmärksammar däremot att deltagandet var frivilligt och det fanns ett mönster i att ej deltagande elever 2007 till en majoritet

tillhörde gruppen som 2001 identifierats som motoriskt och fysiska svaga. Vidare hade de med god motorik i årskurs 3 bibehållit denna i hög grad efter puberteten. Bland deltagarna var det 10% som gick från en god till svag motorik och resultaten stödjer således påståenden som att det är viktigt att utveckla en god motorik som ung och gärna före puberteten. Fetma i unga år bör också undvikas eftersom det hade en tydlig samverkan med allsidig rörelsekompetens (Tidén & Nyberg, 2008).

Några typer av konsekvenser av motorisk utveckling

2016 publicerades artikeln Relative Age Effects on Motor Performance of Seventh-grade pupils. Den beskriver en undersökning utförd av Gadžić et al. (2016) vars syfte var att studera relative age effect (RAE) hos barn nära pubertetsåldern. RAE är ett begrepp för att mäta när, ofta i kvartal, på året en individ är född. Det används för att kunna avgöra fördelning av barn eller ungdomar inom aktiviteter begränsat till ålderskull (Sykes et al., 2009). Med utgångspunkt i att RAE har störst betydelse under tidig barndom, valdes 246 elever i sjunde klass, 130 flickor och 116 pojkar, ut från två skolor i Serbien. Urvalet gjordes på barn födda mellan mars-maj och december-februari. Längd och vikt noterades för användning till analysen. Ett motoriktest med åtta olika övningar som testade balans, snabbhet, rörlighet, statisk och explosiv styrka samt muskulär uthållighet utfördes. Informationen kategoriserades sedan på kön och relativ ålder, totalt fyra grupper, och analyserades med en t-testmetod.

Studien visade att det finns signifikanta skillnader i fysiska moment sett utifrån RAE, för både flickor och pojkar. Skillnader i längd och vikt var givna, sett från diskrepansen i kronologisk ålder. I motorik presterade de kronologiskt äldre pojkarna bättre i fem av åtta övningar, medan de äldre flickorna överträffade sina yngre klasskamrater i sex av åtta. Dessa övningar var ofta de innehållandes mer effektmoment, exempelvis löphastighet där snabbhet i rörelselederna och explosiva styrka har stor betydelse. Till ämnet IDH drar författarna slutsatsen att pedagoger behöver vara mer medvetna om RAE och dess effekter. I en sådan kritisk ålder som puberteten med peak height velocity, kronologisk respektive biologisk ålder och individuell utveckling kan intensiteten i undervisningen vara för hög för vissa individer. Vidare diskuteras

norm-ifrågasättas på grund av den naturligt uppkommande varierande nivån i barnens ålder (Gadžić et al., 2016).

Artikeln Team-teaching in Physical Education for Promoting Coordinative Motor Skills in Children: The More

You Invest the More You Get skriven av Bardaglio et al. publicerades 2013. Studien ämnade

undersöka den koordinativa motoriska förmågan hos tredjeklassare i Italien. Studien hade två hypoteser, (1) att program som adresserar multilaterala uppgifter med tillräckligt hög frekvens ökar barns koordinativa förmågor, och (2) att två pedagoger ytterligare ökar effekten av undervisningen. 205 elever, medelålder 8,65, valdes slumpmässigt ut från lika demografiska förutsättningar. De delades in i tre grupper, experimentgrupp 1 och 2, samt kontrollgrupp. Experimentgrupperna spelade dodgeball och iakttogs utifrån Coodinative Motor Skills Scale (CMSS). Åtta färdigheter observerades i ett pre- (T1) och post-test (T2). Vidare så hade den ena experimentgruppen tillgång till två pedagoger istället för en. Slutligen analyserades resultaten i en analysis of variance (ANOVA) och Bonferroni post hoc test för att separera skillnader mellan T1 och T2.

Resultaten visade att barn i experimentgruppen ökade sin koordinativa förmåga mer än de i kontrollgruppen. Vidare så ökade barnen som ingick i experimentgruppen med två pedagoger istället för en sin förmåga ytterligare. Det föreslås också att den förmågan i objektkontroll som deltagarna utvecklade kan påverka andra områden. Däremot så lyfter forskarna själva att resultaten mycket väl kan ha berott på en strukturerad och planerad idrottsundervisning med ett konkret mål att påverka just den koordinativa motoriska förmågan. Vidare att idrottsundervisningen i Italien ofta bedrivs av den vanliga klassläraren och inte en specifikt utbildad idrottspedagog. Trots att det framhävs det faktum att de lyckades påverka utvecklingen hos barnen i en väldigt känslig utvecklingstid. De positiva resultaten med två pedagoger, menade forskarna, kunde bero på att varje elev fick mer lärar-elev tid, men utesluter inte möjligheten att det kan vara orsak av att eleverna hade en person till att skapa en god relation med (Bardaglio et al., 2013).

Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: en interventionsstudie i skolår 1–3, skriven av

Ericsson, publicerades 2003. Med ståndpunkt i Holles (1978) grovmotoriska utvecklingsfaser, Ayres (1983) integrering av sinnesimpulser och Banduras (1997) teori om tilltro till sin egen

förmåga och en hypotetiskt-deduktiv ansats undersöktes tre hypoteser gällande barns motorik: att barns (1) grovmotorik, (2) koncentrationsförmåga, och (3) skolprestationer i svenska och matematik, kommer att förbättras med förlängd fysisk aktivitet och extra motorisk träning i skolan. Två interventionsgrupper, totalt 152 barn, och en kontrollgrupp, 99 barn, deltog i studien. Resultaten presenterades i Ericssons doktorsavhandling.

Studien visade att grovmotorik och akademiska prestationer förbättras med ökad fysisk aktivitet och motorisk träning. Skillnader i balansförmåga/bilateral koordination och överlag motorik var synliga mellan grupperna. Dessa skillnader växte gradvis genom åren som studien pågick. Det konstaterades också att elever i jämförelsegruppen som identifierats ha motoriska svårigheter hade kvar dessa efter ett år, vilket är i enlighet med andra studier att motoriska brister ofta inte går över av sig själv (läst i Ericsson, 2003). Huruvida koncentrationsförmågan förbättras kan studien inte bekräfta. Enligt lärarnas bedömningar hade elever i interventionsgruppen bättre uppmärksamhet, impulskontroll och koncentrationsförmåga i skolår 1, något som inte bestod under skolår 2. Däremot hade både lärare och föräldrar upplevt att de elever som hade stora motoriska brister, hade bestående positiva effekter på koncentrationsförmågan efter den utökade motoriska träningen. Slutligen visade interventionsgruppen bättre resultat på nationella prov i svenska och matematik. Skrivförmåga, läsförmåga, rumsuppfattning, taluppfattning och tankefärdigheter lyfts fram som områden potentiellt påverkade av den motoriska träningen och ökade fysiska aktiviteten (Ericsson, 2003). Att forskningen var hypotetiskt-deduktivt driven bör uppmärksammas, eftersom det kan styra studien och dess resultat i en viss riktning. Vidare har hennes omtalade Bunkefloprojekt också kritiserats för att experimentgruppens upptag var mestadels elever från starka socioekonomiska förhållanden. Trots det var det ett omfattande projekt som än idag har stort avtryck i Sverige, därav selektionen till kunskapsöversikten oavsett dess publiceringsår.

2011 publicerades en annan artikel skriven av Ericsson, Effects of Increased Physical Activity on Motor

skills and Marks in Physical Education: An Intervention Study in School Years 1 Through 9 in Sweden. Det

var en uppföljning av hennes intervention från 2003. Den longitudinella studien undersökte istället resultaten från årskurs 1–9. Två hypoteser användes, (1) Barns motoriska färdigheter

(2) pojkar och flickors betyg i IDH kommer att öka med utökad IDH och extra motorisk träning i skolan.

Ericsson fann att motoriska färdigheter och uppnått betyg i IDH förbättrades med en utökad fysisk aktivitet och extra motorisk träning. Efter ett år hade eleverna i interventionsgruppen bättre motoriska färdigheter än i kontrollgruppen. De uppmätta skillnaderna var ännu större efter ytterligare ett år. Mot slutet av nionde klass hade den exponentiella kurvan växt så pass att skillnaderna hade mer än fördubblats mellan grupperna uppmätt med Cramers index. Mot slutet visade 93% av pojkarna och 92% av flickorna i interventionsgruppen goda motoriska färdigheter medan deras motsvarigheter i kontrollgruppen visade resultat på 42% respektive 33%. Vidare så visades ett högre uppnått betyg bland eleverna i interventionsgruppen. Författaren förklarar det som att motivationen bland deltagarna kan ha ökat som en bidragande faktor genom att de via den ökade fysiska aktiviteten lärde sig bemästra fler rörelser och därmed utvecklade ett ökat intresse för området (Ericsson, 2011).

The Relationship of Young Children’s Motor Skills to Later Reading and Math Achievement publicerades

2006. Det var en studie utförd av Son och Meisels där 12 500 förskolebarn i USA, medelålder 4,5, deltog. Syftet var att undersöka deltagarnas motoriska färdigheter och cirka 18 månader senare följa upp kognitiva prestationer i form av läsning och matematik under årskurs 1. Utgångspunkten var att finna ett signifikant förhållande mellan tidiga motoriska färdigheter och akademiska prestationer. Vidare gjordes en hypotes att visuella motoriska färdigheter kunde förutsäga senare prestationer. Grov- och visuell motorik, läsning samt matematik kontrollerades därför i diverse test. Resultaten analyserades i dels en hierarkisk regressionsanalys, vilket kan avgöra en avvikelse efter redogörelse av andra variabler, dels en receiver-operating characteristic (ROC) kurva, ett diagram som visar deltagarnas prestationer utifrån en diagonal baslinje.

