Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med läkare

1

SJUKSKÖTERSKORS

ERFARENHETER AV

KOMMUNIKATION MED LÄKARE

EN LITTERATURSTUDIE

AXEL FLYMAN

JOEL NELSON

Examensarbete i omvårdnad Malmö universitet

61-90 hp Hälsa och samhälle

Sjuksköterskeprogrammet 205 06 Malmö Maj 2020

2

SJUKSKÖTERSKORS

ERFARENHETER AV

KOMMUNIKATION MED LÄKARE

EN LITTERATURSTUDIE

AXEL FLYMAN

JOEL NELSON

Sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med läkare: en litteraturstudie.

Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten

för hälsa och samhälle, Institutionen för vårdvetenskap, 2020.

Bakgrund: Kommunikation är en nyckelfaktor för att kunna bedriva en säker och tillfredsställande vård. Vårdteamet består av flera olika professioner som behöver kommunicera för att uppnå satta mål. Av alla vårdskador är 70% orsakade på grund av bristande kommunikation. För att öka patientsäkerheten krävs det att vårdteamet har rutiner för att säkerställa att patientinformation överförs på ett säkert sätt. Inte minst mellan läkare och sjuksköterska krävs ett säkert

kommunikationssystem eftersom professionerna samarbetar kontinuerligt. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av interprofessionell kommunikation med läkare och dess betydelse för patientsäkerheten. Metod: Litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats som granskats, analyserats och sammanställts till ett resultat. Resultat: Sju teman har framställts i resultatet bestående av “Roller”, “Tidsbrist”, “Förminskning”, “Anpassad

kommunikation”, “Brist på information”, “Följder för patienten av bristande kommunikation” och “Teamarbete”. Konklusion: Sjuksköterskor upplever att

deras kunskaper inte tas på allvar av läkarna. När läkarna undanhåller information om patienten upplevs frustration. De anser att en god relation till läkaren gynnar kommunikationen. För att förmedla information till läkarna krävs det att

sjuksköterskrona anpassar sin kommunikationsstil beroende på specifik läkare och situation.

Nyckelord: erfarenheter, interprofessionell kommunikation, kvalitativa studier, läkare, patientsäkerhet, sjuksköterskor.

3

NURSES’ EXPERIENCES OF

COMMUNICATION WITH

PHYSICIANS

A LITERATURE REVIEW

AXEL FLYMAN

JOEL NELSON

Nurses’ experiences of communication with physicians: a literature review.

Degree Project in nursing 15 credit points. Malmö university: Faculty of Health

and Society, Department of Care and Science, 2020.

Background: Communication is a key factor to be able to provide safe and satisfactory care. The healthcare team consists of multiple professions who need to communicate to achieve their goals. 70% of all instances where the patient comes to harm in healthcare is because of communication errors. To increase the patient safety the healthcare team needs routines to ensure that patient information is transferred between the professions in a safe manner. Especially between the nurse and the physician the communication needs to function since the two professions corporate continuously. Aim: To examine nurses experiences of communication with physicians and the impact on patient safety. Methods: A literature review based on ten scientific articles with qualitative data that has been reviewed, analysed and compiled to a result. Results: Seven themes were

produced in the results consisting of “Roles”, “Lack of time”, “Diminishing”, “Adapted communication”, “Lack of information”, “Consequences for the patient

because of lack in communication” and “Teamwork”. Conclusion: The nurses

experience that their knowledge is not taken seriously by the physicians. When the physicians are withholding information, the nurses feel frustration. They believe that a good relation with the physician improves the communication. To mediate information to the physicians the nurses sometimes need to adapt their communication style depending on which physician they are communicating with.

Keywords: experiences, interprofessional communication, nurse, patient safety, physician, qualitative studies.

4

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sjuksköterskan och läkaren ... 8

PROBLEMFORMULERING ... 8

SYFTE ... 9

METOD ... 9

Sökord och databaser ... 9

Inklusionskriterier ...10 Urvalsprocess ...10 Kvalitetsgranskning ...10 Metod för analys ...11 RESULTAT ...11 Roller...12 Tidsbrist ...12 Förminskning...13 Anpassad kommunikation ...13 Brist på information ...14 Följder för patienten...15 Teamkänsla...15 DISKUSSION ...16 Metoddiskussion ...16

Sökord och databaser...16

Urval ...17 Kvalitetsgranskning ...17 Analys ...18 Resultatdiskussion ...18 Roller ...18 Tidsbrist ...19 Förminskning ...19 Anpassad kommunikation ...20

5

Brist på information ...21

Teamarbete ...22

KONKLUSION ...23

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH ...23

REFERENSER...25

BILAGOR ...29

Bilaga 1: Sökschema för CINAHL ...29

Bilaga 2: Sökschema för PubMed ...29

Bilaga 3: Artikelmatris ...29

BILAGA 1 ...30

BILAGA 2 ...31

6

INLEDNING

En god interprofessionell kommunikation är grundläggande för en säker vård. Går information förlorad kan följderna potentiellt vara katastrofala för patienten. Den grundutbildade sjuksköterskan förväntas vara ledare av omvårdnadsteamet och samverkan i team en av sjuksköterskans kärnkompetenser. Från egna erfarenheter av den verksamhetsförlagda sjuksköterskeutbildningen har brister i

kommunikation observerats och kan bero på olika anledningar. Förskjutna eller otydliga ansvarsområden, kulturer, jargonger inom professionerna, stress, bristande social kompetens, hierarki och rädsla för att prata till överordnad är några observerade anledningar till att kommunikationen brister. Ur en

grundutbildad sjuksköterskas perspektiv är ämnet angeläget att studera då ledaren av omvårdnadsteamet ska se till att kommunikationen och samverkan i teamet fungerar, inte minst kommunikationen med läkare.

BAKGRUND

Kommunikation

För att kunna ge adekvat omvårdnad till patienten krävs kommunikation, dels till patienten men framförallt inom arbetslaget (Eide & Eide 2004). Ordet

kommunikation kommer från det latinska ordet communicare och betyder att göra något tillsammans (a.a.). Kommunikation i dagliga livet skiljer sig från den professionella kommunikationen. Professionell kommunikation är det som

experter eller yrkesutövare kommunicerar i sin yrkesutövning. Den professionella kommunikationen inom hälso- och sjukvården innefattar dels kommunikationen till patienten och närstående men framför allt mellan kollegor och andra

yrkesgrupper som vårdpersonalen samarbetar med för att främja patientens hälsa (a.a.). Enligt Eide & Eide (2004) krävs en avsändare och en mottagare för att något ska kunna kommuniceras. Kommunikationen kan delas upp i icke verbal och verbal. Den verbala kommunikationen är vad som sägs och hur det sägs. Den icke verbala kommunikationen innefattar ansiktsuttryck, ögonkontakt,

kroppsspråk, beröring och tystnad. Både den verbala och den icke verbala kommunikationen har betydelse för hur avsändaren förmedlar sitt budskap och hur mottagaren uppfattar och svarar (a.a.).

Vårdteamet

Inom primärvården och slutenvården arbetar sjuksköterskan i team, så kallade vårdteam (Sharp 2012). Vårdteamet består av en grupp människor med olika professioner som arbetar med gemensamma mål (a.a.). Det interprofessionella vårdteamet består av yrkesgrupperna läkare, sjuksköterskor, undersköterskor, sjukgymnaster och dietister men även receptionister, apotekare och

administratörer. Kort sagt alla inom vårdorganisationen som är delaktiga i vården av patienten (a.a.). Samverkan i team en nyckelfaktor för personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård. Samverkan i team är beskrivet som en av sjuksköterskans sex kärnkompetenser och innebär att sjuksköterskan fungerar effektivt i interprofessionella team, främjar öppen kommunikation och har ömsesidig respekt för att uppnå kvalitet i patientvården (Nygårdh 2017). Det ska inom vårdteamet råda ett öppet klimat, finnas en gemensam värdegrund samt ett

7

gemensamt uppdrag där en tydlig målformulering formulerats tillsammans med patienten. Det ska även inom vårdteamet finnas en lärande atmosfär. Vårdteamets rutiner kan se olika ut inom hälso- och sjukvården. Ett akutteam samarbetar med strikta rutiner medan ett vårdteam inom primärvården tar till vara på den

personens kompetens som är lämpad för att vårda patienten (a.a.).

