”LUST? VEM HAR LUST?
NU KÖR VI! ☺
☺
☺
☺
”
SEXUALITET, OFRIVILLIG BARNLÖSHET OCH
INTERNET
ULRICA LUNDIN
Handledare: Eva Elmerstig
Examensarbete Malmö högskola Kursbeteckning SX662A Hälsa och samhälle Masterprogram i Sexologi 205 06 Malmö Juni 2011
”Desire? Who needs desire? Come
on! ☺
☺
☺
☺
”
Sexuality, Infertility and the Internet
AUTHOR: ULRICA LUNDIN
Lundin, U. “Desire? Who needs desire? Come on! ☺” Sexuality, infertility and the Internet.
Master Thesis in sexology 15 ECTS, Malmö University, Faculty of Health and Society 2011.
Background: Sexuality is important and filled with complexity. Research shows that the sex
life of men and women with an unfulfilled desire for a child may be subject to significant stress. One of the means to discuss sexual problems is forums on the Internet. This study was inspired by that channel of information exchange.
Aim and method: The basis of this study was the Internet forum:”Difficult to conceive” (in
Swedish: ”Svårt att få barn”) at the site ”http://www.familjeliv.se”. The method employed was qualitative content analysis. The aims were to achieve increased understanding of sexual disorders of infertile men and women, and to investigate the ability of the forum to provide answers and support regarding sexuality issues.
Results and analysis: The main result of this study is that infertility has negative effects on
the sex life. The reason for existence of the forum is a need to handle these effects. The predominant sexual problems were: anxiety regarding sexual performance, decreased desire and a lower degree of spontaneity. Other examples were erectile dysfunction, difficulty to ejaculate and pain during intercourse. When people feel the need to have sex according to a schedule, in order to conceive, joy and gratification become less important as incentives for sexual intercourse. Furthermore, inability to conceive may cause lower self-esteem, the result of which may be a general feeling of futility, but also misgivings as regards the sex life.
This study shows that the forum offers an opportunity for participants to raise questions about intimacy, and to give second opinions, that is, exchange knowledge, compare experiences and discuss information about sexual issues. Support is also given, addressing questions about confirmation and normalcy in a sexual context. Another result is that the forum provides a means of forming friendships with people in a similar situation. The forum offers
functionality that may be considered as coping, and contributes to increase the participants’ sense of coherence, in Swedish: (KASAM).
Discussion and conclusions: There seems to be a discrepancy between questions regarding
sexuality and the unfulfilled desire for a child, and information given by medical services. It is important that information about infertility and sexuality addresses other issues than the pure medical facts. The opportunity that the Internet provides should be maintained and developed in order to give support regarding sexuality and infertility.
Keywords: infertility, unfulfilled desire for a child, sexual problems, sexual dysfunctions, support, coping, KASAM, empowerment, Internet
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1. INLEDNING sid. 4
Bakgrund sid. 4
Syfte och frågeställning sid. 5
Begreppsdefinition sid. 5
Presentation av webbplatsen www.familjeliv.se sid. 6
2. TIDIGARE FORSKNING sid. 7
Ofrivillig barnlöshet sid. 7
Ofrivillig barnlöshet och sexuell problematik sid. 8
Rådgivning kring frågor som rör sexualitet vid ofrivillig barnlöshet sid. 9 Sociala relationer och bemötande vid ofrivillig barnlöshet sid. 10
Supportgrupper på Internet sid. 11
Kritik mot forskning kring ofrivillig barnlöshet sid. 11
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER sid. 12
Copingteori sid. 12
Empowerment och KASAM sid. 14
4. METOD sid. 15
Ansats sid. 15
Urval sid. 15
Genomförande av analys sid. 16
Trovärdighet sid. 17
Etiska överväganden sid. 17
5. RESULTAT OCH ANALYS sid. 18
Att hantera sexualiteten utifrån nya villkor sid. 18
Sexualitet vid ofrivillig barnlöshet är förenat med prestationsångest sid. 19 Lust och njutning underordnas motivet reproduktion sid. 21 Förändrad självbild leder till känsla av meningslöshet sid. 24
En mötesplats för intima frågor sid. 26
”Second Opinion” - Information utbyts, jämförs, diskuteras och värderas sid. 28
Den tekniska sexualiteten tar plats sid. 30
Normalisering sid. 32
Nya vänskapsband sid. 32
6. DISKUSSION sid. 34
1. INLEDNING
Bakgrund
Sexualitet är något väsentligt och komplext hos människan. Vår sexuella lust påverkas av många faktorer och det finns olika motiv till varför vi väljer att ha sex. I det moderna
samhället förhåller vi oss till sexualiteten på ett annat sätt än vi gjort tidigare eftersom vi har möjlighet att frikoppla den från reproduktion med hjälp av preventivmedel (Forsberg 2006). Sexualiteten kan därmed utgå ifrån lust och välbefinnande. Men när vi befinner oss i den period i livet då vi bestämmer oss för att försöka få barn, gör sig kopplingen åter tydlig mellan sexualitet och reproduktion. Vårt motiv till att ha sex utgår då kanske inte som tidigare enbart från lust, eller för att nå tillfredställelse, utan även för att nå graviditet. Ofta finns det ingen motsättning mellan dessa motiv, men forskningen pekar på att önskan om graviditet kan medföra att personer upplever att sexlivet blir kravfyllt.
En arena där det går att finna beskrivningar kring upplevelser av sexuella problem från personer som är ofrivilligt barnlösa är Internet. Det finns olika webbsajter där det finns diskussionsforum som riktar sig till personer som är ofrivilligt barnlösa, exempelvis
www.villhabarn.se och www.familjeliv.se. På diskussionsforumen finns det möjlighet att diskutera allt som rör ofrivillig barnlöshet. Vid en genomgång av några av dessa
diskussionstrådar som startats på dessa forum fann jag att de även innehåller många
beskrivningar som rör sexualitet. Det handlar dels om beskrivningar om sexuell problematik, men diskussionerna rör även andra frågor som rör sexualitet med specifik koppling till
ofrivillig barnlöshet. För att kunna ta tillvara på dessa beskrivningar har jag valt att genomföra en studie på Internet. Min förhoppning är att en studie som utgår från Internet som
forskningsarena, och utifrån kvalitativ innehållsanalys som forskningsmetod, kan bli ett viktigt komplement till annan forskning. Detta eftersom empirin initialt utgår ifrån fria berättelser från deltagarna utan styrning från forskaren.
Valet att genomföra en studie på Internet ligger även helt rätt i tiden eftersom Internet i allt högre utsträckning har blivit en arena för att skapa nätverk och utbyta information. De personer som befinner sig i ”fertil ålder” hör till den generation som har vuxit upp med datorer och Internet. Denna generation har därför sannolikt erfarenheter av att söka information eller vara aktiva i ett socialt nätverk av något slag på Internet. I takt med att människor befinner sig på nätet i olika sammanhang uppstår även fler möjligheter att ta del av deras livsvärld. Detta möjliggör även nya forskningsfält (Sveningsson m.fl. 2003). Internet är inte en värld som är frikopplad från den ”vanliga” världen, utan människor tar med sig sina tankar, idéer och föreställningar ut på nätet (ibid).
Med mig in i forskningsstudien har jag en tanke om att personer som väljer att diskutera sexualitet på ett diskussionsforum främst gör det för att de vill söka information eller få stöd kring vissa frågor. Denna tanke uppfattar jag även att jag har stöd för efter att ha studerat diskussionerna på ett forum en tid. Ambitionen med denna studie kommer därför att utgå ifrån två olika parallella, men ändå sammanhängande tankespår. Jag vill dels fånga upp de
beskrivningar som finns kring sexuella problem och som återges i diskussionstrådarna. Men jag avser även att studera vilken funktion diskussionsforum kan fylla för deltagarna då det gäller att ge och få support kring frågor som rör sexualitet. Detta med anledning av att jag uppfattat att personer som är ofrivilligt barnlösa har en rad centralt viktiga funderingar kring sexualitet som man önskar hjälp med att hantera via diskussionsforumet. Jag finner det därför viktigt att belysa detta inom ramen för sexologisk forskning.
Syfte och frågeställning
Studien kommer att genomföras på diskussionsforumet Svårt att få barn på
http://www.familjeliv.se. Syftet med studien är att öka förståelsen kring sexuella problem vid ofrivillig barnlöshet. Syftet är även att förstå vilken funktion diskussionsforumet har
beträffande att förmedla support kring frågor som rör sexualitet bland personer som är ofrivilligt barnlösa. För att uppnå syftet har följande frågor ställts:
• Vilken typ av sexuella problem beskrivs på diskussionsforumet?
• Vilken typ av support efterfrågas eller ges beträffande frågor som rör sexualitet på diskussionsforumet?