Forskarna fann att visuella motoriska färdigheter hade större korrelation till kognitiva prestationer än grovmotoriska. Utifrån studien kunde författarna dra slutsatsen att visuella motoriska färdigheter i start av förskolan är något som unikt, signifikant, kan förutsäga senare prestationer i läsning och matematik. Grovmotoriska rörelser visades också vara signifikanta men deras effekt försumbar. Resultaten föreslår således att motorik är starkt associerat med senare kognitiva prestationer, men eftersom effekterna inte var stora, men fortfarande

signifikanta, bör de inte användas som en ensam indikator utan istället kombineras med exempelvis tidiga kognitiva prestationer. Vidare så föreslår resultaten att akademiska färdigheter delvis utvecklas i interaktion med visuella motoriska färdigheter. Forskarna förklarar dessutom att det i praktiken kan innebära att visuella motoriska färdigheter kan studeras eller användas för att profilera barns framtida utveckling (Son & Meisels, 2006). Notera att studien är publicerad 2006 och därmed sträcker sig utanför det prioriterade 10 års intervallet uttryckt i metodavsnittet. Att ny, uppdaterad, forskning på området kan existera får därför inte uteslutas.

2014 publicerades Enhanced Academic Performances Using a Novel Classroom Physical Activity Intervention

to Increase Awareness, Attention and Self-Control: Putting Embodied Cognition Into Practice, skriven av

Mcclelland et al. Studiens syfte var att undersöka förändringar i akademiska prestationer med hjälp av kroppsliga interventioner, och en hypotes att förbättrad uppmärksamhet och självkontroll genom fysiska och visuella kroppsliga övningar och auditiva uppgifter kan leda till förstärkta akademiska prestationer användes. Studien ägde rum i Storbritannien och över 2000 elever i åldrarna 8-12 deltog. Den bestod av tre prövningar där de två första studerade matematik, läs- och skrivförmåga och det sista användes som jämförelse mot andra årskullar. Ett motorikprogram Move4Words, som stimulerar det sensomotoriska, användes i interventionsgrupperna och resultaten analyserades och jämfördes mot de på nationell nivå.

Studien visade goda resultat för interventionsgrupperna. Det första testet visade att 79% av interventionsgruppen nådde det uppsatta målet. Det var en ökning på 20% från testets start, vilket sträckte sig över tre år. Den procentuella ökningen av de elever som nådde målet var tre gånger större för interventionsgrupperna. Vidare så rapporterade lärarna att tidigare svagpresterande grupper började prestera bättre, ökade sin läsförmåga och var mer fokuserade. Det andra testet visade stora förbättringar i läsning och matematik, 63% respektive 88%. Skrivförmågan påverkades endast med 19%. De lågpresterande eleverna var de som förbättrade sina resultat mest, med en ökning på 128%. I det sista testet utfördes en jämförelse med utvecklingsprognosen för årskurserna och interventionsgrupperna, i vilket både den för årskurs 4 och 5 visades ligga på en nivå motsvarande en årskurs över prognosen. Sett över de tre testerna hade nu 13% fler elever uppnått regeringens mål för godkänt resultat på nationell nivå för 11 års

2014). Studiens tillförlitlighet och trovärdighet kan ifrågasättas när enbart införandet av ett motorikprogram medfört sådana förbättringar. Att utesluta andra faktorer som påverkat vore naivt. The Hawthorne effect är en sådan. Det innebär att en individ förändrar en eller flera aspekter av sitt beteende till följd av en vetskap om att de observeras (McCarney et al., 2007). Vidare skulle en etisk aspekt kring studien kunna lyftas. Nämligen att när eleverna ingår i studien förbättrades plötsligt deras resultat avsevärt, vilket kan väcka frågeställningen om eleverna fick den stimulans och uppmärksamhet som de behövde? Således förekommer också The Hawthorne

effect sett även från lärarna och deras undervisning.

Jansen et al. (2018) utförde en studie som presenteras i artikeln Increased Physical Education at School

Improves the Visual-Spatial Cognition During Adolescence. Studien ämnade undersöka förhållandet

mellan utökad idrottsundervisning och visuospatial förmåga hos ungdomar. Utgångspunkten var att avgöra en potentiellt positiv effekt av utökad IDH på visuellt-spatiala färdigheter hos ungdomar. Ett urval på 144 frivilliga deltagare, åldrarna 12-17, varav 69 från idrottsklasser och 75 från ordinarie klasser till kontrollgruppen, användes. Deltagarna genomgick två tester, (1) siffertest där förmågan att sammankoppla numren 1-90 på ett papper mättes, och (2) ett mentalt rotationstest där en bild på en kub placerades bredvid fyra alternativ, vilka deltagarna skulle välja ut de två rätta alternativen genom att bearbeta möjliga kombinationer utifrån den första bilden. Resultaten analyserades tillsammans med demografisk information om deltagarna och sammanställdes sedan i diagram.

Studien visade bättre resultat från idrottsklasserna och könsskillnader mellan pojkar och flickor. Resultaten från det första testet, nummertestet, visade en snabbare kognitiv processförmåga bland pojkarna men inte för flickorna. Även om processförmågan var snabbare visades ingen skillnad i noggrannhet och hur många poäng eleverna sedan fick. Resultaten från test två, rotationstestet, visade en bättre prestation för eleverna i idrottsklasserna. Oberoende av studien har sådana tester visats ha en stark koppling till framgång inom vetenskap och matematik och resultatet deltagarna uppvisade var således mycket lovande. Forskarna lyfter även fram att studien och resultaten påvisades i en naturlig skolmiljö, och föreslår därför att inga speciella program behöver framställas utan utökad idrottsundervisning är adekvat. Slutligen diskuterar forskarna att idrotten som består av mycket konkret och praktisk undervisning stärker kognitiva

processer hos individen som främjar samarbete mellan det konkreta och abstrakta (Jansen et al., 2018).