Bristande kommunikation

Kommunikationen i interprofessionella team kräver att professionerna är medvetna om och förstår varandras roller samt att en ömsesidig respekt råder (Leonard m.fl. 2004). Dels ska ett gemensamt tankesätt för hur kommunikationen ska gå till existera och alla i vårdteamet ska känna sig bekväma i miljön och våga ta upp eventuella problem för att undvika negativa följder för patienten (a.a.). För att informationen mellan professionerna ska kunna överföras på ett effektivt sätt krävs det att den ska vara läglig, komplett, korrekt och avgränsad. På så vis säkerställs att både avsändare och mottagare får en ömsesidig förståelse för vad som ska förmedlas (Wallin & Thor 2008). Inom alla yrkeskategorier är effektiv kommunikation väsentligt för att uppnå satta mål. Inom hälso- och sjukvården är 70% av alla patientskador orsakade p.g.a. bristande kommunikation i det

interprofessionella teamet (Leonard m.fl. 2004). Samhällets ökade vårdbehov, brist på personal och mindre resurser till hälso- och sjukvården är några exempel som bidrar till en påfrestande arbetsmiljö och därmed bristande kommunikation inom vårdlaget (Lancaster m.fl. 2015). Ett annat problem som kan bidra till bristande kommunikation inom vårdlaget är att utbildningen mellan olika instanser har olika modeller för kommunikation (Leonard m.fl. 2004).

Sjuksköterskor lär sig i utbildningen att använda mer bredare och generella termer medan läkare har ett mer precist språk när det kommer till diagnoser eller

sjukdomstillstånd. Det uppkommer då en form av språkbarriär (a.a.).

Patientsäkerhet

En gemensam och tydlig bild av patientens rådande situation inom vårdteamet är en av de viktigaste förutsättningarna för säkert teamarbete (Socialstyrelsen 2020). För att uppnå detta är kommunikation det centrala verktyget. Kommunikation angående patienten sker både mellan vårdpersonal på samma enhet men även mellan olika enheter, som t.ex. när en patient ska förflyttas från enhet till en annan (a.a.). I detta skede finns det risk för att nödvändig information angående

patienten tappas vid otillräcklig överrapportering mellan vårdpersonalen. Dokumentation är ett verktyg vårdpersonalen har för att samla information angående patienten. Vad som dokumenteras och hur informationen är utformad har betydelse för helhetsbilden och planeringen angående patienten (a.a.).

Tekniska barriärer, såsom olika dokumentationssystem inom olika instanser, kan bidra till att det är svårt att få åtkomst till nödvändig information angående patienten (a.a.). Korrelation mellan effektiv kommunikation och ökad

patientsäkerhet har påvisats i flera studier (Hughes & Fitzpatrick 2010; Morey m.fl. 2002). Barriärer i den interprofessionella kommunikationen mellan

sjuksköterskor och läkare leder ofta till fördröjda behandlingsåtgärder (a.a.). Detta leder till att patienten besväras av sin åkomma under längre tid vilket inte bara har en negativ effekt på patientens tillvaro, men även onödiga resurskostnader för hälso- och sjukvården (a.a.). Hur nöjd patienten är med sin vårdtid har ett samband med hur effektiv vårdteamets interprofessionella kommunikation är (Morey m.fl. 2002).

8 Personcentrerad vård

Personcentrerad vård innebär att sjuksköterskan ska erkänna patienten som källa till kontroll och fullvärdig partner genom hela vårdförloppet (Nygårdh 2017). Det innebär också att patientens behov, värderingar och behov ska respekteras (a.a.). I en studie av Edvardsson m.fl. (2014) framkom det att efter att ha implementerat personcentrerad vård på demensboenden så upplevde brukarna en mer

välkomnande atmosfär och personalen upplevde mindre stress. I en annan studie av Fors m.fl. (2015) så visade sig att patienter med akut kranskärlssjukdom hade mer än dubbelt så stor chans att förbättras vid personcentrerad vård jämfört med traditionell vård. Personcentrerad vård har alltså många fördelar och därför bör vårdteamet ha detta i åtanke under hela vårdförloppet av patienten. Detta betyder att kommunikation inom vårdteamet är en nyckelfaktor för att personcentrerad vård ska kunna ges. Om informationsflödet mellan t.ex. läkare och sjuksköterska inte fungerar så är det därför mindre sannolikt att personcentrerad vård uppnås.

Sjuksköterskan och läkaren

Läkaren har det huvudsakliga ansvaret när det gäller beslut om patientens behandlingsplan medan sjuksköterskan har det huvudsakliga ansvaret gällande patientens omvårdnad (Danermark 2008). Läkaren delegerar uppgifter till

sjuksköterskan som i sin tur delegerar till undersköterskan. När det kommer till att känna sig bekväm med att ta upp eventuella problem kan den hierarkiska

ordningen och maktrelationer påverka (a.a.). I en studie av Susilo m.fl. (2013) där 400 sjuksköterskor blev intervjuade framkom det att majoriteten av deltagarna ofta inte kände sig bekväma med att vidarebefordra viss information angående patienten till läkaren på grund av rädslan av att bli anklagad för att överstiga professionella gränser, vilket kan ha negativ inverkan på patientsäkerheten (a.a.). Enligt Danermark (2008) kan detta mönster bero på fenomenet haloeffekten som innebär att det inte är kompetensen som avgör vilket inflytande en person har i ett sammanhang. Det handlar mer om vilken status personen har. Sjuksköterskan har lägre status än läkaren men har inte nödvändigtvis mindre kompetens i vissa sammanhang men ändå kan sjuksköterskan dra sig för att närma sig läkaren vid t.ex. rapportering angående en patient. Denna maktrelation utgör vissa

begränsningar för gruppens arbete (a.a.). Danermark (2008) fortsätter med att ömsesidig medvetenhet om den ständigt närvarande maktaspekten bland aktörerna i vårdteamet är väsentlig för en framgångsrik interprofessionell kommunikation.

PROBLEMFORMULERING

Enligt svensk sjuksköterskeförening är samverkan i team en nyckelfaktor för personcentrerad och patientsäker hälso- och sjukvård och för samverkan krävs adekvat kommunikation. Baserat på tidigare information rättfärdigas ett behov av ytterligare kunskap inom interprofessionell kommunikation. Bristande

kommunikation i interprofessionella team är den enskilt största orsaken till vårdskador. Dessa vårdskador hade potentiellt kunnat undvikas om

kommunikationen i vårdteamet hade fungerat bättre. Med denna studie vill författarna belysa detta fenomen. Författarna vill få lärdom om vilka aspekter sjuksköterskor anser är de bärande respektive bristande i kommunikation med läkare och även hur patientsäkerheten påverkas av den interprofessionella kommunikationen.

9

SYFTE

Syftet var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av interprofessionell kommunikation med läkare och dess betydelse för patientsäkerheten.

METOD

I en studie då levda erfarenheter av ett fenomen ska studeras är det lämpligt att använda sig av kvalitativ data (Henricson & Billhult 2017). I denna studie

belystes erfarenheter av interprofessionell kommunikation så därför blev valet av typ av data av naturliga skäl kvalitativ. Kvantitativ data var inte lämpligt i och med att datan inte var numerisk, eftersom det som analyserades var det sagda ordet av personer (a.a.). Författarna utförde inte intervjuerna själva. Studien baserades på befintlig forskning så användes litteraturstudie som metod. En litteraturstudie ger en överblick över hur forskningen ser ut i nuläget i ett visst forskningsområde (Rosén 2017) Med utgång från en precis fråga eller

ställningstagande så söktes relevant publicerad forskning. Därefter valdes ett antal studier med högst relevans ut för att gå vidare till kvalitetsgranskning. Utvalda artiklar som ingick i resultatet analyserades och delades in i rubriker. Slutligen gjordes en sammanfattande presentation av resultaten och evidensen graderas (a.a.).

Sökord och databaser

För att strukturera frågeställningen användes modellen POR. I modellen står P för population, O för område/fenomen och R står för resultat (Willman m.fl. 2016). I detta fallet var populationen sjuksköterskor, område/fenomen var

interprofessionell kommunikation med läkare och resultat var sjuksköterskors erfarenheter.

Tabell 1. POR-modellen.

Population Område Resultat

Sjuksköterskor Interprofessionell

kommunikation med läkare

Sjuksköterskors erfarenheter

För att underlätta sökningen i databaserna delades P, O och R upp i olika sökblock (Willman m.fl. 2016). Ord som ingick i sökblock 1 blev sjuksköterskor, sökblock 2 blev relationen mellan sjuksköterskor och läkare, sökblock 3 blev

kommunikation, sökblock 4 blev kvalitativa studier och sökblock 5 blev läkare.

Engelsk översättning och synonymer för sökblock 1 är nurse och nurses. För sökblock 2 nurse-physician relations. För sökblock 3 communication,

10

sökblock 4 qualitative studies, interviews, perceptions samt experiences. För sökblock 5 physician, doctor samt general practitioner.

De databaser som ansågs vara relevanta att söka i för att hitta litteratur inom valt ämne var CINAHL som fokuserar på artiklar som berör omvårdnad, fysioterapi och arbetsterapi och PubMed som också fokuserar på omvårdnad, men även bl.a. medicin och tandvård (Karlsson 2017). I databaserna användes olika typer av sökord; fritextord och ämnesord. Fritextord är ord som slår på antingen titel, författare eller ämnesord men för att öka chansen att hitta de mest relevanta artiklarna användes ämnesord. Ämnesord beskriver innehållet i artikeln och i PubMed kallas systemet för Medical Subject Headings (MeSH). CINAHL har ett liknande system men här kallas det istället för Cinahl Headings (a.a.).