Begreppsdefinitioner
I denna studie kommer vissa begrepp att vara av central betydelse. Detta avsnitt syftar till att utveckla dem och redogöra för hur de kommer att användas fortsättningsvis. I texten
förekommer begreppen sexuella problem och sexuella dysfunktioner och dessa kommer att användas synonymt även om det går att förklara en viss skillnad. Inom sjukvården används olika diagnossystem för att beskriva och klassificera olika sjukdomar, hälsoproblem och tillstånd. Bland annat klassificeras vissa sexuella problem och dessa kan delas upp i tre huvudsakliga grupper, sexuella dysfunktioner, sexuella avvikelser, och könsidentitetsstörning (Wincze & Carey 2001). I dag definieras sexuella dysfunktioner huvudsakligen utifrån de två diagnossystemen ICD-101 och DSM-IV2 (Fugl-Meyer & Fugl-Meyer 2010). Båda systemen tar hänsyn till både kroppsliga och psykologiska komponenter i sina diagnoskriterier (ibid). Inom DSM-IV delas de sexuella dysfunktionerna in i följande kategorier:
Table 1. Categories of Sexual Dysfunction among Men and Women. Ur: Wincze & Carey (2002) s. 5
Phase of response
Cycle affected Men Women
Desire Hypoactive sexual desire Hypoactive sexual desire Disorder disorder
Arousal Male erectile disorder Female sexual arousal Disorder
Orgasm Male orgasmic disorder Female orgasmic disorder Premature ejaculation
Pain Dyspareunia Dyspareunia Vaginismus
Det som skiljer de båda diagnossystemen åt är att ICD-10 definierar dysfunktioner per se3 medan DSM-IV även lägger till en problemvariabel, d.v.s. funktionsstörningen måste även orsaka ett problem eller lidande hos personen (Fugl-Meyer & Fugl-Meyer 2010).
1 ICD-10 (International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems - Tenth Revision).
Utgiven av Världshälsoorganisationen (WHO).
2 DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders – Fourth Revision). Utgiven av American
Psychiatric Association (APA).
Alla sexuella problem klassas inte som sexuella dysfunktioner enligt diagnossystemen ICD-10 eller DSM-IV. Det viktiga är dock att påpeka att ett sexuellt problem kan vara ett problem även om det inte uppfyller diagnoskriterierna. I denna studie är det inte av vikt att kartlägga eventuella diagnoser utan istället belysa de sexuella problem personer upplever i relation till sin ofrivilliga barnlöshet, oavsett om dessa uppfyller diagnoskriterierna eller ej. Därav har ett ställningstagande gjorts att begreppen kan användas synonymt.
Vissa sexuella dysfunktioner kommer i uppsatsen benämnas utifrån medicinska termer, vilka därför kan behöva närmare förklaring. Som visas i tabellen ovan går det att dela in sexuella dysfunktioner i problemområden rörande sexuell lust, upphetsning, orgasm eller smärta. Ett begrepp som är kopplat till problem med upphetsning är erektil dysfunktion. Som synonym till detta ord används ibland impotens. En erektil dysfunktion kan beskrivas vara ”ständig eller återkommande oförmåga att erhålla och/eller bibehålla erektion tillräcklig för sexuell
aktivitet” (Fugl-Meyer & Fugl-Meyer 2010:267). Nästa begrepp som kan behöva en förklaring är kopplat till orgasmsvårigheter och benämns som prematur ejakulation. Detta innebär förtidig utlösning, som är svår att försena viljemässigt (ibid). Även retarderad
ejakulation och retrograd ejakulation kommer att benämnas i texten ett flertal gånger.
Retarderad ejakulation innebär sen eller utebliven utlösning och retrograd ejakulation innebär att sädesvätskan hamnar i urinblåsan (Lundberg 2010). Under kategorin smärta återfinns ett tillstånd som benämns som vaginism, vilket kan beskrivas vara en reflektorisk slidkramp som exempelvis utlöses vid penetration eller enbart av tankar på samlag (Helström 2010).
Begreppet IVF står för In Vitro Fertilization och det innebär att ett ägg befruktas av spermie utanför kroppen och sedan återförs till kvinnans livmoder (Cook m.fl. 2003).Utöver dessa begrepp kommer ett antal begrepp förklaras löpande i texten med hjälp av fotnot.
Presentation av webbplatsen www.familjeliv.se
Nationalencyklopedin definierar ordet ”webbplats” som: sajt, uppsättning dokument där man från en startsida länkas till presentationen av ett ämne, tjänster eller varor på World Wide Web (www) (www.ne.se). På den svenska webbplatsen www.familjeliv.se är aktiviteten hög då det gäller att diskutera allt som rör barn och familj. Webbplatsen www.familjeliv.se ägs av FamiljeLiv AB och har även en systersajt, Bröllopstorget. Tillsammans har webbplatserna nästan 600.000 unika besökare i veckan och genererar över 6 miljoner sidvisningar. Driften av webbplatsen finansieras främst av annonsörer. På www.familjeliv.se finns det i dags dato drygt 117.000 medlemmar och det postas ca 10.000 nya inlägg i diskussionstrådarna per dygn. Totalt finns det 60 miljoner postade diskussionsinlägg på forumet. Förutom diskussionsforum finns det även bl.a. bloggar, direktchattar, gallerier, faktaguidar, samt möjlighet att ställa frågor till experter och olika medlemsgrupper. Diskussionsforumen är kategoriserade efter olika ämnen. Ett av forumen heter Svårt att få barn och det är på detta forum som data till denna forskningsstudie har inhämtats. Totalt finns det ca 60.000 diskussionstrådar i detta forum. Forumet är indelat i tjugofem olika underkategorier. Variationen för hur många diskussionstrådar det finns i varje forum är stor, det finns allt mellan ett par hundra inlägg till flera tusen. Aktiviteten i varje diskussionstråd är också varierande, spannet på antal svar ligger vanligtvis på allt mellan noll till trettio svar och diskussionstrådarna genererar allt mellan tio till tusentals visningar. För att kunna posta inlägg i diskussionsforumen måste man vara registrerad medlem. Det är kostnadsfritt att bli medlem och det går att styra hur öppen eller anonym man vill vara. För att läsa diskussionsinlägg behöver man inte vara registrerad som medlem. Diskussionsinläggen är postade under perioden 2004 till mars 2011.
2. TIDIGARE FORSKNING
Tidigare forskning visar att det är komplext att förstå sambandet mellan ofrivillig barnlöshet och sexuella problem. För att tydliggöra detta för läsaren kommer jag därför att redogöra för olika forskningsspår och dess resultat. Vid sammanställning av tidigare forskning har två metoder använts. Den ena metoden kan benämnas som ”pearl growing” vilket kan sägas vara en metod för att leta relevanta referenser ur befintliga artiklar i syfte att bygga upp en översikt av forskningsläget. Den andra metoden är databassökning utifrån blocksökning. Databasen som främst har använts är Psyc-INFO då den innehåller ett stort antal referenser till artiklar inom psykologi och närliggande ämnen som medicin och socialt arbete. De huvudsakliga blocken har utgått ifrån sexuality, infertility, social support och well being. Även
fritextsökningar har gjorts i olika databaser, exempelvis Google Scholar.
Ofrivillig barnlöshet
Att inte få barn trots aktiva försök brukar benämnas som ”ofrivillig barnlöshet”. Ofrivillig barnlöshet kan ibland bero på infertilitet men eftersom det inte alltid går att fastställa en medicinisk orsak är det därför mer korrekt att tala om just ofrivillig barnlöshet.
Ofrivillig barnlöshet är något som uppskattningsvis drabbar ca åtta till tolv procent av alla par (Cook m.fl. 2003). I ett globalt perspektiv så innebär det att ca femtio till åttio miljoner personer är drabbade (ibid). Enligt Wischmann (2010) kommer infertilitet vara ett problem som ökar eftersom kvinnor tenderar att skaffa barn allt senare i livet. Andra riskfaktorer för att drabbas av ofrivillig barnlöshet är STI4 samt övervikt hos kvinnor (ibid).
För att uppnå störst chans att bli gravid bör samlag ske två dagar innan ägglossning (Wischmann 2010). Chanserna är då ändå bara trettio procent hos ett ungt fertilt par. Om samlag sker vid tidpunkten för ägglossning minskar chanserna till mellan sex till åtta procent, och om samlag sker dagen efter ägglossning minskar chanserna till en till två procent. Väntar paret med att ha samlag tills kvinnan får den temperaturstegring som sker vid ägglossningen är chanserna minimala för att bli gravid eftersom ägglossningen då skett dagen innan (ibid). Diskussioner och påståenden förs ibland fram beträffande att infertilitet kan orsakas av psyksiska faktorer såsom exempelvis av en psykologisk blockering. Wischmann (2003) är mycket kritisk till detta perspektiv och menar att det är en myt som reproducerats i samhället och även inom forskningen. Då forskningen granskas kritiskt finns inga belägg för att det egentligen finns någon ”psykogen infertilitet” eller att den i vart fall är mycket begränsad del av ofrivillig barnlöshet, den utgör max fem procent av den totala infertiliteten (Wischmann 2003, Peterson m.fl. 2006).