I studien som beskrivs i artikeln Poor Motor Skills: A Risk Marker for Bully Victimization (Bejerot et al., 2013) samlades under 2007-2009 in data av 2730 svenska deltagare i åldrarna 18–75, medelålder, 45, gällande mobbning och motorik. Studien hade ett dubbelt syfte, (1) i en icke-klinisk del av befolkningen undersöka om dålig motorik, som självvärderande utifrån motoriska talanger, är associerat med offer i mobbning, och (2) bedöma påverkan av grovmotoriska färdigheters sannolikhet i förhållande till offerroll i mobbning när andra kända riskfaktorer beaktas. Flera frågeformulär erbjöds att svara på under föreläsningar om mental hälsa. Frågorna berörde motorik, mobbning och andra kända riskfaktorer relaterade till utsatthet för mobbning.

Forskarna fann en stark koppling mellan utsatthet för mobbning och dålig motorik i ungdomsår. Av de 18,6% som värderat sin motorik som under medelvärdet hade 48,5% varit utsatta för mobbning, i jämförelse med de 25,5% som hade uppskattat sin förmåga till medelvärde. Utifrån resultaten föreslår forskarna att en dålig motorik medför att individerna ses som annorlunda och bildar ett utanförskap till resterande barn. Vidare också att mobbare tar vara på möjligheten att angripa en mer utsatt individ som saknar adekvat möjlighet att försvara sig. Slutligen diskuterar forskarna att IDH kan användas för att tidigt identifiera och motverka denna onda cirkel (Bejerot et al., 2013).

De 12 källorna som kunskapsöversikten involverade har nu presenterats och i nästa sektion besvaras frågeställningarna utifrån deras resultat vilket senare diskuteras och ställs i relation till lärarprofessionen.

Slutsatser och diskussion

Följande avsnitt diskuterar resultatets innehåll. Det är strukturerat i konsekvenser, relation till lärarprofessionen, begränsningar och vidare forskning. Likheter och skillnader från resultatet jämförs och diskuteras utifrån kunskapsöversiktens syfte; att kartlägga konsekvenser, positiva som negativa, av motorisk utveckling och hur dessa berör skolämnet IDH. Rubrikerna för konsekvenser fokuserar på frågeställningen: Vilka positiva respektive negativa konsekvenser efterföljer en väl eller underhaltigt utvecklad motorik för barn? Relation till lärarprofessionen adresserar den andra frågeställningen: Vilket förhållande har sådana konsekvenser i ett holistiskt perspektiv till IDH? Vidare presenteras begränsningar och implikationer av innehållet och avslutningsvis ett stycke riktat mot vidare forskning.

Metoddiskussion

Metoden har fyra poänger att diskutera. Bristen på svenska sökord och därmed uteblivandet av specifikt termen idrott och hälsa, vilket var centralt för kunskapsöversikten, behöver lyftas. Det gjordes med motiveringen att engelska som ett internationellt språk är den givna kanalen för forskningens ökade räckvidd. Det som talar för att kunskapsöversiktens insamling ändå har fungerat adekvat är att svenska studier fortfarande påträffades och genom användningen av engelska också en bred repertoar, vilket kan ge en nyanserad bild av ämnet. Kunskapsöversiktens innehåll hade kunnat förbättras om fler källor och potentiellt bättre källor hade valts ut. Det var en fråga om praktikalitet, eftersom tiden för arbetet varit begränsad till 10 veckor. Det bör också lyftas att mer än en studie av Ericsson har använts. Det kan ge en ensidig bild av resultatet, speciellt när det resultatet kan ha haft ett stort avtryck. Samtidigt är Ericsson en av Sveriges främsta inom området motorik. Slutligen kan nämnas att med kunskapsöversiktens begränsade tidsåtgång, om än nedbantat område utifrån formulerat syfte och frågeställningar, endast skrapat på ytan av forskningen i motorik och dess konsekvenser.

Konsekvenser för rörelseförmåga från motorisk utveckling

Motorisk utveckling ökar exponentiellt och ju tidigare den främjas desto större blir försprånget. I Ericssons (2003) Bunkefloprojekt visade experimentgruppen stora förbättringar i grovmotorik,