Vid genomförandet av sökningen så delades de olika orden i sökblocken upp för att sökas på separat, antingen som fritextord eller som ämnesord (Karlsson 2017). Därefter lades sökorden ihop till ett sökblock igen med en så kallad boolesk operator OR. OR användes för att utöka sökningen, d.v.s. vid användning av OR mellan två ord vid sökningen i ett sökblock så fås träffar på antingen det ena, det andra eller båda orden. När detta gjorts för samtliga sökblock lades de olika sökblocken ihop med en annan boolesk operator AND. AND används för att smalna av sökningen (a.a.). Vid användning av AND mellan ord eller sökblock så fås endast träffar då både ord/sökblock innan och efter AND är med. På så sätt fås en slutgiltig sökning för att sortera bort irrelevanta artiklar i databaserna (a.a.).

Inklusionskriterier

De inklusionskriterier som sattes upp för vilka som ingick i de intervjuer som datan baserades på i denna litteraturstudie var följande: Sjuksköterskor, alla åldrar, inget kön exkluderat, att författarna till studierna har diskuterat etiska aspekter kopplat till studien, artiklar som publicerats de senaste 15 åren samt att de var kvalitativa med empirisk studiedesign. Ytterligare kriterier för vilka artiklar som ingick i studien var att de har genomgått peer review och att de är skrivna på antingen engelska eller svenska.

Urvalsprocess

När den slutgiltiga sökningen i databaserna var gjord så granskades samtliga titlar och abstrakt för att se om artikeln kan svara på syftet. Författarna valde att

inkludera artiklar som även belyste andra vårdprofessioners erfarenheter utöver sjuksköterskans. Om detta var fallet så användes, i enlighet med denna

litteraturstudies syfte, endast sjuksköterskornas erfarenheter till resultatet. I CINAHL hittades 331 artiklar och i PubMed hittades 398 artiklar. Samtliga titlar lästes igenom. Om en titel relaterade till syftet så lästes även abstraktet. Totalt 52 abstrakt lästes varav 29 visade sig vara av relevans till syftet. Dessa 29 artiklar lästes sedan i fulltext enskilt av författarna. En artikel föll bort p.g.a.

dubbelpublikation, d.v.s. att samma data och analys publicerats i flera artiklar (Rosén 2017). Efter att ha läst samtliga artiklar som svarade på syftet granskades dessa igen och diskuterades mellan författarna för att välja ut tio artiklar som skulle ingå i resultatet.

11

De tio artiklar som svarade på syftet, genomgått urvalsprocessen och uppfyllt inklusionskriterierna gick vidare till kvalitetsgranskning, d.v.s. vilken grad av kvalité artikeln hade. För att ha en konsekvent metod för kvalitetsgranskning så användes en mall från Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). Mallen som var relevant för granskning av denna studies karaktär var en av SBU:s granskningsmallar vid namn “Bedömning av studier med kvalitativ metodik” (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 2017). Mallen följdes utan modifiering. Detta gjordes enskilt av båda författarna för att sedan jämföra om båda författare hade kommit fram till samma resultat av granskningen (Rosén 2017). Om åsikter kring en artikels kvalité var olika diskuterades dessa skillnader för att komma fram till ett gemensamt beslut. Åsikterna kunde skiljas i och med att författarna hade ingen tidigare erfarenhet av kvalitetsgranskning och därmed tolkade kvalitetsaspekter på olika sätt trots användandet av mallens kriterier. Slutligen beslutades, med hjälp av resultaten i varje

kvalitetsgranskningsmall och diskussion mellan författarna, om artiklarna hade hög, medel eller låg kvalité. Två av artiklarna bedömdes vara av medelkvalité medan resterande åtta ansågs vara av hög kvalité.

Metod för analys

För att analysera datan i studierna användes metoden innehållsanalys (Willman m.fl. 2016). Först lästes studierna upprepade gånger av båda författarna separat för att författarna skulle bli bekant med innehållet. Därefter diskuterades koder fram mellan författarna. Koderna representerade enheter som ansågs vara bärande i artiklarna. Dessa koder fick en färg designerad och artiklarna lästes återigen av författarna separat. Med hjälp av markeringspennor delades innehållet i artiklarna upp i de bestämda koderna. Resultatet av uppdelningen jämfördes mellan

författarna för att hitta eventuella skillnader om hur författarna hade uppfattat innehållet i artiklarna. Om olika uppfattningar upptäcktes diskuterades fram konsensus kring hur innehållet skulle tolkas. Därefter samlades alla koder under olika teman och presenterades i löpande text som mynnade ut i slutsatser. Resultaten som framkom i studierna presenterades också i en artikelmatris med följande delar: Författare, publikationsdatum, land, syfte, deltagare,

metod/forskningsdesign, huvudsakligt resultat eller slutsats och slutligen vetenskaplig kvalitet. På så sätt skapades en överblick på de olika studierna och likheter/skillnader kunde jämföras (Willman m.fl. 2016). Under analysprocessen upptäcktes det att en av studierna, utöver intervjuer, även hade observationer som datainsamlingsmetod. Endast intervjumaterialet användes till resultatet.

RESULTAT

Resultatet baserades på tio kvalitativa artiklar med empirisk studiedesign om sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med läkare. Fyra av artiklarna var skrivna i USA, två i Belgien, resterande i Sverige, Turkiet, Singapore och Iran. Publiceringsår bland artiklarna varierade mellan 2006 och 2020. Alla artiklarna innehöll antingen semistrukturerade eller ostrukturerade intervjuer med

sjuksköterskor. En av studierna hade även observationer utöver intervjuer. Fem av studierna innefattade även läkares erfarenheter av kommunikation med

sjuksköterskor och två innefattade hela teamets upplevelser av kommunikation. Antal deltagande sjuksköterskor i studierna sträckte sig från sex till femtiofyra. I

12

samtliga artiklar var kvinnor det dominerande könet. Resultatet är indelat i sju teman bestående av roller, tidsbrist, förminskning, anpassad kommunikation, brist på information, följder för patienten av bristande kommunikation och teamarbete.

Roller

Kommunikationen i interprofessionella team kräver att professionerna är medvetna om och förstår varandras roller samt att en ömsesidig respekt råder (Robinson m.fl. 2010). Tre av artiklarna tar upp vikten av att känna till varandras professioner i det interprofessionella teamet (Işik m.fl. 2020; Robinson m.fl. 2010; Tang m.fl. 2018). Flera Sjuksköterskor menade att läkare inte förstod

sjuksköterskans roll. Utan en förförståelse för varandras roller kan

kommunikationen och samarbetet bli mindre effektivt (Tang m.fl. 2018). En sjuksköterska menade att förförståelse av roller är viktigt för att kunna arbeta sida vid sida och att läkare ofta saknade förståelse för sjuksköterskans roll (a.a.).

Sjuksköterskor som rapporterade att deras ansvarsområden inte var förstådda eller respekterade av läkarna, menade på att de blev tilldelade uppgifter utanför deras ansvarsområden (Işik m.fl. 2020). En sjuksköterska i studien tyckte att det var otydligt vem som bär ansvaret när professionerna överlappar varandra och delgav ett exempel där sjuksköterskan ändrade positionen på en patient utan att fråga kirurgen, något sjuksköterskan i fråga menade att flera kollegor skulle ha undvikit med rädsla för att göra kirurgen upprörd (a.a.). Flera sjuksköterskor delgav att de var tvungna att vara diplomatiska och försiktiga när de diskuterade diagnos med läkarna eftersom de var rädda att läkaren skulle ta illa upp om det verkade som att de diagnostiserade. Sjuksköterskor beskrev att de endast får beskriva symptom (Mertens m.fl. 2019; Propp m.fl. 2010).

Sjuksköterskors nära relation till patienten gjorde att sjuksköterskor fick en bild av vad bra vård på ett individuellt plan betydde för just den patienten (Bryon m.fl. 2012; Propp m.fl. 2010). Tiden sjuksköterskor la på att vara nära patienten hade en kritisk roll när det kom till att förse läkaren med information om patienten (Propp m.fl. 2010). Flera sjuksköterskor i studien kände sig skyldiga att försöka få läkaren att förstå deras syn på den bästa vården för den individuella patienten (a.a.). När sjuksköterskors och läkares åsikter gick isär spelade inte

sjuksköterskornas åsikter någon roll, trots sjuksköterskornas nära relation till patienten och känslan av att veta vad som var bäst för patienten (a.a.). Alla sjuksköterskor i Bryons m.fl. (2012) studie enades om att läkaren hade ansvaret att fatta det slutgiltiga beslutet. Trots detta uttryckte sjuksköterskorna att de inte alltid höll med om besluten som togs av läkarna.