Andra frågeställningar som ibland diskuteras beträffande kvinnors möjligheter att bli gravida är exempelvis huruvida kvinnors orgasm eller vissa samlagsställningar är av betydelse för att nå graviditet. Ibland ges det råd i handböcker kring betydelsen kring detta, men dessa har inte någon stark vetenskaplig förankring (Wischmann 2010).
I takt med att forskningen har bytt fokus och övergivit forskning som utgår ifrån att studera psykogena orsakerna till fertilitet har det istället blivit större fokus kring sambandet mellan ofrivillig barnlöshet och sexuell problematik.
Ofrivillig barnlöshet och sexuell problematik
Vissa personer förblir ”oförklarligt barnlösa” vilket innebär att det inte går att finna någon medicinsk förklaring till problemet. Wischmann (2010) diskuterar kring huruvida denna oförklarliga barnlöshet oftast är en konsekvens av sexuella dysfunktioner eller om det beror på att samlag inte sker på rätt tidpunkt. Flera studier pekar på att det finns viss okunskap kring kvinnors fertilitet samt även kring en sådan basal kunskap som att sperma behöver föras in i slidan, d.v.s. att vaginala samlag behövs, för att befruktning skall kunna ske (Read 2004, Wischmann 2010). Ett antal personer som är oförklarligt barnlösa behandlas därför helt i onödan, eftersom de istället hade varit bättre betjänta av information kring frågor som rör reproduktion (ibid). Detta talar för att det är mycket viktigt att göra en ordentlig sexuell anamnes då par söker hjälp för sin barnlöshet (Wischmann 2010).
Det är relativt ovanligt att sexuella dysfunktioner orsakar barnlöshet, ca fem procent
uppskattas bero på detta (Wischmann 2010). Däremot är det vanligt att ofrivillig barnlöshet leder till sexuella problem även om dessa inte alltid uppfyller kriterierna för sexuella dysfunktioner enligt ICD-10 manualen (ibid).
När det gäller manlig infertilitet kan den bottna i orsaksfaktorer som erektionsstörningar och ejakulationsproblem som exempelvis förtidig eller utebliven utlösning (Read 2004,
Wischmann 2010). Problemen kan bero på kroniska sjukdomar såsom exempelvis diabetes eller MS5. Vissa läkemedel kan även påverka den sexuella lusten, den sexuella förmågan, eller påverka utlösningen, t.ex. antihypertensiva läkemedel6 eller psykofarmaka7 (Kaylor & Apfel 2010, Wischmann 2010). Manlig infertilitet kan även orsakas av organiska skador såsom ryggmärgsskador, eller vara ett resultat av en tidigare infektion, exempelvis påssjuka (Wischmann 2010). Read (2004) nämner retrograd ejakulation som en orsak som särskilt bör observeras, männen upplever då det som vanligen kallas för ”torr orgasm”, vilket innebär att spermierna hamnar i urinblåsan vid orgasmen.
Män kan även få problem med erektion eller ejakulation till följd av olika slags stress som hör samman med ouppfylld barnlängtan, utredning eller behandling (Kaylor & Apfel 2010). För kvinnor behöver inte känslor av personliga tillkortakommanden, känslor av ångest, sorg eller förlust hindra samlag eller försvåra befruktning vid ägglossning. För män kan upplevelsen av sådant påverka den genitala funktionen och därmed vara avgörande för reproduktiva resultat (ibid). Likaså kan män drabbas av prestationsångest vilket kan leda till impotens och därmed även till infertilitet. Att behöva onanera för att lämna spermaprov vid infertilitetsutredningar är ett exempel på när prestationsångest kan medföra impotens. Känsla av sexuell tillräcklighet är därför nära sammanlänkad med fertilitet för många män och sexuella problem kan kvarstå länge, även efter att ett par lyckats få barn (ibid). Då det gäller kvinnlig infertilitet finns det ingen direkt koppling mellan sexuella dysfunktioner och infertilitet förutom då det gäller vaginism (Wischmann 2010).
Read (2004) beskriver att ofrivillig barnlöshet kan skapa reaktioner av ilska, panik, förtvivlan och sorg, vilket kan påverka sexualiteten. Wischmann (2010) hänvisar till olika studier rörande ofrivillig barnlöshet vilka visar att samlag kan upplevas som ett tvång under fertila dagar. Likaså visar studier att spontaniteten ofta försvinner i sexlivet samt att samlag kan förknippas med misslyckanden vilket kan leda till en förändrad självbild, särskilt hos kvinnor som är ofrivilligt barnlösa. Vidare kan infertilitet leda till känslan av att ha valt ”fel” partner
5 MS står för Multiple Skleros vilket är en neurologisk sjukdom som påverkar centrala nervsystemet. 6 Mediciner som används för att sänka blodtrycket.
och detta kan påverka den sexuella lusten hos båda parter (ibid). Read (2004) tar även upp att sexlivet under dessa premisser kan bli till grund för ett maktspel mellan partners. Motivet till att ha sex kan förändras då ett par bestämmer sig för att skaffa barn (Almås & Pirelli Benestad 2006). Motiv utifrån lust och njutning kan övergå till ett motiv kring reproduktion, vilket kan medföra att den bekymmerslösa, lekfulla sexualiteten som är förknippad med kåthet blir underordnad eller försvinner. Sexualiteten tenderar då att bli mekanisk (ibid).
Något som tydligt går att utröna inom forskningen är att utredning, diagnos och behandling ofta medför sexuell ohälsa. Forskningen visar att kvinnor som behandlas för barnlöshet har lägre samlagsfrekvens, mindre spontant sex, lägre grad av tillfredsställelse och nedsatt sexuell lust jämfört med övriga kvinnor (Oddens m.fl. 1999). Studier visar även att det är vanligt att samlagsfrekvensen minskar under behandlingsperioder (Wischmann 2010). Andra studier visar att par som är ofrivilligt barnlösa upplever lägre sexuell och äktenskaplig
tillfredsställelse än andra par samt har lägre självkänsla och livstillfredsställelse (Daniluk & Tench 2007). Deltagarna i Daniluk & Tench studie (2007) visade sig vara obekväma med att svara på detaljerade frågor kring frågor som rörde sexualitet. Studien vände sig till par och dessa ombads svara på samma frågor. Deltagarna i studien valde i hög grad att inte besvara dessa frågor men svarade däremot på olika skattningsfrågor.
Män kan få problem med erektila störningar eller svårigheter att ejakulera i samband med att lämna spermaprov Kaylor & Apfel 2010, Wischman 2010). Även de s.k. post-coital testen8 kan innebära stress som leder till erektila störningar/ejakulationsproblem för männen (Read 2004, Wischmann 2010). Vidare kan män uppleva sig som ”spermadonatorer” då de måste ha samlag enligt almanacka och klockslag för att matcha kvinnans ägglossning (Wischmann 2010). Par kan även uppleva att deras intimitet blir skadad då de i samband med utredning måste redovisa vilka dagar kvinnan menstruerar, har ägglossning och hur ofta samlag sker. Ytterligare andra studier pekar mot att sexuella problem kan kvarstå så länge som upp till tio år efter genomgången behandling, men det är osäkert om detta beror på barnlösheten, eller på att det gått slentrian i förhållandet. Det finns dock forskning som även visar att par kan uppleva att deras relation stärks. De par som upplever högst livskvalitet är de som lyckats behålla sitt sociala liv, haft en alternativ plan, eller som lyckats acceptera sin barnlöshet (ibid).
Rådgivning kring frågor som rör sexualitet vid ofrivillig barnlöshet
Wischmann (2010) belyser vikten av att rådgivning i samband med ofrivillig barnlöshet även omfattar frågor som rör sexualitet. Det är viktigt att rådgivningen både omfattar
grundläggande information om hur kroppen fungerar samt kring att det kan uppstå sexuell problematik i samband med denna livssituation. Det är viktigt att lyfta fram hur sexualiteten kan påverkas av utredning, diagnos, och behandling. Genom att göra detta kan man avlasta paret från stress, liksom även visa att det är accepterat att tala om eventuella problem. Ibland hamnar par i en ond cirkel och kan behöva praktiska råd för att bryta denna. Rådgivningen bör exempelvis handla om att det är viktigt att kunna ”ta semester från infertiliteten” då lust och njutning försvunnit, och samlag känns kravfullt. Om mannen drabbas av erektila störningar just vid kvinnans fertila dagar kan rådgivningen komma att handla om att ge konkreta tips, såsom att använda kondom en tid. Erektil dysfunktion kan uppstå som en följd av
prestationsångest och genom att använda kondom kan mannen avlastas från att behöva prestera. Paret kan då få möjlighet att nå tillbaka till varandra och känna närhet utan besvikelser.