balansförmåga och bilateral koordination som gradvis växte med åren. I sin uppföljningsstudie (2011) konstaterade Ericsson en motorisk skillnad mellan experiment- och kontrollgruppen som mer än fördubblats mellan årskurs 1 och 9. Vidare noterades att elever i kontrollgruppen vars motoriska svårigheter identifierats inte försvann med åren. Tidén och Nyberg (2008) konstaterade samma mönster i sin studie vid den sex år senare uppföljningen av deltagarnas motorik, trots ett stort bortfall av motoriskt svaga på grund av frivilligt deltagande. Resultatet styrker därmed hypotesen att den motoriska utvecklingen, likt tidig läsförmåga, har en exponentiell ökning. Det motiverar också Lemos et al. (2011), Schembri et al. (2019) och Bardaglio et al. (2013) studier vilka undersökte och fann skillnader hos barn som fick motorisk träning i förskoleålder jämfört med de barn som inte fick det. Därför är det föga förvånande att Gadžić et al. (2016) konstaterade tydliga motoriska skillnader i deltagarnas kompetens utifrån när på året de var födda. Snöbollseffekten av den motoriska utvecklingen är således ett faktum. Vidare förklarar Tidén och Nyberg (2008) utifrån sin studie att det är en förutsättning att besitta rörelsekompetens för att vilja och våga delta i rörelseaktiviteter. Därför kan slutsatsen dras att ju tidigare motoriken börjar främjas hos barn desto mer kraftfullt blir resultatet. Slutligen fann Robinson (2010) en relation mellan individens självskattade förmåga och deras faktiska motoriska färdigheter. Således är problemet inte heller svart på vitt utan involverar andra kognitiva aspekter vilka bemöts härnäst.

Konsekvenser för kognition från motorisk utveckling

Flera av källorna fann att motorik påverkade kognition. Jansen et al. (2018) konstaterade en snabbare processförmåga av siffror på tester samt ett bättre resultat på prövningar med koppling till framgång inom vetenskap och matematik, bland barn som hade god motorik. Mcclelland et al. (2014) fann en förbättring av läsförmåga och i matematik samt avsevärda förbättringar på standardiserade nationella tester med hjälp av motorikprogrammet Move4Words. Ericssons (2003) interventionsstudie bekräftade höjningar i svenska, matematik, skrivförmåga, läsförmåga, rumsuppfattning, taluppfattning och tankefärdigheter samt akademiska prestationer på de standardiserade nationella proven för årskurs 2 i Sverige. Notera att Ericssons (2003) underlag även förbättrade skrivförmågan hos deltagarna, något Mcclelland et al. (2014) studie inte kunde

utfördes, vilket troligen berodde på att deltagarna inte besatt de förmågorna då, som senare testades vid uppföljningen. Därför kan det vara svårt att bekräfta huruvida kognitionen faktiskt förbättrades av motoriken eller istället som ett resultat av andra ej studerade faktorer. Slutligen visade också Bejerot et al. (2013) en konsekvens på ett psykologiskt plan, nämligen att en svag motorik i ungdomsåren hade kopplingar till att vara utsatt för mobbning. Trots enstaka frågeställningar kring resultaten konstaterades ett samband mellan motorik och kognition över olika plan.

Flera könsskillnader uppmärksammades i de granskade studierna och dessa har betydelse för lärarprofessionen. Kön var inte inkluderat i kunskapsöversiktens syfte men resultatet är intressant. Schembri et al. (2019) förklarade att flickorna hade en sämre motorik med tydliggörande i mindre uppmuntran till fysisk aktivitet på sin fritid. Liknande rapporterades av Robinson (2010) att pojkar uppvisat mer skicklig motorik men även självskattat sin upplevda förmåga högre. Eftersom ett samband mellan den uppfattade förmågan och den faktiska motoriken konstaterades, bör frågan därför ställas om kön också kan ha betydelse för det? Slutligen var det Jensen et al. (2018) som var den enda studie som funnit klara skillnader, inte bara avvikelser, i motorisk förmåga mellan pojkar och flickor. Flickorna, trots den goda motoriken, visade inte en snabbare kognitiv processförmåga på samma prövningar som pojkarna. Forskarna gav flera möjliga förklaringar. Hormoner, föräldrar, motivation, sociala sammanhang och puberteten är exempel på sådana. Detta är konkreta skillnader som konstaterats via empiriska data. För idrottslärarens roll har det stor betydelse. Ett sådant perspektiv är i enlighet med Skolverkets nyckelord vetenskapligt förhållningssätt (Skolforskningsinstitutet, 2020). Att vara medveten om dessa könsskillnader och låta delar av sin planering styras av det kan hjälpa till att eliminera könsskillnader och skapa en mer jämlik undervisningsmiljö och genom läraruppdraget således också ett mer jämlikt samhälle. Flickor visade en sämre motorik och idrottsläraren kan använda resultatet i sin undervisning.