Tidsbrist

Flera sjuksköterskor uppgav att deras kommunikation med läkare var begränsad p.g.a. tidsbrist (Propp m.fl. 2010; Robinson m.fl. 2010; Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2018). Den höga arbetsbelastningen och tidspress gjorde att sjuksköterskor ibland inte hann delta på schemalagda ronder med läkare (Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2018). Sjuksköterskor upplevde att organisationen begränsade kommunikationen då hög arbetsbelastning och prioriteringskrav gjorde det svårt att finna tid att individualisera kommunikationen med läkare (Propp m.fl. 2010; Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2018). Genom att individualisera informationen

13

efter läkarens specialitet, personlighet och erfarenhet ökade sjuksköterskor

sannolikheten att läkare skulle lyssna till och använda sig av informationen (Propp m.fl. 2010). De sjuksköterskor som behärskade denna anpassning av information hade större sannolikhet att bli hörda (a.a.). Det mest återkommande temat i Robinsons m.fl. (2010) studie, som tog plats på en intensivvårdsavdelning, var behovet av entydig, rak och precis kommunikation i stressade situationer eftersom tiden var högst betydelsefull.

Förminskning

I majoriteten av studier uppgav sjuksköterskor att de kände sig förminskade i kommunikationen med läkarna (Bryon m.fl. 2012; Isik m.fl. 2020; Nedfors m.fl. 2015; Robinson m.fl. 2010; Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2017; Vaismoradi m.fl. 2011). Sjuksköterskorna kände sig mer som en medhjälpare istället för en medarbetare till läkaren (Bryon m.fl. 2012; Isik m.fl. 2020; Vaismoradi m.fl. 2011). Deltagarna i Bryons m.fl. (2012) studie beskrev att deras

informationsutbyte med läkarna endast gick en väg, d.v.s. att läkarna inte tog in vad sjuksköterskorna hade att säga gällande beslut om patientens vård (a.a.). En sjuksköterska beskrev att p.g.a. denna attityd från läkarna var det endast vissa sjuksköterskor som delade med sig av information angående patienterna till läkarna under morgonmötet (a.a.). En annan sjuksköterska i studien berättade att sjuksköterskorna ofta var tvungna att insistera när kritisk information angående patienten skulle förmedlas i och med läkarens nonchalanta attityd mot

sjuksköterskorna (a.a.).

När icke-öppen kommunikation existerade beskrevs kommunikationen med läkare mindre effektiv (Mertens m.fl. 2019). Sjuksköterskorna upplevde att läkarna hade en ointresserad attityd till vad de hade att säga trots att sjuksköterskorna

tillbringade mer tid med patienterna (Bryon m.fl. 2012; Nedfors m.fl. 2015; Tang m.fl. 2017). I Bryons m.fl. (2012) studie berättade sjuksköterskorna att, genom att tillbringa mer tid med patienterna än vad läkarna gjorde, de erhöll unik

information angående patienterna vilket inte togs på allvar av läkarna och ledde till frustration hos sjuksköterskorna. I Nedfors m.fl. (2015) studie beskrev en sjuksköterska att läkarna var mer intresserad av vad som stod i den elektroniska journalen än sjuksköterskans information angående patienten. Detta medförde ett sänkt självförtroende hos sjuksköterskan vid kommunikation med läkarna (a.a.). Om läkarna uttryckte att de inte kunde få ut någonting av sjuksköterskornas information kände sjuksköterskorna att kommunikationen med läkarna var väldigt svår att driva (Tang m.fl. 2017). De beskrev att detta mönster var svårt att bryta i och med att vissa läkare utstrålade en översittarattityd (a.a.). Deltagarna i Propps m.fl. (2010) uppger hur sjuksköterskorna behövde bygga upp sin trovärdighet för att läkarna ska ta sjuksköterskornas information och åsikter på allvar.

Anpassad kommunikation

I några av studierna berättade deltagarna att de kände ett behov av att anpassa sin kommunikationsstil efter vilken läkare de kommunicerade med för att kunna få fram sitt budskap (Byron m.fl. 2011; Mertens m.fl. 2019; Nedfors m.fl. 2016; Propp m.fl. 2010). Flera sjuksköterskor berättade att de, i tidspressade situationer, anpassade informationen som skulle förmedlas utifrån vilken läkare de skulle kommunicera med efter att ha lärt sig hur varje läkare tog in information mest effektivt (Byron m.fl. 2011; Propp m.fl. 2010). Sjuksköterskans

14

sjuksköterskan (Mertens m.fl. 2019; Propp m.fl. 2010). Stilen varierade mellan ett mer passivt beteende till en mer aktiv interaktion där läkaren var mer öppen för dialog (Bryon m.fl. 2011; Mertens m.fl. 2019). Den passiva kommunikationen innebar att kommunikationen var envägskommunikation, att sjuksköterskan lyssnade på läkaren utan att svara med egen input angående ärendet, för att sedan utföra det läkaren delegerat (Bryon m.fl. 2011). Den aktiva kommunikationen innebar att det fanns utrymme även för sjuksköterskan att uttrycka sina synpunkter och därmed kunna komma fram till ett gemensamt beslut angående

nästkommande åtgärd för patienten (a.a.).

I Nedfors m.fl. (2016) studie berättade sjuksköterskorna att de anpassade sin kommunikation under rapportering efter vilket kroppsspråk läkaren uttryckte. Om läkaren utstrålade en ointresserad attityd kände sjuksköterskorna ett behov av att hålla sig kortfattad och därmed utelämna viss information som annars hade kommunicerats om läkaren hade utstrålat en mer öppen och mottaglig attityd (a.a.). För att undvika konflikter eller diskussioner lade sjuksköterskor upp konversationer på ett sätt så att läkarna fick känslan av att det var de som löst ett problem eller kommit fram till beslut när det i själva verket var sjuksköterskans idé (Mertens m.fl. 2019). I Propps m.fl. (2010) studie berättade några

sjuksköterskor att vidrapportering till läkaren så styrde sjuksköterskorna

behandlingen av patienten åt ett visst håll genom att upprepa viss information eller lägga tyngd på vissa aspekter. På så sätt ansåg sjuksköterskorna att de var en typ av förespråkare för patienten och dess anhöriga (a.a.). I samma studie nämnde sjuksköterskorna att de medvetet agerar undergivet i kommunikationen med läkarna för att läkarna ska bli lättare att samarbeta med, trots att de kände ett behov av att bli behandlade som jämlika istället för undersåtar. Vissa

sjuksköterskor i studien berättade att det var nödvändigt speciellt när

kommunikationen skedde inför en patient. De ansåg att om patienten ska känna sig så trygg som möjligt ska även deras tillit för läkaren vara så hög som möjligt (a.a.).

Brist på information

I tre av studierna beskriver sjuksköterskorna sin frustration över att läkarna inte delar med sig tillräckligt mycket information angående patienten för att kunna bedriva säker vård (Nedfors m.fl. 2015; Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2017). Information om plan för behandling är ett exempel på något sjuksköterskor önskar att läkarna informerade mer om (a.a.). En sjuksköterska i Serksnys m.fl. (2017) studie berättar att ibland visste sjuksköterskorna inte om en patient var palliativ eller inte p.g.a. oklara besked från läkaren. Det uppgavs även att det ibland endast delades information till sjuksköterskorna från läkarna via dokumentation vilket gav en otillräcklig bild av vad strategi för behandling var (Serksnys m.fl. 2017; Simpson m.fl. 2006). Flera sjuksköterskor i Nedfors m.fl. (2015) studie uppgav att de ofta fick vara påtryckande och ihärdiga för att få ut information angående patienten från läkaren. De berättade även att vissa ordinationer och rutiner inte nämndes av läkarna eftersom de förväntade sig att sjuksköterskorna skulle ha kunskap om dessa. En sjuksköterska berättade att ibland upptäcktes nya recept på läkemedel i journalen som inte nämnts av läkaren under ronden vilket kunde bidra till förvirring angående behandlingen (a.a.). Läkarnas mer avancerade medicinska språk kunde även skapa oklarheter vilket ledde till återkontakt med läkaren för klargörande. Även att läkarna uppgav information till fel ansvarig sjuksköterska ledde till frustration (a.a.).

15

Följder för patienten av bristande kommunikation

Flera sjuksköterskor i Işiks m.fl. studie (2020) berättade om hur ineffektiv kommunikation lett till bristande samspel och stress i vårdteamet, vilket äventyrade patientsäkerheten. Exempel på detta var bl.a. otydligt språk under operation, vilket lett till att fel instrument lämnats över till kirurgen. Ett annat exempel som togs upp var att fel patient skickats in till operationssalen då två patienter som väntat på operation den dagen haft samma namn (a.a.).

Bristande kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor kan fördröja brådskande behandlingsåtgärder, något som direkt hotar patientsäkerheten

(Robinson m.fl. 2010; Tang m.fl. 2018). Ett exempel på detta är när vårdpersonal förlitar sig på elektroniska kommunikationssystem. I Robinsons m.fl. studie (2010) beskrivs ett fall där en sjuksköterska missat att en läkare skrivit en ordination på blod till en patient. Sjuksköterskan som var upptagen med andra uppgifter läste detta i journalen först fem timmar senare (a.a.).