Rådgivning kan även handla om att lära paret att skilja mellan ”målinriktat sex” och
”nöjessex” för att det skall finnas möjlighet att hitta spontaniteten och romantiken igen. Det är viktigt att paret förstår att målinriktat sex endast behöver ske de dagar kvinnan har störst chanser att bli gravid och att alla andra tillfällen bör utgå från lust och njutning. Det kan även vara bra att ge par förslag på sådant som kan ge nytändning i relationen, såsom erotisk
litteratur, sexfilmer, massage eller hotellvistelser. Andra råd som kan förmedlas till paret är en rekommendation om samlagsförbud i sovrummet. Detta eftersom sovrummet kan vara en plats förknippad med misslyckande. I det fall en sexuell problematik uppstått som en följd av infertilitetsrelaterad stress bör paret genomgå sexual- eller parterapi innan en medicinsk behandling mot barnlösheten sätts in. Det kan också behövas individuell terapi (ibid).
Sociala relationer och bemötande vid ofrivillig barnlöshet
När det gäller omgivningens bemötande vid ofrivillig barnlöshet hänvisar Wischmann (2010) till studier som visar att män ofta blir bemötta med nedsättande eller raljerande kommentarer som anspelar på deras manlighet då de är ofrivilligt barnlösa. Exempelvis förekommer jargonger som att ”vill du betala mig för att jag skall besöka din fru” osv. till skillnad från kvinnor som ofta möts av medlidande (ibid).
I Jordan & Revensons (1999) studie framkommer det signifikanta skillnader mellan kvinnor och mäns reaktioner vid ofrivillig barnlöshet. Kvinnorna var mer benägna att använda sig av undvikande strategier samt att emotionellt omförhandla sin situation. Vidare var kvinnor mer benägna än män att söka socialt stöd hos andra än sin partner. Forskarnas slutsatser kring detta är att kvinnor är mer socialiserade till att vara känsliga samt prata och uttrycka sina känslor än män. Kvinnors nätverk är mer mångfacetterade än mäns genom att kvinnor socialiserats till att uttrycka känslor och mobilisera stöd genom sitt nätverk, medan mäns nätverk ofta är mer omfattande än kvinnors, men mindre intensiva. Män i vuxen ålder vänder sig oftast endast till sin partner för att söka stöd och prata erfarenheter med, medan kvinnor både talar med sina män och med sina vänner. Detta leder till att kvinnor i högre grad än män väljer emotionella copingstrategier framför lösningsfokuserade sådana. Peterson m.fl. (2006) ser att det blir problem mellan makar då exempelvis en person vill prata och den andra förnekar eller drar sig undan problemet. Då obalans uppstår, ökar även upplevelsen av stress (ibid). Daniluk & Tench (2007) påtalar att det finns en avsaknad av socialt stöd och support från familjemedlemmar, vänner, kollegor och från sjukvården, vilket innebär att personer som är ofrivilligt barnlösa får kämpa själva för att hantera sin livssituation.
Glover & Perry (2008) har studerat hur vänskap kan vara en viktig faktor för att kunna uppnå välmående och minska stress. Studien är genomförd mot bakgrund att tidigare forskning visat att kvinnor som är infertila känner sig socialt stigmatiserade och därmed undviker
sammanhang som påminner dem om deras oförmåga att kunna bli förälder. Kvinnor tenderar att avveckla sådana vänskapsband som är smärtsamma för dem och istället utveckla nya vänskapsband, ofta med kvinnor som de delar infertilitetsproblematiken med. Förutom vänskap tillförs även socialt kapital. Vänskap kan hjälpa till att hantera emotionell stress genom att andra visar omsorg, lyssnar, samt visar empati. Genom vänskap skapas också nätverk samt möjligheter att få information som hör samman med barnlöshet, exempelvis läkares råd angående behandling och medicinering. Studien visade dock att det finns risk för att den nya vänskapen inte håller, exempelvis då någon blir gravid. Vänskapen innebar även krav på anpassning beträffande sociala normer och dessa följdes vanligtvis även om det innebar en stress. Exempelvis framkom det i studien att kvinnorna gratulerade varandra vid graviditet även om det innebar hög stress för den som inte var gravid. Vissa valde att avsluta sina vänskapsrelationer i dessa lägen om det inte fanns annat som förenade dem utöver
barnlösheten. Glover & Parrys (2008) slutsats är att vänskapsrelationer genererar ett socialt kapital som kan jämställas med coping, d.v.s. det kan minska stressen och öka känslan av välmående. Men det sociala kapitalet medför också förpliktelser och normsystem vilka kan ge minskat välmående.
Supportgrupper på Internet
Plantin & Daneback (2010) pekar på hur Internet har blivit en viktig arena för personer som söker stöd i sitt föräldraskap. Den yngre generationen av föräldrar är alltmer socialiserade till att söka erfarenhetsbaserad information framför faktabaserad sådan, och detta görs i allt högre utsträckning via nätet. Genom att ingå i olika grupper och gemenskaper på nätet skapar sig deltagarna på så vis ett socialt kapital. Förutom deltagare som är aktiva i exempelvis diskussionsforum på nätet finns även s.k. lurkers, d.v.s. passiva deltagare (ibid).
Plantin & Daneback (2009) har även genomfört en litteraturöversikt beträffande forskning om föräldraskap och Internet. Denna visade att ett vanligt skäl till att föräldrar börjar använda webbaserade forum som är riktade mot föräldraskap är att de söker hälsorelaterad och medicinsk information. Vidare söker föräldrar kompletterande information efter att de har varit i kontakt med läkare då barnet exempelvis är sjukt, s.k. ”second opinion”9. Likaså söker föräldrar bekräftelse och stöd för sina egna tankar (ibid).
Malik & Coulson (2010) beskriver att en stor andel personer, främst kvinnor, använder
Internet för att söka fertilitetsrelaterad information, råd och support. Författarna har undersökt supportgruppernas betydelse för personer som är ofrivilligt barnlösa i flera studier. Några av deras slutsatser är att supportgrupper på nätet utgör en unik och viktig arena för personer som befinner sig i olika stadier av ofrivillig barnlöshet men att deltagandet i supportgrupperna även kan upplevas negativt (Malik & Coulson 2009, Malik & Coulson 2010). Till de positiva upplevelserna uppgav deltagarna att det finns möjlighet till support, empati, samt att det går att ta del av personliga erfarenheter. De negativa upplevelserna som beskrivs är att
deltagandet ibland är förenat med att läsa om negativa händelser, att få negativ information som de tidigare inte haft kännedom om, exempelvis komplikationer vid behandlingar, att behöva läsa om andras graviditet, att få felaktig information, samt att deltagandet i
supportgrupperna ibland kan bli beroendeframkallande (Malik & Coulson 2010). Författarna menar att supportgrupper online i hög grad motsvarar face-to-face grupper som har en konstaterad terapeutisk verkan. Mycket talar för att online-kommunikation kan leda till flera psykologiska fördelar såsom coping10, empowerment11 och ökat välmående. Många deltagare upplever att de kan ställa känsliga frågor i supportgrupper på nätet utan att behöva skämmas eller känna sig stigmatiserade tack vare att det går att vara anonym. Även tjugofyratimmars tillgänglighet är något som uppskattas hos dem som deltar i onlinegrupper visar studierna, samt att Internet möjliggör att det går att korsa geografiska barriärer (ibid).
Kritik mot forskning kring ofrivillig barnlöshet
En forskare som har framfört kritik mot studier som kring ofrivillig barnlöshet är Arthur L. Greil (1997). Även om kritiken är drygt tio år känns den relevant att benämna. Det som särskilt riktats kritik mot är forskningsstudiernas design och urval. Författaren påpekar att det ofta anläggs medicinskt perspektiv i studierna eftersom personer tenderar att bli betraktade som infertila just i det ögonblick de blir patienter. Detta påverkar urvalet och därmed även studiernas resultat. I en förlängning kan det innebära att endast en viss population blir
9 Second opinion – en andra bedömning.
10 Detta begrepp kommer att utvecklas utförligt i kapitel 3 11 Även detta begrepp kommer att utvecklas i kapitel 3
representerade inom forskningen, d.v.s. personer som befinner sig inom klinisk verksamhet i samband med utredning och eller behandling av barnlöshet. Då forskning visar att personer som går igenom utredning och behandling kommer från en ungefär likadan socioekonomisk kontext riskerar forskningen att missa att studera andra personer som befinner sig utanför denna kontext. Likaså tenderar forskningen att utgå från retrospektivt perspektiv. Som exempel nämns att upplevelser av tidiga skeden av ofrivillig barnlöshet ofta studeras i efterhand då personerna hamnat inom sjukvården. Kritik riktas även mot att forskningen sällan utgår ifrån vardagliga beskrivningar. Annat som diskuteras är de teoretiska
förklaringsmodellerna, Greil menar att forskningen sällan utgår ifrån modeller som utgår ifrån sociala konstruktioner utan oftast relateras problem till individen. Detta innebär att forskning tar sitt avstamp utifrån frågor av karaktären är de infertila stressade istället för att ställa frågan är infertilitet stressande. Slutligen påpekar författaren att det är viktigt att kvalitativ forskning inte bara blir betraktad som ”anekdoter”.