Betydelse för lärarprofessionen

De redovisade resultaten påverkar lärarprofessionen på flera sätt. Den utbildade idrottspedagogen är kritisk för motorikens utveckling. Flera av studierna, Schembri et al. (2019), Gadžić et al. (2016), Bardaglio et al. (2013), har lyft fram vikten av en strukturerad, planerad och

medveten undervisning. Utan en sådan lämnas barnens motoriska utveckling, och därmed ovan konstaterade efterföljande konsekvenser, åt slumpen. Vidare har resultatet framhävt vikten av motorisk träning i yngre åldrar. Fyra av studierna, Ericsson (2003), Ericsson (2011), Tidén och Nyberg (2008) och Bejerot et al. (2013), var utförda i Sverige varav tre berörde motorik i åldrarna för låg- och mellanstadiet. Att grovmotoriska rörelser är explicit utskrivna i det centrala innehållet för kursplanen IDH i årskurs 1-3, och som ett kunskapskrav för årskurs 6 (Skolverket, 2019) är därför ingen förvåning. Dessutom fann Tidén och Nyberg (2008) att 10% av sina deltagare gick från en god till svag motorik under en sexårsperiod, vilket kan vara ett argument för fortsatt arbete med motorik även efter låg- och mellanstadiet. Vidare är Gadžić et al. (2016) resultat om RAE viktigt inom IDH eftersom elever grupperas per kalenderår. De förklarar vidare att människans utvecklingskurva är så individuell och med pubertetens betydelse blir det orimligt att basera undervisningen utifrån normer. De könsskillnader som lyftes under föregående rubrik bär en koppling till professionen, ett område som pedagogen behöver vara medveten om. Exempelvis Schembri et al. (2013) förklarade att flickor inte möter samma uppmuntran från familjen till att vara fysiskt aktiva. Det finns belägg för detta i både skolans värdegrund, nämligen att traditionella könsroller ska motverkas (Skolverket, 2019), och inom kursplanen för IDH vilket ska behandla hur en individs val av idrotter påverkas av kön (Skolverket, 2019).

Slutligen hävdar Bardaglio et al. (2013) att flera instruktörer under idrottsundervisningen kan vara betydelsefullt för motorikens utveckling, vilket försäkrar att eleverna kan tillägnas tillräckligt med tid. Den utbildade idrottsläraren, motorisk träning i yngre åldrar, könsskillnader i motorik och mer tillägnad tid åt eleverna är viktiga komponenter för att främja den motoriska utvecklingen i skolans kontext.

Diskussion kopplad till lärarprofessionen

Det fanns adekvat material för att besvara den andra frågeställningen men kopplingen till IDH var inte alltid explicit. Givet detta, lyfts nu frågeställningen till en större diskussion när alla källors

RAE behöver beaktas. En elev född i januari kan ha upp till 11 månaders försprång i den kronologiska utvecklingskurvan på sina klasskamrater, vilket kan förstärkas ytterligare genom den biologiska åldern. Dessutom kan det få ännu fler konsekvenser i kritiska utvecklingsperioder, exempelvis puberteten eller förskoleår. Eftersom människans utvecklingskurva är individuell blir det orimligt att driva någon norm-refererad undervisning. Idrottspedagogen behöver ta hänsyn till detta och följaktligen planera sin undervisning. Utbildade och medvetna pedagoger är således avgörande.

Metaforen isbergsmodellen är passande för motorik och IDH. Det finns dolda, oväntade, konsekvenser för barnen. Kunskapsöversiktens resultat har konstaterat att den motoriska utvecklingen kan påverka utöver bara rörelseförmågan (Bejerot et al., 2013; Jansen et al., 2018; Mcclelland et al., 2014; Son & Meisels, 2006). Rörelseförmågan kan enkelt observeras men de kognitiva konsekvenserna är inte lika lätt identifierade. Sambandet kan vara svårt att se för en lärare som bara träffar eleven i antingen teoretiska eller praktiska ämnen. Att motoriken berör kognitiva och akademiska prestationer legitimerar därför ämnet IDH i svenska skolans större perspektiv, att främja ett livslångt lärande (Skolverket, 2019). Motoriken medför andra konsekvenser men sambandet kan vara svårt att observera, speciellt för den som bara ser ena perspektivet.

IDH är inte motion, och skärmtid är ett annat dilemma. Utifrån de granskade studierna stöds också den utveckling ämnet IDH genomgått i svenska skolan. IDH är ett kunskapsämne och inte ett motionstillfälle (Skolverket, 2019). Om det senare ska bemötas bör det faktum lyftas att om eleverna kan få ett intresse för en fritidsaktivitet genom IDH, är det värt mer än att motionera dem. Den ackumulerade idrottsundervisningen för en elev genom det svenska skolsystemet är nämligen liten i förhållande till ett bestående intresse livet ut. Med det sagt ska skolans idrottsundervisning inte på något sätt förkastas, eftersom forskning som lagts fram tidigare bevisat dess betydande roll, trots att mängden kritiserats, exempelvis av Ericsson (2003). Schembri et al. (2019) visade till exempel att rörelse på fritiden var en starkt associerad faktor till god motorik. Därför bör Tidén och Nybergs (2008) studerande och uppföljning av skärmtid och motorik också belysas. Den utfördes 2001 och följdes upp 2007. Den första iPhonen lanserades juni 2007. Frågan som kan ställas är då hur motoriken ser ut vid en liknande uppföljning för barn som idag har tillgång till skärm från i princip födseln, om hemmet tillåter det? Dessutom

studerades barnen i åldrarna nio respektive 16. Hade ett ännu sämre resultat setts om förskolebarn undersökts, vilket kunskapsöversikten konstaterat är en viktig utvecklingsålder för motoriken? Den frågeställningen är idag en verklighet idrottsläraren möter. IDH är ett kunskapsämne och om rätt bemött kan skapa bestående kunskap livet ut.