Flera sjuksköterskor önskade att läkare skulle vara tydligare med att kommunicera deras behandlingsplaner av patienter samt att de förklarade mer ingripande varför interventioner sattes in (Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. (2018). I Tangs m.fl. (2018) studie berättade en sjuksköterska att det var vanligt att läkare inte berättade om ordinationer av läkemedel som omedelbart skulle ges till patienten.

Sjuksköterskan kände att denna odelade information påverkade patientsäkerheten negativt då ordinationen gynnat patienten mer ju snabbare det administrerats (a.a.). Flera studier nämner att teamets sammanhållning är viktig för kvalitén av omvårdnaden (Işiks m.fl. 2010; Nedfors m.fl. 2016; Propp m.fl. 2010; Robinson m.fl. 2010). En sjuksköterska menade att vårdteamets samarbete är det bästa sättet att skära ner på misstag (Robinson m.fl. 2010).

Teamarbete

Deltagare i flera av studierna var eniga om att samarbetet och kommunikationen med läkare fungerade bättre om det fanns ett gemensamt omvårdnadsmål

(Nedfors m.fl. 2016; Propp m.fl. 2010; Robinson m.fl. 2010; Simpson m.fl. 2006). Gemensamma omvårdnadsmål under ronden ledde till mindre missförstånd

(Nedfors m.fl. 2016). Sjuksköterskorna uppskattade när läkarna tog deras åsikter i beräkningen, ställde frågor, intresserade sig för samt hade insikt i patientens anamnes (a.a.). Deltagare i Robinsons m.fl. (2010) studie enades om att kommunikationen med läkare effektiviserades om det fanns en gemensam

omvårdnadsplan. Även här uppskattades när interprofessionellt samarbete innebar att söka upp varandra för råd och beslutfattande (a.a.). Sjuksköterskor kände sig respekterade och sedda när läkare sökte upp dem för att diskutera patientfall (Nedfors m.fl. 2016; Robinson m.fl. 2010).

Flera sjuksköterskor menade att relationen till läkarna växte ju mer de

samarbetade (Mertens m.fl. 2019; Nedfors m.fl. 2016). Att lära känna varandra var viktigt för att kunna lita på varandra och känna till hur den andra arbetade (Mertens m.fl. 2019). Ju bättre sjuksköterskan och läkaren förstod sig på varandra desto bättre fungerade samarbetet (a.a.). En sjuksköterska menade att det blev enklare att diskutera när man kände varandra (Nedfors m.fl. 2016).

16

DISKUSSION

Diskussionsdelen är indelad i metoddiskussion och resultatdiskussion. Under metoddiskussionen diskuteras styrkor respektive svagheter med genomförd metod för studien. Det diskuteras även vad som skulle kunnat ha gjorts annorlunda efter erhållen kunskap av denna litteraturstudie. Under resultatdiskussion diskuteras resultatet i relation till litteratur och innehåller även författarnas reflektioner kring det framtagna resultatet.

Metoddiskussion

Syftet med en litteraturstudie är att få en överblick på hur nuläget ser ut inom en viss forskningsfråga (Rosén 2017). Detta anses vara en styrka angående val av metod för denna studie. Valet av att basera studien på kvalitativ data baserades på att syftet utgick från sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med läkare. Denna studie kan ge en överblick av nulägets forskning men kan även ge

missvisande resultat om delarna i metoden inte är väldefinierad eller otydligt redovisade (a.a.).

Sökord och databaser

Ju fler databaser som används i en litteraturstudie desto bredare spektrum av tidigare litteratur finns det att välja mellan (Karlsson 2017). I denna

litteraturstudie valdes två databaser, CINAHL och PubMed, för att hitta relevant litteratur vilket kan anses som en svaghet istället för att använda fler databaser. CINAHL fokuserar på studier med inriktning på omvårdnad (a.a.).

Sjuksköterskors expertområde är just omvårdnad och denna studie utgick från sjuksköterskans erfarenheter vilket ledde till att valet av CINAHL som en av databaserna var motiverat. Även PubMed hart inriktning mot omvårdnad men även medicin, odontologi, veterinärmedicin och hälso- och

sjukvårdsadministration (Willman m.fl. 2016).

För att begränsa databassökningarna användes inklusionskriterier.

Inklusionskriterier används för att specificera sökningen för att hitta relevant litteratur (Willman m.fl. 2016). Inklusionskriterier bör vara preciserade före databassökningens start och modifikation av inklusionskriterier under sökningens gång minskar sökningens validitet (a.a.). Angående artiklarnas publiceringsår så gjordes en avgränsning så att endast studier som publicerats de senaste femton åren ingick i studiens resultat. Det framkom under databassökningen att ju äldre artiklarna var desto mer skiljde sig resultaten åt. Historiskt sett har

sjuksköterskans profession gått mer från att vara en assistent till läkaren till att vara en medarbetare. Detta har medfört att kommunikationen mellan läkare och sjuksköterska har förändrats vilket ledde till en begränsning för publiceringsår. Därför anser författarna att denna begränsning är en styrka. Författarnas

språkkunskaper begränsade databassökningen till artiklar skrivna på engelska eller svenska. Detta anses inte vara en svaghet då majoriteten av forskning är skriven på engelska.

POR-modellen användes för att strukturera upp databassökningen (Willman m.fl. 2016). Därefter delades sökningen upp i olika sökblock. I denna litteraturstudie

17

användes fem sökblock vilket kan ha gjort att sökningen kan blivit för smal och kan anses vara en svaghet. Ju färre sökblock som används desto fler träffar fås fram och om det finns ett stort urval av artiklar är det större chans att hitta relevant litteratur (Karlsson 2017). Däremot så får man även fram mer irrelevant litteratur vilket hade ökat tidsåtgången för litteratursökningen. Om studien hade genomförts igen efter erhållen kunskap hade färre sökblock använts för att undvika att missa relevant litteratur. Fler databaser hade också använts för att bredda utbudet av litteratur.

Urval

Artiklar som ingått i resultatet är baserade på arbetsplatser i olika länder där kultur och arbetsförhållanden ser olika ut. Under databassökningen av denna studie inkluderades alla länder i världen. Länder som ingick i denna studie var USA, Belgien, Sverige, Turkiet, Singapore och Iran vilket kan ha lett till att resultatet inte gav en rättvis bild av hur det ser ut i ett specifikt land (Rosén 2017).

Resultaten i studierna stämmer i stort sätt överens med varandra då de kom fram till samma sak vilket anses vara en styrka för denna litteraturstudie.De valda artiklarnas informanter är sjuksköterskor som arbetar inom olika fält av sjuksköterskeyrket vilket breddar variationen. För att bredda variationen av berättelserna, vilket är en styrka, är det en fördel att variera kön av informanterna (Henricson & Billhult 2017). I fem av studierna intervjuades andra professioner utöver sjuksköterskor. I de stycken då det var oklart vem som sagt vad, valde författarna att inte använda dessa uttalanden. Detta för att säkerställa att endast sjuksköterskors erfarenheter belystes. I denna litteraturstudie var nästan alla informanter kvinnor. Detta anses dock inte vara en svaghet då de flesta sjuksköterskor är just kvinnor.

Kvalitetsgranskning

Mallen “Bedömningar av systematiska översikter av studier med kvalitativ ansats” valdes eftersom mallen hade en väl utformad bedömning för kvalitativa data (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering 2017). Under kvalitetsgranskningen fanns det risk att författarna läst mellan raderna och missuppfattat vad som faktiskt stod i artiklarna vilket kan ha lett till en felaktig bedömning. Detta är en anledning till att författarna granskade samtliga artiklar separat enskilt och sedan jämförde resultaten (Willman & Stoltz 2017).

Granskningarna diskuterades samt sammanställdes och författarna enades om graden av tillförlitlighet på artiklarna. Fem av studierna innehöll förutom

sjuksköterskor även läkare, och i två fall även hela vårdteamet, som informanter. De artiklar som inte endast belyste sjuksköterskans perspektiv ansågs av

författarna ha partiell relevans. Förförståelse syftar på allt man har med sig innan påbörjad studie (Priebe & Landström 2017). Målet är att så lite som möjligt bli påverkad av sin förförståelse under en studie för att inte resultatet ska bli vinklat åt något håll (a.a.).

Ingen av författarna hade tidigare granskat artiklar vilket kan anses som en svaghet. I mallen för kvalitetsgranskning fanns det åtta sektioner som berörde olika delar i metodiken. I slutet av varje sektion fanns en fråga om det fanns allvarliga brister som kunde påverka tillförlitligheten. Svarsalternativen bestod av

Ja, Nej eller Oklart. Om det fanns noll till ett Ja eller Oklart bedömde författarna

18

författarna att artikeln hade medelkvalitét. Om det fanns fler än tre eller fler Ja eller Oklart så bedömde författarna artikeln ha låg kvalitét och skulle därför inte användas till studien. Åtta artiklar bedömdes ha hög kvalitét och två bedömdes ha

medelkvalitét. De två artiklar med medelkvalitét föll på den partiella relevansen

samt att urvalen av informanter kunde ha varit tydligare beskrivna, dock ansåg författarna att den användbara datan var av relevans för studien.