3. TEORETISKA UTGÅNGSPUNKTER
Nedan följer en presentation av de teoretiska utgångspunkter som ligger till grund för studiens analys.
Copingteori
Coping kan beskrivas vara en uppsättning medvetna eller omedvetna beteenden riktade mot att hantera stressande livshändelser. Lazarus & Folkmans (1984) definition av coping är:
”Constantly changing cognitive and behavioural efforts to manage specific external and/or internal demands that are appraised as taxing or exceeding the resources of the person.” (Lazarus & Folkman 1984 s 141)
Coping kan ske genom handlingar, kognition, eller emotion. D.v.s. de strategier en person använder för att minska stress kan utgå endera genom ett konkret handlande som är inriktat mot att försöka lösa situationen eller genom att en person försöker skydda sig känslomässigt (ibid).
Lazarus & Folkman (1984) skiljer på problemfokuserade och emotionella copingstrategier. Problemfokuserade strategier används för att försöka förändra eller hantera problem i
omgivningen medan emotionella strategier mer syftar till att reglera känslomässig stress. Det sistnämnda används ofta när personer uppfattar att det inte längre går att göra något åt sin situation. Strategierna riktas då mot att försöka sänka graden av känslomässig stress. Vid effektiv coping används ofta båda lösningsfokuserade och emotionella strategier. Valet av strategi kommer bl.a. att styras utifrån hur individen uppfattar att det är möjligt att förändra sin situation eller ej.
Lazarus & Folkman (1984) påtalar vikten av att coping bör ses som en process, och att all coping sker i en specifik kontext. Coping är dynamiskt och står i relation till omgivningen d.v.s. personer utvärderar och omvärderar ständigt sin situation. Detta påverkar även valet av copingstrategier. Coping är avhängigt vilka personliga resurser en person har, exempelvis hälsa, kognition samt förmåga att lösa problem. Men även personers trosuppfattning, sociala färdigheter, materiella tillgångar samt tillgång till social support spelar roll för hur en person väljer copingstrategier. Även kulturell tillhörighet kan spela roll för en persons val av
copingstrategier. Vidare spelar även nivån på stress roll, ett stort hot tycks framkalla mer primitiva, regressiva, emotionella copingstrategier. Det är dock viktigt att inte förminska primitiva strategier till något som betraktas som dåligt utan det är viktigt att förstå strategins funktion och utfall dvs. hur strategin medför minskad stress. Att växla mellan
problemfokuserade strategier och emotionella strategier kan innebära försök att både påverka sin situation och/eller att omvärdera innebörden av en händelse. Författarna påpekar att man inte skall likställa strategiernas tänkta funktion med dess resultat. En copingstrategi kan ha en tänkt funktion, till exempel ”undvikande” men behöver inte resultera i det. Resultatet av en copingstrategi måste därmed förstås utifrån vilken effekt copingen har. Ibland är det svårt att skilja på om en strategi är problemfokuserad eller emotionellt fokuserad, de går in i varandra och måste ses utifrån en större helhet (ibid).
När par som önskar att få barn genomgår flera misslyckanden med att bli gravida uppstår ofta stress visar forskningen (Peterson m.fl. 2006). Även diagnos, utredning och behandling är vanlig orsak till stress och kan leda till känslor som chock, förnekelse, ilska, isolering, skuld, depression (Lee m.fl. 2010). Det är även vanligt att personer som är ofrivilligt barnlösa känner sexuellt missnöje både under och efter avslutad behandling (Daniluk & Tench 2007).
Lee m.fl. (2010) menar att om det förflyter tid och graviditet inte uppstår när personer är inriktade på att bli gravida omvandlas situationen till en slags känsla av förlust. Detta
genererar negativa känslor som antingen måste hanteras eller så måste en person acceptera sin situation. Genom coping kan denna sorts sorgkänslor hanteras. Då coping kan vara kulturellt betingat är det därför viktigt att förstå en persons sorgreaktioner och copingstrategier. Det kan dock vara viktigt att som rådgivare våga prata om hur copingen ser ut för en person, för att ibland kunna erbjuda annan form av coping. Genom att påtala att det finns olika sätt att reagera på samt att diskutera andra möjliga sätt att lösa situationer på kan personer få tillgång till andra uppsättningar av copingstrategier. Ett exempel på kulturellt betingad coping är att inte få visa sorg. I Asien är det vanligt att kvinnor inte pratar om sorg utan istället tålmodigt bär sin sorg själv. Det är viktigt att förstå värdet av copingstrategier eftersom dessa kan minska känslan av stress och öka livskvaliteten. Därför bör man benämna och förklara copingstrategiernas funktion vid rådgivningssituationer (ibid).
Flera olika studier har undersökt vilka slags copingstrategier som används då personer är stressade vid ofrivillig barnlöshet (Peterson 2006, Benyamini m.fl. 2006, Daniluk & Tench 2007, Kraaij, m.fl. 2008, Kraaij m.fl. 2009, Lee m.fl. 2010). Inom denna forskning kring coping har olika standardiserade instrument använts, bl.a. Jalowiec coping scale vilket mäter på vilket sätt personer agerar för att minska sin stress (Lee m.fl. 2010). Exempel på olika reaktioner som kan ses som strategier i samband med barnlöshet är undvikande, förnekande, anklagelser, destruktivitet, kontaktsökande, acceptans, positivt tänkande, kompensation, investering i olika jagprojekt, sökande av socialt stöd, informationssökande, planering, men även förmåga att känna hopp eller andlighet (Benyamini m.fl. 2006). Dessa reaktioner kan leda till olika strategier som att försöka behålla hoppet om att bli gravid, införskaffa kunskap om sin situation, försöka finna felet till barnlösheten eller genomgå olika slags behandlingar för att försöka bli gravid. Men det kan också vara att acceptera ödet, byta partner, eller
försöka hitta en mening med livet utan barn (Peterson m. fl. 2006, Lee m.fl. 2009). Vidare kan coping vara att avbryta försök att få barn eller bestämma sig för att få barn genom exempelvis adoption (Lee m.fl. 2009).
Då personer är deprimerade tenderar de att välja isolerande, undvikande strategier istället för sådana som istället ger drivkraft att exempelvis vilja göra nya IVF-försök (Sexton m.fl. 2009, Lee m.fl. 2010). Coping tycks även påverkas av kulturella skillnader, Lee m.fl. (2010)
diskuterar exempelvis kring att kvinnor i Asien är uppfostrade att vara tålmodiga och inte klaga. Ibland kan emotionell coping blockera lösningsfokuserad coping och då kan rådgivning vara viktigt för att ge perspektiv åt olika möjligheter (Lazarus & Folkman 1984). En del personer behöver känslomässigt få ”hamna på botten” innan de kan börja må bättre och börja tänka lösningsfokuserat (ibid).
Empowerment och KASAM
Empowerment som begrepp kan beskrivas som ”hjälp till självhjälp”. Genom självtillit, delaktighet, makt, egenkontroll och kompetens kan en individ få kontroll över sitt liv och sin situation (Starrin & Jönsson 2000). Self-advocacy är nära förknippat med empowerment eftersom detta kan liknas vid ”självföreträdande”, d.v.s. kunna föra sin talan själv (ibid). Genom att få information eller stöd i en situation kan detta bidra till känsla av sammanhang (KASAM). KASAM är ett begrepp på en salutogen modell som formulerats, utvecklats och beskrivits av Aaron Antonovsky under slutet av 1970-talet (Antonovsky 2005).
Utgångspunkten i Antonovskys begrepp KASAM är att människans motståndskraft står i relation till hur sammanhängande tillvaron är. För att något skall bli sammanhängande krävs tre komponenter; begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. KASAM anses utifrån Antonovsky vara viktigt för att klara av exempelvis motgångar i livet. Enligt författaren går det inte att betrakta människan som antingen frisk eller sjuk utifrån en dikotomi, utan hälsa/ohälsa måste istället betraktas utifrån ett kontinuum. De tre komponenterna spelar stor roll för vilken motståndskraft vi har och därmed även var vi befinner oss i kontinuumet. Komponenten Begriplighet syftar till i vilken utsträckning en person upplever inre och yttre stimuli som förnuftsmässigt gripbara, d.v.s. om information är ordnad, sammanhängande och strukturerad och inte kaotisk, slumpmässig eller oförklarlig. En person med hög känsla av begriplighet kan således förvänta sig att de stimuli han eller hon möter är förutsägbar eller att de går att förklara. Hanterbarhet kan definieras utifrån den grad en person upplever att det finns resurser till dennes förfogande för att möta de krav som stimuli orsakar. Med en hög känsla av hanterbarhet kommer personen inte känna sig som ett offer för omständigheterna som skett i livet. Meningsfullhet kan jämföras med motivationskraft, d.v.s. hur engagerad och motiverad en person är att investera energi och resurser i då denne upplever ett problem eller en motgång (ibid).