Kunskapsutveckling och skapandet av medmänniskor är de två självklara delarna av läraruppdraget (Skolverket, 2019). En ökad investering i barnen ger i gengäld en ökad lönsamhet, dels för lärarna själva, men än viktigare i enlighet med det nämnda läraruppdraget, för barnen. Klassens sammansättning kan därför diskuteras. Mindre klasser och/eller fler idrottspedagoger bör uppmuntras så att varje elev kan tillägnas adekvat med tid. Det är givetvis en fråga om praktikalitet, men Bardaglio et al. (2013) resultat talar för att ju mer som investeras i eleverna desto mer får de tillbaka. Mer investering i barnen är i enlighet med läraruppdraget, både på kort och lång sikt.

Begränsningar och implikationer

Barns utveckling är enorm i dessa åldrar och andra faktorer kan ha påverkat de påvisade resultaten. Ett exempel är Son och Meisel (2006) där inget förtest på läsförmåga kunde genomföras eftersom förskolebarnen ännu inte kunde läsa. Detta nämns i deras avsnitt för begränsningar. Vidare lyfter de att neuropsykologisk forskning har identifierat viktiga underområden för läsning och matematik, genom vilka ytterligare forskning möjligen kan adressera vilka visuella motoriska färdigheter som predicerar vilka underfärdigheter, således isolera resultatet vidare. Dessutom får inte dilemmat förkastas att resultaten i de här studierna kan vara förhöjda på grund av observatörseffekten. Nämligen att eleverna, medvetet, eller omedvetet, presterat annorlunda för att de granskats (Bryman, 2018). En variant på detta, The

Hawthorne effect (McCarney et al., 2007) lyftes i samband med Mcclelland et al. (2014).

Observatörseffekten kan bedömas vara mindre i yngre åldrar då barnen inte är lika medvetna om sin omgivning. Därför är begreppet relevant för studierna Schembri at al. (2019), Tidén och Nyberg (2008), Gadžić et al. (2016), Bardaglio et al. (2013), Ericsson (2003), Ericsson, (2011), Mcclelland et al. (2014) och Jansen et al. (2018). Det är komplicerat att isolera forskningsresultat

En studie är bara representativ för det område inom vilken den är utförd, och den enskilda individen har betydelse. Ett sådant exempel är Schembri et al. (2019), där de demografiska skillnaderna i södra Italien är annorlunda från Sveriges, och idrottslektionerna inte leds av en utbildad pedagog, vilket gör direkta jämförelser svåra. Att en direkt jämförelse inte gick att genomföra påverkar inte resultatet eftersom det inte var en del av syftet. Med det menas att med de tendenser som setts, har den motoriska utvecklingen fortfarande likheter. Vidare att det finns många led som kan påverka innan en studies resultat kan förväntas ha samma effekt i ett annat sammanhang, måste beaktas. Sådana led gör det svårt att isolera ett resultat till att fungera i en given kontext. När människor dessutom involveras ökas komplexiteten genom att olika individer med olika förutsättningar studeras. Att försöka isolera faktorer från annan påverkan bör därför vara en ståndpunkt för vidare forskning. Det kan däremot ge upphov till frågan om vi verkligen kan separera det studerade området från individens påverkan?

För att sammanfatta, det fanns inte alltid en explicit koppling mellan de utvalda källorna och IDH. Kunskapsöversiktens röda tråd fanns i den kronologiska ordningen från motorisk utveckling i yngre barn till senare konsekvenser eller uppföljning av de longitudinella studierna. Kopplingen till IDH gjordes därefter genom att betona vikten av den motoriska utvecklingen i yngre åldrar, vilket synliggjordes med utdrag från kursplanen i låg- och mellanstadiet. Vidare så belystes ämnets roll genom de konsekvenser som resultaten visade, bland annat genom den utbildade idrottspedagogen som besitter nödvändig kunskap. Slutligen lyfte diskussionen en koppling till svenska skolans värdegrund, som sträckte sig bortom ämnet IDH, och illustrerade resultatets relation till det större perspektivet, det livslånga lärandet. Holistiskt sett har således kunskapsöversikten gediget framhävt området motorik och ämnet IDHs betydande roll för den svenska skolkontexten.

Vidare forskning

Utifrån kunskapsöversikten kan det konstateras att det finns tydliga konsekvenser relaterade till motorisk utveckling. Det finns fortfarande många oklarheter och när människan studeras finns det sällan ett rätt svar som kan appliceras på allt och alla. Denna kunskapsöversikt har studerat både utvecklingen och konsekvenserna av motorik. Genom dess resultat kan vidare avgränsning utformas och ligga till grund för framtida arbeten. Fördjupning inom RAE, exempelvis i

förhållande till uppnått betyg, utifrån registerdata, intervjuer och/eller enkäter, kan därför vara en grund för ett framtida examensarbete.

Referenslista

Backman, J. (2016). Rapporter och uppsatser. (3 uppl.). Studentlitteratur.