Analys

Innehållsanalys som analysmetod som valts för denna studie gav en strukturerad överblick på vad de olika artiklarna innehöll och har kommit fram till (Willman m.fl. 2016). Att författarna hade en tydlig bild från början av hur analysen skulle gå till väga anses vara en styrka. Under processen av utformning av koder stötte dock författarna på problem då de utformade koderna var breda och gick in i varandra. Detta resulterade i att delar i artiklarna kunde klassas under samma koder. Efter diskussion mellan författarna utformades nya snävare koder.

Materialet analyserades igen för att sedan jämföras för att säkerställa att koderna inte gick in i varandra. Denna process för att få ett tydligt resultat anses av

författarna vara en styrka. En av studierna innehöll även observationer som metod för datainsamling. Författarna valde att endast använda intervjumaterialet för studiens resultat.

Resultatdiskussion

Den här studiens syfte var att belysa sjuksköterskors erfarenhet av interprofessionell kommunikation med läkare och dess betydelse för

omvårdnadsarbetet. Resultatet sammanfattades under följande rubriker: Roller,

Tidsbrist, Förminskning, Anpassad kommunikation, Brist på information, Följder för patienten samt Teamkänsla. Rubrikerna kommer att ligga till grund för

resultatdiskussionen.

Roller

I resultatet framkom det att flera sjuksköterskor kände att läkarna inte hade en tydlig bild av sjuksköterskornas roll och arbetsområde (Işik m.fl. 2020; Robinson m.fl. 2010; Tang m.fl. 2018). Detta kunde leda till frustration då läkarna tilldelade sjuksköterskan arbetsuppgifter som låg utanför sjuksköterskans arbetsområde. Om sjuksköterskan blir överbelastad med arbetsuppgifter till följd av att läkaren inte har en tydlig bild av sjuksköterskans roll kan det leda till att patienten utsätts för fara. Detta kan också antyda att en maktrelation är närvarande då sjuksköterskan inte motsätter läkarens beslut. Sjuksköterskan får istället ta de tilldelade

arbetsuppgifterna och försöka lösa situationen på egen hand. Enligt Lindeke och Sieckert (2005) anses det vara väsentligt för båda professionerna att förstå varandras roller för att kunna ta rätt beslut angående patientens vård.

Sjuksköterskor och läkare har olika perspektiv på vården av patienten. För att kunna utnyttja varandras kunskaper till att bedriva en säker och tillfredsställande vård för patienten krävs det att professionerna förstår varandras styrkor och arbetssätt (a.a.). Baserat på vad som framkommit angående förståelse för varandras roller så hade sjuksköterskans arbetstillfredsställelse och

patientsäkerheten gynnats av att läkaren hade en bredare kunskap angående sjuksköterskans kompetens och arbetsområden. Nilsson (2005) skriver om så kallade rollkonflikter som innebär att osäkerhet och överkrav i samarbetet kan uppstå när det råder brist på klarhet angående rollernas funktioner i en grupp.

19

Rollkonflikter är ofta förknippade med otrivsel, låg produktivitet och dåligt självförtroende. Ett sätt att tackla detta problem är att införa Crew Resource Management (CRM) på arbetsplatsen (Sharp 2012). Modellen handlar om att träna team som jobbar i högriskmiljöer att kommunicera effektivt i sitt arbete. Fokuset flyttas från individen till teamet och att medlemmarna är medvetna om varandras roller och arbetsuppgifter (a.a.). Det framkommer att känna till varandras roller har ett samband med teamarbetet och därför diskuteras detta vidare under rubriken Teamarbete i slutet diskussionen.

Tidsbrist

Resultatet visade att tidsbrist begränsade sjuksköterskans kommunikation med läkare (Propp m.fl. 2010; Robinson m.fl. 2010; Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2018). Tidsbristen berodde främst på personalbrist som ledde till hög

arbetsbelastning. Då patientens behov var högt prioriterade blev det mindre tid avsatt för kommunikation med läkaren. Det stämmer överens med den evidens som Carayon och Gurses (2008) kom fram till som säger att vid hög

arbetsbelastning för sjuksköterskor reduceras tiden tillbringad med läkare. Då mindre tid tillbringas för att kommunicera med läkare påverkas även

sjuksköterskans förmåga att samarbeta med läkaren. Ett sämre samarbete med läkaren påverkar i sin tur patientsäkerheten negativt (a.a.). I Duffields och O’Brien-Pallas (2003) studie beskrivs anledningar till varför det råder brist på sjuksköterskor världen över. Något som tas upp är att arbetsbelastningen och arbetsmiljön är de två största faktorerna som påverkar personalbristen. Personalbristen i sig bidrar till tidsbrist och stress hos personalen. Vid hög arbetsbelastning påverkas arbetsmiljön negativt vilket resulterar i att sjuksköterskor säger upp sig. Detta medför en högre arbetsbelastning på de kvarvarande sjuksköterskorna vilket leder till en ond spiral (a.a.). Det svenska vårdförbundet menar på att det krävs en lönesatsning på de särskilt yrkesskickliga, specialistutbildade sjuksköterskorna (Vårdförbundet 2019). En lönesatsning skulle gett arbetsgivare en ökad chans att behålla de erfarna och yrkesskickliga

sjuksköterskorna som utgör ryggraden inom svensk sjukvård (a.a.). Genom att behålla personalen på arbetsplatserna hade cheferna reducerat arbetsbelastningen och tidsbristen för personalen.

Förminskning

Ett återkommande tema i resultatet är att sjuksköterskor känner att läkarna inte tar deras åsikter och idéer på allvar (Byron m.fl. 2011; Mertens m.fl. 2019; Nedfors m.fl. 2016; Propp m.fl. 2010). Sjuksköterskor upplever att deras kunskap inom omvårdnad och medicin inte tas tillvara av läkarna. Ett behov av att känna sig som medarbetare istället för en medhjälpare var en återkommande beskrivning bland sjuksköterskorna (a.a.). När läkaren lyssnar och låter sjuksköterskan vara delaktig i beslutstagandet angående patienten fungerar kommunikationen bättre (Propp m.fl. 2010; Mertens m.fl. 2019). Forskning visar att sjuksköterskor är generellt mer missnöjda med den interprofessionella kommunikationen med läkare än vad läkarna är (Sharp 2012). Som det beskrivs i bakgrunden så tar Danermark (2008) upp fenomenet haloeffekten som skulle kunna förklara detta beteende. Läkarnas status väger tyngre än sjuksköterskans kunskap om patientens tillstånd i

situationer då beslut angående patientens vård ska tas (a.a.). När läkarna låter sjuksköterskorna vara med i beslutstaganden av patientens vård resulterar det i att sjuksköterskorna upplever en bättre kommunikation med dessa läkare jämfört med läkare som avvisar sjuksköterskornas idéer och förslag (a.a.). I Ponzonis (2014)

20

studie visade det sig att när det existerade gemensam respekt mellan läkare och sjuksköterska så fungerade samarbetet bättre. När respekt mot varandra saknades resulterade det i ett sämre samarbete (a.a.). Respekt mellan personal skulle kunna uppnås genom teambuilding eller utbildningsdagar i samverkan. Ponzonis (2014) resultat stämmer väl överens med sjuksköterskornas olika beskrivningar av läkarnas beteende i denna litteraturstudie.

Något som återkom i resultatet var att sjuksköterskorna var mindre benägna att närma sig läkarna för att initiera samtal när läkarna utstrålade en ointresserad attityd (Bryon m.fl. 2012; Nedfors m.fl. 2015; Tang m.fl. 2017). Eide och Eide (2004) beskriver hur ickeverbal kommunikation är ett viktigt hjälpmedel för att bygga upp en relation, skapa motivation och stimulera den andra att använda sina resurser så bra som möjligt. En bekräftande icke verbal kommunikation bidrar till att bygga upp tillit, trygghet och motivation (a.a.). Sjuksköterskor i Nedfors m.fl. (2015) studie uttryckte att läkare ibland använde ett kroppsspråk under ronden som utstrålade ointresse och respektlöshet. Detta resulterade i att sjuksköterskorna kände en underlägsenhet och ett avvisande som påverkade deras självförtroende negativt (a.a.). Detta beteende hos läkarna kan vara en förklaring till varför sjuksköterskorna inte kände sig bekväma med att ta upp nödvändig information med läkarna, vilket i sin tur direkt påverkar patientsäkerheten negativt. Att sitta vänd mot den man talar med, att luta sig mot eller låta sina knän peka mot den man talar med, förmedlar intresse och en önskan om kontakt vilket skapar förtroende och trygghet (Eide & Eide 2004). Baserat på ovanstående aspekter så bör läkaren utstråla en attityd som bjuder in för kommunikation vilket hade lett till att sjuksköterskor inte drar sig för att kommunicera med läkaren. Detta hade även lett till att sjuksköterskan hade upplevt en högre grad av jobbtillfredsställelse. Även här skulle en lösning kunna vara teambuilding eller utbildningsdagar i samverkan.