En person med stark KASAM kan i högre utsträckning än en person med svag KASAM definiera stimuli som icke-stressande beroende på att han eller hon kan ha en tillförsikt om att situationen kommer att lösa sig (Anonovsky 2005). På så vis hör KASAM ihop med coping, en stark KASAM minskar stressen och därmed står därför även i relation till copingstrategier. Enligt Antonovsky (2005) kan man även tala om grupp-KASAM. Här spelar både den
individuella känslan av sammanhang roll och kollektivets samstämmighet beträffande de tre faktorerna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.
4. METOD
Ansats
Sveningsson (2003) menar att kvalitativa forskningsmetoder användas då man avser att nå fördjupad förståelse kring olika fenomen eller kring människors erfarenheter. Då syftet och frågeställningen i denna studie utgår ifrån ett förståelseperspektiv finner jag därför kvalitativ ansats lämplig.
Forskningsmetoden jag tänker använda är kvalitativ innehållsanalys, vilket är en lämplig metod då avsikten är att analysera texter (Hseih & Shannon 2005). Metoden används för att fokusera på språket, exempelvis kommunikation, med uppmärksamhet mot innehåll eller kontextuell mening. Textdata kan vara i verbal, tryckt eller elektronisk form och kan komma från exempelvis intervjuer, observationer, artiklar eller böcker (ibid). Ett analysmaterial kan även bestå av diskussionsinlägg från olika Internetbaserade forum (Sveningson 2003). Med en kvalitativ ansats finns det ingen avsikt att dra några generella slutsatser om
förhållanden utan det går bara att uttala sig kring det som studerats (Sveningson 2003). Enligt Graneheim & Lundman 2003) måste forskaren bestämma om fokus skall läggas på det
manifesta eller latenta innehållet. Analys av det synliga i en text innebär fokus på manifest innehåll. Att studera underliggande mening i texten kräver tolkning och detta är att studera det latenta innehållet(ibid). Avsikten i denna studie är att fånga upp både det manifesta och
latenta innehållet i de diskussionstrådarna som kommer att studeras. För att kunna fånga upp det latenta innehållet krävs tolkning, och därmed har även stor vikt lagts på att komma nära de texter som studeras.
Urval
Urvalet för datainsamlingen utgår från det diskussionsforum som heter Svårt att få barn på www.familjeliv.se. Detta diskussionsforum vänder sig till personer som vill diskutera ofrivillig barnlöshet. Forumet består av tjugofem olika underkategorier och min avgränsning består av att ha valt ut fem av dessa. En avgränsning är motiverad utifrån att det slutliga urvalet måste vara hanterbart utifrån studiens syfte och omfattning. För att närhet till texterna skall kunna behållas anser jag en avgränsning nödvändig. Då resultatet inte kommer att användas för att göra kvantitativa generaliseringar var det inte heller viktigt att använda sig av det totala antalet diskussionsinlägg som har postats på forumet. En större vikt har därför lagts på att fånga upp det material som bäst svarar upp mot studiens syfte.
Avgränsningen gjordes därför utifrån en logisk tanke om vilka av forumets underkategorier som bäst kunde besvara mina frågeställningar. Kategorier som ”ekonomi”, ”äntligen gravid” samt ”singel” valdes därför bort. Andra kategorier upplevdes mer svåra att sortera bort
eftersom de sannolikt innehöll intressanta inlägg som motsvarar studiens syfte. Exempel på en kategori som valdes bort är Endometrios, detta forum innerhåller sannolikt beskrivningar som hör samman med sexuella problem såsom samlagssmärta vilket kan resultera i undvikande av sex och därmed ofrivillig barnlöshet. Annan kategori som valdes bort var kategorin
Regnbågsfamiljer. Denna kategori valdes bort av skälet att personer i samkönade förhållanden inte kan få biologiska barn tillsammans. Jag tror visserligen att personer i samkönade
förhållanden kan uppleva stress för att de är ofrivilligt barnlösa, och att detta kan påverka relationen och sexualiteten. Jag tänker dock att detta är utifrån ett annat perspektiv än det jag studerar och välkomnar därför en egen studie för att belysa detta.
Nedan redovisas vilka fem forum som ligger till grund för datainsamling till min studie:
• Under utredning • Behandling • Manlig infertilitet • Relation och samliv • Kropp och fertilitet
Forumen har valts utifrån min förförståelse som införskaffats bl.a. genom att studera tidigare forskning. I tidigare forskning ges stöd för att sexualiteten ofta blir problematisk under
utredning och behandling, därav valdes dessa forum ut till att ingå i det slutliga urvalet. Kategorin manlig infertilitet kändes angelägen att omfatta i urvalet då den tidigare forskningen visar att män ofta drabbas av sexuella problem i samband med ofrivillig
barnlöshet. Kategorin relation och samliv kändes självklar då sexualitet är en del av samlivet. Den sista kategorin som ingår i mitt urval är kropp och fertilitet och den valdes ut därför att rubriken på detta forum är ganska ”bred” d.v.s. det är tänkbart att en del diskussionsinlägg som berör sexualitet postas i det forumet.
Nästa moment i urvalsprocessen var att välja ut vilka diskussionstrådar som ansågs innehålla relevanta data i förhållande till syfte och frågeställning. En manuell genomgång gjordes av de fem forumen. Alla diskussionstrådar där rubriken indikerade att inlägget handlade om
deltagarnas sexuella samliv öppnades och granskades för att se om de föll inom ramen för studiens syfte. Ibland öppnades även diskussionstrådar och lästes då det gick att ana att diskussionen handlade om sexualitet även om det inte tydligt rubricerats så. Jag är medveten om att detta tillvägagångssätt medför att vissa relevanta inlägg kan ha missats då de inte haft någon rubrik som indikerar att diskussionsinlägget handlar om sexuellt samliv. Det kan även vara så att en diskussionstråd kan ha startats kring ett specifikt ämne och att diskussionerna sedan kan ha tagit en vändning och komma att handla om något helt annat än vad rubriken indikerar vilket då innebär att dessa har missats. Det kan dock finnas en poäng med att välja just de diskussionstrådar som mer medvetet fått en rubrik som signalerat att tråden handlar om sexualitet, eftersom skribenten då själv tydligt velat kategorisera det så. Detta ökar även forskarens trovärdighet eftersom innehållet i texten kommer från ett sammanhang där
intentionen från skribenten troligen har varit att verkligen ha fokus på sexualitet och ingenting annat. De diskussionstrådar som bedömts motsvara studiens syfte har skrivits ut. Den
manuella sorteringen har omfattat totalt ca 10700 diskussionstrådar. Av dessa har ca 100 diskussioner med tillhörande inlägg valts och skrivits ut vilka har kommit att betraktas som mitt urval och därmed vald data. I fortsatt framställning kommer de fem kategorierna som bildar sub-forum benämnas i singularis och i bestämd form då de alla ligger under det huvudsakliga forumet med namnet Svårt att få barn.
Genomförande av analys
Genomförandet av den kvalitativa innehållsanalysen har gjorts efter den metod som Granheim & Lundman (2003) beskriver. Datamaterialet har lästs igenom flera gånger för att jag skulle bli bekant med dess innehåll. Därefter fångades meningsbärande enheter upp i texten. Detta gjordes utifrån studiens syfte och frågeställning och dessa har markerats. Nästa steg var att kondensera de meningsbärande enheterna för att sortera bort eventuellt brus och för att förenkla inför nästa steg, etikettering. Etiketteringen innebar att varje meningsbärande enhet fick en beskrivande etikett. Till min hjälp hade jag ett ordbehandlingsprogram med enkel tabellform där jag i första kolumnen skrev in hela den meningsbärande enheten, i nästa kolumn den kondenserade texten och i den tredje fick texten en etikett. När detta var klart
skrevs dokumentet ut och det resulterade i ca 250 etiketter. Dessa har sedan kategoriserats genom att de inlägg som hade liknande manifest fick utgöra olika kategorier. Då det blev alltför många kategorier skedde ytterligare en sammanslagning till nya, färre kategorier i de fall det var möjligt för att få materialet hanterbart. Nästa steg i processen är enligt Granheim & Lundman (ibid) att leta efter den tråd som innehåller en underliggande mening och som går att följa från meningsbärande enhet, kondensering, etikettering och kategorisering, och att detta sker på en tolkande nivå. Ett tema kan ses som ett uttryck av latent innehåll i texten. Eftersom all data har fler än en möjlig innebörd menar Granheim & Lundman (ibid) att inga teman är exklusiva. Ett tema kan konstrueras av flera sub-teman och ett tema kan även delas in i sub-teman.