Bardaglio, G., Marasso, D., Magno, F., & Rabaglietti, E. (2013). Team-teaching in Physical Education for Promoting Coordinative Motor Skills in Children: The More You Invest the More You Get. Physical Education and Sport Pedagogy, 20, 268-282. doi:

10.1080/17408989.2013.837434

Bejetor, S., Plenty S., Humble, A., & Humble, M. (2013). Poor Motor Skills: A Risk Marker for Bully Victimization. Aggressive behavior, 39, 453-461. doi: 10.1002/ab.21489

Bornstein, M. H. (1989). Sensitive Periods in Development: Structural Characteristics and Causal Interpretations. Psychological Review, 105, 179-197. doi:

10.1037/0033-2909.105.2.179

Bryman, A. (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. (3 uppl.). Liber.

Ericsson, I. (2003). Motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer: En interventionsstudie i skolår

1-3. [Doktorsavhandling, Malmö Högskola.]

Ericsson, I. (2011). Effects of Increased Physical Activity on Motor skills and Marks in Physical Education: An Intervention Study in School Years 1 Through 9 in Sweden.

Physical Education & Sport Pedagogy, 16:3, 319-329. doi: 10.1080/17408989.2020.545052

Gadžić, A., Miljoević A., Veroljub, S., & Vučković I. (2016). Relative Age Effects on Motor Performance of Seventh-grade Pupils. European Physical Education Review, 23, 534-542. doi: 10.1177/1356336x16671696

Jansen, P., Ellinger, J., & Lehmann, J. (2018). Increased Physical Education at School

Improves the Visual-Spatial Cognition During Adolescence. Educational Psychology, 38, 964-976.

doi: 10.1080/01443410.2018.1457777

Kadesjö, B. (2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Liber.

Lemos, G. A., Avigo, E. L., & Barela J. A. (2012). Physical Education in Kindergarten Promotes Fundamental Motor Skill Development. Advances in Physical Education, 2, 17-21. doi: 10.4236/ape.2012.21003

Logan, S., Ross, S., Chee, K., Stodden, D., & Robinson, L. (2017). Fundamental Motor Skills: A Systematic Review of Terminology. Journal of Sports Sciences, 36, 1-16. doi:

10.1080/02640414.2017.1340660

McCarney, R., Warner J., Iliffe S., van Haselen R., Griffin M., & Fisher P. (2007). The Hawthorne Effect: a randomised controlled trial. BMC Med Res Methodol, 7, 30. doi:10.1186/1471-2288-7-30

Mcclelland, E., Pitt, A., & Stein, J. (2014). Enhanced Academic Performances Using a Novel Classroom Physical Activity Intervention to Increase Awareness, Attention and Self-Control: Putting Embodied Cognition Into Practice. Improving Schools, 18, 18-100. doi: 10.1177/1365480214562125

Nationalencyklopedin. (2020a). Biologisk ålder.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/biologisk-%C3%A5lder

Nationalencyklopedin. (2020b). Kognition.

https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kognition

Nationalencyklopedin. (2020c). Motorik.

Robinson, L. (2010). The Relationship Between Perceived Physical Competence and Fundamental Motor Skills in Preschool children. Child: care, health and development, 37, 589-596. doi: 10.1111/j.1365-2214.2020.0118.x

Salvi, S. J., Bowker J. W., Roemmich J. N., Romero N., Kieffer E., Rocco P., & Epstein L. H. (2007). Peer Influence on Children’s Physical Activity: An Experience Sampling Study.

Journal of Pediatric Psychology 33, 1, 39-49. doi: 10.1093/jpepsy/jsm039

Schembri, R., Quinto, A., Aiello, F., Pignato, S., & Sgrò, F. (2019). The Relationship Between the Practice of Physical Activity and Sport and the Level of Motor Competence in Primary School Children. Journal of Physical Education & Sport, 19, 1994-1998. doi: 10.7752/jpes.2019.s5297

Skolforskningsinstitutet. (2020, maj 19). Nyckelbegrepp.

https://www.skolfi.se/forskningssammanstallningar/nyckelbegrepp/#

Son, S-H., & Meisels, S. (2006). The Relationship of Young Children’s Motor Skills to Later Reading and Math Achievement. Merril-Palmer Quarterly, 52, 755-778. doi:

10.1353/mpq/2006.0033

Stodden, D. F., Goodway, J. D., Langendorfer, S. J., Roberton, M. A., Rudisill, M. E., Garcia, C., & Garcia, L. E. (2008). A Developmental Perspective on the Role of Motor Skill Competence in Physical Activity: An Emergent Relationship. Quest, 60, 290–306. doi:10.1080/ 00336297.2008.10483582

Sverige. Skolverket (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011:

reviderad 2019. (6 uppl). Skolverket.

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Sykes, E. D., Bell, J., & Rodeiro C. V. (2009). Birthdate Effects: A Review of the Literature from the

Thurén, T. (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. (3 uppl). Liber.

Tidén, A., & Nyberg, M. (2008). Vad har hänt med “skärm-generationens” motorik? Svensk

Idrottsforskning, 4, 32-34.

Östlundh, L. (2017) Informationssökning I Friberg, F. (red.) (2017). Dags för

uppsats: Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. (3 uppl., reviderad s.59–82)