Anpassad kommunikation

Resultatet påvisade att det var flera sjuksköterskor som anpassade sin

kommunikationsstil efter vilken läkare de samtalade med och i vilken situation de befann sig i (Byron m.fl. 2011; Mertens m.fl. 2019; Nedfors m.fl. 2016; Propp m.fl. 2010). Vissa sjuksköterskor i studien kände att ett medvetet undergivet beteende gentemot läkarna ledde till en konfliktlös relation med läkarna (Propp m.fl. 2010; Mertens m.fl. 2019). Detta gjorde de för att de ansåg att samarbetet blev lättare att bedriva när de fick läkarna att känna sig överlägsna (a.a.). I Mertens m.fl. (2019) studie beskrev vissa sjuksköterskor att de anpassade kommunikationen så att läkarna skulle få känslan av att det var de som t.ex. löst ett problem angående en patient när det i själva verket var sjuksköterskans idé. Detta beteende utspelade sig speciellt när samtalet fördes inför patienter för att patienten skulle få förtroende för läkaren och därmed öka känslan av trygghet hos patienten (a.a.). Sjuksköterskorna satte därmed patientens välmående före sina egna behov av att få bekräftelse för sina insatser.

Sjuksköterskorna rättade sig efter läkarens behov och detta beteende kan ha att göra med den rådande hierarkin inom sjukvården, att läkaren med sin högre status sitter på en maktposition. Hur sjuksköterskorna beter sig i dessa situationer kan beskrivas av Sharp (2012) som skriver hur effektiv kommunikation med läkaren är något av det svåraste momentet för en grundutbildad sjuksköterska. Sharp (2012) menar att läkare och sjuksköterskor talar två olika slags språk. Läkare talar

21

kort och koncist i medicinska termer medan sjuksköterskan är skolad i att

detaljerat beskriva symptom samt att inte ta medicinska beslut eller försöka ställa diagnos (a.a). Detta gör det svårt för sjuksköterskan att ifrågasätta läkarens beslut. Läkaren ställer diagnoser och ordinerar en behandlingsplan för att bota patienten. Däremot så förbereder, iordningställer, administrerar och övervakar

sjuksköterskan patientens behandling. Med andra ord så botar läkaren patienten med sin ordination och sjuksköterskan följer bara vad läkaren ordinerat. På så sätt befäster sjuksköterskan synen på sitt yrke som en assistent till läkaren istället för en egen profession som samverkar med andra yrkesgrupper (a.a.). Detta beteende kan förklara varför sjuksköterskan anpassar sin kommunikation med läkaren. Att underkasta sig läkaren som sjuksköterska är kanske bekvämt i och med att

konflikter kan undvikas men det innebär i vissa fall att sjuksköterskan undviker att beskriva nödvändiga fakta angående patienten och därmed äventyrar

patientsäkerheten.

Brist på information

Eide och Eide (2019) beskriver vikten av att vårdpersonal informerar både varandra och patienten om aktuellt tillstånd och vad som ska hända härnäst. Högt informationsflöde mellan och inom professionerna bidrar till en ökad

patientsäkerhet och högre tillfredsställelse bland individerna (a.a.). Resultatet visade att flera sjuksköterskor kände att nödvändig information angående patienten hölls undan av läkarna. Sjuksköterskorna hade velat att läkarna delade med sig mer om patientens tillstånd för att kunna ge den vård patienten behövde (Nedfors m.fl. 2015; Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2017). Det ansågs att för att kunna bedriva en säker och tillfredsställande vård så var det väsentligt att

informationsutbytet var så omfattande som möjligt. Endast informationsutbyte via journalanteckningar ansågs vara otillräckligt. Resultatet visade att verbal

kommunikation i kombination av journalanteckningar gav en mer omfattande bild av patientens situation (Serksnys m.fl. 2017; Tang m.fl. 2017).

Socialstyrelsen (2020) har riktlinjer för hur svensk hälso- och sjukvård ska bedrivas. I riktlinjerna beskrivs SBAR som ett verktyg för att förbättra utbyte av patientinformation mellan vårdpersonal. S står för situation, B står för bakgrund, A står för aktuellt tillstånd och R står för rekommendation (Wallin & Thor 2008). Detta verktyg finns för att på ett effektivt sätt överföra patientinformation mellan vårdpersonal. Endast en av studierna i resultatet är från Sverige (Nedfors m.fl. 2015) men även i denna beskriver sjuksköterskor att de undanhålls information av läkarna. Detta kan antyda att verktyget inte används på rätt sätt eller inte används alls. Det kan kanske även krävas en god relation mellan sjuksköterskor och läkare för att ett bredare informationsflöde ska utspela sig. En studie av Ajeigbe m.fl. (2014) visade att genom att utbilda vårdlaget i teambuilding på en akutavdelning ökade detta sammanhållning mellan individerna i vårdlaget. Detta bidrog i sin tur till en högre grad av kommunikation mellan individerna vilket leder till ett ökat informationsutbyte. Utbildning i teambuilding skulle alltså kunna vara en lösning till problemet av att information inte delas mellan professionerna.

Följder för patienten av bristande kommunikation

Enligt patientsäkerhetslagen, 2010:659, innebär patientsäkerhet per definition “skydd mot vårdskada”. Vårdskada definieras i sin tur i patientsäkerhetslagen som “lidande, kroppslig eller psykisk skada eller sjukdom samt dödsfall som hade kunnat undvikas om adekvata åtgärder hade vidtagits vid patientens kontakt med

22

hälso- och sjukvården”. Enligt Socialstyrelsen drabbas 100 000 patienter av vårdskador årligen inom den svenska hälso- och sjukvården samt omsorgen (Socialstyrelsen 2017). Vårdskador kostar den svenska vården ca tjugo procent av vårdens sammanlagda kostnader (Sharp 2012.) Det är skador som till stor del kunnat undvikas då bristande kommunikation mellan professionella yrkesgrupper uppges vara den vanligaste orsaken till vårdskador (a.a.). Resultatet av studien tar upp några exempel på hur bristande kommunikation påverkar patientsäkerheten. Ett exempel som togs upp i resultatet var hur ineffektiv kommunikation lett till bristande samspel och stress i teamet (Işiks m.fl. 2020), ett annat hur ineffektiv kommunikation lett till fördröjda behandlingsåtgärder (Robinson m.fl. 2010; Tang m.fl. 2018). Stress anges ofta som bidragande orsak till avvikelser (Sharp 2012). Sharp (2012) beskriver i sin bok hur kommunikationen påverkas under stress och hur patientsäkerheten hotas. Forskare beskrev ibland stressens påverkan med hjälp av stresskonen (a.a.). En bild som illustrerar hur kommunikationen påverkas av stress; ju mer vi stressar desto längre ner i konen faller vi. Den breda delen symboliserar normal arbetsbelastning medan den spetsiga toppen av konen

symboliserar panik. Ju djupare desto mer irrationellt och irriterat beteende. Risken för att en medarbetare tar ut sin frustration över andra i teamet ökar, om inte annat så smittar stress av sig på omgivningen, vilket medför ökad risk för nedsatt

patientsäkerhet (a.a.).Denna teori kan vara en förklaring till varför

kommunikationen brister och därmed påverkar patientsäkerheten negativt.

I Sveriges patientsäkerhetslag betonas ansvaret som bärs av vårdgivare att arbeta förebyggande för att förhindra vårdskador. Det innebär skyldigheten att utreda händelser som lett till eller kunnat ha lett till en vårdskada (Sharp 2012). Det är säkerhetskulturen på en arbetsplats som avgör hur benägna medarbetare är på att rapportera risker och avvikelser (a.a.). För att en arbetsplats ska ha en god säkerhetskultur krävs ett tydligt gemensamt mål i vårdteamet. Ledningen bär ansvaret för vilket säkerhetsklimat som ska råda, det vill säga vilka regler och rutiner som ska finnas på avdelningen (a.a.). De ökande kraven på hälso- och sjukvården försvårar dock säkerhetskulturen och medför överbelastning och stress hos vårdpersonalen (a.a.). Patientsäkerheten hotas genom att effektivitet och ekonomi prioriteras. Chefer tvingas be anställda jobba övertid vilket medför ökad risk för vårdskador. Vårdskador är i sin tur är kostsamma (a.a.). Enligt en

undersökning av Sveriges kommun och landsting (2017) kostar extra vårddagar orsakade av vårdskador ca 9 miljarder kronor per år. Siffran motsvarar ca 15% av den totala kostnaden för sjukhusvård per år. Som det nämndes i bakgrunden hade dessa vårdskador kunnat undvikas med mer tillgänglig personal då 70% av alla vårdskador orsakas av bristande kommunikation. En lösning till problemet hade kunnat vara att fördela mer pengar till sjukvården, t.ex. genom ökad skatt. Om sjukvården hade haft tillgång till mer pengar hade också det tidigare nämnda förslaget från Vårdförbundet (2019) om lönesatsning möjliggjorts. På så sätt hade stressrelaterade kommunikationsbrister kunnat undvikas och därmed bidra till en säkrare vård.