Trovärdighet
Inom den kvalitativa forskningen är det viktigt att diskutera resultatens giltighet,
tillförlitlighet och överförbarhet. Granheim & Lundman (2003) menar att det är väsentligt att förstå att en text kan innehålla flera olika innebörder och att en text alltid kräver en viss nivå av tolkning för att kunna förstås. För att en studie som använder kvalitativ innehållsanalys skall bedömas som tillförlitlig behöver stor omsorg läggas vid genomförandet. Det är viktigt att överväga alla steg i processen, från vilket fokus som anläggs, samt utifrån vilken kontext studien görs, samt hur urval sker och data samlas in. Ett kritiskt moment är när de
meningsbärande enheterna skall väljas ut, de får inte bli för omfattande och heller inte fragmentariska. Det är även viktigt att innebörden inte tappas bort vid kondensering eller abstraktionsprocessen. Författarna påpekar även att det är viktigt att vara uppmärksam på att tidsaspekten kan vara viktig eftersom språk kan ges nya innebörder över tid. Då det gäller överförbarheten är det viktigt att redovisa i vilken kontext studien har genomförts, eftersom det kan ha betydelse för hur resultaten kan överföras till andra sammanhang (ibid). I denna studie har stor vikt lagts vid att genomföra studien på ett sätt som motsvarar det som beskrivs ovan. Då jag träffar personer som är ofrivilligt barnlösa genom mitt yrke känner jag även till många av de diagnoser, utredningar och behandlingar, samt effekterna och biverkningar av dessa, som diskuteras i inläggen på forumen vilket även medfört att jag har viss förförståelse. Vidare har masterutbildningen i sexologi vid Malmö högskola tillfört kunskaper kring
sexualitet, sexuell hälsa och sexuella problem vilket naturligtvis även det hjälpt mig förstå den övergripande kontexten.
Etiska överväganden
Studiens genomförande har godkänts av Etikprövningsnämnden vid Malmö högskola. Ett viktigt etiskt övervägande är att forskning utgår från Vetenskapsrådets forskningsetiska principer (2002). Dessa utgörs av fyra grundpelare vad gäller etiska överväganden; informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet samt nyttjandekravet. Just samtyckeskravet är svårt att tillgodose i denna typen av forskningsstudie.
Vetenskapsrådets forskningsetiska principer bör ses som riktlinjer men inte som absolut krav och ibland kan behov av forskning på en viss arena kräva vissa avväganden och undantag för att kunna genomföra forskning menar Sveningsson m.fl. (2003). Ett exempel där undantag kan övervägas är kvalitativ forskning i naturliga situationer som syftar till att utforska de nya Internetmiljöerna (Sveningsson m.fl. 2003:184).
Vid valet av metod inför denna studie utgick jag ifrån studiens syfte vilket innebar en given metod, nämligen kvalitativ innehållsanalys.
Fördelarna med att göra en innehållsanalys baserad på redan befintliga texter är att inga deltagare behöver bli utsatta för intervention. Kvale (2009) talar exempelvis om att mänsklig interaktion, exempelvis en intervju, påverkar intervjupersonen och att den kunskap som produceras påverkar vår förståelse för människans villkor. En intervjusituation riskerar alltid att beröra värdefrågor och etiska dilemman (ibid). Genom att undersöka redan befintliga texter har jag som forskare inte riskerat påverka någon deltagare genom att beröra känsliga frågor. Metoden riskerar heller inte att påverka en person att svara på ett speciellt vis och sätter heller inga gränser kring vad deltagaren kan besvara. Med hjälp av innehållsanalys som metod riskerar jag som forskare inte heller att glömma fråga om något som exempelvis kan ske vid en intervju, utan empirin utgår ifrån deltagarens egna formuleringar kring olika upplevelser samt deltagarens egna frivilliga ageranden beträffande aktivitet på forumet. Diskussionsforumet som legat till grund för undersökningen är ett s.k. öppet forum vilket innebär att det är tillgängligt för alla utan särskilt medlemskap. Ågren (2000) har
problematiserat forskning i på Internet och frågat sig hur man bör förhålla sig till forskning i ”cybern”. Hans ställningstaganden är att virtuell gemenskap som inte kräver särskilt
medlemskap bör betraktas som offentligt p.g.a. dess karaktär i och med att vem som helst kan delta och vara aktiv. Ågren (ibid) menar vidare att i ett offentligt forum har forskaren rätt att forska så länge människors identitet skyddas. För att inte bryta mot upphovsrättslagen bör dessutom texten betraktas som samtal, d.v.s. som tal. För att verka enligt Ågren (ibid) riktlinje och upprätthålla god forskningsetik är det därmed viktigt att skydda personers identitet. Inga namn eller signaturer kommer att redovisas i resultatet. Då något som riskerar att röja någons identitet visat sig har dessa ändrats, exempelvis namn på partner eller stad.
Övriga etiska överväganden som jag har reflekterat kring inför studien är att jag anser det viktigt att forskaren har tänkt över sin vilja att veta vilket Fahlgren (1999)diskuterar. Viljan att veta är inte ”oskyldig” menar författaren och detta medför att forskaren reflekterar över det sammanhang och den diskursproduktion som forskaren själv kan bidra med. Även Månsson (2003) skriver om balansgången mellan värdet att få veta och de utforskades hälsa, säkerhet och personliga integritet. Detta har beaktas i min studie genom att jag nogsamt övervägt i vilket sammanhang denna forskningsstudie genomförs. Då studien genomförys inom ramen för en masterutbildning i sexologi och syftet är att öka förståelsen för olika fenomen finner jag att viljan att veta är rimlig även om den inte kan sägas vara oskyldig och därmed riskerar att reproducera eller formera diskurser kring mitt valda ämne.
5. RESULTAT OCH ANALYS
Nedan redovisas studiens resultat och analys.Att hantera sexualiteten utifrån nya villkor
Analysen av materialet har utmynnat i ett övergripande tema; Att hantera sexualiteten utifrån
nya villkor. Resultatet visar att sexualiteten påverkas negativt på olika sätt vid ofrivillig barnlöshet vilket leder till att det uppstår sexuella problem. Exempel på sexuella problem som uppstår till följd av den ofrivilliga barnlösheten är minskad sexuell lust, erektil dysfunktion, svårigheter att ejakulera, smärta vid samlag etc. Det framkommer även att sexuella problem ibland finns initialt hos paret vilket medför en problematik för paret då det uppstår en önskan om barn. Att ha sexuella problem medför en betydande stress för personer som är ofrivilligt barnlösa då det primärt hotar deras möjligheter att bli gravida, men även relationen till sin partner blir hotad. Analysen visar att sexualiteten ses som viktig eftersom den måste fungera minst på en miniminivå för att paret skall kunna genomföra intensiva perioder av samlag i
syfte att nå graviditet. Likaså kan sexuella problem, eller stressen inför att det skall uppstå problem, bli ett hinder i eventuell utredning och behandling av barnlöshet. Det blir hotfullt för individen om inte varje chans till befruktning kan tillvaratas. Motiv till samlag utgår ifrån reproduktion, vilket innebär att lust och njutning blir ett underordnat motiv till sexuella aktiviteter. Då samlag är så centralt och viktigt i relationen för att uppnå graviditet måste den hanteras om den blir problematisk. Detta innebär att det uppstår helt nya villkor för individen och för paret. De nya villkoren hanteras på olika nivåer och med hjälp av olika strategier. Användandet av diskussionsforumet visade sig fylla olika funktioner på ett sätt som går att inordna under det övergripande temat om att sexualiteten måste hanteras utifrån nya villkor. Nedan kommer det övergripande temat utvecklas i olika subteman. Dessa kommer att redovisas var för sig och med hjälp av citat. Citaten är på den beskrivande manifesta nivån medan analysen även inbegriper en latent nivå. Enligt Repstad (1999) hjälper citat läsaren att få kontakt med aktörernas begreppsvärld vilket medför att det blir lättare att förstå forskarens tolkning av materialet. Även Sveningsson m.fl. (2003) menar att det är viktigt att redovisa citat löpande från det insamlade materialet eftersom det hjälper läsaren att förstå om tolkningen är rimlig och vederhäftig.
Sexualitet vid ofrivillig barnlöshet är förenat med prestationsångest
Resultatet visar att sexualiteten vid ofrivillig barnlöshet ofta är förenat med prestationsångest. I takt med att graviditet uteblir börjar paret att planera samlagen och rikta dem antingen mot tidpunkten för ägglossning och/eller öka frekvensen till ibland flera gånger om dagen vid tidpunkten för ägglossning. Likaså kan personer försöka ”gardera sig” genom att ha samlag var eller varannan dag i syfte att nå graviditet. Det planeras särskilda samlagsscheman i förhållandet, oftast av kvinnan. Både kvinnan och mannen upplever sedan krav på att samlag måste ske vid denna tidpunkt. Resultatet visar att detta medför prestationsångest hos männen och en oro hos kvinnorna för att männen inte skall kunna prestera. Männen måste kunna prestera och leverera vid rätt tidpunkt som alltså kan vara allt från var och varannan dag under hela månaden uppemot flera gånger om dagen beroende på vilken strategi paret, ofta kvinnan, har planerat för. Även vid utredning uppstår prestationsångest eftersom männen behöver kunna prestera och leverera spermaprov på angiven tid och plats. Kvinnorna kan uppleva stor förlust och känsla av meningslöshet om det inte blir chans till samlag på rätt tidpunkt vilket även det medför en ökad press på mannen. Olika strategier används hos både män och kvinnor för att underlätta att prestera det som måste presteras, d.v.s. erektion och sperma. Diskussionstrådarna på forumet innehåller levande diskussioner med ibland psykologiska resonemang, men oftast praktiska råd, om hur man kommer förbi problemet eller minskar stressen. Man bekräftar även varandras upplevelser.