Teamarbete

Flera av artiklarnas informanter enades om att ett gemensamt omvårdnadsmål förbättrade kommunikationen och samarbetet mellan läkare och sjuksköterskor (Nedfors m.fl. 2016; Propp m.fl. 2010; Robinson m.fl. 2010; Simpson m.fl. 2006). Då all kunskap i de olika yrkesgrupperna inom vården är relevant för

23

krävs ett samarbete mellan professionerna för att optimera omvårdnaden (Sharp 2012). Som tidigare nämnt så framkom det i resultatet att detta inte alltid var fallet. Flera sjuksköterskor upplevde att deras kunskaper inte utnyttjades av läkarna när de försökte kommunicera information angående patienten. Detta kan ha medfört till att teamkänslan reducerats hos sjuksköterskorna.

Från resultatet så kan ett samband dras mellan en god relation och ett starkt samarbete (Mertens m.fl. 2019; Nedfors m.fl. 2016). Detta kan styrkas av evidens då det har påvisats att när individer trivs med varandras närvaro och en stark gemenskap är närvarande så bidrar det till en bättre professionell relation (Pullon 2009). Att kunna ha kul på jobbet tillsammans med sina kollegor och även en god relation utanför professionen bidrar till ett bättre professionellt samarbete (a.a.). Detta kan dock försvåras på grund av den hierarkiska ordningen. Läkaren har det tyngsta juridiska ansvaret, den längsta utbildningen och professionen har högst status. Detta skapar en maktrelation. Denna relation försvårar i sin tur teamarbetet (Danermark 2008). En möjlig lösning för att bli av med denna maktrelation, d.v.s. att det är läkaren som bestämmer mest eller sjuksköterskan känner sig

underlägsen, är att studenter från olika vårdutbildningar läser delar av

utbildningarna tillsammans. Detta är något som gjorts på Linköpings Universitet sedan 1986 (Ponzer m.fl. 2009). Denna form av utbildning kallas Interprofessional education (IPE) och anses bidra till att motverka risken att utveckla negativa stereotyper av varandra och främjar samarbetsvilja (a.a.). Genom IPE lär deltagarna känna varandras vårdprofessioner, vilka kunskaper de besitter och därmed hur professionerna kan dra användning av varandras kompetenser. Detta bidrar till ett bättre samarbete mellan läkare och sjuksköterskor. På så sätt reduceras maktrelationerna och kommunikationen mellan professionerna förbättras.

KONKLUSION

I litteraturstudiens resultat framkommer det att det finns flera faktorer som påverkar sjuksköterskans kommunikation med läkaren och därmed

patientsäkerheten. En god relation till läkaren anser flera sjuksköterskor

underlättar kommunikationen. När läkaren ser sjuksköterskan som en medarbetare istället för en medhjälpare anser sjuksköterskan att kommunikation blir lättare att bedriva. En hög arbetsbelastning begränsar kommunikationen med läkaren vilket medför en negativ effekt på patientsäkerheten. För att kunna förmedla sitt budskap till läkaren på ett effektivt sätt krävs ibland att sjuksköterskan anpassar sin

kommunikationsstil till vilken läkare sjuksköterskan ska kommunicera med. Flera sjuksköterskor upplever frustration då läkaren inte har en tydlig bild av

sjuksköterskans roll och arbetsuppgifter. Även ett begränsat informationsflöde från läkaren till sjuksköterskan angående patienten upplevs som frustrerande. Flera sjuksköterskor hade velat ha ut mer information om patienten från läkaren för att kunna bedriva en säker och tillfredsställande vård.

FÖRSLAG TILL FÖRBÄTTRINGSARBETE OCH

KVALITETSUTVECKLING

24

Författarna till denna litteraturstudie upplever att vården är i behov av fortsatt kunskapsutveckling angående kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor. Författarna har fått en bild om i vilka områden kommunikationen brister. Det visade sig vara flera faktorer som spelar in. Det mest återkommande området i studien var teambuilding. Författarna vill genom en liknelse med ett fotbollslag påvisa vikten av laganda i vårdlaget. Om de olika positionerna (backar, mittfältare och anfallare) tränar var för sig och först vid matchstart träffas för första gången för att spela tillsammans för första gången så hade lagspelet inte fungerat optimalt. Passningarna mellan de olika positionerna på planen skulle kunna liknas med kommunikationen mellan de olika professionerna i ett vårdteam. Det måste byggas upp en laganda för att optimera ett fotbollslag.

Likaså bör cheferna i hälso- och sjukvården satsa på laganda för att optimera vårdteamen. Liksom ett fotbollslag tränar passningar bör ett vårdteam träna på effektiv kommunikation. Under grundutbildningarna för vårdprofessionerna bör studenterna få kunskap om varandras professioner och lära sig lagarbete.

Författarna anser att IPE bör införas på alla vårdutbildningar på grundnivå för att skapa en grund för denna laganda. Utvecklingsarbetet av kommunikation inom hälso- och sjukvården har kommit långt. Sedan CRM implementerats inom vissa delar av hälso- och sjukvården har kommunikationen effektiviseras. Det krävs att dessa strategier hålls vid liv och utvecklas för att bygga upp teamets

samarbetsförmåga t.ex. genom kommunikationsverktyget SBAR.

Författarna hoppas att denna litteraturstudie kan bidra till att fler studier i samma anda anförs och att ämnet belyses av hälso- och sjukvården. Efter att ha utformat denna litteraturstudie känner författarna ett kunskapsbehov om hur teambuilding kan implementeras på arbetsplatser. Författarna hade också velat se mer forskning kring hierarkin inom hälso- och sjukvård och dess betydelse för den

interprofessionella kommunikationen. En utökad kunskap inom

kommunikationstekniker och konfliktlösning anses också vara aktuellt då detta hade kunnat bidra till en högre arbetstillfredsställelse för båda professionerna och en mer tillfredsställande och säker vård för patienten.

25

REFERENSER

Ajeigbe D O, McNeese-Smith D, Phillips L R, Leach L, (2014), Effect of Nurse-Physician Teamwork in the Emergency Department: Nurse and Nurse-Physician Perception of Job Satisfaction. Journal of Nursing & Care, 3(1), 1-6.

Bryon E, Gastmans C, Dierckx de Casterlé B, (2012) Nurse-physician

communication concerning artificial nutrition or hydration (ANH) in patients with dementia: a qualitative study. Journal of Clinical Nursing, 21, 2975-2984.

Carayon P, Gurses A P, (2008) Nursing Workload and Patient Safety - A Human Factors Engineering Perspective. Agency for healthcare research and quality, 30, 1-9.

Danermark B, (2008) Interprofessionell kommunikation, kunskap och makt. I: Stål R (Red) Vårdkommunikation i teori och praktik (Upplaga 1:1). Lund,

Studentlitteratur AB.

Duffield C, O’Brien-Pallas L, (2003) The causes and consequences of nursing shortages: a helicopter view of the research. Australian Health Review, 26(1), 186-193.

Edvardsson D, Sandman P O, Borell L, (2014) Implementing national guidelines for person-centered care of people with dementia in residential aged care: effects on perceived person-centeredness, staff strain, and stress of conscience.

International Psychogeriatrics, 26(7), 1171-1179.

Eide T, Eide H, (2004) Kommunikation i Praktiken. Oslo, Gyldendal Akademisk.

Eide T, Eide H, (2019) Omvårdnadsorienterad kommunikation. Lund, Studentlitteratur AB.

Fors A, Ekman I, Taft C, Björkelund C, Frid K, Larsson M E, Thorn J, Ulin K, Wolf A, Swedberg K, (2015) Person-centered Care After Acute Coronary Syndrome, From Hospital to Primary Care - A Randomized Controlled Trial.

International Journal of Cardiology, 187, 693-699.

Henricson M, Billhult A, (2017) Kvalitativ Metod. I: Henricson M (Red) Vetenskaplig teori och metod: från idé till examination i omvårdnad (Upplaga 2:1). Lund, Studentlitteratur AB.

Hughes B, Fitzpatrick J, (2010) Nurse-physician collaboration in an acute care community. Journal of Interprofessional Care, 24, 625-632.

Işik I, Gümüşkaya O, Şen S, Özkan H. A, (2020) The Elephant in the Room: Nurses’ Views of Communication Failure and Recommendations for