”Vi hade mycket sex i början även fast stickorna inte visade två röda streck, när ÄNTLIGEN stickan visade OK så vill/kan inte min sambo ha sex!! Han menar att denna press på honom att kunna ”komma” gör att han inte kan göra det.”
”Min man hatar när jag kommer smygande och säger ”älskling i kväll blir det mys, det är ÄL-dags [ägglossningsdags]. Försökte ett tag att inte säga något så hans press skulle minska men det funkade inte.”
”Berätta inte för din sambo när det är ÄL-tider [ägglossningstider] det verkar vara jättevanligt att de inte vill då. Bara förför honom istället.”
”När jag för två år sedan skulle lämna spermaprov så hade jag ”fuskat” innan och köpt ett ”fertility test” via nätet. Som tur var blev det bra resultat på mitt ”fusktest” och jag behövde bara oroa mig för mina simmares [spermier] rörlighet. Det hjälpte mig från mycket stress och oro när jag var på plats och skulle prestera. Vilket jag kan garantera inte är speciellt trevligt…och till min lättnad var allt ok med krigarna [spermierna]. Så köp hem ett test till era karlar så dom får ett ”förhandsbesked” om resultatet. Det hjälper!”
”Min sambo tyckte oxå det var jättejobbigt. Vi åkte faktisk upp till Sahlgrenska så att vi var där en halvtimme tidigare så vi gick in på en toalett ihop
☺
. Hjälpte han med handen, enligtvad vi fick veta innan så skulle den bara tvättas av med lite varmt vatten och man fick inte ha sex för att få provet.”
(nedanstående citat är en dialog mellan två forumdeltagare)
A: ”Känner mig ledsen och frustrerad. Missade ägglossningen IGEN p.g.a. att min kille har så svårt att komma. Vi hade sex tre ggr på den ”rätta” dagen och han är hela tiden nära att komma, men sen tappar han erektionen
. Undrar om någon varit med om detta och vad harni gjort för att det skall gå lättare? Jag känner mig desperat.
B: ”Kanske för att kvinnan han har sex med är desperat (det skriver du själv) och för att ni har sex tre ggr om dagen vilket jag antar är bara för att avla barn, inte för att ni vill ha just sex. Sorry TS [trådstartaren] men omedvetet kanske han är stressad.”
Resultatet i denna studie överensstämmer med resultat från andra studier som visat att män kan få problem med erektion eller ejakulation i samband med ouppfylld barnlängtan,
utredning eller behandling då detta är mycket stressande för män och även leder till känsla av otillräcklighet (Kaylor & Apfel 2010, Wischmann 2010). Att diskussionstrådar uppstår på Internet där problematiken kring detta diskuteras utifrån olika infallsvinklar går att förstå utifrån vetskapen om att personer som är ofrivilligt barnlösa har svårt att få support av
familjemedlemmar, vänner, kollegor och professionella (Daniluk & Tench 2007). Skälen kan vara många till varför diskussionsforumet blir den kanal där man diskuterar sin oro kring sexualitet eller upplevda sexuella problem. Ett skäl kan vara att de som ingår i personernas vanliga sociala nätverk kan vara utan liknande erfarenheter och barnlösheten kan även vara en hemlighet för släkt och vänner. Att diskutera svårigheter att få erektion eller ejakulation kan vara svårt eftersom sexualiseringen i samhället lett till en myt om att män alltid ”kan och vill”. Det kan även vara känsligt för partners att diskutera intima frågor med varandra vilket skulle kunna förklara resultatet i Daniluk & Tench (2007) där deltagarna inte ville svara på intima frågor. En möjlig förklaring till resultatet i Daniluk & Tench (ibid) studie kan grunda sig på att deltagarna möjligen tyckte att det blev för intimt att svara på frågorna eftersom de även visste att deras partner deltog i studien. Frågorna i studien skulle då kunna kräva fram ”bekännelser” kring sexuellt missnöje hos parterna som de inte var beredda att diskutera. Att undvika att svara på frågor skulle därmed kunna vara en strategi för att undvika obehagliga diskussioner. Även Jordan & Revensons (1999) studie visar att det kan vara svårt för partners att prata med varandra om svårigheterna med barnlöshet. Studien visar dock att kvinnor tendrar att vilja prata med andra, inte bara sin egen partner.
Då tidigare forskning visar att män ofta blir mötta med nedsättande eller raljerande kommentarer då de berättar om sin ”oförmåga” (Wischmann 2010) går det tänka att både kvinnor och män kan tycka det är svårt att diskutera sina problem med personer i sitt ursprungliga sociala nätverk. Att inte delge sitt sociala nätverk utan att välja ett anonymt
diskussionsforum kan även vara en del av att behålla sin ”värdighet” och undvika stigma och medlidande då detta kan medföra ytterligare stress. Särskilt kvinnor blir ofta bemötta med medlidande visar forskningen (Wischmann 2010). Via diskussionsforumet kan personer både få och ge stöd till andra, dela med sig av konkreta tips och berätta om sina egna erfarenheter i ett sammanhang där de känner sig respekterade och möter andra med samma problematik. Detta går även i linje med tidigare forskning som visar att personer använder Internet för att söka fertilitetsrelaterad information, råd och support (Malik & Coulson 2010). I enlighet med Lazarus & Folkmans (1984) teori om coping kan diskussionsforumet fylla en funktion genom att personer därigenom kan utbyta erfarenheter exempelvis om hur ett spermaprov går till och genom andras berättelser kan den emotionella stressen minska inför en sådan situation. Likaså visar diskussionerna på forumet att deltagarna hjälps åt med att finna nya lösningar på olika problem, exempelvis hur prestationsångest kan underlättas vid spermaprovslämning, samlag vid tid för ägglossning etc. Deltagarna kan därmed få support på diskussionsforumet kring att hantera prestationsångest förknippad med sexualitet. Därmed får deltagarna även möjlighet att stärka sig själva till att kunna hantera sexualitetens nya villkor. Diskussionsforumet bidrar således även med empowerment då hjälp-till-självhjälp möjliggör bl.a. egenkontroll över sin situation (Starrin & Jönsson 2000).
Lust och njutning underordnas motivet reproduktion
Resultatet illustrerar att när reproduktion blir motiv för sexuella aktiviteter inom relationen och par upplever upprepade misslyckanden med att nå graviditet blir sexualiteten nästintill mekanisk och utförs oavsett sexuell lust eller ej. Samlag kan behöva ske på tidpunkter eller i en omfattning paret inte har lust till, vilket bidrar till att samlag främst sker utifrån motivet att uppnå reproduktion. Vissa personer har samlag under en period uteslutande för att bli gravida trots att lust och njutning helt tycks saknas. Avsaknad av lust och spontanitet blir ett problem för många par i deras relation visar resultatet i studien. Det framkommer att en del personer upplever att samlag utifrån lust närmast känns onaturligt då de har siktet inställt på att uppnå graviditet, vilket då resulterar i att den andre partnern känner sig som en ”sexdåre”. I studien framkom även att ha sex utifrån reproduktionssyfte kan få personer att känna sig som
avelstjurar eller spermadonatorer.
Det framträder två tydliga känslomässiga reaktionsmönster hos deltagarna på
diskussionsforumet; det ena är att samlag upplevs onödigt om det inte kan resultera i barn och det andra är att samlag måste ske oavsett om lusten är minskad eller obefintlig. Sexlivet hos deltagarna på diskussionsforumet beskrivs som kravfyllt utifrån att det finns antingen ett inre eller yttre krav. Med detta menas att antingen kan det finnas riktlinjer från läkare på att samlag bör ske på vissa tidpunkter eller så har personer satt krav på sig själva då de upplever att de måste ha samlag annars finns risken att det inte blir någon graviditet. Spontaniteten försvinner då kraven uppstår och deltagarna på diskussionsforumet uttrycker missnöje. Att missa chans till graviditet är inget alternativ, alltså genomförs samlag ändå trots att ingen lust finns. Det är enbart när det ändå inte finns något hopp om graviditet som samlag kan hoppas över och då upplevs det som en lättnad. En typisk situation visade sig vara att par kan uppleva att kravet på samlag lättar då de får en diagnos om infertilitet och istället erbjuds IVF.
Samlaget har då spelat ut sin roll beträffande barntillverkning och en lättnad uppstår för paret. För vissa personer medför detta ett förbättrat sexliv och närhet till varandra, medan andra upplever att de äntligen slipper ha fler samlag. Materialet visar även att när personer börjar bli medvetna om att det är små möjligheter att bli gravida, eller tappar hoppet om att det kan ske, sjunker samlagsfrekvensen eftersom sex känns meningslöst.
